KK-stiftelsens profilsatsning
KK-stiftelsens profilsatsning
KK-stiftelsens profilsatsning
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
c<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong><br />
<strong>profilsatsning</strong><br />
En metautvärdering av profilerna AASS, BESQ<br />
och NSE<br />
Christina Johannesson<br />
Ulrika Ekström<br />
Anders Sundin
Om <strong>KK</strong>-stiftelsen<br />
För att stärka Sveriges förmåga att skapa värde ska <strong>KK</strong>-stiftelsen bidra till att<br />
näringsliv, lärosäten och forskningsinstitut tillsammans utvecklar ny kunskap och<br />
kompetens. Vi är en aktiv finansiär som vill skapa möjligheter, förstärka positiva<br />
effekter och stödja risktagande.<br />
Sedan starten 1994 har vi satsat mer än sex miljarder kronor i över 1 900 projekt<br />
som handlar om utveckling av nya lärosäten och institut, kompetensutveckling i<br />
näringslivet, och lärande och IT.<br />
Titel: <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong>. En metautvärdering av profilerna AASS, BESQ och NSE<br />
Författare: Christina Johannesson (huvudförfattare), Ulrika Ekström och Anders Sundin<br />
Utgivare: <strong>KK</strong>-stiftelsen<br />
©: <strong>KK</strong>-stiftelsen<br />
Datum: 2009<br />
ISSN: 1652-5213<br />
Diarienr: 2009/0038<br />
I rapportserien publicerar <strong>KK</strong>-stiftelsen rapporter, förstudier och utvärderingar av våra program och<br />
projekt. De värderingar och slutsatser som redovisas är författarnas egna. Det innebär inte att <strong>KK</strong>stiftelsen<br />
tar ställning till framförda åsikter, bedömningar och resultat.<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> rapporter finns att beställa eller ladda ner på www.kks.se.
Förord<br />
<strong>KK</strong>-stiftelsen stödjer aktivt de nya universiteten och högskolornas arbete<br />
med att bygga upp långsiktigt stabila forskningsmiljöer på en hög<br />
internationell nivå. Stödet gäller oberoende av vetenskapsområde. Ett krav<br />
för stöd är att forskningen har god vetenskaplig kvalitet, är relevant för<br />
näringslivet och finansierad till lika stor del av näringslivet.<br />
En del av <strong>stiftelsens</strong> stöd till forskning och samverkan med näringslivet är<br />
de s.k. <strong>profilsatsning</strong>arna. Avsikten är att bygga upp kvalitativt starka<br />
forskningsmiljöer i samproduktion där relationen mellan näringsliv och<br />
akademi fungerar, så att forskningen sker kring en gemensam frågeställning,<br />
ett gemensamt genomförande och ett gemensamt handhavande av<br />
forskningsresultaten. Stiftelsen stödjer verksamheten under sex år.<br />
Förhoppningen är att det under den tiden etableras en verksamhet som kan<br />
få fortsatt finansiering från andra källor. Stiftelsen bidrar med maximalt 36<br />
miljoner kronor till respektive profil, näringslivet med lika mycket.<br />
Stiftelsen har beviljat sammanlagt 396 miljoner kronor till elva forskningsprofiler<br />
vid tre tillfällen. Se också www.kks.se.<br />
I april 2001 beslutade stiftelsen om stöd till följande forskningsprofiler som<br />
nu är slututvärderade:<br />
• BESQ – Engineering Software Qualities (Blekinge Tekniska Högskola)<br />
• AASS – Tillämpade autonoma sensorsystem (Örebro universitet)<br />
• NSE – Den nya tjänsteekonomin. (Karlstads universitet).<br />
Syftet med slututvärderingen är att<br />
1. ge programmet och forskningsprofilerna ett betyg på verksamheten<br />
2. bidra till fortsatt verksamhetsutveckling för profilerna<br />
3. öka förståelsen av grundläggande processer och händelser som kan<br />
användas främst i nya satsningar som stiftelsen initierar.<br />
Denna rapport som utförts av FBA Holding, Stockholm, är en metarapport<br />
som tar avstamp i respektive slututvärdering.<br />
Utvärderingsansvarig: Christina Ehneström
Innehållsförteckning<br />
1 Executive summary ................................................................. 7<br />
1.1 Final evaluation of three research profiles .................................. 7<br />
1.2 Meta evaluation ........................................................................... 8<br />
1.2.1 Findings .......................................................................... 8<br />
1.2.2 Recommendations ........................................................ 10<br />
2 Sammanfattning .................................................................... 12<br />
2.1 Slututvärdering av tre profiler ................................................... 12<br />
2.2 Metautvärderingen .................................................................... 13<br />
2.2.1 Iakttagelser ................................................................... 13<br />
2.2.2 Rekommendationer ...................................................... 14<br />
3 Bakgrund ................................................................................ 16<br />
4 Utvärderingsmodell ............................................................... 18<br />
4.1 Huvudmodell – summativ och formativ utvärdring .................. 18<br />
4.1.1 Fördjupning – resultat .................................................. 19<br />
4.1.2 Fördjupning – process .................................................. 20<br />
4.2 <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> kriterier .............................................................. 21<br />
5 Förmåga till ömsesidig nytta ................................................ 22<br />
5.1 Bedömningskriterier .................................................................. 22<br />
5.1.1 Vetenskaplig kvalitet och position ............................... 23<br />
5.1.2 Inverkan på högskolans utbildning .............................. 24<br />
5.1.3 Relevans för näringslivet ............................................. 24<br />
5.2 Dual excellence – en diskussion................................................ 25<br />
5.2.1 Forskningsmiljön är själv resultatet ............................. 25<br />
5.2.2 Blixtlåsprincipen i praktiken ........................................ 27<br />
6 Förmåga till proaktiv handling ............................................. 29<br />
6.1 Bedömningskriterier .................................................................. 29<br />
6.2 Finansiella förutsättningar ......................................................... 31<br />
6.2.1 Längre tid ger större osäkerhet ..................................... 31<br />
6.2.2 Typ av medfinansiärer ................................................. 31<br />
6.2.3 Projektifiering .............................................................. 32<br />
6.2.4 Lärosätets stöd .............................................................. 33<br />
6.3 Personella förutsättningar .......................................................... 33<br />
6.3.1 Seniora forskare ........................................................... 33<br />
6.3.2 Doktorander ................................................................. 34<br />
6.3.3 Studenter ...................................................................... 34<br />
6.3.4 Ledarskap ..................................................................... 35<br />
6.4 Organisatoriska förutsättningar ................................................. 36<br />
6.4.1 Integration .................................................................... 36<br />
6.4.2 Information och kommunikation ................................. 36<br />
6.5 Nätverksmässiga förutsättningar ............................................... 37<br />
6.5.1 Nationellt ...................................................................... 37
6.5.2 Internationellt ............................................................... 37<br />
7 Steget vidare .......................................................................... 39<br />
7.1 Vägen till världsklass ................................................................ 39<br />
7.1.1 Iakttagelser ................................................................... 39<br />
7.2 Rekommendationer till forskningsmiljöerna ............................. 41<br />
7.2.1 Vetenskapsvision och strategi för en forskningsmiljö<br />
i världsklass .................................................................. 41<br />
7.2.2 Tydligare, modigare identitet ....................................... 42<br />
7.2.3 Avkastning i flera led/”open innovation” .................... 43<br />
7.3 Rekommendationer till <strong>KK</strong>-stiftelsen ....................................... 44<br />
7.3.1 Dialog och annat stöd ................................................... 45<br />
7.3.2 Synen på resultat och val av indikatorer ...................... 46<br />
7.3.3 Effektivare finansieringskonstruktion .......................... 47<br />
7.3.4 Krav på agerandeunderlag och strategisk<br />
kommunikation ............................................................ 49
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
1 Executive summary<br />
1.1 Final evaluation of three research profiles<br />
The Knowledge Foundation has invested in the development of research<br />
profiles at Swedish universities and university colleges since the late 1990s.<br />
About ten research profiles have each received 36 MSEK for a period of six<br />
years. The purpose has been to promote qualitative, long-term research<br />
environments of a high international standard. In the autumn of 2008, the<br />
Knowledge Foundation commissioned the consultancy company FBA to<br />
carry out the final evaluation of three of the research profiles.<br />
• Blekinge Engineering Software Qualities (Blekinge Institute of<br />
Technology)<br />
• The New Service Economy (Karlstad University)<br />
• Applied Autonomous Sensor Systems (Örebro University)<br />
The Knowledge Foundation has laid down a number of criteria for the<br />
investment. The criteria run like a red thread from the universities’<br />
applications to the contracts, the annual reports and the mid-term and final<br />
evaluations. The criteria illustrate the programme logic, which includes both<br />
the results (what) and the process (how) and that the investment in research<br />
profiles is aiming at strengthening results and working procedures in both<br />
academia and industry.<br />
Results<br />
• Scientific quality and alignment with the university’s priorities<br />
• Influence on the university’s basic education<br />
• Industrial relevance<br />
• Commercial motives for co-financing companies<br />
Process<br />
• The research profile’s competitiveness (personnel, management, ways of working)<br />
• Cooperation with other universities and university colleges<br />
• Information and communication<br />
• The research profile’s growth potential<br />
• The research profile’s sustainability<br />
The three evaluated research profiles have been successful in developing<br />
strong research environments. In several aspects, they have been exposed to<br />
critical events, mainly related to the industry’s ability to participate as<br />
partners and co-financiers. Despite these incidents, the research profiles<br />
have been able to correspond to the Knowledge Foundation’s criteria and<br />
have also fulfilled, and sometimes surpassed, their own objectives. They<br />
must now be judged even better than in the mid-term evaluation.<br />
7
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
All three research profiles have been actively involved in strengthening their<br />
environments. The mid-term evaluation functioned as an important push to<br />
integrate different projects and labs, clarifying the profile’s identity, and to<br />
diversify the financing portfolio to make the economic situation less<br />
vulnerable. In general, the profiles have succeeded in obtaining financial<br />
support from a wide circle of financiers.<br />
It appears that the main risk is that the research environments do not take,<br />
or are not able to take, the final step towards world-class research. They are<br />
all ‘close to the top’, but since it is sub-areas or separate researchers who<br />
have gained international status, not the environment as a whole, scientific<br />
excellence is still to be achieved.<br />
1.2 Meta evaluation<br />
In addition to the final evaluations mentioned above, FBA has also been<br />
commissioned to perform a so-called meta evaluation. The purpose of this is<br />
to bring together the evaluation results from each profile and identify<br />
possible generic learning. The learning may be used to formulate more<br />
efficient strategies for developing sustainable and competitive research<br />
environments.<br />
FBA has translated the Knowledge Foundation’s criteria into a couple of<br />
evaluation models that, taken together, provide the opportunity to learn<br />
about strong research environments, in terms of results and methods of<br />
working. The meta evaluation discusses the two aspects in terms of ‘dual<br />
excellence’ and ‘proactive ability’. The following bullet points summarise<br />
our findings.<br />
1.2.1 Findings<br />
Achievements<br />
• The research environments ‘produce’ two kinds of benefits that<br />
influence each other alternately. The benefits form intertwined<br />
relationships between academia and industry, contributing to the<br />
environment’s strength and sustainability.<br />
• The better the players’ prerequisites, expectations and logics are<br />
allowed to join, the greater the extent of intertwined relationships. And<br />
thus a better potential for (positive) dependence between the players.<br />
Such a dynamic environment increases the attractiveness to financiers<br />
and potential recruits.<br />
• The research environment itself should be regarded as the result, not<br />
individual projects or deliveries as PhDs, publications or patents. It will<br />
focus on relationships and skills and the development of trust and<br />
8
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
dependence as a never-ending process, which in turn will provide better<br />
prerequisites for a stronger and more long-term financial basis.<br />
• The research profiles do research with a strong empirical basis, being an<br />
important prerequisite not only for the scientific position but also for<br />
industry relevance and the companies’ interest in cooperation. Industrial<br />
partners have been given the opportunity to understand and to validate<br />
their own data, plant and ways of working from new perspectives.<br />
Risks<br />
• Because of the co-financing requirements, the research environments<br />
run a risk of being forced to constantly find new empirical situations<br />
(i.e. new companies), rather than refining the research results obtained.<br />
The profiles consistently show higher marks for industry relevance than<br />
for scientific quality. The difficulty seems to be in receiving financial<br />
support for the whole research environment and securing research<br />
refinement financing. The research profiles are highly projectdependent<br />
and a great deal of time and effort is spent on chasing<br />
financing for separate projects. The resources for scientific work then<br />
diminish even more and there is also a risk that the projectification<br />
makes the research environment less cohesive. All in all, it may<br />
negatively affect the environments’ ability to achieve scientific<br />
excellence and thus their attractiveness to financiers (and industry) and<br />
qualified researchers.<br />
• The co-financing requirements (Knowledge Foundation 50%, industry<br />
50%) are often implemented as a ‘one-to-one’ relationship, i.e. each<br />
project is financed by Knowledge Foundation money and one company.<br />
The procedure seems to function well when cooperating with large<br />
companies but SMEs have not found the terms attractive or have had<br />
difficulties to finding enough money or in committing themselves for<br />
longer periods. The research environments have gradually focussed on<br />
large companies, often the ones they knew prior to the profile period.<br />
They are considered a safer investment than smaller companies, where<br />
bankruptcy or other events have caused the research environments<br />
losses in time and money. However, the safe road may involve risks in<br />
terms of lock-in effects, ‘drowning’ of results and missed spill-over<br />
opportunities. Others than the cooperating company, in academia and in<br />
industry, may not be able to have insight into or take part in the<br />
research work. Another risk is that the researchers may not get, or may<br />
ignore, empirical data from smaller companies, that may be key to<br />
innovative industrial questions of issue and applications of tomorrow.<br />
All in all, it may negatively affect the ability to reach scientific<br />
excellence as well as industry relevance.<br />
9
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
1.2.2 Recommendations<br />
Earlier evaluations of the Knowledge Foundation’s focus on research<br />
projects, platforms and profiles have recurrently pointed out critical factors<br />
in the development of strong research environments. Hence, we focus on<br />
improvements not yet realised and recommendations that will hopefully<br />
encourage research environments and financiers to take another step<br />
forward.<br />
Research environments<br />
• Formulate a clear science vision pointing out what it means to be worldclass<br />
and prepare strategies for how to achieve this. Give early attention<br />
to the need for consolidation and refining of research results with a<br />
view to making a scientific breakthrough.<br />
• Distinguish between BECOMING a strong research environment and<br />
BEING one. Do not miss the opportunity to show a more daring attitude<br />
when there are good results to capitalise on. An established identity<br />
may need a finishing touch and be communicated and utilised to<br />
influence the surrounding society in a wider sense in order to be able to<br />
advance in the eyes of financiers and others.<br />
• Initiate a discussion among potential collaborators about the short and<br />
long-term potential in ‘open innovation’. Make use of the need for<br />
balance between industry relevance and scientific excellence as a<br />
starting point for argumentation. Agree on a strategy and policy for how<br />
to disseminate the results in wider circles, both in academia and<br />
industry.<br />
Financiers<br />
• Replace traditional mid-term and final evaluations with different types<br />
of ongoing evaluation. This should include self-evaluations and the<br />
structured exchange of experiences between players in similar research<br />
environments. Arrange for a continuous use of both national and<br />
international experts (peer reviews) at critical development stages in the<br />
research environment.<br />
• Design a performance management system with indicators illustrating<br />
the research environment’s development steps and benefits (the<br />
research environment as a result itself), rather than quantitative<br />
measures as PhDs, publications etc. Connect the system to goals and<br />
objectives as well as criteria for applications, financial allotments and<br />
merit rating.<br />
10
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
• Financial conditions should, to a greater extent, provide for the research<br />
environment to refine the research results, to attract SMEs and to secure<br />
access to senior researchers. The financing should also be more flexible<br />
to be able to correspond with the research environment’s development<br />
steps and maturation. There may also be a reason to put greater<br />
demands on cash co-financing, not only in kind (working hours,<br />
machines etc), to make the economic situation more flexible.<br />
• Support the research environments’ visionary and strategic thinking by<br />
asking for leading information, for example foresights, road maps,<br />
SWOT, etc., rather than established information such as annual reports<br />
and other retrospective statements. The same philosophy should apply<br />
to demands for information and communication efforts that should be<br />
distinguished by challenging visions and attractive ‘story-telling’ about<br />
possible and real advances of importance to industry and society, rather<br />
than enumerating projects and performances.<br />
11
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
2 Sammanfattning<br />
2.1 Slututvärdering av tre profiler<br />
<strong>KK</strong>-stiftelsen har gett konsultföretaget FBA i uppdrag att under hösten 2008<br />
genomföra slututvärderingar av de tre profilerna<br />
• Blekinge Engineering Software Qualities (Blekinge Tekniska<br />
Högskola)<br />
• The New Service Economy (Karlstad universitet)<br />
• Applied Autonomous Sensor Systems (Örebro universitet).<br />
<strong>KK</strong>-stiftelsen ställde upp ett antal kriterier i satsningen på<br />
forskningsprofiler. Dessa kriterier har gått som en röd tråd från ansökningar<br />
till kontrakt, årsrapporter, halvtids- och slututvärderingar. Kriterierna<br />
illustrerar en programlogik som rymmer både resultat (vad) och process<br />
(hur). Profilsatsningen avser resultat och processer i både akademi och<br />
näringsliv.<br />
Resultat:<br />
• vetenskaplig kvalitet och anknytning till uttalad profilering av högskolan<br />
• inverkan på högskolans grundutbildning<br />
• relevans för näringslivet<br />
• kommersiella motiv för medverkande företag.<br />
Process:<br />
• forskningsprofilens konkurrenssituation (personal, ledning, arbetssätt)<br />
• samarbete och samarbetsmöjligheter med universitet och andra högskolor<br />
• informationsfrågornas hantering<br />
• forskningsprofilens tillväxtpotential<br />
• möjligheter för profilens fortlevnad efter det att <strong>stiftelsens</strong> stöd upphört.<br />
De tre profilerna har varit framgångsrika och har utvecklats till starka<br />
forskningsmiljöer. Profilerna har i flera fall varit utsatta för omvälvande<br />
kritiska händelser, främst relaterade till företagens förmåga att delta. Trots<br />
det har profilerna i huvudsak kunnat svara mot <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> kriterier och<br />
har uppfyllt, ibland vida överträffat, egna kvantitativa och kvalitativa mål.<br />
Profilerna måste nu bedömas som (ännu) bättre än i halvtid.<br />
Samtliga profiler har också, särskilt med ledning av<br />
halvtidsutvärderingen, arbetat aktivt med att stärka sina miljöer. Det har<br />
främst inneburit att integrera projekt och delområden för att skapa en<br />
tydligare identitet, och diversifiera finansieringen för att få en mindre sårbar<br />
ekonomisk situation. Miljöerna har generellt sett lyckats få finansiering från<br />
en bred uppsättning finansiärer.<br />
Det förefaller som om den största risken för miljöerna är att de inte tar, eller<br />
förmår ta, steget till en forskning i världsklass. Profilerna är ”close to the<br />
12
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
top”, men det är delar och enstaka personer som har internationell status,<br />
inte miljöerna som helhet.<br />
2.2 Metautvärderingen<br />
Förutom slututvärderingarna har FBA även fått i uppdrag att göra en s.k.<br />
metautvärdering av de tre profilerna. Syftet har varit att väga samman<br />
resultaten från respektive profil för att identifiera eventuella generiska<br />
lärdomar av satsningen, som kan leda till mer effektiva strategier för att<br />
bygga stabila och konkurrenskraftiga forskningsmiljöer. FBA har omsatt<br />
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> kriterier i några utvärderingsmodeller som sammantaget ger<br />
möjlighet att lära om starka forskningsmiljöer, som resultat och process. I<br />
metautvärderingen har dessa två aspekter diskuterats i termer av förmåga till<br />
ömsesidig nytta (”dual excellence”) respektive förmåga till proaktiv<br />
handling. Följande är våra iakttagelser i metautvärderingen.<br />
2.2.1 Iakttagelser<br />
Landvinningar<br />
• Forskningsmiljöerna ”producerar” två sorters nytta, som påverkar<br />
varandra växelvis. Det skapar inflätade relationer mellan akademi och<br />
näringsliv, som bidrar till miljöns stabilitet och fortlevnad.<br />
• Ju bättre aktörernas förutsättningar, förväntningar och logik tillåts<br />
kugga i varandra desto mer inflätad blir miljön. Och därmed en<br />
potential för ett (positivt) beroende mellan aktörerna. Dynamiken ökar<br />
miljöns attraktionskraft och möjligheterna att utvecklas finansiellt och<br />
kompetensmässigt.<br />
• Forskningsmiljöerna i sig bör betraktas som resultatet, inte det enskilda<br />
projektet eller de enskilda leveranserna. Ett sådant synsätt sätter fokus<br />
på relationer och kompetens och ett successivt utvecklat förtroende och<br />
beroende ”i oändlighet”, vilket ger förutsättningar för en starkare och<br />
mer långsiktig finansiell bas.<br />
• Profilerna bedriver en typ av forskning där empirin har varit en mycket<br />
viktig förutsättning för ett framgångsrikt samarbete. Inriktningen har<br />
flyttat fram de vetenskapliga positionerna för akademin, medan<br />
företagen har fått möjlighet att förstå och validera egna data, maskiner<br />
och processer på ett nytt sätt.<br />
Risker<br />
• Kraven på medfinansiering gör att forskningsmiljöerna löper risk att<br />
tvingas att ständigt hitta ny empiri (läs: nya företag) snarare än att gå<br />
vidare och förädla forskningsresultaten. Genomgående har profilerna<br />
13
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
högre betyg på näringslivsrelevans än på vetenskaplig kvalitet.<br />
Svårigheten tycks ligga i att få stöd för hela miljön och att säkra medel<br />
för att förädla forskningsresultaten. Profilerna är i hög grad<br />
projektberoende och mycket resurser går åt till att jaga finansiering för<br />
enstaka projekt. Det stjäl resurser från det vetenskapliga arbetet och<br />
riskerar även att driva utvecklingen mot mindre sammanhållna miljöer,<br />
vilket också det minskar förmågan att förädla det vetenskapliga värdet.<br />
Detta kan på sikt leda till att miljön inte utvecklar tillräcklig akademisk<br />
excellens för att bli attraktiv för finansiärer (även företag) och<br />
kvalificerade forskare.<br />
• Reglerna om medfinansiering som ett ”1 till 1-förhållande”, d.v.s. att<br />
varje projekt finansieras till 50 procent av <strong>KK</strong>-stiftelsen och till 50<br />
procent av ett företag, har främst fungerat i relation till större företag.<br />
Mindre företag har haft svårt, eller inte funnit det attraktivt, att<br />
medverka på dessa villkor. Forskningsmiljöerna har också tenderat att<br />
successivt fokusera på större företag, som bildar en ”tryggare” bas för<br />
samarbete än mindre företag. Här finns dock risker för att<br />
forskningsresultaten låses in eller ”drunknar”, och att möjligheterna<br />
minskar till ”spill overs” till såväl akademin som andra delar av<br />
näringslivet. Eller att forskarna går miste om, eller bortser från, den<br />
empiri som mindre företag kan bidra med och som kan vara nyckeln till<br />
morgondagens applikationer och industriella frågeställningar.<br />
Sammantaget kan detta försämra förmågan till såväl akademisk<br />
excellens som näringslivsrelevans.<br />
2.2.2 Rekommendationer<br />
Tidigare utvärderingar av <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> satsningar på projekt, plattformar<br />
och profiler har återkommande lyft fram vilka faktorer som är kritiska för<br />
att bygga starka forskningsmiljöer, som har förmåga att vara både<br />
näringslivsrelevanta och vetenskapligt excellenta. Vi har därför valt att<br />
fokusera på förbättringsmöjligheter som ännu inte har realiserats, och<br />
formulera rekommendationer som förhoppningsvis kan föra utvecklingen av<br />
starka forskningsmiljöer ytterligare ett steg framåt.<br />
Forskningsmiljöerna<br />
• Formulera tydliga vetenskapsvisioner för vad det innebär att vara<br />
världs-ledande och utarbeta strategier för att ta sig dit. Uppmärksamma<br />
i tid behovet av konsolidering och möjligheterna att lägga samman<br />
forskningsresultat i syfte att bryta igenom till nästa vetenskapliga nivå.<br />
• Skilj mellan processen att bli en stark miljö och att vara en stark miljö.<br />
Våga vara djärv när det finns goda resultat att falla tillbaka på. En<br />
vunnen identitet bör finslipas, kommuniceras och utnyttjas för påverkan<br />
14
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
av omvärlden i vidare bemärkelse för att på så sätt flytta fram<br />
positionerna hos finansiärer och andra.<br />
• Diskutera brett i kretsen av samarbetspartner möjligheter på kort och<br />
lång sikt med open innovation. Forma strategi och policy för avkastning<br />
av forskningen i bredare kretsar, såväl i akademin som i näringslivet,<br />
med utgångspunkt i en argumentation om behovet av balans mellan<br />
relevans och excellens.<br />
Finansiärer<br />
• Ersätt traditionella halvtids- och slututvärderingar med olika former av<br />
on-going evaluation. Det bör bl.a. innefatta självvärdering, ett<br />
strukturerat erfarenhetsutbyte mellan miljöer, nationellt och<br />
internationellt, och en kontinuerlig användning av expertpaneler (peer<br />
reviews) vid kritiska utvecklingssteg i forskningsmiljön.<br />
• Utforma ett styr- och uppföljningssystem som utgår från<br />
forskningsmiljöns utvecklingssteg och nyttor (miljön som resultat)<br />
snarare än kvantitativa mått på leveranser, som publikationer etc.<br />
Koppla systemet till målsättningar och därmed även kriterier för<br />
bedömning av ansökningar, resurstilldelning och meritering.<br />
• Finansieringsvillkoren bör i högre grad ge utrymme för<br />
forskningsmiljön att förädla forskningsresultat, attrahera mindre företag<br />
samt säkra tillgången till seniora forskare. Finansieringen bör också<br />
vara mer flexibel så att den svarar mot forskningsmiljöns olika<br />
utvecklingsfaser. Det kan också finnas anledning att ställa större krav<br />
på kontant medfinansiering som ger större flexibilitet än<br />
medfinansiering ”in kind” (arbetstid, maskiner etc.).<br />
• Främja forskningsmiljöernas förmåga att formulera visioner och<br />
strategier genom att begära in agerande underlag, t.ex. framsyner,<br />
omvärldsanalyser etc., snarare än konstaterande. Det bör också gälla<br />
kraven på miljöernas information och kommunikation som bör<br />
kännetecknas av utmanande visioner och attraherande ”story telling”<br />
om möjliga och faktiska landvinningar av betydelse för samhälle och<br />
näringsliv, snarare än uppräkningar av projekt och prestationer.<br />
15
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
3 Bakgrund<br />
En del av <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> stöd till forskning och samverkan med näringslivet<br />
vid de nya universiteten och högskolorna är de s.k. <strong>profilsatsning</strong>arna.<br />
Avsikten med satsningarna är att göra det möjligt att bygga upp kvalitativt<br />
starka, långsiktigt stabila forskningsmiljöer på en hög internationell nivå.<br />
Stiftelsen ger stöd under sex år och bidrar med 36 miljoner kronor till<br />
varje profil, under förutsättning att näringslivet bidrar med minst lika<br />
mycket. Målet är att det under denna tid etableras en verksamhet som har<br />
möjlighet att få fortsatt finansiering från andra källor. Forskningsmiljön ska<br />
således kunna bestå och förstärkas efter utgången av det sexåriga avtalet<br />
med <strong>KK</strong>-stiftelsen. <strong>KK</strong>-stiftelsen har lämnat stöd till sammanlagt 10 profiler<br />
av vilka följande tre ingår i denna slututvärdering:<br />
• Blekinge Engineering Software Qualities (Blekinge Tekniska<br />
Högskola)<br />
• The New Service Economy (Karlstad universitet)<br />
• Applied Autonomous Sensor Systems (Örebro universitet).<br />
<strong>KK</strong>-stiftelsen har gett konsultföretaget FBA i uppdrag att genomföra<br />
slututvärderingen av de tre profilerna. Enligt <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong><br />
utvärderingspolicy har utvärderingar av <strong>stiftelsens</strong> satsningar tre syften.<br />
Dessa gäller som en övergripande ram för slututvärderingen.<br />
1. Kontrollerande – att verifiera att verksamheten inom profilerna<br />
bedrivits på överenskommet sätt och vilka resultat som har åstadkommits.<br />
Det är också att sätt att kontrollera att verksamheten leder till att <strong>stiftelsens</strong><br />
ändamål, enligt stadgarna, uppfylls.<br />
2. Lärande – att återföra erfarenheter, såväl framgångar som<br />
misslyckanden, i syfte att bidra till förbättring av verksamheten och att göra<br />
<strong>stiftelsens</strong> stöd mera relevant och effektivt.<br />
3. Kunskapsutvecklande – att bidra till förståelse av hur grundläggande<br />
processer och händelser kan stärka svenskt näringslivs konkurrenskraft, och<br />
fördjupa kunskapen om möjligheter och begränsningar i <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> stöd.<br />
Utvärderingen baseras på <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> kriterier för profilansökningarna:<br />
• vetenskaplig kvalitet och anknytning till uttalad profilering av<br />
högskolan<br />
• forskningsprofilens nationella och internationella konkurrenssituation<br />
• samarbete och samarbetsmöjligheter med universitet och andra<br />
högskolor<br />
• inverkan på högskolans grundutbildning<br />
• relevans för näringslivet<br />
• kommersiella motiv för medverkande företag<br />
• forskningsprofilens tillväxtpotential<br />
16
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
• möjligheter för profilens fortlevnad efter det att <strong>stiftelsens</strong> stöd upphört<br />
• informationsfrågornas hantering.<br />
Utvärderingarna har utförts enligt följande (för varje profil):<br />
• granskning av material (kontrakt, årsrapporter, halvtidsutvärderingar<br />
etc.)<br />
• profilernas självutvärdering<br />
• processkartläggning av respektive profil (sexårsperioden)<br />
• djupintervjuer med interna och externa intressenter<br />
• internationell expertgranskning (peer review)<br />
• framställning av en skriftlig utvärderingsrapport.<br />
FBA har även fått i uppdrag att göra en s.k. metautvärdering av de tre<br />
profilerna. Syftet har varit att väga samman resultaten från respektive profil<br />
för att identifiera eventuella generiska lärdomar av satsningen, som kan leda<br />
till mer effektiva strategier hos <strong>KK</strong>-stiftelsen, profilerna och andra<br />
forskningsmiljöer som avser att bygga en stabil och konkurrenskraftig<br />
position. Följande frågor har behandlats i metautvärderingen:<br />
• profilernas likheter och skillnader; styrkor och svagheter; hot och<br />
utmaningar<br />
• kritiska faktorer i satsningen och hur dessa har hanterats<br />
• lärdomar och rekommendationer för att skapa en stark forskningsmiljö.<br />
17
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
4 Utvärderingsmodell<br />
Nedan följer en beskrivning av den utvärderingsmodell som har använts i<br />
slututvärderingen av de tre profilerna. Den består av en övergripande modell<br />
för summativ och formativ utvärdering. Modellen har dessutom två<br />
fördjupningar som syftar till förståelse och bedömning av utvärderingens<br />
bärande teman: resultat och process.<br />
4.1 Huvudmodell – summativ och formativ<br />
utvärdring<br />
Av modellen framgår att utvärderingen har både en summativ<br />
(kontrollerande) och en formativ (lärande) inriktning. I den summativa delen<br />
ligger att bedöma om utfallet är relevant i förhållande till <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong><br />
resultatanspråk. Den formativa delen ger förutsättningar för att bedöma om<br />
det finns samband (kausalitet) mellan utfallet och <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> insatser.<br />
Utvärderingen tar sin utgångspunkt i profilens förutsättningar. De utgörs<br />
dels av profilens förhistoria, t.ex. forskningsmiljöns mognadsgrad, dels <strong>KK</strong><strong>stiftelsens</strong><br />
syfte med <strong>profilsatsning</strong>en.<br />
Med resultat avses output, d.v.s. det direkta utfallet, t.ex. doktorander och<br />
arbetskraft, outcome, t.ex. utvecklad kommersiell aktivitet, samt impact,<br />
t.ex. attraktivitet och konkurrenskraft. Med process avses resursinsatser<br />
(pengar, infrastruktur, arbetstid etc.) och aktiviteter (utbildning, forskning,<br />
information etc.) inom ramen för profilen. Såväl förutsättningar som resultat<br />
och process kan härledas till dels lärosätet, dels näringslivet.<br />
RESULTAT<br />
(output, outcome, impact)<br />
Summativt<br />
Förutsättningar<br />
Kritiska faktorer Kritiska faktorer<br />
PROCESS<br />
(resurser, aktiviteter)<br />
Formativt<br />
Fig. 1<br />
Generell modell för lärande i utvärderingar<br />
För att förstå och lära kring samspelet mellan resultat och process använder<br />
vi begreppet kritiska faktorer, d.v.s. hinder eller nödvändiga faktorer för att<br />
nå ett visst resultat. Att identifiera dessa faktorer är en viktig del i lärandet<br />
och förståelsen för hur resultatet har nåtts eller kan nås.<br />
18
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
4.1.1 Fördjupning – resultat<br />
Profilerna har att skapa resultat som är såväl vetenskapligt eminenta som<br />
näringslivsrelevanta. Vetenskaplig eminens sätter fokus på miljöns förmåga<br />
att attrahera kompetenser och akademiska nätverk och leverera resultat av<br />
god vetenskaplig kvalitet. Näringslivsrelevans beskriver miljöns förmåga att<br />
skapa nytta för företag och näringsliv.<br />
Här blir det särskilt angeläget att fördjupa förståelsen av begreppet<br />
resultat, både i termer av form och innehåll, och över tid, för enskilda,<br />
grupper eller större nätverk. En ökad förståelse för resultatbegreppet är en<br />
viktig del i den summativa delen av utvärderingen. Det kan främja<br />
utvecklingen av en professionell samverkanskultur i högskolorna, och en<br />
ökad efterfrågan på forskningssamarbete från företagens sida.<br />
Resultaten i näringslivet respektive akademin har enligt vår modell en<br />
koppling till varandra i vertikalled, d.v.s. vi antar att samverkan mellan<br />
akademi och näringsliv är en förutsättning för att de ska uppstå. Resultaten<br />
följer även av varandra i horisontalled, både på näringslivssidan och på<br />
akademins sida, d.v.s. de är en förutsättning för varandra över tid.<br />
Resultaten följer troligen en viss logik, som dock kan vara olika för akademi<br />
och näringsliv. Sambanden och ömsesidigheten är en ytterligt kritisk faktor,<br />
dels för att uppnå både vetenskaplig excellens och näringslivsrelevans, dels<br />
för att kunna bygga en långsiktigt stabil och konkurrenskraftig<br />
forskningsmiljö. Dessa samband mellan olika resultat i en pågående process<br />
illustreras med bilden nedan.<br />
Näringsliv<br />
Resultat 1 Resultat 2 Resultat 3 Resultat 4<br />
Forskningsmiljö<br />
Akademi<br />
Resultat 1 Resultat 2 Resultat 3 Resultat 4<br />
Fig. 2<br />
Modell över näringslivets och akademins resultat<br />
Som exempel kan tillgång till empiri för forskaren innebära en möjlighet till<br />
dialog, nya perspektiv och ökad förmåga till överblick för företaget. Det<br />
som för forskaren blir ett forskningsresultat, kan för företaget bli ett<br />
ramverk eller arbetssätt att använda i verksamhet och förändringsarbete. Om<br />
forskaren producerar meriterande publikationer och presenterar papers vid<br />
konferenser, kan det för företaget innebära publicitet i ansedda tidskrifter<br />
och i forum för samhällsdebatt, och på så sätt en utveckling av varumärket.<br />
För forskningsmiljön innebär en examinerad student intäkter från<br />
universitetet, medan en disputerad forskare kan innebära ett viktigt tillskott i<br />
19
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
det seniora forskarkollegiet. För företagen innebär examinationen av<br />
studenter och forskare möjligheter till rekrytering av kvalificerad<br />
arbetskraft.<br />
Utvärderingen har bedömt resultatet för både akademi och näringsliv.<br />
Syftet har varit att kunna beskriva hur resultat i olika faser samspelar och<br />
bygger en stark forskningsmiljö, som har förutsättningar att nå uthållighet<br />
genom positiv respons mellan vetenskaplig excellens och<br />
näringslivsrelevans.<br />
4.1.2 Fördjupning – process<br />
Identifiering av kritiska faktorer, d.v.s. hinder och förutsättningar för<br />
resultat, stödjer utvärderingens formativa/lärande syfte och möjligheterna att<br />
bedöma sambandet mellan process, inklusive <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> stöd, och<br />
resultat. Insikt om kritiska faktorer skapar förutsättningar för att kunna<br />
forma mer generiska modeller och slutsatser kring utveckling av starka<br />
forskningsmiljöer och hur stödet till dessa kan och bör utformas.<br />
De kritiska faktorerna kan se olika ut beroende på i vilken fas<br />
FoU-miljön befinner sig: etablering, genomförande, mognad/uthållighet. De<br />
kan också vara av olika karaktär beroende på vilken aktör som genererar<br />
dem (doktorander, studenter, samhället etc.).<br />
Faktorerna kan relateras antingen till yttre händelser/processer, d.v.s.<br />
sådana som profilen har medverkat till eller påverkats av i omgivningen,<br />
eller inre, d.v.s. sådana händelser/processer som genererats internt, inom<br />
lärosätet och forskningsmiljön. Yttre händelser kan vara t.ex. konjunkturer<br />
och företagskonkurser, inrättande av nya forskningsprogram,<br />
studentbeteende, rankingar i internationella tidskrifter eller utvärderingar.<br />
Inre händelser kan vara att bli prioriterad vid tilldelning av fakultetsanslag,<br />
ny utbildningsstrategi, omorganisation, kriterier för meritering, ny professur<br />
etc.<br />
Yttre<br />
Inre<br />
Forskningsmiljö<br />
Fig. 3 Modell för inre och yttre händelser/processer, som påverkar framväxten<br />
av en stark forskningsmiljö<br />
Utvärderingen har bedömt både inre och yttre händelser/processer och deras<br />
inverkan på resultatet. Syftet har varit att visa på hur en stark<br />
forskningsmiljö kan formas genom att tydliggöra invärld och omvärld, och<br />
hur dessa påverkar varandra. Det kan generera en strategi för ett hållbart<br />
resultat och en proaktiv handlingsförmåga.<br />
20
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
4.2 <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> kriterier<br />
<strong>KK</strong>-stiftelsen ställde upp ett antal kriterier (se kap. 1) i satsningen på<br />
forskningsprofiler. Kriterierna användes vid ansökningarna om profilmedel,<br />
som granskades utifrån hur väl de presterade under de olika kriterierna.<br />
Kriterierna har också använts som struktur för de beviljade profilernas årliga<br />
rapportering. Kriterierna har vidare varit centrala utgångspunkter i både<br />
halvtids- och slututvärdering.<br />
Modellerna för resultat och process ovan har använts i utvärderingarna av<br />
var och en av de tre profilerna för att problematisera kriterierna och<br />
respektive profils förmåga till momentum, nytta och fortlevnad. I denna<br />
metarapport använder vi utvärderingsmodellerna i syfte att, för profilerna<br />
sammantaget, tydliggöra likheter och skillnader, styrkor och svagheter, hot<br />
och utmaningar.<br />
I nästa kapitel, kap. 3, diskuterar vi kriterierna i termer av resultat och<br />
nytta, för akademi respektive näringsliv. Kap. 4 redogör för<br />
processorienterade kriterier i relation till yttre och inre händelser. De två<br />
kapitlen ger sammantaget en bild av det som vi uppfattar som två<br />
metakritiska aspekter på en stark forskningsmiljö, dels förmågan att skapa<br />
ömsesidig nytta, dels förmågan till proaktiv handling. Kap. 5, slutligen,<br />
diskuterar profilens möjligheter till fortlevnad samt redovisar ett förslag till<br />
modell för utveckling av starka forskningsmiljöer.<br />
21
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
5 Förmåga till ömsesidig nytta<br />
Inledningsvis bör framhållas att de tre profilerna har varit framgångsrika<br />
och att de har utvecklats till starka forskningsmiljöer. Profilerna har i flera<br />
fall varit utsatta för omvälvande kritiska händelser, främst relaterade till<br />
företagens förmåga att delta. Trots det har profilerna i huvudsak kunnat<br />
svara mot <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> kriterier och har uppfyllt, ibland vida överträffat,<br />
egna kvantitativa och kvalitativa mål. Profilerna måste nu bedömas som<br />
(ännu) bättre än vid halvtid.<br />
Slututvärderingen visar att det finns stora likheter mellan de tre<br />
profilerna. Likheterna avser både styrkor och svagheter, hot och<br />
möjligheter. Det faktum att profilerna har stora likheter indikerar att det kan<br />
finnas generella aspekter på vad som bidrar till att göra en profil<br />
framgångsrik.<br />
5.1 Bedömningskriterier<br />
Vissa av <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> kriterier har bäring på resultat, och illustreras i<br />
figuren nedan.<br />
Näringsliv<br />
Resultat<br />
• Relevans för näringslivet<br />
• Kommersiella motiv för medverkande företag<br />
Forskningsmiljö<br />
Akademi<br />
Resultat<br />
• Vetenskaplig kvalitet<br />
• Inverkan på högskolans grundutbildning<br />
Fig. 4<br />
Modell med <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> resultatorienterade kriterier integrerade<br />
I peer reviewerna får profilerna mycket likartade bedömningar. 1 Det bör<br />
också noteras att resultatet för den industriella relevansen är genomgående<br />
högre än för den vetenskapliga kvaliteten, vilket diskuteras senare i detta<br />
kapitel.<br />
1 Observera att kriterierna Relevans för näringslivet och Kommersiella motiv för<br />
medverkande företag har slagits samman till ett betyg, ”industry relevance”. Notera också<br />
att profilerna inte kan jämföras med varandra vad gäller betygen, eftersom de verkar under<br />
helt olika förutsättningar. Betygen säger således inget om den inbördes relationen mellan<br />
profilerna.<br />
22
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
AASS<br />
BESQ<br />
NSE<br />
1<br />
0<br />
Scientific quality Impact on education Industry relevance<br />
Fig. 5 Profilernas betyg enligt peer reviews, baserade på <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong><br />
resultatorienterade kriterier<br />
5.1.1 Vetenskaplig kvalitet och position<br />
Tabellen nedan visar några av de resultat som profilerna har producerat. 2<br />
AASS BESQ NSE<br />
Seniorforskare 20 12 10<br />
– varav professorer 5 3 4<br />
Doktorsexamina 14 9 12<br />
Lic-examina 19 11 5<br />
Disputerade som stannat i miljön 3 2 4<br />
Journalpublikationer 54 50 51<br />
Konferenspublikationer 151 121 96<br />
Böcker 5 3 11<br />
Bokkapitel, artiklar 13 18 43<br />
Avslutade delprojekt 63 11 13<br />
Patent 3 0 0<br />
Fig. 6<br />
Vetenskapliga resultat från de tre profilerna<br />
Samtliga profiler når enligt peer reviewerna upp till nationell<br />
konkurrenskraft och vissa delar bedöms vara av världsklass.<br />
NSE har särskilt haft framgång i att utveckla den nordiska skolan inom<br />
Services Marketing and Management genom att, i ett forskningsfält som<br />
historiskt har varit känt för kvalitativa metoder, kombinera kvalitativa<br />
metoder med kvantitativa. Därmed har man också fått inträde i nya miljöer,<br />
som har kvantitativt fokus, vilket har befruktat forskningsområdet positivt.<br />
Några publikationer är i världsklass.<br />
AASS bedöms som en av de bästa robotikmiljöerna i Europa. Miljön har<br />
frambringat några originalidéer, t.ex. inom SLAM, och är nära världsklass,<br />
främst inom ”mobile robot olfaction”, där AASS räknar sig till en av<br />
världens tre mest framstående forskningsmiljöer.<br />
Även BESQ bedriver forskning av hög vetenskaplig kvalitet och med tydlig<br />
synlighet och uppskattning i forskarsamhället. BESQ-projektet har förädlat<br />
2 Profilerna är inte jämförbara och data kan därför inte läsas jämförande. Tabellformen är<br />
endast till för att ge en överblick.<br />
23
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
forskningsmetodologin och bidragit med viktiga forskningsresultat för en<br />
mer holistisk förståelse av kvalitet i processen för programvaruframtagning.<br />
Miljön har bl.a. frambringat ”a cooperative method development<br />
framework”.<br />
Alla tre profilerna har publicerat sig i högt rankade tidskrifter och har<br />
exponerats i forskarsamhället genom prestigefyllda redaktörskap,<br />
publikationer och priser, vilket tyder på hög relevans. En annan<br />
bedömningsgrund är profilernas förmåga att rekrytera doktorander och<br />
forskare, antingen från det egna eller från andra lärosäten. Som<br />
forskningsmiljöer har profilerna varit attraktiva, även internationellt.<br />
Förutom publikationer och metodologiska resultat har profilerna, genom<br />
doktorander och licentiater, även bidragit till ett ganska betydande<br />
kompetenstillskott. Några har stannat i miljön, och andra har gått vidare<br />
inom det egna eller till andra lärosäten. Merparten har dock fått anställning i<br />
näringslivet. Kompetensens attraktionskraft i båda miljöerna tyder på hög<br />
relevans både för akademin och för näringslivet.<br />
5.1.2 Inverkan på högskolans utbildning<br />
Samtliga profiler har haft en inverkan på grundutbildningen genom att flera<br />
deltagare har lärar- och handledaruppdrag på kandidatnivå. Det är dock<br />
främst på masternivå som det finns en påtaglig koppling till forskningen.<br />
I NSE-profilen har ett stort antal uppsatser på C- och D-nivå producerats,<br />
som har tydlig koppling – personellt och ämnesmässigt – till profilens<br />
forskningsprojekt.<br />
I AASS är det fyraåriga programmet liksom det nya internationella<br />
programmet i robotik och intelligenta system tydligt kopplade till<br />
forskningen. År 2005 fick AASS också ett anslag om 21,6 kr från <strong>KK</strong>stiftelsen<br />
för att etablera en företagsforskarskola (RAP) med AASS som<br />
koordinator.<br />
BTH har startat ett masterprogram, på EU-nivå, inom<br />
programvaruteknik. Här ingår Universidad Politécnica de Madrid i Spanien,<br />
Technische Universität Kaiserslautern i Tyskland och Libera Università di<br />
Bolzano i Italien. Programmet är erkänt som ett Erasmus Mundus-program<br />
och är det enda europeiska masterprogrammet inom området.<br />
5.1.3 Relevans för näringslivet<br />
BESQ och AASS har i tidigare skepnader fått stöd i form av HÖGsatsningen<br />
(projektstöd), Plattform I och II samt företagsforskarskolor.<br />
Satsningarna har syftat till att ge nya universitet och högskolor möjligheten<br />
att skapa en bas inom områden som de bedömer utvecklingsbara. Dessa<br />
satsningar har bl.a. bidragit till kännedom om näringslivssamarbete och<br />
empirisk forskning, och har lagt en grund för stabila kontakter med företag.<br />
24
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
Profilernas näringslivspartners har utgjorts av en mix av större och<br />
medelstora företag med tyngdpunkt på ett fåtal, större företag. Relationerna<br />
i profilerna bygger i hög grad på redan existerande kontakter mellan<br />
forskarna och näringslivet.<br />
Genomgående förefaller det som att näringslivets motiv för att delta har<br />
varit indirekt nytta snarare än direkt kommersiell nytta. Det kan handla om<br />
att få namn och utrustning förknippad med en forskningsmiljö med<br />
internationell publicitet och renommé, eller att få tillgång till kompetenser<br />
genom kontakt med forskarna i miljön, genom industridoktorander eller<br />
genom att rekrytera från miljön. Profilen fungerar också som en mötesplats<br />
och i viss mån som katalysator, som ger uppdaterad och filtrerad<br />
information om forskningsläget och möjligheter att verbalisera tankar och<br />
idéer och reflektera kring utvecklingsprocessen.<br />
Det bör dock noteras att det även har förekommit både kommersiellt<br />
gångbara produkter, och/eller direkt kommersiell nytta i alla tre profilerna,<br />
t.ex. genom effektivisering av arbetsprocesser, bättre kvalitet,<br />
kostnadsbesparingar eller utökad verksamhet.<br />
5.2 Dual excellence – en diskussion<br />
Ju fler aktörer som deltar i en process eller satsning, desto fler uppfattningar<br />
finns om vad som är ett resultat. Näringslivet har sin bild av resultat,<br />
akademin har sin, och det finns villkor för hur man uppnår akademiska<br />
resultat liksom det finns villkor för hur man uppnår kommersiell nytta.<br />
I debatten om forskningens nytta, inte minst aktuell i samband med den<br />
senaste forskningspropositionen, finns de som hävdar att forskningen<br />
självklart bör vara nyttig för näringslivet och andra samhällsaktörer. Andra<br />
menar att ett nyttoperspektiv riskerar att skapa inlåsningseffekter och<br />
hämma forskarens kreativitet och nyfikenhet, vilket enligt dessa debattörer<br />
bör vara forskarens signum. Forskning i sin egen rätt, eller forskning på<br />
användarnas villkor är således två ståndpunkter som ofta skapar vattendelare<br />
i debatten.<br />
Vi uppfattar dock att <strong>KK</strong>-stiftelsen i hög grad har tagit ställning för och<br />
stöttar forskningsmiljöer som bygger vetenskaplig styrka genom att vara<br />
relevanta för det omgivande samhället, och vice versa. Här finns således<br />
ingen motsättning mellan vetenskaplig excellens och näringslivsrelevans,<br />
tvärtom.<br />
5.2.1 Forskningsmiljön är själv resultatet<br />
Med ett begrepp lånat från Michael Mattsson, vice rektor på BTH, har vi<br />
valt att kalla ömsesidig nytta för ”dual excellence”. Nedan utvecklar vi en<br />
möjlig användning av begreppet. Det ger primärt en intressant möjlighet att<br />
diskutera om miljön egentligen bör betraktas som stark i en bemärkelse,<br />
25
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
snarare än i två. Enligt ett sådant synsätt skulle forskningsmiljön inte främst<br />
agera för att producera två olika sorters resultat, akademiskt respektive<br />
kommersiellt, utan är själv resultatet av inflätade relationer mellan akademi<br />
och näringsliv, i rummet (även virtuellt) och över tid.<br />
Om miljön själv är resultatet ger det till viss del nya möjligheter att<br />
granska förutsättningar för hur resultat genereras och kommer olika aktörer<br />
till nytta. Och hur det kan stöttas och eventuellt mätas.<br />
Vi kan illustrera tankegången med följande bild av miljön som ett<br />
”blixtlås”. Observera att den bara ger exempel på hur en kedja av ömsesidig<br />
nytta kan se ut. Kombinationerna är troligen oändliga, beroende på vilken<br />
forskning som avses, vilka aktörer som ska dra nytta av samarbetet och när.<br />
Näringsliv<br />
… förtroende dialog om data varumärke sampublicera problemlösning arbetskraft o.s.v.<br />
Akademi<br />
… exjobbare empiri<br />
forskningsfråga doktorandfinans. avhandling ny utbildning industridoktorand…<br />
Fig. 6<br />
Tät, inflätad forskningsmiljö skapar styrka<br />
Genom ett givande och tagande utvecklar aktörerna tillsammans över tid en<br />
miljö där poängen är att själva miljön finns och förnyas. Miljön kan vid<br />
varje enskilt tillfälle, och för varje enskild aktör, erbjuda den typ av nytta<br />
som just då är aktuell för just den aktören. Detta skiljer sig radikalt från den<br />
gängse input–output-bilden (linjär modell), som utgår från att medel anslås<br />
till en miljö, som rekryterar doktorander och levererar ett forskningsresultat<br />
efter, låt säga, 5–6 år.<br />
Den linjära modellen, ofta ifrågasatt men ändå högst levande i den<br />
praktiska finansieringen av forskningsmiljöer, riskerar att missa att det är<br />
förekomsten av forskningsmiljön som sådan som attraherar kompetenser<br />
och medel eftersom den kan bringa nytta kontinuerligt och i många andra<br />
former än själva forskningsresultatet. Det senare är inte minst viktigt då den<br />
kommersiella logiken och den vetenskapliga logiken skiljer sig åt genom<br />
olika tidsspann och milstolpar. Genom kontinuerlig avtappning, från<br />
akademi till företag och vice versa, kan skillnaderna bli mindre<br />
problematiska, eller kanske till och med konstruktiva.<br />
Miljön som resultat ger också möjligheten att betrakta miljön som ett<br />
kontinuum, inte ett projekt, vilket torde ge bättre förutsättningar för<br />
stabilitet och långsiktighet. Om utgångspunkten är att bygga en miljö, inte<br />
att driva och avsluta ett projekt, hamnar fokus på relationerna, och den nytta<br />
de kan innebära i en ”oändlighet”, snarare än traditionell output och avslut i<br />
form av publikationer med långa intervall.<br />
26
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
Som ett exempel kan nämnas en studie som vi nyligen har genomfört på<br />
uppdrag av Svenskt Näringsliv. 3 Av den framgår att växande företag, även<br />
mindre, har ett starkt intresse i FoU-miljöer. Interaktionen med akademin är<br />
brett definierad och sammansatt med tyngdpunkt på kompetensrelationer,<br />
d.v.s. nytta i form av miljön som dialogpartner och katalysator, som<br />
omvärldsanalytiker, som rekryteringsbas etc. Patent och annan direkt<br />
kommersialisering till följd av forskningsresultat kommer längst ner på<br />
listan över vilken typ av interaktion som förekommer och anses relevant.<br />
Även gemensamma forskningsprojekt kommer relativt långt ner. Det går att<br />
utläsa att ju högre risk (finansiell, prestige etc.) som förknippas med en viss<br />
typ av interaktion, ur företagens perspektiv, desto mindre förekommer just<br />
den interaktionen, och omvänt.<br />
Ju bättre aktörernas förutsättningar, förväntningar och logik tillåts kugga<br />
i varandra desto mer inflätad blir miljön. Och därmed höjs potentialen för ett<br />
(positivt) beroende mellan aktörerna, som ökar miljöns attraktivitet och<br />
möjligheter att utvecklas finansiellt och kompetensmässigt.<br />
5.2.2 Blixtlåsprincipen i praktiken<br />
Vi kan konstatera att de tre profilerna i hög grad har byggts upp och<br />
fungerar som ovan. Det finns i alla tre fallen en förhistoria där grunden för<br />
ett förtroendefullt förhållande mellan akademi och näringsliv har etablerats.<br />
Det har i sin tur gett tillgång till en omfattande empiri, som annars kan vara<br />
svår att få ta del av och som normalt är konfidentiell. I den typ av forskning<br />
som profilerna bedriver har empirin utgjort en mycket viktig förutsättning<br />
för att kunna flytta fram de vetenskapliga positionerna och få en framskjuten<br />
plats i de akademiska nätverken. Att skapa motsvarande förutsättningar på<br />
egen hand skulle ha kostat forskningsmiljön stora resurser att bygga upp<br />
självständigt, om det ens hade varit möjligt.<br />
Det systematiska utnyttjandet av empiri har lett till fortsatt intresse för<br />
samarbete från företagen, som har fått möjlighet att förstå och validera egna<br />
data, maskiner och processer på ett nytt sätt. Så småningom har man även<br />
kunnat implementera förädlade metoder och rekrytera kvalificerad<br />
arbetskraft som har haft god inblick i och förståelse för företagens<br />
verklighet. Det kan i sin tur ge upphov till intresse för att ta in nya exjobbare,<br />
som uppmärksammar nya möjligheter, vilket ger förnyat<br />
förtroende, som leder till medfinansiering av projekt, ny forskning o.s.v.<br />
Denna dynamik har gett forskningsmiljöerna ökad attraktionskraft och<br />
möjlighet att rekrytera kvalificerade doktorander och gästforskare, i AASS:s<br />
och BESQ:s fall från hela världen. Dessa har, enligt telefonintervjuerna,<br />
sökt sig till miljöerna på grund av deras nära samarbete med företag,<br />
framgångsrika publiceringar och internationella kontaktnät. Den ökade<br />
3 Svenska gasellföretags nytta av universitet och högskolor. En intervjuundersökning bland<br />
2007 års gasellföretag. Svenskt Näringsliv och FBA, december 2008.<br />
27
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
attraktionskraften och rekryteringarna har lett till förnyade förutsättningar<br />
för kunskapsutbytet mellan näringslivet och akademin, vilket har lett till nya<br />
utbildningar, fler studenter och en bättre rekryteringsbas för forskare.<br />
Antalet seniora forskare har ökat och miljöerna har blivit mindre sårbara för<br />
konsekvenserna av att en enskild forskare lämnar miljön, o.s.v.<br />
Utbytet torde ha varit relevant för båda parter eftersom de vetenskapliga<br />
resultaten är goda, miljöerna är attraktiva arbetsplatser och de disputerade<br />
får anställning, i akademin men särskilt i företagen. I flera fall fortsätter<br />
samarbetet, nu med utökade satsningar från näringslivet och kontrakt för<br />
såväl kortare som mer omfattande satsningar.<br />
Själva <strong>profilsatsning</strong>en utgör således ett avgränsat instick i en miljö och<br />
ett flöde av nyttor, som har en historia både före och efter satsningen.<br />
Effekterna är dock relevanta i förhållande till de anspråk på resultat som<br />
<strong>stiftelsens</strong> stadgar anger. Det finns också ett samband mellan <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong><br />
satsning och framväxten av de starka, sammanflätade miljöerna. Genom<br />
<strong>profilsatsning</strong>ens omfattning, ekonomiskt och tidsmässigt, har miljöerna fått<br />
möjlighet att bygga relationer, inte bara att producera resultat på traditionellt<br />
sätt enligt den linjära modellen. Detta torde ha gett både ett bättre underlag<br />
för god forskning och bättre förutsättningar för ett fortsatt samarbete med<br />
näringslivet, som är en viktig finansiär för de nyare högskolorna.<br />
28
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
6 Förmåga till proaktiv handling<br />
I kap. 3 redogjorde vi för vad det innebär att en forskningsmiljö är stark och<br />
framgångsrik. Vi diskuterade en möjlig betydelse och användning av<br />
begreppet ”dual excellence” där forskningsmiljön i sig kan betraktas som ett<br />
resultat. Utvärderingen har även granskat hur man utvecklar starka<br />
forskningsmiljöer, vilket diskuteras i detta kapitel.<br />
Inledningsvis bör framhållas att profilerna i många fall har mött<br />
omvälvande och problematiska situationer, och samtidigt haft förmåga att<br />
nå både momentum och uthållighet i sin utvecklingsprocess.<br />
Slututvärderingen visar också att det finns stora likheter mellan de tre<br />
profilernas processer och deras förmåga (styrkor, svagheter) att hantera yttre<br />
och inre hot och möjligheter. Det faktum att processerna har stora likheter<br />
indikerar att det kan finnas en generalitet i vad som bidrar till att göra en<br />
profil framgångsrik.<br />
6.1 Bedömningskriterier<br />
Förutom kriterier med bäring på profilernas resultat, som redovisades i kap.<br />
3, har <strong>KK</strong>-stiftelsen kriterier med bäring på processen, vilket illustreras i<br />
figuren nedan.<br />
Yttre<br />
Personal Ledning o styrning Arbetssätt Akademiska nätverk Info/kom Finansiering<br />
Forskningsmiljö<br />
Inre<br />
Fig. 7<br />
Modell med <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> processorienterade kriterier integrerade<br />
De processorienterade kriterierna sätter fokus på de ”verktyg” som profilen<br />
har/behöver ha för att hantera inre och yttre händelser och situationer som<br />
främjar eller hindrar formeringen av en stark miljö.<br />
I peer reviewerna får profilerna mycket likartade bedömningar på dessa<br />
kriterier/verktyg, vilket framgår av figuren nedan. 4 De något lägre betyg<br />
4 Observera att Personal, Ledning och styrning samt Arbetssätt är delkriterier inom<br />
huvudkriteriet Nationell och internationell konkurrenssituation. För tydlighetens skull har<br />
delkriterierna använts. Observera också att kriterierna Forskningsprofilens tillväxtpotential<br />
och Forskningsprofilens möjligheter till fortlevnad, som främst handlar om<br />
finansieringssituationen, har slagits samman till ett i utvärderingen, på svenska Finansiering<br />
och i den engelska peer reviewn ”growth potential”. Notera också att profilerna inte kan<br />
jämföras med varandra vad gäller betygen, eftersom de verkar under helt olika<br />
förutsättningar. Betygen säger således inget om den inbördes relationen mellan profilerna.<br />
29
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
som förekommer avser i ett fall en i utvärderarnas mening otillräcklig<br />
integrering av och avkastning mellan forskargrupper i profilen (”ways of<br />
work-ing”). Det andra fallet handlar om att utvärderarna inte anser att<br />
profilen i fråga har en tillräcklig prioritering eller annat stöd från lärosätet,<br />
vilket riskerar att påverka forskningsmiljöns möjlighet att nå en stabilitet<br />
(”growth potential”).<br />
Kriteriet information och kommunikation har sammantaget lägre betyg<br />
än övriga kriterier. Utvärderarna har funnit en rad informationsaktiviteter,<br />
men brist på målgruppsanalys, kommunikationsstrategi, och<br />
uppföljning/utvärdering av hur informations- och kommunikationsinsatser<br />
har påverkat näringslivets nytta och profilens stabilitet.<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
AASS<br />
BESQ<br />
NSE<br />
1<br />
0<br />
Personnel Management Ways of<br />
working<br />
Academic<br />
collaboration<br />
Info & comm<br />
Growth<br />
potential<br />
Fig. 8 Profilernas betyg enligt peer reviews, baserade på <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong><br />
processorienterade kriterier<br />
Nedan redogör vi för profilernas förmåga (styrkor och svagheter) i relation<br />
till sådana inre och yttre händelser/situationer (hot och möjligheter), som har<br />
påverkat profilernas väg till framgång. Hot och möjligheter respektive<br />
profilernas förmåga redovisas i termer av finansiella, personella,<br />
organisatoriska och nätverksmässiga förutsättningar, vilka anknyter till<br />
processkriterierna (se fig. 7 och 8). Det bör noteras att det som kan förefalla<br />
som en möjlighet eller en styrka i ett visst skede kan vändas i sin motsats i<br />
det längre perspektivet. Även det omvända kan ske. Förmågan att förhålla<br />
sig proaktivt till hot och möjligheter, och förutse deras karaktär på kort och<br />
lång sikt, är en viktig del i en professionell process att bygga starka<br />
forskningsmiljöer.<br />
30
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
6.2 Finansiella förutsättningar<br />
6.2.1 Längre tid ger större osäkerhet<br />
De finansiella förutsättningarna är självfallet A och O för att<br />
forskningsmiljön ska kunna utvecklas positivt och med en långsiktig<br />
stabilitet. Ju längre tid som avses desto större osäkerhet vad gäller miljöns<br />
möjligheter att generera en tillräcklig finansiell bas för att upprätthålla<br />
vunna positioner och utveckla miljön vidare.<br />
IT-kraschen, med åtföljande problem att hitta medfinansiärer, var en<br />
påtagligt negativ händelse redan i starten för BESQ. Samtliga profiler har<br />
också under processens gång drabbats av att samarbetspartner har försvunnit<br />
till följd av konkurser, uppköp eller liknande. Den nyligen uppkomna<br />
finansiella krisen skapar också ett antal frågetecken när det gäller hur de<br />
finansiella förutsättningarna kommer att se ut för forskningsmiljöer som i<br />
hög grad är beroende av företagens medfinansiering.<br />
Även om profilerna har en stark marknad genom sin höga<br />
näringslivsrelevans kan företagen ha svårt att driva igenom<br />
forskningssamarbeten under ekonomiskt svårare tider. En lärdom som<br />
profilerna har dragit är att det är viktigt att ha en back-up för<br />
forskningsplanen, d.v.s. en plan B, i de fall något oförutsett händer med<br />
samarbetspartnern.<br />
6.2.2 Typ av medfinansiärer<br />
I <strong>profilsatsning</strong>en har <strong>KK</strong>-stiftelsen haft en uttalad ambition att stärka<br />
samarbetet mellan högskolor och mindre företag. Reglerna om<br />
medfinansiering som ett ”1 till 1-förhållande” har dock främst fungerat i<br />
relation till större företag medan mindre företag har haft svårt, eller inte<br />
funnit det attraktivt, att medverka på dessa villkor. De mindre företag som<br />
profilerna har engagerat har också i högre grad fallit undan på grund av<br />
ekonomiska svårigheter. Det har i flera fall lett till kännbara förluster av<br />
upparbetade relationer och projekt som det har tagit tid för profilerna att<br />
hitta ersättning för. Det har i sin tur påverkat möjligheterna att nå planerade<br />
resultat.<br />
Profilerna har därför främst fokuserat på att bygga samarbeten med större<br />
företag, och i hög grad sådana som man redan har haft upparbetade<br />
relationer till. Upplägget blir förvisso tryggare, men styrs samtidigt av<br />
hänsynstaganden till det medverkande företagets intressen. Som vi tidigare<br />
har pekat på kan ”inlåsningen” påverka möjligheterna till avkastning i en<br />
bredare krets. Men också möjligheterna för profilen att använda<br />
komplementär empiri i andra företag påverkas. Det medfinansierande<br />
företaget kan uppfatta dessa som konkurrenter, i sakfrågan eller om de<br />
ekonomiska medel som används.<br />
31
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
Det finns naturligtvis också en risk för att de redan kända, stora,<br />
företagen inte erbjuder den mest relevanta empirin. Det är ofta genom<br />
avknoppning av små företag som nya utvecklingsgrenar skapas och här kan<br />
forskaren få tillgång till det som kan vara morgondagens applikationer och<br />
industriella frågeställningar. Genom en alltför ensidig fokusering på kända<br />
kort finns risken för att forskningsmiljön tappar möjligheterna att generera<br />
en kvalificerad vetenskaplig profil, vilket i sin tur kan ha en negativ<br />
påverkan på möjligheten till långsiktig finansiering.<br />
6.2.3 Projektifiering<br />
Samtliga profiler har, speciellt efter halvtidsutvärderingen, arbetat aktivt<br />
med att diversifiera finansieringen för att skapa en mindre sårbar situation.<br />
Generellt sett har profilerna successivt lyckats få finansiering från en bred<br />
uppsättning forskningsfinansiärer, för allt från mindre projekt till EUprojekt<br />
och större program. I några fall har man lyckats utverka kontant stöd<br />
från företag och i ett fall mobilisera flera små och medelstora företag i en<br />
gemensam motfinansiering.<br />
AASS har kunnat frigöra resurser till förstudier, vilket enligt forskarna är<br />
ett viktigt led i att skapa en övertygelse hos de mindre företagen om nyttan<br />
av samverkan med akademin. BESQ å sin sida tillämpade tvååriga kontrakt<br />
med företagen initialt. Genom att inte behöva binda sig för en längre tid var<br />
de mer benägna att sluta avtal. NSE-profilen är intressant då den jävar den<br />
gängse uppfattningen att forskningssamarbeten främst skulle vara relevanta<br />
för forskare och företag inom naturvetenskap och teknik. NSE visar lika<br />
goda, och i flera avseenden bättre, förutsättningar för positiva samband<br />
mellan akademisk excellens och näringslivsrelevans.<br />
Miljöerna har sammantaget ett starkt ”track record” när det gäller att<br />
reproducera sin finansiella ställning. Vid slutet av profilperioden har AASS<br />
och delar av NSE säkrat finansieringen på mellanlång sikt (< 5år). BESQ<br />
har dock inte säkrat substantiell finansiering ännu.<br />
Svårigheten tycks ligga i att få stöd för hela miljön, och att säkra medel<br />
för att förädla forskningsresultaten. Såsom finansieringssituationen ser ut<br />
har profilerna i hög grad blivit projektberoende och mycket resurser går åt<br />
till att jaga finansiering för enstaka projekt. Det stjäl resurser från det<br />
vetenskapliga arbetet och riskerar även att driva utvecklingen mot mindre<br />
sammanhållna miljöer, vilket också det påverkar förmågan att förädla det<br />
vetenskapliga värdet. Detta ska ses i ljuset av att finansiärer som förfogar<br />
över möjligheter till större satsningar oftast stödjer renodlade akademiska<br />
projekt med hög vetenskaplig förmåga. Profilerna riskerar därmed att inte<br />
komma ur sin ”close to the top”-position, och i värsta fall hamna i en<br />
nedåtgående spiral.<br />
Det finns samtidigt positiva krafter i miljöerna. I BESQ har ett betydande<br />
integrationsarbete påbörjats där gemensamma intressefält företagen emellan<br />
– och därmed mer generella forskningsfrågeställningar – börjat lyftas fram. I<br />
32
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
AASS:s fall har mycket av motfinansieringen skett i form av maskiner som<br />
har kommit stora delar av forskningsmiljön till nytta. Det har legat i<br />
forskarnas egna händer att använda <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> del av anslaget för att<br />
säkra anspråken på forskningens generaliserbarhet.<br />
6.2.4 Lärosätets stöd<br />
I BESQ och AASS har stödet från lärosätena varit tydligt, både finansiellt<br />
och administrativt. Forskningsområdena har vidare varit några bland få<br />
prioriterade områden inom sina respektive lärosäten. I Karlstad har man<br />
dock på senare år valt att prioritera flera forskningsområden och NSEprofilen<br />
har blivit en av många. Detta väcker viss oro hos utvärderarna,<br />
eftersom ett uttryckligt och verksamt stöd från universitetet är att betrakta<br />
som en avgörande faktor för en forskningsmiljös långsiktiga livskraftighet.<br />
6.3 Personella förutsättningar<br />
Finansieringen är en viktig del i forskningsmiljöns framgång, men får<br />
självfallet inget utfall utan ledare, seniorforskare, doktorander och studenter.<br />
6.3.1 Seniora forskare<br />
Strategiska rekryteringar av seniora forskare är ofta nödvändiga om<br />
forskningsmiljön har ambitionen att producera teoretiskt nyskapande<br />
forskning. Senioriteten i en forskningsmiljö påverkar också starkt<br />
möjligheten till finansiering. Profilerna var redan vid satsningens början<br />
någorlunda etablerade, med några seniora forskare som kunde attrahera<br />
samarbeten och motfinansiering från näringslivets sida.<br />
Ett av de främsta inre hoten mot profilerna har varit beroendet av en eller<br />
två nyckelpersoner. Till följd av <strong>profilsatsning</strong>en har forskningsmiljöerna<br />
i dag flera seniora forskare och publiceringarna är fördelade mellan dem,<br />
vilket gör att profilerna är mindre sårbara. Satsningen har inte bara gett de<br />
finansiella förutsättningarna att rekrytera utan också förutsättningar för en<br />
forskningsmässigt intressant miljö som har attraherat framstående forskare<br />
nationellt och internationellt. I flera fall har vi sett hur lyckade<br />
nyrekryteringar lett till såväl täta, konstruktiva och uppskattade<br />
näringslivsrelationer som framstående forskningsresultat.<br />
Kvaliteten i profilernas forskning är vidare beroende av kombinationen<br />
av kunskaper inom forskningsmiljön. Samtliga tre profiler har ett behov av<br />
flera typer av kompetenser. I NSE var t.ex. kombinationen av kvantitativ<br />
och kvalitativ metodkompetens av vikt för att kunna producera<br />
internationellt konkurrenskraftiga publikationer.<br />
33
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
6.3.2 Doktorander<br />
Även hanteringen av forskarutbildningen har stor vikt för att skapa en bas<br />
för återväxt och ökad senioritet i forskarkollegiet. Ett rimligt tillflöde av<br />
kvalificerade doktorander, och att en andel av doktoranderna stannar efter<br />
disputationen, skapar kontinuitet, mognad och möjligheter till förädling av<br />
forskningsresultat. Det har också en positiv inverkan på grundutbildningen<br />
genom att forskare och doktorander föreläser och lägger upp kurser och<br />
seminarier.<br />
I AASS har en aktiv förändring av rekryteringsprocessen för<br />
forskarutbildningen lett till en drastiskt ökad kvalitet i urvalet av<br />
doktorander, från ett tidigare nästan obefintligt underlag. BESQ å sin sida<br />
för fram att man borde ha startat profilen med ett mindre antal doktorander<br />
och satsat på fler seniora forskare redan initialt, samt att planeringen av<br />
antalet doktorander bör innefatta en tydlig strategi för att finansiera<br />
övergången när deras projekt avslutas. I BESQ anställdes 11 doktorander i<br />
starten av profilen. Det gjorde att många disputerade samma år, d.v.s. 2007,<br />
vilket ställde extrema krav på att hitta nya medfinansiärer, samt att det fanns<br />
väldigt lite tid för doktoranderna att stödja masteruppsatser.<br />
Samtidigt är det av vikt att en del av doktoranderna får anställning i<br />
näringslivet. Det bibehåller och stärker relationerna mellan akademi och<br />
näringsliv, ökar företagens intresse och förmåga att föra in idéer och annat<br />
underlag i gemensamma forskningsprojekt, samt ökar företagens<br />
mottagarkapacitet för forskningsresultat, praktikanter, ex-jobbare etc.<br />
Profilerna har en rimlig balans mellan de som stannar kvar (ca 20–<br />
30 procent) och de som går vidare till annan anställning. Några av de senare<br />
har gått till andra delar av akademin, medan hälften eller fler har gått till<br />
näringslivet. Detta tyder på en hög relevans, i både akademisk och<br />
kommersiell bemärkelse, av de kompetenser som har utexaminerats från<br />
profilerna.<br />
6.3.3 Studenter<br />
Antalet studenter på grundnivå påverkar resurstilldelningen från<br />
universitetet och en sund finansiell bas genom möjligheter till undervisning,<br />
men även tillflödet av doktorander och på sikt senioriteten i forskarkollegiet.<br />
Det största hotet sammantaget har varit bristen på studenter. Problemet rör<br />
AASS och BESQ, som liksom andra utbildningar inom tekniska fakulteter<br />
får allt svårare att attrahera studenter. Antalet har sjunkit med 2/3 sedan<br />
2002, en drastisk nedgång som inte var förutsedd.<br />
Detta har lett till att de båda profilerna har en hög grad av utländska<br />
studenter, doktorander och även seniora forskare. Fördelarna är att det tillför<br />
nya perspektiv och vidgar det internationella nätverket. Nackdelarna kan<br />
vara att det påverkar stabiliteten i miljön negativt om personerna inte har<br />
34
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
möjlighet att stanna, av formella eller emotionella skäl. Studenterna har<br />
hittills haft svårt att stanna och få arbetstillstånd efter sin examen.<br />
Ett annat hot rör planerna att avgiftsbelägga högskole- och universitetsutbildningar<br />
för studenter från länder utanför EU. Det drabbar i synnerhet de<br />
utbildningar som har en hög andel utländska studenter, där AASS:s och<br />
BESQ:s internationella masterprogram kan vara i farozonen.<br />
NSE, med inriktning på tjänster och med en bas i ett antal institutioner<br />
inom den samhällsvetenskapliga fakulteten, har en helt annan situation med<br />
ett jämnt inflöde av inhemska studenter och doktorander. Därmed är också<br />
BESQ:s diskussioner intressanta, om huruvida placeringen inom den<br />
tekniska fakulteten är relevant. En stor del i forskningen handlar om att<br />
säkra kvalitet i processer och innefattar därmed strategiska val, ledarskap,<br />
affärsmässighet och ekonomi, varför en annan bas kunde vara lika passande<br />
eller mer. Och skulle eventuellt kunna ge forskningsmiljön och dess<br />
utbildningar en annan image gentemot studenter och doktorander.<br />
6.3.4 Ledarskap<br />
Tätt förknippad med de personella förutsättningarna är ledarskapet, som<br />
samtidigt är en kritisk faktor för de övriga förutsättningarna finansiering,<br />
organisation och nätverk. Med ledning menas här både ledningsgrupp och<br />
referensgrupp. Särskilt framträdande har behovet av ledarskap varit i<br />
perioder där yttre förhållanden har ändrats, och där inriktningen vid profilen<br />
har behövt justeras.<br />
Ett exempel är halvtidsutvärderingen, som i hög grad har påverkat<br />
profilens fokusering och konsolidering. Men den hade inte haft<br />
förutsättningar att landa så väl utan ett seriöst omhändertagande i<br />
ledningarna, som av allt att döma gjorde stora ansträngningar att<br />
efterkomma utvärderarnas rekommendationer. Ett skäl är säkert att<br />
utvärderingen svarade mot redan vunna insikter om behovet av att möta<br />
konkurrensen från andra forskningsmiljöer, och att ta ett medvetet steg mot<br />
en större långsiktighet och stabilitet i miljön.<br />
Samtliga profiler har haft en stark och kompetent ledning både<br />
vetenskapligt, socialt och administrativt. Ledningen har således<br />
sammantaget haft både sakkunskap om forskningsområdet och förmåga att<br />
upprätta ett förtroende hos de företag som har deltagit.<br />
En av anledningarna till profilernas framgångar är förmågan att bygga<br />
långvariga tillitsrelationer till medfinansierande företag och samtidigt vinna<br />
genomslag även hos en rad andra finansiärer. De långsiktiga relationerna,<br />
och den alltmer differentierade finansiärportföljen, har skapat<br />
förutsättningar för kontinuitet i forskningsmiljön, vilket i flera fall har<br />
skapat förutsättningar för framstående forskningsresultat. De goda<br />
relationerna ledningen och finansiärerna emellan har även förmerat nyttan<br />
35
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
för de medfinansierande företagen eftersom de har gett utrymme för<br />
ömsesidig förståelse för varandras behov.<br />
Ledning handlar naturligtvis även om förmågan att skapa och underhålla<br />
en god arbetsmiljö. Samtliga forskningsprofiler har tagit till vara<br />
mångfalden och ger intrycket av att vara väl fungerande arbetsplatser med<br />
en god stämning mellan medarbetarna. Ledarskapet har initialt bestått av en<br />
eller ett par eldsjälar som drivit profilen framåt. Dock kan man se att det<br />
kompetenta ledarskapet successivt har skapat en miljö som vid <strong>profilsatsning</strong>ens<br />
slut består av flera drivande personer som kompletterar de<br />
ursprungliga.<br />
6.4 Organisatoriska förutsättningar<br />
6.4.1 Integration<br />
Alla tre profilerna har varit relativt smala i finansieringen, men samtidigt<br />
splittrade organisatoriskt, personellt och projektmässigt, samt med en tung<br />
doktorandbas. I BESQ, som omfattar fyra forskargrupper, var varje<br />
doktorand knuten till ett företag och forskningen bedrevs inte i grupp.<br />
AASS bestod initialt av fyra rätt olikartade laboratorier medan NSE<br />
omfattade fem forskningsområden.<br />
Snäv finansiering kontra bred och ”bottom heavy”, d.v.s och<br />
doktorandtung organisation är tre faktorer som halvtidsutvärderingen<br />
särskilt pekade på som kritiska. Det ledde till att profilernas ledningsgrupp<br />
och referensgrupp initierade ett omfattande utvecklingsarbete. Arbetet har<br />
innefattat både visions- och integrationsarbete. Emellertid är det inte möjligt<br />
att ännu värdera resultatet av arbetet annat än att miljöerna nu i högre grad<br />
är fokuserade och integrerade och har en högre andel seniora forskare.<br />
Som flera konstaterar så har en lärdom varit behovet av att ha eller<br />
planera för en större integration från början. Arbetet måste ändå göras, men<br />
man har fått arbeta hårdare med frågan i och med att man identifierade den<br />
först senare i processen.<br />
6.4.2 Information och kommunikation<br />
Tätt kopplade till de organisatoriska förutsättningarna är aktiviteter som har<br />
avsett information och kommunikation. Samtliga profiler har i enlighet med<br />
avtalet med <strong>KK</strong>-stiftelsen tagit fram informationsplaner. Generellt har de<br />
innefattat utveckling av hemsidor med länkar till publikationer och<br />
mejllistor, seminarier och konferenser, nyhetsbrev, mötesforum, enkäter,<br />
populärvetenskapliga presentationer, exponering i press, radio och TV o.s.v.<br />
Målgrupper har definierats som företag, offentlig förvaltning, akademi och<br />
allmänhet. Två profiler har också haft särskilda informationsansvariga.<br />
36
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
I praktiken har dock det mesta arbetet varit inriktat på dialog mellan<br />
forskarna och de personer i företagen som har varit direkt involverade i<br />
projekten. Utvärderarna har saknat utvärderingar av vilka resultat övriga<br />
aktiviteter har gett och uttalade handlingsplaner för kommunikation med<br />
beslutsfattare i näringsliv och politik/förvaltning, men även med<br />
allmänheten. Motivet är att profilerna, som tidigare påpekats, inte främst har<br />
till syfte att leverera specifika resultat till specifika företag, utan att fungera<br />
som resurs och främjare av svensk konkurrenskraft i vidare bemärkelse.<br />
Sammantaget pekar utvärderingen på behovet av ytterligare insatser för<br />
att profilerna ska få ett tillräckligt tydligt fokus med vision och strategier för<br />
att ta steget till världsklass.<br />
6.5 Nätverksmässiga förutsättningar<br />
6.5.1 Nationellt<br />
Alla tre profilerna har ambitioner att vara ”den ledande” nationellt inom sina<br />
respektive områden och har enligt utvärderingen även vetenskapliga och<br />
utbildningsmässiga förutsättningar för en sådan status. Det finns t.ex. ingen<br />
samlad miljö nationellt inom tjänsteforskningsområdet som kan mäta sig<br />
med CTF:s vetenskapliga produktion vad gäller kombinationen av bredd,<br />
omfattning och kvalitet.<br />
6.5.2 Internationellt<br />
Profilsatsningen har gett forskningsmiljöerna möjlighet att nå en sådan<br />
omfattning och kvalitet att de har kunnat etablera sig som en attraktiv<br />
samarbetspartner i internationella sammanhang, t.ex. för gästforskare, i<br />
utbildnings- och utbytesprogram, i rekryteringar samt i form av betydande<br />
publiceringar. Inte minst halvtidsutvärderingen och profilernas<br />
referensgrupper har pekat på vikten av internationalisering.<br />
Profilerna ingår i ett stort antal nätverk, och i olika roller som t.ex.<br />
koordinator. Profilerna har samarbeten i Europa, Asien och USA, vilket i<br />
flera fall har gett ringar på vattnet och ytterligare utökad uppmärksamhet.<br />
Ett målmedvetet arbete har skett för att skapa en position, både nationellt<br />
och internationellt, och har resulterat i forskarskolor, masterprogram,<br />
högskolegemensamma handledningar av doktorander, gemensamma<br />
forskningsansökningar, projekt och sampublicering, värdskap för<br />
workshoppar, medlemskap i professionella organisationer etc. Inte minst har<br />
det gett priser, prestigefyllda redaktörskap och högt rankade publikationer<br />
och forskare. Arbetet har inte bara stärkt det akademiska nätverket, vilket<br />
har betydelse för att kunna utveckla finansieringen, det har också gett<br />
37
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
kontakter med och renommé i företag, vilket ytterligare stärker den<br />
potentiella ekonomiska basen.<br />
Vi vill samtidigt lyfta upp några av faktorer som vi ser som kritiska för<br />
att nå ett ännu bättre resultat och ett antal rekommendationer som kan ta<br />
forskningsmiljöerna ett steg vidare.<br />
38
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
7 Steget vidare<br />
I vårt resonemang om hur forskningsmiljöerna kan ta steget vidare utgår vi<br />
från att det är miljön själv som är resultatet, och att de inflätade relationerna<br />
är en del i framgången. Det ger parterna ett (positivt) beroende av varandra<br />
och därmed förutsättningar för stabilitet och långsiktighet. Samtidigt kan<br />
inflätningen leda till inlåsningseffekter eller andra obalanser.<br />
7.1 Vägen till världsklass<br />
Det förefaller som om den största risken för miljöerna är att de inte tar, eller<br />
förmår ta, steget till en forskning i världsklass. I dag har några få<br />
delområden och enstaka personer en sådan status, inte miljöerna som helhet.<br />
Peer reviewerna pekar i samtliga tre fall på varianter av samma problematik.<br />
Profilerna är ”close to the top”, men saknar avgörande vetenskapliga<br />
genombrott och tydliga generiska forskningsresultat. Det kan gälla BESQgruppens<br />
vetenskapliga bidrag till utvecklingen av effektiva processer inom<br />
programvaruteknik eller att ”CTF needs to make major theoretical<br />
contributions (breakthroughs) to the service marketing and management<br />
discipline”.<br />
Utvärderingarna av respektive profil pekar på några faktorer som är<br />
särskilt kritiska i sammanhanget. De går alla egentligen tillbaka på samma<br />
problematik, nämligen att miljöerna har högre (högsta) betyg på<br />
näringslivsrelevans än på vetenskaplig kvalitet.<br />
7.1.1 Iakttagelser<br />
Utvärderingens främsta iakttagelser för de aktuella profilerna är följande:<br />
Kopplingen mellan näringslivsrelevans och vetenskaplig excellens<br />
Näringslivsrelevansen är nödvändig för att forskningsmiljön ska få tillgång<br />
till den empiri som behövs för att kunna utveckla vetenskaplig excellens.<br />
Näringslivsrelevans utvecklas genom en förtroendefull dialog baserad på<br />
längre relationer, ett kvalificerat ledarskap som rymmer både sakkunskap<br />
och förståelse för näringslivets villkor samt en kontinuerlig avkastning av<br />
resultat, främst i form av kompetens (dialog, rekrytering), även till andra än<br />
de som har varit medfinansiärer.<br />
På sikt är även vetenskaplig excellens i världsklass nödvändig för att<br />
forskningsmiljön ska få tillgång till en stabil finansiering.<br />
Näringslivsrelevans är inte tillräcklig för att forskningsmiljöerna ska nå<br />
vetenskaplig excellens i världsklass. Vetenskaplig excellens i världsklass<br />
kräver en vetenskapsvision och strategi, som ger möjlighet att successivt<br />
integrera personer och grupper till en tydligare forskningsprofil,<br />
kontinuerligt prioritera bland projekt, rekryteringar (doktorander eller<br />
39
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
seniorer) och nätverk, samt förädla forskningsmetodologin och det<br />
vetenskapliga värdet med inriktning på generiska resultat.<br />
Beroendet av empiri<br />
Profilerna är starkt beroende av empiri, vilket man har lyckats väl med att<br />
säkra. Däremot kan det, främst på sikt, finnas en risk för att profilen inte får<br />
nödvändig bredd, förnyelse och komplementaritet till följd av t.ex. brist på<br />
resurser för att generera nya kontakter, medfinansierande företags rädsla för<br />
konkurrens eller de mindre företagens ovilja eller oförmåga till<br />
medfinansiering.<br />
Det kan finnas anledning för en profil att testa förutsättningarna för<br />
”open innovation”, i den närmaste miljön respektive i det större nätverket, i<br />
syfte att där det är intressant eventuellt kunna dela på empiri. Vi har tidigare<br />
pekat på behovet av att profilerna formulerar visioner och strategier för hur<br />
det vetenskapliga värdet kan öka. Det påverkar i hög grad förutsättningarna<br />
för en god finansiell bas, som kan balansera projektfinansiering och<br />
medfinansiering från företagen.<br />
Visionär pragmatism<br />
Det bör framhållas att en del i profilernas framgång har varit en viss<br />
opportunism, d.v.s. att man har haft en förmåga att anpassa sig efter<br />
näringslivets och andra finansieringskällors krav. Det har förvisso tryggat<br />
finansieringen för en tid, men kan ge bakslag i det längre perspektivet.<br />
Detta adresserar en diskussion om avvägningar mellan relevans och<br />
excellens. Relevans kan således vara starkt kopplad till ett pragmatiskt<br />
förhållningssätt som handlar om att låta forskningen ta den riktning som<br />
finansiella möjligheter i stunden tillåter i termer av tillgängliga<br />
samarbetspartner eller medfinansiärer. Excellens kan istället kräva en mer<br />
visionär och strategisk ansats som handlar om att våga välja bort kortsiktiga<br />
finansieringsmöjligheter för att hålla samman forskningen i miljön. Peer<br />
reviewerna framhåller också vikten av att miljöerna konsoliderar sina<br />
åtaganden och fokuserar på kvalitet, inte kvantitet.<br />
En sådan avvägning utgör huvudfrågan i en strategi som kan ge<br />
förutsättningar att leda miljön till långsiktig uthållighet. En rätt sammansatt<br />
ledning kan vara avgörande för att lyckas med denna balans. En<br />
internationell halvtidsutvärdering kan också ge värdefull vägledning.<br />
Förädling av forskningsresultat<br />
Tiden för när steget kan tas mot en förädling av forskningsresultaten beror<br />
av när en viss forskningsinriktning/forskningsmiljö startade. Mognaden<br />
verkar annars följa samma kedja, starkt relaterad till doktorandernas<br />
utbildningscykel. Detta är naturligt eftersom forskningen i hög grad utförs<br />
av doktorander. Förmågan till förädling hänger därmed delvis på att det<br />
40
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
finns en kontinuitet i forskningsmiljön. Åtminstone några doktorander<br />
behöver kunna växlas över till seniora tjänster efter disputationen, vilket<br />
kräver en planerad finansiering.<br />
Profilerna genererar dessutom en typ av resultat vars förädling kan vara<br />
starkt beroende av en tvär- eller flervetenskaplig kompetensprofil. Detta<br />
kräver i sin tur att det finns en tillräcklig kader av seniorer internt i miljön<br />
med rätt kompetens, och/eller att de akademiska nätverken mobiliseras.<br />
7.2 Rekommendationer till forskningsmiljöerna<br />
Tidigare utvärderingar av <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> satsningar på projekt, plattformar<br />
och profiler har återkommande lyft fram vilka faktorer som är kritiska för<br />
att bygga starka forskningsmiljöer, som har förmåga att vara både<br />
näringslivsrelevanta och vetenskapligt excellenta. Utvärderingarna visar att<br />
vissa faktorer är återkommande. Det är således känd kunskap för <strong>KK</strong>stiftelsen,<br />
som vi inte upprepar här. Även profilerna har i hög grad kunskap<br />
om de kritiska faktorerna genom att de lyftes fram i halvtidsutvärderingen<br />
och fick ett seriöst omhändertagande i profilernas referens- och<br />
ledningsgrupper.<br />
Vi har därför valt att fokusera på förbättringsmöjligheter som ännu inte<br />
har realiserats, och formulera rekommendationer som förhoppningsvis kan<br />
föra utvecklingen av starka forskningsmiljöer ytterligare ett steg framåt.<br />
Rekommendationerna bygger på de iakttagelser som slututvärderingen har<br />
gett med bas i de utvärderingsmodeller som har använts.<br />
7.2.1 Vetenskapsvision och strategi för en forskningsmiljö i<br />
världsklass<br />
Profilerna har nått mycket goda resultat vad gäller näringslivsrelevans,<br />
vilket enligt utvärderingen är en förutsättning för vetenskaplig excellens<br />
inom de områden som profilerna adresserar. Däremot finns det en risk att<br />
miljöerna, i jakten på finansiering, förlorar sig i relationerna och ett stort<br />
antal projekt i olika företag, som inte hänger samman sinsemellan. I<br />
balansen mellan företagens och akademins uppfattning av vad som är ett<br />
resultat har företagens uppfattning ofta fått gå före. Kan företagen inte se<br />
resultat får akademin heller inte tillgång till empirin, vilken har varit en<br />
förutsättning för forskningen.<br />
Peer reviewerna lyfter fram risken för att miljöerna, med sitt starka och<br />
nödvändiga fokus på empiri, inte i tid uppmärksammar behovet av<br />
konsolidering och möjligheterna att lägga samman resultat i syfte att bryta<br />
igenom till nästa vetenskapliga nivå.<br />
Bedömarna menar att profilerna lider brist på framsyner, d.v.s. förmåga<br />
att lyfta sig över vardagen och blicka framåt mot vad som kan komma att<br />
känneteckna behoven om 5–10 år. Profilerna hade visioner initialt, dock mer<br />
41
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
allmänt formulerade, som att man avsåg att ”inta en ledande roll”, ”bli<br />
erkänd” och ”bygga upp akademisk konkurrenskraft” utan att närmare<br />
specificera vad detta betyder konkret, vilka man konkurrerar med, samt<br />
vilka strategier det kräver. Det saknades t.ex. tydliga strukturer för hur<br />
miljöerna kan ge utrymme för fler drivande aktörer i forskningsmiljön, och<br />
vad som ska hända doktoranderna när projektet tar slut. Profilerna har sent i<br />
perioden, främst till följd av halvtidsutvärderingen, arbetat med sina<br />
visioner mot en ökad integrering av olika forskningsområden/grupper och<br />
en tydligare profilering. Arbetet har potential, men resultatet kan inte<br />
bedömas ännu eftersom det har gått så kort tid. Även de nya visionerna är<br />
dock mer av varumärke och verksamhetsidé än en tydlig kedja av framsyn,<br />
vision och strategi. Utvärderarna rekommenderar profilerna, återigen, att<br />
formulera tydliga vetenskapsvisioner för vad det innebär att vara<br />
världsledande på sitt område, och utarbeta strategier för att ta sig dit.<br />
Bedömarna varnar vidare för en alltför ensidig fokusering på kvantitativa<br />
mål och mått. Miljöerna bör i högre grad rikta in sig mot projekt i linje med<br />
en strategi som avser att resultera i världsklass, och publicering i<br />
högkvalitativa journals och motsvarande. Här noteras samtidigt en<br />
brasklapp; eftersom ledtiderna är mycket långa för sådan publicering kan<br />
det fortfarande finnas arbete i miljöerna som ännu inte kan avläsas i termer<br />
av hur framgångsrik publiceringen faktiskt har varit.<br />
7.2.2 Tydligare, modigare identitet<br />
Särskilt peer reviewerna uppfattar att profilerna har onödigt svaga<br />
identiteter, och kanske till och med självförtroende, i kretsen utanför de mer<br />
självklara. Då bör det samtidigt framhållas att alla tre profilerna har<br />
extensiva nätverk, både nationellt och internationellt. Panelerna menar dock<br />
att man saknar ett engagemang hos profilerna att flytta fram sina positioner<br />
genom att påverka sin omvärld i vidare bemärkelse.<br />
Delvis kan detta relatera till bristen på visioner och strategier som är<br />
tydliga, begripliga och omfattade av alla i miljöerna. Det kan också handla<br />
om det som halvtidsutvärderingarna pekade på, nämligen splittringen mellan<br />
många olika delar/labb. Det senare är dock något som miljöerna i hög grad<br />
har tagit tag i, men som kanske ännu inte har fått en konkret påverkan på<br />
profilens identitet, även om det har fått ett visst genomslag i medarbetarnas<br />
muntliga presentationer. Det kan också handla om att resultaten, särskilt för<br />
BESQ och NSE, är tjänsteorienterade, inte tekniska. Därmed finns det en<br />
risk att de ”drunknar” i de företag som använder dem, och att det kan vara<br />
svåra att härleda dem till profilernas forskning. De genererar t.ex. inte<br />
patent.<br />
Oavsett orsak efterlyser panelerna ett agerande som ligger i linje med de<br />
framgångar som profilerna faktiskt har uppnått: ”a more daring attitude”. En<br />
tydligare profil/fokus och större synlighet för de resultat man har nått kan<br />
42
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
attrahera de företag, finansiärer, beslutsfattare och nätverk som behövs för<br />
att ge miljöerna möjlighet att ta steget till världsklass. Ett sådant stöd bör<br />
också innefatta en större andel reellt finansiellt stöd, inte bara ”in kind”. Det<br />
i sig ställer krav på en tydlig agenda för miljön, eftersom förpliktelsen för<br />
medfinansiären är större och mer riskfylld.<br />
7.2.3 Avkastning i flera led/”open innovation”<br />
Fördelarna med att ha tillgång till empiri i enskilda företag kan lätt vändas i<br />
sin motsats. Forskningsmiljöerna har en tendens att fokusera enbart på det<br />
enskilda företagets behov och förutsättningar. Detta kan försvåra<br />
möjligheterna till avkastning (”trade off”) för andra företag, inom eller<br />
utanför sektorn, än dem som har varit inblandade i projekten. Det kan också<br />
finnas risk för att företag drar undan sitt stöd om forskningsmiljön<br />
samarbetar med konkurrenter eller kommer fram till resultat som företaget<br />
inte ”godkänner”. Sammantaget kan det minska möjligheten för<br />
forskningsmiljön att vidga kretsen av företag i syfte att säkra såväl<br />
ekonomin som tillgången till komplementära eller nya empirier och<br />
forskningsfrågor.<br />
Det finns vidare en tendens att projekten bemannas snävt (1 person) och<br />
ofta med yngre forskare under utbildning. Detta följer i hög grad av den<br />
finansieringskonstruktion som gäller i Sverige där forskning i stor<br />
utsträckning bedrivs av doktorander och där finansieringen ofta måste lösas<br />
i varje enskilt fall. Men det skapar också risker för begränsad avkastning i<br />
forskningsmiljön om det saknas en vision och strategi, och en idé om hur de<br />
olika projekten anknyter till dessa. Eller om det inte finns en fortsatt<br />
finansiering av doktoranderna efter disputation alt. att de blir anställda i<br />
företagen. Detta påverkar möjligheterna till ökad senioritet i forskarkollegiet<br />
och spill-over av resultaten till en bredare krets forskare, företag och<br />
studenter.<br />
Det snäva resursperspektivet kan också hämma möjligheterna till en<br />
tredje typ av avkastning, nämligen i det vidare forskarsamhället. Alla tre<br />
profilerna skulle kunna bidra till en mer kvalificerad förståelse för och<br />
utveckling av processer och verktyg genom tydligare kopplingar mellan<br />
olika vetenskapsområden. Kopplingarna till bl.a. företagsekonomi och<br />
beteendevetenskap har uppenbar potential, men syns i praktiken främst i<br />
NSE-profilen. Dock syns den ännu så länge mer som en relativt lös samling<br />
doktorander och projekt, än som en tydligt organiserad flervetenskaplig<br />
miljö, där virtualiteten är verktyget för att nå vetenskapliga resultat i<br />
världsklass.<br />
Den kritiska faktorn avkastning hänger således nära samman med de två<br />
tidigare. En vetenskapsvision och en medveten identitet ger vägledning och<br />
möjlighet att välja projekt med utgångspunkt i att de ska ge signifikanta<br />
bidrag till forskningen, inte i att de genererar finansiering för så många<br />
43
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
doktorander som möjligt. Utvärderarna efterlyser, som tidigare nämnts, en<br />
tydligare strategi för vilka projekt som kan realisera vetenskapsvisionen,<br />
och med fokus på kvalitet, inte kvantitet. Risken finns annars att miljön<br />
tillämpar redan färdiga forskningsresultat, om än i nya projekt och miljöer,<br />
snarare än att de lägger samman resultaten för att utveckla en högre nivå av<br />
förståelse och generiska resultat.<br />
Detta bör också kommuniceras med företagen, som kan ha intresse, mer<br />
eller mindre medvetet, av ”inlåsning” på kort sikt. På längre sikt kan de<br />
dock, i analogi med bilden av blixtlåset, ha väl så stora intressen i att bidra<br />
till det kvalificerade vetenskapliga resultatet och därmed främja mer av<br />
”open innovation”. Detta måste dock kommuniceras och formas till en<br />
gemensam strategi för att bygga forskningsmiljön som resultat, snarare än<br />
som leverans av specifika forskningsbaserade lösningar på specifika<br />
frågeställningar. Peer reviewerna framhåller särskilt ökad sampublicering<br />
med näringslivet som en möjlighet att bygga en gemensam, öppen plattform<br />
med generiska värden, och därmed både högre kvalitet och ökad stabilitet i<br />
miljön, till nytta för båda parter.<br />
7.3 Rekommendationer till <strong>KK</strong>-stiftelsen<br />
Den främsta slutsatsen av utvärderingen är att forskningsmiljön i sig kan<br />
och bör betraktas som resultatet av en satsning. En stark miljö kännetecknas<br />
av<br />
• samspel med omgivningen i en kontinuerlig kompetens- och<br />
empiribaserad relation för ömsesidig nytta i akademin och näringslivet<br />
där nyttan hänger ihop i både vertikal- och horisontalled<br />
• ”verktyg”/styrkor, som ger förmåga att över tid, och genom proaktiv<br />
handling, hantera yttre och inre hot och möjligheter<br />
• förmåga att fokusera olika egenskaper (näringslivsrelevans,<br />
vetenskaplig excellens) vid olika tidpunkter med stöd i en visionär<br />
pragmatism.<br />
Utvecklingskonceptet handlar om att miljöerna ska finna en naturlig logik<br />
för att generera och använda ekonomiska och andra resurser i ett växelspel<br />
mellan näringslivsrelevans och vetenskaplig excellens. Logiken innebär att<br />
medel vid en tidpunkt söks och används i syfte att svara mot näringslivets<br />
behov, vilket genererar förtroende, empiri och en ekonomisk bas för att<br />
bygga en personell och organisatorisk plattform. I nästa fas söks och<br />
används medlen för att förädla forskningsresultatet, vilket genererar<br />
akademisk ranking, kvalificerad forskarkompetens och image i företagen,<br />
som i sin tur är en förutsättning för en stark ekonomisk bas på lång sikt med<br />
en diversifierad finansieringsportfölj.<br />
44
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
Logiken är iterativ, d.v.s den förädlade forskningsmiljön i kraft av sin<br />
nya identitet kan hitta nya områden, företag och empiri, söka medel för att<br />
skapa relevans som kan förädlas o.s.v. i ett oändligt, men samtidigt<br />
dynamiskt kontinuum. Behovet av ett sådant systematiskt växelspel pekar<br />
på att <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> satsningar på starka forskningsmiljöer kan behöva<br />
utvecklas i vissa avseenden.<br />
7.3.1 Dialog och annat stöd<br />
Om miljöerna betraktas som resultat, inte projekt, med kontinuerlig,<br />
ömsesidig nytta för akademi och näringsliv i ett ”oändligt”<br />
utvecklingsförlopp, bör även <strong>KK</strong>-stiftelsen hantera satsningarna på<br />
motsvarande sätt. Det rör bl.a. hur programlogiken formeras, men självfallet<br />
även hur det praktiska stödet utformas. Vi vill betona vikten av en relativt<br />
tät dialog mellan <strong>KK</strong>-stiftelsen och de större miljösatsningarna.<br />
Profilerna saknar emellertid en kommunikation med <strong>KK</strong>-stiftelsen och<br />
har upplevt stiftelsen som inaktiv, förutom vid halvtidsutvärderingar och<br />
slututvärderingar. Detta har lett till vissa komplikationer för profilerna –<br />
som i onödan kan ha känt sig hindrade att justera sina planer på grund av<br />
osäkerhet inför hur <strong>KK</strong>-stiftelsen skulle reagera. Ett exempel är när AASS<br />
ansåg sig hindrade av de kvantitativa målen för antalet professorer,<br />
samtidigt som de själva hade dragit slutsatsen att de behövde anställa andra<br />
typer av personal. En fortlöpande kommunikation med <strong>KK</strong>-stiftelsen hade<br />
troligen kunnat förebygga en sådan situation.<br />
Bristen på kommunikation har emellanåt även resulterat i en osäkerhet<br />
från profilernas sida om <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> uppfattning om profilen. Ett<br />
önskemål har varit dels en ökad och fortlöpande bekräftelse från <strong>KK</strong><strong>stiftelsens</strong><br />
sida om vad finansiären anser har varit negativt och positivt i<br />
profilen, dels ett utbyte mellan olika forskningsmiljöer av erfarenheter av<br />
tidigare utvärderingar, vilka kritiska faktorer som finns och hur de kan<br />
hanteras. Det förefaller inte ha funnits något nätverk för ledarna för de olika<br />
forskningsmiljöerna. Ett annat önskemål som förts fram är om <strong>KK</strong>-stiftelsen<br />
skulle kunna bistå med någon form av processledning för att underlätta och<br />
optimera arbetet med profilen. Företagen å sin sida har uttryckt en önskan<br />
om att träffa företag i andra profiler.<br />
Initiativ av den här karaktären blir allt vanligare, jämför t.ex. Vinnovas<br />
Vinnväxt och Nyckelaktörer, men även <strong>KK</strong>-stiftelsen i andra program, som<br />
t.ex. Expertkompetenskonsortier och Samproduktion Hum/Sam. En enkel<br />
åtgärd kunde vara en årlig ”kick off” för alla profiler, med ledningsgrupper<br />
och referensgrupper. Som utvärderingen har visat finns flera gemensamma<br />
drag profilerna emellan. Därtill delar flera av profilerna gemensamma<br />
samarbetspartner, exempelvis ABB. Detta torde kunna lägga en bra bas för<br />
lärande samtal.<br />
Utvärderingarna bör få mer karaktären av on-going evaluation än den<br />
nuvarande utvärderingslogiken, som anknyter mer till projektstyrning än<br />
45
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
miljöstyrning. En viktig del i en mer miljöorienterad styrning och<br />
utvärdering är också former för återkommande självvärdering av resultat<br />
och process, vilket till del kan ersätta de traditionella årsrapporterna. Ett<br />
strukturerat erfarenhetsutbyte mellan miljöer, nationellt och internationellt,<br />
och en kontinuerlig användning av expertpaneler (peer reviews), vid kritiska<br />
utvecklingssteg i profilen, skulle kunna ersätta det stela och för syftet<br />
mindre relevanta intervallet i halvtids- och slututvärderingar.<br />
En möjlig utveckling av stödet i denna riktning är att miljöerna själva får<br />
”beställa” utvärdering när det finns behov att pröva miljöns bärighet inför en<br />
uppväxling av miljön. För att på ett effektivt sätt kunna ge ett sådant stöd<br />
utan de stora föranstalter som i dag krävs för en utvärdering, skulle<br />
utvärderingsverktyg i form av mallar för självvärdering, former och ev. ITstöd<br />
för processkartläggning, banker av tänkbara experter för peer rewies<br />
samt återkommande forum för erfarenhetsutbyte kunna utvecklas.<br />
7.3.2 Synen på resultat och val av indikatorer<br />
Tätt länkad till frågan om dialog och stöd för utvärdering är synen på<br />
resultat och val av indikatorer. Gängse indikatorer för att mäta<br />
forskningsmiljöer utgår i hög grad från miljöns leveranser snarare än dess<br />
inneboende egenskaper. Detta ger en i många avseenden otillräcklig eller till<br />
och med falsk bild av vilken nytta miljön utgör för näringslivet och vice<br />
versa. De egenskaper som har beskrivits i utvärderingen är samtidigt i hög<br />
grad kvalitativa, och med olika relevans beroende på i vilken fas miljön<br />
studeras.<br />
Detta formar kraven på hur ”mätningen” bör organiseras, d.v.s. främst<br />
som kvalitativa studier, och med ett urval mått som stämmer med var i<br />
utvecklingskedjan forskningsmiljön befinner sig. Det torde också vara<br />
nödvändigt att tillämpa en systemsyn på indikatorerna, d.v.s. de står inte var<br />
och en för sig själv, utan olika nyttor vid olika tidpunkter, innebär ett<br />
samspel mellan flera indikatorer.<br />
En viktig aspekt är att finna en modell som framstår som legitim för både<br />
forskarsamhället och näringslivet. Den bör i förlängningen ha en nära<br />
koppling till målsättningar och därmed även kriterier för bedömning av<br />
ansökningar, resurstilldelning och meritering. Det är också en fråga om vem<br />
som ska nyttja mätmetoderna och i vilket syfte. Är de främst till för <strong>KK</strong>stiftelsen,<br />
eller vill man påverka den offentliga fördelningen av<br />
forskningsmedel?<br />
Vårt förslag är att <strong>KK</strong>-stiftelsen använder slututvärderingen som<br />
utgångspunkt för att granska relevansen i de indikatorer som redan används.<br />
De två modeller för fördjupad förståelse av resultat och process, som har<br />
använts i slututvärderingen, kan utgöra en grund för en sådan granskning.<br />
Syftet är att avgöra vilka indikatorer som kan vara relevanta respektive som<br />
behöver utvecklas för att bättre spegla forskningsmiljön och de egenskaper<br />
46
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
den bör ha vid olika tidpunkter. Det torde också vara en unik möjlighet att<br />
pröva modellerna och göra iakttagelser på resterande profiler med syfte att<br />
se om resultaten står sig, eller om det finns skillnader som bör<br />
uppmärksammas.<br />
7.3.3 Effektivare finansieringskonstruktion<br />
<strong>KK</strong>-stiftelsen bör granska möjligheterna att utveckla mer effektiva<br />
finansiella konstruktioner. Vi redovisar några typfall som utgångspunkt för<br />
ett resonemang.<br />
Främja förädling av forskningsresultat<br />
Utvärderingen visar att resultat av någon dignitet inte kommer förrän kanske<br />
4–5 år (2/3 tid) efter att profilen har initierats, eventuellt något tidigare om<br />
profilen bygger vidare på en miljö med viss styrka och renommé. För att<br />
resultaten inte ska bli bara publikationer och disputerade, utan en starkare<br />
forskningsmiljö, skulle miljön behöva kunna spendera en lika lång eller<br />
nästan lika lång tid för konsolidering och förädling. Satsningen skulle<br />
därmed behöva vara, säg, 8–10 år.<br />
I <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> profilavtal krävs en 1 till 1-relation i motfinansieringen<br />
av verksamheten. Vanligen sker företagens medverkan och motfinansiering<br />
projektvis och ”in kind”, inte med kontanta medel, vilket gör att forskningen<br />
i hög grad styrs av hänsyn till de medverkande företagens intressen och<br />
kompetens, och med en snäv bemanning (ofta en person från akademin och<br />
en från företagen). Utrymmet för gruppvis forskning och mer generiskt<br />
inriktad forskning riskerar att bli begränsat (vilket påtalas av samtliga<br />
profiler). Finansieringen styr mot forskning i form av doktorandutbildning,<br />
som genererar resultat i form av arbetskraft till företagen snarare än<br />
forskning av hög dignitet för att flytta fram forskningsmiljöns akademiska<br />
positioner.<br />
En lösning kan vara att <strong>KK</strong>-stiftelsen avsätter en pott som inte kräver<br />
motfinansiering (från företagen) utan som är till för att knyta miljöns<br />
forskningsresultat samman. Alternativt kan denna pott medfinansieras av<br />
lärosätet, som en investering i den akademiska positionen, eller av en annan<br />
finansiär med fokus på akademisk excellens, t.ex. Vetenskapsrådet. I<br />
exempelvis AASS:s fall skedde mycket av medfinansieringen genom<br />
utrustning som kom stora delar av forskningsmiljön till nytta, medan det låg<br />
mer i forskarnas egna händer att använda <strong>KK</strong>-delen av anslaget för att säkra<br />
forskningens anspråk på generaliserbarhet.<br />
Motprestationen från forskningsmiljöerna bör vara att presentera tydliga<br />
planer för arbetet, dels för hur de avser att generera resultat i samspel med<br />
näringslivet, dels hur de avser att spendera tid, medel och akademiska<br />
nätverk för att förädla dessa resultat i syfte att försöka nå världsklass.<br />
Observera att inte alla delar av forskningsmiljön behöver vara i samma fas.<br />
47
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
Vissa kan vara i en uppstartsfas, andra mitt i en fas med fokus på<br />
näringslivsrelevans, andra åter i en fas där man arbetar med förädling av<br />
resultatet. Några tar det förädlade resultatet vidare till en ny uppstartsfas,<br />
kanske med helt nya medfinansiärer i syfte att pröva bärigheten i förädlade<br />
teorier och modeller. Bilden av faserna är givetvis starkt förenklad, men<br />
syftar till att visa på behovet av en flexibel finansiering för att på ett<br />
effektivt sätt stötta möjligheterna att bygga en både dynamisk och<br />
långsiktigt stabil forskningsmiljö.<br />
Kontant medfinansiering<br />
Att kunna dra nytta av ”in kind” ställer stora krav på arbetsledning (jfr att<br />
projekten ofta drivs av doktorander) och att den kompetens som ingår i<br />
projektet är rätt för de resultat projektet avser att uppnå. Annars kan<br />
medfinansieringen snarare bli kontraproduktiv.<br />
Det kan finnas anledning för <strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> att ställa större krav på<br />
kontant medfinansiering, vilket kan utvecklas i flera steg. Profilernas<br />
erfarenheter talar för att det är möjligt att få kontant stöd från företagen när<br />
miljön har mognat något och ett förtroende för forskningsmiljön har<br />
etablerats. Medfinansieringen skulle således inte behöva se likadan ut<br />
genom hela programperioden.<br />
Finansiering av seniorer<br />
Ytterligare en möjlighet är att säkra tillgången till seniora forskare, som kan<br />
ge forskningsmiljön den stabilitet och professionella identitet som krävs i<br />
relationen till finansiärer, och som inte bara kan utöva forskarhandledning<br />
utan också stötta ledningen av projekt som rymmer olika intressen och<br />
kompetenser. Profilerna har enligt utvärderingen ett mycket gott ledarskap,<br />
men mellanskiktet mellan doktorander och professorer är i regel tunt, och<br />
behöver byggas ut för att säkra återväxten på senior nivå. Peer review har<br />
varnat för konsekvenserna om en eller ett fåtal seniora forskare lämnar<br />
miljön, även om situationen har förbättrats betydligt under profilperiodernas<br />
andra hälft.<br />
<strong>KK</strong>-stiftelsen bör överväga möjligheten att ge stöd till, eller lämna<br />
garantier för, finansiering av seniorer om profilen är i behov av toppkrafter.<br />
Detta görs i andra länder, bl.a. i Simula i Norge, som också är en<br />
”konkurrent” till BESQ, i syfte att skapa internationell konkurrenskraft.<br />
Detta kan vara minst lika angeläget som att satsa på fler doktorander,<br />
särskilt om det senare ”bara” leder till ökad kompetens i företagen, men inte<br />
till ökad senioritet i forskarkollegiet och möjlighet till förädling och<br />
spridning av forskningsresultaten till andra forskare, studenter och företag.<br />
48
<strong>KK</strong>-<strong>stiftelsens</strong> <strong>profilsatsning</strong><br />
Särskilda lösningar för mindre företag<br />
Inte minst rör problematiken de mindre företagens deltagande. Som<br />
utvärderingen visar är det de stora företagen som dominerar samarbetena,<br />
eftersom de kan erbjuda större finansiell stabilitet och trygghet, kvalificerad<br />
utrustning, stora datamängder etc. Därmed löper forskningsmiljön risken att<br />
gå miste om nödvändiga komplement till de större företagens världsbilder,<br />
vilket kan påverka forskningsmiljöns nyfikenhet och innovativitet. Det<br />
minskar också möjligheterna för de mindre företagen att ta del av<br />
forskningsresultat då de är ”inmutade” av eller har absorberats av de större<br />
företagen.<br />
Här bör <strong>KK</strong>-stiftelsen finna former som underlättar för mindre företag att<br />
delta i forskningsmiljön. Det kan t.ex. vara att ge möjlighet för mindre<br />
företag att gruppvis bidra till en del av medfinansieringen, eller att ge<br />
forskningsmiljön incitament för seminarier och workshoppar med mindre<br />
företag för att säkra ett inflöde av relevanta forskningsfrågor. Ytterligare ett<br />
alternativ kan vara att, som ett komplement eller alternativ till de<br />
medfinansierande företagens exklusiva rätt till resultat främja en diskussion<br />
mellan parterna om de långsiktiga fördelarna med ”open innovation”.<br />
7.3.4 Krav på agerandeunderlag och strategisk<br />
kommunikation<br />
Utvärderarna menar att forskningsmiljöerna bör arbeta med framsyner,<br />
vetenskapsvisioner och strategier som ger förutsättningar att kommunicera<br />
och styra mot att vara världsledande på sitt område. Det bör vara minst lika<br />
angeläget för <strong>KK</strong>-stiftelsen att begära denna typ av agerande underlag, i<br />
såväl ansökningar och som fortlöpande dokumentation av forskningsmiljöns<br />
progress och proaktivitet, som att begära traditionella årsrapporter eller<br />
andra rapporter av mer konstaterande art.<br />
Detta skulle också kunna vara ett synsätt som kan bidra till att kvalificera<br />
miljöernas informations- och kommunikationsinsatser. De har i dag en<br />
relativt passiv karaktär, med uppräkningar av projekt och prestationer<br />
snarare än utmanande visioner och attraherande ”story telling” om möjliga<br />
och faktiska landvinningar av betydelse för samhälle och näringsliv. Med en<br />
återblick på hur <strong>KK</strong>-stiftelsen historiskt har styrt forskningsmiljöernas<br />
informationsarbete kan vi konstatera att mycket av arbetet har utförts i<br />
enlighet med kriterier och kontrakt. Här finns all anledning att modernisera<br />
kraven och göra dem mer förenliga med att såväl akademisk excellens som<br />
näringslivsrelevans, och inte minst en stabil finansiell situation, är beroende<br />
av strategisk kommunikation med utvalda målgrupper i samhälle och<br />
näringsliv. Utgångspunkten bör vara att forskningsmiljöns ledning i första<br />
hand kommunicerar med ledningen i de miljöer man samarbetar med eller<br />
vill samarbeta med, medan populär information gentemot t.ex. allmänheten<br />
främst bör ligga på lärosätets informationsagenda.<br />
49