FUNK Bok.indd - KK-stiftelsen

FUNK-modellen särskiljer alltså mellan icke-kommersiell och kommersiell verksamhet
där kulturen motsvarar det icke-kommersiella perspektivet. Det innebär att aktörerna
som står bakom specialiserade inputs, enligt Porters klustermodell (sidan 50), både
kan höra hemma inom kultur och näring. De som framför musiken, till exempel, kan
både göra det som ett fritidsintresse och professionellt.
Samspelet och förflyttningen mellan icke-kommersiellt och kommersiellt – mellan
kultur och näring – gäller även övriga aktörer i det industriella systemet. Produktionsteknik
– ett annat av det industiella systemets uttryck – kan exempelvis kopplas till
»kultur«: ju bättre kunskap om tekniken desto bättre insatsvaror och -tjänster. Tomas
Eskilsson, Film i Väst, konstaterar (2005) exempelvis att tillgången till billigare teknik
har medfört att unga filmskapare är mycket bättre filmfotografer numera. Detta torde
leda till ökad kvalitet i inputen och påverka kärnprodukten film.
Aktörer kan dock samtidigt verka både i icke-kommersiella och kommersiella sammanhang.
Poängen är snarare att ett framgångsrikt näringsliv i upplevelseindustrin är
beroende av och/eller kan dra stor nytta av icke-kommersiella verksamheter, både direkt
genom användning av resurser samt indirekt och på sikt genom bättre förutsättningar
för att odla fram talanger och innovationer m.m.
Figur 20 ger ett exempel på hur en produktion av en konsert kan gå till. Arrangören
råkar i det här fallet agera på kommersiella villkor, liksom ljud- och ljusföretaget. Andra
aktörer, som managern och lokaluthyraren kan snarare placeras i en gråzon eftersom de
strävar efter att täcka sina kostnader men har inte som enda syfte att vara vinstdrivande.
Artisterna i exemplet tjänar (ännu) inga pengar så sin musik. Deras främsta mål är att få
uppträda.
Icke-kommersiell Gråzon Kommersiell
Producenter av
kärnprodukter
Arrangör av
konserten.
Specialiserade
insatsvaror och
tjänster
Okontrakterade
artister. Försörjer
sig ofta via
andra jobb.
Brett
kulturliv
kulturbredd
Skapandet
marknadselit
Framgångsrikt
näringsliv
Produktionsteknik
Stödjande tjänster
och näringar
En semi-professionell
manager är mellanhand.
Jobbar halvtid
som försäljare.
Folkets park fungerar
som billig lokal.
Professionell
ljud- och ljusfirma.
Figur 19. En förenklad bild av hur kulturlivet driver näringsverksamheten i musikbranschen.
Figur 20. Icke-kommersiella och kommersiella aktiviteter utifrån det industriella systemet. FUNK-modellen
betonar samspelet och förflyttningen mellan icke-kommersiella och kommersiella villkor. Detta gäller såväl specialiserade
inputs som produktionsteknik, stödjande funktioner och kärnprodukter. Exemplet visar produktion
av en konsert i musikbranschen – hur samspelet mellan icke-kommersiella och kommersiella verksamheter kan
samspela i musikbranschen.
102 103