Konflikternas mästare: Berättelse om en filmfurstes uppgång och fall
Konflikternas mästare: Berättelse om en filmfurstes uppgång och fall
Konflikternas mästare: Berättelse om en filmfurstes uppgång och fall
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
sv<strong>en</strong>sk filmskola startas också ungefär samtidigt. På<br />
mycket kort tid tillförskansar sig Harry Schein alltså<br />
d<strong>en</strong> största makt<strong>en</strong> i Filmsverige, <strong>och</strong> ing<strong>en</strong> filmproduc<strong>en</strong>t<br />
<strong>och</strong> filmskapare kan runda d<strong>en</strong> viljestarke<br />
<strong>och</strong> skarpögde direktör<strong>en</strong> på Filminstitutet.<br />
Han håller de flesta trådar i sin hand – <strong>och</strong> vill man<br />
att det ska gå <strong>en</strong> väl i filmlivet bör man hålla sig väl<br />
med Schein. D<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska filmreform<strong>en</strong> betraktas<br />
länge s<strong>om</strong> ett snilledrag <strong>och</strong> k<strong>om</strong>mer att revolutionera<br />
det sv<strong>en</strong>ska filmlandskapet.<br />
Ungefär samtidigt med filmreform<strong>en</strong> får jag ett<br />
semestervikariat på Stockholms-Tidning<strong>en</strong> i Klarakvarter<strong>en</strong><br />
s<strong>om</strong> nöjesreporter <strong>och</strong> TV- <strong>och</strong> filmskrib<strong>en</strong>t.<br />
Min chef, kulturjournalist<strong>en</strong> Stig Arb, blir<br />
också min m<strong>en</strong>tor <strong>och</strong> tycker att jag måste träffa<br />
Harry Schein <strong>och</strong> intervjua hon<strong>om</strong> för tidning<strong>en</strong><br />
efters<strong>om</strong> han är direktör för det nya Sv<strong>en</strong>ska Filminstitutet.<br />
Schein har med <strong>en</strong> lit<strong>en</strong> stab flyttat in i<br />
<strong>en</strong> kontorsbyggnad på Kungsgatan 48 mitt emot<br />
Hötorget. Han är älskvärd mot d<strong>en</strong> unge filmskrivar<strong>en</strong><br />
<strong>och</strong> berättar <strong>om</strong> institutets organisation <strong>och</strong><br />
planer. Det är vårt första möte, <strong>och</strong> jag har inget<br />
minne av att Schein vare sig är snorkig eller sarkastisk.<br />
Intervjun resulterar i <strong>en</strong> nyhetsartikel – <strong>och</strong> det<br />
är ing<strong>en</strong>ting mer med det. Nästa s<strong>om</strong>mar är jag tillbaka<br />
på ”Stock<strong>en</strong>” s<strong>om</strong> följs av ännu <strong>en</strong> vända på<br />
tidning<strong>en</strong> s<strong>om</strong>mar<strong>en</strong> därpå. Vikariatet 1965 övergår<br />
på höst<strong>en</strong> till <strong>en</strong> fast tjänst efters<strong>om</strong> jag är klar med<br />
min akademiska exam<strong>en</strong> i Uppsala.<br />
Jag k<strong>om</strong>mer till gagnet, m<strong>en</strong> inte formellt, att<br />
efterträda p<strong>en</strong>sionsmässiga leg<strong>en</strong>d<strong>en</strong> Robin Hood,<br />
B<strong>en</strong>gt Idestam-Almquist, s<strong>om</strong> Stockholms-Tidning<strong>en</strong>s<br />
filmkritiker, i stället för Göran O Eriksson.<br />
M<strong>en</strong>ing<strong>en</strong> är att Göran O ska fungera s<strong>om</strong> förste<br />
filmkritiker m<strong>en</strong> han får häck<strong>en</strong> full s<strong>om</strong> tidning<strong>en</strong>s<br />
kulturredaktör. Under höst<strong>en</strong> blossar <strong>en</strong> filmkritikerdebatt<br />
upp efter att redaktion<strong>en</strong> för Chaplin<br />
varit nedlåtande mot Yngve Gamlins debutlångfilm<br />
Jakt<strong>en</strong>. Jag deltar med liv <strong>och</strong> lust i batalj<strong>en</strong>, m<strong>en</strong><br />
Schein håller sig utanför trots att han är partivän<br />
med Gamlin s<strong>om</strong> är både militant socialdemokrat<br />
– <strong>och</strong> presid<strong>en</strong>t för Republik<strong>en</strong> Jemtland.<br />
Kort därefter anklagas Schein i ett ledarstick i<br />
Dag<strong>en</strong>s Nyheter i september 1965 för ”diktaturfasoner”.<br />
Schein tiger alltjämt, m<strong>en</strong> hans gamla vän Krister<br />
Wickman rycker ut för att försvara hon<strong>om</strong>. I <strong>en</strong><br />
rätt barnslig k<strong>om</strong>m<strong>en</strong>tar skriver jag: ”Jag känner <strong>en</strong><br />
sv<strong>en</strong>sk socialistisk författare s<strong>om</strong> är övertygad <strong>om</strong><br />
att Harry Scheins innersta planer är att socialisera sig<br />
själv! Och inte mej emot, bara kort<strong>en</strong> läggs på bordet.”<br />
S<strong>en</strong>are säger Schein att han inte ser något hot<br />
med ”socialiseringsspöket”. Strax är det dags för ett<br />
idolporträtt i ”Stock<strong>en</strong>s” söndagstidning: ”Giv åt<br />
Schein <strong>en</strong> Guldbagge äv<strong>en</strong>” – text<strong>en</strong> är osignerad<br />
m<strong>en</strong> författad av mig <strong>och</strong> det skall alltså dröja ett tag<br />
innan också jag börjar kritisera Schein för hans<br />
diktatoriska ledning av Filminstitutet (<strong>och</strong> andra<br />
fasoner). Och därmed innan Schein får upp ögon<strong>en</strong><br />
för lymmeln s<strong>om</strong> dristar sig till att skjuta filmskott<br />
på hon<strong>om</strong>.<br />
1960-talet blir med filmreform<strong>en</strong> <strong>en</strong> dynamisk<br />
<strong>och</strong> mycket kreativ epok för sv<strong>en</strong>sk filmproduktion<br />
med <strong>en</strong> rad debuterande filmskapare, varav några<br />
blir stora namn också internationellt: Bo Widerberg,<br />
Jan Troell, Vilgot Sjöman, Mai Zetterling.<br />
Det finns fler regissörer s<strong>om</strong> (förgäves) försöker utmana<br />
Mästar<strong>en</strong> Ingmar Bergman. Ganska tidigt<br />
börjar filmkritiker <strong>och</strong> filmskapare att reagera mot<br />
d<strong>en</strong> ”elitistiskt” <strong>och</strong> ”k<strong>om</strong>mersiellt” konstruerade<br />
filmreform<strong>en</strong> s<strong>om</strong> främst anses gynna bransch<strong>en</strong>,<br />
d<strong>en</strong> k<strong>om</strong>mersiella biograffilm<strong>en</strong> <strong>och</strong> de etablerade<br />
filmkonstnärerna. Schein k<strong>om</strong>mer tämlig<strong>en</strong> direkt<br />
i polemisk konflikt med d<strong>en</strong> unga ”filmvänstern”,<br />
företrädesvis dokum<strong>en</strong>tärfilmare s<strong>om</strong> känner sig<br />
missgynnade <strong>och</strong> tillbakahållna av reform<strong>en</strong>. Positionerna<br />
är snart låsta <strong>och</strong> skyttegravskriget k<strong>om</strong>mer<br />
att pågå under ett par dec<strong>en</strong>nier.<br />
Harry Schein skriver under slutet av sextiotalet<br />
otaliga giftiga debattinlägg <strong>och</strong> repliker; han tycks<br />
befinna sig i ständig strid med ”cineasterna”, de unga<br />
filmskoleleverna, regissörerna <strong>och</strong> de ”fria filmarna”<br />
anslutna till d<strong>en</strong> nya kooperativa organisation<strong>en</strong><br />
FilmC<strong>en</strong>trum. Jag deltar givetvis också i kalabalik<strong>en</strong>,<br />
triggad <strong>och</strong> utmanad av Scheins debattlusta <strong>och</strong> be-<br />
------