Kraniofaryngeom
Kraniofaryngeom
Kraniofaryngeom
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Avd Q 82s<br />
Neuropediatriken<br />
Astrid Lindgrens Barnsjukhus<br />
171 76 Stockholm<br />
08/517 780 82<br />
Neurokirurg: ______________________________________<br />
Ansvarig sjuksköterska: __________________________<br />
Ansvarig barnsköterska: _________________________<br />
Sjukgymnast:___________________________________<br />
Arbetsterapeut:_________________________________<br />
Endokrinolog:__________________________________<br />
Avd Q82 s<br />
Michaela Åkerblom, Leg. SSK<br />
Jessica Allerborg, Leg. SSK<br />
2008-12-03
<strong>Kraniofaryngeom</strong> är en medfödd godartad tumör som växer i<br />
hypofys och hypthalamusregionen. Hypofys= en hormonstimulerande<br />
och hormonproducerande körtel. Hypothalamus= det centra i hjärnan<br />
som bland annat styr hunger, törst, mättnad, lust, olust, hormonkontroll<br />
och dygnsrytm. <strong>Kraniofaryngeom</strong> är den vanligaste formen av<br />
hjärntumör som har en påverkan på hypofys och hypothalamusområdet.<br />
Den växer mycket långsamt, vilket medför att symtomen kommer senare<br />
i förloppet.<br />
Symtom<br />
De vanligaste symtomen som är ett tecken på ett ökat tryck inne i<br />
huvudet är huvudvärk och illamående. Synpåverkan, ostadighet, trötthet,<br />
epilepsi och hormonpåverkan såsom tillväxthämning, viktuppgång, ökad<br />
törst, dålig temperaturkontroll, försenad eller utebliven pubertet är andra<br />
förekommande symtom.<br />
Diagnostisering<br />
Diagnostisering av kraniofaryngeom utförs med hjälp av de symtom som<br />
uppkommit, datortomografi av hjärnan och även komplettering med<br />
magnetresonanskamera (MR). MR visar de olika strukturerna i hjärnan i<br />
detalj och behövs inför en neurokirurgisk operation. Kontroll av<br />
hormonnivåer, saltbalans och även en synundersökning bör göras.<br />
Behandling<br />
Behandlingen innefattar i första hand neurokirurgisk operation där<br />
målsättningen är att avlägsna så mycket som möjligt av tumören utan<br />
skador på omkringliggande vävnad och minimera risken för möjliga<br />
komplikationer<br />
Kan man se senare att mitt barn har blivit opererad?<br />
Operationsärren bleknar med tiden och kommer att täckas av barnets<br />
hår. Det är viktigt att undvika direkt solljus upp till ett år efter<br />
operationen.<br />
När kan mitt barn bada efter operationen?<br />
Du kan bada ditt barns kropp när som helst. Hårtvätt får ske tidigast ett<br />
dygn efter att stygnen tagits bort. Då beräknas huden vara helt läkt och<br />
det är helt fritt att bada i badkar och bassäng samt tvätta hela huvudet.<br />
Då barnet har ventrikeldränage hjälper personalen på avdelningen till<br />
att tvätta håret den tredje dagen efter att dränaget blivit ditsatt. Efter<br />
det sker tvätt var tredje dag till dess att dränaget avlägsnats. Om barnet<br />
inte orkar med hårtvätt tredje dagen tvättas området runt<br />
ventrikeldränaget med koksalt. Detta görs för att försöka undvika<br />
komplikationer i form av infektion.<br />
Är det nåt särskilt man skall tänka på första tiden efter hemgång?<br />
Undvik mycket barnkontakt de första 3 veckorna efter utskrivningen<br />
för att minska infektionsrisker. Ta det lugnt med barnet och lyssna på<br />
barnets signaler om det är trött eller mår dåligt. Se till att barnet är<br />
uppe och rör på sig ett par gånger om dagen då det inte är bra att bara<br />
ligga till sängs eller sitta i soffan.<br />
Hur blir det med fortsatt behandling?<br />
Första tiden efter operation är det mycket nytt för hela familjen och<br />
täta besök till sjukhus och då främst till endokrinolog. Det tar ett tag<br />
att anpassa sig till sin nya situation med mediciner, läkarbesök,<br />
provtagning och kontroll på vätskebalansen. Denna tid kan vara svår<br />
så tveka inte att be sjukvårdspersonalen om kontakt med kurator om<br />
det skulle behövas. Det finns även stödföreningar för familjer/personer<br />
med liknande erfarenheter som går att hitta på internet.
Förbered er på att inskrivningen oftast tar hela dagen<br />
Förberedelser inför operation<br />
Inskrivning av: Neurokirurg, sjuksköterska samt narkosläkare.<br />
Oftast görs bedömning av en endokrinolog (hormonspecialist) samt<br />
synundersökning. Ibland kontakt med arbetsterapeut och sjukgymnast.<br />
Kontroller inför op: Längd, vikt, blodtryck, puls, temp, allmäntillstånd,<br />
och neurologstatus.<br />
Provtagning: Sjuksköterskan sätter bedövningssalva för att sedan sätta<br />
en nål i ett blodkärl, därefter tas blodprover inför operationen.<br />
Hygien: Barnet badas/duschas med en särskild bakteriedödande tvål två<br />
gånger dagen innan operation och en gång tidigt på operationsdygnets<br />
morgon. Efter andra duschen får barnet krypa ner under täcket i<br />
renbäddad säng. Egna, nytvättade nattkläder får användas innan<br />
operationen. Inga egna kläder får användas på operationsdagen, då gäller<br />
patientskjorta. Barnet skall vara färdigbadat senast en timme innan<br />
operationsstart.<br />
Kost: Ingen fast föda efter kl 24.00, flytande föda fram tills 4 timmar<br />
innan operation. Vatten får drickas fram till 2 timmar innan operation.<br />
Vid eventuell fördröjning av operationen kopplas dropp på barnet.<br />
Rådgör med ansvarig sjuksköterska om vad som gäller för ert barn.<br />
Operationsdygnet och den närmsta tiden efteråt<br />
När alla förberedelser är gjorda på avdelningen följer personalen med er<br />
till operation. En förälder får klä sig i särskilda skyddskläder och följa<br />
med in till operationssalen och vara med barnet tills barnet somnat.<br />
Därefter får föräldrarna vistas på avdelningen eller sjukhusområdet.<br />
Narkospersonalen ringer när operationen är klar och det är dags för<br />
föräldern/föräldrarna att gå till uppvakningsavdelningen.<br />
Första dygnet vårdas barnet på barnintensiven (BIVA) för täta<br />
kontroller. Föräldrar kan ej sova över på BIVA utan sover på<br />
avdelningen. Dagen efter operationen flyttas barnet åter till<br />
avdelningen, där kontrollerna fortsätter men kan glesas ut.<br />
Oftast behöver barnet någon vecka på sig för att återhämta sig och för<br />
att kroppen skall komma i balans med de olika hormonella systemen. I<br />
en del fall kan vårdtiden bli längre än så då det kan ta längre tid för en<br />
del barn att komma i balans.<br />
Ventrikel dränage (V-drän) är en tillfällig slang som är inlagd i<br />
hjärnkamrarna för att kunna dränera hjärnkammarvätska som<br />
produceras konstant. Dessutom förhindras läckage av hjärnvätska<br />
genom operationssåret så att det skall läka ihop fint. Du som förälder<br />
kommer att få ytterligare information om ventrikeldränaget efter<br />
operationen. Informationen kommer att innefatta vad man bör tänka på<br />
då barnet har ett V-drän. Under den tid som barnet har V-drän gäller<br />
särskilda regler för hur barnet får röra på sig.<br />
Rörlighet: Barnet har inga restriktioner efter operationen utan kan<br />
röra sig fritt i den mån det kan. Då barnet ligger i sängen de första<br />
dygnen skall det vara ett minimum på 30 graders lutning på<br />
huvudändan för att minska svullnaden i hjärnan. Det är viktigt att<br />
barnet kommer igång med rörelser och rör sig så fort som möjligt. I<br />
början kan barnet vara stelt, men det blir bättre med tiden.<br />
Sömn: Under den tid som barnet har V-drän behöver barnet<br />
observeras av personalen på ett övervakningsrum nattetid. Föräldrarna<br />
får vistas där men sover på sitt ordinarie rum.<br />
Smärta: Patienten behandlas med regelbunden smärtlindring som kan<br />
ges som tablett, oral lösning eller som injektion direkt i blodet för<br />
snabbare effekt. Detta trappas ut stegvis. Det är inte ovanligt med<br />
smärta efter operationen och det är viktigt att du som förälder talar om<br />
för personalen när du upplever att ditt barn har ont. Vanligast är smärta<br />
i operationssåret och i nackmusklerna. All smärta som känns vid<br />
rörelser går inte att medicinera bort, men det värsta försvinner med<br />
mediciner och efter några dagar har det i regel vänt och smärtan
försvinner gradvis så att smärtlindringen stegvis kan minskas och<br />
avslutas.<br />
Kontroller: Blodtryck, puls, temperatur, neurologstatus och pupillernas<br />
ljusreaktion kontrolleras regelbundet efter operationen.<br />
Födointag: 4 timmar efter avslutad operation kan man börja dricka lite<br />
vatten. Det är inte ovanligt att man har lite ont i halsen efter plaströret<br />
(tuben) man har under operationen. Man kan också må illa efter<br />
operationen. Vid behov ges medicin mot illamående. Stöddropp ges den<br />
första tiden om barnet inte får i sig tillräckligt med vätska. Det är viktigt<br />
att vårdpersonalen har möjlighet att dokumentera vad barnet äter/dricker<br />
för att kunna beräkna vätskebalansen.<br />
Hypothalamus<br />
området<br />
Tarm/blåsa: Efter operationen sitter en urinkateter kvar så att mängden<br />
urin kan mätas varje timme. Det är viktigt att vi vet balansen mellan<br />
vätskeintag och vätskeförlust. När värdena stabiliserats tas urinkatetern<br />
bort. Det är viktigt att barnet har avföring regelbundet. Vid behov ges<br />
medicin mot förstoppning.<br />
Sår: Stygnen tas bort efter ca 7 - 10 dagar på avdelningen,<br />
neuropediatriska mottagningen eller Vårdcentral/Barnavårdcentral.<br />
Kurator: Möjlighet till kuratorskontakt finns. Säg bara till!<br />
Återbesök: till Neurokirurg, Endokrinolog och ögonläkare. Detta<br />
planeras vid hemgång.<br />
Frågor och svar:<br />
Hur kommer mitt barn att se ut direkt efter operationen?<br />
Det är inte ovanligt med en svullnad i ansiktet, framförallt runt ögonen.<br />
Svullnaden lägger sig successivt och är inte skadlig för barnets syn.<br />
Blekhet och trötthet är heller inte ovanligt. Själva operationssåret täcks<br />
med ett huvudbandage som skall sitta kvar de första dygnen.<br />
MRT av hjärnan