FUNK Bok.indd - KK-stiftelsen

FUNK 

En modell för tillväxt 

88 89

SYSTEMATISK SAMVERKAN 

Varför? 

upplevelseindustrin uppvisar stora variationer – multinationella giganter såväl 

som mikroföretag, ett flertal olika sektorer, ibland en spänning mellan kulturellt och 

kommersiellt perspektiv. Personer såväl som organisationer har fullt upp med en daglig, 

operativ agenda – utan att prioritera tid, resurser och kraft för att engagera sig långsiktigt 

för viktiga branschfrågor. 

Lägg också till »stödjande funktioner« såsom forskning och utbildning. Forskare har 

sina system och karriärer, där kunskapsöverföringen till näringslivet sällan är det mest 

primära. Utbildningarna verkar utifrån sina respektive mål som ibland kan vara fjärran 

från »branschens bästa«. 

Det är därför inte svårt att förstå att det finns olika incitament som förklarar varför det 

är så svårt att samlas kring en gemensam dagordning och samverkan. 

Det är ett problem. Genom att arbeta systematiskt mot samma håll och med stimulerande 

åtgärder skulle möjligheterna öka för tillväxt och utveckling inom upplevelseindustrin. 

Potentialen för att Sverige ska ta en tätposition inom upplevelseindustrin i världen 

är stor – men det finns ett stort behov av ökat samarbete mellan aktörer på olika nivåer i 

samhället för att ta tillvara dem. 

FUNK är en modell som förklarar hur detta kan bli möjligt – en förklaringsmodell 

som beskriver hur tillväxt kan stimuleras och förstärkas i upplevelseindustrin. Modellen 

beskriver hur resurser och verksamheter bättre bör samordnas för att maximera olika insatser. 

Modellen kan dessutom användas både på nationell och lokal nivå. 

FUNK som förkortning står för forskning, utbildning, näring och kultur. Det är inom 

dessa områden som stimulerande åtgärder främst behövs för upplevelseindustrin. För att 

maximera den potentiella utvecklingen måste åtgärderna dessutom samverka. I många 

fall handlar det om att utveckla samarbetet mellan befintliga verksamheter, inte att starta 

upp nya aktiviteter. Ibland handlar det om attitydförändringar och att överbrygga revir. 

En »vi-känsla« behövs, en attityd som präglas av engagemang och manar till samverkan. 

Utifrån en gemensam värdegrund och infrastruktur bör olika aktörer se sin roll i en 

helhet och arbeta med ett aktivt utbyte av kunskaper och erfarenheter. Samhällsplanerare 

kan ha ett verktyg att verka utifrån. Forsknings- och utbildningsinstitutioner kan se 

kopplingar mellan olika ämnen och skapa bättre förutsättningar för studenternas verklighet 

efter utbildningstiden. Företagare kan få en karta över sitt sammanhang och se 

hur de kan förbättras. Kulturlivet kan utvecklas och erkännas för sin centrala roll för 

upplevelseindustrin. 

FUNK erbjuder en modell för att odla ett långsiktigt och strategiskt perspektiv – ett 

systematiskt sätt att kontinuerligt fråga sig om det genomförs aktiviteter som borgar för 

utveckling och tillväxt många år framöver. 

I ett av de inledande avsnitten konstaterades att »talangen och publiken« är konstant, 

det vill säga att förmedla och och ta del av upplevelser, men att marknader, strukturer 

och infrastrukturer förändras. 

Det behövs metoder att fånga upp och sprida dessa förändringar – strategisk kunskap 

– liksom att anpassa sig efter dem. FUNK-modellen erbjuder ett systematiskt sätt att 

arbeta med detta. 

Infrastruktur 

Med infrastruktur åsyftas: 

• formella och informella kontaktvägar 

• en erkänd samling kriterier för normer och arbetsformer 

• ett strukturkapital som både är tydligt och erkänt 

• en allmänt erkänd förståelse för hur samverkan mellan aktörer och 

sektorer bör ske på ett effektivt och fruktbart vis 

En sådan infrastruktur behövs för att: 

• fånga upp och kommunicera idéer och projekt 

• effektivt kunna analysera och utbilda 

• skapa och upprätthålla ett system där delar utvecklas, utvärderas och 

förvaltas på ett önskvärt sätt 

90 91

Varför inte andra modeller? 

Vad är nytt? Det är en fråga som har dykt upp när FUNK har diskuterats. 

Det bör först nämnas att utgångspunkten aldrig har varit att skapa en »ny modell« för 

sakens skull. I stället har FUNK-modellen uppstått utifrån ett starkt behov. Andra tillväxtmodeller 

har inte ansetts tillräckliga för att förklara hur processer och aktörer hänger 

ihop i upplevelseindustrin och därmed hur man ska stötta och stimulera på bästa sätt. 

FUNK-modellen försöker på så sätt fylla ett tomrum för att bättre kunna analysera, planera 

och stimulera för tillväxt inom upplevelseindustrin. 

Framför allt är det två faktorer som har saknats och därför behövt betonas. 

För det första behövs en tillväxtmodell som är anpassad till upplevelseindustrins särdrag. 

I synnerhet upplevelseindustrins grund i kulturen, vilket diskuteras mer i det kommande 

kapitlet, men också andra faktorer såsom det stora inslaget av småföretag och det 

generellt svaga samspelet med forsknings- och utbildningaktörer jämfört med andra 

branscher. Sammantaget förklarar FUNK-modellen följaktligen att – och hur – forskning, 

utbildning, näring och kultur bör samverka i syfte att stärka upplevelseindustrin. 

För det andra har det saknats förståelse för varför och hur aktörer bör samarbeta för 

att stötta och stimulera upplevelseindustrin. En bild av ett helhetssystem har inte funnits, 

vilket har inneburit att en naturlig och heltäckande infrastruktur inte existerar. 

FUNK lyfts alltså fram här som en förklaringsmodell som förhoppningsvis kan bidra till 

att verksamheter och aktörer samarbetar mera och bättre 

Tilläggas bör att på vissa platser har FUNK använts utan att man har använt begreppet. 

Ett alternativt ord som fångar något snarlikt med FUNK är exempelvis quadro helix, 

som lyfter fram samspelet mellan näringsliv, det offentliga, akademien och kulturen. 

Det viktiga i satsningar är att man tar hänsyn till upplevelseindustrins särdrag och 

utgår från hur ett helhetsomfattande system bör byggas och fungera. Vad man sedan 

kallar dem är av underordnad betydelse. 

Betydelsen av infrastruktur 

Talang är viktigt, men även talanger behöver 

stöd för att kunna utvecklas. Det går att illustrera 

med exempel från idrotts-Sverige, som i årtionden 

har jobbat mycket aktivt med infrastrukturella 

frågor: 

• områdesspecifikt (Tennisförbundet, Fotbollsförbundet 

etc.) respektive generellt (Riksidrottsförbundet, 

Idrottsgalan) 

• på olika geografiska nivåer (lokalt, distrikt, 

nationellt) 

• både med elit och amatörer 

Det har varit tydligt för alla – både i idrottsvärlden 

och för utomstående betraktare – att det 

finns ett sammanlänkat helhetssystem som inbegriper 

både amatör och elit, både lokala aktiviteter 

och nationella satsningar. Det är också 

tydligt att det finns ett släktskap mellan olika 

idrotter som befruktar varandra. Hur många 

svenska idrottsstjärnor har till exempel inte givit 

rådet att »man ska hålla på med många idrotter 

så länge man kan«!? 

En gemensam värdegrund – en gemensam 

förklaringsmodell – har bidragit till att ett sådant 

helhetssystem har kunnat byggas upp. Man har 

sett länken mellan grusplaner i bostadsområden, 

barn- och ungdomsverksamheter och nationell 

framgång. Man har också sett det som 

självklart att man både kan syssla med idrott på 

såväl korp- som professionell nivå men att det 

hör ihop. 

Förklaringen bakom de stora svenska framgångarna 

i friidrott ger en konkret bild av betydelsen 

av en sådan infrastruktur. Den tidigare 

förbundskaptenen för Sveriges friidrottslandslag, 

Ulf Karlsson (2004), konstaterar att det har 

varit lyckosamt med många talangfulla friidrottare, 

men att de har kunnat »förädlas« tack vare 

ett antal orsaker: 

• En mycket bra klubbverksamhet i vårt land 

• Många duktiga tränare 

• Många inomhushallar vilket gör att man kan 

träna med hög kvalitet året runt 

När han jämför med Norge, som hade en liknade 

storhetsperiod för tiotalet år sedan men har 

misslyckats på sistone, säger han: 

»Norge gjorde misstaget att bara fokusera på de 

bästa. Man tappade kontinuiteten och stimulansen 

gentemot juniorer och ungdomar och det blev 

ett stort gap som man ännu inte lyckats fylla igen.« 

En viktig framgångsfaktor har alltså varit infrastruktur. 

För det första för att kunna förädla talangerna 

(klubbverksamhet, tränare och inomhushallar). 

För det andra för att kontinuerligt 

fånga upp och utveckla barn och ungdomar. En 

viktig framgångsfaktor för svensk idrott är generellt 

att det finns en förståelse för »helhetssystem«, 

från Riksidrottsförbundet och alla 

specialförbund ner till minsta lokalförening. 

Det finns också ett rutnät av nivåer som 

sammankopplas – geografiskt, åldermässigt 

och inriktningsmässigt (elit eller amatör). 

Sammankopplingen gäller även mellan idrotter 

(Riksidrottsförbundet, SOK m.m.). Finansiering 

tillåts dessutom komma från olika håll såsom 

Bingolotto, sponsorer, investerare, Svenska spel, 

kommuner och staten. 

92 93

Bakgrund: Hultsfred 

Från punk till FUNK 

I början av 80-talet satt några killar, däribland Putte Svensson, och var trötta på att det 

hände för lite i Hultsfred. De började arrangera fester – från början mindre, men snart 

av större storlek. 1981 bildades den ideella föreningen Rockparty och fem år senare, 

1986, ägde den första Hultsfredsfestivalen rum med 7 000 besökare. 

Numera kommer drygt 30 000 personer till festivalen och man omsätter ungefär 40 

miljoner kronor årligen. 1 300 journalister från ett 40-tal länder rapporterar. Med 160 

band eller artister på sju scener är Hultsfredsfestivalen Sveriges största rockfestival. Ett 

besök på Hultsfredsfestivalen är ett vanligt inslag i en svensk tonårings uppväxt, samtidigt 

som en spelning i Hultsfred tillhör i princip varje svensk rockartists väg mot framgång. 

Många svenska artister har fått sitt genombrott i Hultsfred – Kent, Wannadies, 

Sahara Hotnights och The Ark. 

Hultsfredsfestivalen är i dag en välsmord verksamhet som lever på kommersiella villkor 

– biljetter måste säljas, sponsorer måste finnas – men kulturen finns som icke-förhandlingsbar 

grund. 

Dessutom finns många fler verksamheter än festivalen – och verksamheterna utgår 

från Rock City, ett hus, en miljö och en mötesplats. 

En konsertverksamhet året runt finns, liksom olika affärsdrivande och samhällsutvecklande 

verksamheter. Flera utbildningar finns i huset – både eftergymnasiala inom 

musikindustri, digital media, turism och evenemang liksom gymnasiet GYRO. Där bedrivs 

forskning och det är även platsen för Svenskt Rockarkiv. Metropol heter restaurangen 

som är en naturlig samlingspunkt i vardagen, men är också en konferens- och 

eventverksamhet. Rock City är även hem för IUC Musik- & Upplevelseindustri som ägs 

av musikbranschen för att driva dess intressen och arbeta med utveckling. 

Ett aktuellt exempel på arbetssättet i Rock City – med korsbefruktningar, möten över 

gränserna, viljan att bidra – är Rookie. Det är namnet på en satsning på ny musik av 

föreningen Rockparty. Varje höst arrangeras Rookiefestivalen med oetablerade band. Men 

samtidigt pågår seminarier och aktiviteter som både diskuterar utvecklingen i musikbranschen 

och försöker tillföra kunskap till de nya artisterna. Såväl forskare som »praktiker« 

deltar. Dessutom drivs festivalen av elever som går på utbildningarna i Rock City. 

FUNK växte fram ur ett systematiskt arbetssätt i samband med ett 

EU-finansierat projekt som inleddes 1997. Projektet gick under 

namnet Puzzel och hade först Erkki Lahti och sedan Lars-Erik 

Rönnlund som projektledare. Målet var att öka sysselsättningen. 

Resultatet efter de fem åren som projektet löpte var följande: 

• Från 10 till 70 anställda. 

• Från 2 till 20 företag. 

• Från 0 till 5 utbildningar (eftergymnasiala). 

• Från 21 000 besökare till 27 000 besökare på Hultsfredsfestivalen 

och en större liveverksamhet året runt. 

Resan dit var ändå längre än så. När festivalen tog fart var det nödvändigt för organisationen 

att bli mer professionell. 1992 hade också en egen konserthall med restaurang, 

Metropol, invigts efter att föreningen blivit anklagad för att ha förstört golvet i sporthallen 

(trots att det efter en utredning inte visade sig stämma). 

Det fanns också potential att göra mer. 

Entreprenörsandan var tydlig, men hur skulle den kunna maximeras. Hultsfred är en 

liten kommun och en del saknades, till exempel inflöde av nya idéer och kompetens, liksom 

personer som direkt kunde sätta igång med Rockpartys verksamheter – med andra 

ord en ökad närhet till utbildning och forskning. 

Samtidigt noterades flera tomrum. Det var tydligt att musikbranschen generellt saknade 

utbildningar. Det fanns en mängd utbildningar för musiker, men inga för mellanhänder 

och igångsättare i form av arrangörer och managers. Likaså bedrevs sällan forskning 

som musikbranschen eller arrangörer kände var till för dem. Festivalorganisationen 

fick dock snart nya perspektiv tack vare en etnolog från Lunds universitet, Jonas 

Bjälesjö, som börjat använda Hultsfred som bas för sina doktorandstudier. Flera forskare 

har tillkommit och Hultsfred är numera del eller centrum för internationella forskningsnätverk 

och arrangerar forskarkonferenser. 

Kombinationen av forskning, utbildning, näring och kultur är numera ständigt levande. 

Men notera att det inte endast handlar om att ha aktiviteter och verksamheter som 

kan grupperas under de olika »FUNK-benen«. 

Det viktiga är samverkan däremellan. 

94 95

Hultsfred år för år 

1981 Rockparty startas som ideell förening. 

1986 Hultsfredsfestivalen arrangeras för första gången. 

1992 Metropol byggs för 10 MSEK – en bilhall omformas till restaurang, 

konsertlokal och kontor. 

1997 EU-projektet Puzzel startar. Utbildningar initieras. Småföretag i nätverk 

startas. Microsoft inleder samarbete med festivalen. 

1998 Utbildningen Digital mediedistribution startar. Puzzel utnämns till 

»good practice« i EU. 

2000 Högskoleutbildningen Music Management startar ihop med Högskolan 

i Kalmar. Över 700 sökande till 35 platser. Branschägda IUC Musik- & 

Upplevelseindustri bildas med säte i Rock City. 

2002 Rock City öppnar efter att Metropol-huset byggs ut till totalt 5000 kvm 

för 27 MSEK. Plats för företag, utbildningar, festivalkontor, konserthall, 

replokaler, musikstudio. 

2002 Rock City utnämns av KK-stiftelsen till kreativ mötesplats inom svensk 

upplevelseindustri. 

2003 Rock City orsakar växtvärk. Bostadsbrist i Hultsfred då antalet studenter 

har växt till 170 på 5 utbildningar. Antalet anställda är 70. 

Ytterligare 5 MSEK investeras i infrastruktur. 

2004 Musikföreningen Sheena för främjande av unga tjejers musikintresse 

startar, liksom Popkollo för tjejer. Rock Citys vd Putte Svensson utses till 

årets entreprenör. Han har hållit flera hundra föredrag runt om i Sverige. 

2005 Svenskt Rockarkiv i Rock City skapar unik, ny databas. All information 

på 16 000 skivor förs in. Festivalen slår nytt besöksrekord med 31 800 

betalande besökare och är Sveriges mest mediebevakade evenemang 

alla kategorier. 

2006 Sveriges Ljudmigreringscentrum hamnar i Hultsfred ihop med Västervik. 

Ljudarvet ska säkerställas och tillgängliggöras för eftervärlden. 

Nya utbildningar startas – t.ex. Rock City gymnasium. 

Tillväxtprogram för musikbranschen 

FUNK-modellen har stått som grund för ett tillväxtprogram för musikbranschen. Det 

togs fram våren 2003 i samarbete mellan Rock City AB och det branschägda IUC Musik- 

& Upplevelseindustri. 

Visionen som målades upp var att skapa tillväxt från flera perspektiv med utgångspunkt 

från musikbranschen specifikt och upplevelseindustrin generellt: 

• Ekonomisk tillväxt. Generering av ekonomiskt värde och arbetstillfällen. 

• Kulturell tillväxt. Ett samhälle som stimulerar och inspirerar. 

• Hållbar tillväxt. Resultat över lång tid. 

• Regional tillväxt. Utvecklingsmöjligheter för både landsort och stad. 

Tillväxtmålen sågs som ett länkat system med delresultat och slutresultat. Vad som är 

vad kan definieras av iakttagaren, beroende på egna mål och värderingar. Vad som är delresultat 

för vissa kan alltså vara huvudresultat för andra – målen är annorlunda om du är 

samhällsplanerare jämfört med om du är musikproducent. Detta hindrar inte att de 

olika resultaten, oberoende av vad som är vad i de olika fallen, bidrar till andra resultat. 

Kulturell tillväxt bidrar, enligt FUNK-modellens helhetstanke, exempelvis till ekonomisk 

tillväxt och regional tillväxt bidrar till hållbar tillväxt. 

Ekonomisk tillväxt betonades, men utifrån visionen med ett flerbottnat tillväxtperspektiv 

följde också att balans mellan de olika FUNK-komponenterna är viktig – välfärd 

generellt och inte enbart ekonomisk välfärd. 

FUNK för musikbranschen från 2003. 

96 97

Tillväxtprogram för musikbranschen 

I tillväxtprogrammet för musikbranschen från 2003 föreslogs en rad åtgärder som lämpliga. 

Åtgärderna sorterades in under de fyra FUNK-benen och ger exempel på aktiviteter med 

FUNK som redskap för att skapa tillväxt i ett sammanhållande system: 

Forskning: 

• Inrätta forskningsinstitut och professur, inklusive arbete med att ta fram nya utbildningar. 

• Sträva efter att svensk musikbranschforskning får en ledande roll i Europa. 

• Program för möten mellan traditionellt näringsliv, upplevelseindustrins branscher och 

forskning. 

Utbildning: 

• Kompetenscentrum som erbjuder kvalitetssäkring av utbildningar liksom arbetar för att 

det finns utbildningar som svarar mot uttalade behov. 

• Betoning på närhet till näring. 

Näringsliv: 

• Etablera riskkapitalfond för upplevelseindustrin. Öka kapitaltillgången till investeringar 

i mycket tidiga stadier. 

• Genomföra »tillväxtsamtal« mellan regering och bransch. 

• Utöka IUC-konceptet till fler upplevelsenäringar. 

• Delta aktivt i arbetet med att etablera ett europeiskt ramprogram för populärmusik 

samt bistå Regeringen som sakkunnig inom området. 

• Ha kraft att initiera gränsöverskridande nätverk och utvecklingsprojekt inom offentlig 

sektor, näringsliv, akademi och upplevelseindustri. 

Kultur: 

• Säkerställa att bredden inom pop- och rockkulturen kan leva och frodas på kulturella villkor. 

• Se över stödet till pop- och rockkulturen. 

• Delta aktivt i arbetet med att etablera ett europeiskt ramprogram för populärmusik samt 

bistår Regeringen som sakkunnig inom området. 

• Ha kraft att initiera utvecklingsprojekt och stimulera ungdomars intresse för pop och rock. 

• Etablera ett svenskt rockarkiv och ett upplevelsebaserat museum för pop och rock. 

KULTUR SOM INSATS 

Rikt kulturliv 

många offentliga insatser har utgått från att forskning och utbildning stärker 

näringslivet. 

I FUNK-modellen adderas kulturen. 

Med kultur menas »kultur« brett definierat, men inte från ett antropologiskt eller 

organisationsteoretiskt perspektiv, utan kultur som resultatet av kreatörers insatser: 

yttring. Dessutom betonas förutsättningar för dessa yttringar, vilket exempelvis motsvarar 

(1) platser att öva sig på och (2) platser att visa upp resultat. Det här kan samlas under 

begreppet »kulturliv«. 

Men notera att behovet av »yttringen« är den absoluta förutsättningen för övrig verksamhet 

och troligen det enda konstanta i sammanhanget. Studieförbunden kan försvinna, 

men behovet att sjunga och att framföra musik kommer att bestå. 65 

Kultur ska inte heller tas för endast »finkultur«, utan i till exempel musikbranschen 

motsvarar »kultur« för det första låtskrivare, artister och musikproducenter när de agerar 

icke-kommersiellt, samt för det andra sådana verksamheter som påverkar villkoren 

för dessa aktörer direkt och indirekt, exempelvis replokaler, livescener, körer, musikskolor 

o.d. Här hamnar man ganska nära ordet kulturs ursprungsbetydelse: att odla. 

Generellt sett består kulturen av den icke-kommersiella delen av musikbranschen. 

I Hultsfred, varifrån FUNK-tanken härstammar, åsyftar kultur passionen för musik, 

respekten för artisternas kompetens, inställningen att »bra« musik har ett egenvärde 

(givetvis utifrån egna preferenser). 

Ett rikt kulturliv borgar för en framgångsrik upplevelseindustri, det vill säga att kulturen 

påverkar förutsättningarna för näringslivet i upplevelseindustrin i minst lika hög grad 

som forskning och utbildning. (Till exempel O’Connor 1999) Tre huvudsakliga argument 

kan lyftas fram: 

65 

Jämför också diskussion på sidan 26f om vad som består trots nya konsumtionsmönster. 

98 99

Producentperspektiv 

• Större urval 

• Fler och 

bättre kluster 

• Stimulans 

• Innovation 

1. »Bra« kreatörer och producenter. Ju större bredd, desto fler 

stjärnor. Till exempel: ett rikt svenskt musikliv innebär 

större sannolikhet att nå en framgångsrik svensk musikindustri. 

Notera »rikt musikliv«, inte »stort«. Det handlar om 

att skapa en miljö som både präglas av lekfullhet, experimentlusta 

och konkurrens. Det handlar om att höja ribban 

och att öka kraven. En omfattande pool med producenter 

bör också höja innovationsförmågan då konkurrensen 

ökar. (Porter 2000 m.fl.) 

Arbetsmarknadsstyrelsen (2000, 2001) goda förutsättningar att utvecklas väl även 

utanför storstäderna; och även om huvuddelen av värdet genereras i storstäderna är 

huvudingrediensen idéer och personer som inte behöver härstamma från platsen där 

förädlingen sker. 

En analogi går att finna inom idrotten, där ett intrikat system av förenings- och amatörverksamhet 

på olika nivåer och runt om i landet sammantaget bidrar till en elit, samtidigt 

som man erkänner ett värde i de olika verksamheterna per se (friskvård, gemenskap, 

glädje etc.). Tidigare i boken diskuterades också att insatser inte alltid är viktigast i 

läget närmast succé, utan kunskap bakom innovationer är en kumulativ process. 

Konsumentperspektiv 

• Högre krav 

• Internationell 

konkurrenskraft 

• Större hemmamarknad 

• Fler vill testa 

2. »God« efterfrågan. Satsningen på ett rikt kulturliv leder till 

en fruktbar efterfrågan med sofistikerade konsumenter, 

eftersom kraven ökar på dem som skapar produkterna för 

upplevelseindustrin. Motsatsen är en marknad som är 

ovan vid en viss typ av produkter, och som därmed nöjer sig 

med mindre konkurrenskraftiga produkter från ett internationellt 

perspektiv. (ibid) 

3. Större efterfrågan. Enligt teorin om »förvärvad smak« ökar 

efterfrågan då kunskap om och vana vid en viss konsumtion 

ökar. Detta gäller många produkter – elektroniska 

apparater, vin, bilar – och i väldigt hög utsträckning produkter 

från upplevelseindustrin. (Throsby 2001) En större 

hemmamarknad innebär bättre förutsättningar för befintliga 

och nya företag, vilket medför bättre förutsättningar 

för expansion utomlands. En omfattande efterfrågan leder 

även till att fler vill testa och bli producenter. 

Dessa tre argument bidrar till att en satsning på K:et inte innebär ett linjärt samband 

med utfallet, utan ett exponentiellt ökande. En ytterligare »enhet kulturliv« medför mer 

än en »enhet effekt«, enligt de tre argumenten ovan. 

Ett »rikt kulturliv« syftar även till en geografisk spridning: man vet inte varifrån de 

bästa och mest fruktbara idéerna kommer. Upplevelseindustrin har enligt bland annat 

För att ytterligare förklara kulturens roll enligt FUNK-synsättet används en bild som 

liknar en tratt. Metaforen »tratten« används för att illustrera att av en mängd utövare blir 

ett fåtal professionella. 66 

Bredd skapar spets. 

Figuren på nästa sida illustrerar denna värde- och produktionskedja. Inuti systemet 

– inne i tratten – finns ett antal aktörer (personer och organisationer) som agerar såväl 

utifrån ett konstnärligt som ett kommersiellt perspektiv. Rörelsen mot professionell 

verksamhet (»näringsliv«) sker åt höger i figuren – från bredd i kultursammanhang till 

marknadselit, det vill säga framgångsrikt näringsliv. 

Det är värt att betona – när man betraktar figuren framgår det inte självklart – att även 

näring och kultur behöver goda förutsättningar. Framför allt behöver ett kulturliv stöd 

(vilket ofta sker i form av kulturpolitik m.m.). 

Vad som förflyttar sig i »tratten« är aktörerna; i fallet musikbranschen artister, låtskrivare, 

producenter, företag, föreningar o.d. Tesen är att dessa blir fler och bättre om ett 

starkt kulturliv finns, i form av platser att visa upp sig (livescener) och träna (replokaler, 

försöksverksamheter), tradition och infrastruktur (musikskolor, körverksamhet, skolundervisning) 

m.m. 

Observera också att inte alla kulturutövare vill ta steget mot kommersiell verksamhet. 

Enligt figuren sker då ingen förflyttning mot näring, men de kan ändå i högsta grad fortsätta 

att vara en del av kulturlivet. 

66 

Upphovsman är Lars-Erik Rönnlund. 

100 101

FUNK-modellen särskiljer alltså mellan icke-kommersiell och kommersiell verksamhet 

där kulturen motsvarar det icke-kommersiella perspektivet. Det innebär att aktörerna 

som står bakom specialiserade inputs, enligt Porters klustermodell (sidan 50), både 

kan höra hemma inom kultur och näring. De som framför musiken, till exempel, kan 

både göra det som ett fritidsintresse och professionellt. 

Samspelet och förflyttningen mellan icke-kommersiellt och kommersiellt – mellan 

kultur och näring – gäller även övriga aktörer i det industriella systemet. Produktionsteknik 

– ett annat av det industiella systemets uttryck – kan exempelvis kopplas till 

»kultur«: ju bättre kunskap om tekniken desto bättre insatsvaror och -tjänster. Tomas 

Eskilsson, Film i Väst, konstaterar (2005) exempelvis att tillgången till billigare teknik 

har medfört att unga filmskapare är mycket bättre filmfotografer numera. Detta torde 

leda till ökad kvalitet i inputen och påverka kärnprodukten film. 

Aktörer kan dock samtidigt verka både i icke-kommersiella och kommersiella sammanhang. 

Poängen är snarare att ett framgångsrikt näringsliv i upplevelseindustrin är 

beroende av och/eller kan dra stor nytta av icke-kommersiella verksamheter, både direkt 

genom användning av resurser samt indirekt och på sikt genom bättre förutsättningar 

för att odla fram talanger och innovationer m.m. 

Figur 20 ger ett exempel på hur en produktion av en konsert kan gå till. Arrangören 

råkar i det här fallet agera på kommersiella villkor, liksom ljud- och ljusföretaget. Andra 

aktörer, som managern och lokaluthyraren kan snarare placeras i en gråzon eftersom de 

strävar efter att täcka sina kostnader men har inte som enda syfte att vara vinstdrivande. 

Artisterna i exemplet tjänar (ännu) inga pengar så sin musik. Deras främsta mål är att få 

uppträda. 

Icke-kommersiell Gråzon Kommersiell 

Producenter av 

kärnprodukter 

Arrangör av 

konserten. 

Specialiserade 

insatsvaror och 

tjänster 

Okontrakterade 

artister. Försörjer 

sig ofta via 

andra jobb. 

Brett 

kulturliv 

kulturbredd 

Skapandet 

marknadselit 

Framgångsrikt 

näringsliv 

Produktionsteknik 

Stödjande tjänster 

och näringar 

En semi-professionell 

manager är mellanhand. 

Jobbar halvtid 

som försäljare. 

Folkets park fungerar 

som billig lokal. 

Professionell 

ljud- och ljusfirma. 

Figur 19. En förenklad bild av hur kulturlivet driver näringsverksamheten i musikbranschen. 

Figur 20. Icke-kommersiella och kommersiella aktiviteter utifrån det industriella systemet. FUNK-modellen 

betonar samspelet och förflyttningen mellan icke-kommersiella och kommersiella villkor. Detta gäller såväl specialiserade 

inputs som produktionsteknik, stödjande funktioner och kärnprodukter. Exemplet visar produktion 

av en konsert i musikbranschen – hur samspelet mellan icke-kommersiella och kommersiella verksamheter kan 

samspela i musikbranschen. 

102 103

Gemensam grund – många produkter 

Musikbranschen kan delas upp i flera affärsmodeller. De två huvudsakliga är live respektive 

inspelad musik. 67 

Ändå finns en gemensam bas i form av en »musikkultur«, en icke-kommersiell 

grund. Dit hör förutom artister, låtskrivare och musiker även arrangörsföreningar och 

andra ideella, stödjande insatser. Figuren på nästa sida illustrerar. 

I båda fallen finns svårigheter och glapp på väg mot en »marknadselit«, men givetvis 

har en artist som befinner sig inom eliten i systemet »inspelad musik« (till exempel en 

hit med en låt) också lättare att snabbt röra sig mot elit i systemet »live«. 

Näringsfrämjande 

åtgärder 

Näring 

Systemen kan också förstärkas – fler från bredden kan bli framgångsrik elit med bättre 

förutsättningar. Grunden kan förstärkas av platser att visa upp sig på (scener) och förutsättningar 

för att öva (utrustning, replokaler). Näringsfrämjande åtgärder, forskning 

och utbildning kan likaså stimulera till att fler kan försörja sig professionellt och nå 

marknadsmässig framgång. Miljön och de yttre förutsättningarna kan vara mer eller 

mindre stimulerande. (Jämför diskussionen på sidan 80ff) 

Diskussionen kring FUNK-modellen har hittills utgått från musikbranschen, eftersom 

modellen utvecklades med musikbranschen i åtanke. Figuren nedan sammanfattar 

diskussionen och återkopplar till Porters modell med industriella system. 

För upplevelseindustrin generellt finns olika aktörskluster och kultursystem som står 

bakom insatser till en mängd produkter. Hur branschgränser sprängs har diskuterats 

tidigare i boken. 68 I vissa fall har de inte existerat och färdigheter är därför ibland mer 

lämpligt att utgå från än branscher. Aktörerna fungerar i dessa system både som underleverantörer 

och slutproducenter. 

INSPELAD MUSIK 

»KULTUR« SOM INSATS 

Aktörer: Artister, musiker 

låtskrivare, producenter, 

arrangörer o.d. 

Kulturliv: Stöds av platser för 

att träna (replokaler) och visa 

upp sig (livescener), tradition 

och musikintresse (körer, 

musikskola, förbilder) o.d. 

Forskning 

& utbildning 

Näringsfrämjande 

åtgärder 

Verksamheter för förädling: 

Produktionsbolag, skivbolag, 

distributörer (radio, skivbutiker, 

grossister) 

LIVE 

Verksamheter för förädling: 

Arrangörer inom konserter, 

festivaler och andra evenemang. 

Förutsättningar 

Platser för att träna 

(replokaler) och visa upp 

sig (livescener), tradition, 

talanger och musikintresse 

(körer, musikskola, 

förebilder) o.d. 

Specialiserade 

inputs 

Aktörer: artister, 

upphovsmän, 

arrangörer och 

producenter 

Kärnprodukter 

Fonogram och 

konserter 

Forskning 

& utbildning 

Näring 

Figur 22. Anpassad och förenklad bild av det industriella systemet. Figuren illustrerar att även specialiserade 

inputs behöver goda förutsättningar och villkor. Förutsättningar ingår som en del av kulturen i FUNK-modellen. 

Exempel på aktörer som nämns i figuren är från musikbranschen. 

Figur 21. En vidgad bild av musikbranschenn. Figuren visar system där aktörer rör sig. 

67 

Jämför fördjupad diskusson på sidan 47ff. 

68 

Se sidan 46ff. 

104 105

På samma sätt som musikbranschens olika system – live respektive inspelad musik – 

har en gemensam grund, har upplevelseindustrin en bas i ett brett kulturliv. Det går inte 

att begränsa sektorer var för sig. I stället hänger aktörer, influenser, utbildningar och 

processer ihop. Figur 23 visar hur »kultursystemen« skapar sådana bottenplattor för 

upplevelseindustrins olika system. 

Minns också att utbildningar i vissa fall kan ta formen av kultursystem och aktörskluster. 

Det sker när betydelsen av formella utbildningar är stor i branscher, till exempel 

inom design eller film. 

Begreppsval och avgränsningar 

En slutsats är att vad som kopplar ihop olika aktörer och branscher utifrån FUNK-perspektivet 

motsvaras av insatsen (kulturen) och alltså inte slutprodukten eller mottagandet 

(konsumtionen/upplevelsen). 

Detta innebär en skillnad jämfört med vilka delområden som ofta räknas till upplevelseindustrin 

69 , även om definitionen enligt KK-stiftelsen – vilken är allmänt erkänt 

och spridd – också resonerar kring inputen (»människor och företag med ett kreativt förhållningssätt«). 

Definitionen i Storbritannien av creative industries betonar inputen ännu mer (»industries 

which have their origin in individual creativity, skill and talent«). 70 

En annan fråga handlar om huruvida det här perspektivet exkluderar delområden 

som nu inkluderas i KK-stiftelsens definition av upplevelseindustrin, då det finns exempel 

på aktörer som inte har en avgörande eller direkt koppling till kultursystemen. Möjligen 

är det svårt att se hur hotellverksamhet och nöjesparker kan infogas. De motsvarar 

exempel på olika kärnprodukter som endast delvis får sin specialiserade input från kulturen. 

Man kan alltså hävda att upplevelseindustrin innefattar fler aktörer än vad som 

förklaras av FUNK-modellen, men som ändå har som huvuduppgift att producera eller 

leverera upplevelser. Likaså är det relevant att diskutera om inte definitionen borde utvidgas 

mot bakgrund av teknikens betydelse. 71 

Studier visar dock att FUNK fungerar som modell även för verksamheter som nöjesparker, 

hotell, kabeloperatörer och tekniktillverkare. 72 De kan visserligen inte anses 

tillhöra kulturlivet, men det finns många exempel på verksamheter som i hög grad drar 

nytta av kultursystemens output och visar att denna ökar värdet på produkterna. Tänk 

på teatern och musiken på nöjesparker, tänk på betydelsen av design för hotell, tänk på 

innehållet som fyller tekniken. FUNK är följaktligen främst en modell för att stärka 

kulturnäringarna, men betydelsen av dessa är även kritisk för många verksamheter i 

upplevelseindustrin i en vidare mening. 

Figur 23. Stjärnmodellen illustrerar FUNK-modellen för flera branscher inom upplevelseindustrin. 

Gemensamma kultursystem bildar grund för olika specialiserade inputs som leder till olika kärnprodukter. 

69 

Erkänd definition enligt KK-stiftelsen (2004). Delområden som inkluderas är arkitektur, dator/tv-spel, design, 

film, foto, litteratur, konst, marknadskommunikation, media, mode, musik, måltid, scenkonst, turism/besöksnäring, 

upplevelsebaserat lärande. 

70 

Department for Culture, Media and Sport. Se . 

71 

Jämför diskussion tidigare i boken, framför allt sidan 22ff. 

72 

Prexis – utvecklingsår för upplevelseindustrin, rapport av Rock City (2005) på uppdrag av KK-stiftelsen. 

106 107

FUNK är alltså ett redskap för att stärka tillväxten i upplevelseindustrin. Om vi vidgar 

bilden ytterligare ser vi att andra insatser kan vara viktiga, inte minst om vi pratar om 

traditionella näringar som behöver stärka sig genom att öka innovationsförmågan, till 

viss del med hjälp av att öka inslaget av upplevelser i sina produkter eller i kontakten mot 

konsument. Då är kanske FUNK inte det viktigaste redskapet. Inte heller om man ska 

främja utvecklingen av högteknologiska innovationer. Inte desto mindre hjälper FUNK 

till att förstå vissa faktorer även i sådana exempel. 

Dessutom bör man söka efter det mest precisa ordet i respektive sammanhang. Vad signalerar, 

till exempel, begreppet kultur? Det har i flera olika sammanhang visat sig att 

den breda ansatsen – som även inkluderar populärkulturella uttryck – behöver förklaras 

innan en fruktbar diskussion kan ta vid. »Kultur« enligt FUNK-modellens betydelse 

missuppfattas i vissa sammanhang. 

Dessutom är kultur laddat med en mängd innebörder, allt från identitet och organisationskultur 

till vad århundraden av diskussioner kring högt eller lågt har medfört. 

Begreppet bör dock inte skymma målet. Det finns inte heller något självändamål att 

alltid använda kulturbegreppet när man förklarar hur olika verksamheter ska kopplas 

ihop och arbeta. Det finns också användbara synonymer som börjar på K – till exempel 

kreativitet, kreatörer och kunskap – liksom synonymer som inte börjar på K men som i 

vissa sammanhang är mer precisa och därför bör användas. 

Kultur är valt mot bakgrund av att det är ett lämpligt samlingsord, men om alternativ 

finns som är mer träffsäkra i vissa situationer bör de föredras. 

Spelandet bör dock inte betraktas som utövande i likhet med »att spela musik«. Däremot 

skapar det en förståelse och känsla för mediet, på samma sätt som att »ett brett 

läsande« troligen ökar sannolikheten för att fler testar att bli författare. 

Det breda spelandet märks i form av subkulturer och spelevenemang. Varje helg 

arrangeras så kallade lanpartyn där spelfantaster kopplar ihop sina datorer för att spela 

tillsammans. Detta sker också i allt större utsträckning via Internet. Spelet World of Warcraft 

var ett exempel som nämndes i inledningen, med sex miljoner registrerade användare. 

Även de största arrangemangen, till exempel Dreamhack i Jönköping, lockar många 

besökare och hålls i mässlokaler eller idrottsarenor. E-sport är dessutom en organiserad 

form av tävlande som växer explosionsartat i omfattning. 

»Känsla för västerländsk populärkultur« diskuteras också utifrån K:et i FUNK av 

Mötesplats Karlshamn (2005). Denna aspekt är intressant eftersom den adderar ytterligare 

en dimension till FUNK-modellen. Figur 22 utgår från att specialiserad input kan 

främjas av goda förutsättningar (till exempel »kulturliv«) och sedan leda till kärnprodukter. 

Samma typ av aktörer kan dessutom röra sig i olika system där olika kärnprodukter 

produceras, men ändå ha samma typ av grund. (Se figur 21 och figur 23.) 

Argumentet om »känsla för kultur« pekar på att en gemensam grund inte enbart gäller 

vilka aktörer som rör sig där eller vilka utbildningsinstitutioner som finns. En gemensam 

grund kan även bestå av delade referensramar och de kan därmed också infogas 

under »förutsättningar« för den specialiserade inputen. Därmed tangeras betydelsen av 

kultur som meningssystem mellan människor – om de föreställningar, koder, symboler, 

och värden som människor delar och som kommuniceras och bearbetas i socialt handlande, 

medvetet eller omedvetet. 73 π 

En utvikning kring »kultur« för sektorn datorspel, enligt Mötesplats Karlshamn (2005), 

belyser ytterligare aspekter av FUNK-modellen. Produktionen av datorspel har inslag 

som ligger nära andra kulturyttringar: 

• Berättande (film, litteratur, musik, media). 

• Formgivning (film, animation, bildkonst, design, arkitektur). 

»Det breda spelandet« kan ses motsvara förutsättningarna för goda specialiserade insatstjänster. 

Det motsvarar logiken ju fler utövare, desto bättre producenter; och ju bättre 

kunder, desto större innovationskraft. (Porter 2000 m.fl.) 

73 

Den här boken syftar till att undersöka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt för svensk upplevelseindustri. 

I den ursprungliga tanken med FUNK-modellen fanns dock kulturell tillväxt med som en komponent. Även 

för datorspel är det här ett relevant perspektiv, då spel i olika former har potential att bli den dominerande 

kulturformen i världen framöver. Därmed skulle diskussionen om datorspel tjäna på ett kulturperspektiv från 

svenskt håll, då svensk spelutveckling ofta sker för en global marknad finansierad med utländskt kapital. 

Datorspel beskylls ofta för sitt innehåll utan att man funderar över att det faktiskt är ett medium, på samma sätt 

som televisionen. Jämför med filmbranschen, som med ett litet språkområde inte heller är bärkraftig. Däremot 

finansieras svensk film eftersom det anses viktigt av kulturella argument (identitet, mångfald etc.). Dessa 

argument är överlag relevanta även för datorspel. 

108 109

Så använder du FUNK 

Sammanfattningsvis kan FUNK förklaras utifrån fem faktorer: 

FUNK-modellen kan liknas vid en förklaringsmodell. Den motsvarar en utsiktsplats eller 

ett par glasögon – det vill säga ett sätt att se, ett perspektiv. 

Modellen erbjuder också en systematisk metod för att analysera, diskutera, planera, 

spalta upp – för att sedan genomföra. Den kan användas både på lokal och nationell 

nivå. 

Visionen är tillväxt. 

Vägen dit handlar om att skapa gynnsamma förutsättningar. En början på ett konkret 

tillvägagångssätt kan vara att ta fram tillväxtprogram för branscher, nationer, städer och 

regioner. Ett sådant arbete bör involvera aktörer från de fyra beståndsdelarna som FUNK 

betonar – forskning, utbildning, näring och kultur – och vara framåtblickande. Själva 

processen i ett sådant arbete är också mycket viktig: att forskare och företagare, exempelvis, 

gemensamt diskuterar utmaningar och hot för branschen. 

Metoden utifrån FUNK-modellen kan sammanfattas i tre steg: 

1. Kultur 

Stimulera bredden (»kulturlivet«). (1) Individer och verksamheter som använder sig 

av »kulturuttrycken« samt (2) förutsättningar, exempelvis traditioner, barn- och ungdomsverksamhet, 

platser att visa upp sig på och platser att öva sig på. Icke-kommersiell 

verksamhet. 

2. Forskning 

Utveckla, beskriva och strukturera kunskap. 

3. Utbildning 

Sprida och förklara kunskap. 

4. Näring (affärsutveckling) 

När kulturverksamheterna blir näringsverksamheter (»kulturnäring«). Tillväxtfrämjande 

åtgärder för individer och verksamheter från kulturlivet enligt vår betydelse. Att 

stimulera eliten sett utifrån ett näringslivsperspektiv. 

1. Identifiera behov 

2. Identifiera åtgärder 

3. Genomförande – med betoning på samverkan 

För att kunna identifera behov och åtgärder krävs dock en förståelse för upplevelseindustrin. 

Först (1) måste man se hur kulturen driver förutsättningarna för kommersiella 

verksamheter inom upplevelseindustrin. Därtill (2) krävs en förståelse vad delarna inom 

forskning, utbildning och näringsliv består av och hur de fungerar avseende upplevelseindustrin. 

Dessutom (3) ska man som kreatör eller finansiär se att för att förbättra förutsättningarna 

för fler, bättre och mer lönsamma verksamheter inom upplevelseindustrin krävs åtgärder 

i alla delar av FUNK – liksom att dessa åtgärder synkas sinsemellan. 

5. Sammankoppling 

Samverkan mellan kultur, forskning, utbildning för att stärka upplevelseindustrin, 

det vill säga näringslivet som drar nytta av, är beroende av eller är baserat på kulturlivet 

och kulturuttrycken. Med kulturuttrycken avses musik, berättande i skrift eller 

audiovisuellt format och visuell gestaltning. För detta fyller beslutsfattare liksom intresseorganisationer, 

myndigheter och samarbetsorgan en stor funktion. 

Stimulerande åtgärder inom: 

• Forskning 

• Utbildning 

• Näring 

• Kultur 

Ekonomisk 

tillväxt 

110 111

BEHOV OCH FÖRSLAG 

Behov 

I bokens första del tecknades en bild av upplevelseindustrin – med både möjligheter och 

hot. Svensk upplevelseindustri har stor potential för ekonomisk tillväxt, men samtidigt 

står det det klart att det finns stort behov av stimulerande och stöttande åtgårder. 

Flera glapp finns i nuvarande strukturer för upplevelseindustrins del. 

Skapande och utnyttjande av kunskap är till exempel en viktig drivkraft, men en 

grundläggande problematik är att de flesta insatser som görs inom forskning och utbildning 

är anpassade till större företags behov och inte för små- och mikroföretag, som ju 

dominerar upplevelseindustrin. 

Ett annat problem som har nämnts är bristen på behovsrelaterad, tillämpad forskning 

kopplad till upplevelseindustrin. Exempelvis finns forskning inom området filmvetenskap 

men nästan ingen inom filmproduktion. 74 Överhuvudtaget uppfattas kunskapsöverföringen 

från forskningen till de praktiskt verksamma som svag. Näringslivet i upplevelseindustrin 

har liten kännedom om forskningsresultat eller ens att forskning inom 

deras områden finns. Strukturerna behöver stärkas för att koppla forskare till företag 

i upplevelseindustrin eller att systematiskt arbeta med forskning, utveckling och utbildning. 

Upplevelseindustrin kännetecknas också av att den till stor del är i behov av tvärvetenskaplig 

forskning. 75 Detta ökar behovet av samordning mellan discipliner och institutioner 

samt nya former för samfinansiering av forskningsprojekt. 

Dessutom saknas relevanta utbildningar för aktörer som har förmågan att skapa värde 

i stöd- och distributionsfunktioner såsom producenter, entreprenörer, managers och 

leverantörer. För alla mindre företagare i upplevelseindustrin krävs ofta en blandning av 

kreativa färdigheter och affärskunskap. Det är viktigt med kontinuerlig utveckling, men 

74 

Därmed inte sagt att forskning med kulturvetenskaplig infallsvinkel inte ska finnas. 

75 

Jämför sidan 79. 

utbildningsinstitutioner är ofta alltför oflexibla för att kunna tillgodose detta behov utan 

levererar i stället färdiga utbildningspaket under enbart en viss period av livet. 

Även konstnärliga utbildningar behöver i högre grad förbereda sina studenter på att 

många av dem kommer verka i form av företagare (ofrivilliga eller ej) eller åtminstone på 

företag. Därför behöver affärs- och branschkunskapen stärkas. 

Näringslivets behov inom upplevelseindustrin varierar mellan olika branscher och 

mellan olika företag. Frågor som ändå verkar samla många aktörer handlar om upphovsrätt, 

IT och skatter. 

En annan viktig fråga är riskkapital. För upplevelseindustrins små- och mikroföretag 

saknas ofta finansiering vid rätt tidpunkt och i den nivå (mikrofinansiering) som önskas. 

Investeringsprojekt med offentlig hjälp handlar generellt sett om stora projekt och 

därmed mindre om små- eller mikroföretagare. 

Riskkapital från privat håll har ökat dramatiskt de senaste åren, med exempel som företagen 

Novax och Ekstranda, men fortfarande märks en omognad och relativt mindre 

kunskap om branscherna trots stor potential sett till förväntad avkastning på investeringar. 

Givetvis handlar det dock om ett ömsesidigt samspel mellan investerare och entreprenörer 

– och här märks ett stort behov av kompetenshöjning för entreprenörer inom upplevelseindustrin. 

Brittiska innovationsmyndigheten Nesta konstaterade i en rapport 

(2005): »Att hävda sin särart är inte det bästa sättet att locka investeringar till kreativa 

verksamheter. Att demonstrera sitt värde krävs i stället.« Många i upplevelseindustrin 

har varit ovana eller dåliga på att fundera kring externfinansering – och om det sker, i 

vissa fall hellre från offentligt håll. Enkätresultaten enligt appendix 2 visar nämligen att 

»fritt verksamma« i upplevelseindustrin anser att offentlig finansiering är snäppet 

viktigare än riskvilligt privat kapital. 

Frågor som lyfts fram är också kulturliv och kulturpolitik, vilket belyser kopplingen 

mellan just företagandet i upplevelseindustrin och grunden i kulturen. Vad gäller kulturen 

märks dock ett glapp mellan kultur- och näringssektorn – många utövare och företag 

förmår inte att växla upp sin verksamhet till en större skala. Det saknas kunskap om 

och tradition av affärsutveckling. För att kulturen bättre ska kunna stärka näringssidan 

och främja tillväxten fyller forskning och utbildning därför en viktig roll. 

Dessutom bör det diskuteras vilken uppgift som näringslivet i upplevelseindustrin 

har för att återinvestera i kulturlivet, med tanke på att det är där de har sin ursprungliga 

grund. Jämför till exempel Filmavtalet. 

112 113

Sammankoppling 

Det är tydligt att många inom upplevelseindustrin är frustrerade över de nuvarande 

strukturerna. De känner att de faller mellan olika ansvarsområden – främst näring, kultur 

och utbildning. 

I den officiella jämförelsen mellan europeiska länders kulturpolitik konstateras också 

kort och gott: »Det finns (...) inget helhetsomfattande ramverk för de kulturella näringarna 

i Sverige.« 76 

En slutsats är att policyåtgärder och offentlig infrastruktur idag ofta hamnar mittemellan 

avdelningar och insatser för antingen kultur eller ekonomisk utveckling. 

Kulturpolitik har traditionellt sett varit inriktad på subventioner. Organisationer och 

myndigheter har därför liten kunskap om upplevelseindustrin där många aktörer vill 

verka på en konkurrensutsatt marknad trots att de även drivs av icke-ekonomiska belöningar 

och använder kulturen som grund. 77 

FUNK-modellen poängterar kulturens betydelse för att skapa tillväxt och utveckling 

i upplevelseindustrin. Förklaringen är att sannolikheten för att utveckla framgångsrika, 

näringsinriktade verksamheter ökar med ett större kulturliv. På samma sätt som att ju 

fler som spelar fotboll i ungdomsåren och ju fler fotbollsplaner det finns, desto bättre 

landslag. En större och bättre bredd ökar förutsättningarna för att få fram en spets. Inga 

tennisbanor, ingen Björn Borg. Inga replokaler, inget The Cardigans. Rörelsen mot professionell, 

kommersiell verksamhet – från bredd till spets. De som förflyttar sig i denna 

»tratt« är aktörerna, till exempel manusförfattare, skådespelare, producenter och organisationer. 

Kulturen kopplas dock inte till näringen automatiskt bara genom att finnas där. På samma 

sätt som att forskning och utbildning inte automatiskt driver varandra eller näring. 

Tratten kan utvidgas med hjälp av stimulerande och stöttande åtgärder. Aktörerna 

och verksamheterna utvecklas bättre och blir fler om ett starkt kulturliv finns, i form 

76 

Council of Europe/ERICarts, »Compendium of Cultural Policies and Trends in Europe«, 7:e upplagan, 

2006. 

77 

Jämför karakteristiska drag enligt Caves, sidan 67. 

av möjligheter att visa upp sig (scener, evenemang, distribution) och träna (replokaler, 

utbildningar, försöksverksamheter, tillgång till utrustning), tradition och infrastruktur 

(filmavtalet, biografer, branschorganisationer, offentlig diskussion). 

Generellt sett syftar kulturen i FUNK-modellen på icke-kommersiella verksamheter. 

Alla kulturutövare vill eller bör inte ta steget mot kommersiell verksamhet, men man 

fortsätter i högsta grad att vara en del av kulturlivet. 

Det bör finnas utrymme för båda sorter. 

Detta leder oss vidare till den stora huvudpoängen i FUNK-modellen, nämligen att de 

fyra delarna måste kopplas ihop för att realisera potentialen för ekonomisk tillväxt. 

Låt oss börja med forskning. Grundforskning har i högsta grad sitt berättigande, men 

det finns i dag en stor del tillämpad forskning – eller forskning som enkelt kan omvandlas 

till tillämpad – vilken inte når ut till upplevelseindustrins alla företag. Det finns ett 

glapp. 

Utbildning bör på motsvarande sätt kopplas närmare näringsliv, forskning och kulturliv. 

Med utbildning här menas inte främst utbildning för kulturutövare, utan för aktörer 

som växlar upp värdet i stöd- och distributionsfunktioner såsom producenter, entreprenörer 

och leverantörer. 

Vad gäller glappet mellan kultur- och näringssektorn saknas kunskap om och tradition 

av affärsutveckling, vilket innebär att det finns en stor potential för upplevelseindustrin 

som inte realiseras. För att kulturen bättre ska kunna stärka näringssidan fyller 

forskning och utbildning en viktig roll. 

Strukturen får alltså en uppbyggnad enligt figuren på nästa sida. Forskning och 

utbildning har tidigare funnits för att stödja kulturlivet (yrkesutbildningar) samt 

näringslivet (det traditionella innovationssystemet), men får här en viktig – kanske den 

viktigaste – uppgiften i att stödja kulturens uppväxling från kultur till näring. 

En fråga handlar också om hur forskningen liksom utbildningen ska inriktas och 

samarbeta med olika aktörer. Tidigare har diskuterats att många studenter från konstnärliga 

utbildningar inte alls har med sig någon kunskap om företagande, trots att det är 

just företagare som många blir. 

Det handlar inte heller bara om att koppla forskning, utbildning och kultur till 

näringslivet. Förhållandet bör vara dubbelriktat. Även näringslivet har mycket att vinna 

på att ta hjälp av och investera i och engagera sig för de andra beståndsdelarna. 

114 115

Datorspel – tillväxtprogram utifrån FUNK 

Exempel – förslag på åtgärder enligt Mötesplats Karlshamn (2005) 

Forskning 

Forskning 

• En sammanhållen nationell eller nordisk 

forskarinstitution som ansvarar för att sprida 

rön inom akademien, till det omgivande samhället 

och internationellt. 

• Fokus på forskning som kan gagna den 

svenska och nordiska industrin på medellång 

till lång sikt inom specifika områden som 

gestaltning, artificiell intelligens, beteendevetenskap, 

kulturella fenomen i datorspelsvärldar 

och annat. 

• Samverkan mellan industri och akademi i 

gemensamma forskningsprojekt, praktik, 

doktorandplaceringar osv. 

• Mötesplatser för kunskapsutbyte. 

• Satsning på forskning även inom områden som 

traditionellt inte förknippas med datorspel: 

företagsekonomi, immaterialrätt, organisationsteori, 

projektledning, idéhantering m m. 

Utbildning 

• Kvalitetssäkring av de utbildningar som 

redan har etablerats. 

• Satsning på spelutbildning vid de välrenommerade 

lärosätena (Uppsala, 

Lunds, Stockholms universitet m fl). 

• Utbildning även inom management, rättighetsförvaltning, 

projektledning m m. 

• Närmare samarbete mellan utbildning och 

företag i praktikprogram m m. 

• Längre praktikperioder, sex månader eller mer. 

Näringsliv 

• Utvecklade processer för projektledning, 

speldesign, produktion, försäljning, 

personalförsörjning m m. 

• Fortsatt standardisering av produktionsmodeller. 

• Ökad specialisering av funktioner i branschen, 

t ex rena grafikproducenter, försäljningsagenter, 

personaluthyrningsbolag osv. 

• Etablering av försäljningsfunktioner nära 

kunderna, bland annat i Kalifornien och 

London. 

• Utvecklat juridiskt regelverk för 

immateriella rättigheter. 

• Förbättrat management och affärsstöd 

genom kopplingar till inkubatorprogram. 

• Förbättrad tillgång på sådd- och riskkapital. 

• Offentligt stöd i någon form för att undvika 

konkurrensnackdelar gentemot exempelvis 

Kanada och Storbritannien. 

• Samordnade exportsatsningar, mässresor, 

konferenser etc. 

Kultur 

• Integrera interaktiva medier och spel som 

läroverktyg i skolor och i utbildning. 

• Skapa och upprätthålla arenor, konferenser 

och publika gestaltningar som tar tillvara 

intresse och visar datorspel för en bredare 

publik och för ett samtal om spel som 

konstform och populärkulturell företeelse. 

• Sluta betrakta spel som »farlig« lågkultur. 

• Kommunalt stöd till exempelvis LANföreningar. 

• Officiellt e-sportförbund inom Riksidrottsförbundet. 

• Datorspelsmuseum. 

• Se till att det finns en Mötesplats. 

Kultur 

Utbildning 

Näring 

Figur 23. En bild av FUNK-modellens fyra delar då alla aktörer tar sitt ansvar. 

I FUNK-modellen är alltså inte bara de fyra beståndsdelarna (F-U-N-K) hörnstenar, utan 

även att och hur sammankopplingen sker. Det är först då helheten fungerar, då som tillväxtmålen 

kan uppfyllas på bästa sätt. 

Avsaknad av struktur och tradition för att mötas innebär dock att möten sällan uppstår. 

Det verkar alltså finnas ett behov av till exempel en intern arena, där erfarenheter 

kan utbytas, och en fungerande helhet. 

Dessutom – vilket har diskuterats tidigare – finns en frustration över att behöva vara 

»antingen eller« i många fall. Det måste till ett samspel. Flera konkreta exempel finns: 

Varför behandlas populärmusik enbart som handelsvara av regeringen? Varför, egentligen, 

skedde uppdelningen så strikt inför designåret att Kulturdepartementet tog hand 

om konsthantverk och Näringsdepartementet industridesign? 

Det finns ett stort behov av bryggor, gränsgångare, förståelse och erkännande. Insatser 

handlar i många fall om samordning och överblick med långsiktig strategisk branschutveckling 

i fokus. 

116 117

Upplevelseindustrin har – liksom biotekniksektorn har matematik och naturvetenskapliga 

ämnen i skolundervisningen – stöd i form av barn- och ungdomsverksamhet, 

bild och musik på schemat, offentligt stöd för kulturinstitutioner och studieförbund. Ett 

problem är snarare att resultaten av verksamheterna i alltför liten grad fångas upp, eller 

inte får fångas upp eftersom aktiviteterna då kan få minskat stöd. 

Därför behövs en incitamentsstruktur som gynnar och inte motverkar ett affärsmässigt 

perspektiv – ihop med det kulturella! 

Det måste till ett samspel. 

Figur 24. FUNK som en tillväxtmotor. 

Nästa steg 

Förändringarna sker snabbt inom upplevelseindustrin. Hur kan dessa hanteras på bästa 

sätt för att stötta och stimulera utvecklingen? 

Alla prognoser stödjer bilden av att dessa näringar kan bidra till ekonomisk tillväxt. 

Dessutom tillför upplevelseindustrin andra indirekta effekter som tillför ekonomiskt värde. 

Det innebär att entreprenörer bör känna att de är på rätt väg. Det innebär att privata investerare 

– banker och riskkapitalbolag – bör vända sina blickar mot de här näringarna. 

Det innebär att de offentliga aktörerna bör fråga sig hur det bäst stimulerar upplevelseindustrin. 

En helhetsbild har målats upp utifrån idén om FUNK som förklaringsmodell för att 

stötta och stimulera tillväxten i svensk upplevelseindustri. Målet har varit att peka på en 

systematisk metod för att analysera och genomföra tillväxtfrämjande åtgärder. FUNKmodellen 

betonar samverkan och att en infrastruktur är avgörande för en framgångsrik 

upplevelseindustri. 

Modellen innebär ett erkännande av ett helhetssystem som inkluderar betydelsen av 

kultur för upplevelseindustrin. Dessutom – i FUNK-modellen – har forskning och utbildning 

adderats som viktiga element. Sammantaget är erkännandet av behovet av en 

infrastruktur för upplevelseindustrin något som involverar regeringsarbete, myndigheters 

verksamhet, nya satsningar, branschorganisationers inriktning samt hur utövare 

ser på sig själva. FUNK är ett verktyg som kan användas i arbetet med att förklara hur och 

varför resurser bör samverka. 

Mycket kunskap, många aktiviteter och många aktörer finns redan idag. En stor insats 

ligger därför i att samla och koppla samman dessa. Å ena sidan uppfattar många 

utövare i upplevelseindustrin det som att det inte finns stöd eller kunskap för dem, men 

snarare handlar det om att tillgängliggöra detta. Å andra sidan är det också upp till dessa 

utövare att engagera sig i branschstrategiska frågor som att stärka kunskapsöverföringen 

från utbildningar och forskningsinstitutioner. 

Om en nationell infrastruktur ska kunna bli verklighet måste kopplingar mellan 

regionala och branschstrukturella noder dessutom finnas, liksom mellan aktörer inom 

de olika FUNK-benen. Nätverk är ett verktyg som kan användas för möten och därmed 

kreativa processer och kunskapsöverföring. Incitament för alla som deltar är viktiga för 

118 119

att nå hållbarhet i satsningen – ett svar på frågan: vad har jag för nytta av det här? 

Men vem tar ett långsiktigt ansvar? 

Upplevelseindustrin består av en mängd mikroföretag och det finns en svag tradition 

av att organisera sig. Befintliga organisationer kan dessutom bli mycket bättre på att samverka 

med varandra. Många är kvar i föråldrade strukturer. 

Målet med att tillämpa FUNK-modellen är för det första att skapa bättre samverkan 

mellan aktörer samt för det andra att skapa förståelse för vilka åtgärder som aktörerna 

behöver fokusera på. Syftet är att uppnå bättre förutsättningar för tillväxt i upplevelseindustrin 

i Sverige. 

En förebild för en sådan infastruktur kan hämtas från idrottens värld där man har ett 

system utifrån dels olika sporter (jämför delområden), dels olika geografiska ansvarsområden 

(lokalt, regionalt och nationellt) och som involverar såväl barn, ungdomar, elit 

som amatörer (jämför icke-kommersiell kultur och upplevelseindustrin). 

Sett till upplevelseindustrin är målet alltså att för det första få varje delområde att 

omfattas av ett gemensamt system, samt att för det andra få alla delar att fungera ihop i 

en nätverksstruktur. Systemet binds samman av verksamheter och organisationer som 

behöver förstå sin roll i helheten – liksom förstå upplevelseindustrin och hur den kan 

stimuleras utifrån FUNK-modellen. 

De tre nivåerna – enligt idrottens system – är en nationell nivå för hela upplevelseindustrin 

och två undernivåer, en vad gäller det geografiska perspektivet och en som 

fångar upp olika grupperingar i upplevelseindustrin. Dessa grupperingar kan bestå i 

olika delområden, men kan också vara intressedrivna, till exempel utifrån upphovsrätten. 

Olika affärslogiker kan också ligga som grund för grupperingar – tidigare i 

boken resonerades kring skalbara produkter, live och värdeförstärkare. Ytterligare kan 

grupperingar ske utifrån aktörskluster. Ett exempel på ett sådant är skådespelare som 

verkar i flera branscher, framför allt teater, film och tv men också litteratur (talböcker) 

och musik. 

Sammanfattningsvis byggs helheten upp av delarna. Det innebär att de två undernivåerna 

(geografiskt och intressebaserade grupperingar) pusslar ihop makronivån och 

på så sätt stärker hela Sverige. 

Den regionala förankringen är alltså viktig. Man vet aldrig när möten uppstår, när 

kompetens byggs upp, var talanger uppstår. Återigen en jämförelse med idrotten: även 

om fyra–fem städer dominerar svensk fotboll är det inte så att talangläger enbart förläggs 

till dessa orter. Snarare tvärtom. Thomas Lyth, ansvarig för spelarutveckling på Svenska 

fotbollförbundet, säger till exempel (SvD 8/6 -06): »Fotboll ska finnas överallt, vi ska ha en 

förening i varje by. Så många ungdomar som möjligt, alla som har lust, ska få prova.« 

Upplevelseindustrin karakteriseras dessutom av små- och medelstora företag som är 

väl spridda över landet. Det är dock värt att upprepa att alla platser inte kan bli ett nytt 

Hollywood, men däremot kan de hitta en plats i ett nationellt kluster. Med nationella 

samarbeten kan även flera »pipelines« mot internationella aktörer skapas – för att använda 

exempel från filmbranschen, ett Sweden Film Commission utöver regionala filmkommissionärsverksamheter. 

För att lyckas med kluster på nationell (eller regional) nivå 

krävs god infrastruktur. Att det är möjligt har en mängd exempel från idrotten visat. 

Regionala satsningar bör dock inte blandas ihop med regional fördelningspolitik. Tillväxtfokuset 

bör betonas. 

Generellt bör det finnas tydliga och synliga samarbetspartners eller motparter från upplevelseindustrins 

sida. Upplevelseindustrin är också så heterogen att branschspecifika 

kunskaper och satsningar liksom olika intressen utifrån affärsmodeller och agendor 

– upphovsrätten, arrangörskap etc. – måste fångas upp. Det gäller dock att aktörerna i 

systemet måste vara erkända för sin roll – både uppifrån (politiker och andra beslutsfattare), 

utifrån (media och allmänhet) samt underifrån (branschaktörerna). Kunskap, kompetens 

och erfarenhet vad gäller branschen är på så sätt en förutsättning för att fungera 

som en ledare för sitt delområde. Med status och en naturlig utvecklingsroll följer mycket 

annat automatiskt, till exempel en god position i regional utveckling, självklar träffpunkt 

med mera. Av detta skäl är det av stor betydelse att branschen anser att frågorna 

som drivs är viktiga, och att det på så sätt skapas uppmärksamhet och stöd för initiativen. 

Förtroende måste byggas utav trovärdighet och kan bara skapas genom att behovsanpassade 

och relevanta funktioner står i centrum för arbetet. En aktör som ska samla andra 

aktörer måste därmed driva frågor som av branschaktörerna upplevs som viktiga och 

tydliga. Annars reduceras dess roll. Därför är också kommunikation viktig för att peka 

på och argumentera för vilka frågor som är viktiga. 

För hela upplevelseindustrin bör det finnas funktioner som långsiktigt uppmanar till 

samarbete utifrån FUNK, liksom driver gemensamma frågor både internt och utåt. 

Funktionerna har inget egenvärde men behövs – åtminstone till en början – för att underlätta 

arbetet med att skapa en gemensam infrastruktur. Målet är alltså att för det första 

få varje bransch att omfattas av ett gemensamt system, samt att för det andra få alla 

delar att fungera ihop i en nätverksstruktur. 

120 121

Denna gemensamma funktion bör därmed ha en huvuduppgift i att överse och utveckla 

en fungerande infrastruktur i syfte att stötta och stimulera svensk upplevelseindustri. 

Vid en jämförelse med sådana centrala, sammanhållande funktioner – »motorer« – i 

andra branscher slås man av en till synes naturlig uppdelning av aktiviteter och ansvar, 

men en sådan har förstås utmejslats under en lång period. Organisationen Teknikföretagen 

bildades under namnet Sveriges Verkstadsförening 1902 och arbetar idag med 

arbetsgivarfrågor inklusive förhandlingar och omvärldsbevakning. Ingenjörsvetenskapsakademien 

(IVA) fungerar som nätverk och arena och bildades 1919. I den offentliga 

sfären finns myndigheter och departement som har en lång tradition att arbeta med 

dessa intressebaserade organisationer. 

Även inom upplevelseindustrin finns ett antal organisationer, allt från Antipiratbyrån 

till Export Music Sweden, men utan samma tradition att samverka. Det märks också 

problem med offentliga motparter, både vad gäller tydlighet (vilken är den naturliga 

motparten), kontinuitet (datainsamling och branschbeskrivningar) liksom synlighet 

(etablerade kontaktvägar saknas). 

De här effekterna är av särskilt intresse för regionala satsningar 78 – och det är onödigt 

att montera ner logiken i dessa satsningar, eftersom effekter finns; däremot bör tydligheten 

förstärkas och förväntningarna vara rimliga. 79 

En inkluderande, pragmatisk hållning när det gäller helhetsbilden är alltså att föredra. 

Därmed skissas en helhetsbild där tillväxtsystemet utifrån FUNK-modellen fungerar 

som en motor för en utvidgad bild av upplevelseindustrin. Enligt mottot: »FUNK är en 

motor för upplevelseindustrin, och därmed för hela Sverige.« 

En infrastruktur under uppbyggnad kan dock inte stödja hela denna bild på en och 

samma gång, utan man bör betrakta effekterna som komponenter i ett länkat system där 

ett vägval troligen är mer effektivt än andra. 

Förslaget landar alltså för det första i en gemensam vägbeskrivning (FUNK som 

förklaringsmodell), för det andra en dynamisk verklighetsbild (upplevelseindustrin i 

förändring), men att man – för det tredje – måste börja någonstans (konkreta aktiviteter 

på konkret nivå). 

Det avgörande är att samverkan uppstår. 

Att det finns gemensamma mål och kopplingar mellan aktörer är alltså av största vikt för 

att en infrastruktur ska kunna fungera på längre sikt. En gemensam värdegrund måste 

finnas för att kunna samla olika aktörer. Ett flertal studier visar dock att målen varierar 

mycket mellan olika aktörer, men detta torde öka behovet av en översiktlig förklaringsmodell 

och värdegrund för att skapa insikt om ett helhetssystem. 

Frågan är om FUNK kan fungera som en sådan förklaringsmodell? 

Fördelarna med en samlad värderingsgrund handlar om gemensam förståelse för 

bland annat långsiktighet, ansvarsfördelning, resursmaximering, koppling mellan kulturliv 

och näringsverksamhet (amatör och professionell verksamhet m.m.), mångfald 

kontra tillväxt. Därför bör inte heller FUNK betraktas som en bergsäker teori som tvingar 

till inkluderingar eller exkluderingar. 

Genom en inkluderande hållning kan även upplevelseindustrins indirekta effekter få 

en naturlig del i helhetsbilden. Att koppla stödjande aktörer som har detta fokus, till 

infrastrukturen är därför viktigt; åtgärder för att stödja indirekta effekter hamnar ju 

inom ramen för satsningar som normalt sker från till exempel Svenska Institutets och 

Exportrådets sida (till exempel »Swedish Style«). 

Framtiden är osäker, konkurrensen är hård. 

Möjligheterna är enorma. π 

78 

Enligt flertalet regionala tillväxt- och utbildningsprogram. 

79 

För att återkoppla till ett tidigare exempel: ett Vishus i Västervik 

motsvarar inte en nedläggning av en Electrolux-fabrik när 

det gäller direkt bidrag av sysselsättning eller skatteintäkter, 

men kan däremot bidra till viss attraktivitet på platsen. 

122 123

REFERENSER 

APPENDIX 1–2 

124 125

REFERENSER 

Tryckta källor och rapporter 

• Alvesson, Mats och Köping, Ann-Sofie (1993), Med känslan som ledstjärna – En studie av reklamarbete 

och reklambyråer, Lund: Studentlitteratur. 

• Arbetsmarknadsstyrelsen (2000), Medie- och reklambranschen, E-handel och logistik i Sverige 

– var finns de framtida jobben?, Ura 2000:9 

• Arbetsmarknadsstyrelsen (2001), Arbete för nöjes skull – var finns jobben inom upplevelsenäringen?, 

Ura 2001:3. 

• Bernbach, William (1961), [refererat föredrag] American Association of Advertising 

Agencies; ur Bergquist, Claes, Den kreativa revolutionen, CBC 1997. 

• Bergquist, Claes, The Creative Revolution, CBC 1997. 

• Cunningham, Stuart (2005), »Creative Enterprises« i Hartley, John (ed.), Creative Industries, 

Malden, MA. Blackwell Publishing. 

• Czíkszentmihályi, Mihály (1990), »Kreativitet och kulturell utveckling«, i Ödman, Maj (red) 

Om kreativitet och flow, Stockholm: Brombergs. 

• Dagens Industri (2005-03-17), »Investeringsboomen ger inte fler jobb«. 

• Dahlén, Micael (2006), Boxen – Kreativitet som skapar bättre affärer, Volante. 

• Eliasson, Gunnar (1997), Företagandets konst: om konstproduktionen i renässansens Florens, 

Stockholm: City Univ. Press. 

• Florida, Richard (2002), The rise of the creative class: and how it’s transforming work, leisure, 

community and everyday life, New York: Basic Books. 

• Ford, Cameron M. – Gioia, Dennis A. (1995), »Multiple Visions and Multiple Voices«, i Ford- 

Gioia (red) Creative Action in Organizations, Thousand Oaks: Sage. 

• Frankelius, Per (2005), working paper, Betydelsen av möten för värdeskapande processer. 

• Gioia, Dennis A. (1995), »Contrasts and Convergences in Creativity«, i Ford-Gioia (red) 

Creative Action in Organizations, Thousand Oaks: Sage. 

• Gradvall, Jan (2006-06-09), »Stjärnorna har bollen – inte mediebolagen«, Dagens industri. 

• Hallencreutz, Daniel et al (2004), Populärmusik från Svedala: näringspolitiska lärdomar av det 

svenska musikklustrets framväxt, Stockholm, SNS förlag. 

• Hallin, Göran / Malmberg, Anders (1996), Attraktion, konkurrenskraft och regional dynamik 

i Europa, Institutet för regionalforskning. 

• Hartley, John (2005), »Creative Industries« i Hartley, John (ed.), Creative Industries, 

Malden, MA. Blackwell Publishing. 

• Home Affairs Bureau, Hong Kong SAR (2005), A study on creativity index. 

• Högskoleverket (2005), Klassicism och bungyjump – upplevelseindustrin och behovet av 

konstnärligt utbildade, rapport 2005:40R. 

• IBM Business Consulting Services (2005), Media and Entertainment 2010, 

Business Value Future Series report. 

• KK-stiftelsen (2003), Upplevelsindustrin 2003 – statistik och jämförelser. 

• KK-stiftelsen (2005), Upplevelseindustrin 2004 – statistik. 

• Larsson, Lisbeth (2005-10-26), »Uppdaterad humaniora«, Dagens Nyheter. 

• Leadbeater / Oakley (1999), The Independents: why cultural entrepreneurs matter, 

Demos, London. 

• Lööf, Hans (2005), »Vad ger samarbetet mellan universiteten och näringslivet?«, 

Tillväxt politisk utblick – aktuellt om tillväxtpolitik, januari 2005, utgiven av Institutet för 

tillväxtpolitiska studier (ITPS). 

• Melin, Göran (2005), De nya kulturutbildningarna – en undersökning av nya typer av 

högskoleutbildningar på kulturområdet, arbetsrapport 2005:35 för SISTER 

(Institutet för studier av utbildning och forskning). 

• Mötesplats Karlshamn (2005), Hur KULTUR driver NÄRING: datorspel – Sveriges okända 

framgångshistoria, rapport inom Prexis för Rock City. 

• Mötesplats Piteå (2005), Synpunkter på dokumentet »Tankarna bakom FUNK«, rapport inom 

Prexis för Rock City. 

• Nesta (2005), »Creating value – How the UK can invest in new creative businesses«, NESTA 

Research Report. 

• Nielsén, Tobias (2003/2004), Om upplevelseindustrin – avslöjanden om en utveckling som redan 

är här (2003) alternativt Understanding the experience industry – A Swedish perspective on creativity 

(2004), Volante QNB Publishing. 

• Nielsén, Tobias (2005a), Upplevelseindustrin i förändring, working paper. 

• Nielsén, Tobias (2005b), Upplevelseindustrin – affärsmodeller, effekter och struktur, working paper. 

• O’Connor, Justin (1999), Cultural Production in Manchester: research and strategy, report, 

Manchester Institute of Popular Culture. 

• Porter, Michael (1990), The competitive advantage of nations, New York: Free Press. 

• Porter, Michael (2000), »Local clusters in a global economy«, återutgiven i Hartley, John (ed.), 

Creative Industries, Malden, MA. Blackwell Publishing. 

• Power, Dominic / Gustafsson, Niklas (2005), International competitiveness and experience 

industries, rapport 2005:15 för Visanu. 

126 127

• Twitchell, J. B. (1992), Carnival Culture – The Trashing of Taste in America, 

Columbia University Press. 

• QNB (2004), Svenska företag om design – attityder, lönsamhet och designmognad, 

rapport för Teknikföretagen och Svensk Industridesign. 

• QNB (2005), Filmen och staden – offentliga initiativ för filmproduktion och den audiovisuella 

sektorn i storstadsområden, rapport för Stockholm Film Commission, Volante QNB. 

• Sagnia, Burama K. (2005), »Strengthening local creative industries and developing cultural 

capacity for poverty alleviation«, International network for cultural diversity, sixth Annual 

Conference, 17–20 november 2005, Dakar, Senegal. 

• Shapiro, Carl / Varian, Hal (1998), Information rules: a strategic guide to the network economy, 

Boston, Mass: Harvard Business School. 

• Sjöstrand, Sven-Erik / Tyrstrup, Mats (2001), »Recognized and unrecognised managerial 

leadership«, i Sjöstrand et al (red), Invisible Management – The Social Construction of 

Leadership, Thompson Learning. 

• Throsby, David (2001), Economics and culture, Cambridge: Cambridge University Press. 

• Tyrstrup, Mats (2002), Tidens furstar, Lund: Studentlitteratur. 

• Törnqvist, Gunnar (2004), Kreativitetens geografi, Stockholm: SNS förlag. 

• van den Brink, Rolf (2006-05-31), »Leif Pagrotsky: Det finns för lite kunskap i mediebranschen«, 

Dagens Media. 

• Wahlström, Bengt (2002), Guide till upplevelsesamhället, Stockholm: SNS förlag. 

Intervjuer, seminarier, Internet och etermedia 

• Bremer, Kåre (2006-02-01), pressmeddelande enligt Re:agera/SVT. 

• Eskilsson, Tomas (2005-05-30), intervju, Trollhättan. 

• Gilder, George (2005-08-24), radio (podcasting), IT Conversations. 

• Hollywood Reporter (2005-10-14), Spielberg, EA playing for 3 titles, 

 

• O’Connor, Justin (2005-07-12), intervju, Peking. 

• Karlsson, Ulf (2004), webbtidning, Coachen – idrottsledarnas webbplats, 

(http://www.coachen.se/Artiklar/04_feb_ulf_karlsson.asp) 

• Kleveland, Åse (2005-10-21), tal, debattdag Är datorspel kultur?, Mondo, Stockholm. 

• Stewart Claesson, Iréne (2005-06-20), Göteborg. 

• Svanberg, Carl-Henrik (2005-05-11), frukostseminarium IVA, Stockholm. 

128 129

APPENDIX 1 

Upplevelseindustrins struktur 

Diagrammen och uppgifterna i Appendix 1 kommer från Statistik upplevelseindustrin 

2004, en uppdatering av statistik för KK-stiftelsen. För resonemang kring urval och metod, 

se KK-stiftelsens rapport Upplevelseindustrin 2003 – statistik och jämförelser (2003). 

Konjunkturcyklerna kan vidare analyseras utifrån figur 2. Denna figur visar privatkonsumtionen 

i Sverige av kultur, rekreation och sport mellan 1980 och 1998. Uppgifterna 

är justerade för inflation. Tendenser till svängningar som liknar samhällets konjunktursvängningar 

i stort märks – en uppgång under större delen av 80-talet, en nedgång mot 

mitten av 90-talet och en uppgång under senare delen av 90-talet. 

Översiktlig bild 

Upplevelseindustrins bidrag till Sveriges BNP uppgick under 2002 till 4,7 %, enligt KKstiftelsens 

definition. Ökningen under perioden 1995–2002 har varit konstant. 

Nettoomsättning 

Produktionsvärde 

Förädlingsvärde 

Antal anställda 

Antal företag 

Tabell 1. Upplevelseindustrin 2002 


(mdr SEK) 

100 

50 

0 

75 76 

2002 

366 miljarder SEK 



277 000 personer 

101 000 stycken 

86 

Figur 1. Förädlingsvärde upplevelseindustrin 1995–2002, miljarder SEK. 

94 

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 

100 

107 109 110 

20 000 

18 000 

16 000 

14 000 

12 000 

1980K1 

1980K4 

1981K3 

1982K2 

1983K1 

1983K4 

1984K3 

1985K2 

1986K1 

1986K4 

1987K3 

1988K2 

1989K1 

1989K4 

1990K3 

1991K2 

1992K1 

1992K4 

1993K3 

1994K2 

1995K1 

1995K4 

1996K3 

1997K2 

1998K1 

1998K4 

Figur 2. Privat konsumtion 1980–1998, kultur, rekreation och sport. Relativ förändring fasta priser, efter 

ändamål och tid. Kvartalsvis. 1980K1=1,0. Den breda linjen är glidande medelvärde årsvis. Den tunna linjen 

visar konsumtionen kvartalsvis. Notera att sektorn inte direkt motsvarar upplevelseindustrin, men många 

likheter finns. 

Låt oss också bredda diskussionen om vad som innefattas i »upplevelseindustrin«. I definitionen 

som ligger till grund för rapporten Upplevelseindustrin 2003 – Statistik och jämförelser 

och denna uppdatering, exkluderas tekniska hjälpmedel som ofta ligger bakom hur 

konsumenten tar till sig upplevelser i dag – via tv:n, via skivspelaren, via hemmabion. Försäljningen 

av dessa »hjälpmedel« har dock exploderat de senaste åren, enligt figur 3. 

130 131

Utan kreatörer, inga filmer – och därmed inget sug efter hemmabioanläggningar med 

feta ljudsystem. När väl filmerna finns där och om de är efterfrågade, så ökar suget efter 

tekniska hjälpmedel för att förmedla dem. Inte desto mindre är det så att tekniska produkter 

kan öka efterfrågan på innehållet. Hemmabiovågen och dvd-formatet har ökat 

försäljningen av filmer betydligt. Förhållandet är alltså ömsesidigt. 

Fördelning storlek på företag 

Det är tydligt att upplevelseindustrin till allra största del består av mindre företag, enligt 

diskussion på sid 62f. Figur 4 illustrerar att förädlingsvärdet som skapas likväl följer hur 

många som arbetar i varje storleksgrupp. I figur 9 märks att det fåtal stora företag som 

finns ändå bidrar med en stor del av upplevelseindustrins förädlingsvärde. 

Hushållens 

konsumtionsutgifter, 

(miljoner SEK) 

75 000 

Antal anställda 

50 000 000 

20 000 

50 000 


25 000 000 

25 000 

10 000 

Antal 

anställda 

per grupp 

0 

0–19 20–49 50–149 150+ 

Storlek företag i fyra grupper (antal anställda) 

0 


per grupp 

Figur 4. Upplevelseindustrin totalt 2002, fördelning antal anställda och förädlingsvärde beroende på storlek 

på företaget. 

0 

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 

Dator- och fotoutrustning 

Kultur; bio, museer, tv-avgifter, framkallning foto 

Paketresor 

Figur 3. Hushållens konsumtionsutgifter (ENS95), fasta priser, referensår 2000, miljoner kronor efter ändamål 

och tid. 

132 133

50 000 000 

150+ 

anställda 

24% 

150+ 

anställda 

27% 

100 000 



50–149 

anställda 

12% 

20–49 

anställda 

15% 

0–19 

anställda 

49% 

50–149 

anställda 

13% 

20–49 

anställda 

15% 

0–19 

anställda 

45% 

50 000 

Antal 

företag 

per grupp 

0 

0–19 20–49 50–149 150+ 


25 000 000 

0 


per grupp 

Figur 5. Upplevelseindustrin 2002: 

fördelning förädlingsvärde. 


fördelning antal anställda. 

Figur 9. Upplevelseindustrin totalt 2002, fördelning antal företag och förädlingsvärde beroende på storlek på 

företag. 

150+ 

anställda 

24% 

20–49 

anställda 

1,1% 

50–149 

anställda 

0,3% 

150+ 

anställda 

0,1% 

4 000 



2 000 000 

50–149 

anställda 

11% 

20–49 

anställda 

16% 

0–19 

anställda 

49% 

0–19 

anställda 

98,5% 

Antal 

företag 

per grupp 

0 

0–19 20–49 50–149 150+ 


1 000 000 

0 


per grupp 


fördelning nettoomsättning. 


fördelning antal företag 

Figur 10. Delområdet musik 2002, fördelning antal företag och förädlingsvärde beroende på storlek på företag. 

134 135

5 000 

Antal 

företag 

per grupp 

3 000 

Antal 

företag 

per grupp 

0 

0 



0–19 20–49 50–149 150+ 




0–19 20–49 50–149 150+ 


2 000 000 

1 000 000 

Figur 11. Delområdet litteratur 2002, fördelning antal företag och förädlingsvärde beroende på storlek på företag. 

0 

10 000 000 

5 000 000 

0 


per grupp 


per grupp 

Storlek på företag 

utifrån antal anställda 

Delområde 0–19 20–49 50–149 150+ 

Arkitektur Antal företag 99% 1% — — 

Förädlingsvärde 82% 18% — 

Design Antal företag 100% 0% 0% — 

Förädlingsvärde 87% 11% 2% — 

Film/Foto Antal företag 100% 0% 0% — 


Litteratur Antal företag 99% 1% 0% 0% 

Förädlingsvärde 44% 13% 18% 25% 

Konst Antal företag 100% 0% 0% — 


Marknadskommunikation Antal företag 99% 1% 0% 0% 


Media Antal företag 94% 3% 2% 1% 


Mode Antal företag 99% 1% 0% 0% 


Musik Antal företag 99% 0% 0% — 


Måltid Antal företag 98% 2% 0% 0% 


Scenkonst Antal företag 100% 0% 0% — 


Turism/Besöksnäring Antal företag 97% 2% 1% 0% 


Upplevelsebaserat lärande Antal företag 98% 2% 0% 0% 


Figur 12. Delområdet media 2002, fördelning antal företag och förädlingsvärde beroende på storlek på företag. 

Tabell 2. Fördelning antal företag och förädlingsvärde i upplevelseindustrins delområden 2002. (Observera 

att »0%« motsvarar en mycket liten andel, medan » – « motsvarar att inga företag alls finns i kategorin.) 

136 137

APPENDIX 2 

Metod & svarsfrekvens 

Sektor/bransch 

Totalt 

Kvinna 

Man 

Göteborg, 

Malmö 

eller 

Stockholm 

Mellanstor 

stad 

(>30 000 

inv) 

Liten 

stad 

eller 

glesbygd 

Anställd, 

ej chef 

Chef eller 

ägare 

(helt eller 

delvis, i 

organisation 

med 

anställda 

Blandning 

av ovanstående 

Fritt 

verksam 

(egen 

företagare, 

fri 

konstnär) 

En webbenkät har löpt från juni till oktober 2005 och riktat sig mot aktiva utövare inom 

upplevelseindustrin (det vill säga inte »bevakare«). Ca 2 000 mejl har gått ut för att informera 

om denna. 210 svar har registrerats. 

Annat 

Arkitektur 

Besöksnäring 

Dator-/tv-spel 

40 

3 

15 

34 

23 

6 

4 

17 

3 

9 

30 

19 

3 

3 

27 

10 

6 

4 

10 

6 

3 

9 

3 

10 

10 

2 

8 

19 

4 

1 

13 

3 

4 

Målsättningen har varit att nå en jämn fördelning även om detta har varit svårt. Därför 

redovisas inte svar från alla sektorer i alla figurer och läsaren måste ha svarsfördelningen 

i åtanke vid en analys av resultaten. De två sektorerna som har flest antal svarande är 

musik och dator-/tv-spel, men inte heller dessa svar innebär statistisk signifikans. Den 

geografiska fördelningen har varit tämligen god, med ungefär 60% från de tre storstäderna 

och 40% från mellanstor stad, liten stad eller landsbygd. 

Design 

Film 

Foto 

Konst 

Litteratur 

Måltid 

Marknadskommunikation 

13 

6 

1 

11 

3 

1 

7 

5 

3 

1 

9 

2 

2 

8 

3 

2 

1 

1 

5 

9 

5 

1 

6 

2 

4 

1 

1 

4 

1 

4 

1 

1 

2 

1 

2 

1 

2 

1 

1 

4 

1 

2 

1 

6 

3 

8 

3 

2 

Media 

13 

6 

7 

10 

3 

12 

4 

2 

3 

4 

Musik 

51 

7 

44 

29 

10 

2 

7 

16 

5 

21 

Scenkonst 

7 

2 

5 

5 

2 

2 

1 

2 

Sportevenemang 

1 

1 

1 

1 

Utbildning 

(edutainment) 

4 

4 

1 

2 

1 

2 

1 

TOTALT 

210 

70 

140 

125 

37 

47 

39 

70 

19 

69 

Tabell 4. Fördelning svar webbenkät. Urval av exempel på fördelning av svar. (Summerar inte alltid till 210 

eftersom alla kategorier inte redovisas nedan. 

138 139

Politiska frågor 

Hur viktiga är nedan nämnda faktorer för att uppnå 

ekonomisk tillväxt inom din sektor/bransch, tycker du? 

Kvalitet på dina/din organisations produkter 

4,66 

Distributionen (försäljningen) 

4,42 

Beskriv betydelsen för nedan nämnda politiska frågor 

för att din organisation ska uppnå god utveckling? 

Affärskunskap 

En mängd kulturaktiviteter över 

huvudtaget i samhället 

4,28 

4,03 

Arkitektur 

Högskola och universitet 

3,96 

IT 

Offentlig finansiering 

3,89 

Småföretag 

Mångfald i din sektor/bransch i Sverige 

3,86 

Upphovsrätten 

Riskvilligt privat kapital 

3,84 

Skatter 

Internationell marknadsföring 

av Sverige 

Utbildningsväsendet 

Regional utvecklingspolitik 

Handelpolitik, EU- och 

internationellt samarbete 

Forskning 

Utbildningar för redan yrkesverksamma 

i din sektor/bransch 

Kulturaktiviteter i barn- och ungdomsår 

Utbildningar för att bli »utövare« 


Utbildningar som stödjer distribution 

och försäljning i din sektor/bransch 

Ideellt engagemang 

3,82 

3,65 

3,55 

3,54 

3,50 

Jämställdhet 

Forskning som stödjer din sektor/bransch 

3,33 

Transporter och infrastuktur 

Utbildningar riktade mot yrkesverksamma 

3,32 

Patent- och innovationsfrågor 

Övriga eftergymnasiala utbildningar, 

ej rikade mot yrkesverksamma 

3,21 

Jordbruk, naturvård, jakt och fiske 

Gymnasieutbildningar 

3,16 

1 2 3 4 5 

1 2 3 4 5 

Ingen betydelse alls 

Mycket stor betydelse 

Inte viktigt 

Mycket viktigt 

Figur 1. Resultat enkätsvar politiska frågor för att uppnå god utveckling. 

Figur 2. Resultat enkätsvar faktorer för att uppnå ekonomisk tillväxt. 

140 141

5 

4 

Betydelse 

distribution 

Media 


Konst 

Musik 


Design 

Total 

Film 





4,61 

Scenkonst 

Kvalitet på dina/din 

organisations produkter 

4,61 

3 


4,25 


4,24 


4,09 

2 


4,00 

Betydelse 

kvalitet 



3,63 

1 

1 2 3 4 5 




3,55 

3,50 

Figur 3. Resultat enkätsvar. Jämförelse distribution och kvalitet på frågan om betydelsen av olika faktorer för 

ekonomisk tillväxt i din sektor/bransch. 








3,47 

3,45 

3,42 

3,42 



3,25 

3,39 




2,73 

2,90 

1 2 3 4 5 

Inte viktigt 


Figur 4. Resultat enkätsvar faktorer för att uppnå ekonomisk tillväxt. Dator-/tv-spel (34 svar). 

142 143

Kvalitet på dina/din 

organisations produkter 
























1 2 3 4 5 

Inte viktigt 

Figur 5. Resultat enkätsvar faktorer för att uppnå ekonomisk tillväxt. Musik (51 svar). 

2,79 

2,96 

2,91 

2,89 

3,19 

3,42 

3,55 

3,68 

3,65 

3,88 

3,85 

3,79 

3,98 

4,11 

4,22 

4,35 

4,52 

Musik 


Geografiska 

skillnader 

Stockholm, Göteborg, Malmö 

Mellanstor stad (› 30 000 inv) 

Liten stad eller glesbygd 






Forskning 

Handelspolitik, EU- och internationellt samarbete 


Internationell marknadsföring av Sverige 

Skatter 

Småföretag 

IT 


Kultur 






Forskning 




Skatter 

Småföretag 

IT 


Kultur 






Forskning 




Skatter 

Småföretag 

IT 


Kultur 

1 2 3 4 5 

Figur 6. Resultat webbenkät. Svar på frågan om betydelsen av olika politiska frågor för att din organisation 

(eller dig själv för »fritt verksamma«) ska uppnå god utveckling. 

144 145

Gemenskap med andra sektorer 

Gemenskap med andra sektorer 

Media 

Musik 

31% 

Design 

Film 

31% 

27% 


Konst 

Utbildning (edutainment) 


23% 

22% 

22% 

20% 


Scenkonst 

16% 

15% 

Litteratur 

12% 

Foto 

Mode 

Arkitektur 

8% 

7% 

6% 


Måltid 

Personlig omvårdnad 

4% 

4% 

2% 

0% 10% 20% 30% 40% 

45% 

Film 

Media 

Design 


Musik 

Litteratur 

Konst 


Mode 


Scenkonst 

Arkitektur 

Foto 

Dator-/tv-spel: gemenskap med andra sektorer 

3% 

6% 

6% 

6% 

9% 

15% 

21% 

24% 

24% 

24% 

0% 25% 50% 75% 

Figur 8. Resultat enkätfråga: dator-/tv-spel. »Välj tre sektorer/branscher av nedanstående som du tycker står särskilt 

nära den du tillhör? (Med »nära« avses till exempel gemensamma intressen, aktörer och andra likheter.)« 

41% 

Musik: gemenskap med andra sektorer 

65% 

76% 

Media 

57% 

Figur 7. Resultat enkätfråga: upplevelseindustrin totalt. »Välj tre sektorer/branscher av nedanstående som du 

tycker står särskilt nära den du tillhör? (Med »nära« avses till exempel gemensamma intressen, aktörer och 

andra likheter.)« 

Film 

Scenkonst 





Mode 

Konst 

Litteratur 

Design 


Foto 

Personlig omvårdnad 

Måltid 

Arkitektur 

12% 

10% 

8% 

8% 

6% 

4% 

2% 

2% 

2% 

16% 

16% 

18% 

24% 

24% 

29% 

0% 20% 40% 60% 

Figur 9. Resultat enkätfråga: musik. »Välj tre sektorer/branscher av nedanstående som du tycker står särskilt 

nära den du tillhör? (Med »nära« avses till exempel gemensamma intressen, aktörer och andra likheter.)« 

146 147

Bör upplevelseindustrin likställas med andra branscher? Ett svar kommer från 

forskargruppen FOCI i Storbritannien (Focus on Creative Industries), som menar 

att det är upplevelseindustrin som sätter agendan som övriga branscher bör följa: 

»Whilst FOCI welcomes the recognition of the strong 

economic contribution made by the creative industries 

in terms of wealth creation and employment, we would 

also keenly stress that this sector is very different from 

traditional industries. They deal in value and values, 

signs and symbols; they are multi-skilled and fluid; 

they move between niches and create hybrids; 

they are multi-national and they thrive on the margins 

of economic activity; they mix up making money and 

making meaning. The challenge of the creative industries 

is the challenge of a new form of economic understanding 

– they are not ’catching up’ with serious, 

mainstream industries, they are setting the templates 

which these industries will follow.« 

Produktion: KK-stiftelsen 

Box 3222, 103 64 Stockholm. Tel 08-56 64 81 00. info@kks.se. kks.se 

Grafisk form: Sirje Papp. Illustration: Kristian Russell. 

Tryck: EkotryckRedners, juli 2006 

148 149

Svensk upplevelseindustri har stor potential att skapa ekonomisk tillväxt. 

Den här boken beskriver de trender och förutsättningar som påverkar 

upplevelseindustrin. Efterfrågan på upplevelser, kultur och underhållning 

ökar, men förändringstakten är hög och konkurrensen hård. I nästan varje 

land pågår satsningar. 

Vilken plats kan Sverige ta? Idag är positionen god, men framtidens 

utmaningar kräver gynnsamma förutsättningar. Boken presenterar förslag 

med hjälp av FUNK – en modell som förklarar hur tillväxt kan stöttas och 

stimuleras i upplevelseindustrin. Åtgärder inom forskning (F), utbildning (U), 

näringsliv (N) och kultur (K) behövs, liksom samverkan däremellan. 

Men varför behövs en ny tillväxtmodell? FUNK-modellen tar hänsyn 

till upplevelseindustrins särskilda egenskaper och betonar bland annat 

betydelsen av ett rikt icke-kommersiellt kulturliv. 

KK-stiftelsen arbetar med att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att 

stödja insatser för kunskaps- och kompetensutveckling för näringslivet. 

Stiftelsen bedriver sedan år 2000 en satsning på att stärka tillväxten inom 

upplevelseindustrin.

FUNK Bok.indd - KK-stiftelsen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?