[Klicka hÃ¤r och skriv titel] - KK-stiftelsen

Dokumentation av 

företagsintervjuer 

inom KK-stiftelsens 

HÖG-projekt 2007 

[Klicka här och skriv författare]

Om KK-stiftelsen 

KK-stiftelsen, högskolornas forskningsfinansiär, finansierar framförallt forskning 

vid Sveriges nya högskolor och universitet, när den sker i samverkan med näringslivet. 

Stiftelsen verkar bland annat för att lärosätena ska bygga internationellt konkurrenskraftiga 

forskningsmiljöer, arbeta långsiktigt kring strategisk profilering och öka 

samarbetet mellan akademi, näringsliv och institut. 

KK-stiftelsen har sedan starten 1994 satsat cirka 7 miljarder kronor i över 2 000 

projekt. 

Titel: Dokumentation av företagsintervjuer inom KK-stiftelsens HÖG-projekt 2007 

Författare: Ulf Hall, Birgitta Björkskär 

Utgivare: KK-stiftelsen 

©: copyright 

Datum: 2010-09-20 

ISSN: 1652-5213 

Diarienr: 2010/0321 

I rapportserien publicerar KK-stiftelsen rapporter, förstudier och utvärderingar av våra program och 

projekt. De värderingar och slutsatser som redovisas är författarnas egna. Det innebär inte att KKstiftelsen 

tar ställning till framförda åsikter, bedömningar och resultat. 

KK-stiftelsens rapporter finns att beställa eller ladda ner på www.kks.se.

Innehållsförteckning 

Sammanfattning .......................................................................... 5 

Undersökningsdata ...................................................................... 6 

Volvo Car corporation, Corrosion divison i Göteborg ................ 7 

Finnveden Gjutal AB ................................................................ 10 

SCA i Sundsvall ........................................................................ 13 

Daros Piston Rings i Mölnlycke ............................................... 16 

Volvo Powertrain i Skövde ....................................................... 19 

Intrinsic AB ............................................................................... 22 

Saab Microwave Systems i Göteborg ....................................... 25 

Eurocon Analyzer, teknikkonsultföretag i Domsjö ................... 28 

Företag: Stora Enso i Karlstad .................................................. 31 

Billeruds AB, Gruvöns bruk...................................................... 33 

InNetics AB i Göteborg............................................................. 36 

Ericsson Kista ............................................................................ 39 

Syntronic AB i Gävle ................................................................ 42 

Ericsson Kista ............................................................................ 45 

Combitech Systems AB i Linköping ......................................... 48 

Novozymes i Köpenhamn ......................................................... 51 

Volvo CE HLD i Eskilstuna ...................................................... 54 

Hotel Continental i Halmstad .................................................... 57 

EM Möbler i Halmstad .............................................................. 60 

Ubisoft Entertainment Sweden AB i Malmö ............................ 62 

Sandvik Coromant i Sandvik .................................................... 65 

Dilab AB i Lund ........................................................................ 68 

Hotel Gyllene Hornet i Leksand................................................ 70 

FOV Fabrics AB i Borås ........................................................... 72 

Almedahl-Kinna AB i Borås ..................................................... 75 

Medical Equipment Development AB, MEDAB i Sollentuna . 78 

Logica i Stockholm ................................................................... 81

Sammanfattning 

KK-stiftelsen är högskolornas forskningsfinansiär med uppdrag att stärka 

Sveriges konkurrenskraft och förmåga att skapa värde. Stiftelsen finansierar 

framför allt forskning vid Sveriges högskolor och nya universitet, när den 

sker i samverkan med näringslivet. KK-stiftelsen bildades 1994 och har 

sedan starten satsat över 7 miljarder kronor i över 2.000 projekt inom 

kunskaps- och kompetensutveckling. 

Vi är angelägna att de pengar vi investerar i forskning och 

kompetensutveckling verkligen bidrar till att genomföra vårt uppdrag och nå 

vårt mål att näringsliv, lärosäten och institut tillsammans utvecklar 

internationellt ledande kunskap och kompetens. Därför har vi gjort den 

undersökning som ligger till grund för denna rapport. 

Sedan 1995 har vi bland annat finansierat så kallade HÖG-projekt, med 

syfte att bygga upp forskargrupper och forskningsmiljöer vid de nya 

lärosätena. Totalt har vi beviljat över 600 miljoner kronor i projektmedel, 

vilket finansierat cirka 350 forskningsprojekt. För att bilda oss en översiktlig 

uppfattning om vilka effekter projekten ger, har vi kartlagt resultaten av 

företagens medverkan i KK-stiftelsens samtliga HÖG-projekt som 

avslutades 2007. Vi har investerat drygt 67 miljoner kronor i dessa projekt 

genom att betala högskolans forskning, och näringslivet har investerat minst 

lika mycket genom sin kvalificerade medverkan. 

Samtliga intervjuer finns presenterade i denna rapport. Intervjuerna har skett 

per telefon av en extern konsult, Birgitta Björskär, och det är också hon som 

har sammanställt svaren i denna rapport. 

Det är tydligt att forskningssamarbetena för företagen bland annat har lett 

till nya produkter och applikationer, processförbättringar och ny kunskap 

om exempelvis korrosion, legeringar samt lättkonstruktioner. Flera av 

resultaten är – enligt företagen - unika, och i stort sett samtliga säger att 

förväntningarna på projektet infriades och att de fortsätter att samarbeta med 

högskolorna efter avslutat projekt. 

Det är uppenbart att HÖG-projekten spelar en viktig roll för näringslivets 

förnyelse, konkurrenskraft och sysselsättning. Samproduktionen mellan 

företag och forskare är en av de bästa metoderna för att möjliggöra 

livskraftig tillväxt. 

5

Några av svaren sammanfattas nedan: 

Varför gick ni med i projektet? 

Behov av ny kunskap (17) 

Tidigare kontakter på högskolorna (8) 

Infriades förväntningarna? 

Ja (24) 

Nej (1)* 

* Projektet avbröts när Autoliv fattade beslut om att flytta den aktuella 

enheten till Frankrike. 

Fortsätter samarbetet? 

Ja (23) 

Nej (2) 

Vad var bäst med projektet? 

Kontakter/nya nätverk (14) 

Kompetens/kunskap (11) 

Resultat (4) 

Tips på personer/rekrytering (4) 

Viktigaste resultaten? 

Kompetens (25) 

Nya metoder/system (8) 

Processförbättringar (6) 

Ökad kunskap (6) 

Nya produkter/prototyper (3) 

Personlig utveckling (2) 

Undersökningsdata 

Syftet med intervjuundersökningen har varit att kartlägga resultat av 

företagens medverkan i KK-stiftelsens HÖG-projekt som avslutades 2007. 

I undersökningen ingår 25 HÖG-projekt. Av dessa har 4 inte gått att få fram 

uppgifter om inom tidsramen pga att projektledaren slutat på respektive 

högskola. Av 21 HÖG-projekt har 2 olika företag intervjuats inom 6 av 

projekten. 

Totalt har representanter för 27 företag intervjuats. Av dessa 27 företag har 

2 inte fullföljt projektet av olika skäl och ingår därför inte i presentationen. 

Undersökningen har genomförts via telefonintervjuer under april – juni 

2010. Samtliga intervjuer har dokumenterats och godkänts av företagen. 

6

Volvo Car corporation, Corrosion divison i Göteborg 

Kontakt: Zheng Tan, Tekn Doktor 

Handläggare: Liu-Ying Wei, Malmö högskola 

Projektnamn: Microstructure and corrosion properties of cast magnesium 

alloys. Mikrostruktur och korrosionsegenskaper hos gjutna 

magnesiumlegeringar. 

Frågor: 

1. Har ni utvecklat nya produkter/produktsegment/tjänster/metoder/gjort 

processförbättringar/fått upp forskningsfrågorna på ledningsnivå/kommit in 

i nya nätverk? 

Svar: 

Vi har fått ökad kunskap om material. Vi som arbetar inom bildindustrin 

har begränsade resurser till grundforskning. Samarbetet med högskolan i 

Malmö gav grundteori och fördjupad forskning som vi inte skulle ha fått 

annars. 

2. Om nej, varför inte/vad gjorde ni istället/vad hände sedan? 

3. Vad är det för produkter produktsegment/tjänster/nya metoder/nya 

processförbättringar? 

Forskningen gav kunskap om lättkonstruktioner vilket är viktigt för Volvo 

eftersom vi strävar efter att minska bilarnas vikt och därmed utsläpp. Det 

handlade också om komponenter som sitter i bilarnas motorhus. 

4. Näringslivsnyttan? 

5. Hur unik är produkten/forskningen? 

Forskningen var inte direkt unik. Men för Volvo är KK-stiftelsens projekt 

prestigeprojekt. Vi kommer i direkt kontakt med högskolornas tekniska 

institutioner. Det är ett bra sätt för oss att höja kvaliteten. 

6. Konkurrenssituationen/hur unik är produkten/tagit patent/sålt licenser? 

7. Exporterar ni produkterna? 

8. Har omsättningen ökat? 

Nej. 

7

9. Hur mycket? 

10. Vinst på produkten? 

11. Har ni anställt fler och hur många? 

Nej. 

12. Rekryteringsplaner för framtiden? 

13. Har kompetensen höjts? 

Ja. 

14. Hur ser 2010 ut? 

15. Utvecklingsplaner? 

16. Visioner? 

17. Har lågkonjunkturen påverkat projektet på något sätt? 

Ja. 

18. Hur hade ni löst problemet om ni inte haft projektet tillsammans med 

högskolan? 

Ja, men det hade tagit längre tid och kostar mer. Vi kanske hade sökt 

kunskapen genom litteratur på Volvo. 

19. Varför gick ni med i projektet? 

Det var prestigefullt. 

20. Har projektet levt till era förväntningar? 

Ja. Projektet ledde fram till teknisk data och resultat i form av 

papers/vetenskapliga artiklar. 

21. Fortsätter samarbetet med gruppen/gett nya 

nätverk/engångsföreteelse/gav mersmak? 

Nej, det finns inte budget för fortsatt forskning just nu på grund av 

svårigheter med finanskrisen. Därför gör vi ett uppehåll. Vi har inte 

tillräckligt med kunder. 

8

22. Problem? 

Nej. Det var ett bra samarbete. 

23. Korsbefruktning? 

24. Vad har varit bäst med att delta i projektet? 

Att man kunde skapa kontakter, att det gav nya informationskanaler och nya 

kontaktnät med högskolorna. 

9

Finnveden Gjutal AB 

Kontakt: Sven Hedlund, Gjutingenjör 

Handläggare: Liu-Ying Wei, Malmö högskola 

Projektnamn: Microstructure and corrosion properties of cast magnesium 

alloys. Mikrostruktur och korrosionsegenskaper hos gjutna 

magnesiumlegeringar. 

Frågor: 




Svar: 

Vi har fått ökad kunskap om korrosion, hur det påverkar interiörartiklar och 

om de krav som kan ställas på en sådan artikel. 




Vi har fått kunskap om vad som händer i en ytbehandlad del vid allmän 

korrosion och repor i lacken. 



I efterhand kan jag konstatera att mycket av informationen finns bekräftad 

genom tidigare studier och forskningsartiklar. Den intressanta delen för oss 

var Volvos testmetoder. 


En trend vi märker, som underleverantör, är att kunden vill ha med 

leverantören mycket tidigare i processen. Det kommer mer och mer. Kunden 

vill direkt ha feed back och kunna diskutera vad man kan göra för att uppnå 

bättre resultat. Vi är en av flera leverantörer som slåss på marknaden. Vår 

styrka är att kunna hjälpa kunden så tidigt som möjligt. Det har blivit en 

viktig konkurrensfördel för oss. 


10


Nej. 




Nej. 



Ja. Kompetensen har höjts och gett tydliga resultat för dem som deltagit i 

projektet. 

14. Hur ser 2010 ut? 

Det pågår en ständig förändring inom materialområdet och vi fortsätter att 

hålla oss uppdaterade. 


16. Visioner? 


Nej. 


högskolan? 

Ja. Vi hade sökt information via tidskrifter. En svaghet med projektet var att 

den kunskap som kom fram inte var unik. 


Många i företaget har ingen akademisk utbildning. Det här var ny 

outforskad mark, även om projektet inte gav alltför mycket nyheter. 


11

Ja. Projektet ledde till intressanta kontakter. Vi fick bland annat mycket bra 

kontakter på Volvo. Och kontakter är minst lika viktiga. 



Idag hade vi sagt nej till projektet på grund av att det var för lågt ställda 

ambitioner från början. 

22. Problem? 

Nej. Det rullade på som det skulle. 


Ja, nya kontakter på Volvo. Projektet ledde till att vi har kontakter hos kund 

som vi kan råda kunden att nyttja vid komplexa frågeställningar, något som 

kanske inte kunden kände till fanns i huset. 


Kontakterna utan tvekan. 

12

SCA i Sundsvall 

Kontakt: Rickard Hägglund, forskningsledare 

Handläggare: Per Gradin, Mittuniversitetet 

Projektnamn: Development of a computational concept for strength 

predictions of corrugated board packages 

Frågor: 




Svar: 

Projektet har lett till att vi tagit fram ett nytt datasystem, ett 

beräkningssystem, för att kunna dimensionera olika pappersförpackningar. 

Systemet har utvecklats av SCA. Modellerna och kunskapen kommer till stor 

del från Mittuniversitetet. 




Datorprogrammet används nu i cirka 100 fabriker inom SCA. Det räknar ut 

styrkan på olika pappersförpackningar. Det är viktig kunskap för att kunna 

rekommendera kunderna rätt papperskvalitet till förpackningar. Är pappret 

för tjockt blir det för tungt och därmed dyrt för kunden. Blir pappret för tunt 

går förpackningarna sönder. 



Vi känner inte till någon som har ett så avancerat system inom 

pappersindustrin. 


SCA vill inte att det används av någon utanför SCA. Beräkningssystem är 

inte patentskyddat. 


13


Systemet har lett till ökad lönsamhet. 


Vi får inte gå ut med siffror. 




Det nya datasystemet kan leda till cirka fem rekryteringar inom några år. 

Det behövs framförallt personal för att vidareutveckla systemet och utbilda 

fler internt inom det. 


Ja. 

14. Hur ser 2010 ut? 


Vi har faktiskt talat om en fortsättning på projektet i och med att nya krav 

ställs på förpackningarna. Det handlar om hållbar utveckling som gör att vi 

behöver minska slöseriet med förpackningarna. Dels behöver vi utveckla 

internt, dels externt. Vi ska försöka få igång en fortsättning inom ett år. 

Mittuniversitetet har fungerat mycket bra och kan vara en möjlighet. 

16. Visioner? 



högskolan? 

Det kanske hade blivit ett projekt med någon annan högskola. Vi har 

samarbetat med de flesta tekniska högskolorna i Sverige de senaste tio åren. 

Men vi har även haft internationella samarbeten. 


14

Vi var ju med och utformade projektidén. Vi hoppades på att få kunskap och 

bättre förpackningar. 


Ja, absolut. 



Ja, vi håller kontakt med flera personer på högskolan. Dessutom har andra 

företag följt och studerat resultatet av projektet. 

22. Problem? 

Nej. Det enda problemet var att en doktorand slutade mitt i projektet, vilket 

gjorde att det tappade fart. Men det vållade inga jätteproblem. 


Ja, det har lett till fortsatt samarbete. Projektet har lett till ett ökat 

samarbetet mellan SCA och Mitthögskolan. Det har stärkt banden. 


Det blev ett väldigt konkret resultat. Vi fick fram grunden till datasystemet. 

SCA fick också möjlighet att rekrytera och involvera studenter i högre grad. 

Två examensarbeten kommer därför att genomföras på SCA. De utförs av 

studenter som är rekommenderade av forskningsgruppen. 

15

Daros Piston Rings i Mölnlycke 

Kontakt: Daniel Holmgren, Gjuterichef 

Handläggare: Ingvar L Svensson, Högskolan i Jönköping 

Projektnamn: Konstruktions- material- och processutveckling av 

högpresterande gjutmaterial för miljövänliga förbränningsmotorer 

Frågor: 




Svar: 

Vi har utvecklat en processförbättring. Man lär sig alltid någonting, får 

bredkunskap och bygger på. En del idéer har vi gått vidare med själva. 

Projektet har gett oss en kunskapsbank och kontakter i forskningsvärlden. 

Jag tror inte någon deltar för att få ut nya produkter. Det här ger en stor del 

andra fördelar och så bygger man upp egen kompetens 




Projektet har gett inspiration, idéer och lett till olika legeringselement. Vi 

har fått kunskap om hur olika legeringar påverkar varandra och idéer till 

en ny typ av material. Det är viktigt eftersom vår verksamhet går ut på att 

legera gjutjärn till kolvringar till fartygsmotorer. 




Det är för tidigt att svara på om projektet leder till nya produkter. Vi har 

inte haft de förväntningarna. Konkurrenssituationen har inte förbättras, 

men projektet har gett många andra aspekter. 



Nej. 



16


Nej. 


Ja. 


Ja. 

14. Hur ser 2010 ut? 


16. Visioner? 


Nej. Men vi känner av lågkonjunkturen lite grann, men mindre än 

bilindustrin. 


högskolan? 

Nej, troligen inte. 


Vi ville få ny kunskap om utvecklingen inom gjutjärn och ta del av ny 

forskning. 


Ja. Jag har själv varit doktorand och allt har fungerat som förväntat. 



Oh, ja och det har gett mersmak. Forskning är viktigt för vårt företag och 

en av våra målsättningar. 

22. Problem? 

Nej. 


Nej. 


Det bästa med att delta i projektet var att bygga upp nätverk. Idag har vi de 

bästa teknikkontakterna vi kan få. Att bygga kontakter är viktigt för ett litet 

17

land som Sverige. Nätverken är ett viktigt konkurrensmedel för oss 

företagare. 

18

Volvo Powertrain i Skövde 

Kontakt: Kent M Eriksson, under projekttiden ansvarig för 

produktionsrelaterad FoU vid anläggningen i Skövde 

Handläggare: Ingvar L Svensson, Högskolan i Jönköping 

Projektnamn: Konstruktions- material- och processutveckling av 

högpresterande gjutmaterial för miljövänliga förbränningsmotorer 

Frågor: 




Svar: 

Vi har tittat på nya intressanta material och dess egenskaper, så kallad 

materialdata. Forskningen har lett till kunskap som vi inte haft tidigare, 

exempelvis varför man får en viss typ av defekter. 




Idag förstår vi sammanhangen bättre, vilket lett till kortare ledtider och 

bättre processtyrning. Detta har i sin tur minskat kostnaderna och förbättrat 

kvalitén på våra produkter. 



Resultatet är unikt till stora delar, både okänt eller halvkänt. Det har 

handlat om olika material som vi ännu inte tillverkar i produktion. 

Forskningen har hjälpt oss att hitta vägen hur man ska styra. (OBS! 

Följande mening strök Kent M Eriksson av konkurrensskäl: Om ett antal år 

kommer vi att börja produktionen). 


Kunskapen stärker vår konkurrensförmåga. 



Vi har inte vunnit marknadsandelar, snarare har vi kunnat sänka våra 

kostnader och öka vår kvalitet. 


19



Nej. 


Ja. 


Ja. Vi har insett vikten av metallurgiska frågor och en höjd kunskapsnivå 

inom gjuteri- och teknikprocessen. Vi förstår hur viktigt det är att ha 

mottagare som kommunicerar på samma språk. Det måste finnas en 

grundförståelse. En sidoeffekt har blivit fördelar vid kunskapsöverföring. 

14. Hur ser 2010 ut? 

Vi har ett (uppdämt) behov av kompetens. (OBS! Ordet inom parentes strök 

Kent M Eriksson av konkurrensskäl.) 


16. Visioner? 


Nej. 


högskolan? 

Vi kanske hade sökt en akademisk partner som KTH eller Chalmers. Men 

högskolan i Jönköping har en unik forskningsgrupp inom området. 


Vi ansåg att det var ett prioriterat område. 


Ja, det tycker jag. 



Ja, med en akademisk partner har det förstärkt och öppnat upp vår 

verksamhet. Vi arbetar utefter en strategisk plan nu. 

22. Problem? 

Nej. 


20

Projektet har stärkt våra nätverk med högskolan i Jönköping. 


Det har varit insikten att vår kunskapshöjning var nödvändig. Vi har fått 

upp ett väl fungerande samarbete med högskolan. Vi har fått hjälp med det 

som varit prioriterat för oss. 

21

Intrinsic AB 

Kontakt: Chris Harris, under projekttiden vd i det amerikanska företaget 

Intrinsic AB:s dotterföretag i Sverige 

Handläggare: Hans-Erik Nilsson, Mittuniversitetet 

Projektnamn: Development of numerical simulation models for charge 

transport in advanced semiconductor materials and devises 

Frågor: 




Svar: 

Projektet ledde till ett nytt simuleringsverktyg. Det används för att kunna 

simulera kraftkomponenter då man utför beräkningar i datorn för att se om 

det fungerar. Vid dessa beräkningar behövs kunskap om 

materialegenskaper hos kiselkarbid. Detta är ett nytt halvledarmaterial som 

har bättre egenskaper jämfört med kisel, vilket dagens elektronik är baserad 

på. 




Projektet ledde till ett simuleringsverktyg som används när man utvecklar 

nya metoder inom kiselkarbid. 


Projektet ledde till en serie företagsuppköp där Intrinsic ingick. Dessutom 

startades ett nytt företag, SEPS AB, som var inspirerade av resultatet som 

kom fram under projektet. 


Det är en ny teknologi som är viktig för Sveriges konkurrenskraft. 

Egentligen var inte forskningen unik i världen, men var definitiv på 

framkant av det som utvecklades just då. 


Det har tagits patent på vissa delar av teknologin. Detta är en indirekt 

konsekvens av projektet. 


Ja, kunskap i form av nya komponenter har exporteras via företagen som 

köptes upp. 

22


Företaget är idag en del av den stora amerikanska koncernen Cree, med en 

miljard dollar i omsättning. 




Nyrekrytering inom företag har inte skett, men en tidigare anställd jobbar 

nu inom SEPS AB och TranSiC AB, två svenska företag inom KiselKarbid 

området. 



Ja, absolut. 

14. Hur ser 2010 ut? 


16. Visioner? 



högskolan? 

Vi hade löst problemet men jag vet inte hur. Det hade blivit svårare och 

tagit längre tid. 


Vi gick med eftersom vi fick tillgång till simuleringsmöjligheter och kunskap 

om komponenter. 


Ja. 



Ja, samarbetet fortsätter genom det nya företaget SEPS AB. Det är samma 

forskningsgrupp som deltog i projektet från högskolan, som sedan 

anställdes i företaget. 

22. Problem? 

23

Nej. 


Projektet ledde till uppköpet av företaget. Projektet har bidragit till att höja 

kompetensen i Sverige och sedan dess har två nya företag startats, TranSiC 

AB, en avknoppning från KTH (där två jobbar som tidigare var anställda på 

Intrinsic AB) och SEPS AB (där VD’n tidigare har varit anställd på 

Intrinsic). 


Det var tillgången till högskolans nätverk av forskare inom området och att 

det ledde till nya kontakter. 

24

Saab Microwave Systems i Göteborg 

Kontakt: Per M Ericsson, Senior Specialist, Signal and Data processing 

Handläggare: Bertil Svensson, Högskolan i Halmstad 

Projektnamn: Reconfigurable System Architectures (RSA). 

Rekonfigurerbara datasystem 

Frågor: 




Svar: 

Projektet gav kunskap, förståelse och insikt. Vi hade olika typer av 

frågeställningar som hur gör man om fem till sex år. Projektet löste ett 

prestandaproblem i en radar för flygplan. 




Projektet ledde till en ny metod för att hantera vissa 

signalbehandlingsproblem. Det var ett delprojekt och handlade om en radar 

för flygplan. Minnesintensiva algoritmer behövde lösas på ett effektivt sätt. 

Resultatet kommer att användas i kommande produkter. 



Produkten som sådan är unik. Vi hade inte kunnat hitta andra lösningar på 

marknaden. Lösningen skräddarsyddes för oss. 



Våra produkter säljs globalt. Produkten som kom ut av projektet är inte klar 

för försäljning utan finns endast som demonstrator. 





Nej. 

25



Ja. Projektet var bra eftersom vi behövde höja och bredda kompetensen på 

ett eller annat sätt. Vissa saker hade inte blivit gjorda utan projektet. 

14. Hur ser 2010 ut? 


Projektet lever vidare och ska marknadsföras. En del av projektet ska 

anpassas till JAS/Gripen. Vilken produkt som kommer först beror på 

faktorer som omvärlden. 

16. Visioner? 


Nej. 


högskolan? 

Det kunde vi gjort genom att vända oss till någon annan högskola, 

Chalmers eller genom att köpa hjälp ”på stan”. 


Vi hade haft ett längre samarbete med Bertil Svensson på högskolan. Bertil 

”sålde in” möjligheten att få hjälp med finansiering, kontakter, kunskap, 

resurser samt att bredda frågeställningen. 


Ja, i det stora hela. Det fanns delar som gick mindre bra och annat som gått 

mycket bra. 



Ja, nu fortsätter vi med CERES-profilen. Vi fick mer pengar och går vidare 

med forskningsfrågor där. KK-stiftelsen stöttar så att vi kan anställa en post 

doc. Det är en spin- off-effekt av RSA. Vi tyckte det var bra att Ericsson var 

med i projektet eftersom vi inte har lika mycket gemensamt med de små 

företagen. 

22. Problem? 

Nej. 


26


Det var att knyta kontakter och att få extra information, exempelvis tips på 

personer. Det är viktigt vid framtida anställningar. 

27

Eurocon Analyzer, teknikkonsultföretag i Domsjö 

Kontakt: Öjvind Sundvall, vd 

Handläggare: Mattias O´Nils, Mittuniversitetet 

Projektnamn: Mätmetoder för storleksklassificering av cellulosaflis – 

Elektronisk bildanalys 

Frågor: 




Svar: 

Ja, en flisanalysator som vi äger tillsammans med Iggesunds Tools som 

också deltog i projektet. Vi äger 50 procent var av produkten. Vi hade 

tekniken och kunskapen om mätning av flis. Med hjälp av projektet lyckades 

vi vidareutveckla produkten. 




Iggesund Tools och Eurocon Analyzer har utvecklat en uppdaterad version 

av ScanChip flisanalysator. Vi har förnyat bildanalystekniken, mjukvaran 

och förenklat kommunikationen till operatörer, fabrikssystem och 

användare generellt. 


Med hjälp av tekniken kan vi effektivisera. I förlängningen kan vi styra 

processen. Vi kommer i framtiden ytterligare vidareutveckla produkten. 

5. Hur unik är produkten? 

Det finns kanske tre system i världen, men inga som sålt lika mycket som 

vårt. Det är en sådan smal bransch. 


Tekniken går inte att patentera. Det handlar om både processkunnande och 

apparatteknik. 


Ja, till Kanada och USA där våra kontor i Montreal respektive Florida 

använder tekniken internt samt till Chile. 


Ja, lite. 

28


Varje system kostar 1 till 1 ½ miljoner och omsättningen är 20 miljoner. Det 

handlar om några procent ökad omsättning plus att vi tjänar på våra 

servicekontrakt. 


Vi går med vinst, men vi lämnar inte ut siffrorna. Vi har lagt ner ett antal 

miljoner i projektet. Det har genererat intäkter, vinst och sysselsättning i 

Sverige. 


Det har genererat några anställningar totalt sett. 


Ja, vi planerar att rekrytera totalt sett i företaget. Vi har kontor i Ottawa i 

Kanada och utan produkten hade inte vår anställde där haft jobb. Idag har 

han serviceuppdrag och kan arbeta med marknadsföring av ScanChip 

flisanalysator. 


Ja, vi har breddat oss. 

14. Hur ser 2010 ut? 

Vi har mycket på gång. Vi har aldrig haft så många offerter ute, men än så 

länge få färdiga kontrakt. Vi ska satsa på tillverkning och eventuellt 

vidareutveckling. 


Vi ska ta fram en ny mätfunktion som ytterligare höjer värdet. 

16. Visioner? 

Vi ska växa och siktar på världsmarknaden. Tack vare Iggesunds Tools har 

vi tillgång till ett bra nätverk. 


Lågkonjunkturen kom efter projektet avslutats och påverkade inte. I fjol 

sålde vi dock ingenting av den nya produkten. På två år har vi sålt lika 

många mätare som Iggesund Tools sålde under 12 år med den gamla 

tekniken. 


högskolan? 

För oss som är ett litet företag har ett sådant här projekt en oerhörd 

betydelse. Vi har inte den kunskapen inom företaget. Projektet har tillfört 

mycket. Utan projektet hade forskningen kanske inte blivit av. Nätverket 

29

med industripartners och högskolan bidrar mycket till att projektet blev så 

lyckat. 


Vi hade bakgrundskunskapen och högskolan kände till vår kompetens inom 

mätteknik. 


Ja, även om alla resultat inom projektet inte var tillämpbara. Totalt sätt var 

allt jättebra. 



Projektet har gett en spin-off-effekt som innebär att vi anställde en 

industridoktorand för två år sedan från Mitthögskolan. Anställningen 

finansieras till 50 procent av KK-stiftelsen. 

22. Problem? 

Nej, bara möjligheter och vi har haft väldigt roligt. 


Inte direkt, det är en smal nisch. 


Det bästa med projektet har varit att bygga upp ett nätverk. I början kostade 

investeringen tid. Nu kan vi förhoppningsvis få en pay back till företaget. 

30

Företag: Stora Enso i Karlstad 

Kontakt: Klas Norborg, sektionschef för Kvalitet/sulfatlab 

Handläggare: Ulf Germgård, Karlstad Universitet 

Projektnamn: Kinetik och mekanismer för kolhydratnedbrytning under 

sulfatkokning 

Frågor: 




Svar: 

Projektet var inriktat på kokningsprocessen av massaved. Vi behövde få en 

grundläggande förståelse för den kemiska delen vid kokning för att få fram 

bättre resultat. 




Projektet ledde till en licentiatavhandling, eftersom doktoranden slutade 

och vi inte fick en ersättare. Avhandlingen var uppdelad och de delar som 

blev klara var bra. 

Projektet har lett till att vi gått över till ett förbättrat körsätt vid 

kokningsprocessen. Det har gett bättre kvalitet och högre kokningsutbyte. 

Idag får vi därför ut en större andel av veden till massa. Resultatet beror 

inte bara på projektet, men det gav en av pusselbitarna. 








En förbättring som ger ökad effektivitet i processen ger lätt besparingar på 

miljoner kronor på årsbasis. 

31




Ja. 

14. Hur ser 2010 ut? 


16. Visioner? 


Nej. 


högskolan? 

Det är svårt att svara på. Hade vi inte deltagit i projektet finns det en viss 

risk att vi gått miste om pusselbiten. Även om Stora Enso hade satsat på 

något mer tillämpat försök i laboratoriemiljö för att utvärdera effekten, så 

hade vi inte kunnat lägga lika mycket tid. Då hade vi fått gissa. 


Vi gick med eftersom det verkade vara ett intressant projekt vi kunde ha 

nytta av. Det är långt ifrån alla projekt som är lyckade. Området var 

intressant och vi hade goda erfarenheter från tidigare forskningsprojekt vid 

Karlstad högskola. 


Ja, absolut. Vi fick ökad kunskap som vi idag kan utnyttja. 



Tyvärr blev det ingen fortsättning eftersom vi inte kunde samlas kring ett 

forskningsprojekt på grund av att doktoranden slutade. 

22. Problem? 

Ja, att det inte ledde till en doktorsavhandling. 


Nej. 


Utbytet som skedde i referensgruppen. 

32

Billeruds AB, Gruvöns bruk 

Kontakt: Catrin Gustafson, under aktuell period kombinerad 

laboratoriechef/processingenjör/teknisk kundtjänst på Kvaerner Pulping i 

Karlstad. Idag linjechef lövmassalinjen. 

Handläggare: Ulf Germgård, Karlstad Universitet 

Projektnamn: Kinetik och mekanismer för kolhydratnedbrytning under 

sulfatkokning 

Frågor: 




Svar: 

Projektet var på grundforskningsnivå. Det ledde inte till några nya 

produkter men större förståelse. Varje forskningsprojekt är en pusselbit i 

det stora hela. 




Projektet utvecklade ytterligare vår kunskapsbas. Doktoranden var effektiv 

och vi fick ut mycket av forskningen. Vi fick ytterligare processförståelse för 

att kunna optimera processen, även om vi kände till mycket sedan tidigare. 

Vi har inte gjort några förändringar utifrån projektet. Det händer sällan 

utifrån ett doktorandarbete. 




Nej. Dessutom är det offentliga resultat. 






33



Ja. 

14. Hur ser 2010 ut? 


Nej. 

16. Visioner? 


Nej. Projektet blev klart före krisen. 


högskolan? 

Nej. Hade inte projektet funnits hade det inte blivit någon forskning på 

området, även om vi har kontakt med flera universitet och högskolor. 


Vi gick med eftersom projektet handlade om vårt ämnesområde. Dessutom 

ligger Karlstad universitet rent geografiskt nära till, vilket underlättar nära 

kontakter med forskarna. 





För mig personligen har jag utökat mitt nätverk genom samarbetet med 

doktoranden, Dan Andersson. Dan är numera anställd på Södra. Eftersom 

jag idag har en ny tjänst har jag inte lika mycket direktkontakt med 

universitetet längre. Men jag kan mycket väl tänka mig att delta i framtida 

samarbetsprojekt. 

22. Problem? 

Nej. 


Nej. 


34

Det var främst att vi kunde hålla oss a´jour med pågående forskning. 

Doktoranden gjorde ett jättebra jobb. Dessutom var det stimulerande att 

samarbeta med en yngre forskningsdoktorand. 

35

InNetics AB i Göteborg 

Kontakt: Mats Jirstrand, grundare och delägare i företaget 

Handläggare: Björn Olsson, Högskolan i Skövde 

Projektnamn: Modell-baserad datautvinning som stöd för forskning 

inriktad mot sjukdomsmodeller och läkemedelsutveckling 

Frågor: 




Svar: 

Projektet har lett till utvidgning och utveckling av en befintlig programvara. 

Den stödjer sig på principen drop & drags och används inom forskning och 

utveckling av nya läkemedel. Man bygger grafiskt upp matematiska 

modeller av biokemiska reaktioner för att bättre förstå sjukdomsförlopp 

eller läkemedels verkan i kroppen. 




Programvaran innebär att man bygger upp matematiska modeller av 

biokemiska reaktioner för att bättre förstå sjukdomsförlopp eller läkemedels 

verkan i kroppen. Vi har också utvecklat metoder för att anpassa modeller 

till obesvarade mätdata. 

Inom många vetenskapliga discipliner finns grafiska standarder som 

underlättar kommunikation och förståelse av modeller. Inom detta område 

har det tills för ganska nyligen inte funnits någon grafisk standard men 

genom projektet har vi följt utvecklingen av en sådan och bidragit till den 

genom att ta fram programvara som stödjer denna nya grafiska formalism. 


Det handlar om en programvara som används både kommersiellt och inom 

den akademiska världen. Den utvecklades ursprungligen på uppdrag av 

AstraZeneca och Biovitrum AB. 


Det finns liknande produkter på marknaden. Men vår produkt är unik 

genom att den är så lättanvänd grafiskt sett. KK-stiftelsens projekt har 

inneburit att vi kunnat utvidga produktens användningsområde bibehålla en 

god konkurrenskraft. 


36

Vi säljer produkten som en vanlig programvara. Det finns patent på delar 

av programvaran, men det har inte med projektet att göra. 


Ja, vi exporterar främst i Europa och USA. Men vi exporterar också via 

återförsäljare över hela världen. 


Det är väldigt svårt att säga. Men alla bidrag som leder till förbättringar är 

ju utvecklande. 



Ja. 


Nej. 


Vi ligger ganska konstant nu. Mycket av vår utveckling outsourcas till 

Fraunhofer-Chalmers Centre. 


Ja. Vi är ju väldigt forskningsintensiva i Sverige. 

14. Hur ser 2010 ut? 

Det ser bra ut. Vi diskuterar nu en fortsättning på projektet tillsammans 

med högskolan i Skövde och andra industripartners. 


Vi satsar på att koppla in ännu fler funktioner i produkten för att kunna 

kalibrera modeller och därmed anpassa dem ännu mer mot verkligheten. 

16. Visioner? 

Visionen är att genom produktens lättanvändbarhet få en ännu större 

marknad. 


Nej. 


högskolan? 

Då hade vi sökt pengar via Vinnova eller EU-anslag. 

37


Björn Olsson och hans medarbetare på högskolan, sökte upp oss och kom 

med intressanta frågeställningar. De hade sett vår programvaran i ett 

tidigare projekt och den passade in i deras forskning. Vi föll för deras 

kompetens och intresse. 


Ja. 



Ja, vi tittar nu på hur vi ska kunna förlänga projektet inom ramen för KKstiftelsen 

projekt. 

22. Problem? 

Nej. 


Ja, programvaran används nu i undervisningen på Högskolan i Skövde. Det 

ingick inte i projektet. 


Det bästa har varit att tillgången till forskares kompetens och till 

forskningsresurser. Det har varit oerhört kompetenta och duktiga personer. 

För oss har det varit ett sätt att växla upp och utveckla egen forskning och 

kompetens. 

38

Ericsson Kista 

Kontakt: Peter Olanders, stabsfunktion, samarbete med universitet samt 

institution och implementering 

Handläggare: Niclas Keskitalo, Högskolan Gävle 

Projektnamn: Nyskapande mät- och modelleringstekniker för RF 

effektförstärkare 

Frågor: 




Svar: 

Projektet ledde till nya metoder och ny mätteknik. Dessa gjorde det möjligt 

att minska kostnaderna för mätutrustning och minska tidsåtgången vid 

mätning. 




Varje mätplats kostar flera miljoner. Det handlar om oerhört dyra 

instrument som det finns ett 100-tal av. Ett enskilt instrument kan kosta ett 

par miljoner. Kostnaden/mätplats kan reduceras med upp till 50 procent. 

Mättiden, per slutsteg, reduceras i motsvarande mån. 



Resultatet av forskningen är ganska unikt. Vi har inte sett någon annan gör 

motsvarande arbete. Det handlade om kombinationen av högt stående 

akademisk forskning och produktionsteknik. 


Om det leder till patent är för tidigt att säga eftersom vi valt att, i alla fall 

ännu, inte patentera dessa resultat i någon större omfattning. Metodik är 

svårpatenterbar. 

Resultaten är relativt unika. Jag har inte sett dess motsvarighet någon 

annanstans. 

Då Ericsson har allt mindre tillverkning i egen regi kan dessa resultat leda 

till att Ericsson får bättre möjligheter att specificera hur 

produktionsmätning ska ske, och därmed också kostnaderna för detta. 


39





Vi har anställt några från Gävle högskola som var med i 

forskningsprojektet. Två personer är direkt knutna till projektet. 



Ja, kompetensen har höjts och är värdefull för Ericsson. 

14. Hur ser 2010 ut? 


Genom projektet har Ericsson fått tillgång till ny mätmetodik för 

användning i produktion, vilken leder till både sänkta instrumentkostnader 

och kortare mättider. Detta kommer att användas i tillverkning av 

effektslutsteg. 

16. Visioner? 



högskolan? 

Det är spekulationer, men jag tror att vi fortsatt på tidigare sätt. Vi hade 

inte vänt oss till någon. Rätt människor som kom ihop vilket ledde till 

möjligheterna. 


På Ericsson finns en stor kompetens inom radio, både design och 

tillverkning. När vi pratat oss samman kom vi fram till att det fanns 

möjligheter i projektet, framför allt med ny mätmetodik. Det är helt klart att 

det är Niclas Keskitalo som drivit fram det här. Projektet har varit mycket 

lyckosamt för alla parter. 


Ja, väldigt bra. Projektet fortsatte i en fas till, som avslutades i januari 

2010. Det hade vi inte gjort om det inte varit bra. Projektet har varit 

sällsynt lyckosamt. Vi har fått med alla väsentliga underleverantörer 

exempelvis de flesta instrumentillverkarna. Dessutom lyckades projektet 

40

publicera många papers/vetenskapliga artiklar. Journalister har skrivit om 

resultaten och projektet har deltagit i konferenser. Jag ser nästan en 

tulipanaros. 



Ja. 

22. Problem? 

Egentligen inte. 



Det bästa med projektet har varit kompetensutvecklingen. Det är få projekt 

som lyckats så bra! 

41

Syntronic AB i Gävle 

Kontakt: Håkan Sjörling, konsult inom elektronik och programvara 

Handläggare: Niclas Keskitalo, Högskolan Gävle 

Projektnamn: Nyskapande mät- och modelleringstekniker för RF 

effektförstärkare. 

Frågor: 




Svar: 

Projektet handlade om en liten komponent för radiobasstationer. Genom 

KK-stiftelsens projekt har vi sedan kunnat starta ett följdprojekt och då 

utvecklat ett mätinstrument. Det senare projektet samfinansieras av 

Syntronic och Vinnova. Genom detta följdprojekt har en del av Syntronics 

nyanställda gått in i projektet. Det är en indirekt följd av KK-stiftelsens 

projekt. 




Vi har utvecklat nya och bättre metoder för beräkningar kring förstärkarkomponenter 

för det nya 4G-systemetet. Vårt fortsatta arbete med tekniken 

kan leda till patent/licenser i framtiden. Det kan bli tal om export. 



Ericsson är ju med, men de är inte ensamma om 4G. Slutprodukten är inte 

unik, men det kan finnas unika delmoment. Det är en unik produkt för 

Sverige. 


Vårt fortsatta arbete med tekniken kan leda till patent/licenser i framtiden. 


Det kan bli tal om export. Syftet med mätinstrumentet är att det ska säljas 

på export. Det har en världsmarknad. 



42



Ja, inom följdprojektet finns ett par av våra nyanställda. De har gått direkt 

in i projektet. Det är en indirekt följd av KK-stiftelsens program. 


Vi anställer kontinuerligt och intervjuar löpande. Det är en 

konjunkturfråga. 


Ja, absolut. 

14. Hur ser 2010 ut? 


16. Visioner? 

Vi har visioner inom radioteknologin. Vi har arbetat med Ericsson sedan 

1989-1990 och har utvecklats parallellt med dem. Det har gjort att vi 

kunnat växa. Nu jobbar vi även med större åtaganden, gärna 

helhetsuppdrag, och ofta på global nivå tillsammans med våra utländska 

kontor. Att utveckla avancerade plattformar inom exempelvis 

radioteknologi, som våra kunder kan bygga vidare på, är ett sätt för 

Syntronic att stärka konkurrensförmågan. 


Nej. Möjligtvis har den påverkat ur ett större perspektiv. Lågkonjunkturen 

har bromsat 4G- utvecklingen totalt sätt. Det har fördröjt behovet av 

kunskap. 


högskolan? 

Då hade vårt arbete fått baseras mer på publicerade rön. Det hade 

resulterat i fördröjningar eftersom vi fått använda kunskap som andra 

redan kommit fram till. Det hade genast placerat oss som två:a 

konkurrensmässigt. 

Vi har haft ett visst samarbete med KTH och Chalmers. Men vi har vår 

huvudsakliga verksamhet i Gävle, därför har det vuxit fram ett nära 

samarbete här som bygger på personliga kontakter. Som litet företag kan 

det vara lite svårare för oss att få samma typ av relation på KTH. Det finns 

risk att man försvinner i mängden. 


43

Vi gick med för att ta del av nästkommande teknik. Den kunskapen tillhör en 

stor del av vår verksamhet som konsulter. Vi har hela världen som 

arbetsfält, men vårt huvudkontor i Gävle. Vi rekryterar vår personal bland 

annat från högskolan här i Gävle och vi är glada över den möjligheten ur 

ett regionalt perspektiv. Att vi som nation kan utvecklas och att Ericsson 

hittar personal och konsulter i Sverige. Det kan bidra till att Ericsson inte 

väljer att flytta sin produktutveckling till andra länder. 

Sverige måste fortsätta ligga på topp när det gäller kunniga ingenjörer. Vi 

får inte komma på efterkälken. Regionalt vill vi bidra till att vara med och 

stödja högskolan så att den fortsätter vara ett attraktivt utbildningscenter. 


Ja, absolut. 



Ja, det fortsätter med både Ericsson och högskolan. Det var flera företag 

med i projektet och där har inte samarbetet direkt fortsatt av 

konkurrensskäl. 

22. Problem? 

Nej. Däremot var det lite mycket byråkrati från Ericsson. Deras avtalstext 

var lite överdriven och juristerna hade mycket att säga till om när det gällde 

rättighetsfrågor. I forskningsprojektet där samarbetet var väldigt viktigt, 

blev det för mycket pålaga för oss på bekostnad av arbetet. Det tog för 

mycket energi. Som ingenjör är man mindre förtjust i byråkrati. 


Ur vårt perspektiv har projektet stärkt samarbetet mellan högskolan, 

Ericsson och oss. Vi fortsätter att jobba med radiocentret och att vara så 

kompetenta att vi kan vara en leverantör till Ericsson även inom det här 

området. 


Det som varit bra med projektet är stämningen och entusiasmen hos de 

specifika forskarna på högskolan. Men också att företagen runt i kring 

Gävle har velat vara med och har satsat både tid och pengar. Det är den 

positiva andan som lett fram till resultaten. 

Det är roligt att vi har kunna göra ett så avancerat projektarbete på en 

relativt liten högskola, på en liten industriort. Att Gävle kan ligga så långt 

framme jämfört med de stora universiteten. 

44

Ericsson Kista 

Kontakt: Svante Ekelin, Doktor och forskare 

Handläggare: Mats Björkman, Mälardalens Högskolan 

Projektnamn: EvaluNet – Steg II 

Frågor: 




Svar: 

Projektet var ett av flera vi haft ihop med högskolan i Mälardalen och det 

har varit väldigt bra. Vi har gemensamt utvecklat en teknik som tar lång tid 

att få fram. Projektet har gått ut på att mäta och övervaka kapaciteten i 

bandbredden på datanäten på internet, för att få fram hur mycket ledig 

kapacitet det finns. Kunskapen är viktig för att kunna mäta egenskaper hos 

datanäten, dvs styrningen av nätverken. 




Det handlar om underlag som behövs för att kunna fatta beslut om man ska 

tillåta viss trafik i näten eller inte. Genom projektet vet vi nu att det 

fungerar. 



Resultatet är ganska unikt. Det har fått lite efterföljare. 


Om det leder till patent är för tidigt att säga eftersom vi inte fått ut det i 

form av några produkter ännu. Men vi hoppas resultatet kommer att bli bra 

och leda till exportprodukter. 






45

Vi har anställt en del från Mälardalens högskola som var med i 

forskningsprojektet. Två personer är direkt knutna till projektet. 



Ja. 

14. Hur ser 2010 ut? 


När det gäller utvecklingsplaner har jag noterat att de som jobbar med 

produktutveckling här på Ericsson har börjat få upp ögonen för tekniken. 

16. Visioner? 


Nej. 


högskolan? 

Jag vet inte. Det här projektet är även kopplat till Sics. Vi hade nog försökt 

få till en annan finansiering. 


Vi gick med för att vi ville utvecklas och på grund av tidigare samarbeten 

med Mats Björkman. Vi visste också att de hade duktiga studenter på 

Mälardalens högskola. 





Ja, samarbetet har fortsatt med gruppen. 

22. Problem? 

Nej. 


Det har skett korsbefruktning mellan de olika projekten vi varit involverade 

i. 


46

Det viktigaste resultatet har varit att vi lyckades utveckla mättekniken och 

att kunna rekrytera forskare. 

47

Combitech Systems AB i Linköping 

Kontakt: Göran Backlund, Affärsutveckling 

Handläggare: Kurt Sandkuhl, Tekniska högskolan i Jönköping 

Projektnamn: Semantisk strukturering av komponenter i modell-baserad 

mjukvarautveckling av pålitliga system 

Frågor: 




Svar: 

Projektet ledde inte till så mycket för oss eftersom samarbetet avbröts när 

Autoliv fattade beslut om att flytta den aktuella enheten till Frankrike. 

Projektet handlade om mjukvaruutveckling för Autolivs krockkuddar. 

Projektet gav kunskap om modelldriven utveckling som är ett sätt att 

effektivisera på. Combitech var ett konsultföretag till Autoliv, därför var det 

avgörande att vi fick en tillämpning i Autolivs produkter. När det inte blev 

av gick det inte att fortsätta. 

Jag kallade samman till ett par workshops och möten för att få igång mer 

konkret arbete på Autoliv och Combitech. För mig blev projektet en 

besvikelse på grund av Autolivs flytt. 












48



Ja, eftersom det arbete som gjordes på Jönköpings Teknikhögskola, vidgade 

begreppen kring modelldriven utveckling för deltagarna. 

14. Hur ser 2010 ut? 


16. Visioner? 



högskolan? 


Vi såg ett sätt att tillämpa resultaten som skulle leda till ett nytt sätt att 

spara och effektivisera. Vi gick in med egna medel för att kunna ta fram en 

produkt. Mjukvaruutvecklingen är ett hett forskningsområde. Att fokusera 

på bättre metoder och verktyg, för att på en högre nivå modellera 

mjukvarufunktioner, är ett bra sätt att öka produktiviteten. 


Nej, de blev en besvikelse eftersom Autoliv flyttade enheten till Frankrike så 

att projektet inte kunde fortsätta. 



Samarbetet mellan Combitech och Autoliv fortsätter på andra områden. 

Nätverket till den akademiska världen har vidgats när det gäller förmågan 

att vidareutveckla ett modelldrivet arbetssätt för mjukvara. 

22. Problem? 

Ja. 



Det angreppssätt som Jönköpings Teknikhögskola hade till problemområdet 

var lärorikt. Det utökade nätverket, kring Sveriges förmåga på området 

mjukvaruutveckling, är värdefullt. Forskningsprojektet satte fokus på 

49

effektivisering av mjukvaruutveckling, vilket knappast är ett avslutat 

område. 

50

Novozymes i Köpenhamn 

Kontakt: Pierre Cassland, forskare 

Handläggare: Leif Jönsson, fd Karlstad universitetet, numera Umeå 

universitet 

Projektnamn: Nya biokatalysatorer för kontroll av oxalsyraproblem inom 

pappers- och massaindustrin 

Frågor: 




Svar: 

Projektet har haft som mål att studera möjligheten att använda enzymer för 

att lösa industrins utfällningsproblem. Projektet har lett till att Novozymes 

fått fram en ny typ av enzymer företaget inte haft kunskap om. Vi vet var vi 

ska leta nu och att vi eventuellt kan använda enzymerna i andra 

sammanhang. 

Massa- och pappersindustrin har stora problem med kalciumoxalat 

utfällningar. Oxalsyra finns i ved men bildas också under kokning och 

blekning av pappersmassa. 




Vi har inte kommit så långt ännu. Forskningen har inte lett till någon 

produkt ännu, men vi hoppas att det kommer leda till det i framtiden. 



Hittills handlar det om ett forskningsresultat. Dessa är väldigt unika för 

företaget. 


Patent finns på själva applikationen, d v s att man kan använda 

oxalnedbrytande enzymer inom pappersindustrin. Den här typen av enzymer 

har vi inte tidigare sett, de är helt okända. 




51



Nej. 


Det kan jag inte svara på eftersom det beror på företagets prioriteringar. 


Ja, det har bidragit till en helt ny typ av enzymer. Det finns intresse för 

applikationen även utanför Europa. 

14. Hur ser 2010 ut? 


Vi undersöker om det finns andra områden enzymerna kan användas inom. 

16. Visioner? 


Ja, forskningen har drabbats i form av omprioriteringar. 


högskolan? 

Det hade varit svårare. Vi är bara en liten avdelning inom företaget som 

jobbar med enzymer för pappersindustrin. Om inte projektet funnits hade vi 

fått problem med resurser för att kunna lösa uppgiften. 


Det var flera anledningar. Novozymes hade produkter för pappersindustrin 

och ville expandera verktygslådan för att få den så bred som möjligt för att 

få fler kunder. Projektet hade även många andra företag med från 

pappersindustrin. Vi ville också hitta nya enzymer. 


Ja, det har gett oss överblick över vad projektets enzymer kan göra inom 

pappersindustrin. Det har varit väldigt utförlig forskning. 



Ja, jag har fått ett nytt kontaktnät och kommunicerar med flera inom 

projektet. 

22. Problem? 

52

Nej. 



Det gav kontakter med både högskolan och industrin vilket var mycket 

värdefullt. Det var en klar fördel att projektet involverade flera 

industripartners. Det gjorde att vi kunde diskutera problemen direkt med 

folk inom företagen, som gav input. Något som kan vara svårt att få 

möjlighet till annars. 

53

Volvo CE HLD i Eskilstuna 

Kontakt: Jack Samuelsson, professor och Forskningskoordinator 

Handläggare: Anna-Karin Christiansson, Högskolan Väst 

Projektnamn: Ökad svetsnogrannhet genom automation, flexibla fixturer 

och förbättrad robotreglering. 

Frågor: 




Svar: 

Projektet har förbättrat kunskapen och höjt kompetensen inom 

processteknik och produktionsprocess inom området robotsvetsningar. 




Vi har uppnått högre svetskvalitet genom att kunna reducera vikten på 

plåten. Bindfelen vid svetsning är största problemet. Här finns det ett stort 

behov av bättre kompetens inom processteknik och produktionsprocesser. 



Forskningen är inte så unik. Vi kunde ha fått in kompetensen genom att 

anställa tio personer. Men fördelen med projektet var att kunskapen fördes 

in i företaget. Det har höjt den produktionstekniska kompetensen på våra 

olika fabriker i Arvika, Borås och Hallsberg. 


Kunskapen är unik genom att den ger bättre förutsättningar att tillverka 

lättare bränslesnålare maskiner. Resultatet ger ett mervärde. 


Ja. 


Ja, indirekt. 


Det är svårt att säga eftersom lågkonjunkturen påverkat. Naturligtvis 

kommer vi ut ur krisen med större konkurrensfördelar genom bättre 

54

maskiner. Nu är utmaningen att få samma kvalitet på processtyrningen på 

våra samtliga fabriker. 


Genom högre kvalitet i produktion kan vikten på maskinen reduceras. Det 

ger maskinägaren bättre lastkapacitet och därmed större intäkter. Det gör 

att vi kan höja våra priser. 


Nej. 


Vi har annonser ute och söker två industridoktorander till Borås och 

Arvika. Vi ska anställa fler på kontrollsidan med anledning av projektet. Vi 

ska höja tekniknivån hos dem som jobbar med processtyrning. Genom att 

låta teknologer genomföra sina examensarbeten i fabrikerna, höjer vi 

kompetensen i hela produktionsapparaten. 

Projektet har också bidragit till att vi ska anställa två doktorander. Det 

innebär en 1 000 procentig ökning. Vi har försökt att få anställa 

industridoktorander i tio års tid. 


Ja. Det var en otroligt viktig målsättning, även om det är svårt att 

åstadkomma stora innovationer. 

14. Hur ser 2010 ut? 

2007 startade vi ett Vinnova- och MERA-finansierat teknikplattforms 

projekt, 

där högskolan Väst också deltog. Projektet avslutades 2009, men 

teknikplattformen lever vidare bl a genom ett fortsättningsprojekt inom FFI 

där också Högskolan Väst deltar. 

(Ett FFI kansli på Vinnova koordinerar verksamheten). 


Ett resultat av projektet är att vi säkerligen också kommer att förstärka 

kontrollsidan genom att tillsätta personal med högre kompetens. Vi har 

ingen ingenjörskompetens i fabrikerna. 

16. Visioner? 

Våra visioner är 25 procents viktsreduktion på bärande strukturer. 


Nej. 

55


högskolan? 

Vi hade löst det på något sätt, men det kanske inte hade gått lika fort. 


Därför att projektet ligger inom vårt intresseområde svetsning. Volvo har 

20 svetsande fabriker och cirka 25 utvecklingscenter i världen som 

konstruerar svetsade strukturer. 


Ja, även om allas förväntningar kanske inte har infriats. Men det har 

snarare att göra med dålig insikt inom företagsledningen. 



Ja, jag sitter med i programrådet. 

22. Problem? 

Nej. 



Vi har nu fått våra produktionsenheter att fungera. Vi har aktivt kunnat 

rekrytera doktorander. 

Företagets produktionstekniker har lärt känna folk på högskolan och fått 

egna kontakter där. Inom företaget handlar det mycket om att överbrygga 

olika kulturer och skillnader när det gäller kompetens, dvs mellan 

kollektivanställda och akademiker där det idag krockar. 

56

Hotel Continental i Halmstad 

Kontakt: Jenny Bänsch-Larsson, vd 

Handläggare: Agneta Hansson, Högskolan i Halmstad 

Projektnamn: Ledarskap och Tillväxt i Småföretag – Kvinnors ledarskap 

Frågor: 




Svar: 

Projektet har lett till en personlig utveckling. Jag har fått upp ögonen för 

beteenden jag inte var medveten om och som jag ändrat tack vare projektet. 

Det gäller mitt sätt att arbeta. Jag har också sett över rutiner och jag lärde 

mig att inte vara rädd för förändringar. Projektet gav mig en puff. 




Största insikten var hur mycket tid som gick åt till all personal som avbröt 

med sina frågor. Jag hade viss insikt, men att det handlade om så mycket tid 

chockade mig. Efter att ha jobbat en hel dag kändes det som om ändå inte 

fått något gjort. 

Insikten ledde till att jag flyttade kontoret till en annan byggnad. Jag lärde 

mig att bolla tillbaka frågorna, vilket resulterade i att personalen lärde sig 

lösa problemen själva. 




Vi har alltid haft en speciell inriktning som skiljer sig från andra. Vår 

affärsidé handlar inte om antal gäster utan. Utan vi har genererat pengar 

på andra sätt på kontorssidan. 



Nej. 


57


Genom att ändra beteende har jag sparat upp till tio timmar per vecka. Det 

blir två veckor på ett år. Tid som jag istället har kunnat lägga på att sälja 

hotellrum. 

Att flytta kontoret till en annan byggnad gör att jag arbetar effektivare nu. 

Det som förr tog 4 timmar tar nu cirka 2 till 2 ½. 

Alla förändringar har inneburit att jag sparat in cirka 200 000 kronor på ett 

år. 


Förändrade rutiner gjorde att jag sade upp avtalet med en städfirma och 

anställde egen städpersonal. Det sparade pengar. Nätverksgruppen hade 

stor betydelse för att jag skulle våga ta det steget. 


Halmstad är en blomstrande stad och vi tror att beläggningarna kommer att 

öka. Vi har gjort om en del rutiner. År 2009 gav oss bästa resultatet hittills. 

Det kan hända att vi behöver rekrytera. 


Ja. Min kompetens har förbättrats och projektet har lett till nya idéer. 

14. Hur ser 2010 ut? 


16. Visioner? 


Ja. Jag var tvungen att säga upp en person och två slutade självmant. 

Rutinerna gjordes om och alla fick arbeta mer flexibelt. 


högskolan? 

Det hade vi förmodligen, men det hade tagit mycket längre tid. Projektet 

blev en väckarklocka och ögonöppnare. 


När jag blev tillfrågad tyckte jag att det lät spännande. Jag har stort 

förtroende för Agneta Hansson. Hon är väldigt duktig. Så jag kunde inte 

tacka nej. 


58

Ja. 



Ja, kontakterna fortsätter med Agneta Hansson och gruppen. Några av oss 

har varit med i andra projekt och kände varandra från dem. 

22. Problem? 

Nej. 



Det viktigaste projektet ledde till var kunskapen om det egna beteendet. 

Dessutom gav det ett värdefullt kontaktnät med Agneta Hansson och 

gruppen. Ett kontaktnät, som kommer att bestå livet ut. Dessutom har 

projektet inneburit besparingar för företaget. 

59

EM Möbler i Halmstad 

Kontakt: Susanne Anderbjuv, vd 

Handläggare: Agneta Hansson, Högskolan i Halmstad 

Projektnamn: Ledarskap och Tillväxt i Småföretag – Kvinnors ledarskap 

Frågor: 




Svar: 

Projektet har lett till personlig utveckling och förändringar som kommit 

successivt. Vi blev ”skuggade” vilket gav en bra insikt och gjorde att man 

började ändra på olika rutiner. 




Projektet gav ett väldigt bra nätverk. Det kändes som en fantastiskt bra tid. I 

och med att det var kvinnliga företagare som deltog, fick man ut mycket av 

varandra. 









Idag är vi tre ägare. Nu har vi dessutom anställt två av våra barn som 

senare ska driva företaget vidare. Vi har inte anställt någon mer efter 2007, 

däremot har vi satsat på samordning av logistik och lagerhantering mellan 

våra butiker Halmstad-Heberg och Varberg. 


60


Ja. Som ledare fick jag en annan insikt. Det känns som jag utvecklats, 

mognat och förbättrat mitt ledarskap. 

14. Hur ser 2010 ut? 

I Varberg gör vi en storsatsning i nya lokaler. I Heberg, Halmstad, Kållered 

och Borås planeras däremot inga stora investeringar under 2010. 


Under 2010 kommer vi att sälja de fem möbelbolagen till två av våra barn 

som jobbar i företaget. Jag jobbar dock kvar efter försäljningen. 

16. Visioner? 

Efter lågkonjunkturen räknar vi nu med att kunna öka omsättningen i alla 

butikerna. 


Nej. 


högskolan? 

Vi hade inte löst problemen eftersom vi inte hade känt till att det fanns 

någon utbildning och ett nätverk. 


Jag gick med för att utvecklas, inspireras och lära mig nya saker. 


Ja. 



Ja, samarbetet fortsatte lite grann. Men inte i den utsträckning jag skulle 

önska. När ingen driver på minskar kontakterna. 

22. Problem? 

Nej. 


Projektet ledde till nya samarbeten. 


Det bästa med projektet var upplägget, att vi själva kunde bestämma 

utformningen. Dessutom var bredden på nätverket bra eftersom deltagarna 

representerade både privat och offentlig sektor. 

61

Ubisoft Entertainment Sweden AB i Malmö 

Kontakt: David Polfeldt vd 

Handläggare: Simon Niedenthal, Malmö högskola 

Projektnamn: Skuggspel: simulerad belysning i digitala spel 

Frågor: 




Svar: 

Forskningen ledde till testpiloten Shadowplay, men ingen färdig produkt. 

Dessutom inleddes en intressant öppning med högskolan som gett goda 

relationer. Vi tog del av oerhört stimulerande och konkreta tankar som 

forskarna stod för. 




Shadowplay var en del av en större process. Dels finns det en process inom 

spelindustrin som handlar om att utveckla mötet mellan Upplevelse/Känsla 

och Spelmekanik. Där finns det mycket kvar att göra. Antagligen befinner 

sig mediet som sådant i ett mycket tidigt skede. (Exempelvis jämför med 

filmindustrin på 30-talet). Dels finns det en annan större process som 

handlar om mötet mellan universitet och spelindustri. Även där återstår 

mycket att utveckla. 


Det kan leda till nya produkter i framtiden. 


Den är unik för vårt företag. Spelutveckling i Skandinavien ligger 

överhuvudtaget mycket långt framme på nästan alla områden. Inslag av 

emotionella faktorer och perceptionspsykologi är vi särskilt intresserade av, 

men jag vet inte hur det ser ut hos andra utvecklare. Det finns i varje fall 

mycket lite publicerat som är av värde. 





62





Ja. 

14. Hur ser 2010 ut? 


16. Visioner? 


Nej. 


högskolan? 

Problemen hade aldrig blivit lösta, vi hade fortsatt att skjuta upp dem. 


Högskolan i Malmö forskade inom ett mycket aktuellt ämne för oss, inom 

den interaktiva världen. Det handlar om hur ljus och mörker påverkar de 

känslor och stämningar som man befinner sig i som spelare. Ett område 

som vi inte skulle hinna eller ha råd att forska inom. 


Både och. Vi lärde oss att man som företag måste var mer inblandad i 

frågan och resultatet för att det inte ska bli för teoretiskt. Vi behövde mer 

applicerbar forskning. Som företag har vi kortsiktiga behov. 

I våra fortsatta samarbeten med högskolan har vi försökt ändra balansen så 

att resultaten ger oss mer uppenbar kommersiell nytta. Malmö högskola 

gjorde sin del mycket bra, men som företag behövde vi tänka igenom vår 

roll. Risken är stor att man bara blir en samtalspartner för forskarna, och 

för vår del är det inte tillräckligt. 



Ja. 

22. Problem? 

63

Nej. 


Nej. 


Det bästa med projektet var handledaren, vilket var viktigt för vår 

verksamhet. Han tog tag i ämnet. Vi har nu arbetat ihop i fem till sex år och 

det är ett gott betyg. I den här sortens samarbeten är det viktigt att 

företagen frågar sig exakt vilken nytta de ska ha av ett forskningsprojekt. 

Som företag förväntar man sig konkret nytta. Den frågan ställdes inte från 

början. 

64

Sandvik Coromant i Sandvik 

Kontakt: Per Dürebrandt, under projekttiden chef mätteknik på Sandvik 

Coromant. Idag utvecklingsingenjör inom oförstörande provning på Sandvik 

Materials Technology. 

Handläggare: Kjell Ahlin, Blekinge Tekniska Högskola 

Projektnamn: Modellering och simulering av mekaniska system 

innehållande olinjära element – speciellt vad avser dämpning 

Frågor: 




Svar: 

Projektet har lett till att det blivit möjligt att simulera dämpning i material 

och materialskikt. 




Projektet har inneburit att vi flyttat fram positionerna både för företaget och 

för kunderna. Vi har löst bearbetningsproblemen för våra kunder. Det gör 

att kunden minskar tiden, sparar pengar och får högre kvalitet. 



Forskningen är inte helt unik. Det finns konkurrenter med liknande 

lösningar. Man kan ta fram det här på olika sätt. Men genom projektet blev 

vår designprocess mer tids- och kostnadseffektiv. 




Omsättningen har ökat marginellt. Om vi kan leverera speciallösningar 

löser det en viktig detalj och försäljningen ökar. 




65

Ja, en industridoktorand är anställd. 


Okänt. 


Ja, det tycker jag. Kunskapen är den största vinsten. I och med 

simuleringsmöjligheterna så ökar förståelsen för systemet rejält. Man kan 

göra så mycket mer på kortare tid. 

14. Hur ser 2010 ut? 


En vidareutveckling är planerad och en industridoktorand är anställ för att 

doktorera i ämnet för projektet. 

16. Visioner? 


Nej, inte nämnvärt. Intresset från kunder har snarare ökat under 

lågkonjunkturen. 


högskolan? 

Vi hade nog arbetat med en extern partner, sannolikt på en högskola. 

Sandvik är med i andra samarbeten. Vi försöker ständigt upprätthålla så 

mycket högskole- och forskningskontakter som möjligt. Nätverksskapandet 

är viktigt och vi söker aktivt de här kontaktytorna ute på konferenser eller 

genom olika projekt. 


Vi gick med projektet eftersom huvudsyftet var att skapa modellerna. Vi kom 

med på grund av tidigare kontakter med Kjell Ahlin och Blekinge tekniska 

högskola. Det här var ett intressant projekt. 





Ja, vi har anställt en av doktoranderna vilket ger värdefulla kontakter, 

dessutom fortsätter kontakterna med Blekinge tekniska högskola. 

22. Problem? 

Nej. 

66


Vi hade en endags workshop med representanter från Ericsson och 

Högskolan i Gävle som också fått medel för forskning inom modellering av 

olinjära system. Vi presenterade respektive problemställningar och 

diskuterade lösningar, mycket givande. 


Det bästa med projektet var resultatet. All forskning är förenat med risk, 

men i det här fallet blev resultatet användbart. 

67

Dilab AB i Lund 

Kontakt: Martin Waleij, under större delen av projekttiden, vd på Dilab 

AB. 

Handläggare: Thorsteinn Rögnvaldsson, Högskolan i Halmstad 

Projektnamn: Biometrisk identifiering av försöksdjur 

Frågor: 




Svar: 

Projektet gick ut på att utveckla algoritmer för att kunna identifiera möss. 

Det handlade om en mjukvaruprocess som skulle leda till ökad kompetens 

för att kunna ta fram matematiska modeller. 


AstraZeneca hittade en annan tillverkare och projektet avslutades. Det blev 

ingen produkt eftersom det kom fram en annan teknologi och behovet 

därmed inte fanns längre. 



Förbättrad mjukvaruutveckling och kompetenshöjning hos personal. 



Teknikmässigt unik med goda patentmöjligheter, marknadsnyttan fanns 

dock inte. 


Nej. 


Nej. 


Nej. 




68

Nej. 


Nej, inte i detta segment. 


Ja. 

14. Hur ser 2010 ut? 

Jag har lämnat bolaget. 


16. Visioner? 



högskolan? 

Nej. Vi hade inte kompetensen. 


Vi gick med på grund av ett tidigare samarbete med Thorsteinn 

Rögnvaldsson på högskolan i Halmstad och för att ämnet var högintressant. 


Nej. 



Nej. 

22. Problem? 

Ja. 



Det var intressant att studera matematiska modeller inom olika 

tillämpningar. Projektet ledde till ytterligare förstärkta relationer med 

AstraZeneca. 

69

Hotel Gyllene Hornet i Leksand 

Kontakt: Hans From, vd 

Handläggare: Per Frankelius, Örebro universitet 

Projektnamn: Under ytan – explorativ studie av problem och utmaningar 

relaterade till entreprenörskap och innovationer i upplevelsesektorn 

Frågor: 




Svar: 

Projektet var en del i ett större sammanhang. Det var snarare ett långsiktigt 

stärkande nätverksbyggande, än en studie om vad som var på gång. Indirekt 

förfinar analysen ett företags produkt och visar vilken marknad som är värd 

att satsa på. 

Upplevelseindustrin med sina events är ett mångfacetterat område. Det är 

viktigt att investera i analyser som kartlägger behov och vad som händer i 

bygden. 




Samarbetet mellan turistföretagen i området runt Siljan har blivit större, 

även med aktörer utanför området. Det har gett nya kontakter. 



Inte unik. 




Nej. 




70

Nej. 



Ja. Varje bidrag som visar hur andra tänker och tycker ger värdefull 

kunskap. 

14. Hur ser 2010 ut? 


Nej, inte direkt. Vi har tagit kontakt med Exportrådet för att hitta nya 

marknader. Det har inte direkt samband med projektet, men det ena är 

kopplat till det andra. 

16. Visioner? 


Nej. Den hade inte kommit då. 


högskolan? 

Nej. Vi hade nog inte initierat något själva. Jag tror inte att vi hade löst det 

inom ramen för turistorganisationerna eller Högskolan i Falun. 


Vi gick med för att få en inblick i analysen av vårt område. Bara genom att 

bidra får man resultatet av forskningen. 


Ja, det tycker jag. Det var inga jätteresurser som satsades. Det enda som 

gör mig tveksam är att det inte gav en klar bild av resultatet. 



Nej. Det förstärkte gamla nätverk. 

22. Problem? 

Nej. 



Att vi har fått papper på sådant man haft på känn. 

71

FOV Fabrics AB i Borås 

Kontakt: Fredrik Johansson, Affärsutvecklingschef 

Handläggare: Mikael Skrifvars, Högskolan i Borås 

Projektnamn: Antistatiska och el-ledande beläggningar för textila material 

Frågor: 




Svar: 

Projektet var mer en förstudie där vi studerade el-ledande beläggningar för 

framtida produkter. Vi tror att det är ett område med goda 

utvecklingsmöjligheter. 




Projektet ledde inte till några nya produkter. Vi studerade mer 

möjligheterna att få fram nya produkter inom sensormaterial och tog fram 

demonstratorer inom området. 


Vi har tagit ett första steg inom ett område vi tror på. Det kan i framtiden 

leda till produkter. 


Forskningen var tidigt ute inom området, vilket gett oss ett försprång. 


Den är bra, men vi har ännu ingen produkt. 







Vi vill gärna knyta doktorander till oss. 

72


Ja, definitivt. 

14. Hur ser 2010 ut? 

Vi hoppas det finns möjligheter att kommersialisera en eller två produkter 

och i de sammanhangen var projektet ett insteg. 


Vi fortsätter satsa på det textila elektronikområdet. 

16. Visioner? 

Nästa generation textilier kommer att innehålla el-ledande funktioner. Här 

är konkurrensen hård från Aisen. Då är det viktigt att vi håller oss framme. 

Det är vår vision att utveckla textilier med el-ledande funktioner. 

Målsättningen är att vi ska bli ledande i Europa. 


Nej. 


högskolan? 

Utan KK-stiftelsen stöd hade det varit väldigt svårt att göra något. Det är 

avgörande att stödet finns, även om vi ingår i ett antal olika 

forskningsprojekt. 


Vi gick med för att hålla oss uppdaterade så att vi klarar konkurrensen. Vi 

behöver ta fram nya framtida produkter för marknaden. 


Ja. 



Ja. Dels har vi fortsatt att titta på olika fibrer, dels fortsätter kontakterna 

med högskolan i Borås. 

22. Problem? 

Nej. 


Ja, vi diskuterar nu med elektronik-, sensor- och medicinteknisk industri. 


73

Projektet har blivit en ögonöppnare som gett kunskap om vad som är 

möjligt inom området. Hade inte högskolan i Borås tagit initiativ hade vi 

följt utvecklingen mer på distans. 

74

Almedahl-Kinna AB i Borås 

Kontakt: Jamilla Nilsson, utvecklingschef 

Handläggare: Mikael Skrifvars, Högskolan i Borås 

Projektnamn: Antistatiska och el-ledande beläggningar för textila material 

Frågor: 




Svar: 

Projektet var mer en förstudie. Den gav ökad kunskap om elektriskt ledande 

material, vad som finns på marknaden och hur länge den elektriska 

förmågan håller. Det gjordes också en utvärdering av olika polymerer och 

deras ledningsförmåga. 




Förstudien visade att man endast kunde nå ledningsförmåga i nivå med 

antistatisk effekt, medan vårt mål var att lyckas med högre ledningsförmåga 

än detta. Därför satsade vi inte vidare. 











Ja. 

75

14. Hur ser 2010 ut? 


16. Visioner? 



högskolan? 

Om vi hade tyckt att resultatet från förstudien hade varit tillräckligt 

intressant hade vi troligtvis prioriterat upp projektet. Då hade vi tagit 

handledarrollen istället för högskolan och haft som krav att det skulle leda 

till en produkt. Antingen hade vi fortsatt samarbetet med högskolan eller 

använt en extern hjälp för de delar där vi inte har intern kompetens. 


Vi hade en produktidé när det gällde smart textil. Vi ville se om man kunde 

få ut fler funktioner av en textil. Om man som företag vill hänga med i 

konkurrensen måste man vara innovativ. Innovation är ett av våra 

kärnvärden. 


Ja, det gjorde projektet arbetsmässigt. Men det ledde inte till någon ny 

produkt. Det är alltid svårt när flera företag ingår i ett forskningsprojekt. 

Man har då olika slutmål och vet därför inte vad den andra har för syfte. 

Hade vi drivit projektet själva hade vi snabbare sett vad det lett till. 

Högskolan letade upp nya material, men projektet drog ut på tiden. 



Projektet gav delvis nya nätverk, men vi har inte varit så aktiva i dem. 

Projektet har lett till ett nytt projekt med en annan finansiär. 

22. Problem? 

Nej, det fanns det egentligen inte. Vinnova eller KK stiftelsen har oftast 

kravet att flera företag måste jobba i samma projekt. Det skapar ett 

generellt problem eftersom man oftast inte har samma slutmål. Detta gör att 

man hamnar i en svår situation. Antingen är man konkurrenter med ungefär 

samma slutprodukt som man inte gärna vill avslöja, eller från helt olika 

branscher vilket oftast ger spretiga projektet. Som företagare får man 

därför inte ut så mycket som man skulle önska av ett projekt. 

Helst skulle flera företag kunna få söka pengar inom samma område, men 

inte behöva delta i samma projekt. Därmed undviker man 

76

konkurrensfördelar för något enskilt företag, vilket jag tror är bakgrunden 

till kravet på att flera företag ska ingå. Samtidigt får varje enskilt företag ut 

mer av det forskningsbidrag vi blir tilldelade. 



Vi hittade möjliga leverantörer genom högskolan i Borås. Projektet gav ett 

kunskapsutbyte och vi fick en uppfattning om vad som är på gång. 

77

Medical Equipment Development AB, MEDAB i Sollentuna 

Kontakt: Lars Edebo, R&D director, professor em 

Handläggare: Mohammad Taherzadeh, Ingenjörshögskolan Borås 

Projektnamn: Framställning av antimikrobiellt superabsorbent från 

sulfitlut med zygomyceter 

Frågor: 




Svar: 

Vi har utvecklat en superabsorbent-tillämpning i samarbete med Rexcell, ett 

företag inom Dunikoncernen. Dessutom har vi utvecklat svampodlingar som 

kan användas både som superabsorbenter för blöjor och som fiskfoder. 




Tillämpningen ska ersätta absorbenter i hygienprodukter, vilka nu 

syntetiseras från petrokemiska råvaror. Vi har prövat prototypen och vet att 

den fungerar. Vi har odlat svampar i allt större mängder. Det har skett i ett 

samarbete med Ingenjörshögskolan Borås som framställt absorbenter ur 

svampbiomassan. Rexcell har också prövat den absorberande produkten 

inom sin produktion. 

Tekniken kallas air-aid-nonwowen material, dvs ej spunnet material och är 

svårt att framställa rent tekniskt. Syftet är en förbättrad antibakteriell effekt 

och antilufteffekt på hygienprodukter. 


Applikationen är tänkt att användas för sårbehandling och hygienprodukter. 


Produkten är unik. 


Vi är sannolikt ensamma om produkten. 


Produkten befinner sig på prototypstadiet. 


Nej. 

78




Nej. 


Får vi igång en produktion behöver vi anställa fem till tio personer. Blir det 

skiftgång kan det innebära två till tre personer till. 


Ja. 

14. Hur ser 2010 ut? 

Vi har under maj och juni ökat produktionskapaciteten för svampbiomassa 

mer än tiofaldigt, genom en pilotanläggning vid Nordic Papers massabruk i 

Säffle. 


I första hand vill vi konsolidera produktionen av svampbiomassa som 

ingrediens i fiskfoder och som råvara till absorbent. Vinnova finansierar till 

hälften detta projekt. Användningen som fiskfoder innefattar även att 

biprodukter från absorbentframställningen kan användas i fiskfodret. 

16. Visioner? 

Absorbenten tänker vi, i samarbete med Rexcell, fortsätta att pröva för 

personliga hygienprodukter. I samarbete med forskare vid Sahlgrenska 

Universitetssjukhuset avser vi att utveckla sårbehandling, särskilt mot 

infektioner med antibiotikaresistenta bakterier. 


Ja, lågkonjunkturen har gjort det svårt att få tag på riskvilligt kapital. 


högskolan? 

Det har jag svårt att svara på. Vi hade kanske vänt oss till lokala aktörer 

eller Vinnova. Det är en ständig jakt på pengar. 


Jag har arbetat med den här typen av mikrosvampar i 20 år och ligger 

bakom att projektet kom till. Eftersom jag känner Mohammad Taherzadeh 

och då jag är f d chef för Sahlgrenska sjukhusets laboratorium, såg jag 

möjligheterna att utveckla nya produkter. 

79





Ja, vi samarbetar med Borås högskola och Rexcell. 

22. Problem? 

Nej. 


Ja. Vi har samarbetat utifrån utpräglat olika kompetenser inom olika 

områden. 


Projektet har lett till att vi kommit närmare marknaden. 

80

Logica i Stockholm 

Kontakt: Patrik Fransson, AM Outsourcing Pre-Sales Director 

Handläggare: Olof Forsgren, Högskolan Borås 

Projektnamn: Co-design plattformar – möjligheter och utmaningar 

Frågor: 




Svar: 

Projektet ledde till en central standard inom Logica, en projektplattform 




Projektplattformen används framförallt internt och kan beskrivas som vårt 

”löpande band”. Verktyget används för distribuerad programutveckling. 

Det stödjer våra globala leveransmodeller. Vi utvecklar och förvaltar nya 

system åt våra kunder. 



Produkten är rätt unik och löser problem som få har lyckats med. Ingen har 

lyckats koppla ihop det så här. 


Nej, vi ser det som ett internt produktionssystem. 



Nej, men vår effektivitet har definitivt höjts och det ger oss 

konkurrensfördelar. 




Nej. 


81


Ja, det har bidragit till att vår konkurrenskraft ökat, vilket var målet med 

projektet. 

14. Hur ser 2010 ut? 


Ja, det pågår utveckling hela tiden. Det är en grupp som nu vidareutvecklar 

och förvaltar produkten. 

16. Visioner? 


Nej. 


högskolan? 

Vet inte, jag har inget svar. 


Vi sökte externa influenser. Av en slump träffade vi Olov Forsgren på 

Högskolan i Borås och han forskade inom området. 


Ja, absolut. 



Ja, vi har haft mycket kontakt med högskolan under åren, men inte de 

senaste åren på grund av tidsbrist. 

22. Problem? 

Nej. 



Vi hade tydliga interna målsättningar. Vi behövde få forskarnas inspiration, 

kunskaper, erfarenheter, utmaningarna och frågeställningar. Och det fick 

vi. 

82

[Klicka hÃ¤r och skriv titel] - KK-stiftelsen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?