FUNK Bok.indd - KK-stiftelsen

More documents

Recommendations

Info

SYSTEMATISK SAMVERKAN Varför? upplevelseindustrin uppvisar stora variationer – multinationella giganter såväl som mikroföretag, ett flertal olika sektorer, ibland en spänning mellan kulturellt och kommersiellt perspektiv. Personer såväl som organisationer har fullt upp med en daglig, operativ agenda – utan att prioritera tid, resurser och kraft för att engagera sig långsiktigt för viktiga branschfrågor. Lägg också till »stödjande funktioner« såsom forskning och utbildning. Forskare har sina system och karriärer, där kunskapsöverföringen till näringslivet sällan är det mest primära. Utbildningarna verkar utifrån sina respektive mål som ibland kan vara fjärran från »branschens bästa«. Det är därför inte svårt att förstå att det finns olika incitament som förklarar varför det är så svårt att samlas kring en gemensam dagordning och samverkan. Det är ett problem. Genom att arbeta systematiskt mot samma håll och med stimulerande åtgärder skulle möjligheterna öka för tillväxt och utveckling inom upplevelseindustrin. Potentialen för att Sverige ska ta en tätposition inom upplevelseindustrin i världen är stor – men det finns ett stort behov av ökat samarbete mellan aktörer på olika nivåer i samhället för att ta tillvara dem. FUNK är en modell som förklarar hur detta kan bli möjligt – en förklaringsmodell som beskriver hur tillväxt kan stimuleras och förstärkas i upplevelseindustrin. Modellen beskriver hur resurser och verksamheter bättre bör samordnas för att maximera olika insatser. Modellen kan dessutom användas både på nationell och lokal nivå. FUNK som förkortning står för forskning, utbildning, näring och kultur. Det är inom dessa områden som stimulerande åtgärder främst behövs för upplevelseindustrin. För att maximera den potentiella utvecklingen måste åtgärderna dessutom samverka. I många fall handlar det om att utveckla samarbetet mellan befintliga verksamheter, inte att starta upp nya aktiviteter. Ibland handlar det om attitydförändringar och att överbrygga revir. En »vi-känsla« behövs, en attityd som präglas av engagemang och manar till samverkan. Utifrån en gemensam värdegrund och infrastruktur bör olika aktörer se sin roll i en helhet och arbeta med ett aktivt utbyte av kunskaper och erfarenheter. Samhällsplanerare kan ha ett verktyg att verka utifrån. Forsknings- och utbildningsinstitutioner kan se kopplingar mellan olika ämnen och skapa bättre förutsättningar för studenternas verklighet efter utbildningstiden. Företagare kan få en karta över sitt sammanhang och se hur de kan förbättras. Kulturlivet kan utvecklas och erkännas för sin centrala roll för upplevelseindustrin. FUNK erbjuder en modell för att odla ett långsiktigt och strategiskt perspektiv – ett systematiskt sätt att kontinuerligt fråga sig om det genomförs aktiviteter som borgar för utveckling och tillväxt många år framöver. I ett av de inledande avsnitten konstaterades att »talangen och publiken« är konstant, det vill säga att förmedla och och ta del av upplevelser, men att marknader, strukturer och infrastrukturer förändras. Det behövs metoder att fånga upp och sprida dessa förändringar – strategisk kunskap – liksom att anpassa sig efter dem. FUNK-modellen erbjuder ett systematiskt sätt att arbeta med detta. Infrastruktur Med infrastruktur åsyftas: • formella och informella kontaktvägar • en erkänd samling kriterier för normer och arbetsformer • ett strukturkapital som både är tydligt och erkänt • en allmänt erkänd förståelse för hur samverkan mellan aktörer och sektorer bör ske på ett effektivt och fruktbart vis En sådan infrastruktur behövs för att: • fånga upp och kommunicera idéer och projekt • effektivt kunna analysera och utbilda • skapa och upprätthålla ett system där delar utvecklas, utvärderas och förvaltas på ett önskvärt sätt 90 91
Varför inte andra modeller? Vad är nytt? Det är en fråga som har dykt upp när FUNK har diskuterats. Det bör först nämnas att utgångspunkten aldrig har varit att skapa en »ny modell« för sakens skull. I stället har FUNK-modellen uppstått utifrån ett starkt behov. Andra tillväxtmodeller har inte ansetts tillräckliga för att förklara hur processer och aktörer hänger ihop i upplevelseindustrin och därmed hur man ska stötta och stimulera på bästa sätt. FUNK-modellen försöker på så sätt fylla ett tomrum för att bättre kunna analysera, planera och stimulera för tillväxt inom upplevelseindustrin. Framför allt är det två faktorer som har saknats och därför behövt betonas. För det första behövs en tillväxtmodell som är anpassad till upplevelseindustrins särdrag. I synnerhet upplevelseindustrins grund i kulturen, vilket diskuteras mer i det kommande kapitlet, men också andra faktorer såsom det stora inslaget av småföretag och det generellt svaga samspelet med forsknings- och utbildningaktörer jämfört med andra branscher. Sammantaget förklarar FUNK-modellen följaktligen att – och hur – forskning, utbildning, näring och kultur bör samverka i syfte att stärka upplevelseindustrin. För det andra har det saknats förståelse för varför och hur aktörer bör samarbeta för att stötta och stimulera upplevelseindustrin. En bild av ett helhetssystem har inte funnits, vilket har inneburit att en naturlig och heltäckande infrastruktur inte existerar. FUNK lyfts alltså fram här som en förklaringsmodell som förhoppningsvis kan bidra till att verksamheter och aktörer samarbetar mera och bättre Tilläggas bör att på vissa platser har FUNK använts utan att man har använt begreppet. Ett alternativt ord som fångar något snarlikt med FUNK är exempelvis quadro helix, som lyfter fram samspelet mellan näringsliv, det offentliga, akademien och kulturen. Det viktiga i satsningar är att man tar hänsyn till upplevelseindustrins särdrag och utgår från hur ett helhetsomfattande system bör byggas och fungera. Vad man sedan kallar dem är av underordnad betydelse. Betydelsen av infrastruktur Talang är viktigt, men även talanger behöver stöd för att kunna utvecklas. Det går att illustrera med exempel från idrotts-Sverige, som i årtionden har jobbat mycket aktivt med infrastrukturella frågor: • områdesspecifikt (Tennisförbundet, Fotbollsförbundet etc.) respektive generellt (Riksidrottsförbundet, Idrottsgalan) • på olika geografiska nivåer (lokalt, distrikt, nationellt) • både med elit och amatörer Det har varit tydligt för alla – både i idrottsvärlden och för utomstående betraktare – att det finns ett sammanlänkat helhetssystem som inbegriper både amatör och elit, både lokala aktiviteter och nationella satsningar. Det är också tydligt att det finns ett släktskap mellan olika idrotter som befruktar varandra. Hur många svenska idrottsstjärnor har till exempel inte givit rådet att »man ska hålla på med många idrotter så länge man kan«!? En gemensam värdegrund – en gemensam förklaringsmodell – har bidragit till att ett sådant helhetssystem har kunnat byggas upp. Man har sett länken mellan grusplaner i bostadsområden, barn- och ungdomsverksamheter och nationell framgång. Man har också sett det som självklart att man både kan syssla med idrott på såväl korp- som professionell nivå men att det hör ihop. Förklaringen bakom de stora svenska framgångarna i friidrott ger en konkret bild av betydelsen av en sådan infrastruktur. Den tidigare förbundskaptenen för Sveriges friidrottslandslag, Ulf Karlsson (2004), konstaterar att det har varit lyckosamt med många talangfulla friidrottare, men att de har kunnat »förädlas« tack vare ett antal orsaker: • En mycket bra klubbverksamhet i vårt land • Många duktiga tränare • Många inomhushallar vilket gör att man kan träna med hög kvalitet året runt När han jämför med Norge, som hade en liknade storhetsperiod för tiotalet år sedan men har misslyckats på sistone, säger han: »Norge gjorde misstaget att bara fokusera på de bästa. Man tappade kontinuiteten och stimulansen gentemot juniorer och ungdomar och det blev ett stort gap som man ännu inte lyckats fylla igen.« En viktig framgångsfaktor har alltså varit infrastruktur. För det första för att kunna förädla talangerna (klubbverksamhet, tränare och inomhushallar). För det andra för att kontinuerligt fånga upp och utveckla barn och ungdomar. En viktig framgångsfaktor för svensk idrott är generellt att det finns en förståelse för »helhetssystem«, från Riksidrottsförbundet och alla specialförbund ner till minsta lokalförening. Det finns också ett rutnät av nivåer som sammankopplas – geografiskt, åldermässigt och inriktningsmässigt (elit eller amatör). Sammankopplingen gäller även mellan idrotter (Riksidrottsförbundet, SOK m.m.). Finansiering tillåts dessutom komma från olika håll såsom Bingolotto, sponsorer, investerare, Svenska spel, kommuner och staten. 92 93
Page 1: FUNK En modell för tillväxt 88 89
Page 5 and 6: Hultsfred år för år 1981 Rockpar
Page 7 and 8: Producentperspektiv • Större urv
Page 9 and 10: Gemensam grund - många produkter M
Page 11 and 12: FUNK är alltså ett redskap för a
Page 13 and 14: BEHOV OCH FÖRSLAG Behov I bokens f
Page 15 and 16: Datorspel - tillväxtprogram utifr
Page 17 and 18: att nå hållbarhet i satsningen -
Page 19 and 20: REFERENSER APPENDIX 1-2 124 125
Page 21 and 22: • Twitchell, J. B. (1992), Carniv
Page 23 and 24: Utan kreatörer, inga filmer - och
Page 25 and 26: 5 000 Antal företag per grupp 3 00
Page 27 and 28: Politiska frågor Hur viktiga är n
Page 29 and 30: Kvalitet på dina/din organisations
Page 31 and 32: Bör upplevelseindustrin likställa

FUNK Bok.indd - KK-stiftelsen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?