FUNK Bok.indd - KK-stiftelsen
FUNK Bok.indd - KK-stiftelsen
FUNK Bok.indd - KK-stiftelsen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
APPENDIX 1<br />
Upplevelseindustrins struktur<br />
Diagrammen och uppgifterna i Appendix 1 kommer från Statistik upplevelseindustrin<br />
2004, en uppdatering av statistik för <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>. För resonemang kring urval och metod,<br />
se <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsen</strong>s rapport Upplevelseindustrin 2003 – statistik och jämförelser (2003).<br />
Konjunkturcyklerna kan vidare analyseras utifrån figur 2. Denna figur visar privatkonsumtionen<br />
i Sverige av kultur, rekreation och sport mellan 1980 och 1998. Uppgifterna<br />
är justerade för inflation. Tendenser till svängningar som liknar samhällets konjunktursvängningar<br />
i stort märks – en uppgång under större delen av 80-talet, en nedgång mot<br />
mitten av 90-talet och en uppgång under senare delen av 90-talet.<br />
Översiktlig bild<br />
Upplevelseindustrins bidrag till Sveriges BNP uppgick under 2002 till 4,7 %, enligt <strong>KK</strong><strong>stiftelsen</strong>s<br />
definition. Ökningen under perioden 1995–2002 har varit konstant.<br />
Nettoomsättning<br />
Produktionsvärde<br />
Förädlingsvärde<br />
Antal anställda<br />
Antal företag<br />
Tabell 1. Upplevelseindustrin 2002<br />
Förädlingsvärde<br />
(mdr SEK)<br />
100<br />
50<br />
0<br />
75 76<br />
2002<br />
366 miljarder SEK<br />
331 miljarder SEK<br />
110 miljarder SEK<br />
277 000 personer<br />
101 000 stycken<br />
86<br />
Figur 1. Förädlingsvärde upplevelseindustrin 1995–2002, miljarder SEK.<br />
94<br />
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002<br />
100<br />
107 109 110<br />
20 000<br />
18 000<br />
16 000<br />
14 000<br />
12 000<br />
1980K1<br />
1980K4<br />
1981K3<br />
1982K2<br />
1983K1<br />
1983K4<br />
1984K3<br />
1985K2<br />
1986K1<br />
1986K4<br />
1987K3<br />
1988K2<br />
1989K1<br />
1989K4<br />
1990K3<br />
1991K2<br />
1992K1<br />
1992K4<br />
1993K3<br />
1994K2<br />
1995K1<br />
1995K4<br />
1996K3<br />
1997K2<br />
1998K1<br />
1998K4<br />
Figur 2. Privat konsumtion 1980–1998, kultur, rekreation och sport. Relativ förändring fasta priser, efter<br />
ändamål och tid. Kvartalsvis. 1980K1=1,0. Den breda linjen är glidande medelvärde årsvis. Den tunna linjen<br />
visar konsumtionen kvartalsvis. Notera att sektorn inte direkt motsvarar upplevelseindustrin, men många<br />
likheter finns.<br />
Låt oss också bredda diskussionen om vad som innefattas i »upplevelseindustrin«. I definitionen<br />
som ligger till grund för rapporten Upplevelseindustrin 2003 – Statistik och jämförelser<br />
och denna uppdatering, exkluderas tekniska hjälpmedel som ofta ligger bakom hur<br />
konsumenten tar till sig upplevelser i dag – via tv:n, via skivspelaren, via hemmabion. Försäljningen<br />
av dessa »hjälpmedel« har dock exploderat de senaste åren, enligt figur 3.<br />
130 131
![[Klicka här och skriv titel] - KK-stiftelsen](https://img.yumpu.com/23861299/1/184x260/klicka-har-och-skriv-titel-kk-stiftelsen.jpg?quality=85)
Change language