Konflikternas mästare: Berättelse om en filmfurstes uppgång och fall
Konflikternas mästare: Berättelse om en filmfurstes uppgång och fall
Konflikternas mästare: Berättelse om en filmfurstes uppgång och fall
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
inte ofta når upp till Harrys verbala <strong>en</strong>ergi, analysförmåga<br />
<strong>och</strong> blodtörst. Jag fungerar främst s<strong>om</strong> <strong>en</strong><br />
av hans ”slagpåsar”. Schein har sitt bestämda synsätt,<br />
det ändrar han ogärna på. Det är viktigare att<br />
vinna debatt<strong>en</strong> än sak<strong>en</strong> – också det <strong>en</strong> del av hans<br />
infantila narcissism s<strong>om</strong> av <strong>om</strong>givning<strong>en</strong> uppfattas<br />
(också av mig) s<strong>om</strong> närmast rörande.<br />
D<strong>en</strong> s<strong>om</strong> till äv<strong>en</strong>tyrs professionellt följt d<strong>en</strong><br />
sv<strong>en</strong>ska film<strong>en</strong>s öd<strong>en</strong> <strong>och</strong> äv<strong>en</strong>tyr under flera dec<strong>en</strong>nier<br />
– s<strong>om</strong> d<strong>en</strong> här artikelförfattar<strong>en</strong> – kan kort <strong>och</strong><br />
gott konstatera att sv<strong>en</strong>sk film befinner sig i konstant<br />
kris. Och krishanterar<strong>en</strong> par préférance är Harry<br />
Schein, ständigt närvarande i storm<strong>en</strong>s öga. 1975 är<br />
det särdeles uselt för sv<strong>en</strong>sk film, <strong>en</strong>ligt Schein, s<strong>om</strong><br />
skriver <strong>en</strong> stort uppslag<strong>en</strong> artikel i Chaplin, s<strong>om</strong> fått<br />
sin redaktion dramatiskt utbytt <strong>och</strong> där Harry nu<br />
framför sin favorittes att sv<strong>en</strong>sk film inte befinner sig<br />
i <strong>en</strong> ekon<strong>om</strong>isk kris, utan i <strong>en</strong> kreativ kris. På detta<br />
svarar kritikerna lika <strong>en</strong>vist att sv<strong>en</strong>ska filmkris<strong>en</strong> är<br />
dess produc<strong>en</strong>ters, medan särskilt filmarbetarna<br />
kring FilmC<strong>en</strong>trum <strong>en</strong>träget upprepar sitt mantra<br />
att sv<strong>en</strong>sk film <strong>en</strong>dast speglar k<strong>om</strong>mersialism<strong>en</strong>s<br />
kris. De allra vänstraste kräver att stat<strong>en</strong> bör ta kontroll<strong>en</strong><br />
över filmbransch<strong>en</strong> <strong>och</strong> överta Filminstitutet.<br />
”D<strong>om</strong> har mina välsignelser”, suckar Harry Schein.<br />
Så här håller d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska filmdebatt<strong>en</strong> på, år<br />
efter år, <strong>och</strong> på ett märkligt sätt står ständigt Filminstitutets<br />
stridslystne, <strong>och</strong> alltid lika kampglade,<br />
chef i c<strong>en</strong>trum. Begreppet ”kreativitetskris<strong>en</strong>”, s<strong>om</strong><br />
myntas av Schein, blir <strong>en</strong> klagolåt s<strong>om</strong> han vevar<br />
länge på. Framför allt börjar dokum<strong>en</strong>tärfilmarna<br />
tröttna på Harrys lam<strong>en</strong>tationer <strong>och</strong> förklarar att<br />
det möjlig<strong>en</strong> är biograffilm<strong>en</strong> s<strong>om</strong> krisar. M<strong>en</strong> Harry<br />
står på sig: ”Det finns naturligtvis rysligt många<br />
s<strong>om</strong> vill göra film, m<strong>en</strong> det är inte vad jag m<strong>en</strong>ar<br />
med kreativitet. Upp<strong>en</strong>bart är att det inte finns tillräckligt<br />
många s<strong>om</strong> är i stånd att göra bra film.”<br />
Vad är ”kvalitetsfilm” eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong>, frågar sig hans<br />
vedersakare. ”Jag inbillar mig”, skriver Harry Schein<br />
vid ett tillfälle, ”att filmkvalitet är det s<strong>om</strong> vi k<strong>om</strong>mer<br />
ihåg från filmer vi glömt.” Själv föreslår jag att<br />
filmkvalitet är det vi k<strong>om</strong>mer ihåg hos filmer vi<br />
minns. Ordet kvalitet finns inbyggt i kreativitetsbegreppet,<br />
hävdar Schein, vilket betyder att där<br />
finns <strong>en</strong> officiell kvalitetsideologi, accepterad <strong>och</strong><br />
lanserad av det kulturella <strong>och</strong> politiska etablissemanget,<br />
<strong>och</strong> klart definierad i kulturpolitik<strong>en</strong> medelst anslag,<br />
understöd, stip<strong>en</strong>dier <strong>och</strong> kvalitetsbidrag. S<strong>om</strong><br />
sagt: så här håller det på.<br />
Schein blir kvalitetsfilosofins chefsideolog <strong>och</strong><br />
sammanfattar tidigt sina tankar i sin försvarsskrift<br />
I själva verket. ”Självklart laborerar man inte med<br />
objektiva kvalitetskriterier. Om vi (samhället) vill<br />
stimulera produktion<strong>en</strong> av bättre filmer så måste<br />
kvalitetsdefinition<strong>en</strong> vara det vi (samhället) just nu<br />
anser vara bättre filmer.” Harry känner ig<strong>en</strong> kritik<strong>en</strong><br />
med dess likaså mon<strong>om</strong>ana upprepningar s<strong>om</strong><br />
han naturligtvis måste besvara. ”Misstänkliggörandet<br />
av kvalitetsbegreppet har på det sättet förstärkt<br />
de k<strong>om</strong>mersiella krafterna i filmvärld<strong>en</strong>. För varje<br />
gång <strong>en</strong> nymarxist höjt röst<strong>en</strong> har <strong>en</strong> filmdirektör<br />
jublat i det tysta.” Sådant tal retar aut<strong>om</strong>atiskt upp<br />
filmvänstern eller filmopposition<strong>en</strong>, främst i kretsar<br />
kring FilmC<strong>en</strong>trum <strong>och</strong> Folkets Bio, där man<br />
önskar <strong>en</strong> aktiv konfrontation mellan film <strong>och</strong> publik.<br />
Man m<strong>en</strong>ar där att det i sista hand är publik<strong>en</strong>s sak<br />
att ta ställning till kvalitetsbegreppet.<br />
Detta tolkar gärna Schein <strong>och</strong> hans försvarare –<br />
sådana finns också – s<strong>om</strong> att man därmed har slutit<br />
cirkeln: att man åter fastnat i det gamla k<strong>om</strong>mersiella<br />
branschsystemet. M<strong>en</strong> opposition<strong>en</strong> önskar<br />
gå vid sidan av det k<strong>om</strong>mersiella branschsystemet<br />
för att därig<strong>en</strong><strong>om</strong> få kontakt med publik<strong>en</strong> <strong>om</strong><br />
vad s<strong>om</strong> är bra <strong>och</strong> dåligt, <strong>om</strong> vad s<strong>om</strong> fungerar<br />
eller inte. D<strong>en</strong> sort<strong>en</strong>s filmverksamhet har filmbyråkratin<br />
länge slagit dövörat till. Först på sista<br />
året – nu talar vi <strong>om</strong> 1977/78 – har <strong>en</strong> försöksverksamhet<br />
initierats av Filminstitutet med eg<strong>en</strong>importerad<br />
spelfilm nedkopierad till smalfilmsformat<br />
att visa i alternativa lokaler. Kritikerna ser dock verksamhet<strong>en</strong><br />
mer s<strong>om</strong> ett kulturpolitiskt alibi än s<strong>om</strong><br />
utryck för ett radikalt nytänkande.<br />
------