KK-stiftelsens profilsatsning

KK-stiftelsens profilsatsning
Som ett exempel kan nämnas en studie som vi nyligen har genomfört på
uppdrag av Svenskt Näringsliv. 3 Av den framgår att växande företag, även
mindre, har ett starkt intresse i FoU-miljöer. Interaktionen med akademin är
brett definierad och sammansatt med tyngdpunkt på kompetensrelationer,
d.v.s. nytta i form av miljön som dialogpartner och katalysator, som
omvärldsanalytiker, som rekryteringsbas etc. Patent och annan direkt
kommersialisering till följd av forskningsresultat kommer längst ner på
listan över vilken typ av interaktion som förekommer och anses relevant.
Även gemensamma forskningsprojekt kommer relativt långt ner. Det går att
utläsa att ju högre risk (finansiell, prestige etc.) som förknippas med en viss
typ av interaktion, ur företagens perspektiv, desto mindre förekommer just
den interaktionen, och omvänt.
Ju bättre aktörernas förutsättningar, förväntningar och logik tillåts kugga
i varandra desto mer inflätad blir miljön. Och därmed höjs potentialen för ett
(positivt) beroende mellan aktörerna, som ökar miljöns attraktivitet och
möjligheter att utvecklas finansiellt och kompetensmässigt.
5.2.2 Blixtlåsprincipen i praktiken
Vi kan konstatera att de tre profilerna i hög grad har byggts upp och
fungerar som ovan. Det finns i alla tre fallen en förhistoria där grunden för
ett förtroendefullt förhållande mellan akademi och näringsliv har etablerats.
Det har i sin tur gett tillgång till en omfattande empiri, som annars kan vara
svår att få ta del av och som normalt är konfidentiell. I den typ av forskning
som profilerna bedriver har empirin utgjort en mycket viktig förutsättning
för att kunna flytta fram de vetenskapliga positionerna och få en framskjuten
plats i de akademiska nätverken. Att skapa motsvarande förutsättningar på
egen hand skulle ha kostat forskningsmiljön stora resurser att bygga upp
självständigt, om det ens hade varit möjligt.
Det systematiska utnyttjandet av empiri har lett till fortsatt intresse för
samarbete från företagen, som har fått möjlighet att förstå och validera egna
data, maskiner och processer på ett nytt sätt. Så småningom har man även
kunnat implementera förädlade metoder och rekrytera kvalificerad
arbetskraft som har haft god inblick i och förståelse för företagens
verklighet. Det kan i sin tur ge upphov till intresse för att ta in nya exjobbare,
som uppmärksammar nya möjligheter, vilket ger förnyat
förtroende, som leder till medfinansiering av projekt, ny forskning o.s.v.
Denna dynamik har gett forskningsmiljöerna ökad attraktionskraft och
möjlighet att rekrytera kvalificerade doktorander och gästforskare, i AASS:s
och BESQ:s fall från hela världen. Dessa har, enligt telefonintervjuerna,
sökt sig till miljöerna på grund av deras nära samarbete med företag,
framgångsrika publiceringar och internationella kontaktnät. Den ökade
3 Svenska gasellföretags nytta av universitet och högskolor. En intervjuundersökning bland
2007 års gasellföretag. Svenskt Näringsliv och FBA, december 2008.
27