KK-stiftelsens profilsatsning

KK-stiftelsens profilsatsning
miljöstyrning. En viktig del i en mer miljöorienterad styrning och
utvärdering är också former för återkommande självvärdering av resultat
och process, vilket till del kan ersätta de traditionella årsrapporterna. Ett
strukturerat erfarenhetsutbyte mellan miljöer, nationellt och internationellt,
och en kontinuerlig användning av expertpaneler (peer reviews), vid kritiska
utvecklingssteg i profilen, skulle kunna ersätta det stela och för syftet
mindre relevanta intervallet i halvtids- och slututvärderingar.
En möjlig utveckling av stödet i denna riktning är att miljöerna själva får
”beställa” utvärdering när det finns behov att pröva miljöns bärighet inför en
uppväxling av miljön. För att på ett effektivt sätt kunna ge ett sådant stöd
utan de stora föranstalter som i dag krävs för en utvärdering, skulle
utvärderingsverktyg i form av mallar för självvärdering, former och ev. ITstöd
för processkartläggning, banker av tänkbara experter för peer rewies
samt återkommande forum för erfarenhetsutbyte kunna utvecklas.
7.3.2 Synen på resultat och val av indikatorer
Tätt länkad till frågan om dialog och stöd för utvärdering är synen på
resultat och val av indikatorer. Gängse indikatorer för att mäta
forskningsmiljöer utgår i hög grad från miljöns leveranser snarare än dess
inneboende egenskaper. Detta ger en i många avseenden otillräcklig eller till
och med falsk bild av vilken nytta miljön utgör för näringslivet och vice
versa. De egenskaper som har beskrivits i utvärderingen är samtidigt i hög
grad kvalitativa, och med olika relevans beroende på i vilken fas miljön
studeras.
Detta formar kraven på hur ”mätningen” bör organiseras, d.v.s. främst
som kvalitativa studier, och med ett urval mått som stämmer med var i
utvecklingskedjan forskningsmiljön befinner sig. Det torde också vara
nödvändigt att tillämpa en systemsyn på indikatorerna, d.v.s. de står inte var
och en för sig själv, utan olika nyttor vid olika tidpunkter, innebär ett
samspel mellan flera indikatorer.
En viktig aspekt är att finna en modell som framstår som legitim för både
forskarsamhället och näringslivet. Den bör i förlängningen ha en nära
koppling till målsättningar och därmed även kriterier för bedömning av
ansökningar, resurstilldelning och meritering. Det är också en fråga om vem
som ska nyttja mätmetoderna och i vilket syfte. Är de främst till för KKstiftelsen,
eller vill man påverka den offentliga fördelningen av
forskningsmedel?
Vårt förslag är att KK-stiftelsen använder slututvärderingen som
utgångspunkt för att granska relevansen i de indikatorer som redan används.
De två modeller för fördjupad förståelse av resultat och process, som har
använts i slututvärderingen, kan utgöra en grund för en sådan granskning.
Syftet är att avgöra vilka indikatorer som kan vara relevanta respektive som
behöver utvecklas för att bättre spegla forskningsmiljön och de egenskaper
46