KK-stiftelsens profilsatsning

KK-stiftelsens profilsatsning
Det finns naturligtvis också en risk för att de redan kända, stora,
företagen inte erbjuder den mest relevanta empirin. Det är ofta genom
avknoppning av små företag som nya utvecklingsgrenar skapas och här kan
forskaren få tillgång till det som kan vara morgondagens applikationer och
industriella frågeställningar. Genom en alltför ensidig fokusering på kända
kort finns risken för att forskningsmiljön tappar möjligheterna att generera
en kvalificerad vetenskaplig profil, vilket i sin tur kan ha en negativ
påverkan på möjligheten till långsiktig finansiering.
6.2.3 Projektifiering
Samtliga profiler har, speciellt efter halvtidsutvärderingen, arbetat aktivt
med att diversifiera finansieringen för att skapa en mindre sårbar situation.
Generellt sett har profilerna successivt lyckats få finansiering från en bred
uppsättning forskningsfinansiärer, för allt från mindre projekt till EUprojekt
och större program. I några fall har man lyckats utverka kontant stöd
från företag och i ett fall mobilisera flera små och medelstora företag i en
gemensam motfinansiering.
AASS har kunnat frigöra resurser till förstudier, vilket enligt forskarna är
ett viktigt led i att skapa en övertygelse hos de mindre företagen om nyttan
av samverkan med akademin. BESQ å sin sida tillämpade tvååriga kontrakt
med företagen initialt. Genom att inte behöva binda sig för en längre tid var
de mer benägna att sluta avtal. NSE-profilen är intressant då den jävar den
gängse uppfattningen att forskningssamarbeten främst skulle vara relevanta
för forskare och företag inom naturvetenskap och teknik. NSE visar lika
goda, och i flera avseenden bättre, förutsättningar för positiva samband
mellan akademisk excellens och näringslivsrelevans.
Miljöerna har sammantaget ett starkt ”track record” när det gäller att
reproducera sin finansiella ställning. Vid slutet av profilperioden har AASS
och delar av NSE säkrat finansieringen på mellanlång sikt (< 5år). BESQ
har dock inte säkrat substantiell finansiering ännu.
Svårigheten tycks ligga i att få stöd för hela miljön, och att säkra medel
för att förädla forskningsresultaten. Såsom finansieringssituationen ser ut
har profilerna i hög grad blivit projektberoende och mycket resurser går åt
till att jaga finansiering för enstaka projekt. Det stjäl resurser från det
vetenskapliga arbetet och riskerar även att driva utvecklingen mot mindre
sammanhållna miljöer, vilket också det påverkar förmågan att förädla det
vetenskapliga värdet. Detta ska ses i ljuset av att finansiärer som förfogar
över möjligheter till större satsningar oftast stödjer renodlade akademiska
projekt med hög vetenskaplig förmåga. Profilerna riskerar därmed att inte
komma ur sin ”close to the top”-position, och i värsta fall hamna i en
nedåtgående spiral.
Det finns samtidigt positiva krafter i miljöerna. I BESQ har ett betydande
integrationsarbete påbörjats där gemensamma intressefält företagen emellan
– och därmed mer generella forskningsfrågeställningar – börjat lyftas fram. I
32