Neurologiska kliniken - Karolinska Sjukhuset

Kvalitetsbokslut 2011
Neurologiska kliniken Slutversion 2012-01-05
Karolinska Universitetssjukhuset
6. Särskilda frågor, fortbildning m.m.
1.
Läkemedelsfortbildning ges av Läkemedelskommittéorganisationen, andra specialistföreningar och
läkemedelsföretag.
Beskriv omfattningen av deltagandet från kliniken i dessa fortbildningar under det år kvalitetsbokslutet
avser.
Läkarna har möjlighet delta i läkemedelskommittens återkommande seminarier på resp. sjukhussite samt
symposier i LÄKSAKs regi, i Neurologföreningens vårmöte när det är schematekniskt möjligt och har
några gånger per termin inbjuds representanter för relevanta läkemedelsföretag för hearing inom läkemedel
inom neurologin.
2.
3.
4.
5.
Har kliniken under det år kvalitetsbokslutet avser haft hjälp av informationsläkare och/eller
apotekare för analys av läkemedelsförskrivningen ?
Har förskrivarna på kliniken en markering för läkemedel på Kloka Listan inlagd i
journalsystemet?
Har någon inom kliniken varit ledamot i Läkemedelskommittéorgansiationen, eller
expertgrupp under det år bokslutet avser?
Har kliniken deltagit i klinisk prövning under det år bokslutet avser?
NEJ
JA
NEJ
JA
JA
9. FoUU
FoUU-staben redovisar sjukhusövergripande, verksamheterna redovisar egna aktiviteter.
10. Verksamhetens övriga egna kvalitets- och
patientsäkerhetsarbete
Här kan alla verksamheter redovisa eget kvalitets- och patientsäkerhetsarbete som inte
redovisas under övriga rubriker.
Kvalitetsarbetet Minderåriga barn som närstående till patienter på Neurologen
Projektledare: Kerstin Åkerlund Råd&Stödenheten
Den 1/1 2010 kom en ny lag, ett tillägg i HSL och PSL, som ger Hälso- och sjukvården ett ansvar att
särkilt beakta minderåriga barn som har en förälder med en allvarlig somatisk sjukdom eller skada.
Det gäller även då en förälder oväntat avlider.
På Neurologiska kliniken drev vi under 2010 ett projekt, en förstudie tillsammans med Neurologiskt
handikappades riksförbund, NHR. Målet med projektet var att kartlägga situationen på kliniken och
med vårdgrannar för att se vad som behövs för att uppfylla lagens intentioner. Via intervjuer och
fokusgrupper med personal, patienter, partners och barn fick vi en bild av vad som fungerar och inte.
Sammantaget så vittnar patienter, partners och barn om att de känner sig bortglömda i dessa frågor av
sjukvården. Man vill få frågan om man önskar prata om barnen och bara om barnen. Barnen vill att
sjukvården erbjuder sig. I familjen är det svårt att närma sig ämnet, det var många som spontant
formulerade att det tystnar i familjen.
42 (43)