18.03.2014 Views

Librismeddelanden-80

Librismeddelanden-80

Librismeddelanden-80

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Nummer <strong>80</strong><br />

ISSN 1651-6184<br />

2002-12-18<br />

LIBRIS-meddelanden<br />

Kungl. biblioteket, LIBRIS-avdelningen<br />

Missa inte:<br />

• Upphandling av portalprogram och<br />

länkserver<br />

Läs mer om när, hur och varför<br />

LIBRIS upphandlar ett portalprogram<br />

och en länkserver.<br />

• Utbildning i LIBRIS nya katalogsystem<br />

Läs om hur man gjorde vid Göteborgs<br />

universitetsbibliotek<br />

• LIBRIS webbsök—nu ännu bättre!<br />

I artikeln får du många bra tips för<br />

användning av webbsök<br />

I det här numret:<br />

Med fokus på samkatalogen 1<br />

Upphandling av portalprogram<br />

och länkserver<br />

Om hanteringen av e-<br />

tidskrifter i LIBRIS<br />

Utbildning i LIBRIS nya katalogsystem<br />

LIBRIS webbsök—nu ännu<br />

bättre<br />

Utländska poster och<br />

dubbletthantering i LIBRIS<br />

5<br />

6<br />

8<br />

11<br />

14<br />

Summary in English 16<br />

Med fokus på samkatalogen<br />

LIBRIS databas och de lokala bibliotekskatalogerna<br />

Den 12 september år 2000 är ett dramatiskt<br />

datum i LIBRIS historia. Den dagen fattar<br />

LIBRIS ledningsgrupp beslutet att föreslå riksbibliotekarie<br />

Tomas Lidman att bryta kontraktet<br />

med det tyska företaget Dynix GmbH som<br />

misslyckats med att leverera ett nationellt katalogsystem<br />

för Sverige. Dagen innebär också<br />

startpunkten för en ny utveckling mot internationalisering<br />

både vad gäller praktiska tekniklösningar<br />

och anpassningar till standarder från<br />

LIBRIS sida.<br />

Sexton månader efter september 2000 – januari<br />

2002 – driftsätter LIBRIS det nya nationella<br />

katalogsystemet. Redan under våren 2001 hade<br />

det egenutvecklade fjärrlånesystemet med både<br />

en windowsklient och ett webbgränssnitt tagits<br />

i drift. Både katalog- och fjärrlånesystemens<br />

driftsättning föregås av omfattande utbildningsinsatser<br />

för landets bibliotekarier. Under<br />

våren 2001 tas också den nya biblioteksdatabasen<br />

i drift och under hösten samma år står<br />

bibliotek.se på tur. Båda dessa system är också<br />

egenutvecklade och något av förstudier till det<br />

kommande nya LIBRIS webbsök. I och med<br />

detta var omställningen från stordatormiljö till<br />

en modern Unix/NT-baserad driftmiljö avklarad.<br />

Inom en tidsrymd av knappt ett och ett<br />

halvt år avvecklades de gamla katalog- och<br />

fjärrlånesystemen och ersattes av moderna system<br />

i egen drift. Lagringsformatet för LIBRIS<br />

webbsök ändrades till MARC21 och helt nya<br />

egenutvecklade system togs i drift. Efter ytterligare<br />

sex månader – hösten 2002 - är version<br />

1.0 av nya LIBRIS webbsök färdig. LIBRISavdelningen<br />

har då etablerat en säker och<br />

modern driftmiljö för de nya systemen och<br />

bedriver utvecklingsarbete med de senaste<br />

verktygen inom Java- och Visual Basicområdet.<br />

Tvåårsperioden från hösten år 2000 fram till<br />

hösten 2002 har varit en mycket produktiv<br />

period för LIBRIS-avdelningen, koncentrerad<br />

på bytet av de gamla katalog- och fjärrlånesystemen<br />

och arbetet med det nya<br />

MARC21-formatet. Det har varit ansträngande<br />

för hela Bibliotekssverige, samtidigt som<br />

Bibliotekssverige visat tålamod och sammanhållning<br />

i uppslutningen kring LIBRIS databas.<br />

Nu när den nya databasen är på plats och<br />

katalogiserings- och söksystemen i drift, kan<br />

man fundera på de nya möjligheter de svenska<br />

biblioteken skapat för utveckling och<br />

samarbete.<br />

Den nya världen och LIBRIS databas<br />

I den nya världen handlar det om utmaningar,<br />

men också möjligheter att ge samtidig<br />

tillgång till många och olika datamängder,<br />

alltifrån lokalt producerade mindre databaser<br />

till stora kommersiella fulltextbaser eller fria<br />

resurser tillgängliga på Internet. Det är standardiserade<br />

sökprotokoll samt standardiserade<br />

förpackningar och beskrivningar av data<br />

som ger frihet att effektivt söka och återvinna<br />

information. Att åstadkomma strukturerade<br />

datamängder är ett måste för databasproducenterna<br />

för att vara intressanta och nödvändigt<br />

för dem som vill göra effektiva söktjänster.<br />

I den nya världen ska man hålla<br />

samman likartad information i stora identifierbara<br />

databaser. Ett sådant exempel är den<br />

gemensamma LIBRIS databas som bygger<br />

på information från de lokala bibliotekskatalogerna.<br />

Den tillhandahåller information från<br />

över 300 svenska akademiska bibliotek och<br />

forskningsbibliotek. Denna mängd av data<br />

utgör en ovärderlig resurs för varje användare<br />

av LIBRIS databas.<br />

Att LIBRIS webbsök är intressant för ut-


Sida 2<br />

LIBRIS-meddelanden<br />

”Sveriges<br />

katalogisatörer<br />

använder samma<br />

katalogiseringsverktyg<br />

och<br />

skapar<br />

tillsammans en<br />

gemensam<br />

databas.”<br />

ländska söktjänster kan man konstatera genom<br />

att studera sökstatistik. Att LIBRIS databas<br />

också är intressant för universitetsvärlden och<br />

allmänheten i Sverige som informationskälla<br />

kan man konstatera genom de dagliga 140 000<br />

söktransaktionerna. Återigen, storleken på databasen<br />

och tydligheten vad gäller innehållet –<br />

böcker, tidskrifter med mera vid Sveriges universitet,<br />

högskolor med mera - gör den till en<br />

av de absolut mest utnyttjade söktjänsterna i<br />

Sverige idag.<br />

Nationella samkataloger på biblioteksområdet<br />

har internationellt en viktig roll att fylla genom<br />

att bidra med tillgänglig strukturerad information.<br />

Samkatalogerna i sin tur slås också samman,<br />

om inte fysiskt, så virtuellt. I ett nordiskt<br />

samarbete skapas SVUC – Scandinavian Virtual<br />

Union Catalogue – i ett försök att strukturera<br />

nationellt tillgänglig information och för Europa<br />

bildas ONE – Opac Network in Europe.<br />

LIBRIS är aktivt i båda sammanslutningarna<br />

och innehar för tillfället ordförandeskapet i den<br />

senare.<br />

Den aktiva svenska samkatalogen<br />

Kvalitet är ett viktigt begrepp i informationsvärlden.<br />

LIBRIS bygger på en kooperativ verksamhetsidé<br />

och har länge förknippats med begreppet<br />

kvalitet. Det är de deltagande biblioteken<br />

som tillsammans bygger upp innehållet i<br />

databasen genom att alltid katalogisera och<br />

registrera sitt eget material i samkatalogen. Sedan<br />

importeras samma information till den lokala<br />

katalogen. Sveriges katalogisatörer använder<br />

samma katalogiseringsverktyg och skapar<br />

tillsammans en gemensam databas. Det har gett<br />

en enhetlighet i synen på utformningen av kataloginformation<br />

och säkert bidragit till den<br />

smidiga övergången till MARC21-formatet.<br />

Detta, liksom att LIBRIS i princip i realtid<br />

speglar det aktuella beståndet av böcker och<br />

tidskrifter vid medlemsbiblioteken, har bidragit<br />

till den förhållandevis höga kvaliteten på LIB-<br />

RIS databas och dess innehåll.<br />

I andra länder gör man tvärtom. Där uppdateras<br />

den gemensamma databasen från de lokala<br />

katalogerna. LIBRIS-avdelningen har under<br />

hösten varit inblandad i en utvärdering av<br />

danskarnas samkatalog DanBib. I vår rapport<br />

påpekade vi att uppdateringen av DanBib och<br />

bristen på ett gemensamt katalogiseringsverktyg,<br />

till skillnad från läget i Sverige, kan få<br />

konsekvenser för just kvalitet och enhetlighet.<br />

Det i sin tur gör också att värdet av basen och<br />

samarbetet lättare ifrågasätts.<br />

Ett problem med uppdatering av baser är<br />

dubblettkontrollen, alltså en effektiv kontroll<br />

av att informationen inte redan finns i basen.<br />

Det är lätt att få in flera bibliografiska poster<br />

om samma sak. I det perspektivet och i ett internationellt<br />

sammanhang kan det svenska arbetssättet<br />

uppfattas som mer tillförlitligt och<br />

skapa ett allmänt fokus på samkatalogen, både<br />

från producenternas och brukarnas sida. Detta<br />

betyder dock inte att LIBRIS databas inte ska<br />

uppdateras med kataloginformation från både<br />

medlemsbiblioteken och andra leverantörer av<br />

bibliografisk information. Det är snarare en<br />

påminnelse om ett framgångsrikt arbetssätt<br />

eller koncept, som förmodligen har sin historiska<br />

förklaring i det att LIBRIS databas skapades<br />

före de lokala systemens och katalogernas<br />

tid.<br />

I Sverige kan vi samverka<br />

Samarbete är det svåraste som finns. Vem fattar<br />

beslut och vem bestämmer? Under en följd<br />

av år med viktiga beslut för att få LIBRISskutan<br />

på rätt köl har en instans som LIBRIS<br />

ledningsgrupp spelat en framträdande roll. Den<br />

har varit ett starkt stöd för LIBRISavdelningen<br />

och riksbibliotekarien vid det formella<br />

beslutsfattandet. Bibliotekscheferna i<br />

ledningsgruppen, LIBRIS avdelningschef och<br />

riksbibliotekarien har tillsammans resonerat<br />

sig fram till en uppfattning om vilka åtgärder<br />

som skulle genomföras för att ge LIBRIS en<br />

möjlighet att spela en central roll för informationsförsörjningen<br />

inom högre utbildning och<br />

forskning. Det snabba beslutet om införandet<br />

av MARC21 hade varit omöjligt utan de aktuella<br />

bibliotekschefernas ställningstagande under<br />

hösten år 2000.<br />

Dagens utmaning gäller innehållet i LIBRIS<br />

databas, alltså kvalitet på den bibliografiska<br />

informationen och samordningen av beskrivningar<br />

och principer för t ex auktoritetsarbetet.<br />

Vem bestämmer över det gemensamma arbetet?<br />

Vilket behov finns av lokala anpassningar<br />

och vem beslutar i så fall om dessa? Vem gör<br />

vad och hur? Det är återigen en fråga om beslutsfattande<br />

och samordning. Samtidigt har vi


Nummer <strong>80</strong><br />

Sida 3<br />

inte riktigt klart för oss vilka instanser som<br />

behövs för en effektiv samverkan.<br />

Under våren 2002 sammanträdde ett nybildat<br />

Katalogråd för LIBRIS-biblioteken. Redan under<br />

hösten året innan hade man insett det akuta<br />

behovet av ett forum för att diskutera katalogiserings-<br />

och formatfrågor i samband med driftsättandet<br />

av det nya katalogsystemet och införandet<br />

av MARC21. Det nya Katalogrådet blev<br />

ett bra exempel på ett gemensamt forum för<br />

diskussioner och beslut om innehållet i LIBRIS<br />

databas. Men ändå, vem bestämmer? I de flesta<br />

frågor är det säkert så att beslut fattas efter consensus,<br />

alltså att man helt enkelt är överens.<br />

Andra frågor överförs till referensgrupper för<br />

ytterligare utredning eller så ges Kungl biblioteket<br />

ansvaret att fatta beslut. Beslut som fattas<br />

och som går stick i stäv med önskemål vid de<br />

katalogiserande biblioteken är inga bra beslut.<br />

Återigen, besluten måste grunda sig på en<br />

gemensam syn på frågeställningarna för att<br />

vara bra beslut.<br />

Det gemensamma och det lokala<br />

Hur samverkar samkatalogen och de lokala<br />

bibliotekskatalogerna? Är det rimligt att fortsätta<br />

att ha dubbla fulla uppsättningar kataloger,<br />

en för varje universitets- och högskolebibliotek<br />

samt LIBRIS katalog, när det gemensamma<br />

målet är två olika intressen hos låntagarna/användarna<br />

som vi på detta sätt försöker<br />

tillfredställa? Har Sverige råd?<br />

Idag ska den lokala katalogen komma närmare<br />

den enskilde informationssökaren och mer<br />

”personifiera” användandet genom att ge den<br />

enskilde så mycket stöd och service som möjligt.<br />

Man ska inte bara kunna reservera material,<br />

få upplysningar om lånestatus med mera.<br />

Det ska gå att knyta katalog- och cirkulationsinformation<br />

till upplysningar om enskilda kurser<br />

och program med mera vid universitetet<br />

samt t ex ge ämnesöversikter i en och samma<br />

bild.<br />

När det däremot gäller att göra sökningar inom<br />

olika ämnesområden är den lokala katalogen<br />

för liten, åtminstone talar det stora utnyttjandet<br />

av LIBRIS databas för detta. LIBRIS databas<br />

är en av de primära källorna för informationssökning<br />

för studenter och överhuvudtaget verksamma<br />

inom utbildningssektorn. Som tidigare<br />

nämnts har LIBRIS upp till 140 000 söktransaktioner<br />

om dagen. Att ha bra kvalitet på innehållet<br />

i en katalog är tillsammans med ett effektivt<br />

söksystem grunden för en bra söktjänst.<br />

Men det räcker inte. Det är också viktigt att<br />

kunna erbjuda en stor och logiskt sammanhållen<br />

mängd data.<br />

Gränsen mellan vad som är lokalt och vad som<br />

är gemensamt vad gäller bibliotekskatalogerna<br />

har förskjutits. Genom att ta till enkla sanningar<br />

vågar jag påstå att omvärlden förändrats radikalt<br />

genom Internet. Den fysiska lagringen av<br />

all kataloginformation lokalt är inte längre lika<br />

nödvändig som tidigare. Det nödvändiga för det<br />

lokala systemet borde vara att ha tillräcklig information<br />

för att klara att hålla reda på lån och<br />

övriga cirkulationsuppgifter. Genom nya funktioner<br />

i samkatalogen LIBRIS kan den mesta<br />

eller all sökning ske där. Det skulle bidra till en<br />

ännu större fokusering på den gemensamma<br />

databasen från producenternas – bibliotekens –<br />

sida och understryka LIBRIS som den självklara<br />

söktjänsten för användarna. Arbetet med<br />

kvalitet på innehållet kunde ytterligare förbättras,<br />

vilket i sin tur ökar kvalitet på sökresultaten.<br />

Användarna av bibliotekens söktjänster får<br />

därmed en bra och kvalificerad källa att matcha<br />

andra nätbaserade söktjänster och datamängder<br />

med. LIBRIS databas blir ett sätt att utnyttja<br />

bibliotekariers intellektuella arbete även i framtiden<br />

i det allt snabbare växande informationsutbudet<br />

på Internet.<br />

Nytt synsätt och nya funktioner<br />

För att återknyta till början av artikeln kan man<br />

fråga vilka nya möjligheter de svenska biblioteken<br />

nu skapat för utveckling och samarbete.<br />

LIBRIS nya system och tjänster har för det<br />

första möjliggjort ett nytt synsätt på samkatalogen.<br />

Visserligen har LIBRIS databas funnits<br />

tillgänglig på Internet sedan i mars 1997 via<br />

söksystemet Websök. Men den gamla tekniska<br />

stordatormiljön har funnits där i botten, vilket<br />

gjort att produktionen av basen upplevts som<br />

gammaldags och föråldrad. Detta har befäst<br />

synen på LIBRIS databas som en container, där<br />

Sveriges bibliotek lägger in sina bestånd av<br />

böcker och tidskrifter, men där de lokala katalogerna,<br />

ur bibliotekariernas synvinkel, ändå<br />

varit fokus för att visa och komma åt det egna<br />

bibliotekets resurser.<br />

”Gränsen<br />

mellan vad som<br />

är lokalt och<br />

vad som är<br />

gemensamt vad<br />

gäller<br />

bibliotekskatalogerna<br />

har<br />

förskjutits.”


Sida 4<br />

LIBRIS-meddelanden<br />

”Det första<br />

man gärna<br />

tänker på är<br />

möjligheten att<br />

se om en bok är<br />

utlånad eller<br />

inte, alltså få<br />

uppgift om<br />

lånestatus<br />

direkt via<br />

webbsök.”<br />

Med nya LIBRIS webbsök (observera stavningen!)<br />

har det skapats en söktjänst som överträffar<br />

vad de flesta lokala bibliotekssystemen<br />

kan åstadkomma med sina webbklienter.<br />

Webbsök är specialutvecklat för LIBRISbiblioteken<br />

av LIBRIS egen personal, vilket<br />

betyder att söktjänsten går att maximalt anpassa<br />

till olika användares behov och till LIBRIS<br />

övriga tjänster, t ex fjärrlån och katalogisering.<br />

LIBRIS webbsök vågar jag påstå är ett av de<br />

bästa söksystem som går att hitta på marknaden<br />

idag. Eftersom LIBRIS-avdelningen själv<br />

har kontroll över den tekniska miljön och behärskar<br />

utvecklingsverktygen är en vidareutveckling<br />

av LIBRIS webbsök helt i händerna<br />

på oss själva.<br />

En utvecklingsväg att gå är att bygga in lokala<br />

funktioner i den gemensamma katalogen. Det<br />

första man gärna tänker på är möjligheten att<br />

se om en bok är utlånad eller inte, alltså få uppgift<br />

om lånestatus direkt via webbsök. Ett<br />

försök med detta har genomförts och möjligheterna<br />

kommer att finnas redan under våren<br />

2003. Ytterligare en funktion kan kallas ett lokalt<br />

webbsök. För att stärka den lokala prägeln<br />

för samkatalogen kan man lägga på ett<br />

filter, som gör att användaren av webbsök får<br />

sökresultatet för det egna biblioteket presenterat<br />

för sig först, men kan expandera till hela<br />

webbsök vid ett första negativt resultat vid<br />

hemmabiblioteket. Det går också att föreställa<br />

sig att exempelvis lokala anmärkningar och<br />

ämnesord som finns inlagda i den egna beståndsposten<br />

visas i det ”lokala webbsök”.<br />

För användaren innebär detta att man använder<br />

samma sökgränssnitt lokalt och nationellt<br />

samt att man befinner sig i samma databas<br />

med samma sökindex och samma logik.<br />

Återigen, med tanke på övriga tillgängliga<br />

sökmängder och söktjänster borde det vara<br />

självklart att hålla ihop det intellektuella arbetet<br />

producerat av Sveriges bibliotekarier<br />

för våra användare.<br />

Detta är några exempel på vad man skulle<br />

kunna åstadkomma med det nya LIBRIS<br />

webbsök. Samtidigt förskjuts därmed gränsen<br />

mellan vad som hör hemma i samkatalogen<br />

och vad som hör hemma i den lokala katalogen.<br />

Önskemål framförs ofta om att kunna<br />

utnyttja LIBRIS databas som lokalt system,<br />

men att ta steget fullt ut och ha cirkulationskontroll<br />

centralt är nog ingen bra idé.<br />

Det skulle ställa orimliga krav på tillgänglighet<br />

på det centrala systemet. Men var gränsen<br />

går och hur samarbetet ska gestalta sig,<br />

bör inte bara utredas under den närmaste<br />

framtiden, utan också prövas i praktiken mellan<br />

biblioteken och LIBRIS. Nu är tiden mogen<br />

för nästa steg. Bibliotekssverige har skapat<br />

en trygg och stabil grund för framtida<br />

vägval och framtiden har redan börjat. Nu är<br />

tiden inne att diskutera och formulera strategierna.<br />

Mats Herder, avdelningschef


Nummer <strong>80</strong><br />

Sida 5<br />

Upphandling av portalprogram och länkserver<br />

Marknaden för elektroniska tidskrifter,<br />

e-böcker och andra digitaliserade resurser har<br />

expanderat kraftigt de senaste åren. På kort tid<br />

har det elektroniska materialet, och framförallt<br />

e-tidskrifterna, blivit en naturlig och ofta<br />

mycket viktig del i bibliotekens samlingar.<br />

Många lokala databaser med digitaliserat material,<br />

till exempel rapporter, dissertationer eller<br />

examensarbeten har också vuxit fram under<br />

den här tiden. Ett kvalitetsurval av fria webbresurser<br />

ingår också ofta i bibliotekens informationsutbud.<br />

Den ökande mängden informationsresurser har<br />

naturligtvis inneburit nya utmaningar för biblioteksvärlden<br />

vad gäller såväl tekniska lösningar<br />

som sökstrategier och användarvägledning.<br />

Det har också blivit allt svårare för slutanvändaren<br />

att överblicka och hitta rätt i informationsutbudet.<br />

Nya datoriserade system för att förenkla hanteringen<br />

av framför allt elektroniska tidskrifter,<br />

men i förlängningen även andra digitala resurser,<br />

finns sedan ett par år tillbaka på marknaden.<br />

Hösten 2001 började LIBRIS-avdelningen<br />

undersöka möjligheterna att på ett nationellt<br />

plan erbjuda en lösning för att lyfta fram och<br />

tillgängliggöra det elektroniska materialet på<br />

ett bättre sätt än idag.<br />

LIBRIS ledningsgrupp, som består av bibliotekschefer<br />

från de stora forskningsbiblioteken,<br />

diskuterade frågan under våren 2002 och enades<br />

om att uppgiften är angelägen och ligger i<br />

linje med LIBRIS uppdrag och målsättning.<br />

Man kunde också se klara samordnings- och<br />

rationaliseringsvinster med en nationell/<br />

gemensam lösning jämfört med lokala/enskilda<br />

insatser på området.<br />

Ett förtydligande kan behövas här: den lösning<br />

som diskuterades gäller endast den tekniska<br />

sidan av hanteringen. Många elektroniska<br />

resurser är betaltjänster, och för att få tillgång<br />

till dessa måste biblioteken sluta egna eller gemensamma<br />

licensavtal (t ex via BIBSAM) med<br />

innehållsleverantörer, t ex Elsevier Science,<br />

Affärsdata eller andra.<br />

EU-upphandling<br />

LIBRIS uppdrag blev alltså att hitta en teknisk<br />

lösning för hantering av elektroniska resurser,<br />

i första hand e-tidskrifter, och det beslutades<br />

att en regelrätt EU-upphandling skulle genomföras.<br />

En projektgrupp bildades inom LIBRISavdelningen,<br />

och under hösten 2002 har även<br />

en referensgrupp satts samman, med deltagare<br />

från olika typer av bibliotek och med olika<br />

kompetenser. Referensgruppens uppgift blir<br />

att bidra med erfarenheter och synpunkter vid<br />

utformandet av kravspecifikationen, så att vi<br />

så långt möjligt försäkrar oss om att den verkligen<br />

speglar bibliotekens behov. Under utvärderingsarbetet<br />

kommer referensgruppen sedan<br />

att fungera som rådgivande instans.<br />

Kravspecifikation<br />

Kravspecifikationen kommer att omfatta två<br />

delar, en del som beskriver det som vi kallar<br />

länkserverfunktionen och en del som beskriver<br />

portalprogramvaran.<br />

En länkserver innehåller en databas med<br />

länkar till, och information om, elektroniska<br />

resurser av olika slag, t ex fulltextdatabaser,<br />

citeringsdatabaser, fria webbresurser eller<br />

annat. Denna databas underhålls med ny och<br />

uppdaterad information i huvudsak på<br />

maskinell väg. Länkservern konfigureras för<br />

att kunna skapa nya länkar dynamiskt i det<br />

ögonblick de efterfrågas, och för användaren<br />

innebär det att en omfattande vidarelänkning<br />

mellan elektroniska resurser blir möjlig.<br />

Portalprogrammet kompletterar länkservern,<br />

genom att bland annat erbjuda användaren ett<br />

enhetligt sökgränssnitt för samtidig sökning i<br />

många sinsemellan olika elektroniska resurser.<br />

Såväl länkserver som portalprogramvara bör<br />

kunna anpassas för lokala behov, avseende<br />

t ex vilka informationsresurser som ska finnas<br />

tillgängliga för ett visst bibliotek. Önskvärt är<br />

också att slutanvändaren ska kunna göra vissa<br />

personliga inställningar, t ex spara sökningar<br />

och skapa sina egna tidskriftslistor.<br />

Vi räknar med att arbetet med kravspecifikationen<br />

ska vara färdigt i slutet av januari 2003,<br />

och att ett beslut om vilket system som ska<br />

köpas in ska kunna fattas under maj månad.<br />

Driftsättning av systemet bör i så fall kunna<br />

komma igång under hösten 2003.<br />

Lisa Petersen, projektledare<br />

”... klara<br />

samordningsoch<br />

rationaliseringsvinster<br />

med en<br />

nationell/<br />

gemensam<br />

lösning.”


Sida 6<br />

LIBRIS-meddelanden<br />

”LIBRIS<br />

databas ska<br />

spegla de<br />

svenska<br />

forskningsbibliotekens<br />

bestånd –<br />

oavsett<br />

materialets<br />

fysiska form.”<br />

Om hanteringen av e-tidskrifter i LIBRIS<br />

Det har under de senaste åren förts diskussioner<br />

bland biblioteken om vilka typer av<br />

material som ska läggas in i LIBRIS databas.<br />

Den stora mängd elektroniskt material som<br />

förlagen nu gör tillgängligt, oftast i stora paket,<br />

kräver att man så långt möjligt kan hantera sitt<br />

bestånd per automatik.<br />

När det gäller e-tidskrifter har biblioteken i stor<br />

utsträckning använt sig av förteckningar eller<br />

egenutvecklade databaser på sina hemsidor för<br />

att visa användare vilket bestånd biblioteket<br />

har. Och om man tittar på hanteringen av e-<br />

böcker så har biblioteken företrädesvis lagt in<br />

materialet direkt i sina lokala kataloger och<br />

inte gått via LIBRIS.<br />

Så låt oss då börja med att slå fast vår ståndpunkt<br />

i dessa frågor: LIBRIS databas ska spegla<br />

de svenska forskningsbibliotekens bestånd –<br />

oavsett materialets fysiska form.<br />

Kort historik<br />

LIBRIS påbörjade inmatchningar av<br />

e-tidskrifter under våren 2000 men dessa avbröts<br />

redan efter två avtal. Det visade sig att<br />

det var mycket stora brister i leverantörernas<br />

förteckningar över vilka tidskrifter man hade i<br />

sina paket. Förutom att det var felaktiga ISSN<br />

så var det även brister gällande tidskrifter som<br />

bytt namn eller upphört samt även felaktigheter<br />

i beståndsinformationen.<br />

Som ett försök att skapa någon ordning i detta<br />

så togs databasen ”Centralt upphandlade<br />

e-tidskrifter” fram. Denna var tänkt att vara en<br />

mycket temporär lösning som dels skulle tjäna<br />

till att ge tillgång till tidskrifterna för slutanvändarna<br />

och dels verka för att skapa ett bättre<br />

underlag av leverantörernas data innan man<br />

gick vidare med nya inmatchningar.<br />

Något kom dock i vägen för detta. Kontraktet<br />

med Dynix om leverans av nytt katalogsystem<br />

för LIBRIS sades upp och de närmaste två åren<br />

kom istället att handla om att införskaffa, driftsätta<br />

och säkerställa ett nytt och funktionsdugligt<br />

katalogsystem.<br />

Förstudien<br />

Frågan om e-tidskrifternas hantering blev under<br />

tiden en alltmer angelägen fråga som när<br />

det nya katalogsystemet var driftsatt snabbt<br />

mynnade ut i en utredning av Susanne Sellei<br />

(KB) med bistånd av undertecknad. Utredningen<br />

fick namnet Förstudie till databas för bibliografisk<br />

information rörande e-tidskrifter – en<br />

e-tidskriftskatalog och den blev klar i slutet på<br />

mars 2002. Där fastslogs några av de krav som<br />

man måste ställa på den här typen av databas:<br />

import av MARC-poster från ISSN-centralen,<br />

möjlighet till massrättningar och masshantering,<br />

ett gemensamt sökgränssnitt samt export<br />

av MARC-poster till de lokala systemen.<br />

Vidare diskuterades tre olika modeller för hur<br />

databasen skulle se ut. Det var dels att använda<br />

LIBRIS som databas, dels en helt fristående<br />

databas samt en kombination av de båda som<br />

fick namnet ”Hybridmodellen”.<br />

Det visade sig att av dessa modeller var det<br />

lämpligast att använda LIBRIS som databas<br />

för hantering av e-tidskrifter, dels för att den<br />

önskade funktionaliteten redan i stor utsträckning<br />

existerade samt att tilläggsfunktionalitet<br />

relativt smidigt skulle kunna byggas på redan<br />

befintlig. Det visade sig också att ett separat<br />

projekt med städning av LIBRIS databas måste<br />

planeras in.<br />

Steg för steg<br />

Projektet med att lösa hanteringen av e-<br />

tidskrifterna består i huvudsak av två delar: att<br />

införskaffa poster till LIBRIS databas för att<br />

skapa ett bra underlag för (i huvudsak) de<br />

nationella avtalen och att skapa det gränssnitt<br />

som behövs för att hantera tidskrifterna på en<br />

avtalsnivå.<br />

Införskaffande av poster började med att<br />

LIBRIS slöt ett avtal med ISSN-centralen i<br />

Paris om leverans av samtliga av deras poster<br />

med Internet-länkar. Posterna har konverterats<br />

till MARC21, försetts med klassningar utifrån<br />

Dewey/SAB-konkordansen samt genomgått en<br />

länkkontroll och är nu klara att läsas in i<br />

LIBRIS databas.<br />

Till detta har LIBRIS också utvecklat en<br />

Z39.50-klient som med utgångspunkt från en<br />

lista med ISSN automatiskt söker i ett antal<br />

fördefinierade databaser och laddar hem de<br />

poster som hittas - poster som också till viss<br />

del automatiskt kan förses med klassningar och<br />

ämnesord.


Nummer <strong>80</strong><br />

Sida 7<br />

För att kunna hantera avtalen i LIBRIS databas<br />

behövdes någon form av ”behållare” för<br />

varje avtal. Denna behållare består av en<br />

egendefinierad posttyp som vi kallar för avtalspost.<br />

Avtalsposten är en vanlig MARCpost<br />

men innehåller bara information om vilka<br />

titlar som ingår i ett specifikt avtal. Knutet<br />

till avtalsposten finns också en beståndspost<br />

för varje bibliotek som ingår i avtalet.<br />

För att få funktioner som masshantering och<br />

exportfunktioner behövdes ett särskilt gränssnitt.<br />

Dels för att det skulle vara mycket enklare<br />

att arbeta med än att använda katalogiseringsklienten<br />

och dels för att viss funktionalitet<br />

måste till för att sätta igång nödvändiga<br />

processer, såsom export till lokala system.<br />

I gränssnittet som utvecklats för att hantera<br />

avtalen loggar man in på samma sätt som i<br />

katalogiseringsklienten och kan därefter hantera<br />

sina avtal. I den lista över avtalets titlar<br />

som visas kan man lägga till titlar, ta bort titlar<br />

eller uppdatera den bibliografiska posten<br />

direkt, exempelvis om fler år blivit tillgängliga<br />

inom avtalet.<br />

När det gäller sökning så kommer LIBRIS<br />

webbsök att vidareutvecklas med en speciellt<br />

utformad ingång för tidskrifter som vänder sig<br />

direkt till slutanvändarna.<br />

Hur långt har vi kommit?<br />

I skrivande stund är detta arbete under utveckling<br />

och det är svårt att närmare konkretisera<br />

funktionerna eftersom problem och lösningar<br />

kommer fram under resans gång. LIBRIS har<br />

även arbetat med att ta fram andra verktyg<br />

utöver de som behövs för att hantera avtalen,<br />

detta för att kunna göra mer avancerade<br />

”körningar” av olika slag i syfte att manipulera<br />

poster på många olika sätt.<br />

Artikeln har uteslutande kommit att handla<br />

om e-tidskrifter men låt mig avslutningsvis<br />

säga att likheten med hanteringen av e-böcker<br />

är mycket stor och det råder inga tvivel om att<br />

LIBRIS-avdelningen med hjälp av inom avdelningen<br />

utvecklade verktyg, även kan hantera<br />

dessa på ett framgångsrikt sätt.<br />

Tomas Friberg<br />

”För att få<br />

funktioner som<br />

masshantering<br />

och exportfunktioner<br />

behövdes ett<br />

särskilt<br />

gränssnitt.”


Sida 8<br />

LIBRIS-meddelanden<br />

Utbildning i LIBRIS nya katalogsystem :<br />

planering och genomförande vid Göteborgs universitetsbibliotek<br />

”245 04 $a Den<br />

perfekta posten<br />

: $b konsten att<br />

katalogisera /$c<br />

av Cata Logue”<br />

LIBRIS nya katalogsystem började användas i<br />

januari 2002. LIBRIS-avdelningen erbjöd i<br />

november-december 2001 de registrerande biblioteken<br />

utbildning i det nya katalogsystemet<br />

och MARC21-formatet. Vid de första utbildningstillfällena<br />

i november deltog universitetsbiblioteken<br />

i Göteborg, Linköping, Lund,<br />

Umeå och Uppsala. Kursen omfattade två dagar.<br />

Dessa bibliotek fick sedan i sin tur planera<br />

och genomföra utbildning inom den egna organisationen.<br />

Hur klarade biblioteken att på så kort tid planera<br />

och genomföra utbildningen för sin<br />

personal? Hur fungerar arbetet idag? Jag har<br />

besökt Göteborgs universitetsbibliotek och<br />

träffat tre av deras utbildare: Thomas Lindström,<br />

huvudfunktionsansvarig för katalogisering,<br />

Marie Müller, samordningsansvarig för<br />

katalogisering av periodika och Bert Slättung,<br />

katalogisatör.<br />

Tiden var knapp, utbildningen måste vara<br />

genomförd före jul eftersom det nya katalogsystemet<br />

skulle starta i januari.<br />

Thomas berättar att det föll sig naturligt att just<br />

de tre ansvarade för utbildningsplaneringen,<br />

Thomas och Marie i egenskap av ansvariga för<br />

katalogisering av monografier och periodika,<br />

Bert som erfaren utbildningsorganisatör och<br />

LIBRIS-veteran. Thomas, Marie och Bert hade<br />

även tidigare arbetat lokalt ett par år med konvertering<br />

till SweMARC och från SweMARC<br />

till MARC21 och var därför väl insatta i format-<br />

och konverteringsfrågor.<br />

När planeringen var klar var det totalt 7 personer<br />

som genomförde utbildningen av ca 90<br />

katalogisatörer på Göteborgs universitetsbibliotek.<br />

Hur uppfattade ni den nya katalogiseringsklienten?<br />

Sedan den första ovanan släppt tyckte utbildarna<br />

redan under utbildningen i Stockholm att<br />

klienten verkade vara ett bra arbetsredskap.<br />

Genom att de såg till att komma med på den<br />

första undervisningsomgången hann de träna<br />

på klienten och skaffa sig det nödvändiga försprånget<br />

för att kunna undervisa effektivt.<br />

Utbildningsplanering och material<br />

Efter tvådagarsutbildningen startade trion genast<br />

planeringen av GUB:s utbildning. De<br />

utgick från det material som LIBRISavdelningen<br />

tagit fram och kompletterade det<br />

med visst eget material. De höll provlektioner<br />

för en mindre grupp och såg då vad som behövde<br />

ändras för att passa de egna katalogisatörerna.<br />

Något de kortade ner var den del som<br />

tog upp bakgrunden till valet av MARC21 och<br />

den nya katalogiseringsklienten.<br />

Vad kunde ni använda av det utbildningsmaterial<br />

som vi på LIBRIS-avdelningen tagit fram<br />

och vad behövde ni själva utarbeta?<br />

Bland de dokument Göteborgs utbildare använde<br />

nämndes powerpointpresentationen av<br />

klienten, dokumenten ”Konkordans LIBRIS<br />

III-formatet och nya LIBRIS i MARC21” och<br />

”ISBD-interpunktion”.<br />

Den perfekta posten<br />

Eftersom nästan alla som skulle undervisas<br />

hade erfarenhet av katalogisering i LIBRISIII<br />

var en viktig del av utbildningen att klargöra<br />

skillnaderna mellan LIBRISIII och MARC21.<br />

Ett av de dokument trion tog fram var en redogörelse<br />

för viktiga generella skillnader mellan<br />

formaten. Thomas konstruerade också en informativ<br />

och pedagogisk exempelpost med all<br />

interpunktion: 245 04 $a Den perfekta posten :<br />

$b konsten att katalogisera / $c av Cata Logue.<br />

Kurserna<br />

Utbildningen omfattade tre halvdagar. Den<br />

första delen tog upp bakgrunden och formatet.<br />

Marie och Thomas gick igenom formatet fält<br />

för fält, man utgick då från LIBRISIII och såg<br />

hur det skulle bli i MARC21. Del 2 som Bert<br />

ledde tog upp själva klienten, hur man söker,<br />

registrerar och ändrar i poster, del 3 innehöll<br />

övningar med de fyra övriga LIBRIS-utbildade<br />

som handledare. Här valde man helt enkelt att<br />

arbeta med verkliga böcker som fanns tillgängliga<br />

på biblioteket.<br />

Vad verkade krångligt?<br />

Att katalogisatörerna nu själva får skriva in<br />

interpunktion enligt ISBD var en av de skillna-


Nummer <strong>80</strong><br />

Sida 9<br />

der man från början befarade skulle medföra<br />

mycket extraarbete. Annat som först upplevdes<br />

som krångligt var de fasta fälten (000<br />

postetikett - 008 mediespecifika koder). Här<br />

utarbetade Bert ett par sinnrika scheman som<br />

redovisade alla möjliga koder. Efterhand<br />

(efter upprepade kontakter med Christer Larsson)<br />

fick de dock veta att det var relativt få<br />

fält som var obligatoriska att fylla i.<br />

Ett liv efter jul?<br />

Vad hände sen i januari när det nya katalogsystemet<br />

var klart att användas?<br />

Det visade sig att de flesta snabbt kom igång<br />

med arbetet och till de extra övningstillfällen<br />

med handledare som Bert bokat in kom inte<br />

många personer. Användningen av katalogiseringsklienten<br />

och formateringen i MARC21<br />

var ju ny för alla. Alla måste tillsammans lära<br />

sig arbeta på ett nytt sätt vilket skapade en<br />

positiv gemenskap. Man delade med sig av<br />

sina erfarenheter. Alla kollade till att börja<br />

med varandras katalogiseringar, berättar utbildarna.<br />

En kortare version av utbildningen för personer<br />

som inte själva katalogiserar men som<br />

ändå behöver känna till systemet var inplanerad<br />

redan från början och sattes nu igång i<br />

form av föreläsningen ”Voyager Light”. Bert<br />

och Thomas informerade om bakgrunden till<br />

valet av format och visade enkla sökningar och<br />

registreringar i systemet. Dessa föreläsningar<br />

besöktes av i stort sett alla icke-katalogisatörer<br />

och blev mycket uppskattade.<br />

Att registrera periodika upplever många som<br />

svårt och Marie ordnade därför i februari två<br />

utbildningstillfällen med eget material om alla<br />

viktiga fält som berör periodika.<br />

Hur fungerar arbetet idag?<br />

Klienten upplevs som ganska oproblematisk att<br />

arbeta med. Så här i efterhand inser gruppen att<br />

de nog gjorde saker svårare än de var i början.<br />

Mallarna och möjligheten att kopiera befintliga<br />

poster gjorde att problemen med interpunktionen<br />

och de fasta fälten i praktiken blev mindre<br />

än man befarat. För vissa samlingar har de gjort<br />

egna beståndsmallar men annars används mest<br />

de mallar som lagts in av LIBRIS.<br />

Det nya arbetssättet har förstärkt det positiva<br />

samarbetet mellan katalogisatörerna vilket<br />

märks på de givande katalogmöten som under<br />

Thomas ledning hålls inom biblioteket. Det<br />

windowsbaserade arbetssättet fungerar bra.<br />

”Aldrig<br />

kommer jag att<br />

kunna något så<br />

bra som gamla<br />

LIBRIS!”<br />

Bert Slättung, Marie Müller och Thomas Lindström


Sida 10<br />

LIBRIS-meddelanden<br />

”Det som är<br />

besvärligt är<br />

den osäkerhet<br />

som fortfarande<br />

råder kring<br />

tillämpningen<br />

av MARC21-<br />

reglerna.”<br />

Många tycker att det går fortare att katalogisera<br />

nu när det är möjligt att kopiera poster, att klippa<br />

och klistra. Voyager klarar inte Unicode i<br />

nuvarande version, något som hade varit önskvärt<br />

speciellt när man arbetar med diakriter.<br />

Jag trodde därför att detta hade medfört extraarbete<br />

för katalogisatörerna. Men Bert som har<br />

katalogiserat många hebreiska och arabiska<br />

böcker där det kryllar av diakriter tycker att<br />

hanteringen faktiskt är enklare och smidigare<br />

nu.<br />

På bibliotekets intranät finns en katalogiseringssida<br />

som Thomas håller på att bygga upp.<br />

Här tänker man samla information som gäller<br />

både LIBRIS och det lokala systemet GUNDA.<br />

På frågan om det verkligen bara kändes roligt<br />

och positivt med allt nytt berättar Marie att hon<br />

först tänkte: Aldrig kommer jag att kunna något<br />

så bra som jag kunde gamla LIBRIS! Men<br />

idag börjar även Voyager-klienten kännas<br />

hemtam.<br />

Är det något ni saknar från det tidigare<br />

arbetssättet?<br />

Det som gruppen främst saknar är ett visningsformat,<br />

de tycker att de tidigare lättare såg om<br />

de glömt något i en post och så användes utskrifter<br />

av de gamla LI10- och LI15-bilderna<br />

flitigt i förvärvsprocessen.<br />

Har katalogiseringsklienten medfört<br />

arbetsskador?<br />

Vi har på LIBRIS-avdelningen fått frågor om<br />

hur man når olika funktioner med kortkommandon<br />

och flera bibliotek har varit oroliga för<br />

arbetsskador. Jag undrar nu hur det blev i praktiken,<br />

har det nya arbetssättet vid katalogisering<br />

medfört problem för personalen? Det<br />

känns positivt att höra att Bert, Marie och Thomas<br />

inte hört särskilt många klagomål på detta.<br />

Kanske har LIBRIS’ information om kortkommandon<br />

och den lista med de vanligaste kommandon<br />

som ingår i det utbildningsmaterial<br />

avdelningen tagit fram varit till hjälp.<br />

Finns några problem med arbetet idag?<br />

Det är idag inga större praktiska eller tekniska<br />

problem med katalogiseringsklienten. Det som<br />

är besvärligt är den osäkerhet som fortfarande<br />

råder kring tillämpningen av MARC21-<br />

reglerna. Anvisningar och riktlinjer saknas i<br />

vissa fall. Frågorna diskuteras i flera olika instanser.<br />

Det är inte alltid lätt att som katalogansvarig<br />

kunna ge helt klara svar på vissa frågor<br />

som katalogisatörerna på GUB ställer, berättar<br />

Thomas.<br />

Jag tackar Bert, Marie och Thomas och väl<br />

hemkommen till LIBRIS-avdelningen ber jag<br />

min kollega Christer Larsson kommentera den<br />

sistnämnda frågan.<br />

Thomas pekar här ut ett område där mycket<br />

fortfarande återstår att göra. En yttersta målsättning<br />

är naturligtvis att den nationella samkatalogen<br />

LIBRIS skall kunna bidra till en effektiv<br />

och rationell katalogiseringsverksamhet<br />

vid landets bibliotek – och för det krävs såväl<br />

bra arbetsverktyg som tydliga tillämpningsanvisningar.<br />

Vi vågar påstå att mycket redan har<br />

gjorts. Thomas, Bert och Marie ger själva flera<br />

exempel på katalogiseringsklientens fördelar,<br />

det har startats ett diskussionsforum i form av<br />

MARC21-listan, och – inte minst – det har bildats<br />

ett nationellt Katalogråd, med bred representation<br />

från LIBRIS-biblioteken. En rad tilllämpningsanvisningar<br />

har dessutom färdigställts.<br />

Samtidigt måste man hålla i minnet att det format-<br />

och systembyte som ägde rum i januari<br />

var minst sagt omvälvande. Det har helt enkelt<br />

inte varit möjligt att ge alla svar och alla verktyg<br />

från och med dag 1; man kanske kan säga<br />

att mycket finns på plats, om än inte i sin mest<br />

utvecklade form. Ambitionen var att redan från<br />

start tillhandahålla ett fungerande system, med<br />

anvisningar som täcker de vanligaste fallen.<br />

Nu har vi nått en fas där man tydligare kan se,<br />

dels vad som behöver kompletteras och utvecklas,<br />

och dels hur detta kan ske. Anvisningar<br />

för, och tekniska rutiner kring, till exempel<br />

dubbletthantering och auktoritetsarbete börjar<br />

nu successivt bli alltmer heltäckande; detsamma<br />

gäller anvisningar för katalogisering av<br />

flerbandsverk och arbetet med en bättre strukturerad<br />

webbsida för format och tillämpningsanvisningar.<br />

Tanken är att vi skall försöka utveckla dessa<br />

tankar i ett kommande nummer av LIBRISmeddelanden<br />

avslutar Christer Larsson.<br />

´<br />

Text och bild: Helena Forssblad


Nummer <strong>80</strong><br />

Sida 11<br />

LIBRIS webbsök – nu ännu bättre!<br />

I mitten av oktober sjösattes version 1.0 av nya<br />

LIBRIS webbsök. Webbsök har nu uppnått det<br />

gamla systemets funktionalitet samtidigt som<br />

en rad nyheter har introducerats. Såväl LIBRIS<br />

databas som Artikeldatabasen och den långa<br />

raden av specialdatabaser är nu tillgängliga via<br />

nya sökgränssnitt. Dessutom finns en engelskspråkig<br />

version för sökning i LIBRIS databas.<br />

Varför ett nytt LIBRIS webbsök?<br />

Vi ställer frågan till projektledare Kristin<br />

Olofsson, som förklarar detta närmare:<br />

Projekt Nytt LIBRIS webbsök startade i samband<br />

med övergången till nytt katalogsystem<br />

(Voyager) i början av 2002. Samtidigt bytte<br />

LIBRIS format från LIBRISMARC till<br />

MARC21. Efter en utvärderingsperiod beslutade<br />

LIBRIS-avdelningen att behålla webbsök<br />

istället för att använda Voyagers motsvarighet<br />

WebVoyàge.<br />

Ett digert arbete med att omarbeta webbsök<br />

började, inte minst med tanke på att anpassa<br />

webbsök till det nya formatet, MARC21. Samtidigt<br />

ville vi passa på att modernisera gränssnitt<br />

och design och införa en hel del nya efterfrågade<br />

funktioner.<br />

För att få en så homogen teknisk miljö som<br />

möjligt, har vi använt samma tekniska lösningar<br />

som i två tidigare utvecklingsprojekt på avdelningen:<br />

Biblioteksdatabasen och bibliotek.<br />

se. Dessa system bygger på xml/xslt- och javalösningar.<br />

I projektet ingick även att anpassa LIBRIS<br />

Z3950-server (TONE) till det nya formatet och<br />

den nya databasen.<br />

Trots att nya LIBRIS webbsök använder<br />

samma IR-system som det gamla systemet,<br />

BRS, innebar format- och katalogsystembytet<br />

att hela webbsök fick byggas om. Det har inneburit:<br />

- konvertering av format<br />

- nya index<br />

- skapande av xml-strukturer av formatet<br />

- ny teckenkonvertering<br />

- ny databas med nya uppdateringsrutiner<br />

- ny sökfunktionalitet<br />

Projektets uppdrag har varit att utforma ett<br />

webbsök med ungefär samma möjligheter som<br />

det gamla systemet. Vi bestämde oss för att<br />

lansera webbsök i olika steg. Som fas ett produktionssattes<br />

ett ”webbsök light” med endast<br />

grundfunktioner. Våra användare fick med<br />

detta tillgång till ett webbgränssnitt mot en uppdaterad<br />

databas. I fas två och tre lanserades nya<br />

funktioner. I och med releasen av LIBRIS<br />

webbsök 1.0 finns nu ett söksystem, som uppfyller<br />

projektets mål och därtill har en mängd


Sida 12<br />

LIBRIS-meddelanden<br />

”Använd det<br />

Booleska<br />

formuläret för<br />

att trunkera och<br />

maskera<br />

söktermer”<br />

nya funktioner.<br />

Vi planerar en ny version till våren 2003 och<br />

samlar nu in synpunkter och åsikter om vad<br />

som kan göra webbsök till ett ännu bättre söksystem<br />

avslutar Kristin Olofsson.<br />

Indexbläddring<br />

Bland det nya som tillkommit hör indexbläddringen<br />

i LIBRIS webbsök. En indexbläddring<br />

är användbar i många olika sammanhang.<br />

Formuläret ger möjlighet att söka på såväl<br />

personnnamn som institutions- och konferensnamn,<br />

serie- och tidskriftstitel, recenserat<br />

objekt, värdpublikation och ämnesord.<br />

En bläddring på personnnamn, t ex<br />

Strindberg, A (med automatisk trunkering)<br />

gör det möjligt att fånga upp alla alternativa<br />

namnformer med uppgift om antal träff. Följ<br />

länken för sökning på aktuell namnform.<br />

Ämnesordssökning underlättas i hög grad genom<br />

indexbläddring och ger dessutom överblick.<br />

En första bläddring på ämnesord ekonomi<br />

ger inte bara träff på detta ord utan även på<br />

t ex ekonomi och feminism, ekonomi och<br />

konst mm förutom en fullständig underindelning<br />

(geografisk etc). Ämnesorden hämtas<br />

från den bibliografiska posten och lokala ämnesord<br />

återfinns därför inte.<br />

Bläddring på tidskriftstitel med avgränsning<br />

till värdobjekt ger alla indexerade artiklar för<br />

tidskriften i fråga. Tidskriften Fornvännen ger<br />

över 400 indexerade artiklar. Följ länken till<br />

träfflistan, som sedan kan sorteras alfabetiskt<br />

eller kronologiskt.<br />

Indexbläddring kan dessutom underlätta sökning<br />

på tidskriftstitlar, som resulterar i många<br />

träffar innehållande ord som journal, meddelande,<br />

annual report och liknande.<br />

Delar i flerbandsverk nås snabbt via sökning<br />

på flerbandsverkets titel med avgränsning till<br />

värdobjekt. Följ länken till den bibliografiska<br />

huvudposten för att nå delarna.<br />

Sökning på en series titel med avgränsning till<br />

just serietitel ger på motsvarande sätt seriens<br />

alla länkade delar snabbt och enkelt.<br />

Såväl en författares namn som enstaka verk av<br />

en viss författare kan kombineras med recenserat<br />

objekt. Bläddra t ex på Delblanc för en redovisning<br />

av författarens samtliga verk i<br />

LIBRIS. Listan redovisar antal recensioner för<br />

resp verk och länken ger träfflistan över recensionerna.<br />

Boolesk sökning<br />

Med formuläret för Boolesk sökning ger<br />

LIBRIS webbsök ett viktigt komplement till<br />

sökmöjligheterna i Enkelt resp Utökat sökfor-


Nummer <strong>80</strong><br />

Sida 13<br />

mulär. Den Booleska sökningen ersätter suffixsökningen<br />

i det gamla LIBRIS Websök. Det är<br />

samma syntax och samma index som används.<br />

Operatorerna är desamma, trunkering, maskering<br />

och parentessökning fungerar som förut.<br />

Den som tidigare använt suffixsökning i gamla<br />

LIBRIS känner därför väl igen sig. Sökmetodiken<br />

är standardiserad medan de sökingångar<br />

(prefix, kvalifikatorer) som används är specifika<br />

för LIBRIS. Det Booleska sökformuläret<br />

ersätter helt de tidigare sökmöjligheterna via<br />

sökingång Valfria sökord i det gamla formuläret<br />

för Avancerad sökning.<br />

Den som för vanliga sökningar i LIBRIS webbsök<br />

använder formulären för Enkel och Utökad<br />

sökning har ändå skäl att använda det<br />

Booleska sökformuläret för viss typ av sökningar.<br />

Här följer några tips.<br />

Det Booleska sökformuläret har tillgång till<br />

LIBRIS webbsöks samtliga sökingångar. Det<br />

är endast i detta formulär som trunkering (med<br />

asterisk) resp maskering (med frågetecken) är<br />

möjlig.<br />

Trunkeringsgränsen är nu högre än tidigare och<br />

sk truncation overflow (då träffmängden klipps<br />

av med ett ofullständigt svarsresultat som<br />

följd) inträffar mera sällan. Det kan ändå vara<br />

klokt att undvika att trunkera vanliga<br />

ordstammar och mer än ett ord i taget.<br />

Då man vill avgränsa sökningen till ett klassifikationssystem<br />

i taget (SAB, UDK eller Dewey)<br />

skall det Booleska formuläret användas. I Utökad<br />

sökning sker samtidig sökning i samtliga<br />

klassifikationssystem vilket i vissa fall kan ge<br />

brus.<br />

Sökning på klassifikation, ämnesord,<br />

serienummer och språk<br />

Kvalifikatorerna sab1 och sab2 (osv t o m<br />

sab9) kan med fördel användas för att få automatisk<br />

trunkering på enställiga resp tvåställiga<br />

SAB-koder. Klassifikationskoderna är fördefinierade<br />

och sökningen kan utföras mycket<br />

snabbt.<br />

Vid sökning på enbart kontrollerade ämnesord<br />

kan kvalifikator AMNK användas. På motsvarande<br />

sätt kan avgränsning till enstaka nummerbeteckning<br />

(editionsnummer, fonogramnummer<br />

mm) göras med kvalifikatorn NR.<br />

För serienummer används kvalifikatorn SNR.<br />

SOU 2002:10 sökes fram på följande sätt:<br />

SER=”Statens offentliga utredningar” AND<br />

SNR=”2002:10”<br />

Citationstecknen markerar strängsökning (kan<br />

ersättas av operatorn ADJ mellan var och en<br />

av termerna).<br />

Vid sökning på språk bör man notera att det<br />

Utökade sökformuläret endast medger sökning<br />

på huvudspråk (verkets språk). Den som<br />

vill söka på originalspråk, sammanfattningsspråk<br />

eller motsvarande skall använda det<br />

Booleska formuläret.<br />

Frågan ’Skönlitteratur på nederländska i<br />

svensk översättning’ formuleras på följande<br />

sätt:<br />

SAB1=H and ORIG=dut and SPR=swe<br />

Du vet väl att…..<br />

Britt Sagnert<br />

• du kan få beståndsuppgifter och<br />

titelinformation på samma skärmbild<br />

genom att ange<br />

webbadressen http://websok.libris.<br />

kb.se/websearch/form?<br />

showholdings=true<br />

• du kan använda TAB-tangenten för<br />

att hoppa mellan olika delar i<br />

webbsök<br />

• det finns affischposter med bild,<br />

sök t.ex titel ” Stora bryggeriets öl”<br />

http://websok.libris.kb.se/<br />

websearch/search?<br />

SEARCH_NUMM=8229102<br />

• träfflistan sorterar upp till 2 000<br />

träffar<br />

• sigelbeteckningen på ”var finns<br />

titeln-sidan” är en länk som ger<br />

information om det ägande biblioteket<br />

• du kan länka direkt till en post i<br />

LIBRIS webbsök genom syntaxen<br />

http://websok.libris.kb.se/<br />

websearch/search?<br />

SEARCH_NUMM=<br />

där man kan ange , ISBN, ISSN<br />

eller BibID efter ”=”<br />

”Ny version<br />

planeras våren<br />

2003.<br />

Synpunkter och<br />

åsikter samlas<br />

nu in för att<br />

göra webbsök<br />

till ett ännu<br />

bättre<br />

söksystem.”


Sida 14<br />

LIBRIS-meddelanden<br />

Om inläsningen av utländska poster och<br />

dubbletthanteringen i LIBRIS<br />

”Därmed finns<br />

förutsättningar<br />

na för att även i<br />

detta avseende<br />

anpassa<br />

LIBRIS-praxis<br />

till<br />

internationell<br />

MARC21-<br />

standard (dvs<br />

registrera ISBN<br />

utan<br />

bindestreck).”<br />

LIBRIS-avdelningen har nu påbörjat regelbunden<br />

inläsning av nya utländska poster från<br />

Library of Congress (DLC), British Library<br />

(Uk) och Deutsche Bibliothek (DDB). Inläsningarna<br />

sker via automatiska rutiner under<br />

nätter/helger; LIBRIS-avdelningen har också<br />

skapat rutiner som förhindrar (eller åtminstone<br />

minimerar) uppkomsten av nya dubblettposter<br />

i samband med dessa inläsningar.<br />

Redan under sommaren/hösten genomfördes<br />

selektiva inläsningar av de filer som samlats<br />

på hög sedan systembytet, totalt ca 60.000<br />

tyska poster (DDB) och ca 320.000 LC-poster<br />

(DLC). De retrospektiva inläsningarna har<br />

huvudsakligen omfattat poster inkomna från<br />

maj/juni 2002 och framåt, och kan nu betraktas<br />

som slutförda – en fullständig retrospektiv<br />

inläsning skulle ta alltför lång tid i anspråk,<br />

och dessutom har risken för uppkomsten av<br />

nya dubbletter bedömts vara alltför stor.<br />

Dubblettproblematiken<br />

Just dubblettproblematiken har varit ett av de<br />

absolut mest överskuggande problemen. Som<br />

många katalogisatörer säkert noterat har de<br />

retrospektiva inläsningarna bidragit till en<br />

markant ökning av antalet dubbletter i LIB-<br />

RIS-basen. Detta hänger till stora delar samman<br />

med den bristfälliga dubblettkontroll som<br />

LIBRIS Katalogsystem för närvarande kan<br />

erbjuda. Två huvudproblem kan identifieras:<br />

1. Det finns inget normaliserat ISBN-index.<br />

Det index som finns innehåller exakt den<br />

information som lagras i katalogpostens<br />

020‡a. ISBN (utan bindestreck) i brittiska<br />

och amerikanska poster matchar alltså<br />

inte mot en LIBRIS-post där ett identiskt<br />

ISBN har försetts med bindestreck. Katalogsystemets<br />

ISBN-index inkluderar dessutom<br />

all information i 020‡a, det vill säga<br />

även bestämningar av typen pbk – det är<br />

långt ifrån ovanligt att dessa bestämningar<br />

kan ha registrerats på olika sätt även<br />

om ISBN är identiskt.<br />

2. Dubblettkontrollen fungerar inte på index<br />

som matchar mot fler än 1.000 poster,<br />

vilket i praktiken gör det omöjligt att<br />

dubblettkontrollera mot index för till exempel<br />

språk och utgivningsår.<br />

Bindestreck<br />

Problematiken med bindestreckens vara eller<br />

inte vara i ISBN (020‡a) närmar sig en lösning.<br />

MARC21-standard bjuder att ISBN registreras<br />

utan bindestreck, alltså precis som i de<br />

brittiska och amerikanska posterna (däremot<br />

skall ISSN i 022‡a registreras med bindestreck).<br />

Skälet till att vi i LIBRIS valt en avvikande<br />

registreringsmodell är att vi vid tidpunkten<br />

för byte av katalogsystem inte hade någon<br />

möjlighet att maskinellt expandera med (eller<br />

sätta in) ISBN-bindestrecken i sina rätta positioner<br />

vid postexport till till exempel webbsök.<br />

LIBRIS-avdelningen har nu utvecklat ett program<br />

för sådan ISBN-expandering. Därmed<br />

finns förutsättningarna för att även i detta avseende<br />

anpassa LIBRIS-praxis till internationell<br />

MARC21-standard (dvs registrera ISBN<br />

utan bindestreck). Innan så kan ske är det dock<br />

lämpligt att läsa igenom hela LIBRIS-basen,<br />

och maskinellt ta bort alla ISBN-bindestreck;<br />

detta beräknas kunna ske i samband med uppgradering<br />

till ny Voyagerversion (omkring våren/sommaren<br />

2003).<br />

I ett mera långsiktigt perspektiv skulle det ideala<br />

naturligtvis vara att Endeavor förbättrar<br />

systemets dubblettkontroll. LIBRIS har, tillsammans<br />

med bland annat Finland, Skottland<br />

och Nya Zeeland, framfört sådana förbättringsförslag.<br />

Alternativt – eller som ett komplement<br />

– kan LIBRIS-avdelningens programmerare<br />

själva bygga ut en egen fullvärdig mekanism<br />

för dubblettkontroll. I båda fallen tar det<br />

dock tid innan målet kan uppnås – någon omedelbar<br />

långsiktig lösning är således knappast i<br />

sikte.<br />

Regelbunden inläsning<br />

Behovet av fortsatt och regelbunden inläsning<br />

av utländska poster är ändå akut, inte minst för<br />

att LIBRIS-bibliotekens katalogiseringsverksamhet<br />

skall kunna rationaliseras. Som sades<br />

inledningsvis har också LIBRIS-avelningen<br />

redan nu skapat en rutin för att minimera uppkomsten<br />

av nya dubblettposter i samband med<br />

dessa inläsningar; denna rutin bygger på webbsöks<br />

ISXN-index och LIBRIS-avdelningens<br />

program för hantering av ISBN-bindestreck.<br />

Webbsöks ISXN-index är normaliserat, dvs


Nummer <strong>80</strong><br />

Sida 15<br />

innehåller endast själva numret (med såväl som<br />

utan bindestreck), och all i sammanhanget oväsentlig<br />

bestämningsinformation bortrensad.<br />

Vid inläsning behandlas endast de inkommande<br />

poster som har giltigt ISBN (020‡a); övriga<br />

utesluts från inläsning. Eventuella ISBNbindestreck<br />

i inkommande utländska poster<br />

(förekommer i de tyska posterna) tas bort. Därefter<br />

görs en matchning mot webbsöks ISXNindex<br />

för att rensa bort dubbletter. Återstående<br />

poster kan sedan förses med ISBN-bindestreck<br />

innan de slutligen läses in i LIBRIS Katalogsystem.<br />

Före inläsning rensas dessutom ogiltiga<br />

fält och delfält bort.<br />

Med denna metod får vi alltså in utländska poster<br />

av jämn och god kvalitet. Förhoppningen är<br />

också att de skall underlätta katalogiseringsarbetet,<br />

eftersom det krävs betydligt färre ingrepp<br />

vid ”övertagande”, jämfört med de utländska<br />

poster som importeras manuellt via katalogiseringsklientens<br />

Remote. Reviderade anvisningar<br />

för obligatoriska ingrepp är under utarbetande.<br />

Generellt gäller regeln att man hellre skall fria<br />

än fälla, det vill säga låta uppgiften ligga kvar<br />

som den är - i synnerhet för nummerbeteckningar<br />

i 01X och 035‡a samt kod för katalogiserande<br />

instans i 040.<br />

Vad gör LIBRIS?<br />

Vad gör man då med alla dubbletter som redan<br />

finns i LIBRIS? Sådana har ju uppkommit<br />

även tidigare, bland annat på grund av ofullständiga<br />

sökningar och maskinell retrospektiv<br />

inläsning av äldre material. På lite sikt har<br />

LIBRIS-avdelningen för avsikt att utveckla<br />

metoder för maskinell städning bland befintliga<br />

dubblettposter. På möte med LIBRIS Katalogråd<br />

den 12 november konstaterades också<br />

att nuvarande metoder för manuell dubblettutslagning<br />

(med efterföljande meddelanderutiner)<br />

är både tidsödande och ineffektiva.<br />

Riktlinjer för hantering av dubblettposter i<br />

LIBRIS är under utarbetande, men huvudrekommendationen<br />

är i alla fall att man tills vidare<br />

skall iaktta varsamhet med regelrätt manuell<br />

dubblettutslagning. I praktiken innebär<br />

detta att man endast bör slå ut de dubbletter<br />

som saknar beståndsposter; finns beståndsposter<br />

kopplade till en bibliografisk dubblettpost<br />

är det bättre att låta denna ligga kvar.<br />

Christer Larsson<br />

”Med denna<br />

metod får vi<br />

alltså in<br />

utländska<br />

poster av jämn<br />

och god<br />

kvalitet.”


Sida 16<br />

LIBRIS-meddelanden<br />

Summary in English<br />

Focusing on the union<br />

catalogue. The LIBRIS<br />

Database and the local<br />

library catalogues<br />

During the last two years the<br />

Catalogue and the Interlibrary<br />

Loan Systems have been<br />

replaced by modern systems<br />

(UNIX-NT), both systems<br />

developed and maintained at<br />

the LIBRIS Department. The<br />

catalogue format has been<br />

converted to MARC21. A<br />

new version of LIBRIS Web-<br />

Search with several new functions<br />

has been implemented.<br />

The collaborating LIBRIS<br />

libraries are responsible for<br />

the content of the database.<br />

They create bibliographic and<br />

holdings records in the database<br />

and import the records to<br />

their local databases. How can<br />

the union catalogue and the<br />

local catalogues collaborate?<br />

Is it possible to maintain two<br />

catalogues, a local version for<br />

each library together with the<br />

union catalogue LIBRIS?<br />

The local catalogue is needed<br />

for circulation and acquisitions<br />

transactions. When<br />

searching for information, the<br />

local catalogue often proves<br />

insufficient. The large amount<br />

of searches carried out in<br />

LIBRIS each day makes<br />

LIBRIS WebSearch one of<br />

the most important sources for<br />

information retrieval in<br />

Sweden.<br />

Local functions could be<br />

implemented in the union<br />

catalogue. Loan status will be<br />

implemented in the union<br />

catalogue next year. Is a local<br />

WebSearch our next step?<br />

These are some examples of<br />

what is possible within the<br />

new LIBRIS WebSearch system.<br />

Now it’s time for the<br />

Swedish academic libraries to<br />

consider new possibilities of<br />

collaboration and development.<br />

Mats Herder<br />

Head of Department<br />

Procurement of portal<br />

application system and<br />

link resolution server<br />

The LIBRIS Department has<br />

started a European procurement<br />

process, aiming to purchase<br />

a Portal Application<br />

System and a Link Resolution<br />

Server for ”national use”. The<br />

intention is to find a technical<br />

solution for co-ordination and<br />

rationalisation regarding the<br />

handling of electronic resources<br />

in the Swedish library<br />

community.<br />

The link resolution server will<br />

be used to facilitate linking<br />

between related resources.<br />

The portal application offers<br />

the end-user a homogeneous<br />

search interface for, and crosssearching<br />

among, a large<br />

number of resources.<br />

The purchased systems should<br />

be possible to adjust to local<br />

library specific needs and the<br />

portal application also to be<br />

personalised on the end-user<br />

level.<br />

The Request for Proposal is<br />

planned to be announced by<br />

the end of January 2003 and<br />

the evaluation and contractual<br />

issues will hopefully be finished<br />

before summer. If so,<br />

the systems can probably be<br />

put in production during autumn<br />

2003.<br />

Lisa Petersen<br />

Project Manager<br />

On the maintenance of<br />

electronic journals in the<br />

LIBRIS database<br />

The aim of LIBRIS National<br />

Union Catalogue is to reflect<br />

the holdings of the LIBRIS<br />

libraries – irrespective of<br />

form (printed or electronic).<br />

A report concerning bibliographic<br />

information of electronic<br />

journals was the starting<br />

point for this project. The<br />

LIBRIS Department was<br />

commissioned to create a system<br />

for the administration of<br />

the maintenance of electronic<br />

journals in LIBRIS. The<br />

LIBRIS Department has<br />

developed a Z39.50-client,<br />

which from a list with ISSN<br />

automatically searches a<br />

number of predefined databases<br />

and downloads records.<br />

A special interface has been<br />

created which makes it possible<br />

to administer and update a<br />

large amount of records and<br />

holdings.<br />

Tomas Friberg<br />

Training in LIBRIS new<br />

cataloguing system:<br />

planning and realisation<br />

at Göteborg university<br />

library<br />

LIBRIS new cataloguing system<br />

was put into operation in<br />

January 2002. The LIBRIS<br />

Department in Stockholm offered<br />

training in November<br />

2001 for the Swedish university<br />

libraries. These libraries<br />

had to plan and carry through<br />

the training for their staff and<br />

for local libraries before the<br />

new cataloguing system<br />

started.


Nummer <strong>80</strong><br />

Sida 17<br />

Summary in English<br />

The article describes how<br />

Göteborg university library<br />

planned, organised and carried<br />

through the training<br />

(comprising 1.5 day) for 90<br />

persons. Seven librarians<br />

were involved as instructors.<br />

There are no real technical<br />

problems with the new cataloguing<br />

system, though a<br />

new guide with description<br />

of formats and examples, as<br />

well as a new cataloguing<br />

handbook is needed.<br />

Helena Forssblad<br />

The new version 1.0 of<br />

LIBRIS WebSearch<br />

The LIBRIS National Union<br />

Catalogue is regularly updated<br />

with MARC records from<br />

external bibliographic utilities<br />

(such as Library of Congress,<br />

British Library and the<br />

Deutsche Bibliothek). These<br />

external records are primarily<br />

used as acquisition and cataloguing<br />

support by the LIBRIS<br />

libraries. The ordinary deduplication<br />

detection control in<br />

the new cataloguing system is<br />

however currently not sufficient<br />

for our needs. In order to reduce<br />

the number of duplicate records,<br />

the LIBRIS Department<br />

has therefore developed and<br />

implemented special detection<br />

routines.<br />

Christer Larsson<br />

The new version 1.0 of<br />

LIBRIS WebSearch has now<br />

been launched. This version<br />

offers the functionality of the<br />

previous system as well as<br />

numerous new functions<br />

including index browsing, a<br />

new Boolean search form,<br />

truncation, masking and sorting<br />

(alphabetically and<br />

chronologically). Moreover<br />

the technical procedure and<br />

support has been upgraded<br />

and the interface improved.<br />

An English version of<br />

LIBRIS WebSearch 1.0 is<br />

also available<br />

http://websok.libris.kb.se/<br />

websearch/form?lang=eng<br />

Britt Sagnert<br />

On batch import of<br />

foreign MARC records<br />

and de-duplication detection<br />

in LIBRIS


Kungl. biblioteket, LIBRIS-avdelningen<br />

Box 5039<br />

102 41 Stockholm<br />

Tfn: 08-463 44 33<br />

Fax: 08-463 42 65<br />

E-post: driften@libris.kb.se<br />

Redaktion:<br />

Helena Forssblad, helena.forssblad@libris.kb.se<br />

Lotta Janson, charlotte.janson@libris.kb.se<br />

Christer Larsson, christer.larsson@libris.kb.se<br />

Britt Sagnert, britt.sagnert@libris.kb.se<br />

w w w . l i b r i s . k b . s e<br />

LIBRIS-avdelningen på Kungl. bibliotekets trappa. Bild: Lena Jacobson

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!