Konflikternas mästare: Berättelse om en filmfurstes uppgång och fall
Konflikternas mästare: Berättelse om en filmfurstes uppgång och fall
Konflikternas mästare: Berättelse om en filmfurstes uppgång och fall
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
öst att framföra andra åsikter <strong>om</strong> film än hans<br />
egna.<br />
Efter mitt inlägg <strong>om</strong> ”scheindemokratin” möts<br />
jag av Scheins iskyla. Jag är inte d<strong>en</strong> <strong>en</strong>da s<strong>om</strong> drabbas<br />
av hans bannbulla. Scheins privata popularitetsbar<strong>om</strong>eter<br />
kan avläsas i hans korrespond<strong>en</strong>s, där<br />
”Bäste bror” dag<strong>en</strong> därpå kan vara utbytt mot ett<br />
kyligt korrekt ”Herr NN”.<br />
Tidskrift<strong>en</strong> Chaplins jubileumsnummer nummer<br />
100 rec<strong>en</strong>seras i d<strong>en</strong>na veva av författar<strong>en</strong> Björn<br />
Håkansson i Aftonbladet <strong>och</strong> han ställer frågan: Vad<br />
tycker Harry Schein <strong>om</strong> detta nummer? I ett svar på<br />
Filminstitutets brevpapper till Aftonbladets kulturredaktion<br />
skriver Harry rätt så fyndigt: ”Om Stig<br />
Björkman tycker jag. Om Jonas Sima tycker jag inte.<br />
Om Jurg<strong>en</strong> Schildt tycker jag. Om Carl H<strong>en</strong>rik Sv<strong>en</strong>stedt<br />
tycker jag inte. Om B<strong>en</strong>gt Forslund tycker jag.<br />
Om stackars Mauritz Edström tycker jag synd. Om<br />
Chaplin tycker jag väldigt mycket. Charlie alltså.<br />
Annars ing<strong>en</strong>ting.”<br />
I bok<strong>en</strong> I själva verket skriver Schein också: ”D<strong>en</strong><br />
nyradikalism s<strong>om</strong> i slutet av sextiotalet så plötsligt<br />
drabbade vår filmkritik är <strong>en</strong> belastning för kritik<strong>en</strong>s<br />
informativa funktion.” Han tycker att filmdebatt<strong>en</strong><br />
blivit ett ”miljöpolitiskt problem”.<br />
I varje <strong>fall</strong> är det ett problem för Harry Schein.<br />
D<strong>en</strong> av dokum<strong>en</strong>tärfilmarna 1968 grundade distributionsorganisation<strong>en</strong><br />
FilmC<strong>en</strong>trum har snabbt<br />
blivit <strong>en</strong> nagel i ögat på hon<strong>om</strong>. Han avvisar organisation<strong>en</strong><br />
när d<strong>en</strong> söker p<strong>en</strong>gar för <strong>en</strong> demokratisk<br />
katalog i vilk<strong>en</strong> de fria filmarna utan krav på kvalitetskriterier<br />
får införa sina filmer. Sådan urvalsanarki<br />
förargar Schein. Han retar sig också på att Sv<strong>en</strong>ska<br />
Dagbladet, av alla tidningar, blivit ”huvudorganet för<br />
d<strong>en</strong> politiskt militanta vänsterfalang<strong>en</strong> i FilmC<strong>en</strong>trum”,<br />
<strong>och</strong> han uppfattar närmast FilmC<strong>en</strong>trum<br />
s<strong>om</strong> <strong>en</strong> k<strong>om</strong>munistisk cell för ”trottar”, maoister<br />
<strong>och</strong> andra stollar in<strong>om</strong> ”avgrundsvänstern” s<strong>om</strong> vill<br />
undergräva hans filmreform <strong>och</strong> skada hans filmhusbygge.<br />
D<strong>en</strong> driftige dokum<strong>en</strong>tärfilmar<strong>en</strong> <strong>och</strong><br />
ilsket oppositionelle Stefan Jarl kallar han <strong>en</strong> ”grundstött<br />
marginalfigur”.<br />
Följd<strong>en</strong> blir att Harry Schein beskjuts från flera<br />
håll av filmvänstern. I d<strong>en</strong> synnerlig<strong>en</strong> periodiska<br />
publikation<strong>en</strong> Filmfront, utgiv<strong>en</strong> av <strong>en</strong> arbetsgrupp<br />
för kritiska i filmstudier i Uppsala, anklagas Harry<br />
Schein bland annat för att ”konsolidera varandras<br />
(beslutfattarnas) <strong>och</strong> sina egna maktpositioner – då<br />
har gängm<strong>en</strong>talitet<strong>en</strong> blivit väl organiserad”. Det är<br />
förstås <strong>en</strong> allvarlig beskyllning. Schein svarar sina antagonister<br />
med att Sv<strong>en</strong>ska Filminstitutet inte är till<br />
för d<strong>en</strong> film s<strong>om</strong> fria filmare gör – <strong>och</strong> de fria filmarbetarna<br />
är inte till för d<strong>en</strong> film Filminstitutet ska tjäna.<br />
Det är filmkritikerna <strong>och</strong> de filmare s<strong>om</strong> inte<br />
k<strong>om</strong>mer in på filmskolan s<strong>om</strong> har stort behov av<br />
kortfilm <strong>och</strong> dokum<strong>en</strong>tärfilm, hävdar Schein. Vi filmare,<br />
s<strong>om</strong> ”förföljer hon<strong>om</strong>”, söker bara hämnd för<br />
att vi inte k<strong>om</strong>mit in på filmskolan – det är ett populärt<br />
tankespöke både hos Schein <strong>och</strong> i bransch<strong>en</strong>.<br />
Med <strong>en</strong> flott travestering formulerar Harry s<strong>en</strong>are<br />
i memoarerna Schein sin bortförklaring av konflikterna:<br />
”Jag tror d<strong>en</strong> djupaste konfliktorsak<strong>en</strong> låg<br />
i de överdrivna förväntningarnas missnöje.” Schein<br />
är inte lika retoriskt elegant när han i ett annat sammanhang<br />
kategoriskt konstaterar: ”Behovet av t ex<br />
kortfilm s<strong>om</strong> politisk pamflett är naturligtvis begränsat”,<br />
<strong>och</strong> han tycker ”fruktansvärt synd <strong>om</strong> d<strong>en</strong> stackars<br />
filmjuryn s<strong>om</strong>, mot betalning, varje år tvingas<br />
se hundratals kortfilmer <strong>och</strong> skitfilmer. Flertalet av<br />
de belönade filmerna är <strong>en</strong>kla <strong>och</strong> tämlig<strong>en</strong> m<strong>en</strong>ingslösa,<br />
<strong>en</strong>dast i jämförelse med det totalt talanglösa<br />
är de värda <strong>en</strong> uppmärksamhet.” Jag återanvänder<br />
Scheins ordval i replik<strong>en</strong> ”skitsnack” i <strong>en</strong><br />
filmkrönika i min tidning.<br />
Tidskrift<strong>en</strong> Film&TV – knut<strong>en</strong> till FilmC<strong>en</strong>trum<br />
<strong>och</strong> Folkets Bio – är öppet fi<strong>en</strong>tlig <strong>och</strong> beskriver lite<br />
s<strong>en</strong>are 1973 Schein s<strong>om</strong> ”d<strong>en</strong>ne filmsnut”; hans ses<br />
till <strong>och</strong> med s<strong>om</strong> ”samhällets fi<strong>en</strong>de nr 1”. Tidskrift<strong>en</strong>s<br />
kampanj är så hysterisk att d<strong>en</strong> blir k<strong>om</strong>isk när<br />
d<strong>en</strong> skriker ut att ”Harry Schein k<strong>om</strong>mer att gå till<br />
filmhistori<strong>en</strong> s<strong>om</strong> d<strong>en</strong> egoc<strong>en</strong>triske galning s<strong>om</strong><br />
höll tillbaka hela d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska filmutveckling<strong>en</strong> under<br />
tiotals år.” Det s<strong>om</strong> utlöser redaktion<strong>en</strong>s besinningslösa<br />
vrede är att Schein har planer på att in-<br />
------
Change language