KK-stiftelsens profilsatsning

c 

KK-stiftelsens 

profilsatsning 

En metautvärdering av profilerna AASS, BESQ 

och NSE 

Christina Johannesson 

Ulrika Ekström 

Anders Sundin

Om KK-stiftelsen 

För att stärka Sveriges förmåga att skapa värde ska KK-stiftelsen bidra till att 

näringsliv, lärosäten och forskningsinstitut tillsammans utvecklar ny kunskap och 

kompetens. Vi är en aktiv finansiär som vill skapa möjligheter, förstärka positiva 

effekter och stödja risktagande. 

Sedan starten 1994 har vi satsat mer än sex miljarder kronor i över 1 900 projekt 

som handlar om utveckling av nya lärosäten och institut, kompetensutveckling i 

näringslivet, och lärande och IT. 

Titel: KK-stiftelsens profilsatsning. En metautvärdering av profilerna AASS, BESQ och NSE 

Författare: Christina Johannesson (huvudförfattare), Ulrika Ekström och Anders Sundin 

Utgivare: KK-stiftelsen 

©: KK-stiftelsen 

Datum: 2009 

ISSN: 1652-5213 

Diarienr: 2009/0038 

I rapportserien publicerar KK-stiftelsen rapporter, förstudier och utvärderingar av våra program och 

projekt. De värderingar och slutsatser som redovisas är författarnas egna. Det innebär inte att KKstiftelsen 

tar ställning till framförda åsikter, bedömningar och resultat. 

KK-stiftelsens rapporter finns att beställa eller ladda ner på www.kks.se.

Förord 

KK-stiftelsen stödjer aktivt de nya universiteten och högskolornas arbete 

med att bygga upp långsiktigt stabila forskningsmiljöer på en hög 

internationell nivå. Stödet gäller oberoende av vetenskapsområde. Ett krav 

för stöd är att forskningen har god vetenskaplig kvalitet, är relevant för 

näringslivet och finansierad till lika stor del av näringslivet. 

En del av stiftelsens stöd till forskning och samverkan med näringslivet är 

de s.k. profilsatsningarna. Avsikten är att bygga upp kvalitativt starka 

forskningsmiljöer i samproduktion där relationen mellan näringsliv och 

akademi fungerar, så att forskningen sker kring en gemensam frågeställning, 

ett gemensamt genomförande och ett gemensamt handhavande av 

forskningsresultaten. Stiftelsen stödjer verksamheten under sex år. 

Förhoppningen är att det under den tiden etableras en verksamhet som kan 

få fortsatt finansiering från andra källor. Stiftelsen bidrar med maximalt 36 

miljoner kronor till respektive profil, näringslivet med lika mycket. 

Stiftelsen har beviljat sammanlagt 396 miljoner kronor till elva forskningsprofiler 

vid tre tillfällen. Se också www.kks.se. 

I april 2001 beslutade stiftelsen om stöd till följande forskningsprofiler som 

nu är slututvärderade: 

• BESQ – Engineering Software Qualities (Blekinge Tekniska Högskola) 

• AASS – Tillämpade autonoma sensorsystem (Örebro universitet) 

• NSE – Den nya tjänsteekonomin. (Karlstads universitet). 

Syftet med slututvärderingen är att 

1. ge programmet och forskningsprofilerna ett betyg på verksamheten 

2. bidra till fortsatt verksamhetsutveckling för profilerna 

3. öka förståelsen av grundläggande processer och händelser som kan 

användas främst i nya satsningar som stiftelsen initierar. 

Denna rapport som utförts av FBA Holding, Stockholm, är en metarapport 

som tar avstamp i respektive slututvärdering. 

Utvärderingsansvarig: Christina Ehneström

Innehållsförteckning 

1 Executive summary ................................................................. 7 

1.1 Final evaluation of three research profiles .................................. 7 

1.2 Meta evaluation ........................................................................... 8 

1.2.1 Findings .......................................................................... 8 

1.2.2 Recommendations ........................................................ 10 

2 Sammanfattning .................................................................... 12 

2.1 Slututvärdering av tre profiler ................................................... 12 

2.2 Metautvärderingen .................................................................... 13 

2.2.1 Iakttagelser ................................................................... 13 

2.2.2 Rekommendationer ...................................................... 14 

3 Bakgrund ................................................................................ 16 

4 Utvärderingsmodell ............................................................... 18 

4.1 Huvudmodell – summativ och formativ utvärdring .................. 18 

4.1.1 Fördjupning – resultat .................................................. 19 

4.1.2 Fördjupning – process .................................................. 20 

4.2 KK-stiftelsens kriterier .............................................................. 21 

5 Förmåga till ömsesidig nytta ................................................ 22 

5.1 Bedömningskriterier .................................................................. 22 

5.1.1 Vetenskaplig kvalitet och position ............................... 23 

5.1.2 Inverkan på högskolans utbildning .............................. 24 

5.1.3 Relevans för näringslivet ............................................. 24 

5.2 Dual excellence – en diskussion................................................ 25 

5.2.1 Forskningsmiljön är själv resultatet ............................. 25 

5.2.2 Blixtlåsprincipen i praktiken ........................................ 27 

6 Förmåga till proaktiv handling ............................................. 29 

6.1 Bedömningskriterier .................................................................. 29 

6.2 Finansiella förutsättningar ......................................................... 31 

6.2.1 Längre tid ger större osäkerhet ..................................... 31 

6.2.2 Typ av medfinansiärer ................................................. 31 

6.2.3 Projektifiering .............................................................. 32 

6.2.4 Lärosätets stöd .............................................................. 33 

6.3 Personella förutsättningar .......................................................... 33 

6.3.1 Seniora forskare ........................................................... 33 

6.3.2 Doktorander ................................................................. 34 

6.3.3 Studenter ...................................................................... 34 

6.3.4 Ledarskap ..................................................................... 35 

6.4 Organisatoriska förutsättningar ................................................. 36 

6.4.1 Integration .................................................................... 36 

6.4.2 Information och kommunikation ................................. 36 

6.5 Nätverksmässiga förutsättningar ............................................... 37 

6.5.1 Nationellt ...................................................................... 37

6.5.2 Internationellt ............................................................... 37 

7 Steget vidare .......................................................................... 39 

7.1 Vägen till världsklass ................................................................ 39 

7.1.1 Iakttagelser ................................................................... 39 

7.2 Rekommendationer till forskningsmiljöerna ............................. 41 

7.2.1 Vetenskapsvision och strategi för en forskningsmiljö 

i världsklass .................................................................. 41 

7.2.2 Tydligare, modigare identitet ....................................... 42 

7.2.3 Avkastning i flera led/”open innovation” .................... 43 

7.3 Rekommendationer till KK-stiftelsen ....................................... 44 

7.3.1 Dialog och annat stöd ................................................... 45 

7.3.2 Synen på resultat och val av indikatorer ...................... 46 

7.3.3 Effektivare finansieringskonstruktion .......................... 47 

7.3.4 Krav på agerandeunderlag och strategisk 

kommunikation ............................................................ 49

KK-stiftelsens profilsatsning 

1 Executive summary 

1.1 Final evaluation of three research profiles 

The Knowledge Foundation has invested in the development of research 

profiles at Swedish universities and university colleges since the late 1990s. 

About ten research profiles have each received 36 MSEK for a period of six 

years. The purpose has been to promote qualitative, long-term research 

environments of a high international standard. In the autumn of 2008, the 

Knowledge Foundation commissioned the consultancy company FBA to 

carry out the final evaluation of three of the research profiles. 

• Blekinge Engineering Software Qualities (Blekinge Institute of 

Technology) 

• The New Service Economy (Karlstad University) 

• Applied Autonomous Sensor Systems (Örebro University) 

The Knowledge Foundation has laid down a number of criteria for the 

investment. The criteria run like a red thread from the universities’ 

applications to the contracts, the annual reports and the mid-term and final 

evaluations. The criteria illustrate the programme logic, which includes both 

the results (what) and the process (how) and that the investment in research 

profiles is aiming at strengthening results and working procedures in both 

academia and industry. 

Results 

• Scientific quality and alignment with the university’s priorities 

• Influence on the university’s basic education 

• Industrial relevance 

• Commercial motives for co-financing companies 

Process 

• The research profile’s competitiveness (personnel, management, ways of working) 

• Cooperation with other universities and university colleges 

• Information and communication 

• The research profile’s growth potential 

• The research profile’s sustainability 

The three evaluated research profiles have been successful in developing 

strong research environments. In several aspects, they have been exposed to 

critical events, mainly related to the industry’s ability to participate as 

partners and co-financiers. Despite these incidents, the research profiles 

have been able to correspond to the Knowledge Foundation’s criteria and 

have also fulfilled, and sometimes surpassed, their own objectives. They 

must now be judged even better than in the mid-term evaluation. 

7


All three research profiles have been actively involved in strengthening their 

environments. The mid-term evaluation functioned as an important push to 

integrate different projects and labs, clarifying the profile’s identity, and to 

diversify the financing portfolio to make the economic situation less 

vulnerable. In general, the profiles have succeeded in obtaining financial 

support from a wide circle of financiers. 

It appears that the main risk is that the research environments do not take, 

or are not able to take, the final step towards world-class research. They are 

all ‘close to the top’, but since it is sub-areas or separate researchers who 

have gained international status, not the environment as a whole, scientific 

excellence is still to be achieved. 

1.2 Meta evaluation 

In addition to the final evaluations mentioned above, FBA has also been 

commissioned to perform a so-called meta evaluation. The purpose of this is 

to bring together the evaluation results from each profile and identify 

possible generic learning. The learning may be used to formulate more 

efficient strategies for developing sustainable and competitive research 

environments. 

FBA has translated the Knowledge Foundation’s criteria into a couple of 

evaluation models that, taken together, provide the opportunity to learn 

about strong research environments, in terms of results and methods of 

working. The meta evaluation discusses the two aspects in terms of ‘dual 

excellence’ and ‘proactive ability’. The following bullet points summarise 

our findings. 

1.2.1 Findings 

Achievements 

• The research environments ‘produce’ two kinds of benefits that 

influence each other alternately. The benefits form intertwined 

relationships between academia and industry, contributing to the 

environment’s strength and sustainability. 

• The better the players’ prerequisites, expectations and logics are 

allowed to join, the greater the extent of intertwined relationships. And 

thus a better potential for (positive) dependence between the players. 

Such a dynamic environment increases the attractiveness to financiers 

and potential recruits. 

• The research environment itself should be regarded as the result, not 

individual projects or deliveries as PhDs, publications or patents. It will 

focus on relationships and skills and the development of trust and 

8


dependence as a never-ending process, which in turn will provide better 

prerequisites for a stronger and more long-term financial basis. 

• The research profiles do research with a strong empirical basis, being an 

important prerequisite not only for the scientific position but also for 

industry relevance and the companies’ interest in cooperation. Industrial 

partners have been given the opportunity to understand and to validate 

their own data, plant and ways of working from new perspectives. 

Risks 

• Because of the co-financing requirements, the research environments 

run a risk of being forced to constantly find new empirical situations 

(i.e. new companies), rather than refining the research results obtained. 

The profiles consistently show higher marks for industry relevance than 

for scientific quality. The difficulty seems to be in receiving financial 

support for the whole research environment and securing research 

refinement financing. The research profiles are highly projectdependent 

and a great deal of time and effort is spent on chasing 

financing for separate projects. The resources for scientific work then 

diminish even more and there is also a risk that the projectification 

makes the research environment less cohesive. All in all, it may 

negatively affect the environments’ ability to achieve scientific 

excellence and thus their attractiveness to financiers (and industry) and 

qualified researchers. 

• The co-financing requirements (Knowledge Foundation 50%, industry 

50%) are often implemented as a ‘one-to-one’ relationship, i.e. each 

project is financed by Knowledge Foundation money and one company. 

The procedure seems to function well when cooperating with large 

companies but SMEs have not found the terms attractive or have had 

difficulties to finding enough money or in committing themselves for 

longer periods. The research environments have gradually focussed on 

large companies, often the ones they knew prior to the profile period. 

They are considered a safer investment than smaller companies, where 

bankruptcy or other events have caused the research environments 

losses in time and money. However, the safe road may involve risks in 

terms of lock-in effects, ‘drowning’ of results and missed spill-over 

opportunities. Others than the cooperating company, in academia and in 

industry, may not be able to have insight into or take part in the 

research work. Another risk is that the researchers may not get, or may 

ignore, empirical data from smaller companies, that may be key to 

innovative industrial questions of issue and applications of tomorrow. 

All in all, it may negatively affect the ability to reach scientific 

excellence as well as industry relevance. 

9


1.2.2 Recommendations 

Earlier evaluations of the Knowledge Foundation’s focus on research 

projects, platforms and profiles have recurrently pointed out critical factors 

in the development of strong research environments. Hence, we focus on 

improvements not yet realised and recommendations that will hopefully 

encourage research environments and financiers to take another step 

forward. 

Research environments 

• Formulate a clear science vision pointing out what it means to be worldclass 

and prepare strategies for how to achieve this. Give early attention 

to the need for consolidation and refining of research results with a 

view to making a scientific breakthrough. 

• Distinguish between BECOMING a strong research environment and 

BEING one. Do not miss the opportunity to show a more daring attitude 

when there are good results to capitalise on. An established identity 

may need a finishing touch and be communicated and utilised to 

influence the surrounding society in a wider sense in order to be able to 

advance in the eyes of financiers and others. 

• Initiate a discussion among potential collaborators about the short and 

long-term potential in ‘open innovation’. Make use of the need for 

balance between industry relevance and scientific excellence as a 

starting point for argumentation. Agree on a strategy and policy for how 

to disseminate the results in wider circles, both in academia and 

industry. 

Financiers 

• Replace traditional mid-term and final evaluations with different types 

of ongoing evaluation. This should include self-evaluations and the 

structured exchange of experiences between players in similar research 

environments. Arrange for a continuous use of both national and 

international experts (peer reviews) at critical development stages in the 

research environment. 

• Design a performance management system with indicators illustrating 

the research environment’s development steps and benefits (the 

research environment as a result itself), rather than quantitative 

measures as PhDs, publications etc. Connect the system to goals and 

objectives as well as criteria for applications, financial allotments and 

merit rating. 

10


• Financial conditions should, to a greater extent, provide for the research 

environment to refine the research results, to attract SMEs and to secure 

access to senior researchers. The financing should also be more flexible 

to be able to correspond with the research environment’s development 

steps and maturation. There may also be a reason to put greater 

demands on cash co-financing, not only in kind (working hours, 

machines etc), to make the economic situation more flexible. 

• Support the research environments’ visionary and strategic thinking by 

asking for leading information, for example foresights, road maps, 

SWOT, etc., rather than established information such as annual reports 

and other retrospective statements. The same philosophy should apply 

to demands for information and communication efforts that should be 

distinguished by challenging visions and attractive ‘story-telling’ about 

possible and real advances of importance to industry and society, rather 

than enumerating projects and performances. 

11


2 Sammanfattning 

2.1 Slututvärdering av tre profiler 

KK-stiftelsen har gett konsultföretaget FBA i uppdrag att under hösten 2008 

genomföra slututvärderingar av de tre profilerna 

• Blekinge Engineering Software Qualities (Blekinge Tekniska 

Högskola) 

• The New Service Economy (Karlstad universitet) 

• Applied Autonomous Sensor Systems (Örebro universitet). 

KK-stiftelsen ställde upp ett antal kriterier i satsningen på 

forskningsprofiler. Dessa kriterier har gått som en röd tråd från ansökningar 

till kontrakt, årsrapporter, halvtids- och slututvärderingar. Kriterierna 

illustrerar en programlogik som rymmer både resultat (vad) och process 

(hur). Profilsatsningen avser resultat och processer i både akademi och 

näringsliv. 

Resultat: 

• vetenskaplig kvalitet och anknytning till uttalad profilering av högskolan 

• inverkan på högskolans grundutbildning 

• relevans för näringslivet 

• kommersiella motiv för medverkande företag. 

Process: 

• forskningsprofilens konkurrenssituation (personal, ledning, arbetssätt) 

• samarbete och samarbetsmöjligheter med universitet och andra högskolor 

• informationsfrågornas hantering 

• forskningsprofilens tillväxtpotential 

• möjligheter för profilens fortlevnad efter det att stiftelsens stöd upphört. 

De tre profilerna har varit framgångsrika och har utvecklats till starka 

forskningsmiljöer. Profilerna har i flera fall varit utsatta för omvälvande 

kritiska händelser, främst relaterade till företagens förmåga att delta. Trots 

det har profilerna i huvudsak kunnat svara mot KK-stiftelsens kriterier och 

har uppfyllt, ibland vida överträffat, egna kvantitativa och kvalitativa mål. 

Profilerna måste nu bedömas som (ännu) bättre än i halvtid. 

Samtliga profiler har också, särskilt med ledning av 

halvtidsutvärderingen, arbetat aktivt med att stärka sina miljöer. Det har 

främst inneburit att integrera projekt och delområden för att skapa en 

tydligare identitet, och diversifiera finansieringen för att få en mindre sårbar 

ekonomisk situation. Miljöerna har generellt sett lyckats få finansiering från 

en bred uppsättning finansiärer. 

Det förefaller som om den största risken för miljöerna är att de inte tar, eller 

förmår ta, steget till en forskning i världsklass. Profilerna är ”close to the 

12


top”, men det är delar och enstaka personer som har internationell status, 

inte miljöerna som helhet. 

2.2 Metautvärderingen 

Förutom slututvärderingarna har FBA även fått i uppdrag att göra en s.k. 

metautvärdering av de tre profilerna. Syftet har varit att väga samman 

resultaten från respektive profil för att identifiera eventuella generiska 

lärdomar av satsningen, som kan leda till mer effektiva strategier för att 

bygga stabila och konkurrenskraftiga forskningsmiljöer. FBA har omsatt 

KK-stiftelsens kriterier i några utvärderingsmodeller som sammantaget ger 

möjlighet att lära om starka forskningsmiljöer, som resultat och process. I 

metautvärderingen har dessa två aspekter diskuterats i termer av förmåga till 

ömsesidig nytta (”dual excellence”) respektive förmåga till proaktiv 

handling. Följande är våra iakttagelser i metautvärderingen. 

2.2.1 Iakttagelser 

Landvinningar 

• Forskningsmiljöerna ”producerar” två sorters nytta, som påverkar 

varandra växelvis. Det skapar inflätade relationer mellan akademi och 

näringsliv, som bidrar till miljöns stabilitet och fortlevnad. 

• Ju bättre aktörernas förutsättningar, förväntningar och logik tillåts 

kugga i varandra desto mer inflätad blir miljön. Och därmed en 

potential för ett (positivt) beroende mellan aktörerna. Dynamiken ökar 

miljöns attraktionskraft och möjligheterna att utvecklas finansiellt och 

kompetensmässigt. 

• Forskningsmiljöerna i sig bör betraktas som resultatet, inte det enskilda 

projektet eller de enskilda leveranserna. Ett sådant synsätt sätter fokus 

på relationer och kompetens och ett successivt utvecklat förtroende och 

beroende ”i oändlighet”, vilket ger förutsättningar för en starkare och 

mer långsiktig finansiell bas. 

• Profilerna bedriver en typ av forskning där empirin har varit en mycket 

viktig förutsättning för ett framgångsrikt samarbete. Inriktningen har 

flyttat fram de vetenskapliga positionerna för akademin, medan 

företagen har fått möjlighet att förstå och validera egna data, maskiner 

och processer på ett nytt sätt. 

Risker 

• Kraven på medfinansiering gör att forskningsmiljöerna löper risk att 

tvingas att ständigt hitta ny empiri (läs: nya företag) snarare än att gå 

vidare och förädla forskningsresultaten. Genomgående har profilerna 

13


högre betyg på näringslivsrelevans än på vetenskaplig kvalitet. 

Svårigheten tycks ligga i att få stöd för hela miljön och att säkra medel 

för att förädla forskningsresultaten. Profilerna är i hög grad 

projektberoende och mycket resurser går åt till att jaga finansiering för 

enstaka projekt. Det stjäl resurser från det vetenskapliga arbetet och 

riskerar även att driva utvecklingen mot mindre sammanhållna miljöer, 

vilket också det minskar förmågan att förädla det vetenskapliga värdet. 

Detta kan på sikt leda till att miljön inte utvecklar tillräcklig akademisk 

excellens för att bli attraktiv för finansiärer (även företag) och 

kvalificerade forskare. 

• Reglerna om medfinansiering som ett ”1 till 1-förhållande”, d.v.s. att 

varje projekt finansieras till 50 procent av KK-stiftelsen och till 50 

procent av ett företag, har främst fungerat i relation till större företag. 

Mindre företag har haft svårt, eller inte funnit det attraktivt, att 

medverka på dessa villkor. Forskningsmiljöerna har också tenderat att 

successivt fokusera på större företag, som bildar en ”tryggare” bas för 

samarbete än mindre företag. Här finns dock risker för att 

forskningsresultaten låses in eller ”drunknar”, och att möjligheterna 

minskar till ”spill overs” till såväl akademin som andra delar av 

näringslivet. Eller att forskarna går miste om, eller bortser från, den 

empiri som mindre företag kan bidra med och som kan vara nyckeln till 

morgondagens applikationer och industriella frågeställningar. 

Sammantaget kan detta försämra förmågan till såväl akademisk 

excellens som näringslivsrelevans. 

2.2.2 Rekommendationer 

Tidigare utvärderingar av KK-stiftelsens satsningar på projekt, plattformar 

och profiler har återkommande lyft fram vilka faktorer som är kritiska för 

att bygga starka forskningsmiljöer, som har förmåga att vara både 

näringslivsrelevanta och vetenskapligt excellenta. Vi har därför valt att 

fokusera på förbättringsmöjligheter som ännu inte har realiserats, och 

formulera rekommendationer som förhoppningsvis kan föra utvecklingen av 

starka forskningsmiljöer ytterligare ett steg framåt. 

Forskningsmiljöerna 

• Formulera tydliga vetenskapsvisioner för vad det innebär att vara 

världs-ledande och utarbeta strategier för att ta sig dit. Uppmärksamma 

i tid behovet av konsolidering och möjligheterna att lägga samman 

forskningsresultat i syfte att bryta igenom till nästa vetenskapliga nivå. 

• Skilj mellan processen att bli en stark miljö och att vara en stark miljö. 

Våga vara djärv när det finns goda resultat att falla tillbaka på. En 

vunnen identitet bör finslipas, kommuniceras och utnyttjas för påverkan 

14


av omvärlden i vidare bemärkelse för att på så sätt flytta fram 

positionerna hos finansiärer och andra. 

• Diskutera brett i kretsen av samarbetspartner möjligheter på kort och 

lång sikt med open innovation. Forma strategi och policy för avkastning 

av forskningen i bredare kretsar, såväl i akademin som i näringslivet, 

med utgångspunkt i en argumentation om behovet av balans mellan 

relevans och excellens. 

Finansiärer 

• Ersätt traditionella halvtids- och slututvärderingar med olika former av 

on-going evaluation. Det bör bl.a. innefatta självvärdering, ett 

strukturerat erfarenhetsutbyte mellan miljöer, nationellt och 

internationellt, och en kontinuerlig användning av expertpaneler (peer 

reviews) vid kritiska utvecklingssteg i forskningsmiljön. 

• Utforma ett styr- och uppföljningssystem som utgår från 

forskningsmiljöns utvecklingssteg och nyttor (miljön som resultat) 

snarare än kvantitativa mått på leveranser, som publikationer etc. 

Koppla systemet till målsättningar och därmed även kriterier för 

bedömning av ansökningar, resurstilldelning och meritering. 

• Finansieringsvillkoren bör i högre grad ge utrymme för 

forskningsmiljön att förädla forskningsresultat, attrahera mindre företag 

samt säkra tillgången till seniora forskare. Finansieringen bör också 

vara mer flexibel så att den svarar mot forskningsmiljöns olika 

utvecklingsfaser. Det kan också finnas anledning att ställa större krav 

på kontant medfinansiering som ger större flexibilitet än 

medfinansiering ”in kind” (arbetstid, maskiner etc.). 

• Främja forskningsmiljöernas förmåga att formulera visioner och 

strategier genom att begära in agerande underlag, t.ex. framsyner, 

omvärldsanalyser etc., snarare än konstaterande. Det bör också gälla 

kraven på miljöernas information och kommunikation som bör 

kännetecknas av utmanande visioner och attraherande ”story telling” 

om möjliga och faktiska landvinningar av betydelse för samhälle och 

näringsliv, snarare än uppräkningar av projekt och prestationer. 

15


3 Bakgrund 

En del av KK-stiftelsens stöd till forskning och samverkan med näringslivet 

vid de nya universiteten och högskolorna är de s.k. profilsatsningarna. 

Avsikten med satsningarna är att göra det möjligt att bygga upp kvalitativt 

starka, långsiktigt stabila forskningsmiljöer på en hög internationell nivå. 

Stiftelsen ger stöd under sex år och bidrar med 36 miljoner kronor till 

varje profil, under förutsättning att näringslivet bidrar med minst lika 

mycket. Målet är att det under denna tid etableras en verksamhet som har 

möjlighet att få fortsatt finansiering från andra källor. Forskningsmiljön ska 

således kunna bestå och förstärkas efter utgången av det sexåriga avtalet 

med KK-stiftelsen. KK-stiftelsen har lämnat stöd till sammanlagt 10 profiler 

av vilka följande tre ingår i denna slututvärdering: 

• Blekinge Engineering Software Qualities (Blekinge Tekniska 

Högskola) 

• The New Service Economy (Karlstad universitet) 

• Applied Autonomous Sensor Systems (Örebro universitet). 

KK-stiftelsen har gett konsultföretaget FBA i uppdrag att genomföra 

slututvärderingen av de tre profilerna. Enligt KK-stiftelsens 

utvärderingspolicy har utvärderingar av stiftelsens satsningar tre syften. 

Dessa gäller som en övergripande ram för slututvärderingen. 

1. Kontrollerande – att verifiera att verksamheten inom profilerna 

bedrivits på överenskommet sätt och vilka resultat som har åstadkommits. 

Det är också att sätt att kontrollera att verksamheten leder till att stiftelsens 

ändamål, enligt stadgarna, uppfylls. 

2. Lärande – att återföra erfarenheter, såväl framgångar som 

misslyckanden, i syfte att bidra till förbättring av verksamheten och att göra 

stiftelsens stöd mera relevant och effektivt. 

3. Kunskapsutvecklande – att bidra till förståelse av hur grundläggande 

processer och händelser kan stärka svenskt näringslivs konkurrenskraft, och 

fördjupa kunskapen om möjligheter och begränsningar i KK-stiftelsens stöd. 

Utvärderingen baseras på KK-stiftelsens kriterier för profilansökningarna: 

• vetenskaplig kvalitet och anknytning till uttalad profilering av 

högskolan 

• forskningsprofilens nationella och internationella konkurrenssituation 

• samarbete och samarbetsmöjligheter med universitet och andra 

högskolor 

• inverkan på högskolans grundutbildning 

• relevans för näringslivet 

• kommersiella motiv för medverkande företag 

• forskningsprofilens tillväxtpotential 

16


• möjligheter för profilens fortlevnad efter det att stiftelsens stöd upphört 

• informationsfrågornas hantering. 

Utvärderingarna har utförts enligt följande (för varje profil): 

• granskning av material (kontrakt, årsrapporter, halvtidsutvärderingar 

etc.) 

• profilernas självutvärdering 

• processkartläggning av respektive profil (sexårsperioden) 

• djupintervjuer med interna och externa intressenter 

• internationell expertgranskning (peer review) 

• framställning av en skriftlig utvärderingsrapport. 

FBA har även fått i uppdrag att göra en s.k. metautvärdering av de tre 

profilerna. Syftet har varit att väga samman resultaten från respektive profil 

för att identifiera eventuella generiska lärdomar av satsningen, som kan leda 

till mer effektiva strategier hos KK-stiftelsen, profilerna och andra 

forskningsmiljöer som avser att bygga en stabil och konkurrenskraftig 

position. Följande frågor har behandlats i metautvärderingen: 

• profilernas likheter och skillnader; styrkor och svagheter; hot och 

utmaningar 

• kritiska faktorer i satsningen och hur dessa har hanterats 

• lärdomar och rekommendationer för att skapa en stark forskningsmiljö. 

17


4 Utvärderingsmodell 

Nedan följer en beskrivning av den utvärderingsmodell som har använts i 

slututvärderingen av de tre profilerna. Den består av en övergripande modell 

för summativ och formativ utvärdering. Modellen har dessutom två 

fördjupningar som syftar till förståelse och bedömning av utvärderingens 

bärande teman: resultat och process. 

4.1 Huvudmodell – summativ och formativ 

utvärdring 

Av modellen framgår att utvärderingen har både en summativ 

(kontrollerande) och en formativ (lärande) inriktning. I den summativa delen 

ligger att bedöma om utfallet är relevant i förhållande till KK-stiftelsens 

resultatanspråk. Den formativa delen ger förutsättningar för att bedöma om 

det finns samband (kausalitet) mellan utfallet och KK-stiftelsens insatser. 

Utvärderingen tar sin utgångspunkt i profilens förutsättningar. De utgörs 

dels av profilens förhistoria, t.ex. forskningsmiljöns mognadsgrad, dels KKstiftelsens 

syfte med profilsatsningen. 

Med resultat avses output, d.v.s. det direkta utfallet, t.ex. doktorander och 

arbetskraft, outcome, t.ex. utvecklad kommersiell aktivitet, samt impact, 

t.ex. attraktivitet och konkurrenskraft. Med process avses resursinsatser 

(pengar, infrastruktur, arbetstid etc.) och aktiviteter (utbildning, forskning, 

information etc.) inom ramen för profilen. Såväl förutsättningar som resultat 

och process kan härledas till dels lärosätet, dels näringslivet. 

RESULTAT 

(output, outcome, impact) 

Summativt 

Förutsättningar 

Kritiska faktorer Kritiska faktorer 

PROCESS 

(resurser, aktiviteter) 

Formativt 

Fig. 1 

Generell modell för lärande i utvärderingar 

För att förstå och lära kring samspelet mellan resultat och process använder 

vi begreppet kritiska faktorer, d.v.s. hinder eller nödvändiga faktorer för att 

nå ett visst resultat. Att identifiera dessa faktorer är en viktig del i lärandet 

och förståelsen för hur resultatet har nåtts eller kan nås. 

18


4.1.1 Fördjupning – resultat 

Profilerna har att skapa resultat som är såväl vetenskapligt eminenta som 

näringslivsrelevanta. Vetenskaplig eminens sätter fokus på miljöns förmåga 

att attrahera kompetenser och akademiska nätverk och leverera resultat av 

god vetenskaplig kvalitet. Näringslivsrelevans beskriver miljöns förmåga att 

skapa nytta för företag och näringsliv. 

Här blir det särskilt angeläget att fördjupa förståelsen av begreppet 

resultat, både i termer av form och innehåll, och över tid, för enskilda, 

grupper eller större nätverk. En ökad förståelse för resultatbegreppet är en 

viktig del i den summativa delen av utvärderingen. Det kan främja 

utvecklingen av en professionell samverkanskultur i högskolorna, och en 

ökad efterfrågan på forskningssamarbete från företagens sida. 

Resultaten i näringslivet respektive akademin har enligt vår modell en 

koppling till varandra i vertikalled, d.v.s. vi antar att samverkan mellan 

akademi och näringsliv är en förutsättning för att de ska uppstå. Resultaten 

följer även av varandra i horisontalled, både på näringslivssidan och på 

akademins sida, d.v.s. de är en förutsättning för varandra över tid. 

Resultaten följer troligen en viss logik, som dock kan vara olika för akademi 

och näringsliv. Sambanden och ömsesidigheten är en ytterligt kritisk faktor, 

dels för att uppnå både vetenskaplig excellens och näringslivsrelevans, dels 

för att kunna bygga en långsiktigt stabil och konkurrenskraftig 

forskningsmiljö. Dessa samband mellan olika resultat i en pågående process 

illustreras med bilden nedan. 

Näringsliv 

Resultat 1 Resultat 2 Resultat 3 Resultat 4 

Forskningsmiljö 

Akademi 

Resultat 1 Resultat 2 Resultat 3 Resultat 4 

Fig. 2 

Modell över näringslivets och akademins resultat 

Som exempel kan tillgång till empiri för forskaren innebära en möjlighet till 

dialog, nya perspektiv och ökad förmåga till överblick för företaget. Det 

som för forskaren blir ett forskningsresultat, kan för företaget bli ett 

ramverk eller arbetssätt att använda i verksamhet och förändringsarbete. Om 

forskaren producerar meriterande publikationer och presenterar papers vid 

konferenser, kan det för företaget innebära publicitet i ansedda tidskrifter 

och i forum för samhällsdebatt, och på så sätt en utveckling av varumärket. 

För forskningsmiljön innebär en examinerad student intäkter från 

universitetet, medan en disputerad forskare kan innebära ett viktigt tillskott i 

19


det seniora forskarkollegiet. För företagen innebär examinationen av 

studenter och forskare möjligheter till rekrytering av kvalificerad 

arbetskraft. 

Utvärderingen har bedömt resultatet för både akademi och näringsliv. 

Syftet har varit att kunna beskriva hur resultat i olika faser samspelar och 

bygger en stark forskningsmiljö, som har förutsättningar att nå uthållighet 

genom positiv respons mellan vetenskaplig excellens och 

näringslivsrelevans. 

4.1.2 Fördjupning – process 

Identifiering av kritiska faktorer, d.v.s. hinder och förutsättningar för 

resultat, stödjer utvärderingens formativa/lärande syfte och möjligheterna att 

bedöma sambandet mellan process, inklusive KK-stiftelsens stöd, och 

resultat. Insikt om kritiska faktorer skapar förutsättningar för att kunna 

forma mer generiska modeller och slutsatser kring utveckling av starka 

forskningsmiljöer och hur stödet till dessa kan och bör utformas. 

De kritiska faktorerna kan se olika ut beroende på i vilken fas 

FoU-miljön befinner sig: etablering, genomförande, mognad/uthållighet. De 

kan också vara av olika karaktär beroende på vilken aktör som genererar 

dem (doktorander, studenter, samhället etc.). 

Faktorerna kan relateras antingen till yttre händelser/processer, d.v.s. 

sådana som profilen har medverkat till eller påverkats av i omgivningen, 

eller inre, d.v.s. sådana händelser/processer som genererats internt, inom 

lärosätet och forskningsmiljön. Yttre händelser kan vara t.ex. konjunkturer 

och företagskonkurser, inrättande av nya forskningsprogram, 

studentbeteende, rankingar i internationella tidskrifter eller utvärderingar. 

Inre händelser kan vara att bli prioriterad vid tilldelning av fakultetsanslag, 

ny utbildningsstrategi, omorganisation, kriterier för meritering, ny professur 

etc. 

Yttre 

Inre 


Fig. 3 Modell för inre och yttre händelser/processer, som påverkar framväxten 

av en stark forskningsmiljö 

Utvärderingen har bedömt både inre och yttre händelser/processer och deras 

inverkan på resultatet. Syftet har varit att visa på hur en stark 

forskningsmiljö kan formas genom att tydliggöra invärld och omvärld, och 

hur dessa påverkar varandra. Det kan generera en strategi för ett hållbart 

resultat och en proaktiv handlingsförmåga. 

20


4.2 KK-stiftelsens kriterier 

KK-stiftelsen ställde upp ett antal kriterier (se kap. 1) i satsningen på 

forskningsprofiler. Kriterierna användes vid ansökningarna om profilmedel, 

som granskades utifrån hur väl de presterade under de olika kriterierna. 

Kriterierna har också använts som struktur för de beviljade profilernas årliga 

rapportering. Kriterierna har vidare varit centrala utgångspunkter i både 

halvtids- och slututvärdering. 

Modellerna för resultat och process ovan har använts i utvärderingarna av 

var och en av de tre profilerna för att problematisera kriterierna och 

respektive profils förmåga till momentum, nytta och fortlevnad. I denna 

metarapport använder vi utvärderingsmodellerna i syfte att, för profilerna 

sammantaget, tydliggöra likheter och skillnader, styrkor och svagheter, hot 

och utmaningar. 

I nästa kapitel, kap. 3, diskuterar vi kriterierna i termer av resultat och 

nytta, för akademi respektive näringsliv. Kap. 4 redogör för 

processorienterade kriterier i relation till yttre och inre händelser. De två 

kapitlen ger sammantaget en bild av det som vi uppfattar som två 

metakritiska aspekter på en stark forskningsmiljö, dels förmågan att skapa 

ömsesidig nytta, dels förmågan till proaktiv handling. Kap. 5, slutligen, 

diskuterar profilens möjligheter till fortlevnad samt redovisar ett förslag till 

modell för utveckling av starka forskningsmiljöer. 

21


5 Förmåga till ömsesidig nytta 

Inledningsvis bör framhållas att de tre profilerna har varit framgångsrika 

och att de har utvecklats till starka forskningsmiljöer. Profilerna har i flera 

fall varit utsatta för omvälvande kritiska händelser, främst relaterade till 

företagens förmåga att delta. Trots det har profilerna i huvudsak kunnat 

svara mot KK-stiftelsens kriterier och har uppfyllt, ibland vida överträffat, 

egna kvantitativa och kvalitativa mål. Profilerna måste nu bedömas som 

(ännu) bättre än vid halvtid. 

Slututvärderingen visar att det finns stora likheter mellan de tre 

profilerna. Likheterna avser både styrkor och svagheter, hot och 

möjligheter. Det faktum att profilerna har stora likheter indikerar att det kan 

finnas generella aspekter på vad som bidrar till att göra en profil 

framgångsrik. 

5.1 Bedömningskriterier 

Vissa av KK-stiftelsens kriterier har bäring på resultat, och illustreras i 

figuren nedan. 

Näringsliv 

Resultat 

• Relevans för näringslivet 

• Kommersiella motiv för medverkande företag 


Akademi 

Resultat 

• Vetenskaplig kvalitet 

• Inverkan på högskolans grundutbildning 

Fig. 4 

Modell med KK-stiftelsens resultatorienterade kriterier integrerade 

I peer reviewerna får profilerna mycket likartade bedömningar. 1 Det bör 

också noteras att resultatet för den industriella relevansen är genomgående 

högre än för den vetenskapliga kvaliteten, vilket diskuteras senare i detta 

kapitel. 

1 Observera att kriterierna Relevans för näringslivet och Kommersiella motiv för 

medverkande företag har slagits samman till ett betyg, ”industry relevance”. Notera också 

att profilerna inte kan jämföras med varandra vad gäller betygen, eftersom de verkar under 

helt olika förutsättningar. Betygen säger således inget om den inbördes relationen mellan 

profilerna. 

22


5 

4 

3 

2 

AASS 

BESQ 

NSE 

1 

0 

Scientific quality Impact on education Industry relevance 

Fig. 5 Profilernas betyg enligt peer reviews, baserade på KK-stiftelsens 

resultatorienterade kriterier 

5.1.1 Vetenskaplig kvalitet och position 

Tabellen nedan visar några av de resultat som profilerna har producerat. 2 

AASS BESQ NSE 

Seniorforskare 20 12 10 

– varav professorer 5 3 4 

Doktorsexamina 14 9 12 

Lic-examina 19 11 5 

Disputerade som stannat i miljön 3 2 4 

Journalpublikationer 54 50 51 

Konferenspublikationer 151 121 96 

Böcker 5 3 11 

Bokkapitel, artiklar 13 18 43 

Avslutade delprojekt 63 11 13 

Patent 3 0 0 

Fig. 6 

Vetenskapliga resultat från de tre profilerna 

Samtliga profiler når enligt peer reviewerna upp till nationell 

konkurrenskraft och vissa delar bedöms vara av världsklass. 

NSE har särskilt haft framgång i att utveckla den nordiska skolan inom 

Services Marketing and Management genom att, i ett forskningsfält som 

historiskt har varit känt för kvalitativa metoder, kombinera kvalitativa 

metoder med kvantitativa. Därmed har man också fått inträde i nya miljöer, 

som har kvantitativt fokus, vilket har befruktat forskningsområdet positivt. 

Några publikationer är i världsklass. 

AASS bedöms som en av de bästa robotikmiljöerna i Europa. Miljön har 

frambringat några originalidéer, t.ex. inom SLAM, och är nära världsklass, 

främst inom ”mobile robot olfaction”, där AASS räknar sig till en av 

världens tre mest framstående forskningsmiljöer. 

Även BESQ bedriver forskning av hög vetenskaplig kvalitet och med tydlig 

synlighet och uppskattning i forskarsamhället. BESQ-projektet har förädlat 

2 Profilerna är inte jämförbara och data kan därför inte läsas jämförande. Tabellformen är 

endast till för att ge en överblick. 

23


forskningsmetodologin och bidragit med viktiga forskningsresultat för en 

mer holistisk förståelse av kvalitet i processen för programvaruframtagning. 

Miljön har bl.a. frambringat ”a cooperative method development 

framework”. 

Alla tre profilerna har publicerat sig i högt rankade tidskrifter och har 

exponerats i forskarsamhället genom prestigefyllda redaktörskap, 

publikationer och priser, vilket tyder på hög relevans. En annan 

bedömningsgrund är profilernas förmåga att rekrytera doktorander och 

forskare, antingen från det egna eller från andra lärosäten. Som 

forskningsmiljöer har profilerna varit attraktiva, även internationellt. 

Förutom publikationer och metodologiska resultat har profilerna, genom 

doktorander och licentiater, även bidragit till ett ganska betydande 

kompetenstillskott. Några har stannat i miljön, och andra har gått vidare 

inom det egna eller till andra lärosäten. Merparten har dock fått anställning i 

näringslivet. Kompetensens attraktionskraft i båda miljöerna tyder på hög 

relevans både för akademin och för näringslivet. 

5.1.2 Inverkan på högskolans utbildning 

Samtliga profiler har haft en inverkan på grundutbildningen genom att flera 

deltagare har lärar- och handledaruppdrag på kandidatnivå. Det är dock 

främst på masternivå som det finns en påtaglig koppling till forskningen. 

I NSE-profilen har ett stort antal uppsatser på C- och D-nivå producerats, 

som har tydlig koppling – personellt och ämnesmässigt – till profilens 

forskningsprojekt. 

I AASS är det fyraåriga programmet liksom det nya internationella 

programmet i robotik och intelligenta system tydligt kopplade till 

forskningen. År 2005 fick AASS också ett anslag om 21,6 kr från KKstiftelsen 

för att etablera en företagsforskarskola (RAP) med AASS som 

koordinator. 

BTH har startat ett masterprogram, på EU-nivå, inom 

programvaruteknik. Här ingår Universidad Politécnica de Madrid i Spanien, 

Technische Universität Kaiserslautern i Tyskland och Libera Università di 

Bolzano i Italien. Programmet är erkänt som ett Erasmus Mundus-program 

och är det enda europeiska masterprogrammet inom området. 

5.1.3 Relevans för näringslivet 

BESQ och AASS har i tidigare skepnader fått stöd i form av HÖGsatsningen 

(projektstöd), Plattform I och II samt företagsforskarskolor. 

Satsningarna har syftat till att ge nya universitet och högskolor möjligheten 

att skapa en bas inom områden som de bedömer utvecklingsbara. Dessa 

satsningar har bl.a. bidragit till kännedom om näringslivssamarbete och 

empirisk forskning, och har lagt en grund för stabila kontakter med företag. 

24


Profilernas näringslivspartners har utgjorts av en mix av större och 

medelstora företag med tyngdpunkt på ett fåtal, större företag. Relationerna 

i profilerna bygger i hög grad på redan existerande kontakter mellan 

forskarna och näringslivet. 

Genomgående förefaller det som att näringslivets motiv för att delta har 

varit indirekt nytta snarare än direkt kommersiell nytta. Det kan handla om 

att få namn och utrustning förknippad med en forskningsmiljö med 

internationell publicitet och renommé, eller att få tillgång till kompetenser 

genom kontakt med forskarna i miljön, genom industridoktorander eller 

genom att rekrytera från miljön. Profilen fungerar också som en mötesplats 

och i viss mån som katalysator, som ger uppdaterad och filtrerad 

information om forskningsläget och möjligheter att verbalisera tankar och 

idéer och reflektera kring utvecklingsprocessen. 

Det bör dock noteras att det även har förekommit både kommersiellt 

gångbara produkter, och/eller direkt kommersiell nytta i alla tre profilerna, 

t.ex. genom effektivisering av arbetsprocesser, bättre kvalitet, 

kostnadsbesparingar eller utökad verksamhet. 

5.2 Dual excellence – en diskussion 

Ju fler aktörer som deltar i en process eller satsning, desto fler uppfattningar 

finns om vad som är ett resultat. Näringslivet har sin bild av resultat, 

akademin har sin, och det finns villkor för hur man uppnår akademiska 

resultat liksom det finns villkor för hur man uppnår kommersiell nytta. 

I debatten om forskningens nytta, inte minst aktuell i samband med den 

senaste forskningspropositionen, finns de som hävdar att forskningen 

självklart bör vara nyttig för näringslivet och andra samhällsaktörer. Andra 

menar att ett nyttoperspektiv riskerar att skapa inlåsningseffekter och 

hämma forskarens kreativitet och nyfikenhet, vilket enligt dessa debattörer 

bör vara forskarens signum. Forskning i sin egen rätt, eller forskning på 

användarnas villkor är således två ståndpunkter som ofta skapar vattendelare 

i debatten. 

Vi uppfattar dock att KK-stiftelsen i hög grad har tagit ställning för och 

stöttar forskningsmiljöer som bygger vetenskaplig styrka genom att vara 

relevanta för det omgivande samhället, och vice versa. Här finns således 

ingen motsättning mellan vetenskaplig excellens och näringslivsrelevans, 

tvärtom. 

5.2.1 Forskningsmiljön är själv resultatet 

Med ett begrepp lånat från Michael Mattsson, vice rektor på BTH, har vi 

valt att kalla ömsesidig nytta för ”dual excellence”. Nedan utvecklar vi en 

möjlig användning av begreppet. Det ger primärt en intressant möjlighet att 

diskutera om miljön egentligen bör betraktas som stark i en bemärkelse, 

25


snarare än i två. Enligt ett sådant synsätt skulle forskningsmiljön inte främst 

agera för att producera två olika sorters resultat, akademiskt respektive 

kommersiellt, utan är själv resultatet av inflätade relationer mellan akademi 

och näringsliv, i rummet (även virtuellt) och över tid. 

Om miljön själv är resultatet ger det till viss del nya möjligheter att 

granska förutsättningar för hur resultat genereras och kommer olika aktörer 

till nytta. Och hur det kan stöttas och eventuellt mätas. 

Vi kan illustrera tankegången med följande bild av miljön som ett 

”blixtlås”. Observera att den bara ger exempel på hur en kedja av ömsesidig 

nytta kan se ut. Kombinationerna är troligen oändliga, beroende på vilken 

forskning som avses, vilka aktörer som ska dra nytta av samarbetet och när. 

Näringsliv 

… förtroende dialog om data varumärke sampublicera problemlösning arbetskraft o.s.v. 

Akademi 

… exjobbare empiri 

forskningsfråga doktorandfinans. avhandling ny utbildning industridoktorand… 

Fig. 6 

Tät, inflätad forskningsmiljö skapar styrka 

Genom ett givande och tagande utvecklar aktörerna tillsammans över tid en 

miljö där poängen är att själva miljön finns och förnyas. Miljön kan vid 

varje enskilt tillfälle, och för varje enskild aktör, erbjuda den typ av nytta 

som just då är aktuell för just den aktören. Detta skiljer sig radikalt från den 

gängse input–output-bilden (linjär modell), som utgår från att medel anslås 

till en miljö, som rekryterar doktorander och levererar ett forskningsresultat 

efter, låt säga, 5–6 år. 

Den linjära modellen, ofta ifrågasatt men ändå högst levande i den 

praktiska finansieringen av forskningsmiljöer, riskerar att missa att det är 

förekomsten av forskningsmiljön som sådan som attraherar kompetenser 

och medel eftersom den kan bringa nytta kontinuerligt och i många andra 

former än själva forskningsresultatet. Det senare är inte minst viktigt då den 

kommersiella logiken och den vetenskapliga logiken skiljer sig åt genom 

olika tidsspann och milstolpar. Genom kontinuerlig avtappning, från 

akademi till företag och vice versa, kan skillnaderna bli mindre 

problematiska, eller kanske till och med konstruktiva. 

Miljön som resultat ger också möjligheten att betrakta miljön som ett 

kontinuum, inte ett projekt, vilket torde ge bättre förutsättningar för 

stabilitet och långsiktighet. Om utgångspunkten är att bygga en miljö, inte 

att driva och avsluta ett projekt, hamnar fokus på relationerna, och den nytta 

de kan innebära i en ”oändlighet”, snarare än traditionell output och avslut i 

form av publikationer med långa intervall. 

26


Som ett exempel kan nämnas en studie som vi nyligen har genomfört på 

uppdrag av Svenskt Näringsliv. 3 Av den framgår att växande företag, även 

mindre, har ett starkt intresse i FoU-miljöer. Interaktionen med akademin är 

brett definierad och sammansatt med tyngdpunkt på kompetensrelationer, 

d.v.s. nytta i form av miljön som dialogpartner och katalysator, som 

omvärldsanalytiker, som rekryteringsbas etc. Patent och annan direkt 

kommersialisering till följd av forskningsresultat kommer längst ner på 

listan över vilken typ av interaktion som förekommer och anses relevant. 

Även gemensamma forskningsprojekt kommer relativt långt ner. Det går att 

utläsa att ju högre risk (finansiell, prestige etc.) som förknippas med en viss 

typ av interaktion, ur företagens perspektiv, desto mindre förekommer just 

den interaktionen, och omvänt. 

Ju bättre aktörernas förutsättningar, förväntningar och logik tillåts kugga 

i varandra desto mer inflätad blir miljön. Och därmed höjs potentialen för ett 

(positivt) beroende mellan aktörerna, som ökar miljöns attraktivitet och 

möjligheter att utvecklas finansiellt och kompetensmässigt. 

5.2.2 Blixtlåsprincipen i praktiken 

Vi kan konstatera att de tre profilerna i hög grad har byggts upp och 

fungerar som ovan. Det finns i alla tre fallen en förhistoria där grunden för 

ett förtroendefullt förhållande mellan akademi och näringsliv har etablerats. 

Det har i sin tur gett tillgång till en omfattande empiri, som annars kan vara 

svår att få ta del av och som normalt är konfidentiell. I den typ av forskning 

som profilerna bedriver har empirin utgjort en mycket viktig förutsättning 

för att kunna flytta fram de vetenskapliga positionerna och få en framskjuten 

plats i de akademiska nätverken. Att skapa motsvarande förutsättningar på 

egen hand skulle ha kostat forskningsmiljön stora resurser att bygga upp 

självständigt, om det ens hade varit möjligt. 

Det systematiska utnyttjandet av empiri har lett till fortsatt intresse för 

samarbete från företagen, som har fått möjlighet att förstå och validera egna 

data, maskiner och processer på ett nytt sätt. Så småningom har man även 

kunnat implementera förädlade metoder och rekrytera kvalificerad 

arbetskraft som har haft god inblick i och förståelse för företagens 

verklighet. Det kan i sin tur ge upphov till intresse för att ta in nya exjobbare, 

som uppmärksammar nya möjligheter, vilket ger förnyat 

förtroende, som leder till medfinansiering av projekt, ny forskning o.s.v. 

Denna dynamik har gett forskningsmiljöerna ökad attraktionskraft och 

möjlighet att rekrytera kvalificerade doktorander och gästforskare, i AASS:s 

och BESQ:s fall från hela världen. Dessa har, enligt telefonintervjuerna, 

sökt sig till miljöerna på grund av deras nära samarbete med företag, 

framgångsrika publiceringar och internationella kontaktnät. Den ökade 

3 Svenska gasellföretags nytta av universitet och högskolor. En intervjuundersökning bland 

2007 års gasellföretag. Svenskt Näringsliv och FBA, december 2008. 

27


attraktionskraften och rekryteringarna har lett till förnyade förutsättningar 

för kunskapsutbytet mellan näringslivet och akademin, vilket har lett till nya 

utbildningar, fler studenter och en bättre rekryteringsbas för forskare. 

Antalet seniora forskare har ökat och miljöerna har blivit mindre sårbara för 

konsekvenserna av att en enskild forskare lämnar miljön, o.s.v. 

Utbytet torde ha varit relevant för båda parter eftersom de vetenskapliga 

resultaten är goda, miljöerna är attraktiva arbetsplatser och de disputerade 

får anställning, i akademin men särskilt i företagen. I flera fall fortsätter 

samarbetet, nu med utökade satsningar från näringslivet och kontrakt för 

såväl kortare som mer omfattande satsningar. 

Själva profilsatsningen utgör således ett avgränsat instick i en miljö och 

ett flöde av nyttor, som har en historia både före och efter satsningen. 

Effekterna är dock relevanta i förhållande till de anspråk på resultat som 

stiftelsens stadgar anger. Det finns också ett samband mellan KK-stiftelsens 

satsning och framväxten av de starka, sammanflätade miljöerna. Genom 

profilsatsningens omfattning, ekonomiskt och tidsmässigt, har miljöerna fått 

möjlighet att bygga relationer, inte bara att producera resultat på traditionellt 

sätt enligt den linjära modellen. Detta torde ha gett både ett bättre underlag 

för god forskning och bättre förutsättningar för ett fortsatt samarbete med 

näringslivet, som är en viktig finansiär för de nyare högskolorna. 

28


6 Förmåga till proaktiv handling 

I kap. 3 redogjorde vi för vad det innebär att en forskningsmiljö är stark och 

framgångsrik. Vi diskuterade en möjlig betydelse och användning av 

begreppet ”dual excellence” där forskningsmiljön i sig kan betraktas som ett 

resultat. Utvärderingen har även granskat hur man utvecklar starka 

forskningsmiljöer, vilket diskuteras i detta kapitel. 

Inledningsvis bör framhållas att profilerna i många fall har mött 

omvälvande och problematiska situationer, och samtidigt haft förmåga att 

nå både momentum och uthållighet i sin utvecklingsprocess. 

Slututvärderingen visar också att det finns stora likheter mellan de tre 

profilernas processer och deras förmåga (styrkor, svagheter) att hantera yttre 

och inre hot och möjligheter. Det faktum att processerna har stora likheter 

indikerar att det kan finnas en generalitet i vad som bidrar till att göra en 

profil framgångsrik. 

6.1 Bedömningskriterier 

Förutom kriterier med bäring på profilernas resultat, som redovisades i kap. 

3, har KK-stiftelsen kriterier med bäring på processen, vilket illustreras i 

figuren nedan. 

Yttre 

Personal Ledning o styrning Arbetssätt Akademiska nätverk Info/kom Finansiering 


Inre 

Fig. 7 

Modell med KK-stiftelsens processorienterade kriterier integrerade 

De processorienterade kriterierna sätter fokus på de ”verktyg” som profilen 

har/behöver ha för att hantera inre och yttre händelser och situationer som 

främjar eller hindrar formeringen av en stark miljö. 

I peer reviewerna får profilerna mycket likartade bedömningar på dessa 

kriterier/verktyg, vilket framgår av figuren nedan. 4 De något lägre betyg 

4 Observera att Personal, Ledning och styrning samt Arbetssätt är delkriterier inom 

huvudkriteriet Nationell och internationell konkurrenssituation. För tydlighetens skull har 

delkriterierna använts. Observera också att kriterierna Forskningsprofilens tillväxtpotential 

och Forskningsprofilens möjligheter till fortlevnad, som främst handlar om 

finansieringssituationen, har slagits samman till ett i utvärderingen, på svenska Finansiering 

och i den engelska peer reviewn ”growth potential”. Notera också att profilerna inte kan 

jämföras med varandra vad gäller betygen, eftersom de verkar under helt olika 

förutsättningar. Betygen säger således inget om den inbördes relationen mellan profilerna. 

29


som förekommer avser i ett fall en i utvärderarnas mening otillräcklig 

integrering av och avkastning mellan forskargrupper i profilen (”ways of 

work-ing”). Det andra fallet handlar om att utvärderarna inte anser att 

profilen i fråga har en tillräcklig prioritering eller annat stöd från lärosätet, 

vilket riskerar att påverka forskningsmiljöns möjlighet att nå en stabilitet 

(”growth potential”). 

Kriteriet information och kommunikation har sammantaget lägre betyg 

än övriga kriterier. Utvärderarna har funnit en rad informationsaktiviteter, 

men brist på målgruppsanalys, kommunikationsstrategi, och 

uppföljning/utvärdering av hur informations- och kommunikationsinsatser 

har påverkat näringslivets nytta och profilens stabilitet. 

5 

4 

3 

2 

AASS 

BESQ 

NSE 

1 

0 

Personnel Management Ways of 

working 

Academic 

collaboration 

Info & comm 

Growth 

potential 

Fig. 8 Profilernas betyg enligt peer reviews, baserade på KK-stiftelsens 

processorienterade kriterier 

Nedan redogör vi för profilernas förmåga (styrkor och svagheter) i relation 

till sådana inre och yttre händelser/situationer (hot och möjligheter), som har 

påverkat profilernas väg till framgång. Hot och möjligheter respektive 

profilernas förmåga redovisas i termer av finansiella, personella, 

organisatoriska och nätverksmässiga förutsättningar, vilka anknyter till 

processkriterierna (se fig. 7 och 8). Det bör noteras att det som kan förefalla 

som en möjlighet eller en styrka i ett visst skede kan vändas i sin motsats i 

det längre perspektivet. Även det omvända kan ske. Förmågan att förhålla 

sig proaktivt till hot och möjligheter, och förutse deras karaktär på kort och 

lång sikt, är en viktig del i en professionell process att bygga starka 

forskningsmiljöer. 

30


6.2 Finansiella förutsättningar 

6.2.1 Längre tid ger större osäkerhet 

De finansiella förutsättningarna är självfallet A och O för att 

forskningsmiljön ska kunna utvecklas positivt och med en långsiktig 

stabilitet. Ju längre tid som avses desto större osäkerhet vad gäller miljöns 

möjligheter att generera en tillräcklig finansiell bas för att upprätthålla 

vunna positioner och utveckla miljön vidare. 

IT-kraschen, med åtföljande problem att hitta medfinansiärer, var en 

påtagligt negativ händelse redan i starten för BESQ. Samtliga profiler har 

också under processens gång drabbats av att samarbetspartner har försvunnit 

till följd av konkurser, uppköp eller liknande. Den nyligen uppkomna 

finansiella krisen skapar också ett antal frågetecken när det gäller hur de 

finansiella förutsättningarna kommer att se ut för forskningsmiljöer som i 

hög grad är beroende av företagens medfinansiering. 

Även om profilerna har en stark marknad genom sin höga 

näringslivsrelevans kan företagen ha svårt att driva igenom 

forskningssamarbeten under ekonomiskt svårare tider. En lärdom som 

profilerna har dragit är att det är viktigt att ha en back-up för 

forskningsplanen, d.v.s. en plan B, i de fall något oförutsett händer med 

samarbetspartnern. 

6.2.2 Typ av medfinansiärer 

I profilsatsningen har KK-stiftelsen haft en uttalad ambition att stärka 

samarbetet mellan högskolor och mindre företag. Reglerna om 

medfinansiering som ett ”1 till 1-förhållande” har dock främst fungerat i 

relation till större företag medan mindre företag har haft svårt, eller inte 

funnit det attraktivt, att medverka på dessa villkor. De mindre företag som 

profilerna har engagerat har också i högre grad fallit undan på grund av 

ekonomiska svårigheter. Det har i flera fall lett till kännbara förluster av 

upparbetade relationer och projekt som det har tagit tid för profilerna att 

hitta ersättning för. Det har i sin tur påverkat möjligheterna att nå planerade 

resultat. 

Profilerna har därför främst fokuserat på att bygga samarbeten med större 

företag, och i hög grad sådana som man redan har haft upparbetade 

relationer till. Upplägget blir förvisso tryggare, men styrs samtidigt av 

hänsynstaganden till det medverkande företagets intressen. Som vi tidigare 

har pekat på kan ”inlåsningen” påverka möjligheterna till avkastning i en 

bredare krets. Men också möjligheterna för profilen att använda 

komplementär empiri i andra företag påverkas. Det medfinansierande 

företaget kan uppfatta dessa som konkurrenter, i sakfrågan eller om de 

ekonomiska medel som används. 

31


Det finns naturligtvis också en risk för att de redan kända, stora, 

företagen inte erbjuder den mest relevanta empirin. Det är ofta genom 

avknoppning av små företag som nya utvecklingsgrenar skapas och här kan 

forskaren få tillgång till det som kan vara morgondagens applikationer och 

industriella frågeställningar. Genom en alltför ensidig fokusering på kända 

kort finns risken för att forskningsmiljön tappar möjligheterna att generera 

en kvalificerad vetenskaplig profil, vilket i sin tur kan ha en negativ 

påverkan på möjligheten till långsiktig finansiering. 

6.2.3 Projektifiering 

Samtliga profiler har, speciellt efter halvtidsutvärderingen, arbetat aktivt 

med att diversifiera finansieringen för att skapa en mindre sårbar situation. 

Generellt sett har profilerna successivt lyckats få finansiering från en bred 

uppsättning forskningsfinansiärer, för allt från mindre projekt till EUprojekt 

och större program. I några fall har man lyckats utverka kontant stöd 

från företag och i ett fall mobilisera flera små och medelstora företag i en 

gemensam motfinansiering. 

AASS har kunnat frigöra resurser till förstudier, vilket enligt forskarna är 

ett viktigt led i att skapa en övertygelse hos de mindre företagen om nyttan 

av samverkan med akademin. BESQ å sin sida tillämpade tvååriga kontrakt 

med företagen initialt. Genom att inte behöva binda sig för en längre tid var 

de mer benägna att sluta avtal. NSE-profilen är intressant då den jävar den 

gängse uppfattningen att forskningssamarbeten främst skulle vara relevanta 

för forskare och företag inom naturvetenskap och teknik. NSE visar lika 

goda, och i flera avseenden bättre, förutsättningar för positiva samband 

mellan akademisk excellens och näringslivsrelevans. 

Miljöerna har sammantaget ett starkt ”track record” när det gäller att 

reproducera sin finansiella ställning. Vid slutet av profilperioden har AASS 

och delar av NSE säkrat finansieringen på mellanlång sikt (< 5år). BESQ 

har dock inte säkrat substantiell finansiering ännu. 

Svårigheten tycks ligga i att få stöd för hela miljön, och att säkra medel 

för att förädla forskningsresultaten. Såsom finansieringssituationen ser ut 

har profilerna i hög grad blivit projektberoende och mycket resurser går åt 

till att jaga finansiering för enstaka projekt. Det stjäl resurser från det 

vetenskapliga arbetet och riskerar även att driva utvecklingen mot mindre 

sammanhållna miljöer, vilket också det påverkar förmågan att förädla det 

vetenskapliga värdet. Detta ska ses i ljuset av att finansiärer som förfogar 

över möjligheter till större satsningar oftast stödjer renodlade akademiska 

projekt med hög vetenskaplig förmåga. Profilerna riskerar därmed att inte 

komma ur sin ”close to the top”-position, och i värsta fall hamna i en 

nedåtgående spiral. 

Det finns samtidigt positiva krafter i miljöerna. I BESQ har ett betydande 

integrationsarbete påbörjats där gemensamma intressefält företagen emellan 

– och därmed mer generella forskningsfrågeställningar – börjat lyftas fram. I 

32


AASS:s fall har mycket av motfinansieringen skett i form av maskiner som 

har kommit stora delar av forskningsmiljön till nytta. Det har legat i 

forskarnas egna händer att använda KK-stiftelsens del av anslaget för att 

säkra anspråken på forskningens generaliserbarhet. 

6.2.4 Lärosätets stöd 

I BESQ och AASS har stödet från lärosätena varit tydligt, både finansiellt 

och administrativt. Forskningsområdena har vidare varit några bland få 

prioriterade områden inom sina respektive lärosäten. I Karlstad har man 

dock på senare år valt att prioritera flera forskningsområden och NSEprofilen 

har blivit en av många. Detta väcker viss oro hos utvärderarna, 

eftersom ett uttryckligt och verksamt stöd från universitetet är att betrakta 

som en avgörande faktor för en forskningsmiljös långsiktiga livskraftighet. 

6.3 Personella förutsättningar 

Finansieringen är en viktig del i forskningsmiljöns framgång, men får 

självfallet inget utfall utan ledare, seniorforskare, doktorander och studenter. 

6.3.1 Seniora forskare 

Strategiska rekryteringar av seniora forskare är ofta nödvändiga om 

forskningsmiljön har ambitionen att producera teoretiskt nyskapande 

forskning. Senioriteten i en forskningsmiljö påverkar också starkt 

möjligheten till finansiering. Profilerna var redan vid satsningens början 

någorlunda etablerade, med några seniora forskare som kunde attrahera 

samarbeten och motfinansiering från näringslivets sida. 

Ett av de främsta inre hoten mot profilerna har varit beroendet av en eller 

två nyckelpersoner. Till följd av profilsatsningen har forskningsmiljöerna 

i dag flera seniora forskare och publiceringarna är fördelade mellan dem, 

vilket gör att profilerna är mindre sårbara. Satsningen har inte bara gett de 

finansiella förutsättningarna att rekrytera utan också förutsättningar för en 

forskningsmässigt intressant miljö som har attraherat framstående forskare 

nationellt och internationellt. I flera fall har vi sett hur lyckade 

nyrekryteringar lett till såväl täta, konstruktiva och uppskattade 

näringslivsrelationer som framstående forskningsresultat. 

Kvaliteten i profilernas forskning är vidare beroende av kombinationen 

av kunskaper inom forskningsmiljön. Samtliga tre profiler har ett behov av 

flera typer av kompetenser. I NSE var t.ex. kombinationen av kvantitativ 

och kvalitativ metodkompetens av vikt för att kunna producera 

internationellt konkurrenskraftiga publikationer. 

33


6.3.2 Doktorander 

Även hanteringen av forskarutbildningen har stor vikt för att skapa en bas 

för återväxt och ökad senioritet i forskarkollegiet. Ett rimligt tillflöde av 

kvalificerade doktorander, och att en andel av doktoranderna stannar efter 

disputationen, skapar kontinuitet, mognad och möjligheter till förädling av 

forskningsresultat. Det har också en positiv inverkan på grundutbildningen 

genom att forskare och doktorander föreläser och lägger upp kurser och 

seminarier. 

I AASS har en aktiv förändring av rekryteringsprocessen för 

forskarutbildningen lett till en drastiskt ökad kvalitet i urvalet av 

doktorander, från ett tidigare nästan obefintligt underlag. BESQ å sin sida 

för fram att man borde ha startat profilen med ett mindre antal doktorander 

och satsat på fler seniora forskare redan initialt, samt att planeringen av 

antalet doktorander bör innefatta en tydlig strategi för att finansiera 

övergången när deras projekt avslutas. I BESQ anställdes 11 doktorander i 

starten av profilen. Det gjorde att många disputerade samma år, d.v.s. 2007, 

vilket ställde extrema krav på att hitta nya medfinansiärer, samt att det fanns 

väldigt lite tid för doktoranderna att stödja masteruppsatser. 

Samtidigt är det av vikt att en del av doktoranderna får anställning i 

näringslivet. Det bibehåller och stärker relationerna mellan akademi och 

näringsliv, ökar företagens intresse och förmåga att föra in idéer och annat 

underlag i gemensamma forskningsprojekt, samt ökar företagens 

mottagarkapacitet för forskningsresultat, praktikanter, ex-jobbare etc. 

Profilerna har en rimlig balans mellan de som stannar kvar (ca 20– 

30 procent) och de som går vidare till annan anställning. Några av de senare 

har gått till andra delar av akademin, medan hälften eller fler har gått till 

näringslivet. Detta tyder på en hög relevans, i både akademisk och 

kommersiell bemärkelse, av de kompetenser som har utexaminerats från 

profilerna. 

6.3.3 Studenter 

Antalet studenter på grundnivå påverkar resurstilldelningen från 

universitetet och en sund finansiell bas genom möjligheter till undervisning, 

men även tillflödet av doktorander och på sikt senioriteten i forskarkollegiet. 

Det största hotet sammantaget har varit bristen på studenter. Problemet rör 

AASS och BESQ, som liksom andra utbildningar inom tekniska fakulteter 

får allt svårare att attrahera studenter. Antalet har sjunkit med 2/3 sedan 

2002, en drastisk nedgång som inte var förutsedd. 

Detta har lett till att de båda profilerna har en hög grad av utländska 

studenter, doktorander och även seniora forskare. Fördelarna är att det tillför 

nya perspektiv och vidgar det internationella nätverket. Nackdelarna kan 

vara att det påverkar stabiliteten i miljön negativt om personerna inte har 

34


möjlighet att stanna, av formella eller emotionella skäl. Studenterna har 

hittills haft svårt att stanna och få arbetstillstånd efter sin examen. 

Ett annat hot rör planerna att avgiftsbelägga högskole- och universitetsutbildningar 

för studenter från länder utanför EU. Det drabbar i synnerhet de 

utbildningar som har en hög andel utländska studenter, där AASS:s och 

BESQ:s internationella masterprogram kan vara i farozonen. 

NSE, med inriktning på tjänster och med en bas i ett antal institutioner 

inom den samhällsvetenskapliga fakulteten, har en helt annan situation med 

ett jämnt inflöde av inhemska studenter och doktorander. Därmed är också 

BESQ:s diskussioner intressanta, om huruvida placeringen inom den 

tekniska fakulteten är relevant. En stor del i forskningen handlar om att 

säkra kvalitet i processer och innefattar därmed strategiska val, ledarskap, 

affärsmässighet och ekonomi, varför en annan bas kunde vara lika passande 

eller mer. Och skulle eventuellt kunna ge forskningsmiljön och dess 

utbildningar en annan image gentemot studenter och doktorander. 

6.3.4 Ledarskap 

Tätt förknippad med de personella förutsättningarna är ledarskapet, som 

samtidigt är en kritisk faktor för de övriga förutsättningarna finansiering, 

organisation och nätverk. Med ledning menas här både ledningsgrupp och 

referensgrupp. Särskilt framträdande har behovet av ledarskap varit i 

perioder där yttre förhållanden har ändrats, och där inriktningen vid profilen 

har behövt justeras. 

Ett exempel är halvtidsutvärderingen, som i hög grad har påverkat 

profilens fokusering och konsolidering. Men den hade inte haft 

förutsättningar att landa så väl utan ett seriöst omhändertagande i 

ledningarna, som av allt att döma gjorde stora ansträngningar att 

efterkomma utvärderarnas rekommendationer. Ett skäl är säkert att 

utvärderingen svarade mot redan vunna insikter om behovet av att möta 

konkurrensen från andra forskningsmiljöer, och att ta ett medvetet steg mot 

en större långsiktighet och stabilitet i miljön. 

Samtliga profiler har haft en stark och kompetent ledning både 

vetenskapligt, socialt och administrativt. Ledningen har således 

sammantaget haft både sakkunskap om forskningsområdet och förmåga att 

upprätta ett förtroende hos de företag som har deltagit. 

En av anledningarna till profilernas framgångar är förmågan att bygga 

långvariga tillitsrelationer till medfinansierande företag och samtidigt vinna 

genomslag även hos en rad andra finansiärer. De långsiktiga relationerna, 

och den alltmer differentierade finansiärportföljen, har skapat 

förutsättningar för kontinuitet i forskningsmiljön, vilket i flera fall har 

skapat förutsättningar för framstående forskningsresultat. De goda 

relationerna ledningen och finansiärerna emellan har även förmerat nyttan 

35


för de medfinansierande företagen eftersom de har gett utrymme för 

ömsesidig förståelse för varandras behov. 

Ledning handlar naturligtvis även om förmågan att skapa och underhålla 

en god arbetsmiljö. Samtliga forskningsprofiler har tagit till vara 

mångfalden och ger intrycket av att vara väl fungerande arbetsplatser med 

en god stämning mellan medarbetarna. Ledarskapet har initialt bestått av en 

eller ett par eldsjälar som drivit profilen framåt. Dock kan man se att det 

kompetenta ledarskapet successivt har skapat en miljö som vid profilsatsningens 

slut består av flera drivande personer som kompletterar de 

ursprungliga. 

6.4 Organisatoriska förutsättningar 

6.4.1 Integration 

Alla tre profilerna har varit relativt smala i finansieringen, men samtidigt 

splittrade organisatoriskt, personellt och projektmässigt, samt med en tung 

doktorandbas. I BESQ, som omfattar fyra forskargrupper, var varje 

doktorand knuten till ett företag och forskningen bedrevs inte i grupp. 

AASS bestod initialt av fyra rätt olikartade laboratorier medan NSE 

omfattade fem forskningsområden. 

Snäv finansiering kontra bred och ”bottom heavy”, d.v.s och 

doktorandtung organisation är tre faktorer som halvtidsutvärderingen 

särskilt pekade på som kritiska. Det ledde till att profilernas ledningsgrupp 

och referensgrupp initierade ett omfattande utvecklingsarbete. Arbetet har 

innefattat både visions- och integrationsarbete. Emellertid är det inte möjligt 

att ännu värdera resultatet av arbetet annat än att miljöerna nu i högre grad 

är fokuserade och integrerade och har en högre andel seniora forskare. 

Som flera konstaterar så har en lärdom varit behovet av att ha eller 

planera för en större integration från början. Arbetet måste ändå göras, men 

man har fått arbeta hårdare med frågan i och med att man identifierade den 

först senare i processen. 

6.4.2 Information och kommunikation 

Tätt kopplade till de organisatoriska förutsättningarna är aktiviteter som har 

avsett information och kommunikation. Samtliga profiler har i enlighet med 

avtalet med KK-stiftelsen tagit fram informationsplaner. Generellt har de 

innefattat utveckling av hemsidor med länkar till publikationer och 

mejllistor, seminarier och konferenser, nyhetsbrev, mötesforum, enkäter, 

populärvetenskapliga presentationer, exponering i press, radio och TV o.s.v. 

Målgrupper har definierats som företag, offentlig förvaltning, akademi och 

allmänhet. Två profiler har också haft särskilda informationsansvariga. 

36


I praktiken har dock det mesta arbetet varit inriktat på dialog mellan 

forskarna och de personer i företagen som har varit direkt involverade i 

projekten. Utvärderarna har saknat utvärderingar av vilka resultat övriga 

aktiviteter har gett och uttalade handlingsplaner för kommunikation med 

beslutsfattare i näringsliv och politik/förvaltning, men även med 

allmänheten. Motivet är att profilerna, som tidigare påpekats, inte främst har 

till syfte att leverera specifika resultat till specifika företag, utan att fungera 

som resurs och främjare av svensk konkurrenskraft i vidare bemärkelse. 

Sammantaget pekar utvärderingen på behovet av ytterligare insatser för 

att profilerna ska få ett tillräckligt tydligt fokus med vision och strategier för 

att ta steget till världsklass. 

6.5 Nätverksmässiga förutsättningar 

6.5.1 Nationellt 

Alla tre profilerna har ambitioner att vara ”den ledande” nationellt inom sina 

respektive områden och har enligt utvärderingen även vetenskapliga och 

utbildningsmässiga förutsättningar för en sådan status. Det finns t.ex. ingen 

samlad miljö nationellt inom tjänsteforskningsområdet som kan mäta sig 

med CTF:s vetenskapliga produktion vad gäller kombinationen av bredd, 

omfattning och kvalitet. 

6.5.2 Internationellt 

Profilsatsningen har gett forskningsmiljöerna möjlighet att nå en sådan 

omfattning och kvalitet att de har kunnat etablera sig som en attraktiv 

samarbetspartner i internationella sammanhang, t.ex. för gästforskare, i 

utbildnings- och utbytesprogram, i rekryteringar samt i form av betydande 

publiceringar. Inte minst halvtidsutvärderingen och profilernas 

referensgrupper har pekat på vikten av internationalisering. 

Profilerna ingår i ett stort antal nätverk, och i olika roller som t.ex. 

koordinator. Profilerna har samarbeten i Europa, Asien och USA, vilket i 

flera fall har gett ringar på vattnet och ytterligare utökad uppmärksamhet. 

Ett målmedvetet arbete har skett för att skapa en position, både nationellt 

och internationellt, och har resulterat i forskarskolor, masterprogram, 

högskolegemensamma handledningar av doktorander, gemensamma 

forskningsansökningar, projekt och sampublicering, värdskap för 

workshoppar, medlemskap i professionella organisationer etc. Inte minst har 

det gett priser, prestigefyllda redaktörskap och högt rankade publikationer 

och forskare. Arbetet har inte bara stärkt det akademiska nätverket, vilket 

har betydelse för att kunna utveckla finansieringen, det har också gett 

37


kontakter med och renommé i företag, vilket ytterligare stärker den 

potentiella ekonomiska basen. 

Vi vill samtidigt lyfta upp några av faktorer som vi ser som kritiska för 

att nå ett ännu bättre resultat och ett antal rekommendationer som kan ta 

forskningsmiljöerna ett steg vidare. 

38


7 Steget vidare 

I vårt resonemang om hur forskningsmiljöerna kan ta steget vidare utgår vi 

från att det är miljön själv som är resultatet, och att de inflätade relationerna 

är en del i framgången. Det ger parterna ett (positivt) beroende av varandra 

och därmed förutsättningar för stabilitet och långsiktighet. Samtidigt kan 

inflätningen leda till inlåsningseffekter eller andra obalanser. 

7.1 Vägen till världsklass 

Det förefaller som om den största risken för miljöerna är att de inte tar, eller 

förmår ta, steget till en forskning i världsklass. I dag har några få 

delområden och enstaka personer en sådan status, inte miljöerna som helhet. 

Peer reviewerna pekar i samtliga tre fall på varianter av samma problematik. 

Profilerna är ”close to the top”, men saknar avgörande vetenskapliga 

genombrott och tydliga generiska forskningsresultat. Det kan gälla BESQgruppens 

vetenskapliga bidrag till utvecklingen av effektiva processer inom 

programvaruteknik eller att ”CTF needs to make major theoretical 

contributions (breakthroughs) to the service marketing and management 

discipline”. 

Utvärderingarna av respektive profil pekar på några faktorer som är 

särskilt kritiska i sammanhanget. De går alla egentligen tillbaka på samma 

problematik, nämligen att miljöerna har högre (högsta) betyg på 

näringslivsrelevans än på vetenskaplig kvalitet. 

7.1.1 Iakttagelser 

Utvärderingens främsta iakttagelser för de aktuella profilerna är följande: 

Kopplingen mellan näringslivsrelevans och vetenskaplig excellens 

Näringslivsrelevansen är nödvändig för att forskningsmiljön ska få tillgång 

till den empiri som behövs för att kunna utveckla vetenskaplig excellens. 

Näringslivsrelevans utvecklas genom en förtroendefull dialog baserad på 

längre relationer, ett kvalificerat ledarskap som rymmer både sakkunskap 

och förståelse för näringslivets villkor samt en kontinuerlig avkastning av 

resultat, främst i form av kompetens (dialog, rekrytering), även till andra än 

de som har varit medfinansiärer. 

På sikt är även vetenskaplig excellens i världsklass nödvändig för att 

forskningsmiljön ska få tillgång till en stabil finansiering. 

Näringslivsrelevans är inte tillräcklig för att forskningsmiljöerna ska nå 

vetenskaplig excellens i världsklass. Vetenskaplig excellens i världsklass 

kräver en vetenskapsvision och strategi, som ger möjlighet att successivt 

integrera personer och grupper till en tydligare forskningsprofil, 

kontinuerligt prioritera bland projekt, rekryteringar (doktorander eller 

39


seniorer) och nätverk, samt förädla forskningsmetodologin och det 

vetenskapliga värdet med inriktning på generiska resultat. 

Beroendet av empiri 

Profilerna är starkt beroende av empiri, vilket man har lyckats väl med att 

säkra. Däremot kan det, främst på sikt, finnas en risk för att profilen inte får 

nödvändig bredd, förnyelse och komplementaritet till följd av t.ex. brist på 

resurser för att generera nya kontakter, medfinansierande företags rädsla för 

konkurrens eller de mindre företagens ovilja eller oförmåga till 

medfinansiering. 

Det kan finnas anledning för en profil att testa förutsättningarna för 

”open innovation”, i den närmaste miljön respektive i det större nätverket, i 

syfte att där det är intressant eventuellt kunna dela på empiri. Vi har tidigare 

pekat på behovet av att profilerna formulerar visioner och strategier för hur 

det vetenskapliga värdet kan öka. Det påverkar i hög grad förutsättningarna 

för en god finansiell bas, som kan balansera projektfinansiering och 

medfinansiering från företagen. 

Visionär pragmatism 

Det bör framhållas att en del i profilernas framgång har varit en viss 

opportunism, d.v.s. att man har haft en förmåga att anpassa sig efter 

näringslivets och andra finansieringskällors krav. Det har förvisso tryggat 

finansieringen för en tid, men kan ge bakslag i det längre perspektivet. 

Detta adresserar en diskussion om avvägningar mellan relevans och 

excellens. Relevans kan således vara starkt kopplad till ett pragmatiskt 

förhållningssätt som handlar om att låta forskningen ta den riktning som 

finansiella möjligheter i stunden tillåter i termer av tillgängliga 

samarbetspartner eller medfinansiärer. Excellens kan istället kräva en mer 

visionär och strategisk ansats som handlar om att våga välja bort kortsiktiga 

finansieringsmöjligheter för att hålla samman forskningen i miljön. Peer 

reviewerna framhåller också vikten av att miljöerna konsoliderar sina 

åtaganden och fokuserar på kvalitet, inte kvantitet. 

En sådan avvägning utgör huvudfrågan i en strategi som kan ge 

förutsättningar att leda miljön till långsiktig uthållighet. En rätt sammansatt 

ledning kan vara avgörande för att lyckas med denna balans. En 

internationell halvtidsutvärdering kan också ge värdefull vägledning. 

Förädling av forskningsresultat 

Tiden för när steget kan tas mot en förädling av forskningsresultaten beror 

av när en viss forskningsinriktning/forskningsmiljö startade. Mognaden 

verkar annars följa samma kedja, starkt relaterad till doktorandernas 

utbildningscykel. Detta är naturligt eftersom forskningen i hög grad utförs 

av doktorander. Förmågan till förädling hänger därmed delvis på att det 

40


finns en kontinuitet i forskningsmiljön. Åtminstone några doktorander 

behöver kunna växlas över till seniora tjänster efter disputationen, vilket 

kräver en planerad finansiering. 

Profilerna genererar dessutom en typ av resultat vars förädling kan vara 

starkt beroende av en tvär- eller flervetenskaplig kompetensprofil. Detta 

kräver i sin tur att det finns en tillräcklig kader av seniorer internt i miljön 

med rätt kompetens, och/eller att de akademiska nätverken mobiliseras. 

7.2 Rekommendationer till forskningsmiljöerna 

Tidigare utvärderingar av KK-stiftelsens satsningar på projekt, plattformar 

och profiler har återkommande lyft fram vilka faktorer som är kritiska för 

att bygga starka forskningsmiljöer, som har förmåga att vara både 

näringslivsrelevanta och vetenskapligt excellenta. Utvärderingarna visar att 

vissa faktorer är återkommande. Det är således känd kunskap för KKstiftelsen, 

som vi inte upprepar här. Även profilerna har i hög grad kunskap 

om de kritiska faktorerna genom att de lyftes fram i halvtidsutvärderingen 

och fick ett seriöst omhändertagande i profilernas referens- och 

ledningsgrupper. 

Vi har därför valt att fokusera på förbättringsmöjligheter som ännu inte 

har realiserats, och formulera rekommendationer som förhoppningsvis kan 

föra utvecklingen av starka forskningsmiljöer ytterligare ett steg framåt. 

Rekommendationerna bygger på de iakttagelser som slututvärderingen har 

gett med bas i de utvärderingsmodeller som har använts. 

7.2.1 Vetenskapsvision och strategi för en forskningsmiljö i 

världsklass 

Profilerna har nått mycket goda resultat vad gäller näringslivsrelevans, 

vilket enligt utvärderingen är en förutsättning för vetenskaplig excellens 

inom de områden som profilerna adresserar. Däremot finns det en risk att 

miljöerna, i jakten på finansiering, förlorar sig i relationerna och ett stort 

antal projekt i olika företag, som inte hänger samman sinsemellan. I 

balansen mellan företagens och akademins uppfattning av vad som är ett 

resultat har företagens uppfattning ofta fått gå före. Kan företagen inte se 

resultat får akademin heller inte tillgång till empirin, vilken har varit en 

förutsättning för forskningen. 

Peer reviewerna lyfter fram risken för att miljöerna, med sitt starka och 

nödvändiga fokus på empiri, inte i tid uppmärksammar behovet av 

konsolidering och möjligheterna att lägga samman resultat i syfte att bryta 

igenom till nästa vetenskapliga nivå. 

Bedömarna menar att profilerna lider brist på framsyner, d.v.s. förmåga 

att lyfta sig över vardagen och blicka framåt mot vad som kan komma att 

känneteckna behoven om 5–10 år. Profilerna hade visioner initialt, dock mer 

41


allmänt formulerade, som att man avsåg att ”inta en ledande roll”, ”bli 

erkänd” och ”bygga upp akademisk konkurrenskraft” utan att närmare 

specificera vad detta betyder konkret, vilka man konkurrerar med, samt 

vilka strategier det kräver. Det saknades t.ex. tydliga strukturer för hur 

miljöerna kan ge utrymme för fler drivande aktörer i forskningsmiljön, och 

vad som ska hända doktoranderna när projektet tar slut. Profilerna har sent i 

perioden, främst till följd av halvtidsutvärderingen, arbetat med sina 

visioner mot en ökad integrering av olika forskningsområden/grupper och 

en tydligare profilering. Arbetet har potential, men resultatet kan inte 

bedömas ännu eftersom det har gått så kort tid. Även de nya visionerna är 

dock mer av varumärke och verksamhetsidé än en tydlig kedja av framsyn, 

vision och strategi. Utvärderarna rekommenderar profilerna, återigen, att 

formulera tydliga vetenskapsvisioner för vad det innebär att vara 

världsledande på sitt område, och utarbeta strategier för att ta sig dit. 

Bedömarna varnar vidare för en alltför ensidig fokusering på kvantitativa 

mål och mått. Miljöerna bör i högre grad rikta in sig mot projekt i linje med 

en strategi som avser att resultera i världsklass, och publicering i 

högkvalitativa journals och motsvarande. Här noteras samtidigt en 

brasklapp; eftersom ledtiderna är mycket långa för sådan publicering kan 

det fortfarande finnas arbete i miljöerna som ännu inte kan avläsas i termer 

av hur framgångsrik publiceringen faktiskt har varit. 

7.2.2 Tydligare, modigare identitet 

Särskilt peer reviewerna uppfattar att profilerna har onödigt svaga 

identiteter, och kanske till och med självförtroende, i kretsen utanför de mer 

självklara. Då bör det samtidigt framhållas att alla tre profilerna har 

extensiva nätverk, både nationellt och internationellt. Panelerna menar dock 

att man saknar ett engagemang hos profilerna att flytta fram sina positioner 

genom att påverka sin omvärld i vidare bemärkelse. 

Delvis kan detta relatera till bristen på visioner och strategier som är 

tydliga, begripliga och omfattade av alla i miljöerna. Det kan också handla 

om det som halvtidsutvärderingarna pekade på, nämligen splittringen mellan 

många olika delar/labb. Det senare är dock något som miljöerna i hög grad 

har tagit tag i, men som kanske ännu inte har fått en konkret påverkan på 

profilens identitet, även om det har fått ett visst genomslag i medarbetarnas 

muntliga presentationer. Det kan också handla om att resultaten, särskilt för 

BESQ och NSE, är tjänsteorienterade, inte tekniska. Därmed finns det en 

risk att de ”drunknar” i de företag som använder dem, och att det kan vara 

svåra att härleda dem till profilernas forskning. De genererar t.ex. inte 

patent. 

Oavsett orsak efterlyser panelerna ett agerande som ligger i linje med de 

framgångar som profilerna faktiskt har uppnått: ”a more daring attitude”. En 

tydligare profil/fokus och större synlighet för de resultat man har nått kan 

42


attrahera de företag, finansiärer, beslutsfattare och nätverk som behövs för 

att ge miljöerna möjlighet att ta steget till världsklass. Ett sådant stöd bör 

också innefatta en större andel reellt finansiellt stöd, inte bara ”in kind”. Det 

i sig ställer krav på en tydlig agenda för miljön, eftersom förpliktelsen för 

medfinansiären är större och mer riskfylld. 

7.2.3 Avkastning i flera led/”open innovation” 

Fördelarna med att ha tillgång till empiri i enskilda företag kan lätt vändas i 

sin motsats. Forskningsmiljöerna har en tendens att fokusera enbart på det 

enskilda företagets behov och förutsättningar. Detta kan försvåra 

möjligheterna till avkastning (”trade off”) för andra företag, inom eller 

utanför sektorn, än dem som har varit inblandade i projekten. Det kan också 

finnas risk för att företag drar undan sitt stöd om forskningsmiljön 

samarbetar med konkurrenter eller kommer fram till resultat som företaget 

inte ”godkänner”. Sammantaget kan det minska möjligheten för 

forskningsmiljön att vidga kretsen av företag i syfte att säkra såväl 

ekonomin som tillgången till komplementära eller nya empirier och 

forskningsfrågor. 

Det finns vidare en tendens att projekten bemannas snävt (1 person) och 

ofta med yngre forskare under utbildning. Detta följer i hög grad av den 

finansieringskonstruktion som gäller i Sverige där forskning i stor 

utsträckning bedrivs av doktorander och där finansieringen ofta måste lösas 

i varje enskilt fall. Men det skapar också risker för begränsad avkastning i 

forskningsmiljön om det saknas en vision och strategi, och en idé om hur de 

olika projekten anknyter till dessa. Eller om det inte finns en fortsatt 

finansiering av doktoranderna efter disputation alt. att de blir anställda i 

företagen. Detta påverkar möjligheterna till ökad senioritet i forskarkollegiet 

och spill-over av resultaten till en bredare krets forskare, företag och 

studenter. 

Det snäva resursperspektivet kan också hämma möjligheterna till en 

tredje typ av avkastning, nämligen i det vidare forskarsamhället. Alla tre 

profilerna skulle kunna bidra till en mer kvalificerad förståelse för och 

utveckling av processer och verktyg genom tydligare kopplingar mellan 

olika vetenskapsområden. Kopplingarna till bl.a. företagsekonomi och 

beteendevetenskap har uppenbar potential, men syns i praktiken främst i 

NSE-profilen. Dock syns den ännu så länge mer som en relativt lös samling 

doktorander och projekt, än som en tydligt organiserad flervetenskaplig 

miljö, där virtualiteten är verktyget för att nå vetenskapliga resultat i 

världsklass. 

Den kritiska faktorn avkastning hänger således nära samman med de två 

tidigare. En vetenskapsvision och en medveten identitet ger vägledning och 

möjlighet att välja projekt med utgångspunkt i att de ska ge signifikanta 

bidrag till forskningen, inte i att de genererar finansiering för så många 

43


doktorander som möjligt. Utvärderarna efterlyser, som tidigare nämnts, en 

tydligare strategi för vilka projekt som kan realisera vetenskapsvisionen, 

och med fokus på kvalitet, inte kvantitet. Risken finns annars att miljön 

tillämpar redan färdiga forskningsresultat, om än i nya projekt och miljöer, 

snarare än att de lägger samman resultaten för att utveckla en högre nivå av 

förståelse och generiska resultat. 

Detta bör också kommuniceras med företagen, som kan ha intresse, mer 

eller mindre medvetet, av ”inlåsning” på kort sikt. På längre sikt kan de 

dock, i analogi med bilden av blixtlåset, ha väl så stora intressen i att bidra 

till det kvalificerade vetenskapliga resultatet och därmed främja mer av 

”open innovation”. Detta måste dock kommuniceras och formas till en 

gemensam strategi för att bygga forskningsmiljön som resultat, snarare än 

som leverans av specifika forskningsbaserade lösningar på specifika 

frågeställningar. Peer reviewerna framhåller särskilt ökad sampublicering 

med näringslivet som en möjlighet att bygga en gemensam, öppen plattform 

med generiska värden, och därmed både högre kvalitet och ökad stabilitet i 

miljön, till nytta för båda parter. 

7.3 Rekommendationer till KK-stiftelsen 

Den främsta slutsatsen av utvärderingen är att forskningsmiljön i sig kan 

och bör betraktas som resultatet av en satsning. En stark miljö kännetecknas 

av 

• samspel med omgivningen i en kontinuerlig kompetens- och 

empiribaserad relation för ömsesidig nytta i akademin och näringslivet 

där nyttan hänger ihop i både vertikal- och horisontalled 

• ”verktyg”/styrkor, som ger förmåga att över tid, och genom proaktiv 

handling, hantera yttre och inre hot och möjligheter 

• förmåga att fokusera olika egenskaper (näringslivsrelevans, 

vetenskaplig excellens) vid olika tidpunkter med stöd i en visionär 

pragmatism. 

Utvecklingskonceptet handlar om att miljöerna ska finna en naturlig logik 

för att generera och använda ekonomiska och andra resurser i ett växelspel 

mellan näringslivsrelevans och vetenskaplig excellens. Logiken innebär att 

medel vid en tidpunkt söks och används i syfte att svara mot näringslivets 

behov, vilket genererar förtroende, empiri och en ekonomisk bas för att 

bygga en personell och organisatorisk plattform. I nästa fas söks och 

används medlen för att förädla forskningsresultatet, vilket genererar 

akademisk ranking, kvalificerad forskarkompetens och image i företagen, 

som i sin tur är en förutsättning för en stark ekonomisk bas på lång sikt med 

en diversifierad finansieringsportfölj. 

44


Logiken är iterativ, d.v.s den förädlade forskningsmiljön i kraft av sin 

nya identitet kan hitta nya områden, företag och empiri, söka medel för att 

skapa relevans som kan förädlas o.s.v. i ett oändligt, men samtidigt 

dynamiskt kontinuum. Behovet av ett sådant systematiskt växelspel pekar 

på att KK-stiftelsens satsningar på starka forskningsmiljöer kan behöva 

utvecklas i vissa avseenden. 

7.3.1 Dialog och annat stöd 

Om miljöerna betraktas som resultat, inte projekt, med kontinuerlig, 

ömsesidig nytta för akademi och näringsliv i ett ”oändligt” 

utvecklingsförlopp, bör även KK-stiftelsen hantera satsningarna på 

motsvarande sätt. Det rör bl.a. hur programlogiken formeras, men självfallet 

även hur det praktiska stödet utformas. Vi vill betona vikten av en relativt 

tät dialog mellan KK-stiftelsen och de större miljösatsningarna. 

Profilerna saknar emellertid en kommunikation med KK-stiftelsen och 

har upplevt stiftelsen som inaktiv, förutom vid halvtidsutvärderingar och 

slututvärderingar. Detta har lett till vissa komplikationer för profilerna – 

som i onödan kan ha känt sig hindrade att justera sina planer på grund av 

osäkerhet inför hur KK-stiftelsen skulle reagera. Ett exempel är när AASS 

ansåg sig hindrade av de kvantitativa målen för antalet professorer, 

samtidigt som de själva hade dragit slutsatsen att de behövde anställa andra 

typer av personal. En fortlöpande kommunikation med KK-stiftelsen hade 

troligen kunnat förebygga en sådan situation. 

Bristen på kommunikation har emellanåt även resulterat i en osäkerhet 

från profilernas sida om KK-stiftelsens uppfattning om profilen. Ett 

önskemål har varit dels en ökad och fortlöpande bekräftelse från KKstiftelsens 

sida om vad finansiären anser har varit negativt och positivt i 

profilen, dels ett utbyte mellan olika forskningsmiljöer av erfarenheter av 

tidigare utvärderingar, vilka kritiska faktorer som finns och hur de kan 

hanteras. Det förefaller inte ha funnits något nätverk för ledarna för de olika 

forskningsmiljöerna. Ett annat önskemål som förts fram är om KK-stiftelsen 

skulle kunna bistå med någon form av processledning för att underlätta och 

optimera arbetet med profilen. Företagen å sin sida har uttryckt en önskan 

om att träffa företag i andra profiler. 

Initiativ av den här karaktären blir allt vanligare, jämför t.ex. Vinnovas 

Vinnväxt och Nyckelaktörer, men även KK-stiftelsen i andra program, som 

t.ex. Expertkompetenskonsortier och Samproduktion Hum/Sam. En enkel 

åtgärd kunde vara en årlig ”kick off” för alla profiler, med ledningsgrupper 

och referensgrupper. Som utvärderingen har visat finns flera gemensamma 

drag profilerna emellan. Därtill delar flera av profilerna gemensamma 

samarbetspartner, exempelvis ABB. Detta torde kunna lägga en bra bas för 

lärande samtal. 

Utvärderingarna bör få mer karaktären av on-going evaluation än den 

nuvarande utvärderingslogiken, som anknyter mer till projektstyrning än 

45


miljöstyrning. En viktig del i en mer miljöorienterad styrning och 

utvärdering är också former för återkommande självvärdering av resultat 

och process, vilket till del kan ersätta de traditionella årsrapporterna. Ett 

strukturerat erfarenhetsutbyte mellan miljöer, nationellt och internationellt, 

och en kontinuerlig användning av expertpaneler (peer reviews), vid kritiska 

utvecklingssteg i profilen, skulle kunna ersätta det stela och för syftet 

mindre relevanta intervallet i halvtids- och slututvärderingar. 

En möjlig utveckling av stödet i denna riktning är att miljöerna själva får 

”beställa” utvärdering när det finns behov att pröva miljöns bärighet inför en 

uppväxling av miljön. För att på ett effektivt sätt kunna ge ett sådant stöd 

utan de stora föranstalter som i dag krävs för en utvärdering, skulle 

utvärderingsverktyg i form av mallar för självvärdering, former och ev. ITstöd 

för processkartläggning, banker av tänkbara experter för peer rewies 

samt återkommande forum för erfarenhetsutbyte kunna utvecklas. 

7.3.2 Synen på resultat och val av indikatorer 

Tätt länkad till frågan om dialog och stöd för utvärdering är synen på 

resultat och val av indikatorer. Gängse indikatorer för att mäta 

forskningsmiljöer utgår i hög grad från miljöns leveranser snarare än dess 

inneboende egenskaper. Detta ger en i många avseenden otillräcklig eller till 

och med falsk bild av vilken nytta miljön utgör för näringslivet och vice 

versa. De egenskaper som har beskrivits i utvärderingen är samtidigt i hög 

grad kvalitativa, och med olika relevans beroende på i vilken fas miljön 

studeras. 

Detta formar kraven på hur ”mätningen” bör organiseras, d.v.s. främst 

som kvalitativa studier, och med ett urval mått som stämmer med var i 

utvecklingskedjan forskningsmiljön befinner sig. Det torde också vara 

nödvändigt att tillämpa en systemsyn på indikatorerna, d.v.s. de står inte var 

och en för sig själv, utan olika nyttor vid olika tidpunkter, innebär ett 

samspel mellan flera indikatorer. 

En viktig aspekt är att finna en modell som framstår som legitim för både 

forskarsamhället och näringslivet. Den bör i förlängningen ha en nära 

koppling till målsättningar och därmed även kriterier för bedömning av 

ansökningar, resurstilldelning och meritering. Det är också en fråga om vem 

som ska nyttja mätmetoderna och i vilket syfte. Är de främst till för KKstiftelsen, 

eller vill man påverka den offentliga fördelningen av 

forskningsmedel? 

Vårt förslag är att KK-stiftelsen använder slututvärderingen som 

utgångspunkt för att granska relevansen i de indikatorer som redan används. 

De två modeller för fördjupad förståelse av resultat och process, som har 

använts i slututvärderingen, kan utgöra en grund för en sådan granskning. 

Syftet är att avgöra vilka indikatorer som kan vara relevanta respektive som 

behöver utvecklas för att bättre spegla forskningsmiljön och de egenskaper 

46


den bör ha vid olika tidpunkter. Det torde också vara en unik möjlighet att 

pröva modellerna och göra iakttagelser på resterande profiler med syfte att 

se om resultaten står sig, eller om det finns skillnader som bör 

uppmärksammas. 

7.3.3 Effektivare finansieringskonstruktion 

KK-stiftelsen bör granska möjligheterna att utveckla mer effektiva 

finansiella konstruktioner. Vi redovisar några typfall som utgångspunkt för 

ett resonemang. 

Främja förädling av forskningsresultat 

Utvärderingen visar att resultat av någon dignitet inte kommer förrän kanske 

4–5 år (2/3 tid) efter att profilen har initierats, eventuellt något tidigare om 

profilen bygger vidare på en miljö med viss styrka och renommé. För att 

resultaten inte ska bli bara publikationer och disputerade, utan en starkare 

forskningsmiljö, skulle miljön behöva kunna spendera en lika lång eller 

nästan lika lång tid för konsolidering och förädling. Satsningen skulle 

därmed behöva vara, säg, 8–10 år. 

I KK-stiftelsens profilavtal krävs en 1 till 1-relation i motfinansieringen 

av verksamheten. Vanligen sker företagens medverkan och motfinansiering 

projektvis och ”in kind”, inte med kontanta medel, vilket gör att forskningen 

i hög grad styrs av hänsyn till de medverkande företagens intressen och 

kompetens, och med en snäv bemanning (ofta en person från akademin och 

en från företagen). Utrymmet för gruppvis forskning och mer generiskt 

inriktad forskning riskerar att bli begränsat (vilket påtalas av samtliga 

profiler). Finansieringen styr mot forskning i form av doktorandutbildning, 

som genererar resultat i form av arbetskraft till företagen snarare än 

forskning av hög dignitet för att flytta fram forskningsmiljöns akademiska 

positioner. 

En lösning kan vara att KK-stiftelsen avsätter en pott som inte kräver 

motfinansiering (från företagen) utan som är till för att knyta miljöns 

forskningsresultat samman. Alternativt kan denna pott medfinansieras av 

lärosätet, som en investering i den akademiska positionen, eller av en annan 

finansiär med fokus på akademisk excellens, t.ex. Vetenskapsrådet. I 

exempelvis AASS:s fall skedde mycket av medfinansieringen genom 

utrustning som kom stora delar av forskningsmiljön till nytta, medan det låg 

mer i forskarnas egna händer att använda KK-delen av anslaget för att säkra 

forskningens anspråk på generaliserbarhet. 

Motprestationen från forskningsmiljöerna bör vara att presentera tydliga 

planer för arbetet, dels för hur de avser att generera resultat i samspel med 

näringslivet, dels hur de avser att spendera tid, medel och akademiska 

nätverk för att förädla dessa resultat i syfte att försöka nå världsklass. 

Observera att inte alla delar av forskningsmiljön behöver vara i samma fas. 

47


Vissa kan vara i en uppstartsfas, andra mitt i en fas med fokus på 

näringslivsrelevans, andra åter i en fas där man arbetar med förädling av 

resultatet. Några tar det förädlade resultatet vidare till en ny uppstartsfas, 

kanske med helt nya medfinansiärer i syfte att pröva bärigheten i förädlade 

teorier och modeller. Bilden av faserna är givetvis starkt förenklad, men 

syftar till att visa på behovet av en flexibel finansiering för att på ett 

effektivt sätt stötta möjligheterna att bygga en både dynamisk och 

långsiktigt stabil forskningsmiljö. 

Kontant medfinansiering 

Att kunna dra nytta av ”in kind” ställer stora krav på arbetsledning (jfr att 

projekten ofta drivs av doktorander) och att den kompetens som ingår i 

projektet är rätt för de resultat projektet avser att uppnå. Annars kan 

medfinansieringen snarare bli kontraproduktiv. 

Det kan finnas anledning för KK-stiftelsens att ställa större krav på 

kontant medfinansiering, vilket kan utvecklas i flera steg. Profilernas 

erfarenheter talar för att det är möjligt att få kontant stöd från företagen när 

miljön har mognat något och ett förtroende för forskningsmiljön har 

etablerats. Medfinansieringen skulle således inte behöva se likadan ut 

genom hela programperioden. 

Finansiering av seniorer 

Ytterligare en möjlighet är att säkra tillgången till seniora forskare, som kan 

ge forskningsmiljön den stabilitet och professionella identitet som krävs i 

relationen till finansiärer, och som inte bara kan utöva forskarhandledning 

utan också stötta ledningen av projekt som rymmer olika intressen och 

kompetenser. Profilerna har enligt utvärderingen ett mycket gott ledarskap, 

men mellanskiktet mellan doktorander och professorer är i regel tunt, och 

behöver byggas ut för att säkra återväxten på senior nivå. Peer review har 

varnat för konsekvenserna om en eller ett fåtal seniora forskare lämnar 

miljön, även om situationen har förbättrats betydligt under profilperiodernas 

andra hälft. 

KK-stiftelsen bör överväga möjligheten att ge stöd till, eller lämna 

garantier för, finansiering av seniorer om profilen är i behov av toppkrafter. 

Detta görs i andra länder, bl.a. i Simula i Norge, som också är en 

”konkurrent” till BESQ, i syfte att skapa internationell konkurrenskraft. 

Detta kan vara minst lika angeläget som att satsa på fler doktorander, 

särskilt om det senare ”bara” leder till ökad kompetens i företagen, men inte 

till ökad senioritet i forskarkollegiet och möjlighet till förädling och 

spridning av forskningsresultaten till andra forskare, studenter och företag. 

48


Särskilda lösningar för mindre företag 

Inte minst rör problematiken de mindre företagens deltagande. Som 

utvärderingen visar är det de stora företagen som dominerar samarbetena, 

eftersom de kan erbjuda större finansiell stabilitet och trygghet, kvalificerad 

utrustning, stora datamängder etc. Därmed löper forskningsmiljön risken att 

gå miste om nödvändiga komplement till de större företagens världsbilder, 

vilket kan påverka forskningsmiljöns nyfikenhet och innovativitet. Det 

minskar också möjligheterna för de mindre företagen att ta del av 

forskningsresultat då de är ”inmutade” av eller har absorberats av de större 

företagen. 

Här bör KK-stiftelsen finna former som underlättar för mindre företag att 

delta i forskningsmiljön. Det kan t.ex. vara att ge möjlighet för mindre 

företag att gruppvis bidra till en del av medfinansieringen, eller att ge 

forskningsmiljön incitament för seminarier och workshoppar med mindre 

företag för att säkra ett inflöde av relevanta forskningsfrågor. Ytterligare ett 

alternativ kan vara att, som ett komplement eller alternativ till de 

medfinansierande företagens exklusiva rätt till resultat främja en diskussion 

mellan parterna om de långsiktiga fördelarna med ”open innovation”. 

7.3.4 Krav på agerandeunderlag och strategisk 

kommunikation 

Utvärderarna menar att forskningsmiljöerna bör arbeta med framsyner, 

vetenskapsvisioner och strategier som ger förutsättningar att kommunicera 

och styra mot att vara världsledande på sitt område. Det bör vara minst lika 

angeläget för KK-stiftelsen att begära denna typ av agerande underlag, i 

såväl ansökningar och som fortlöpande dokumentation av forskningsmiljöns 

progress och proaktivitet, som att begära traditionella årsrapporter eller 

andra rapporter av mer konstaterande art. 

Detta skulle också kunna vara ett synsätt som kan bidra till att kvalificera 

miljöernas informations- och kommunikationsinsatser. De har i dag en 

relativt passiv karaktär, med uppräkningar av projekt och prestationer 

snarare än utmanande visioner och attraherande ”story telling” om möjliga 

och faktiska landvinningar av betydelse för samhälle och näringsliv. Med en 

återblick på hur KK-stiftelsen historiskt har styrt forskningsmiljöernas 

informationsarbete kan vi konstatera att mycket av arbetet har utförts i 

enlighet med kriterier och kontrakt. Här finns all anledning att modernisera 

kraven och göra dem mer förenliga med att såväl akademisk excellens som 

näringslivsrelevans, och inte minst en stabil finansiell situation, är beroende 

av strategisk kommunikation med utvalda målgrupper i samhälle och 

näringsliv. Utgångspunkten bör vara att forskningsmiljöns ledning i första 

hand kommunicerar med ledningen i de miljöer man samarbetar med eller 

vill samarbeta med, medan populär information gentemot t.ex. allmänheten 

främst bör ligga på lärosätets informationsagenda. 

49

KK-stiftelsens profilsatsning

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?