Protokoll KF 130408 - Karlshamn

Det ekonomiska läget med sjunkande sysselsättning och svag utveckling av
skatteunderlaget påverkar kommunens ekonomi negativt de närmaste åren. Kommunen
står inför stora planerade investeringar de närmaste åren. Ökade investeringar leder till
ökade kapitalkostnader vilket kan komma att ”äta” av verksamhetsutrymmet. Det gäller
därför att skapa beredskap för att möta lågkonjunkturer och samtidigt skapa resurser
för utveckling av kommunen. Hållbar utveckling handlar om att tillgodose dagens behov
utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.
Det blir därför viktigt att anpassa verksamheterna och kostnaderna utifrån demografin.
För närvarande sjunker antalet elever i grundskolan och gymnasieskolan medan
andelen äldre ökar i Karlshamn.
Statens offentliga utredningar (SOU: 2011:59) har slutfört uppdraget att föreslå en
utformning av ett system för stabilisering av kommunsektorns intäkter över en
konjunkturcykel. De ändrade reglerna för balanskravet medger att överskott kan
användas för att täcka framtida underskott och på så vis utjämna för
konjunktursvängningar. Reglerna, som träder i kraft 1 januari 2013, ger kommunerna
friare händer. Förändringen innebär att kommunen, efter beslut i kommunfullmäktige,
kan resultatutjämna retroaktivt från år 2010. Utmaningen blir istället att hålla kvar det
långsiktiga ekonomiska tänk som redan idag genomsyrar de ekonomiska beslut som
fattas i kommunen även om regelverket kring balanskravet luckrats upp en aning.
Personalberättelse
Kommunen hade den 1 november 2012 2773 månadsavlönade. Detta är oförändrat
från såväl den 1 november 2010 som 2011. Ökningen av antalet årsarbetare är 10 med
hänsyn till att även sysselsättningsgrader justerats. Året dessförinnan ökade antalet
årsarbetare med 9. Omsorgs‐ och samhällsbyggnadsförvaltningarna har ökat antalet
anställda medan utbildningsförvaltningen minskat.
Resursanvändningen, räknat i arbetade timmar, har minskat med drygt 2 procent
under 2012, vilket motsvarar cirka 60 årsarbetare. Utbildningsförvaltningen har
minskat medan samhällsbyggnadsförvaltningen ökat. Inom omsorgsförvaltningen och
kommunledningsförvaltningen har den arbetade tiden endast ändrats marginellt.
Timanställningarna har för hela kommunen ökat med 6 procent motsvarande 15
årsarbetare.
Personalkostnaderna har ökat från 1 099 mkr 2011 till 1 140 mkr 2012, dvs 3,7 procent.
Mellan 2010 och 2011 ökade personalkostnaderna med 3,6 procent delvis beroende på
sänkta arbetsgivaravgifter. Mellan 2011 och 2012 var arbetsgivaravgifterna
oförändrade.
84 procent av de anställda arbetar inom omsorgs‐ eller utbildningsförvaltningarna
(2011: 84 procent).
93 procent är tillsvidareanställda (vissa tjänstgör dock på annan befattning under
viss tid). År 2010 var 94 procent tillsvidareanställda och år 2011 93 procent.
Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för månadsavlönade är för män 97
procent, för kvinnor 90 procent och totalt 91 procent, vilket är oförändrat jämfört med
2011.
29