KK-stiftelsens profilsatsning

KK-stiftelsens profilsatsning
attrahera de företag, finansiärer, beslutsfattare och nätverk som behövs för
att ge miljöerna möjlighet att ta steget till världsklass. Ett sådant stöd bör
också innefatta en större andel reellt finansiellt stöd, inte bara ”in kind”. Det
i sig ställer krav på en tydlig agenda för miljön, eftersom förpliktelsen för
medfinansiären är större och mer riskfylld.
7.2.3 Avkastning i flera led/”open innovation”
Fördelarna med att ha tillgång till empiri i enskilda företag kan lätt vändas i
sin motsats. Forskningsmiljöerna har en tendens att fokusera enbart på det
enskilda företagets behov och förutsättningar. Detta kan försvåra
möjligheterna till avkastning (”trade off”) för andra företag, inom eller
utanför sektorn, än dem som har varit inblandade i projekten. Det kan också
finnas risk för att företag drar undan sitt stöd om forskningsmiljön
samarbetar med konkurrenter eller kommer fram till resultat som företaget
inte ”godkänner”. Sammantaget kan det minska möjligheten för
forskningsmiljön att vidga kretsen av företag i syfte att säkra såväl
ekonomin som tillgången till komplementära eller nya empirier och
forskningsfrågor.
Det finns vidare en tendens att projekten bemannas snävt (1 person) och
ofta med yngre forskare under utbildning. Detta följer i hög grad av den
finansieringskonstruktion som gäller i Sverige där forskning i stor
utsträckning bedrivs av doktorander och där finansieringen ofta måste lösas
i varje enskilt fall. Men det skapar också risker för begränsad avkastning i
forskningsmiljön om det saknas en vision och strategi, och en idé om hur de
olika projekten anknyter till dessa. Eller om det inte finns en fortsatt
finansiering av doktoranderna efter disputation alt. att de blir anställda i
företagen. Detta påverkar möjligheterna till ökad senioritet i forskarkollegiet
och spill-over av resultaten till en bredare krets forskare, företag och
studenter.
Det snäva resursperspektivet kan också hämma möjligheterna till en
tredje typ av avkastning, nämligen i det vidare forskarsamhället. Alla tre
profilerna skulle kunna bidra till en mer kvalificerad förståelse för och
utveckling av processer och verktyg genom tydligare kopplingar mellan
olika vetenskapsområden. Kopplingarna till bl.a. företagsekonomi och
beteendevetenskap har uppenbar potential, men syns i praktiken främst i
NSE-profilen. Dock syns den ännu så länge mer som en relativt lös samling
doktorander och projekt, än som en tydligt organiserad flervetenskaplig
miljö, där virtualiteten är verktyget för att nå vetenskapliga resultat i
världsklass.
Den kritiska faktorn avkastning hänger således nära samman med de två
tidigare. En vetenskapsvision och en medveten identitet ger vägledning och
möjlighet att välja projekt med utgångspunkt i att de ska ge signifikanta
bidrag till forskningen, inte i att de genererar finansiering för så många
43