18.03.2014 Views

Handledning Katalog -1955 (Plåten)

Handledning Katalog -1955 (Plåten)

Handledning Katalog -1955 (Plåten)

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Katalog</strong> –<strong>1955</strong><br />

för litteratur tryckt till och med <strong>1955</strong><br />

Den största delen av Lappkatalogen finns nu i KB:s katalog och lånesystem Regina och du<br />

kan beställa materialet där. Om du inte hittar det, kan du göra beställningen med manuella<br />

blanketter enligt den här handledningen istället.<br />

Lapparnas ordning<br />

Lapparnas inbördes ordning bestämmes av uppslagsordet = det ord under vilket man slår upp<br />

ett verk i nominalkatalogen.<br />

Uppslagsord kan vara:<br />

a) personnamn (författarnamn)<br />

b) anonymt uppslagsord (ibland kallat formellt uppslagsord). OBS se även flera ord.<br />

I regel = första substantivet i nominativ i titeln. Detta gäller verk där inte ett personnamn kan<br />

tas till uppslagsord, t.ex. tidskrifter, samlingsverk och skrifter utan utsatt författarnamn eller<br />

med fler än tre författare.<br />

Exempel:<br />

Svensk tidskrift<br />

Studier i modern språkvetenskap<br />

God mat för det enklare hushållet<br />

Undantag: Anonyma titlar på finska, slaviska språk, japanska och andra språk, i vilka första<br />

substantivet i nominativ är svårt att fastställa, ligger på första ordet i titeln.<br />

c) geografiska namn<br />

Anonyma topografiska skrifter kan ha ett i titeln förekommande geografiskt namn till<br />

uppslagsord och skrifter utgivna av eller handlande om institutioner, sällskap o. dyl. har oftast<br />

institutionens residensort som uppslagsord.<br />

Exempel:<br />

Dear old London<br />

London. British museum. The British museum quarterly.<br />

d) konventionella uppslagsord


Arbeten som har ett allmänt vedertaget namn. Såväl original som översättningar får detta<br />

namn som uppslagsord.<br />

Exempel:<br />

Bibeln, Edda Saemundar (= den äldre Eddan).<br />

Roland (= Rolandsången), Tusen och en natt<br />

Internationella kongresser är ibland samlade under ett konventionellt uppslagsord på<br />

svenska.<br />

Exempel:<br />

Actes du dixième congrès international des Orientalistes. Session de Genève 1894.<br />

söks under uppslagsord: Orientalistkongresser, Internationella<br />

Actes du quatrième congrès international de linguistes tenu à Copenhague du 27. août au 1er<br />

septembre 1936.<br />

söks under uppslagsord: Filologkongresser, Internationella<br />

Siffror som uppslagsord<br />

ligger efter alfabetets slut i sifferföljd.<br />

Är siffertalet fast förbundet med annat ord eller ordkombinationer är det omskrivet med<br />

bokstäver:<br />

Exempel:<br />

"50-åringar i ord och bild " ligger på Femtio-åringar, "1863 års män" ligger på<br />

Adertonhundrasextiotre års män<br />

men verket "1864 i Billeder och Tekst" ligger på 1864 i sifferföljden efter alfabetets slut.<br />

Titlar som börjar med preposition<br />

är ordnade efter denna.<br />

Undantag: prepositionen Om<br />

Exempel:<br />

In the northern mists<br />

På livets väg<br />

men: Om titlar och högfärd


Undantag från undantaget: Latinska titlar som börjar med prepositionen de ligger på de.<br />

Utländska titlar som börjar med prepositionen oms utländska motsvarigheter, t.ex. On, Sur,<br />

Uber, har på senare år omordnats och ligger numer i regel på dessa prepositioner.<br />

För svenska uppslagsord används nystavningen av år 1906.<br />

Exempel:<br />

qvinna = kvinna<br />

hvad = vad<br />

bref = brev<br />

För den alfabetiska ordningen är svenska alfabetets bokstavsföljd bestämmande.<br />

Observera följande avvikelser, som iakttas oberoende av förekommande skrivsätt:<br />

qu= qv<br />

w = v<br />

i = j, då det i nordiska namn används i stället för j.<br />

Exempel:<br />

Wahl = Vahl<br />

Biörk = Björk<br />

Lillie = Lillje<br />

Stie = Stje<br />

danskt norskt aa = å, ae = ä, ø = ö<br />

svenskt ae = ä<br />

tyskt ae = ä, oe = ö, ue = u<br />

latinskt ae = ae oe = oe<br />

franskt œ = oe<br />

holländskt ae = ae, oe = oe, y = ij<br />

fornnordiskt P = th<br />

Vid diakritiska tecken fästes intet avseende: é och è = e


Om anonymt uppslagsord består av flera ord betraktas dessa antingen de sammanbinds av<br />

bindestreck eller ej som ett ord. Ordningsföljden framgår av nedanstående exempel.<br />

Exempel:<br />

Union<br />

Unionalen<br />

Union-catalogue<br />

Unionen<br />

Union list<br />

Unionsposten<br />

OBS! Gäller ej personnamn - se nedan<br />

<strong>Katalog</strong>lappar med samma uppslagsord<br />

ligger i följande ordning sinsemellan:<br />

A) konventionellt uppslagsord<br />

B) anonymt uppslagsord<br />

C) geografiskt namn<br />

D) personnamn<br />

Exempel:<br />

Roland Rolandsången …ligger före författaren Roland, Anders Ivar,<br />

liksom staden London ligger före författaren London, Jack<br />

<strong>Katalog</strong>lappar med samma uppslagsord - deras inbördes ordning<br />

Några exempel på hur lapparna är ordnade inom vissa vittomfattande uppslagsord, under vilka<br />

ett stort antal lappar samlats.<br />

A. konventionella uppslagsord<br />

Exempel:<br />

Bibeln: Först ligger originalbibeln (hebreisk eller grekisk grundtext), därefter Biblia<br />

polyglotta (flerspråkig) och sedan översättningar alfabetiskt efter språk. Inom varje språk<br />

kronologiskt efter utgivningsår.


Edda Saemundar (= den äldre Eddan): Först utgåvor på originalspråket:<br />

1. utan utgivare - kronologiskt,<br />

2. med utgivare - alfabetiskt efter dennes namn.<br />

Därefter översättningar alfabetiskt efter språk.<br />

Inom varje språk:<br />

1. utan angiven översättare - kronologiskt efter utgivningsår,<br />

2. med översättare - alfabetiskt efter översättarens namn.<br />

B. anonyma uppslagsord<br />

Lappar med samma anonyma uppslagsord ordnas:<br />

a) om uppslagsord är det första ordet i titeln, enligt därpå följande ord<br />

b) om uppslagsord i titeln föregås av ett annat ord, enligt det föregående ordet<br />

(med bortseende från bestämd och obestämd artikel).<br />

Om de föregående orden är lika, bestäms ordningen av de efter uppslagsordet följande orden.<br />

Exempel:<br />

Tidskrift för arbetsledare<br />

Tidskrift för ett och annat<br />

Tidskrift, De blindas<br />

Tidskrift, Ny, för arbetsledare<br />

Tidskrift, Nyare, för arbetsledare<br />

Tidskrift, Nyare, i fiskevård<br />

Uniformer, Svenska<br />

Uniformer, Svenska arméns<br />

Uniformer, Svenska arméns och flottans<br />

C. geografiska namn som uppslagsord<br />

1. Skrifter av allmän karaktär som handlar om eller berör orten<br />

2. Skrifter utgivna av eller rörande institutioner, sällskap och liknande som har sitt säte<br />

på orten.


Exempel:<br />

uppslagsord Sigtuna<br />

1. Från det gamla Sigtuna<br />

Källor till Sigtuna stads och Sigtunabygdens historia<br />

Sigtuna stads privilegier<br />

2. Estniska gymnasiet<br />

Sigtuna folkhögskola<br />

Lekmannaskolan<br />

Sigtunaskolan<br />

Exempel på lapparnas ordning under några geografiska namn med stor anhopning av lappar:<br />

uppslagsord Stockholm - (Skrifter av allmän karaktär)<br />

Stockholms affärskalender<br />

Bilder från Stockholm<br />

Stockholms stads historia<br />

Stockholms stads statistik<br />

Stockholm. Bilder från Sveriges huvudstad<br />

Stockholm. Guide 1933<br />

Stockholm. Pittoreskt album<br />

Stockholm i nutida konst<br />

Gamla Stockholm<br />

Det unga Stockholm<br />

Stockholmsbilder från fem århundraden<br />

Stockholms stads tänkebok<br />

Vägledning i Stockholm<br />

Stockholms vägvisare<br />

uppslagsord Sverige<br />

Bilder från Sverige<br />

En bok om Sverige


Handbok för resande i Sverige<br />

Sveriges land och folk<br />

Sveriges rike<br />

Schweden. Land und Volk<br />

Sweden in a nutshell<br />

Pictorial Sweden<br />

Sverige. Geografisk beskrivning<br />

Sverige. Några svenska bilder<br />

Sverige. Årsbok för svenska folket<br />

Sverige-Finland<br />

Sverige, fosterland<br />

Sverige i bilder<br />

Sverige i våra dagar<br />

Det glada Sverige<br />

Hela Sverige<br />

Unga Sverige<br />

La Svezia<br />

Tours in Sweden<br />

Vyer öfver Sverige<br />

uppslagsord Uppsala<br />

(Skrifter utgivna av eller rörande institutioner, sällskap och liknande)<br />

Uppsala cykelklubb<br />

Uppsala läkareförening<br />

Norrlands nation<br />

Uppsala segelsällskap


Stockholms nation<br />

Uppsala universitet<br />

Universitetsbiblioteket<br />

Utställning<br />

Studentföreningen Verdandi<br />

Östgöta nations bibliotek<br />

Som framgår av exemplen bortses vid alfabetiseringen från upprepning av uppslagsord och<br />

presentationsord av typen Föreningen och liknande.<br />

Lappar med samma geografiska uppslagsord och samma institutionsnamn är ordnade på<br />

följande sätt:<br />

1. institutionsnamnet ensamt som sekundärt uppslagsord<br />

2. institutionsnamnet + en konventionell undertitel, t.ex. [Befordringsfrågor]<br />

3. institutionsnamnet med tillägg av underavdelning, t.ex. fakultet, ämnesinstitution<br />

Exempel:<br />

uppslagsord Uppsala. Universitetet.<br />

Uppsala universitet 1872-1897<br />

Festskrift tillägnad Uppsala universitet<br />

Uppsala universitets katalog<br />

Uppsala studenter från 1858<br />

Till Konungen [Petition…]<br />

Uppsala universitets årsskrift<br />

Uppsala universitet (Hänvisningar till annat uppslagsord)<br />

[Befordringsfrågor] (alfabetiserade efter ämnen)<br />

Större akademiska konsistoriet<br />

Filosofiska fakulteten<br />

(därefter övriga fakulteter alfabetiskt)<br />

Astronomiska observatoriet


Botaniska institutionen<br />

Institutionen för slaviska språk<br />

Zoologiska museet<br />

Samma regel gäller för institutioner och liknande som inte har ett geografiskt namn som<br />

uppslagsord, till exempel Vetenskapsakademien.<br />

Efter geografiskt namn som ensamt uppslagsord ligger sammansatta uppslagsord i vilka<br />

ortnamnet ingår som första led med eller utan bindestreck.<br />

Exempel:<br />

efter Stockholm. Överståthållarämbetet, som är sista lappen på Stockholm, institutioner,<br />

ligger:<br />

Stockholm-Bergslagen (järnväg)<br />

Stockholm-Blidösund (ångfartygsaktiebolag)<br />

Stockholm-Saltsjön (ångfartygsaktiebolag)<br />

Stockholmare<br />

Stockholms län<br />

Stockholms stift<br />

Stockholmsbagaren<br />

Stockholmsnytt<br />

Stockholmsstudenter<br />

Stockholm studies<br />

Stockholmstyper<br />

Stockholmsvisan<br />

D. personnamn<br />

Lappar med samma personnamn som uppslagsord ligger i följande ordning sinsemellan:<br />

1) pseudonymer<br />

2) förnamn, enskilda personers utan bestämning<br />

3) förnamn, enskilda personers med bestämning


(t.ex. hemort eller nationalitet, s.k. patronymikon)<br />

4) påvar<br />

5) furstar<br />

6) efternamn<br />

Exempel:<br />

Bonifacius [pseud]<br />

Bonifacius [romersk fältherre]<br />

Bonifacius [ärkebiskop i Mainz]<br />

Bonifacius Britannus<br />

Bonifacius VIII [påve]<br />

Bonifacius IX [påve]<br />

Bonifacius, Balthassar<br />

Bonifacius, Johannes<br />

Furstar med samma namn ligger:<br />

1) efter land och 2) inom varje land:<br />

a) regenter i nummerordning<br />

b) övriga furstar alfabetiskt efter namnen (Karl August ligger före Karl Filip o.s.v)<br />

Exempel:<br />

1) Karl, prins av Danmark<br />

Karl Ludwig, kurfurste av Pfalz<br />

Karl I, konung av Rumänien<br />

Karl Alexander, storhertig av Sachsen-Weimar<br />

Karl II, konung av Spanien<br />

Karl XI, konung av Sverige<br />

Karl V, tysk-romersk kejsare


2a) Karl XI, konung av Sverige<br />

Karl XII, konung av Sverige<br />

Karl XIV Johan, konung av Sverige<br />

Karl XV, konung av Sverige<br />

2b) Karl August, kronprins av Sverige<br />

Karl Filip, svensk prins<br />

Karl Gustaf, hertig av Småland<br />

Karl Gustav Oscar Fredrik Christian, hertig av Östergötland<br />

Karl [Oskar Carl Wilhelm], hertig av Västergötland<br />

Samma efternamn:<br />

1) utan förnamn, med inklamrat förnamn eller med samma förnamn: lapparna ligger<br />

a) efter författarens födelseår om detta är känt<br />

b) efter tryckår om författarens födelseår är okänt<br />

2) med initial eller med utskrivet förnamn:<br />

Exempel:<br />

Larsson, B<br />

Larsson, Bertil<br />

Larsson, Bertil Axel<br />

Larsson, Bertil [Karl] (rak ordning)<br />

Larsson, [Karl] Bertil (inverterad ordning)<br />

Larsson, K<br />

Larsson, K Bertil<br />

Larsson, K[arl] Axel<br />

Larsson K[arl] Bertil<br />

Larsson, K[arl] Bertil [Peter] (rak ordning)


Larsson, [Peter] Karl Bertil (inverterad ordning)<br />

Meyer<br />

Meyer, A<br />

Meyer, A C T<br />

Meyer, Adolf<br />

Meyer, Adolf Bernhard<br />

Meyer, E<br />

Meyer, E R<br />

Meyer, Edith<br />

3) dubbla efternamn<br />

Dubbla efternamn med eller utan bindestreck ordnas omedelbart efter det enkla efternamnet:<br />

Exempel:<br />

Dahl, Yngve<br />

Dahl-Iversen, A<br />

Dahl Mikkelsen, M<br />

Dahlander, Axel G<br />

Martin, W<br />

Martin Cerezo, S<br />

Martin Chabot, E<br />

Martin du Gard, R<br />

Martin Saint-Léon, E<br />

Martinaux, A<br />

Observera att bindestreck förenar vid appellativt använda personnamn<br />

(= personnamn använda som bestämning)<br />

Exempel:


Ford, Henry<br />

Ford, William<br />

Ford Fältet<br />

Ford Motor Company AB<br />

Ford Service<br />

Fordahl, släkten<br />

Ford-bladet<br />

Fordham, Frieda<br />

Ford-nytt<br />

Fordomtima<br />

Efternamn med prefix<br />

Allmän regel: är prefixet en artikel eller artikel + preposition inbegrips det i namnet.<br />

Är prefixet enbart en preposition inbegrips det i regel inte i namnet.<br />

Med vissa avvikelser från huvudregeln gäller följande för de olika språken:<br />

svenska namn: De, Du inbegrips (även stavade med litet d)<br />

af, von, von der inbegrips inte.<br />

Exempel:<br />

De Geer, De la Gardie, de Laval, de Maré<br />

men: af Wirsén, von Dahlin, von der Burg<br />

tyska namn: am, im, vom, zum, zur inbegrips<br />

von, von der, von dem etc. inbegrips inte<br />

Exempel:<br />

Vom Hagen, Zum Berge<br />

men: von Schiller, von der Hagen<br />

holländska namn: ten, ter, ver inbegrips


van, van den, van der, de, den, der inbegrips inte<br />

Exempel:<br />

Ter Laan, Ten Kate, Vermeer<br />

men: van der Velde, de Vries, van Bemmelen<br />

engelska namn: alla prefix inbegrips: De, D', Fitz, Mac, Mc<br />

Namn som börjar med Mac, Mc eller M' ligger i en alfabetisk svit<br />

under Mac… oavsett skrivsätt.<br />

Exempel:<br />

Macbride<br />

McBryde<br />

Mac Cabe<br />

McCaig<br />

Mac Callum<br />

McCann<br />

M'Cheyne<br />

Maccioni<br />

McClaskey<br />

franska namn: La Le, L', Du, Des, Saint, Sainte inbegrips<br />

de, d' inbegrips inte<br />

Exempel:<br />

Le Sage, Du Puy, Des Cartes, Saint-Simon,<br />

de La Fontaine, d'Alembert<br />

italienska namn: La, del, della, dei, degli, delle, dal, dalla, dagli, dai, dalle<br />

San, Santo inbegrips<br />

de, di d' inbegrips inte


Exempel:<br />

La Marmora, Della Porta<br />

de Benedictis, d'Annunzio<br />

spanska namn: La, Los, Las, del, San, Santo, Santa inbegrips<br />

de inbegrips inte<br />

Exempel:<br />

de Las Casas<br />

de Los Rios,<br />

de Grimaldo<br />

Undantag: Ett prefix som enligt reglerna inte borde inbegripas i uppslagsordet, men som<br />

skrivs sammanbundet med detta inbegrips.<br />

Exempel:<br />

Delacroix<br />

4) Samma person. Arbeten av samma författare är ordnade inbördes på följande sätt:<br />

1) Samlade skrifter<br />

2) Enskilda arbeten i original efter första substantivet i nominativ.<br />

OBS! Romantitlar som är ett personnamn eller en titel + ett personnamn ordnas efter första<br />

orden.<br />

Exempel:<br />

Charlotte Löwensköld, Anna Swärd, Dr Jekyll och mr Hyde<br />

Observera att detta gäller endast romaner: biografier över verkliga personer ordnas efter den<br />

biograferades efternamn, till exempel Mathilda Wrede.<br />

3) Översättningar alfabetiskt efter språk (inom språken alfabetiskt efter första substantivet i<br />

nominativ i titeln, om detta kan bestämmas, eljest efter första ordet).<br />

Är två eller flera titlar lika, ordnas de kronologiskt efter tryckår -<br />

är även tryckåren lika, ordnas de alfabetiskt efter tryckorter.<br />

4) Hänvisningar (medarbetarskap, utgivare, översättare m.m.)


5) Biografiska hänvisningar (verk om författaren eller hyllningsskrifter till författaren)<br />

6) Arbeten författade tillsammans med andra.<br />

Exempel:<br />

uppslagsord Lagerlöf, Selma<br />

1) Samlade berättelser<br />

Valda berättelser<br />

Skrifter<br />

Valda stycken<br />

2) Anna Svärd<br />

Drottningar i Kungahälla<br />

Herr Arnes penningar<br />

Gösta Berlings saga<br />

Mathilda Wrede<br />

3) (danska)<br />

Skrifter<br />

Liljecronas Hjem<br />

Trolde og Mennesker<br />

(engelska)<br />

Works<br />

Christ legends<br />

Invisible links<br />

The story of Gösta Berling<br />

(finska)<br />

Kootut teokset (Samlade skrifter)<br />

Aarne-herran rabat (Herr Arnes pengar)


Gösta Berlingin taru<br />

Liljecronan koti<br />

(franska)<br />

Le livre des légendes<br />

Le merveilleux voyage de Nils Holgerson<br />

(japanska)<br />

Ge-su-ta Be-ru-rù-gu densetu (Gösta Berlings saga)<br />

Jinushi no ie no monogatari (En herrgårdssägen)<br />

(tjeckiska)<br />

Povídka o panském dvoe (En herrgårdssägen)<br />

Svatá noc (Den heliga natten)<br />

(tyska)<br />

Gesammelte Werke<br />

Unsichtbare Bande<br />

Liljecronas Heimat<br />

Wunderbare Reise des kleinen Nils Holgersson<br />

Die Wunder des Antichrist<br />

(ungerska)<br />

A generális gyürüjè (Generalens ring)<br />

Két Krisztus legenda (Två Kristuslegender)<br />

Liljecronas otthona (Liljecronas hem)<br />

4) + Lagerlöf, Selma (hänvisningar till annat uppslagsord)<br />

Se: Fristrup, P. & Lagerlöf, S., Das Märchen von Moorhof 1913.<br />

"Föredrag av Selma Lagerlöf m.fl. hållna å offentligt möte. 1917.<br />

"Litteratur, Levande svensk. 12. 1937.


5) [Lagerlöf, Selma]<br />

Selma Lagerlöf. Ett minnesalbum.<br />

Sthlm 1940.<br />

+ [Lagerlöf, Selma] (hänvisningar till arbeten om henne)<br />

Se: Adolf, A, Selma Lagerlöf. 1938.<br />

Afzelius, N, Selma Lagerlöfs världsrykte. 1938.<br />

Etc.<br />

6) Lagerlöf, Selma & Jörgensen, Johannes<br />

Fra Bibelns Byer.<br />

Khvn 1933.<br />

Klassiska författare:<br />

För de mest produktiva klassiska författarna gäller särskilda regler för lapparnas ordning:<br />

1) Originalverk<br />

a) Opera omnia - kronologiskt<br />

b) enskilda skrifter - alfabetiskt efter titlarna.<br />

Inom varje titel kronologiskt.<br />

2) Översättningar: alfabetiskt efter språk. Inom språken alfabetiskt efter titlarna.<br />

Inom titlarna kronologiskt.<br />

Ledlappar finns i regel inlagda främst på varje författare.<br />

Swedenborg, Emanuel<br />

Titlarna ligger alfabetiskt efter första ordet inom varje språk.<br />

Inom engelska språket har vissa avvikelser gjorts- se ledlappen som ligger främst bland de<br />

engelska titlarna.<br />

I de latinska titlarna som börjar med de bortses från denna preposition vid alfabetiseringen.<br />

Beställningar


Sedan denna handledning skrevs har stora delar av Lappkatalogen lagts in i KB:s katalog och<br />

lånesystem Regina och kan beställas där. Material som finns i Regina beställs alltid direkt i<br />

Regina. Endast när man inte hittar materialet där, beställer man via manuella blanketter enligt<br />

instruktionerna i denna handledning.<br />

Vid utskrivning av rekvisitioner efter lapparna i KB:s gamla nominalkatalog -<strong>1955</strong> måste man<br />

vara särskilt noga med vissa uppgifter för att framtagarna skall kunna hitta böckerna i<br />

magasinen.<br />

Skriv tydligt. Fyll i varje uppgift på sin rätta plats på blanketten - den blir mycket lättare att<br />

avläsa då, och du underlättar framtagarens jobb och får fram boken snabbare.<br />

Skriv alltid uppslagsord ensamt på därför avsedd rad på blanketten. Skriv även författarens<br />

förnamn eller åtminstone initialer. Sätt alltid ut tryckåret. Det är lättare att hitta boken på<br />

hyllan om man vet hur gammal den är, och dessutom kan det finnas flera upplagor eller<br />

tryckningar.<br />

Observera att endast ett arbete kan rekvireras på varje blankett ! Ange tydligt vilken del av ett<br />

flerbandsverk du vill ha. Speciellt när det gäller svenska böcker är det viktigt att man noga<br />

anger vilken upplaga eller tryckning som avses.<br />

Formatet skall alltid sättas ut på blanketten, om det inte är 8:o. Skriv alltid 4:o respektive Fol<br />

på rekvisitionen, om det står så på lappen - även om det skulle råka stå på ovanlig plats, t.ex.<br />

långt ner, vilket det ibland gör på äldre lappar.<br />

8:o och 4:o står i regel blandade på hyllorna, men det är i alla fall bra för framtagarna att veta<br />

hur stor boken är, som de letar efter.<br />

Kom ihåg att i utländska samlingen är facken Bibliografi, Arkeologi och Polygrafer<br />

uppdelade i en 8:o-svit och en 4:o-svit.<br />

Formatangivelse är vid rekvisition från dessa fack helt nödvändig, om boken skall kunna tas<br />

fram. Format står i regel, när det gäller dessa fack, i signum, men inte alltid.<br />

Formatbeteckningen 8 [4.] betyder, att skriften är uppställd bland 8:o-formaten, men att<br />

arkvikningen motsvarar 4:o. Detta gäller mest 1700-talstryck.<br />

KB:s svenska samling är uppdelad på fyra perioder:<br />

1) -1699<br />

2) 1700-1829<br />

3) 1830-<strong>1955</strong><br />

4) 1956-<br />

Perioderna 1-3 redovisas i nominalkatalogen -<strong>1955</strong> och följande måste iakttagas, när man<br />

skriver rekvisitioner:


1) -1699: skrifter tryckta före 1700 kan givetvis sökas i nominalkatalogen, men söks lättast i<br />

Collijns tryckta bibliografier, där KB:s lokalsigna - och i förekommande fall<br />

mikrofilmsnummer - finns antecknade. Lokalsignum är ett numerus currens, som skrivs i<br />

rekvisitionens signumruta - och inte den äldre signaturen i hörnet.<br />

2) 1700-1829 är en egen samling. Under signum är tillfogat 1700-1829 - detta måste också<br />

anges på rekvisitionen.<br />

Om ett arbete ingår i en serie som sammanhålls eller är sammanbundet med ett annat verk,<br />

står seriens titel respektive titeln på verket med vilket skriften är sammanbunden under raden<br />

med tryckort och tryckår och föregås av =, i: sammanbd med: eller dylikt.<br />

Bokens klassning står i dessa fall inom [ ] i övre högra hörnet på lappen. Detta signum skall<br />

inte skrivas på rekvisitionsblanketten. På blanketten skrivs: seriens titel, volymnumret,<br />

tryckåret och i signumrutan det signum som står vid serietiteln.<br />

Om ett arbete finns i flera exemplar och det ena exemplaret ingår i en sammanhållen serie<br />

eller är sammanbundet med ett annat verk, står under lokalsignum i övre högra hörnet en tom<br />

[ ] för att ange att detta exemplar har ett annat uppställningssignum, d.v.s. seriens.<br />

Uppslagsord - ordningsord<br />

Inom respektive ämnesgrupper är böckerna i regel uppställda alfabetiskt efter uppslagsord,<br />

som alltså även fungerar som ordningsord. Inom vissa ämnesgrupper är böckerna emellertid<br />

uppställda efter ett särskilt ordningsord. Detta gäller exempelvis:<br />

Biografier och monografier där bokens författare är uppslagsord, men på hyllan i magasinet<br />

står boken uppställd efter den biografierade personens namn. Detta namn är i regel textat<br />

överst till höger på kataloglappen. När man skriver en rekvisition skall detta namn textas<br />

under lokalsignum.<br />

Detsamma gäller facket Geografi/Särskilda orter. Ortens namn textas under signum (exempel<br />

8), samt i vissa andra fall.<br />

Om ett årtal står textat överst till höger på kataloglappen, skall detta skrivas under<br />

lokalsignum på rekvisitionen - detta gäller t.ex. facken Sv. Saml./Polit./Sv./Allm./ och<br />

broschyrerna på Sv. Saml./Polit. Ekon.<br />

Glöm inte att (Br) i signum, vilket betyder broschyr, måste tas med i lokalsignum.<br />

Parentesen betyder inte att det kan uteslutas. Broschyrerna ligger i särskilda kapslar efter<br />

böckerna på respektive fack. Ofta är broschyrerna uppdelade i 4:o och 8:o-kapslar.<br />

Skriv därför också formatet under (Br) i signum.<br />

Bakgrund<br />

Denna handledning som är tillkommen på initiativ av KB:s utbildningskommitté är<br />

sammanställd för att underlätta sökning i den gamla alfabetiska lappkatalogen -<strong>1955</strong>, som<br />

förvaras i plåtkapslar i katalogrummet. Huvudvikten är lagd vid lapparnas inbördes ordning.


Hur kataloglappar med samma uppslagsord är ordnade sinsemellan, har vi försökt visa med<br />

talrika exempel. Mönstret är ibland ganska komplicerat, särskilt under vittomfattande<br />

uppslagsord som t.ex. Stockholm och Sverige, under vilka ett stort antal lappar hopats.<br />

I början av 1860-talet beslöt man i KB, att efter utländska förebilder upprätta en katalog<br />

bestående av lösa blad - i KB kallade lappar - en för sin tid ny och djärv tanke. Liksom i de<br />

flesta andra bibliotek hade man i äldre tid förtecknat böckerna i bundna volymer, vilka<br />

allteftersom samlingarna tillväxte måste "slaktas" och ombindas eller till och med förnyas och<br />

omskrivas.<br />

Den nya lappkatalogen tillväxte långsamt under de första decennierna beroende på att<br />

katalogiseringen i huvudsak endast omfattade böcker som tillhörde utländska<br />

tryckavdelningen och först omkring 1890 utsträcktes även till svenska avdelningen.<br />

Några fasta regler för katalogiseringen tycks inte ha funnits i början. De första nedskrivna<br />

reglerna daterar sig från 1866. Allteftersom nya erfarenheter gjordes och<br />

katalogiseringsarbetet intensifierades - 1909 trädde t.ex. en ny avdelning för katalogisering av<br />

den äldre svenska litteraturen i verksamhet - blev ändringar och tillägg till de ursprungliga<br />

reglerna nödvändiga. Dessa blev inte genast nedtecknade, utan förmedlades genom muntlig<br />

tradition.<br />

En verklig omarbetning kom till stånd först 1880. De första tryckta katalogreglerna är<br />

utarbetade av riksbibliotekarie E.W. Dahlgren: "<strong>Katalog</strong>regler för Kungl. biblioteket… av<br />

riksbibliotekarien fastställda den 30 juni 1916". Dessa regler, som ännu idag är normgivande<br />

för katalogiseringen av äldre tryck, har senare kompletterats av andra regelsamlingar.<br />

Under perioden 1923-29 utarbetade bibliotekarien Ludvig Linder katalogregler, som<br />

föreligger i 8 foliohäften. Förste bibliotekarie Knut Pettersson, som var chef för svenska<br />

avdelningen 1950-59, sammanställde utförliga katalogregler med exempel, som föreligger i<br />

två pärmar.<br />

Allteftersom framställningen av kataloglappar ökade i allt hastigare tempo, blev omläggningar<br />

av katalogen nödvändiga. 1913 genomfördes en sådan omläggning av den legendariske<br />

bibliotekarien L.B. Bagge. En annan stor omläggning företogs i mitten av 1930-talet. I<br />

samband med KB:s ombyggnad under 1950-talet och övergången till ett helt nytt katalog- och<br />

uppställningssystem för litteraturen tryckt 1956- lades den gamla katalogen om i plåtkapslar<br />

och flyttades till det nyinredda nedre katalogrummet.<br />

När man handskas med nominalkatalogen skall man ha klart för sig, att under den långa tid<br />

som gått sedan den påbörjades för mer än hundra år sedan, många olika principer har gjort sig<br />

gällande. Beslutade förändringar har inte alltid kunnat genomföras hundraprocentigt.<br />

Alla kataloglappar har inte reviderats. Det är därför inte ovanligt, att arbeten som söks<br />

återfinns under andra uppslagsord än de regelrätta. Inkonsekvenserna är många. Det bör<br />

kanske också erinras om, att katalogen från början var avsedd som en tjänstekatalog till vilken<br />

allmänheten inte hade tillgång. Detta förklarar kanske dess relativa svårtillgänglighet för de<br />

icke initierade.


Gällande regler för lapparnas ordnande och en del av exemplen i denna handledning har<br />

hämtats ur ovannämnda katalogregler och ur de maskinskrivna fileringsregler med rubriken<br />

"<strong>Katalog</strong>lapparnas ordning i nominal-lappkatalogen", som används av dem som svarar för<br />

inläggningen av nytillkomna kataloglappar. I arbetet med sammanställningen har Dora<br />

Lagerqvist deltagit och varit behjälplig vid urvalet av exemplen på lapparnas inbördes<br />

ordning.<br />

Det är ganska svårt att ta fram böcker ur den gamla samlingen -<strong>1955</strong>. Det är därför viktigt, att<br />

de skriftliga rekvisitionerna är tydligt och korrekt ifyllda. Några av de vanligaste<br />

svårigheterna vid överförandet av uppgifter från kataloglapparna till rekvisitionsblanketterna<br />

påpekas avslutningsvis. Det finns säkert många fler fallgropar i den gamla nominalkatalogen<br />

som vore värda att påpeka, och utbildningskommittén mottar tacksamt förslag till<br />

påpekanden, som kan införas i en andra förbättrad upplaga av denna handledning.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!