KK-stiftelsens profilsatsning

KK-stiftelsens profilsatsning
den bör ha vid olika tidpunkter. Det torde också vara en unik möjlighet att
pröva modellerna och göra iakttagelser på resterande profiler med syfte att
se om resultaten står sig, eller om det finns skillnader som bör
uppmärksammas.
7.3.3 Effektivare finansieringskonstruktion
KK-stiftelsen bör granska möjligheterna att utveckla mer effektiva
finansiella konstruktioner. Vi redovisar några typfall som utgångspunkt för
ett resonemang.
Främja förädling av forskningsresultat
Utvärderingen visar att resultat av någon dignitet inte kommer förrän kanske
4–5 år (2/3 tid) efter att profilen har initierats, eventuellt något tidigare om
profilen bygger vidare på en miljö med viss styrka och renommé. För att
resultaten inte ska bli bara publikationer och disputerade, utan en starkare
forskningsmiljö, skulle miljön behöva kunna spendera en lika lång eller
nästan lika lång tid för konsolidering och förädling. Satsningen skulle
därmed behöva vara, säg, 8–10 år.
I KK-stiftelsens profilavtal krävs en 1 till 1-relation i motfinansieringen
av verksamheten. Vanligen sker företagens medverkan och motfinansiering
projektvis och ”in kind”, inte med kontanta medel, vilket gör att forskningen
i hög grad styrs av hänsyn till de medverkande företagens intressen och
kompetens, och med en snäv bemanning (ofta en person från akademin och
en från företagen). Utrymmet för gruppvis forskning och mer generiskt
inriktad forskning riskerar att bli begränsat (vilket påtalas av samtliga
profiler). Finansieringen styr mot forskning i form av doktorandutbildning,
som genererar resultat i form av arbetskraft till företagen snarare än
forskning av hög dignitet för att flytta fram forskningsmiljöns akademiska
positioner.
En lösning kan vara att KK-stiftelsen avsätter en pott som inte kräver
motfinansiering (från företagen) utan som är till för att knyta miljöns
forskningsresultat samman. Alternativt kan denna pott medfinansieras av
lärosätet, som en investering i den akademiska positionen, eller av en annan
finansiär med fokus på akademisk excellens, t.ex. Vetenskapsrådet. I
exempelvis AASS:s fall skedde mycket av medfinansieringen genom
utrustning som kom stora delar av forskningsmiljön till nytta, medan det låg
mer i forskarnas egna händer att använda KK-delen av anslaget för att säkra
forskningens anspråk på generaliserbarhet.
Motprestationen från forskningsmiljöerna bör vara att presentera tydliga
planer för arbetet, dels för hur de avser att generera resultat i samspel med
näringslivet, dels hur de avser att spendera tid, medel och akademiska
nätverk för att förädla dessa resultat i syfte att försöka nå världsklass.
Observera att inte alla delar av forskningsmiljön behöver vara i samma fas.
47