Protokoll KF 130408 - Karlshamn

perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta ekonomiska problem. Här
diskuteras också borgensåtagande och kommunens samlade pensionsskuld.
Kontroll
Med det fjärde perspektivet kontroll avses avslutningsvis hur upprättade ekonomiska
målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget ger bra förutsättningar för
att kunna uppnå god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så vis
att båda är mått på förmågan att hantera problematiska situationer.
Den finansiella analysen grundar sig på redovisningsåren 2008‐2012.
Resultatet
Resultat 2008 2009 2010 2011 2012
Skatteintäkter, utjämningsbidrag mm 1 310 1 337 1 394 1 432 1 475
Balansomslutning 1 433 1 523 1 496 1 463 1 560
Verksamhetens nettokostnader (mnkr) 1 282 1 305 1 341 1 398 1 429
Nettokostnadsandel % (inkl finansnetto) 97 97 95 97 97
Årets resultat (mnkr) 36 45 65 37 44
Investeringsvolym (exkl. VA) (mnkr) 117 116 79 158 144
Självfin.grad av investeringar inkl VA (%) 79 91 149 64 78
En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans
mellan intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur
stor andel verksamhetens nettokostnader tar i anspråk av skatteintäkter och
utjämningsbidrag. Kommunens nettokostnadsandel, har fram till 2004 legat kring 100
procent vilket innebär att kommunens resultat balanserat på gränsen för vad
balanskravet medger. Under perioden 2005 till 2012 har denna trend brutits. Mellan
2011 och 2012 har verksamhetens nettokostnader ökat med 1,9 procent. Denna ökning i
förhållande till ökningen av skatteintäkter och utjämningsbidrag (3,0 procent) är en
bidragande faktor till förbättrat resultat i förhållande mot 2011. 2012 års resultat på 44
mnkr utgör cirka 3,0 procent av erhållna skatteintäkter och utjämningsbidrag. 2012
ingår jämförelsestörande poster på + 42,1 mnkr i kommunens resultat. Exkluderas
dessa poster är årets resultat 1,5 mnkr.
Balanskravet
Karlshamns kommun har före 2003 inte uppfyllt det lagstadgade kravet på ekonomi i
balans. Enligt beslut i kommunfullmäktige 2003‐11‐17 har synnerliga skäl åberopats för
att göra undantag från att återställa balansen med tanke på tidigare års underskott. Den
närmare motiveringen var att kommunen tidigare byggt upp en stor förmögenhet och
att man sedan använt den goda soliditeten för att parera, inte alltför långvariga,
nedgångar i resultatet. Vad gäller resultaten för 2004 till 2012 har balanskravet klarats
av dessa år, och följaktligen har kommunen inget åtagande om återställande av
underskott.
Balanskravsresultatet för 2012 är 43,3 mnkr enligt nedanstående redovisning:
20