Protokoll KF 130408 - Karlshamn

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KF 3 63 (101) 

Kommunfullmäktige 2013-04-08 

Sammanträde den 8 apri12013 i Rådhussalen, Rådhuset 

Kommunfullmäktige består av 51 ledamöter och ersättare enligt bifogad närvarolista. De är 

valda för tiden 20 l 0-11-01--2014-10-31. 

Kommunfullmäktiges presidium består av ordförande Ethel Duvskog (S), förste vice 

ordförande Kenneth Hake (S) och andre vice ordförande Carl-Eric Birgersson (M). 

Kommunjurist Ann Åstrand tjänstgör som kommunfullmäktiges sekreterare. 

Närvaro 

Enligt bifogade närvarolista. 

Kungörelse 

Kungörelse med uppgift om tid, plats för sammanträdet och de ärenden som ska behandlas 

har anslagits på kommunens anslagstavla, översänts till biblioteken, lagts ut på hemsidan 

samt översänts med post till varje fullmäktig och ersättare. 

Kungörelse om tid och plats för sammanträdet har införts i Karlshamns Allehanda, 

Sydöstran och på kommunens webbplats 2013-03-23. 

Justering 

Kommunfullmäktige utser Ingrid Hagberg-Hake (S) och AndersEnglesson (MP) att 

tillsanunans med ordförandenjustera protokollet 2013-04-12 klockan 14.30 på 

kommunkansliet, Rådhuset, Karlshamn. 

Omfattning 

Vid sammanträdet behandlas de i det följande under§§ 41 -66 upptagna ärendena. 

Sammanträdet pågår kl 17.00-20.50 med ajournering kl 19.15-19.35. 

Vid protokollet 

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KF 3 

64 


Justering av protokollet har tillkännagivits på kommunens anslagstavla i Rådhuset 

2013-04-12. 

I tjänsten 

Aili Martinsson

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KF 3 65 


INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

§ 41 Karlshamn Energi AB - bolagsinformation 

§ 42 Räddningstjänsten Västra Blekinge - fårhundsinformation 

§ 43 Interpellation om papperslösas rättigheter- Anders Englesson (MP) 

§ 44 Fråga om utbildning för föräldrar till barn som kan finnas i riskzonen får drogmissbruk 

- Marco Paulsson (M) 

§ 45 Fråga om att ansöka om medel hos Regeringen får att få bukt med det hedersrelaterade 

våldet - Marco Paulsson (M) 

§ 46 Fråga om att ta del av Regeringens satsning på att ta fram lokala värdighetsgarantier 

för brukare och vårdtagare - Marco Paulsson (M) 

§ 47 Kommunens årsredovisning 2012 

§ 48 Revisionsberättelse 2012 

§ 49 Ansvarsfrihet får år 2012 

§50 Årsredovisning 2012 får Västblekinge Miljö AB 

§51 Årsredovisning 2012 får Logistikposition Karlshamn AB 

§52 Årsredovisning 2012 för Räddningstjänsten Västra Blekinge 

§53 Årsredovisning 2012 för Miljöfårbundet Blekinge Väst 

§54 Årsredovisning 2012 för Vårdförbundet Blekinge/Kommunsamverkan Cura 

individutveckling 

§ 55 Över- och underskottsreglering av bokslut 2012 samt kompletteringsbudget får 

2013 

§ 56 Ekonomisk månadsuppföljning får perioden januari- februari 2013 

§ 57 Revidering av reglemente får ekonomi- och verksamhetsstyrning 

§ 58 Motion om ändring av Karlshamns kommuns riktlinjer för alkoholservering 

avseende serveringstid - Marco Paulsson (M) 

§ 59 Motion om fika dagtid till förtroendevalda- Marco Paulsson (M) 

§ 60 Sammanställning över kommunfullmäktiges obesvarade motioner 

§ 61 Sammanställning över Förslag till Karlshamns kommun 

§ 62 Ärenden får kännedom 

Länsstyrelsens beslut 2013-03-12 med anledning av överklagande av 

antagandebeslut rörande detaljplan för fastigheterna Uppsala 3 och 12, 

Karlshamns kommun 

Beslutslogg 

§ 63 Fyllnadsval av ledamot och tillika ordfårande i Kommunalförbundet 

Räddningstjänsten Västra Blekinge- Kenneth Hake (S) 

§ 64 Fyllnadsval av nämndeman i Blekinge tingsrätt - Kerstin Linde (S) 

§ 65 Fyllnadsval av nämndeman i Blekinge tingsrätt- Petrus Eriksson (S) 

§ 66 Gransirningsrapporter 

Kommunstyrelsens styrning och uppföljning 

Granskning av förskoleverksamheten

Sida 66 

Datum 2013~04-08 

Nr Namn Närvar 

o 

§59 Ersättare 

Ledamot Ja Nej A vs Ja Nej A vs Ja Nej A vs 

l Ethel Duvskog, ordf s x x 

2 Kenneth Hake, l v ordf s x x 

3 Carl-Eric Birgersson, 2 v ordf M x x 

4 Sven-Åke Svensson s x x 

5 Christel Friskopp s x x 

6 Aaita f\~a#iHsseB s -- x Inger Löfblom-Sjöberg 

7 Jan Bremberg s x x 

8 SH:tiatme s,!efi:SS8fl: s -- x Sirleka Kahilainen 

9 Pef GlaMallssea s -- x Christer Floren 

JO Tobias Folkesson s x x 

Il Lena Sandgren s x x 

12 J ohrmy Persson s x x 

13 Anders Karlsson s x x 

14 Anld Hansson s x x 

15 Jan-Åke Berg s x x 

16 V i vi ann e Andersson s x x 

17 Le i f Håkansson s x x 

18 Kerstin Gustafson s x x 

19 Jellaaaes J>lilssea s -- x Bo Rösler 

20 Ingrid Hagberg-Hake s x x 

21 Göran Svensson s x x 

22 Marco Gustafsson c x x 

23 Per-Ivar Ivarsson c x x 

24 Gert Åkesson c x x 

25 Paul Hedlund FP x x 

26 Lennarth Malm FP x x 

27 Jeooa biaelell FP -- x Gun Hedlund 

28 Laila Johansson KO x x 

29 Marco Paulsson M x x 

30 Bärthil Ottosson M x x

Sida 67 

Datum 2013-04-08 

Nr Namn När- 

Varo 

§59 Ersättare 

Ledamot Ja Nej A vs Ja Nej A vs Ja Nej A vs 

31 Britt Kilsäter M x x 

32 Per Erlandsson M x x 

33 In!ne Ahlstrand-Mårlind M x x 

34 bars Präj!~ M -- x Pirkim Karppi 

35 Anders Svensson M x x 

36 Magnus Gärdebring M x x 

37 Cecilia Holmberg M x x 

38 Edward Törnqvist M x x Nils Odenberger 17.00- 

17.35-20.50, §§ 42-66 

17.35, §41 

39 Anders Brrglesson MP x x 

40 Anna Almander MP x x 

41 Sara Månsson Möllergren MP x x 

42 Johanna Karlsson MP x x 

43 Per Almander MP x x 

44 Jens Henningsson v x x 

45 Eva Olsson-Bengtsson v x x 

46 Stig Werner OBER x x 

47 Karl MUller SD -- 

48 Kent Sohl OBER 

49 Karin Lange SD 

-- 

-- 

50 Henrik Gustafsson SD x 

17.00-19.00, §§ 41-47 

51 Lars J eppsson K x x UlfOlsson 17.00-17.30, 

17.30-20.50, §§ 42-66 § 41

Sida 68 

Datum 2013-04-08 

Nr Namn När~ 

Anteckning 

Varo 

Ersättare Ja Nej A vs Ja Nej A vs Ja Nej A vs 

l Inger Lötblom-Sjöberg s x 

2 Sirklca Kahilainen s x 

3 Christer Floren s x 

4 MaFie Sä!ls!r~m s -- 

5 Bo Rösler s x 

6 Zofia Lindgren s x 

7 Roland Ohlsson s x 

8 Annika Westerlund s x 

9 Siri Näslund s x 

lO Ingvar Andersson s x 

Il beaa lläggl3lad c -- 

12 Gla Perssen c -- 

13 Gun Hedlund FP x 

14 baFs BeFgeR''ass FP -- 

15 Britt Jämstorp KO x 

16 LennartUng KO x 

17 ReeeFt Blmstedt M -- 

18 RiehaFa Jenssen M -- 

19 Asa }!ils sen M -- 

20 Pirkko Karppi M x 

21 Nils Odenberger M x 

22 Magnils Gissen M -- 

23 Goo Heahmd MP -- 

24 Ingrid Ågård MP x 

25 +hemas Q'>'llfRS!Fiim MP -- 

26 Tommy Larsson v x 

27 Karin Johansson v x 

28 }!ielas Peterssen so -- 

29 +imRemen OBER -- 

30 vakant so 

31 vakant so 

32 UlfOlsson K x 

33 beifNiklassen K --



§ 41 

2013/24 

Karlshamn Energi AB informerar 

Kommunfullmäktiges beslut 

att ta informationen till dagens protokoll. 

Sammanfattning 

VD Hans-Inge Bengtsson, Karlshamn Energi AB informerar om bolagets verksamhet 

under ledordet "Starka på hemmaplan". Informationen beskriver mål, affårsområden, 

organisation, nyckeltal och ledningssystem. Hans-Inge Bengtsson informerar om utbyggnaden 

av bredband i hela kommunen, bolagets energitjänster, vikten av alternativa 

värmekällor till fjärrvärme och satsningen på vindkraft. 

Kommunfullmäktiges ledamöter får möjlighet att ställa frågor.



§ 42 

2013/24 

Räddningstjänsten Västra Blekinge informerar 




RäddningschefMats Berglund, Räddningstjänsten Västra Blekinge informerar om förbundets 

verksamhet. A v informationen framgår att fårbundet ser som sina viktigaste 

uppgifter att stärka den enskildes förmåga att förebygga oönskade händelser, att identifiera 

risker, att effektivt genomföra räddningsuppdrag och analysera, återföra och sprida 

erfarenheter av oönskade händelser. 

Kommunfullmäktiges ledamöter får möjlighet att ställa frågor.



§ 43 2013/127 

Interpellation om papperslösas rättigheter- Anders Englesson (MP) 

Kommunfullmäktiges protokollsanteckningar: 

Med kommunfullmäktiges medgivande framställer Anders Englesson (MP) följande 

interpellation till ordföranden i nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning 

Vivianne Andersson (S): 

"I Karlshamn lever ett antal papperslösa människor- människor som inte 

har något personnummer och som inte är folkbokförda i kommnnen. En av 

dessa har framfört en önskan att läsa SFI (Svenska För Invandrare). Tyvärr 

har denna önskan inte kunnat uppfyllas av kommunen eftersom det i Karlshamn 

krävs folkbokföring i kommunen för att ha rätt att läsa SFI. I Sverige 

finns det emellertid kommuner som erbjuder papperslösa människor att läsa 

SFI eftersom det är kommnnen själv som bestämmer vilka som ska ha rätt 

att läsa SFI. 

Mot denna bakgrund undrar jag om Karlshamns kommun av humanitära 

skäl bör ändra sin inställning och erbjuda SFI oberoende av personnummer 

och folkbokföring?" 

Vivianne Andersson (S) lämnar följande svar till AndersEnglesson på hans fråga om 

papperslösas rättigheter: 

"Karlsharnns kommnn följer det regelverk som finns i skollagen idag. Det 

vill säga att en person har rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare 

från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år, om vederbörande 

l. Är bosatt i landet 

2. Saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som 

utbildningen syftar till att ge. 

I förarbetena till bestämmelserna om rätt att delta i SFI anges att med uttrycket 

'bosatt i kommunen' avses den som rätteligen skall vara folkbokförd 

i kommunen. 

Om Karlshamns kommun politiskt tar ställning till att frångå skollagen så 

innebär det att våra tjänstemän bryter mot lagen eftersom det inte finns stöd 

för detta i lagstiftningen. Det innebär också att vi prioriterar papperslösa i 

förhållande till övriga flyktingar eftersom det idag är kö till SFI.



Forts§ 43 

Vi kan heller inte veta om de papperslösa bor i vår kommun eftersom de 

saknar adress och ansvarsfrågan måste vara klarlagd under utbildningen vad 

gäller försäkringar, rättssäkerhet med mera. Utbildningen måste också betalas 

av någon. En utbildningsplats i SPI kostar i genomsnitt ca 64 000 kronor. 

När det gäller papperslösa flyktingbarn kommer regelverket att skrivas om 

vad gäller socialnämnds och skolnämnds skyldighet att samarbeta med P o !isen 

så att Polisen inte får hämta eller spåra upp barn i anslutning till skolan. 

Vad vi idag vet så kommer inte de reglerna att ändras för vuxna papperslösa. 

Mot bakgrund av ovanstående bedömer jag att det inte är alduellt att ändra 

den inställning som kommunen idag har till handläggningen för denna grupp 

eftersom det inte finns stöd i lagar och förordningar. I dagsläget finns det 

alldeles för många frågetecken och om en fOrändring ska ske bör detta göras 

på nationell nivå på liknande sätt som för papperslösa flyktingbarn."



§ 44 2013/135 

Fråga om utbildning för föräldrar till barn som kan finnas i riskzonen för 

drogmissbruk- Marco Paulsson (M) 


Med kommunfullmäktiges medgivande framställer Marco Paulsson (M) följande 

fråga till socialnämndens ordförande, Jan-Åke Berg (S): 

Jan-Åke Berg (S) bevarar frågan. 

"Media rapporterar idag om att Karlskrona avser genomföra utbildningar 

fur iliräldrar till barn som kan finnas i riskzonen för narkotikamissbruk. 

Jag vet att något liknande förekommit tidigare i vår kommun. 

Min fråga till dig som ordförande är om socialnämnden i Karlshanm 

har för avsikt att anordna utbildning för föräldrar till barn som rör sig i 

sammanhang där det förekommer droger enligt Karlskronas modell 

ovan. (med hänvisning till artikel i BLT 2013-04-03)" 

"Vi kommer inte att planka deras modell. Vi har andra vägar."



§ 45 2013/135 

Fråga om att ansöka om medel hos Regeringen för att få bukt med det 

hedersrelaterade våldet - Marco Paulsson (M) 



fråga till socialnämndens ordförande, Jan-Åke Berg (S): 

Jan-Åke Berg (S) bevarar frågan. 

"I media rapporteras det idag att Regeringen satsar 30 miljoner för att 

få bukt med det hedersrelaterade våldet. (med hänvisning till artikel i 

BLT 2013-04-03) 

Min fråga till dig som ordförande är om socialnämnden i Karlshamn 

har för avsikt att söka medel för detta enligt uppgiften ovan." 

"Från Karlshamns kommuns sida har vid möte med LSVO idag lyfts 

frågan om att göra en länsövergripande insats på detta område. Därf6r 

går vi inte in ensamma för att söka delar av dessa pengar."



§ 46 2013/135 

Fråga om att ta del av Regeringens satsning på att ta fram lokala värdighetsgarantier- 

Marco Paulsson (M) 



fråga till omsorgsnämndens ordförande, Christel Friskopp (S): 

"Den 16/2-2013 togjag del av informationen att tre Blekingekommuner 

valt att inte ta del av Regeringens satsning för att ta fram lokala 

värdighetsgarantier för brukare och vårdtagare. Karlshamn var en av de 

kommuner som valt att inte söka del av de medlen. I Blekinge frös 

963 000 kr av Regeringens satsning inne. Karlskrona kommun sökte 

och fick över 700 000 kr och Sölvesborgs kommun sökte och fick en 

bit över 200 000 kr. 

Tanken var att kommunerna med de pengarna de fick skulle involvera 

det kommunala pensionärsrådet, intervjua brukare liksom personal från 

hemtjänst och boenden. Värdighetsgarantin kan bl. a. innebära att 

kommtmen lovar att brukarna ska få stort inflytande i planeringen för 

deras insatser, t. ex. vilka dagar insatser skall genomföras, att kultur, 

livsåskådning, sexuellläggning och att tro respekteras, att personal 

kommer på avtalad tid och informerar om det blir förändringar. Att 

personalen och ledningen följer upp brukarnas individuella behov för 

att skapa en meningsfull vardag. 

Min fråga till dig som ordförande är om du ansåg att Karlshamns 

kommun redan har ett sådant stort inflytande av brukarna att intentionen 

med värdighetsgarantin redan är uppfylld." 

Christel Friskopp (S) bevarar frågan. 

"En enig omsorgsnämnd valde att söka pengar till en utbildning för 

personalen om värdegrundsfrågor. Utbildningen genomfördes tillsammans 

med brukarna genom att ställa frågor till dem om vad som är 

bra eller dåligt med till exempel delaktighet. Vi fick 314 000 kronor. 

Jag kommer snart att lägga förslag till nämnden om en lokal värdighetsgaranti."



§ 47 2013/95 

Kommunens årsredovisning 2012 


att med godkännande ta kommunens årsredovisning 2012 till dagens protokoll. 


Årsredovisning 2012 för Karlshamns kommun har upprättats. 

Kommunstyrelsens ordförande och ekonomichefen lämnar en redovisning vid sammanträdet. 

Beslutsunderlag 

• Årsredovisning 20 12 

• Kommunstyrelsens protokoll2013-03-19 § 43. 

Yrkanden 

Per Erlandsson (M) med instämmande av Marco Paulsson (M) yrkar återremiss av ärendet 

för konkretisering av måluppfYllelse och komplettering av saknade data. 

Per Er landsson (M) med instämmande av Marco Paulsson (M) yrkar att kommunstyrelsen 

får i uppdrag att till kommunfullmäktige föreslå omformulerade och konkretiserade 

mål för att underlätta utvärdering av måluppfYllelse av kommunfullmäktiges mål för 

2013. 

Paul Hedlund (FP) med instämmanden av Sven-Åke Svensson (S), Anders Englesson 

och Marco Gustafsson (C) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. 

Propositioner 

Ordföranden ställer först proposition på Per Erlandssons (M) yrkande om återremiss 

mot att ärendet ska avgöras idag och finner att kommunfullmäktige beslutar att ärendet 

ska avgöras idag. 

Ordföranden ställer därefter proposition på kommunstyrelsens förslag och Per 

Erlandssons (M) andra yrkande och finner att kommunfullmäktige beslutar att bifalla 

kommunstyrelsens förslag.

KARLSHAMNS KOMMUN 

Kommunfullmäktige 

PROTOKOLL KF 3 77 

2013-04-08 

Forts§ 47 

Protokollet ska skickas till 

Ekonomichefen 

Revisorerna 

o 

m~~

ÅRSREDOVISNING 

2012 

Till Kommunstyrelsen 2013‐03‐19 

Till Kommunfullmäktige 2013‐04‐08

Årsredovisningens struktur 

Karlshamns kommuns årsredovisning avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. 

Den vänder sig också till externa intressenter i form av kommuninvånare, kreditgivare, 

leverantörer och andra offentliga myndigheter. Kommunen upprättar även en populärversion av 

årsredovisningen. Årsredovisningen inleds med att kommunstyrelsens ordförande ger sin syn på 

det gångna året. Därefter delas årsredovisningen in i följande delar: 

Förvaltningsberättelse 

Förvaltningsberättelsen ska enligt den kommunala redovisningslagen upprättas i 

årsredovisningen. Den utgör en sammanfattning av årsredovisningen där väsentliga delar av 

kommunens ekonomi och verksamhet fokuseras. 

Inledningsvis redovisas en omvärldsanalys på olika nivåer. Här finns även beskrivning av 

kommunens befolkningsutveckling, näringsliv, arbetsmarknad, bostadsmarknad, effekter av 

skatteutjämningssystemet samt kommunens internationella arbete. Därefter följer en uppföljning 

av kommunfullmäktiges 27 mål uppdelat på kärnområden och utvecklingsområden. I den 

finansiella analysen redovisas kommunens ekonomiska situation utifrån perspektiven resultat, 

kapacitet, risk och kontroll. Här finns även driftredovisning, investeringsredovisning, avstämning 

av de finansiella målen samt en framtidsbedömning. Förvaltningsberättelsen avslutas med 

personalberättelsen samt personalnyckeltalen. 

Nämndsredovisning 

Kommunens 16 nämnder beskriver kortfattat det gångna årets verksamhet, ekonomiskt utfall 

samt förväntad utveckling i framtiden. För detta avsnitt svarar de olika nämnderna. 

Redovisning av kommunala bolag och förbund. 

Kommunens fyra helägda bolag och de fyra delägda kommunalförbunden/bolagen beskriver 

kortfattat det gångna årets verksamhet, årets resultat, viktiga händelser samt gör en 

framtidsbedömning. För detta avsnitt svarar respektive bolag/ förbund. 

Våra räkenskaper 

”Våra räkenskaper” inleds med den sammanställda redovisningen (kommunsektorns benämning 

på koncernredovisning). Därefter följer kommunens resultaträkning, kassaflödesanalys samt 

balansräkning följt av noter och redovisningsprinciper. Avslutningsvis återfinns 

revisionsberättelsen, illustration av sambandet mellan redovisningsmodellens olika delar samt 

en förteckning över ord och uttryck som använts i årsredovisningen. 

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

Organisationsstruktur Karlshamns kommun med bolag och kommunalförbund 

Årsredovisningens struktur 

Kommunstyrelsens ordförande har ordet 

Det hände 2012 

Förvaltningsberättelse sida 5 

Kommunens befolkning uppgick till 31 132 den 31 december 2012, vilket är en minskning med 53 

personer. Under 2012 har det tillkommit 135 företag, totalt 2 524 företag i kommunen 2012. 9,4 % 

eller 1 780 personer var arbetslösa i december 2012. Bostadsmarknaden har varit svag under 2012 

både vad gäller nybyggnation av lägenheter och av villor. 

Uppföljning av kommunfullmäktiges mål 2012 sida 11 

Merparten av kommunfullmäktiges 26 mål uppnås helt eller delvis. Av de tretton målen 

inom kärnområden d v s Trygghet, vård och omsorg för barn och äldre, Utbildning samt Arbete 

och integration är sju helt uppfyllda, fem delvis uppfyllda och ett ej uppfyllt. Av de fjorton målen 

inom utvecklingsområden d v s Tillväxt och näringsliv, Turism, Attraktivt boende samt Ekonomi 

och personal är två av målen helt uppfyllda och tio delvis uppfyllda och två ej uppfyllda. 

Finansiell analys sida 19 

Årets resultat uppgår till 44 mnkr vilket innebär att kommunen klarar balanskravet för nionde 

året i rad. Rensat från jämförelsestörande poster på 42,1 mnkr blir resultatet istället 1,5 mnkr. 

Pensionsförpliktelserna minskar med 5 mnkr jämfört med 2011 och uppgår till 757 mnkr. 

Den finansiella analysen visar att under 2012 har soliditeten försämrats något och uppgår till 

69,2 %. De långfristiga skulderna har minskat med 47 mnkr till följd av amortering på lån och 

uppgår till totalt 148 mnkr. 

Driftredovisning sida 23 

Driftredovisningen visar ett sammandrag av nämndernas nettokostnadsutfall och 

budgetavvikelse. Driftredovisningen uppvisar ett sammanlagt överskott 10,7 mnkr 

i förhållande till budget på 32,9 mnkr, vilket fördelar sig med 12,5 mnkr på nämnderna och 

‐ 1,8 mnkr på finansförvaltningen. 

Investeringsredovisning sida 24 

Investeringsredovisningen visar nämndernas nettoinvesteringar, utfall och inkomst 2012 samt 

kommunens större investeringsprojekt d v s de som överstiger 5 miljoner kronor i total budget. 

Under 2012 har Prästslättens förskola färdigställts och utbyggnaden av södra delen av BLC Stilleryd 

Industriområde slutförts. Exploatering av Vettekulla för villabebyggelse pågår. Årets investeringar 

uppgår till 150,5 mnkr, budgeterad nivå 200,7 mnkr. Investeringarna har självfinansierats till 77,7 

%. 

Avstämning av finansiella mål sida 25 

Samtliga Kommunfullmäktiges finansiella mål avseende ekonomi i balans samt god ekonomisk 

Hushållning med undantag av helt egenfinansierade investeringar bedöms vara helt uppfyllda. 

Personalberättelse sida 29 

Antalet månadsavlönade i kommunen uppgår till 2 773 vilket är oförändrat jämfört med 2011. 

83 % av kommunens anställda är kvinnor. Medelåldern för kommunens anställda är 46,1 år. 

Medelheltidslönen är 24 839 kronor. Sjukfrånvaron har ökat med 8,6 % av tillgänglig tid och 

uppgår till i genomsnitt 19,5 dagar/ anställd. 

3

Redovisning per nämnd, bolag och kommunalförbund 

I detta avsnitt görs en kortfattad beskrivning av kommunens verksamhet samt den verksamhet som 

sker i kommunens fyra helägda bolag och fyra delägda kommunalförbund/ bolag. För innehållet 

svarar respektive nämnd, bolag och kommunalförbund. För mer detaljerad information hänvisas till 

respektive nämnd, bolag och kommunalförbund. 

Nämnder 

Kommunfullmäktige 32 

Kommunrevision 34 

Kommunstyrelsen 35 

Socialnämnden 39 

Omsorgsnämnden 42 

Nämnden för barn, ungdom och skola 47 

Gymnasienämnden 51 

Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning 54 

Kulturnämnden 56 

Tekniska nämnden 58 

VA‐verksamheten 61 

Byggnadsnämnden 67 

Fritidsnämnden 68 

Överförmyndarnämnden 71 

Valnämnden 73 

Festivalkommittén 74 

Kommunala bolag, helägda 

Karlshamnsfastigheter AB 75 

Karlshamn Energi AB 76 

Karlshamns Hamn AB 77 

Karlshamnsbostäder AB 78 

Kommunalförbund, delägda bolag 

Räddningstjänsten Västra Blekinge 79 

Vårdförbundet Blekinge 79 

Miljöförbundet Blekinge Väst 80 

Västblekinge Miljö AB 80 

Våra räkenskaper 

För nionde året i rad redovisar kommunen ett positivt resultat, i år med 44 miljoner kronor 

varav vatten och avlopp 65 tusen kronor . Det egna kapitalet uppgår 

därmed till 1 083 miljoner kronor. Kommunens låneskuld har minskat med 47 mnkr. 

Den sammanställda redovisningen (kommunen + de kommunala bolagen) visar ett positivt 

resultat med 33 miljoner kronor 2012. 

Sammanställd redovisning 

Resultaträkning 81 

Kassaflödesanalys 82 

Balansräkning 83 


Resultaträkning 85 

Kassaflödesanalys 86 

Balansräkning 87 

Noter 89 

Redovisningsprinciper 97 

Revisionsberättelse ‐ 

Ord och uttryck 98 

Bilagor till årsredovisningen 

Uppföljning av Kommunfullmäktige beslutade program 

Förslag till redovisning av indikatorer med tillhörande trender för Karlshamns 

kommuns arbete med hållbar utveckling 

4

Förvaltningsberättelse 

Samhällsekonomisk utveckling och situation 

Utvecklingen i vår omvärld är fortfarande negativ vilket får till följd att även 

bedömningen för den svenska ekonomin skruvas ner. Bruttonationalprodukten (BNP) 

bedöms 2013 enbart öka med 1,2 procent d v s samma tillväxt som 2012. 

Arbetsmarknaden försvagas vilket bedöms leda till ökad arbetslöshet under 2013. 

Arbetslösheten bedöms uppgå till 8,3 procent under 2013 som ska jämföras med 6,5 

procent vilket anses vara nivån då en konjunktur är i balans. Trots detta beräknas 

skatteunderlaget utvecklas positivt. Minskningen av sysselsättning kompenseras till viss 

del av ökande inkomster från a‐kassa och utbildningsbidrag. Även den automatiska 

balanseringen i det allmänna pensionssystemet, som 2011 bromsade pensionsinkomsterna, 

kommer 2013 istället att öka pensionsinkomsterna. 

Eftersom lågkonjunkturen bedöms fortsätta under en tid innebär det också att priser 

och löner kommer att utvecklas långsammare än normalt. 

På längre sikt ser förutsättningarna för svensk ekonomi ljusare ut. De svenska 

finanserna är starka både inom den offentliga och privata sektorn. Det finns dock ett 

betydande behov av investeringar bland annat i infrastruktur och bostäder. Räntorna är 

låga och det finns gott om arbetskraft vilket skapa förutsättningar för att tillväxten i 

svensk ekonomi förbättras successivt. En förutsättning för detta är dock att problemen i 

vår omvärld dämpas. 

Sysselsättningen bedöms öka under 2014. Sannolikt kommer arbetslösheten att ha 

sjunkit till nivåerna före finanskrisen först under 2016. 

Kommunsektorns utveckling och vår situation 

Vår kommun har under en rad av år med god marginal klarat det finansiella målet att 

verksamhetens nettokostnader endast får ta 98 procent i anspråk av skatteintäkter och 

utjämningsbidrag, det vill säga 2 procents överskott. 

Kommunsektorns resultat försämras 2013 och 2014 till följd av lägre taxeringsutfall 

2011 och något lägre skatteunderlagsutveckling än tidigare bedömningar. 

Kvaliteten på arbetsinsatsen ökar kontinuerligt inom kommunsektorn, bland annat till 

följd av högre utbildningsnivå, vilket också innebär att lönerna höjs. 

Investeringar i byggnader och anläggningar beräknas inom kommunsektorn fortsätta 

växa i snabb takt under de närmaste åren. 

5

Befolkningsstruktur och befolkningsutveckling 

Karlshamns kommuns befolkning har under 2012 minskat med 53 invånare till 31 132. 

Befolkningsutveckling 1996‐2012 

31 300 

31 200 

31 239 

31 100 

31 000 

31 132 

30 900 

30 800 

30 700 

30 600 

30 500 

30 400 

30 300 

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Minskningen under 2012 beror främst på födelseunderskottet, det vill säga skillnaden 

mellan antalet födda och antalet döda. 376 personer dog under året jämfört med 

prognostiserade 351. Antalet födda är 295 istället för beräknade 306 personer. 

Födelsenettot (födelseunderskottet) innebär en minskning med 81 personer istället för 

en minskning med 43. 

Flyttningsnettot (flyttningsöverskottet) 2012 blev 23 mot beräknat 58. Flyttningsnettot 

är inflyttade minus utflyttade. Antalet inflyttade är betydligt högre 2012 jämfört med 

2011 men ändå inte lika många som 2010. Antalet utflyttade ökade något under 2011 

samt ökade betydligt under 2012. Invandraröverskottet (som ingår i flyttningsnettot) är 

186 vilket är högre än de senaste åren. Flyttningarna inom Sverige visar ett underskott 

med 163 personer vilket är mer än 100 personer fler än 2011. 2010 hade Karlshamn ett 

överskott i de inrikes flyttningarna. 

Befolkningsprognosen för 2012 förutspådde att antalet invånare skulle vara 31 200 vid 

årsskiftet. Som nämnts ovan blev födelseunderskottet högre än prognostiserat och 

flyttnettot lägre. Detta innebär alltså att resultatet är 68 färre invånare den 31 december 

2012 än vad befolkningsprognosen beräknat. De största differenserna är att åldrarna 0‐ 

5 år är något färre än beräknat liksom personer 40 år och äldre. Positivt är att gruppen 

20‐39 år ökat något. 

6

Könsfördelningen är relativt jämn men Karlshamn, liksom Blekinge totalt, har högre 

andel män än riket. Karlshamn har en betydligt högre andel pensionärer än riket som 

helhet, medan såväl antalet barn och ungdomar som antalet i förvärvsarbetande åldrar 

är lägre. Försörjningsbördan i Karlshamn beräknas stiga från 0,81 år2011 till 0,90 år 

2012. I riket beräknas ökningen vara från 0,72 till 0,78. 

Försörjningsbördan är ett enkelt demografiskt mått som visar på relationen mellan antalet 

personer som behöver bli försörjda och antalet personer som kan bidra till deras 

försörjning. Uttrycket kan sägas beskriva hur många extra personer en person i 

yrkesverksam ålder måste försörja förutom sig själv. Försörjningsbördan kan delas upp i 

två delar, den del som kommer från barn och ungdomar (0‐19 år) och den från äldre (65+). 

Medelåldern i Karlshamns kommun är 44,3 år jämfört med 41,2 år för riket totalt. Om tio 

år beräknas medelåldern i Karlshamn ha stigit till 45,5 år och i riket till 42,1. För kvinnor 

i Karlshamn har medelåldern det senaste året ökat från 44,8 till 45,0 år och för män från 

42,5 till 42,6 år. 

Andelen personer med utländsk bakgrund är i Karlshamn 12,0 procent jämfört med 20,1 

procent för riket. (2011: 11,3 respektive 19,6 procent). 

7

Sett till totalbefolkningen var Karlshamn storleksmässigt på 81:a plats i landet (2011: 

80:e plats). 

Befolkningsutveckling 2011‐2012 

Blekinge 2 011 2012 Förändring % 

Karlshamn 31 185 31132 ‐53 ‐0,2 

Karlskrona 64 215 63691 ‐524 ‐0,8 

Olofström 12 876 12896 20 0,2 

Ronneby 27 910 27788 ‐122 ‐0,4 

Sölvesborg 16 793 16808 15 0,1 

Kommuner i närområdet 

Bromölla 12 366 12250 ‐116 ‐0,9 

Osby 12 699 12637 ‐62 ‐0,5 

Östra Göinge 13 603 13620 17 0,1 

Älmhult 15 629 15724 95 0,6 

Tingsryd 12 235 12141 ‐94 ‐0,8 

Emmaboda 9 039 8991 ‐48 ‐0,5 

Torsås 6 886 6858 ‐28 ‐0,4 

Näringsliv 

Antalet verksamma företag i Karlshamns kommun uppgick den 31 december 2012 till 

2 524 företag varav 1025 är aktiebolag, 128 är handels‐ och kommanditbolag och 332 är 

enskild näringsverksamhet samt övriga bolagsformer. Under året startade 186 nya 

företag. 206 företag har tillkommit (nystartade och nyinflyttade) och 71 företag har 

försvunnit (upphörda och utflyttade). Det har då totalt tillkommit 135 företag i 

Karlshamns kommun under 2012, vilket ger kommunen en nettotillväxt på 4,2 % för 

2012. Källa UC AB. 

Över hundra företagsbesök har genomförts inom olika branscher. Syftet med 

företagsbesöken är att etablera en långsiktig relation med våra företagare i syfte att få 

till stånd ett ömsesidigt utbyte. Verksamheten har genomfört frukostmöten och 

nätverksluncher samt olika aktiviteter för att främja nätverksbyggande, 

omvärldsbevakning, kompetensutveckling med mera. Näringslivsrådet har haft sex 

möten under året. 

En stor utbildningssatsning har genomförts i samverkan med SKL, övriga kommuner i 

länet samt Länsstyrelsen. Syftet med utbildningen har varit att finna nya arbetssätt och 

att förenkla för företagen i sina kontakter med kommunen som myndighet. Från 

Karlshamns sida har ett 60‐tal politiker och tjänstemän deltagit. 

Fyra kommunala fastigheter för verksamheter har sålts. Fastigheterna har köpts av tre 

etablerade företag i kommunen som ser ett behov av framtida utveckling av sina 

verksamheter. Den fjärde köparen kommer utifrån och ser kommunens utveckling runt 

Stillerydshamnen som en stor möjlighet. 

NetPort har haft ett innehållsrikt 2012. Vårt internationella engagemang har utvecklats 

betydligt och vi är delaktiga i tre internationella projekt. Antalet anställda har under året 

varit mellan 16–20 personer. De har alla arbetat i projekt som skapar tillväxt och 

samhällsutveckling. Händelser från 2012 som bör uppmärksammas är att NetPort för 

första gången har blivit Lead Partner för ett Interreg IV‐projekt. Denna typ av projekt 

ingår i EU:s södra Östersjöprogram, vilket kräver minst tre partners från andra EUländer. 

Projektet heter South Baltic Training Programme (SBTP) och syftar främst till att 

8

stödja internationalisering och gränsöverskridande samarbete mellan näringsliv, skola 

och yrkesutbildade studenter, att utveckla södra Östersjöns ungdomsarbetskraft om 

internationell företagskultur samt öka denna grupps rörlighet mellan länderna. Vi är 

även utsedda att vara Sveriges ”contact point” inom East West Transport Corridor. 

NetPort omsatte 19,2 miljoner kronor 2012. 

Beläggningsstatistiken för turismens kommersiella anläggningar i Karlshamn visar 

under 2012 preliminärt på en minskning per december med 6,3 %, i förhållande till 

2011. Sommaren gav inte de vädermässigt bästa förutsättningarna och sammantaget 

kan konstateras att antalet svenska och danska gästnätter minskade, medan den största 

utländska besöksgruppen, tyskar, ökade något. 

Arbetsmarknad 

För 2012 uppgick andelen personer som var öppet arbetslösa eller deltog i program med 

aktivitetsstöd i Sverige till 6,9 %, motsvarande uppgift för 2011 var 6,5 %. 

Arbetsmarknadsläget har försämrats i länet jämfört med samma tid förra året. I 

december 2012 var i länet totalt 8 944 personer (9,6 %, 16‐64 år) arbetslösa och 

sökande i program med aktivitetsstöd. Vid motsvarande tid i december 2011 var det 

totala antalet 8 210 personer (8,7 %) en ökning med 734 personer (0,9 procentenheter). 

Samma jämförelse för Karlshamn visar att totalt 1 780 personer (9,4 %, 16‐64 år) var 

arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i december 2011. I december 

2011 var det totala antalet 1 638 personer (8,6 %), en ökning med 142 personer (0,8 % 

procentenheter). 

Bostadsmarknad 

År 2012 präglades av en stark försiktighet när det gäller nybyggnation av såväl villor 

som lägenheter. Då intresset för de havsnära tomterna inte slagit igenom som väntat har 

planeringsfokus gradvis flyttats mot stadsnära bebyggelse istället. Även närhet till 

befintlig infrastruktur, skola och omsorg har stärkt denna planeringsriktning som även 

hittar sitt stöd i kommunens kontinuerliga arbete med hållbar utveckling. 

Bygglov har lämnats till 2 verksamhetslokaler, 9 enfamiljshus, 1 flerbostadshus samt 2 

fritidshus. I stadskärnan pågår byggnation av lägenheter på Bryggeritomten där etapp 1 

var inflyttningsklar i oktober 2012. 

Under året har entreprenadarbeten för anläggande av vägar och VA med mera inom 

Vettekulla Västra och Östra Skogsborg påbörjats. 

Skatteutjämningssystemet 

Skatteverket (RSV) har sammanställt utfallet för den beskattningsbara inkomsten 2011 

enligt 2012 års taxering. Blekinge hade en skatteunderlagstillväxt med cirka 1,4 % 

mellan 2011 och 2012 vilket är bland det svagaste i landet men klart bättre än mellan 

2010‐2011 då den var 0,9 0 %. I Stockholms län växte skatteunderlaget med cirka 4,2 % 

mellan åren 2011‐2012, vilket är högst i landet. 

Då Karlshamns medelskattekraft, för 2012 fastställd till175 257 kronor per invånare är 

lägre än rikets medelskattekraft 184 454 har Karlshamn fått ett 

inkomstutjämningsbidrag motsvarande 7 182 kronor per invånare under år 2012. 

Utjämning mellan kommuner sker även på kostnadssidan, där strukturella 

kostnadsskillnader mellan kommunerna utjämnas. För olika kommunala verksamheter 

9

fastställs kommunens strukturkostnad, som sedan jämförs med den genomsnittliga 

strukturkostnaden i riket. Karlshamns struktur ger ett netto som innebär att Karlshamn 

2012 betalade 956 kronor per invånare till systemet (inklusive utjämningen avseende 

LSS inom handikappomsorgen). 

Karlshamns kommuns internationella arbete 

Det internationella arbetet i Karlshamn syftar till att stödja utvecklingsarbetet ute i de 

kommunala verksamheterna. Under våren 2012 antog kommunfullmäktige Karlshamns 

internationella program som klargör övergripande mål och prioriteringar för det 

internationella arbetet. Programmet har under hösten följts upp av internationella 

dialogseminarier där samtliga chefer inom kommunens fyra förvaltningar har deltagit. 

Syftet med seminarierna har varit att göra det möjligt att reflektera kring hur den 

internationella dimensionen kan nyttjas för att utveckla den egna verksamheten. 

Diskussionerna har dokumenterats och kommer att sättas samman till ett gemensamt 

förvaltningsövergripande underlag. 

Under 2012 har vi arbetat med att stärka kommunikation och erfarenhetsspridning av 

projekt, konferenser och andra aktiviteter med internationell koppling. En internationell 

webbplats lanserades i februari 2012 i syftet att verka som en samlingsplats för alla 

personer i kommunen som arbetar med eller intresserar sig för internationella 

frågeställningar och trender. Webbplatsen vänder sig till såväl kommunanställda som till 

allmänheten och nås på http://bloggar.karlshamn.se/internationellt 

EU‐projekt 

Åtta projekt beviljades EU‐medel under 2012 där Karlshamn deltar antingen som 

projektägare eller projektpartner. Projekten berör områdena utbildning, sysselsättning, 

integration, IKT, näringsliv, turism och transport. Ytterligare ansökningar har skickats in 

under hösten och väntar på besked om beviljande. 

Eu‐projektet, ”ELÖV” startade under hösten med syfte att etablera arbetsformer för 

marknadsföring av det nya etableringsområdet i Stilleryd och givetvis också driva på 

etableringar i området. Projektet sker i samverkan med Karlshamns Hamn AB och till 

viss del med Ronneby och Olofströms kommuner. Under året har ett antal förfrågningar 

rörande etableringar varit aktuella och någon etablering skett. Samverkan, med det 

delvis kommunägda bolaget Logistikposition i Karlshamn AB, sker i vissa frågor 

Antalet nya EU‐projekt som har startats i Karlshamn under 2012 är något färre jämfört 

med föregående år vilket beror på att många program och fonder har fått slut på medel 

att betala ut. Vi kan vänta oss ännu färre beviljade EU‐projekt under 2013 men att nya 

möjligheter åter öppnar sig i och med att nya programperioden startar 2014. 

10

Uppföljning av kommunfullmäktiges mål 2012 

Kommunfullmäktige har 2007‐11‐30 fastslagit kommungemensamma mål för både 

verksamheten och ekonomin. Uppföljningen av de prioriterade kärnområden och 

utvecklingsområden med kommungemensamma mål presenteras nedan. De finansiella 

målen kommenteras under rubriken ”Finansiell analys”. 

Kärnområden 

Trygghet, vård och omsorg för barn och äldre 

Mål: Fritiden för barn och unga ska berikas genom ökade satsningar på sport, 

musik, natur ‐ och kulturupplevelser. 

Måluppfyllelse: Målet är helt uppfyllt. ”Prova på” aktiviteterna har under året 

fördjupats och utvecklats i samarbete med föreningslivet och innehåller nu flera 

möjligheter, exempelvis föreningsringen (här kan ungdomar utan kostnad testa nya 

idrotter) och lovaktiviteter (ett stort utbud erbjuds av kultur och idrottsaktiviteter på 

alla lov i kommunen). Kofsaprojektet fortsätter att utvecklas med pengar från 

Länsstyrelsen och är också ett alternativ för ungdomar som vill prova nya aktiviteter. 

Musik erbjuds såväl genom musikskolan som inom fritidsgårdsverksamheten. Inom 

musikskolan fokuseras på ökade valmöjligheter för eleverna. Kulturenheten erbjuder 

olika typer av arrangemang med bland annat bio, teater och skapande. 

Arbetet mot barn och unga är en prioriterad verksamhet och fortsätter med bland annat 

babycafé, lovaktiviteter och familjeföreställningar av teater och musik. ”Filmrullen”, 

barnens filmstudio‐ visar film för barn på stadens biograf. 

”Bokjuryn” ‐ ett läsprojekt ‐ har genomförts i Asarum med ett rekordhögt deltagande av 

barn och ungdomar i åldrarna 3‐16. En bokcirkel för ungdomar 13‐16 initierades. 

Familjedagen ”Lilla kulturdagen” på Lokstallarna i oktober, är ett mycket uppskattat och 

välbesökt arrangemang, i samarbete med föreningar och studieförbund. Under 2012 har 

arbetet med Lokstallarna som kultur‐ och föreningshus i kommunal regi fortsatt och 

intensifierats. 

Konstgräsplanen i Asarum, som ägs av Karlshamns Konstgräsarenor Ekonomisk 

Förening där Karlshamns kommun är delägare, har satts i drift. Planen har haft en 

beläggning på cirka 1 200 timmar under 2012 och givit bättre förutsättningar för 

ungdomslag till träning‐ och matchspel, i synnerhet under vintersäsong. 

En utökning har skett av spontanidrottsplatsen vid Österslättskolan. Området har blivit 

ett populärt aktivitetsområde och bidrar till en mer berikande fritid för kommunens 

barn och ungdomar. 

För att utöka fritidssysselsättning för barn och ungdomar med funktionsnedsättning har 

fritidsenheten tillsammans med utbildningsförvaltningen startat Träffpunkt Annexet. 

Träffpunkten har öppet en kväll i veckan, har mellan 20‐30 besökare per kväll och blivit 

en populär samlingsplats. 

Mål: Strävan ska vara att resurser ska finnas tillgängliga för att stödja invånare 

med särskilt behov. 

11

Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt inom utbildningsförvaltningens verksamhet. 

Ekonomiska och kompetensmässiga resurser finns tillgängliga för barn och elever i 

behov av särskilt stöd inom förskola, grundskola och gymnasieskola, men efterfrågan är 

ibland större än tillgängliga resurser. För att stödja barn och elever i behov av särskilt 

stöd krävs bland annat specialpedagogisk kompetens, en väl fungerande organisation 

och ett flexibelt arbetssätt. 

Bibliotekens service med talböcker och andra anpassade medier för lässvaga är väl 

inarbetad och utnyttjas av både unga och gamla med särskilda behov. ”Egen 

nerladdning” är en ny tjänst på våra bibliotek för de som är talboksberättigade. Tjänsten 

med E‐böcker och strömmande ljudböcker är också ett hjälpmedel för målgruppen. 

Stadsbiblioteket erbjuder även datorer utrustade med specialprogram för ökad 

tillgänglighet. 

Bibliotekets service ” Boken kommer” vänder sig till dem som på grund av långvarig 

sjukdom, ålderssvaghet, rörelsehinder eller annat handikapp har svårt att ta sig till 

biblioteket. 

Det stora utbudet av dagstidningar och tidskrifter ses av många äldre besökare som en 

stor tillgång. 

Målet är helt uppfyllt inom socialnämndens verksamhet. Utifrån de olika insatser som 

verksamheten erbjuder, både som beviljade insatser och service, har den enskilde 

möjlighet att få stöd och hjälp. I KKIK (Kommunens Kvalitet I Korthet) 2012 anges i mått 

9, väntetid i snitt i antal dagar för ekonomiskt bistånd vid nybesök, att 

handläggningstiden i Karlshamn i snitt är 5 dagar. Karlshamn är en av de fem kommuner 

i landet som visar på den största förbättringen i jämförelse med 2011 då vi hade 13 

dagar i snitt. 

Målet är helt uppfyllt inom omsorgsnämndens verksamhet. I större delen av 

verksamheterna används stödbehovs‐ eller vårdtyngdsmätningar för att tillse att 

resurser finns för invånare med särskilt behov. 

Mål: De äldre ska ha rätten att vårdas med värdighet och integritet utgående från 

social och ekonomisk rättvisa. 

Måluppfyllelse: Helt uppfyllt. De etiska riktlinjerna som är antagna av omsorgsnämnden 

ligger till grund för verksamhetens arbete. För att säkerställa målet pågår arbete med att 

kvalitetssäkra genomförandeplaner, etiska riktlinjer, kontaktmannaskap och 

medarbetaransvar. Den nationella värdegrunden, som är en del av socialtjänstlagen, ska 

vara väl förankrad och tillämpas inom äldreomsorgen. Arbete med värdegrundsledare har 

påbörjats. 

Mål: Äldreomsorgen ska präglas av trygghet och omtanke i vardagen. Hänsyn ska 

tas till de äldres behov av friskvård i olika former. 

Måluppfyllelse: Helt uppfyllt. I KKIK för 2012 framgår att 91 % av hemtjänsttagarna 

respektive 85 % av boende i äldreboende är nöjda med verksamheten. Serviceutbudet i 

särskilt boende ligger på 96 % av max och för LSS 89 % och visar på gröna siffror för alla 

berörda frågor. Karlshamn är en av de 22 respektive 21 kommunerna som visar helgrönt 

resultat för särskilt boende och LSS. Serviceutbudet för hemtjänsten på 73 % av max men då 

12

dras resultatet ner av frågor som till viss del inte ligger inom omsorgsnämndens 

verksamhetsområde. 

Mål: Anhörigstödet, hemtjänsten och en samverkan med landstingets 

hemsjukvård ska vidareutvecklas. Kommunen är positiv till pågående utredning 

om övertagande av hemsjukvård från landstinget. Personalens behov av 

kompetensutveckling ska beaktas. 

Måluppfyllelse: Helt uppfyllt. Anhörigstödet har utvecklats ytterligare under 2012 och sker 

dels genom avlösning i hemmet via avlösarteam samt dagverksamheterna Tärnan och 

Forsgården. Hemtjänsten fortsätter sin utveckling utifrån sitt arbete med resursfördelning, 

brukartid samt för att uppnå önskad sysselsättningsgrad och ett flexibelt arbetstidsschema. 

Samverkan med hemsjukvården har varit stor under 2012 då planering pågått för övergång 

från landstinget till kommunerna. Övergång har skett 1 januari 2013. 

Mål: Familje‐ och personalkooperativa och andra icke vinstdrivande alternativ 

ska prövas som komplement till den kommunala vårdverksamheten. 

Måluppfyllelse: Målet är inte alls uppfyllt. Det finns inga intressenter för att driva 

verksamhet inom ramen för familje‐ eller personalkooperativ eller andra icke vinstdrivande 

alternativ. 

Utbildning 

Mål: Förskoleverksamheten ska präglas av god omsorg och tillgänglighet med 

likvärdig kvalitet och pedagogiskt innehåll. 

Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt. Bedömningen grundas på brukarnas 

upplevelse av god omsorg och att plats erbjuds inom den av nämnden beslutade 

tidsgränsen på tre månader. Genom en utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet 

ska eventuella skillnader i kvalitet mellan förskolor och inom förskolor identifieras och 

utvecklingsområden ska identifieras för respektive förskola. 

Mål: Goda omsorgs‐ och utbildningsmöjligheter ska finnas för kommunens barn 

och ungdomar med ett elevperspektiv 1‐20 år. Genom samverkan mellan de olika 

skolformerna ska det livslånga lärandet främjas. 

Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt inom gymnasieskolan. Ur ett elevperspektiv finns 

goda omsorgs‐ och utbildningsmöjligheter. Skolan har ett etablerat samarbete med 

såväl grundskolan som vuxenutbildningen. Den fördjupade samverkan mellan KORt 

kommunernas gymnasieskolor fortsätter. Gymnasieskolan har en hög andel behöriga 

lärare med minst grundläggande högskoleutbildning och ett mycket väl fungerande 

elevstöd med specialistkompetenser som kurator, skolsköterska, skolläkare, studieoch 

yrkesvägledare och specialpedagoger. Verksamheten fortsätter arbetet i enlighet 

med Röda Tråden direktiven i ett 1‐20 års perspektiv. 

Målet är delvis uppfyllt inom förskola och grundskola. Samhällsförändringar leder till 

ökade krav på verksamheterna att ge god omsorg genom att stödja barn och 

ungdomars sociala utveckling. Ur ett elevperspektiv finns goda utbildningsmöjligheter 

då kommunen har hög andel pedagoger med högskoleutbildning. Det finns flera projekt 

som understödjer 1‐20 årsperspektivet; t ex NO‐/teknikgruppen med representanter 

13

från förskola, särskola, grundskola och gymnasium eller matematiksatsningen som 

bland annat innebär att utvecklingspedagoger skapar mötestillfällen för lärare från 

olika stadier att träffas och diskutera pedagogiska och didaktiska utmaningar. På flera 

håll är frågor som rör elev‐ och föräldrainflytande aktuella. Genom ökade krav på 

likvärdig bedömning och med tonvikt på det livslånga lärandet bör ämnes‐, och 

skolsamverkan prioriteras högre än tidigare. 

Mål: Strävan ska vara att resurser ska finnas till att alla elever kan uppnå 

godkända betyg. 

Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt till 95 % inom gymnasieskolan. Verksamheten använder 

tillgängliga resurser effektivt. Återkommande åtgärder som exempelvis likvärdig 

bedömning och betygssättning, betygsanalyser inom varje ämne och uppföljning av 

undervisningen samt röda‐tråden arbetet pekar på vilka resurser som behövs för att 

uppnå högre måluppfyllelse. 

För gymnasiesärskolan är fokus på att i så hög grad som möjligt ge förutsättningar för ett 

självständigt liv med fokus på arbete, fritid och boende. Varje enskild individ måste få det 

stöd som krävs av både skola men också av de aktörer som finns i nära samarbete med 

skolan; till exempel LSS, Arbetsförmedling och Daglig verksamhet. Vi har ett väl 

fungerande samarbete och upparbetade rutiner för övergång från skola till arbetsliv. 

Målet är delvis uppfyllt inom grundskolan. Alla barn och elever ska ges den ledning och 

stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån 

sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens 

mål (Skollag 2010:800). Alla elever ska ges förutsättning att nå godkänt betyg i samtliga 

ämnen. Detta får inte vara en fråga om resurser. Inom verksamheten pågår ett 

kontinuerligt arbete som syftar till att tillgängliga resurser ska användas så effektivt som 

möjligt. I detta arbete ingår bland annat att bibehålla och nyanställa kompetenta och 

välutbildade pedagoger, ha en väl fungerande och flexibel organisation, optimal 

lokalanvändning och att regelbundet och systematiskt erbjuda kompetensutveckling i 

riktning mot det förändrade uppdraget. Meritvärdet i årskurs 9 ligger i paritet med 

jämförbar kommungrupp men under riket. Med tanke på kommunens förutsättningar 

borde meritvärdet ligga något högre. Det systematiska kvalitetsarbetet ska leda till 

högre måluppfyllelse i verksamheten. 

Mål: Familje‐ och personalkooperativa alternativ ska vara komplement till den 

kommunala skolan under förutsättning att kvaliteten bibehålls. 

Måluppfyllelse: Målet är helt uppfyllt. I Karlshamns kommun finns en 

föräldrakooperativ förskola med 20 platser. Kooperativet har inga planer på utvidgning 

av verksamheten. Uppföljning visar att familjekooperativet väl kompletterar och utgör 

ett alternativ till den kommunala förskolan. 

Mål: Ett utvidgat samarbete med andra utbildningsgivare och kommuner ska 

åstadkommas och leda till ett brett utbud för elevernas val och en bra utbildning. 

Måluppfyllelse: Målet är uppfyllt. Verksamheten har en långsiktig samverkan med i 

första hand de kommunala gymnasieskolorna i Olofströms‐ och Ronneby kommun. 

Denna samverkan och andra samverkansavtal möjliggör att eleverna kan erbjudas ett 

brett utbud, samtliga nationella program, inför gymnasievalet 2012. Skolan är med i 

14

försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning och genomströmningen, det vill 

säga andelen elever (%) med slutbetyg inom fyra år, överstiger snittet i riket för femte 

året i följd. 

Gränslöst samarbete 

Mellan Karlshamn, Ronneby, Tingsryd, Olofström och Karlskrona kommuner samt 

Gymnasieförbundet Bromölla Sölvesborg finns en stark ambition att tillsammans verka 

för att stödja den enskildes behov av utbildningsinsatser kopplat till näringslivets 

arbetskraftsförsörjning inom ramen för ett livslångt lärande. Ett samarbetsavtal är 

upprättat och har till avsikt att ge ett bredare utbud i denna process. 

Arbete och integration 

Mål: Insatserna enligt visions‐ och måldokumentet ska bidra till att trygga 

välfärden och sysselsättningen genom att kommunen är attraktiv för såväl 

arbetskraft som företag. 

Måluppfyllelse: Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning bedriver genom 

Lärcenter högskoleutbildning i form av distansutbildning tillsammans med 

Linnéuniversitetet. 

Mål: Karlshamn ska präglas av lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för 

alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Samhällsgemenskapen ska utgå från 

ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av grundläggande 

demokratiska värderingar. 

Måluppfyllelse: Helt uppfyllt inom socialnämndens verksamhet. Myndighetsutövningen 

är lagstyrd och det gäller samtliga personer oavsett etnisk och kulturell 

bakgrund. Ingen skillnad görs utifrån insatser, bedömning och beslut. Detta mål är 

ständigt i fokus för arbetet eftersom de personer som kommer i kontakt med 

socialtjänsten oftast är i en utsatt situation. 

Utvecklingsområden 

Tillväxt och näringsliv 

Mål: Satsningen på högskola och eftergymnasial utbildning ska fortsätta med 

inriktningsmålet att till 2017 uppnå 2000 studenter. 

Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt. Lärcenter bedriver lärarutbildning på distans 

tillsammans med Linnéuniversitetet. De genomför lärarutbildningar för målgruppen 

barn upp till 12 år. Med höstens intag är gruppen cirka 50 studerande fördelat över 3 

årskullar. Ytterligare ett 40‐tal studenter genomför individuella högskoleutbildningar 

över ett antal lärosäten i Sverige. 30 studerar på YH‐utbildningar med inriktning 

Besöksnäring och turism samt Logistik. 

Den 31 december 2012 fanns det 505 studenter knutna till Netport Science Park. 

15

Mål: Företagsutvecklingen genom kompetensutvecklingsprojektet NetPort ska 

fortsätta med inriktningsmålet att 2017 uppnå 1000 nya arbetstillfällen samt 100 

nya företag inom NetPorts fokusområden. 

Måluppfyllelse: Målet är delvis uppfyllt. Den 31 december 2012 hade det skapats 463 

nya arbetstillfällen och startats 82 nya företag inom det som är NetPorts fokusområden. 

Målet är att det till 2020 skall ha skapats 1 100 nya arbetstillfällen samt 125 nya företag. 

Mål: En järnvägsförbindelse mellan Karlshamn och Olofström (Sydostlänken) ska 

finnas för att förbättra godstransporterna. Inriktningsmålet är att Sydostlänken 

är i drift senast 2017. 

Måluppfyllelse: Delvis uppfyllt. Trafikverket leder ett arbete med att ta fram en 

förstudie för sträckan Älmhult‐Olofström samt en järnvägsutredning för sträckan 

Olofström‐Blekinge Kustbana. 

Ett avtal avseende medfinansiering av utredningarna har tecknats mellan Trafikverket 

och en intressegrupp som består av berörda regioner, kommuner och näringsliv. 

Utredningarna beräknas vara klara till sommaren 2013. Därefter tas ställning till 

genomförandet av projektet. 

Mål: Ansträngningar ska göras för bättre kommunikationer och utbyggnad av 

E22:an och Tvärleden med inriktningsmålet att nämnda vägar är i drift 2017. 

Måluppfyllelse: Delvis uppfyllt. Kommunen har på olika sätt drivit på staten i 

utförandeplaneringen av objekten. Utbyggnaden av E22 Sölve‐Stensnäs pågår och hela 

sträckan, på cirka 15 kilometer, beräknas vara klar vid slutet av år 2014. 

På Tvärleden återstår sträckan förbi Lönsboda och här har Trafikverket åtagit sig att 

göra en förstudie. 

Trafikverket har beslutat att skylta om hela sträckan mellan Karlshamn och Halmstad till 

riksväg med vägnummer 15. 

Mål: Arbetet enligt det näringslivspolitiska programmet ska utvecklas vidare. 

Programmets innehåll ska ses över. Näringslivets internationalisering ska belysas 

och tas tillvara. 

Måluppfyllelse: Delvis uppfyllt, det näringspolitiska programmet ska ses över under 

året. 

Mål: Karlshamn ska utvecklas vidare som charmigt upplevelsecentrum för handel 

och nöje. 

Måluppfyllelse: Målet är helt uppfyllt inom kulturverksamheten. Kulturenheten arbetar 

dels med egna kulturella arrangemang men framför allt genom att ge stöd till de ideella 

föreningar som med stor kraft fyller kommunen med kulturell mångfald. Detta har stor 

betydelse för att ge en positiv upplevelse av Karlshamn och bidrar till ökad turism. 

Inom näringslivsverksamheten pågår arbete kontinuerligt och målet bedöms delvis vara 

uppfyllt. 

16

Mål: Utvecklingsarbetet med att etablera företag i Stillerydsområdet ska 

accelerera med inriktningsmålet att uppnå minst 500 nya arbetstillfällen 2017 

inom transport‐ och logistikbranschen, tillverkningsindustrin, verksamheter med 

internationell prägel med mera. 

Måluppfyllelse: Målet ej uppfyllt. Arbetet pågår och kan accelerera nu efterhand som 

infrastrukturen byggs ut i området. 

Turism 

Mål: Naturen och kulturmiljöerna i hela kommunen erbjuder en stor potential för 

utveckling av turistnäringen. Särskilda satsningar inom detta område ska öka 

kommunens attraktivitet för såväl boende som besökare. 

Måluppfyllelse: Kommunfullmäktiges mål för turismen har delvis uppfyllts. 

Karlshamns deltagande i t ex utvecklingen av Sydostleden, en cykelled som kommer att 

utvecklas i projektform under de närmaste åren, är en insats som leder till att målet 

delvis uppfyllts. Under året har även projektet ”Skärgårdshamnar som nav för tillväxt i 

Blekinge” kommit igång. Karlshamns kommun deltar tillsammans med Karlskrona och 

Ronneby. 

Det löpande, dagliga arbetet med information och kommunikation via exempelvis 

hemsida, internet och trycksaker leder också till att målet delvis är uppfyllt. 

I det regionala arbetet har en strategisk process kommit igång under året. Den har till 

syfte att säkerställa den fortsatta regionala turismverksamheten från och med 2014. 

Utvecklingsplanen för turismnäringen styr lokalt det destinationsstärkande arbetet och 

under 2013 ska planen revideras. 

Den viktiga processen kring den framtida driften av stug‐ och campinganläggningarna i 

Kollevik och Långasjönäs går vidare. I slutet av 2012 har en kompletterande utredning 

med fokus på egen, kommunal drift beställts. Denna kommer att leda driftsfrågan vidare 

under 2013. 

Attraktivt boende 

Mål: Kommunen ska erbjuda attraktiva miljöer där livskvalitet och trygghet kan 

kombineras med ett bra boende, arbete och studier. Bostadsmarknaden ska 

erbjuda möjligheter till ökad inflyttning. 

Måluppfyllelse: Delvis upfyllt. Året präglades av ett konjunkturläge som inte medförde 

någon större efterfråga i de redan planlagda områdena varför det för tillfälle finns ett 

relativt stort antal lediga tomter i privat såväl som kommunal regi. 

Detaljplaner för enbostadshus finns i både naturnära, stadsnära och havsnära lägen. I 

stadskärnan pågår byggnation av hyreslägenheter på Bryggeritomten där inflyttning i 

etapp 1 skedde under oktober 2012. Ytterligare detaljplaneprövningar pågår inom 

rutnätsstaden samtidigt som aktualisering av översiktsplan ger visioner om var 

framtida byggnationer kan ske. 

Genom stöd till kulturföreningar i kommunens alla delar, egna kulturella arrangemang 

och samarbete med länsorganisationer inom kultursfären, pågår arbetet för att erbjuda 

kommuninvånare i alla åldrar ett brett utbud av kulturupplevelser. 

17

Biblioteksverksamhetens tjänster är efterfrågade av många. Det är en tillväxtfaktor för 

kommunen. 

Mål: Det ska finnas lägenheter och tomter som ger möjligheter till ett blandat 

boende som stämmer väl överens med efterfrågan. 

Måluppfyllelse: Delvis uppfyllt. Behovet av att ta fram flera villatomter och lägenheter i 

stadsnära lägen är oförändrat stort. I samband med aktualisering av översiktsplan 

kommer fler områden för framförallt flerbostadshus och marklägenheter att pekas ut. 

Områden för enbostadshus finns inom olika delar av kommunen, nya hyresrätter byggs 

inom Bryggeritomten Detta stämmer väl med efterfrågan. 

Mål: Inom 10 år ska ca 1 000 nya bostäder uppföras. I befintlig bebyggelse på 

landsbygden och i kustremsan ska förtätning ske. 

Måluppfyllelse: Ej uppfyllt. Under 2012 har bygglov lämnats för 9 enbostadshus, 1 

flerbostadshus samt 2 fritidshus. En strategi för marknadsföring av Karlshamns kommun 

som boendeort har tagits fram och steg 1 med en marknadsföringsfolder är färdigställd. 

Bostadsbyggandet är generellt lågt i landet men Karlshamn är väl rustade med 

byggmöjligheter då byggandet ökar. Kommande översiktsplan förväntas uppfylla uppsatt 

mål. På landsbygden kommer förtätning att ske bland annat med hjälp av LIS‐områden 

(landsbygdsutveckling i strandnära lägen). 

Ekonomi och personal 

Mål: Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med en aktiv friskvård, 

flexibla arbetsförhållanden, goda möjligheter till heltidstjänst för de som så vill, 

bra karriärmöjligheter, hög delaktighet, arbetsglädje, ett framgångsrikt ledarskap 

och tydlig koppling mellan utbildning och lön. Kommunen ska rankas som en av 

landets bästa arbetsgivare. 

Måluppfyllelse: Delvis uppfyllt. Kommunen har en väl fungerande personalklubb som 

erbjuder varierade aktiviteter för de anställda. Flexibla arbetsförhållanden och möjlighet 

till önskad sysselsättningsgrad är frågor som det regelbundet arbetas med. Hög 

delaktighet, arbetsglädje och ett framgångsrikt ledarskap, koppling mellan utbildning 

och lön är viktiga frågor som ständigt är i fokus och som kan komma att bli ännu 

viktigare i framtida rekryteringar. Den sista delpunkten angående att kommunen ska 

rankas som en av landets bästa arbetsgivare är svår att besvara då det inte går att mäta. 

Mål: Kommunens verksamheter ska drivas i en anda av god ekonomisk 

hushållning och flexibilitet. Ekonomisk balans mellan kommunens intäkter och 

kostnader utgör då en lägsta nivå i kommunens ekonomi. 

Måluppfyllelse: Delvis uppfyllt på nämndsnivå, helt uppfyllt på kommunnivå. 

Totalt blev resultatet 44 mnkr vilket är 10,7 mnkr bättre än budgeterat resultat. Se 

utförligare kommentarer i avsnitten avstämning av finansiella mål samt finansiell 

analys. 

18

Mål: Kostnader ska anpassas efter intäkterna och resursstyrning råder. Ekonomin 

sätter ytterst gränsen för det totala verksamhetsutrymmet om det uppstår 

konflikt mellan mål och resurser. 

Måluppfyllelse: Helt uppfyllt. Se utförligare kommentarer i avsnitten avstämning av 

finansiella mål samt finansiell analys. 

Övriga kommunala mål (redovisas i separat bilaga till årsredovisningen) 

Kommunfullmäktige har utöver ovan antagit mål och riktlinjer för vissa geografiska 

områden alternativt kompetensområden. Dessa beskrivs närmare i: 

Skärgårdsprogram 

Internationellt program 

Demokratiprogram 

Näringspolitiskt program 

Folkhälsoprogram 

Program‐ Hälsofrämjande och 

förebyggande insatser för barn 

och ungdomar (del av Folkhälsoprogrammet) 

Handlingsprogram för landsbygd 

Kulturprogram 

Program‐ Boende för äldre på egna villkor 

Översiktsplan 

Handlingsprogram för hållbar utveckling 

Integrationspolitiskt program 

Skolplan 

Hållbar Utveckling 

Kommunens arbete med hållbar utveckling redovisas i separat bilaga till 

årsredovisningen. Denna bilaga benämns ” Redovisning av indikatorer med tillhörande 

trender för Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling”. 

Finansiell analys 

Karlshamns kommun redovisar en finansiell analys enligt RK‐modellen. Målsättningen 

är att analysera fyra viktiga perspektiv. Detta för att kunna identifiera ekonomiska 

problem och därigenom klargöra huruvida kommunen har en god ekonomisk 

hushållning. 

Fyra perspektiv 

Den ekonomiska analysen som redovisas på följande sidor bygger på fyra perspektiv: 

det ekonomiska resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen 

över den ekonomiska utvecklingen. 

Resultat 

I ett första läge kartläggs årets resultat och dess orsaker. En eventuell obalans, det vill 

säga att kostnaderna överstiger intäkterna eller att rörelseriktning mot obalans sker, är 

en varningssignal. Under detta perspektiv analyseras också investeringar och deras 

utveckling. 

Kapacitet 

Det andra perspektivet benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här 

redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Ju starkare 

kapacitet, desto mindre känslig är kommunen inför kommande lågkonjunkturer. 

Risk 

Med det tredje perspektivet risk avses hur kommunen är exponerad ekonomiskt. En god 

ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i ett såväl kort som medellångt 

19

perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta ekonomiska problem. Här 

diskuteras också borgensåtagande och kommunens samlade pensionsskuld. 

Kontroll 

Med det fjärde perspektivet kontroll avses avslutningsvis hur upprättade ekonomiska 

målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budget ger bra förutsättningar för 

att kunna uppnå god ekonomisk hushållning. Risk och kontroll hänger samman på så vis 

att båda är mått på förmågan att hantera problematiska situationer. 

Den finansiella analysen grundar sig på redovisningsåren 2008‐2012. 

Resultatet 

Resultat 2008 2009 2010 2011 2012 

Skatteintäkter, utjämningsbidrag mm 1 310 1 337 1 394 1 432 1 475 

Balansomslutning 1 433 1 523 1 496 1 463 1 560 

Verksamhetens nettokostnader (mnkr) 1 282 1 305 1 341 1 398 1 429 

Nettokostnadsandel % (inkl finansnetto) 97 97 95 97 97 

Årets resultat (mnkr) 36 45 65 37 44 

Investeringsvolym (exkl. VA) (mnkr) 117 116 79 158 144 

Självfin.grad av investeringar inkl VA (%) 79 91 149 64 78 

En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans 

mellan intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur 

stor andel verksamhetens nettokostnader tar i anspråk av skatteintäkter och 

utjämningsbidrag. Kommunens nettokostnadsandel, har fram till 2004 legat kring 100 

procent vilket innebär att kommunens resultat balanserat på gränsen för vad 

balanskravet medger. Under perioden 2005 till 2012 har denna trend brutits. Mellan 

2011 och 2012 har verksamhetens nettokostnader ökat med 1,9 procent. Denna ökning i 

förhållande till ökningen av skatteintäkter och utjämningsbidrag (3,0 procent) är en 

bidragande faktor till förbättrat resultat i förhållande mot 2011. 2012 års resultat på 44 

mnkr utgör cirka 3,0 procent av erhållna skatteintäkter och utjämningsbidrag. 2012 

ingår jämförelsestörande poster på + 42,1 mnkr i kommunens resultat. Exkluderas 

dessa poster är årets resultat 1,5 mnkr. 

Balanskravet 

Karlshamns kommun har före 2003 inte uppfyllt det lagstadgade kravet på ekonomi i 

balans. Enligt beslut i kommunfullmäktige 2003‐11‐17 har synnerliga skäl åberopats för 

att göra undantag från att återställa balansen med tanke på tidigare års underskott. Den 

närmare motiveringen var att kommunen tidigare byggt upp en stor förmögenhet och 

att man sedan använt den goda soliditeten för att parera, inte alltför långvariga, 

nedgångar i resultatet. Vad gäller resultaten för 2004 till 2012 har balanskravet klarats 

av dessa år, och följaktligen har kommunen inget åtagande om återställande av 

underskott. 

Balanskravsresultatet för 2012 är 43,3 mnkr enligt nedanstående redovisning: 

20

Årets resultat 43,6 

Realisationsvinster ‐0,2 

VA‐resultat ‐0,1 

Krav på återställande av tidigare resultat 0,0 

Justerat resultat 43,3 

Årets investeringar uppgår till 150 miljoner kronor. Ingen nyupplåning har skett under 

2012. Kommunen har totalt amorterat 47 miljoner kronor varav 2 miljoner kronor enligt 

plan. 

Kapacitet 

Kapacitet 2008 2009 2010 2011 2012 

Soliditet % 62 62 67 71 69 

Skuldsättningsgrad % 38 38 33 29 31 

Skattesats (primärkommunal i kr) 21,89 21,89 21,89 21,89 21,89 

Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur 

stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med egna medel. Soliditeten 

uppgick till 69,2 procent för 2012 vilket är en minskning från föregående år med 1,5 

procentenheter. Skuldsättningsgraden är ett mått på hur stor andel av kommunens 

tillgångar som är belånade. Skuldsättningsgraden ökar med 1,5 procentenheter och 

uppgår till 30,8 procent för 2012. 

Skattesatsen har beslutats vara oförändrad, 21,89 kronor, för 2012, vilket den varit 

under de åtta senaste åren. Kommunens skattesats för 2013 är också beslutad 

oförändrad. Skatteväxling (32 öre) genomförs med landstinget då kommunerna tar över 

hemsjukvården från och med 2013. Detta innebär att kommunens skattesats 2013 blir 

22,21 kronor. Kommunens skattesats jämfört med övriga kommuner i Blekinge för år 

2012 framgår av följande tabell: 

Kommun Kommunal skattesats år 2012 

Karlskrona 21,19 

Ronneby 22,04 

Karlshamn 21,89 

Olofström 21,84 

Sölvesborg 21,95 

Risk 

Risk 2008 2009 2010 2011 2012 

Kassalikviditet (%) 34 35 21 78 33 

Finansiella nettotillgångar (mnkr) 35 24 70 20 ‐14 

Låneskuld (mnkr) * 259 257 199 197 150 

Genomsnittlig låneränta (%) 3,96 3,15 2,97 3,29 3,22 

Pensionsåtagande (mnkr) 707 713 683 755 750 

Borgensåtagande (mnkr) 889 965 945 1 199 1 402 

* nästa års amortering, kortfristig del ingår 

21

Ett mått som mäter likviditet eller kortsiktig betalningsberedskap är kassalikviditet. 

Kassalikviditeten har minskat jämfört med 2011 och uppgår till 33 procent. Trots en 

likviditet under 100 procent bedöms den finansiella beredskapen på kort sikt vara 

tillfredsställande. Förklaringen till detta är att en stor del av kommunens kortfristiga 

skulder utgörs av semesterlöneskuld som inte kommer att omsättas under det närmaste 

året. 2011 löste Stadsvapnet AB lånet på 239 mnkr till kommunen, vilket förklarar den 

höga kassalikviditeten 2011. Om man bortser från semesterlöneskulden uppgår 

kassalikviditeten till 44 procent. 

De finansiella nettotillgångarna har minskat från 20 mnkr 2011 till ‐14 mnkr 2012. 

Korta skulder och korta fordringar har ökat och långa skulder har minskat. Långa 

fordringar är i princip oförändrade. Den långfristiga låneskulden har genom amortering 

minskat med 47 mnkr (varav 45 mnkr utöver plan) jämfört med 2011. Den 

genomsnittliga låneräntan den 31 december 2011 uppgår till 3,22 procent. 

Pensionshantering 

Pensionsåtagande, inklusive löneskatt (tkr) 2012 2011 

Avsättning pensioner 6 793 7 114 

Ansvarsförbindelse pensionsåtagande 749 940 754 935 

Totala pensionsförpliktelser 756 733 762 049 

Finansiella placeringar, marknadsvärde 0 0 

Återlånade medel 756 733 762 049 

Hittills har ingen särskild fondering av intjänade pensionsrätter skett, annat än att 

individuell del fullt ut betalts för respektive individ, samtidigt som nyintjänande efter 

1998 bokförts som avsättningar i balansräkningen. Särskild reservering av tillgångar för 

att täcka åtagandet har inte skett, utan återlåning i verksamheten har tillämpats. 

De totala pensionsförpliktelserna har minskat med cirka 5 mnkr sedan 2011. 

Kommunen har en försäkringslösning avseende avsättning av pensioner hos KPA 

Pensionsförsäkring (se not 17 och 20). Under åren 2005‐2007 gjordes förtidsinlösen av 

ansvarsförbindelsen med totalt 33,8 mnkr inkl särskild löneskatt. 

Kommunens borgensåtagande ökade med 203 mnkr jämfört med 2011 och uppgår till 

1 402 mnkr. Fram till 2011 lånade kommunen ut 239 mnkr till Stadsvapnet AB vilket 

återbetalades under 2011 och ersattes av externa lån. Borgensåtagandena är till största 

delen (1 356 mnkr) hänförbara till kommunens helägda dotterbolag. 

Kontroll 

Kontroll 2008 2009 2010 2011 2012 

Budgetavvikelse (mnkr) 11,3 44,0 28,9 22,9 10,7 

Årsresultat i % av skatter + bidrag (exkl. VA) 2,7 3,2 4,7 2,7 3,0 

Balanskravet uppfyllt Ja Ja Ja Ja Ja 

22

Driftredovisning 

I tabellen nedan redovisas i sammandrag nämndernas nettokostnadsutfall och 

budgetavvikelsen för år 2012 samt nettokostnadsutfall för år 2011: 


Nämnd/ mnkr 

Nettoutfall Budgetavvikelse 

2012 

2012 

Nettoutfall 2011 

Kommunstyrelsen ‐115 3,6 ‐110 

Nämnd barn, ungdom, skola ‐462 2,4 ‐455 

Gymnasienämnd ‐133 3,5 ‐129 

Nämnd för arbetsmarknad och 

vuxenutbildning 

‐31 0,1 ‐27 

Kulturnämnd ‐22 0,6 ‐22 

Teknisk nämnd ‐61 ‐1,3 ‐58 

Teknisk nämnd VA inkl finans 0 0,0 ‐1 

Byggnadsnämnd ‐7 0,0 ‐6 

Fritidsnämnd ‐46 ‐1,5 ‐42 

Omsorgsnämnd ‐488 4,1 ‐471 

Socialnämnd ‐87 1,5 ‐81 

Övriga nämnder ‐8 ‐0,6 ‐8 

S:a nämndernas nettokostnader ‐1 460 12,5 ‐1 412 

Finansförvaltning 1 504 ‐1,8 1 449 

Summa totalt/årsresultat 44 10,7 37 

Driftredovisningen uppvisar ett sammanlagt överskott i förhållande till budget på 10,7 

mnkr, vilket fördelar sig med plus 12,5 mnkr för nämnderna och minus 1,8 mnkr för 

finansförvaltningen. På nämndsnivå uppvisar kommunstyrelsen +2,4 mnkr, nämnden 

för barn, ungdom och skola +2,4 mnkr, gymnasienämnden +3,5 mnkr, omsorgsnämnden 

+4,1 mnkr och socialnämnden +1,5 mnkr de största positiva budgetavvikelserna. 

Negativa avvikelser redovisas av tekniska nämnden ‐1,3 mnkr och fritidsnämnden ‐1,5 

mnkr. Förklaringar till nämndernas avvikelse framgår av respektive nämnds 

verksamhetsberättelse. Finansförvaltningens negativa avvikelse på 1,8 mnkr beror 

huvudsakligen på högre pensionskostnader, ökning av semesterskulden, lägre 

statsbidrag och skatteintäkter. Jämförelsestörande poster ingår i årets resultat med 42,1 

mnkr. 

23

Investeringsredovisning 

Nämnd/styrelse, netto i mnkr Budget 2012 Utfall 2012 

Budgetavvikelse 

2012 

Kommunstyrelse ‐44,5 ‐34,6 9,9 

Nämnd för barn, ungdom, skola ‐9,2 ‐8,9 0,3 

Gymnasienämnd ‐8,7 ‐5,8 2,8 

Nämnd för arbetsmarknad och 

vuxenutbildning 

‐0,6 ‐0,6 0,0 

Kulturnämnd ‐1,6 ‐1,5 0,1 

Teknisk nämnd ‐94,2 ‐74,2 20,0 

Teknisk nämnd VA ‐19,1 ‐6,6 12,5 

Byggnadsnämnd ‐0,1 ‐0,1 0,0 

Fritidsnämnd ‐16,3 ‐14,3 2,0 

Omsorgsnämnd ‐5,0 ‐2,6 2,4 

Socialnämnd ‐1,4 ‐1,4 0,0 

SUMMA ‐200,7 ‐ 150,5 50,2 

Årets nettoinvesteringar blev 150,5 mnkr inkl VA (143,9 mnkr exkl. VA), vilket skall 

jämföras med en budgeterad nivå på 200,7 mnkr. 

Kort om de största investeringsprojekten 

Projekt > 5 mnkr 

Årets Årets Total budgetprognos 

utfall 

Totalt 

budget utfall 

Asarums Bildningscenter ***/ ‐37,1 ‐39,1 ‐192,1 ‐45,6 

Prästslättens förskola ***/ ‐11,5 ‐9,0 ‐29,1 ‐28,9 

Norra infarten ‐5,3 0,0 ‐5,7 ‐0,4 

Mörrums avloppsreningsverk ‐7,4 ‐0,3 ‐23,0 ‐1,1 

BLC, Stilleryd industriområde **/ ‐4,5 ‐12,6 0,0 ‐41,0 

BLC, Järnvägsterminal */ ‐21,1 ‐17,9 ‐183,2 ‐32,4 

Vettekullaområdet **/ ‐6,7 ‐0,5 ‐5,8 ‐14,5 

*/ Total budgetprognos, beloppet avser senaste nettoprognos. 

**/ Total budgetprognos, beloppen avser nettoprognos efter att all tomtmark avyttrats. 

***/ Samtliga belopp är inkl inventarier mm 

Kortfattade kommentarer om de största investeringsprojekten 

BLC Stilleryd industriområde (kommunstyrelsen) 

Utbyggnaden av den södra delen BLC (Baltic Logistics Center) Stilleryd industriområde 

slutfördes under året sånär som på beläggningsarbeten för en del längst i väster av 

Metallvägen. Dessa asfalteringsarbeten kommer att utföras under år 2013. 

För den norra delen av BLC, som bland annat omfattar Östersjövägen, slutfördes 

projekteringsarbetena under våren och en utförandeentreprenad handlades upp. 

Entreprenadarbeten har pågått under hösten och entreprenaden i sin helhet kommer att 

vara färdigställd under sommaren 2013. Försäljningen av tomten till Nordisk Etanol och 

Biogas AB är inte slutförd på grund av försening av byggstart för fabriken. 

24

BLC, Järnvägsterminal (kommunstyrelsen) 

BLC Stilleryd MOS (Motorways of the Sea – Järnvägsanläggningar i Stilleryd): 

Projektering och framtagande av bygghandlingar för de tre delprojekten Bangård, 

Kombiterminal och Elektrifiering/Renovering av Hamnspår färdigställdes under våren 

och under sommaren upphandlades en utförandeentreprenad. Entreprenadarbetena har 

påbörjats under hösten och kommer att pågå under hela 2013. 

I den nu pågående entreprenaden ingår en första etapp av projektdelen Bangård. 

Resterande del av bangården med utdragsspår förutsätter detaljplaneläggning och kan 

utföras år 2016 eller senare. 

Vettekullaområdet (kommunstyrelsen) 

Exploatering av Vettekulla Västra pågår och beräknas vara klart under våren 2013. 

Anläggningsarbeten avseende gång‐ och cykelväg till Kullavägen pågår och beräknas 

vara klart till hösten 2013. 

Mörrums avloppsreningsverk (tekniska nämnden) 

Mörrums avloppsreningsverk projekteras och påbörjas först 2013. 

Asarums Bildningscenter (tekniska nämnden) 

Produktionen av Asarums Bildningscenter framskrider i takt med fastställd plan. Etapp 

ett som gäller infart och ny vägstruktur är färdigställd och har tagits i bruk. Etapp två 

avser byggnad 2 och 3. Här har rivning, schaktarbeten och ledningsarbeten utförts, 

bottenplattan gjutits och de första byggelementen kommit på plats. En större mängd 

förorenade jordmassor har påträffats och omhändertagits. Med undantag av de 

förorenade jordmassorna har inga större avvikelser förekommit. Det nya 

bildningscentret beräknas stå färdigt under 2014. 

Prästslättens förskola (tekniska nämnden) 

Prästslättens förskola har färdigställts och invigdes i augusti. Projektet är slutredovisat 

med ett överskott på 2,7 mnkr. Den största orsaken till att projektet visar ett överskott 

jämfört med budget är att förskola är ca 100 m 2 mindre än tidigare byggda förskolor i 

kommunen med samma antal barn. Prästslättens förskola är en uteförskola och därför 

har lokalytan kunnat minskas, till exempel har en lekhall tagits bort. Förskolan har inneoch 

utematsal. Minskad lokalyta främjar hållbar utveckling och ger minskade drifts‐ och 

underhållskostnader samt lägre energiförbrukning. Förskolan har på ett bra sätt 

anpassats till tomtens möjligheter. Utbildningsförvaltningen som driver verksamhet i 

lokalerna är mycket nöjda med resultatet av nybyggnationen. 

Norra infarten, cirkulation (tekniska nämnden) 

Norra infarten cirkulation har ca 200 tkr i utgifter för planprocess 2013 och byggnation 

planeras år 2014. Det som kommer att utföras är ny anslutningsväg mellan 

Nymöllevägen och Strömmarondellen. 

Avstämning av finansiella mål 

Utifrån det, av kommunfullmäktige fastställda, reglemente för ekonomi‐ och 

verksamhetsstyrning framgår att Karlshamns kommun skall i allt eftersträva en välskött 

ekonomi, och all verksamhet skall bedrivas i en anda av god ekonomisk hushållning och i 

enlighet med följande beslutade finansiella mål som gäller för 2012: 

Ekonomi i balans 

Kostnaderna måste anpassas efter intäkterna, och det är resursstyrning som gäller 

Ekonomin sätter ytterst gränsen för det totala verksamhetsutrymmet, om det blir 

25

konflikt mellan mål och resurser Resultatet måste innefatta en realsäkring av hela 

pensionsskulden. Investeringar får inte lånefinansieras annat än vad avser helt 

avgiftsfinansierad verksamhet. 

God ekonomisk hushållning 

Resultatnivån ska uppgå till lägst 2 % av summan av skatte‐ och bidragsintäkterna 

under en femårsperiod. Soliditeten för kommunen måste uppgå till lägst 60 % i 

genomsnitt under en femårsperiod. Därutöver ska man eftersträva en 

budgeteringsmarginal som kan balansera under året oförutsedda händelser. Maximalt 

investeringsutrymme utgörs av årsresultat plus avskrivningar 

Avstämning 

Utifrån 2012 års ekonomiska utfall på 43,6 mnkr kan konstateras att balans mellan 

kostnader och intäkter uppnåtts på sammantagen nivå, även om det inom vissa 

nämnders ansvarsområden redovisats budgetunderskott. Årets goda resultat beror 

främst på återbetalning av AFA medel 29,5 mnkr samt 12,6 mnkr från Socialstyrelsen. 

Båda dessa poster, totalt 42,1 mnkr, är att betrakta som jämförelsestörande poster. 

Exkluderas dessa från årets resultat blir resultatet istället 1,5 mnkr. 

Soliditeten sjunker från 71 till 69 procent men är fortfarande på en jämförelsevis hög 

nivå. 

Ansvarsförbindelsen för pensioner, inklusive löneskatt, sjunker med 5 mnkr till 750 

mnkr. 

Utfallet på investeringssidan visar att målet med egenfinansiering inte uppnåddes under 

2012. Årets resultat (43,6 mnkr) plus årets avskrivningar (73,4 mnkr) uppgår till 117 

mnkr vilket understiger årets investeringar på 143,9 mnkr exklusive VA (150,5 mnkr 

inklusive VA). Sett som ett genomsnitt under den senaste femårsperioden har 

målsättningen inte heller uppnåtts. 

Då resultatnivån under 2012 ligger på 3,0 procent inkl VA av erhållna skatteintäkter och 

utjämningsbidrag får även målet med en ytterligare marginal för att klara under året 

oförutsedda händelser anses vara uppfyllt. Genomsnittet för de senaste fem åren uppgår 

till 3,3 procent. 

Målen för en ekonomi i balans har, med undantag av egenfinansiering av investeringar, 

klarats fullt ut under 2012. 


Kommunfullmäktige antog vid sitt sammanträde 2008‐05‐05 enhälligt de nya 

versionerna av ägarpolicy och ägardirektiv. Därmed lades grunden för att uppnå målet 

med att bolagen skall ingå i den kommungemensamma styrprocessen och omfattas av 

samma gemensamma mål och riktlinjer som gäller för andra delar av kommunen. 

Stadsvapnet i Karlshamn AB och kommunledningen har därefter intensifierat sitt arbete 

med att vidareutveckla koncernstyrningen utifrån de politiska målsättningarna, varvid 

strategi‐ och dialogmöten har genomförts vid upprepade tillfällen med representanter 

från både bolags‐ och förvaltningsdelen av kommunkoncernen. 

Koncernen Karlshamns kommun omsatte år 2012 totalt 842 mnkr (exkl. skatter och 

generella statsbidrag). Kommunkoncernen, som via moderbolaget Stadsvapnet i 

Karlshamn AB inkluderar de helägda dotterbolagen Karlshamn Energi AB inkl 

Karlshamn Energi Elförsäljning AB, Karlshamnsbostäder AB, Karlshamns Hamn AB, 

26

Karlshamnsfastigheter AB samt delägda Västblekinge Miljö AB (50 %), gav ett 

sammanlagt resultat före skatt om 33 mnkr för räkenskapsåret 2012. 

Räddningstjänsten i Västra Blekinge (0,6 mnkr), Cura (2,8 mnkr) samt Miljöförbundet 

Blekinge Väst (‐ 0,1 mnkr) har inte konsoliderats i den sammanställda redovisningen 

men ingår i den kommunala koncernen. 

Resultaten före skatt uppgick för Karlshamn Energi AB till 15,0 mnkr (12,8), för 

Karlshamnsbostäder AB till 6,9 mnkr (4,6), för Karlshamns Hamn AB till 0,6 mnkr (2,1 

och för Karlshamnsfastigheter AB till ‐25,0 mnkr (‐5,0). 

Under 2012 löste moderbolaget sitt reverslån till kommunen om 239 mnkr genom att 

ta upp externa lån till samma belopp. 

Nyckeltal 2008 2009 2010 2011 2012 

Soliditet (%) 32,7 32,8 34,0 34,2 33,3 

Resultat före extraordinära poster 48 63 69 43 33 

Soliditeten uppgår till 33,3 procent och är därmed i stort sett oförändrad mot 

föregående år. Soliditetstalet är hänförlig till ett fortsatt bra resultat i kombination med 

en förhållandevis måttlig ökning av tillgångsmassan. Soliditeten är högre än de 25 

procent som i de finansiella målen fastlagts för kommunkoncernen. 

Budget‐ och prognosavvikelserna för koncernen sammanhänger, förutom avseende 

kommunen, med att Karlshamnsbostäder AB redovisar ett i förhållande till budget 

positivt resultat. Karlshamn Energi AB och Karlshamns Hamn AB och och 

Karlshamnsfastigheter AB har inte riktigt nått upp till budgeterade belopp. 

Ekonomichefens kommentarer 

Årets resultat, 43,6 mnkr, beror främst på två jämförelsestörande poster, totalt 42,1 

mnkr. Budgeten var på 32,9 mnkr, budgetavvikelsen var således 10,7 mnkr. Målet med 

en ekonomi i balans och god ekonomisk hushållning har uppnåtts på totalnivå för år 

2012. Överskottet på sammanlagd nämndsnivå uppgår till cirka 12,5 mnkr. 

Finansförvaltningen redovisar ett underskott på ‐1,8 mnkr. Finansförvaltningens 

underskott beror främst högre pensionskostnader, ökning av semesterlöneskulden lägre 

statsbidrag och skatteintäkter än beräknat. 

Det finansiella målet vad gäller överskott i förhållande mot skatteintäkter och bidrag är 

ca 3,0 % och det motsvarar gott och väl kommunfullmäktiges mål, 2 % i genomsnitt 

under en femårsperiod. 

Följande bedömning görs av de fyra perspektiv, resultat, kapacitet, kontroll och risk, som 

följs upp. 

Sammantaget bedöms måttet resultat som försämrat. Av årets resultat på 43,6 mnkr 

utgör 42,1 jämförelsestörande poster i form av återbetalning från AFA, 29,5, mnkr samt 

prestationsbaserad ersättning från Socialstyrelsen, 12,6 mnkr. Undantas dessa poster 

blir resultatet 1,5 mnkr. Balanskravet uppnås men inte målet med 100 procents 

självfinansiering av investeringarna. 

Måttet kapaciteten är något försämrat eftersom soliditeten minskat samtidigt som 

skuldsättningsgraden ökat. Kommunen har dock fortfarande en god soliditet samt en låg 

skuldsättningsgrad. 

27

Måttet risk har försämrats. Pensionsåtagandet (ansvarsförbindelsen) har minskat men 

borgensåtagandet ökat till följd av påbörjade investeringar i de kommunala bolagen. 

Kassalikviditeten har försämrats då det i början av året amorterades 45 mnkr utöver 

plan i samband med att lån förföll. Under året har planerade investeringar påbörjats. 

Investeringsnivån under 2012 är såväl enligt budget som utfall betydligt högre än 

tidigare år. 78 % av investeringarna är självfinansierade. 

Måttet kontroll visar en positiv budgetavvikelse med 10,7 mnkr varav nämnderna +12,5 

och finansförvaltningen –1,8 mnkr. Måttet kontroll bedöms därför i stort sett 

oförändrat. 

Samtliga finansiella mål, med undantag av egenfinansiering av investeringar, som 

kommunen beslutat, uppfylls i detta bokslut. 

Framtidsbedömning 

Sedan år 2004 har kommunen haft en positiv resultatutveckling. Kommunens resultat 

för år 2012 uppgår till ca 44 mnkr vilket motsvarar ca 1 403 kronor per 

kommuninvånare. Karlshamns kommun har haft mycket goda resultat under de fem 

senaste åren vilket gjort att det egna kapitalet har ökat med ca 227 mnkr. 

Det ekonomiska läget har efter den senaste skatteprognosen i februari 2013 jämfört 

med den reviderade budgeten för 2013 som beslutades 4 februari i år inte förändrats. 

I förhållande mot de beslutade intäkterna för skatter och bidrag i flerårsplanen ser 

förändringarna ut enligt följande tabell; 

Belopp i mnkr 2013 2014 2015 

Skatter och bidrag enligt budget för 2013 beslutad 130204 

och flerårsplanen för 2014 och 2015, beslutad 120618 

1 541 1 584 1 638 

Skatter och bidrag enligt prognos februari 2013 */ 1 541 1 573 1622 

Differens 0 ‐11 ‐16 

*/ Beslutad budget för 2013 och prognosen inkluderar skatteväxling med 0,32 kr (22 mnkr) för 

övertagande av ansvar för hemsjukvård från landstinget. 

Enligt SKLs senaste skatteunderlagsprognos beräknas skatteunderlaget öka med 3,3 % 

under 2013. Prognosen för 2014 är en ökning med 3,3 % och för åren 2015‐2016 en 

ökning med 4,1 % respektive 4,7 %. För perioden är det något lägre tillväxt än vad som 

gällde i samband med budgetbeslutet i juni 2012. 

Större investeringsprojekt under 2013 är Asarums bildningscenter (Stenbackaskolan), 

fortsatta anläggningsarbeten i industriområdet och projektet ny bangård med 

kombiterminal i Stilleryd, fortsätta anläggningsarbeten för tomtmark i Asarum och 

Karlshamn samt investeringar i VA‐verksamheten. Totalt är nettoinvesteringsbudgeten 

för 2013 på 230 mnkr, och planen för 2014 på 181 mnkr och för 2015 på 90 mnkr, vilket 

är en hög nivå. 

Utmaningar för Karlshamns kommun 

Ekonomi betyder ” att hushålla med knappa resurser”. Resurser är mer än bara pengar. 

Det är en utmaning att använda våra resurser på bästa sätt utifrån ständigt förändrade 

förutsättningar samtidigt som det är viktigt att våga satsa för framtiden och utveckla 

kommunen. 

28

Det ekonomiska läget med sjunkande sysselsättning och svag utveckling av 

skatteunderlaget påverkar kommunens ekonomi negativt de närmaste åren. Kommunen 

står inför stora planerade investeringar de närmaste åren. Ökade investeringar leder till 

ökade kapitalkostnader vilket kan komma att ”äta” av verksamhetsutrymmet. Det gäller 

därför att skapa beredskap för att möta lågkonjunkturer och samtidigt skapa resurser 

för utveckling av kommunen. Hållbar utveckling handlar om att tillgodose dagens behov 

utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. 

Det blir därför viktigt att anpassa verksamheterna och kostnaderna utifrån demografin. 

För närvarande sjunker antalet elever i grundskolan och gymnasieskolan medan 

andelen äldre ökar i Karlshamn. 

Statens offentliga utredningar (SOU: 2011:59) har slutfört uppdraget att föreslå en 

utformning av ett system för stabilisering av kommunsektorns intäkter över en 

konjunkturcykel. De ändrade reglerna för balanskravet medger att överskott kan 

användas för att täcka framtida underskott och på så vis utjämna för 

konjunktursvängningar. Reglerna, som träder i kraft 1 januari 2013, ger kommunerna 

friare händer. Förändringen innebär att kommunen, efter beslut i kommunfullmäktige, 

kan resultatutjämna retroaktivt från år 2010. Utmaningen blir istället att hålla kvar det 

långsiktiga ekonomiska tänk som redan idag genomsyrar de ekonomiska beslut som 

fattas i kommunen även om regelverket kring balanskravet luckrats upp en aning. 

Personalberättelse 

Kommunen hade den 1 november 2012 2773 månadsavlönade. Detta är oförändrat 

från såväl den 1 november 2010 som 2011. Ökningen av antalet årsarbetare är 10 med 

hänsyn till att även sysselsättningsgrader justerats. Året dessförinnan ökade antalet 

årsarbetare med 9. Omsorgs‐ och samhällsbyggnadsförvaltningarna har ökat antalet 

anställda medan utbildningsförvaltningen minskat. 

Resursanvändningen, räknat i arbetade timmar, har minskat med drygt 2 procent 

under 2012, vilket motsvarar cirka 60 årsarbetare. Utbildningsförvaltningen har 

minskat medan samhällsbyggnadsförvaltningen ökat. Inom omsorgsförvaltningen och 

kommunledningsförvaltningen har den arbetade tiden endast ändrats marginellt. 

Timanställningarna har för hela kommunen ökat med 6 procent motsvarande 15 

årsarbetare. 

Personalkostnaderna har ökat från 1 099 mkr 2011 till 1 140 mkr 2012, dvs 3,7 procent. 

Mellan 2010 och 2011 ökade personalkostnaderna med 3,6 procent delvis beroende på 

sänkta arbetsgivaravgifter. Mellan 2011 och 2012 var arbetsgivaravgifterna 

oförändrade. 

84 procent av de anställda arbetar inom omsorgs‐ eller utbildningsförvaltningarna 

(2011: 84 procent). 

93 procent är tillsvidareanställda (vissa tjänstgör dock på annan befattning under 

viss tid). År 2010 var 94 procent tillsvidareanställda och år 2011 93 procent. 

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för månadsavlönade är för män 97 

procent, för kvinnor 90 procent och totalt 91 procent, vilket är oförändrat jämfört med 

2011. 

29

Andelen heltidsarbetande i Karlshamn är 64 procent (män 88 procent, kvinnor 59 

procent). Andelen heltidsarbetande har under 2012 ökat för både män och kvinnor. 

83 procent av kommunens anställda är kvinnor, vilket är oförändrat med de senaste 

åren. 

Medelåldern för kommunens anställda är 46,1 år, vilket är oförändrat från 2010 och 

2011. 

Medelheltidslönen i kommunen är 24 839 kr/månad (män: 27 220; kvinnor 24 360). 

Medianheltidslönen är totalt 23 500 kr/månad (män: 26 050; kvinnor 23 225). 

Den månadsavlönade personalen har varit närvarande 78,5 procent av sina 

anställningsdagar. Detta är en minskning med 0,6 procentenheter. 

Sjukfrånvaron i förhållande till den tillgängliga arbetstiden (enligt KRL, 

kommunala redovisningslagen) ökar med 8,6 procent. Ökningen är 10,1 procent för 

kvinnorna medan männens sjukfrånvaro minskar med 2,4 procent. Det är framförallt 

den korta sjukfrånvaron som för kvinnor ökat under 2012. 

Kommunens kostnad för sjukfrånvaro var under 2012 18,2 miljoner kronor. 2011 var 

denna kostnad 15,7 miljoner kronor och 2010 14,0 miljoner. Den ökade 

korttidssjukfrånvaron 2012 har bidragit till den höga kostnadsökningen mellan 2011 

och 2012. Även mellan 2010 och 2011 ökade av samma anledning kostnaderna 

betydligt. Dessförinnan var det en minskning av korttidsfrånvaron. 

PERSONALNYCKELTAL 2012 

Nyckeltal från Heroma för 2010, 2011 och 

2012 

Hela kommunen 2010 2011 2012 2012 2012 

Totalt Totalt Män Kvinnor Totalt 

ANSTÄLLDA 1 NOVEMBER 

Antal månadsanställda 2773 2773 464 2 309 2773 

fördelning män/kvinnor i % 17% 83% 100% 

Anställningsform 

därav tillsvidareanställda 2602 2583 425 2 164 2589 

därav tillsvidareanställda i % 94% 93% 92% 94% 93% 

Sysselsättningsgrader 

därav heltidsanställningar 1 732 1 740 410 1 364 1 774 

därav heltidsanställningar i % 62% 63% 88% 59% 64% 

Genomsnittlig sysselsättningsgrad 90% 91% 97% 90% 91% 

Årsarbetare (summerade sysselsättningsgrader) 2 508 2 517 450 2 077 2 527 

Medelålder 46,1 46,1 46,8 46,0 46,1 

Hälsa 

Antal friska personer 1 nov 2598 2611 445 2 119 2564 

Antal friska i % 94% 94% 97% 92% 93% 

Lön 

Medellön ‐ heltidslön 23 581 24 050 27 220 24 360 24 839 

Medianlön ‐ heltidslön 22 200 22 750 26 050 23 225 23 500 

30

RESURSANVÄNDNING HELA ÅRET 

Genomsnittlig sjukfrånvaro, dgr/anställd‐varav 17,1 17,6 9,6 21,5 19,5 

* Korttid (1‐14 dagar) 4,9 5,1 3,4 6,1 5,7 

* Långtid (15 dagar ‐) 12,2 12,5 6,2 15,4 13,9 

Anställningstid och frånvarotid 

(månadsavlönade) 

Anställningsdagar 1 005 615 1 039 073 173 180 845 716 1 018 896 

Frånvarodagar 213 561 217 296 25 867 193 567 219 434 

(omräknade med omfattning) 

Frånvarofrekvens 21,2% 20,9% 14,9% 22,9% 21,5% 

(frånvarodagar*100/anställningsdagar) 

Närvaro i anställningsdagar 78,8% 79,1% 85,1% 77,1% 78,5% 

SJUKFRÅNVARO 2012 enligt 

kommunala 2010 2011 2012 2012 2012 

redovisningslagen, KRL Totalt Totalt Män Kvinnor Totalt 

Total sjukfrånvarotid/tillgänglig 

arbetstid 5,64% 5,24% 2,84% 6,42% 5,69% 

därav 

* för ‐29 år 3,48% 3,82% 1,07% 4,09% 3,40% 

* för 30‐49 år 5,26% 4,91% 2,98% 6,43% 5,78% 

* för 50 år ‐ 6,69% 6,16% 3,36% 7,24% 6,42% 

Långtidssjukfrånvaro>60dgr/total 

sjukfrånvaro 55,46% 50,28% 41,86% 50,02% 49,19% 

därav 

* för ‐29 år 28,27% 31,92% 0,00% 28,03% 26,01% 

* för 30‐49 år 51,14% 47,67% 36,40% 52,39% 50,83% 

* för 50 år‐ 63,48% 56,59% 52,07% 51,18% 51,28% 

2010 2011 2012 2012 2012 

Arbetad tid Totalt Totalt Män Kvinnor Totalt 

Arbetade timmar 4 235 365 4 322 554 875 540 3 344 707 4 220 246 

Årsarbetare 2 491 2 542 515 1967 2 482 

(genomsnittligt 1700 tim/år) 

därav ‐ timmar 

* fyllnadstid 56 770 61 004 5 667 52 613 58 280 

* övertid 20 123 20 103 6 364 14 804 21 170 

* timtid 409 934 435 857 116 363 345 802 462 168 

ANMÄRKNINGAR 

Nyckeltalen har justerats med hänsyn till att organisationsförändringar genomfördes den 1 

januari 2011. 

I lönesystemet slår omorganisationen retroaktivt för vissa uppgifter. Justeringar har skett när det varit möjligt (och 

lämpligt). 

För lärarna med ferietjänst registreras ej ferieledigheter, varför frånvarotalen för dessa avviker i förhållande till 

anställda med semestertjänst och uppehållstjänst. 

Den arbetade tiden totalt i kommunen minskade under 2012 med cirka 60 årsarbetare, främst inom 

utbildningsförvaltningen. 

Mellan 2010 och 2011 ökade den arbetade tiden med drygt 50 årsarbetare, huvudsakligen inom förskolan och 

omsorgen. 

Organisatoriska förändringar har påverkat samhällsbyggnadsförvaltningen med tillhörande nämnder samt 

Vuxenutbildningen 

som övertagit arbetsmarknadsverksamheten. Socialnämnden har tagit över psykiatrin från omsorgsnämnden. 

31


Ordförande: Ethel Duvskog 

Förste vice ordförande: Kenneth Hake 

Andre vice ordförande: Carl‐Eric Birgersson 

Förvaltningschef: Hans Hyllstedt /Jens Odevall 

Årets verksamhet 

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och har under året 

beslutat om budget, bokslut och ansvarsfrihet samt följt upp ekonomin och tagit del av 

revisorernas granskningar. 

Under året har kommunfullmäktige slutbehandlat följande motioner: 

Att upprusta strandpromenaden med olika träningsredskap som ett led i det 

förebyggande hälsoarbetet – motionen avslogs med hänvisning till fritidsnämndens 

yttrande. 

Dels veckoplanering dels sjudagarsparkering i centrala Karlshamn – tekniska 

nämnden fick i uppdrag att vidare undersöka möjligheten att anordna långtidsparkering 

på beskrivet område vid Vägga idrottsplats och i övrigt hänvisades till tekniska 

nämndens svar. 

Konsertsal i Lokstallarna ‐ motionen bifölls och att medel för ändamålet skulle 

avsättas i kommande budgetarbete. 

Bidrag för vård av anhörig – motionen avslogs med hänvisning till omsorgsnämndens 

beslut. 

Att återskapa ett vattenspel som en gång fanns mellan Östra Piren och Villa 

Utsikten ‐ motionen ansågs vara besvarad genom att motionens intentioner beaktas i 

samband med den fortsatta utformningen av Östra Piren. 

Att införa en årlig fairtraidedag ‐ motionen kunde anses bifallen med hänvisning till 

yttranden från kulturnämnden och näringslivschefen med konstaterande att intresset 

har undersökts enligt motionärens önskemål. 

Att införa skolk‐sms – motionen avslogs med hänvisning till att frågan redan finns 

reglerad i skollagen. 

Alternativ till fyrverkerier ‐ motionen bifölls och med hänvisning till yttrande från 

evenemangssamordnaren som konstaterade att undersökning har gjorts. 

Kommunens personalpolitik vid omplacering av personal – motionen avslogs. 

Renovering av Väggarinken – motionen avslogs och i enlighet med koalitionens förslag 

beslutades att ersätta den nuvarande anläggningen med en plastisbana och att medel 

avsätts i kommande budgetarbete. 

Hållbarhet – motionärens förslag ska utredas i samband med det uppdrag som 

kommunstyrelsen gett kommundirektören om att lägga förslag till hur det fortsatta 

strategiska och övergripande miljöarbetet kan organiseras och att därmed bifalla 

motionen. 

Kommunens uppföljning av bestämmelser om strandskydd –Eftersom det idag finns 

möjlighet att vandra runt området är det inte nödvändigt att bygga ytterligare en stig 

utmed vattnet som påverkar miljön. Ianspråktagande av allmän platsmark är en 

myndighetsfråga och borde kunna vid behov beivras. För att underlätta tillträde till 

allmänna områden ska en skyltning av utvalda områden både i Yttervägga och Vettekulla 

ske som upplyser allmänheten om allmän platsmark och tillgängliga områden 

kompletterat med en låda med kartor och att därmed anse motionen besvarad. 

Kollektivtrafikzoner –motionen är besvarad med hänvisning till Blekingetrafikens 

svar. 

Att sätta upp staket på den sidan av Mieån som gränsar till Ågatan – motionen 

avslogs med hänvisning till yttranden från byggnadsnämnden och tekniska nämnden. 

32

Kommunfullmäktiges beslutade om hjärtstartare och därmed återtogs en motion om 

inköp av hjärtstartare till Stadsteatern. 

Taxor och avgifter har antagits liksom arkivreglemente, enhetlig IT‐plattform och ITstrategi 

samt reviderad förbundsordning för Räddningstjänsten och FINSAM. 

Reglemente för kommunstyrelsen, gymnasienämnden och nämnden för arbetsmarknad 

och vuxenutbildning har reviderats. Beslut om övertagande av hemsjukvården i ordinärt 

boende i Karlshamns kommun har fattats. Ett efterbehandlingsavtal avseende brytning 

av diabas i Sternö har träffats. Överenskommelse har träffats om anordnande av fler 

platser för barn utan legala vårdnadshavare i Sverige. Skogsbruksplan har antagits. 

Kommunfullmäktige har tillstyrkt att Karlshamnsfastigheter AB förvärvade fastigheten 

Rörmokaren 2, att Karlshamn Energi Elförsäljning AB får förvärva vindkraftverk i Sölve, 

att Karlshamnsbostäder AB får sälja de s k Haldahusen i Svängsta och att Karlshamn 

Hamn AB får tillstånd att bilda bolag. 

Under året har frågor och interpellationer handlat om: Planerat underhåll av Ringamåla 

skola, trafiken i Nya Staden, om att använda kommunens hemsida för politisk 

propaganda, om resa till Israel, återinrättande av en kommunal alkoholrådgivning, 

folkhälsorådet, ekologisk mat, planerna för Västerport och barns och ungdomars 

datoranvändning. 

Detaljplaner har antagits för Väggabadet, kv Uppsala 3 och 12 samt del av fastigheterna 

Stilleryd 2:49 och Karlshamn 7:1. 

Hedersgåvor till anställda och förtroendevalda samt Alice Tegnér stipendiet, stipendium 

till bästa ungdomsledare och tillgänglighetspriset har delats ut. 

Ekonomiskt utfall 

Kommunfullmäktiges verksamhet visar på ett underskott om 144 tkr. Den negativa 

avvikelsen beror främst på högre kostnader för arvoden och ersättningar till 

förtroendevalda med ca 90 tkr än budgeterat. Detta beror i sin tur på den höga närvaron 

vid fullmäktiges sammanträden. Härutöver har kostnaderna för bla 

kungörelser/annonser och representation med uppvakningar (hedersgåva mm) 

överstigit budget. 

Framtiden ‐ förväntad utveckling 

Kommunfullmäktiges styrande funktion ska utvecklas genom att debatten och arbetet i 

fullmäktige i större utsträckning inriktas på målformulering, utvärdering och 

uppföljning. Utvecklings‐ och framtidsfrågor ska startas och följas upp i 

kommunfullmäktige. Kontakten mellan medborgare och förtroendevalda ska leda till att 

angelägna och aktuella medborgarfrågor i större utsträckning förs till 

kommunfullmäktige. Strävan ska vara att få fler ungdomar intresserade av 

kommunpolitik och engagerade i samhällsdebatten. Kommunfullmäktiges presidium 

deltar i SKL:s utvecklingsprojekt och under 2013 kommer sammanträdena att sändas 

över webb‐tv. 

Ekonomiskt resultat (tkr) 

Driftredovisning (tkr) 

Bokslut 

2011 

Budget 

2012 

Bokslut 

2012 


Intäkter 11 0 0 0 

Kostnader ‐ 2 381 ‐1 721 ‐1 865 ‐144 

Summa nettokostnader ‐2 370 ‐1 721 ‐1 865 ‐144 

Verksamhetsmått, ( alla 

belopp i kronor) 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2009 

Bokslut 

2010 

Bokslut 

2011 

Bokslut 

2012 

Nettokostnad per 

42 51 49 76 60 

invånare 1 november 

Antal invånare 1 

november 

30 961 30 961 31 126 31 205 31 088 

33

Kommunrevision 

Ordförande: Jan Andersson 

Förvaltningschef: ‐ 


Kommunens förtroendevalda revisorer prövar i enlighet med kommunallagen på 

kommunfullmäktiges uppdrag om den verksamhet som bedrivs av styrelser och 

nämnder är ändamålsenlig och sker på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt, om 

räkenskaperna är rättvisande samt om den kontroll som bedrivs inom styrelsen 

och nämnderna är tillräcklig. Revisorerna har upphandlat sakkunnigt biträde av 

PwC, Kommunal sektor för perioden 

2011‐14. 

Där beröringspunkter finns samordnar vi genom lekmannarevisorerna 

granskningar till att också omfatta de kommunala bolagen. 

Revisorerna har till uppgift att självständigt och utifrån en väsentlighets‐ och 

riskbedömning avgöra vilka verksamheter som ska granskas. Under året bland 

annat granskning skett av årsredovisning och delårsrapport, kommunstyrelsens 

styrning och uppföljning, kommunens uppsikt över de fristående 

verksamheterna på utbildningsområdet, kommunens fordon och 

förskoleverksamheten. 

Granskningsresultaten framgår av vår redogörelse som bifogas 

revisionsberättelsen och de under året presenterade revisionsrapporterna. 

Vi har under året haft kontakter med kommunfullmäktige, genom dess 

presidium, i ett flertal frågor. 

Verksamheten har bedrivits inom den av kommunfullmäktige tilldelade budgeten 

och i den omfattning som lagstiftning och kommunens reglemente förutsätter. 

Den antagna revisionsplanen för 2012 har i huvudsak genomförts. 


Bokslut Bokslut Budget 2012 Budgetavvikelse 

Driftredovisning, tkr 2011 2012 

2012 


Kostnader 1 300 1 400 1 400 0 

Summa nettokostnader 1 300 1 400 1 400 0 

Verksamhetsmått Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut 

2008 2009 2010 2011 2012 

Nettokostnad (tkr) 1400 1300 1300 1300 1300 

Nettokostnad kr/ invånare 45 43 43 43 45 

34

Kommunstyrelse 

Ordförande: Sven‐Åke Svensson 

Förvaltningschef: Göran Persson 


Kommunstyrelsen har utövat sitt uppsiktsansvar över verksamheterna som bedrivits i 

nämnder och kommunala bolag. Uppsikt och samordning har skett via dialogmöten med 

nämnder, bolag och kommunalförbund och koncernträffar. Kommunstyrelsen har även 

drivit och samordnat det kommunövergripande utvecklingsarbetet och löpande 

utvärderat det ekonomiska resultatet. Personalutskottet har utformat kommunens 

övergripande personalpolicy samt hanterat övergripande organisationsfrågor som krävt 

politisk behandling. Karlshamn är en aktiv part i arbetet inom Region Blekinge och i 

Blekinge Väst, EWTC II samt i KORt‐samverkan. 

Under året har samtliga styrelseledamöter genomgått kommunens HUT‐utbildning. 

Styrelsen har gett kommundirektören i uppdrag att lägga fram förslag på hur det 

framtida strategiska miljöarbetet skall organiseras. Styrelsen har också tagit initiativ till 

att utbilda ledamöter och tjänstemän i hur vi arbetar med FN:s barnkonvention i det 

dagliga arbetet. Detta arbete har också varit föremål för uppföljning och nya anvisningar 

till nämnderna. 

Styrelsen har även tagit initiativ till att stärka den interna kontrollen genom att utfärda 

tillämpningsanvisningar för nämndernas arbete. 

I projektet med järnvägsförbindelse mellan Karlshamn och Olofström (Sydostlänken) 

leder Trafikverket ett arbete med att ta fram en förstudie för sträckan Älmhult‐ 

Olofström samt en järnvägsutredning för sträckan Olofström‐Blekinge Kustbana. 

Ett avtal avseende medfinansiering av utredningarna har tecknats mellan Trafikverket 

och en intressegrupp som består av berörda regioner, kommuner och näringsliv. 

Utredningarna beräknas vara klara till sommaren 2013. Därefter tas ställning till 

genomförandet av projektet. 

Kommunen har på olika sätt drivit på staten i utförandeplaneringen för bättre 

kommunikationer och utbyggnad av E22:an och Tvärleden. Utbyggnaden av E22 Sölve‐ 

Stensnäs pågår och hela sträckan, på cirka 15 kilometer, beräknas vara klar vid slutet av 

år 2014. 

På Tvärleden återstår sträckan förbi Lönsboda och här har Trafikverket åtagit sig att 

göra en förstudie. Trafikverket har beslutat att skylta om hela sträckan mellan 

Karlshamn och Halmstad till riksväg med vägnummer 15. 

Utvecklingsarbetet med att etablera företag i Stillerydsområdet pågår och kan accelerera 

nu efterhand som infrastrukturen byggs ut i området. 

Årsbudget och flerårsplan har sammanställts samt årsbokslut inklusive sammanställd 

redovisning (koncernredovisning) har upprättats. Arbetet med uppdatering av policys 

kommer att pågå även 2013. 

Under de senaste åren har sysselsättningsgraderna ökat och timanställningarna 

minskat. Ytterligare arbetsplatser i kommunen kommer att gås igenom för att se över 

förutsättningarna för önskad sysselsättningsgrad. 

35

Långtidssjukfrånvarons andel av den sammanlagda sjukfrånvaron minskar och är nu 

49 % mot 55 % 2010 och 50 % 2011. Således fortsätter den korta (under 60 dagar) 

sjukfrånvaron att öka. Kommunen har under det senaste året haft extra fokus på de 

stigande korttidssjuk‐skrivningarna. De korta sjukskrivningarna kan vara inkörsport 

till längre sjukskrivningar. Olika förebyggande motåtgärder genomförs i samarbete 

med företagshälsovården. 

ESF‐projektet Utbildning som pågått sedan 2011 avslutades 2013‐01‐31. 

Över hundra företagsbesök har genomförts inom olika branscher. Fokus har varit på 

insatser kopplade till att förenkla för företagen i kontakten med kommunen som 

myndighet och serviceorganisation. Olika aktiviteter har genomförts för att främja 

nätverksbyggande, skapa utveckling, omvärldsbevakning mm. Ett flertal evenemang och 

kultur‐ och musikarrangemang har anordnats under året. Arbetet med nya webbplatsen 

har prioriterats. 

Generellt visar turismen i Karlshamns kommun under året på lägre beläggnings‐ och 

besökssiffror än under föregående år. Antalet gästnätter på hotell, vandrarhem och i 

stugby har minskat med ca drygt 5 % (preliminära siffror, november 2011). 

Kommunstyrelsens verksamheter arbetar i enlighet med de politiska målsättningarna 

och efter fastställda verksamhetsspecifika mål. Inom de flesta verksamheterna görs 

bedömningen att målen uppfyllts helt. I verksamheter med personalvakanserna görs 

bedömningen att målen är delvis uppfyllda. 


Budgetavvikelsen i projektverksamhet blev ca +11,5 mnkr för intäkter (extern 

finansiering) och motsvarande kostnadsbelopp. Efter hänsyn till detta blir 

nettoavvikelsen 3,6 mnkr vilket övervägande del beror på vakanta tjänster inom 

förvaltningen. 

Ekonomiskt utfall, tkr 


Bokslut 2011 Bokslut 2012 

Budget 

2012 


Intäkter 22 585 26 191 14 148 12 043 

Kostnader ‐132 463 ‐141 569 ‐133 133 ‐8 436 

Summa nettokostnader ‐109 878 ‐115 378 ‐118 985 3 607 

36

Framtiden – förväntad utveckling 

Det internationella utvecklingsarbetet kommer under året att fortsätta. Fortsatta satsningar ska göras 

inom utvecklingsområdena Baltic Logistics Center, Turism, Livsmedel, Energi, NetPort samt Attraktivt 

boende. 

Förvaltningen har en central roll i att aktivt verka för att hela den kommunala verksamheten 

(koncernen) såväl organisatoriskt som styrningsmässigt anpassas till långsiktigt 

hållbara ekonomiska förutsättningar, allt i en anda av god hushållning med 

resurserna. 

Den totala sjukfrånvaron minskar, dock ökar den korta sjukfrånvaron. Trenden för 

Karlshamns kommun borde i ett långsiktigt perspektiv vara fortsatt nedåtgående 

sjuktal. 

Personalförsörjningen är en huvudfråga de närmaste åren. Rekryteringen av flera 

personalgrupper förutspås bli besvärlig. 

Det fortsatta arbetet med att skapa bra förutsättningar för att etablera, driva och starta 

verksamhet i Karlshamns kommun är viktigt. Arbetet med att förenkla för företagare i 

kontakten med Karlshamns kommun som myndighet och serviceorganisation kommer 

att fördjupas, med antagen handlingsplan som utgångspunkt. 

Marknadsföringsinsatser kopplat till att flytta till Karlshamn behöver intensifieras, detta 

ska vara kopplat till våra boendeområden. Framtagning av en strategi för 

marknadsbearbetning av etableringsområdet i Stilleryd prioriterat inom ramen för 

ELÖV. EU‐projektet CLUK II avslutas i december 2013 och målet är att därefter driva 

verksamheten i annan form. 

Fokus ligger även fortsättningsvis på att turismverksamheten ska vara mer aktiv och 

drivande i att utveckla destinationen Karlshamn i samverkan med de aktörer som är 

verksamma inom besöksnäringen och genom regional samverkan. Processen kring den 

framtida driften av stug‐ och campinganläggningarna i Kollevik och Långasjönäs går 

vidare och under första halvåret 2013 bör driftsfrågan definitivt vara löst. 

Arbetet med att effektivisera och kvalitetssäkra det administrativa arbetet med stöd av 

ett dokument‐ och informationshanteringssystem fortsätter. Det nya systemet kommer 

att tas i bruk under 2013. Grundtanken är att bygga en struktur som innebär att 

information och ärenden kan få ett bra flöde i verksamheten, till politiken och bli 

tillgänglig får medborgarna. Informationen skall hänga ihop från registrering och 

uppkomst, genom handläggnings‐ och ev. beslutsprocess till digital långtidsarkivering. 

Parallellt med detta kommer fortsätter arbetet med nya dokumenthanteringsplaner som 

stöder införandet av digitallångtidsarkivering, även kallat e‐arkiv. Kommunen 

kommuner under 2013 göra en förstudie av e‐arkiv tillsammans med övriga 

kommunerna i Blekinge och Kronoberg. 

37

Verksamhetsmått 

2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Nettokostnad (mnkr) -84,6 -90,2 -96,6 -99,6 -109,9 -115,4 

Nettoinvesteringar (mnkr) -64,1 -62,3 -47,8 -14,1 -36,9 -34,6 

2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Alla belopp i kronor 

Antal invånare 1/11 31 066 30 961 30 961 31 126 31 205 31 088 

Nettokostnad kr per inv 2 691 2 913 3 120 3 200 3 521 3 711 

38

Socialnämnd 

Ordförande: Jan‐Åke Berg 

Förvaltningschef: Annelie Myrbeck 


Socialnämnden ansvarar för individ‐och familjeomsorg. 

En ny organisation för Individ och familjeomsorgen trädde i kraft 1 januari 2012 i syfte 

att leda till ökad kvalitet i verksamheten och ökad nöjdhet hos både våra medborgare, 

medarbetare och samverkanspartners. 

Barnahus verksamhet är uppskattat av alla samverkanspartners i Blekinge. 

Under 2012 startade FIA‐projektet , fler i arbete. Projektet samorganiseras mellan SocN 

och NAV. Projektet startade i maj 2012 och sedan dess har 10 personer deltagit i 

projektet. Fia beräknas pågå till 2014. 

Under 2012 har arbete pågått med att hitta alternativa lokaler för individ‐ och 

familjeomsorg, i dag är verksamheten spridd över kommunen. Att samla all IFO:s 

verksamhet i en gemensam lokal förväntas att innebära förändrade arbetssätt och 

utveckling av nya metoder samt att underlätta för kommuninvånarna i deras kontakter 

med IFO. 

Arbete med förbättrat brandskydd inledes under året. En inventering av behovet för 

förbättrat brandskydd gjordes inom Individ‐ och familjeomsorgen och inventeringen 

ledde till inköp av mobila sprinklers. Hasselvägen utrustades med två mobila sprinklers 

och Bäckegården med sju mobila sprinklers. 

HVB‐Lysmaskens verksamhet startade 2010‐06‐01. Det första avtalet som 

undertecknades med Migrationsverket innebar att kommunen erbjöd sex boendeplatser 

för ensamkommande barn, varav tre för asylsökande. Kommunen har nu slutit ett nytt 

avtal med Migrationsverket. Det nya avtalet börjar gälla från och med 2012‐11‐01 och 

innebär att kommunen erbjuder 15 platser för ensamkommande barn, varav 3 

asylsökande och 12 med uppehållstillstånd (PUT). 

Under året har antalet placerade vuxna missbrukare varierat från 4 till 12 personer. 

Placeringar av barn och unga ligger lägre än motsvarande period förra året. 

Kostnaderna för försörjningsstöd har under 2012 legat lägre än motsvarande period 

förra året. Vi har ändå en ökning av kostnaden för försörjningsstöd med ‐402,4 tkr mot 

budgeten. 

Det pågår flera olika projekt inom individ‐ och familjeomsorg. Socialstyrelsen har 

beviljat en satsning med 400 tkr där vi kommer att arbeta mot Våld i nära relationer. 

Strategi för samverkan kring barn och unga startades 2009. Gruppen består av 

representanter från utbildningsförvaltningen, IFO, LSS, Räddningstjänsten, Polis och 

Folkhälsa. Gruppen träffas 4 gånger om året och syftet är att samverka så att barn inte 

faller mellan stolarna. 

39

I november 2012 inkom ett antal Lex Sarah‐rapporter till förvaltningen. Utredningar har 

skett förvaltningsinternt och kommunövergripande och åtgärder har vidtagits för att 

åtgärda bristerna både på kort och lång sikt. Socialstyrelsen har i sitt yttrande från 2013‐ 

01‐31 bedömt att nämnden utrett, identifierat orsaker och vidtagit åtgärder i tillräcklig 

omfattning. Samtidigt med utredningarna av Lex Sarah‐rapporterna startade en översyn 

gällande arbetsmiljön på IFO. 

Förvaltningens ledningsgrupp har tillsammans med stödfunktioner under hösten 

deltagit i SKL:s utvecklingsprogram ”Leda för resultat”. Syftet är att utveckla den 

samlade ledningsfunktionens förmåga att leda och styra mot resultat med moderna 

kvalitetsmetoder och med fokus på socialtjänsten som helhet. Programmet fortsätter 

under våren 2013 och avslutas i maj med avrapportering av det egna utvecklingsarbete. 


Socialnämnden har ett överskott för 2012 på 1.490 tkr. Överskottet beror till stor del på 

att kostnader för institutionsplaceringar för barn och unga har blivit lägre än budgeterat. 

Personalkostnaderna inom flera verksamheter har varit lägre än budgeterat på grund av 

att rekryteringsprocesser tagit mer tid än planerat. 

De största avvikelserna mot budget presenteras nedan: 

Ledning och gemensamt inkl övergripande personalåtgärder ‐865 

Socialpsykiatrin 146 

Institutionskostnader vuxna missbrukare och övriga vuxna ‐1.320 

Barn och unga, framför allt placeringskostnader 3.508 

Försörjningsstöd (exkl FIA) ‐402 

Projekt FIA ‐687 

Ledning och gemensamt ( Buffert som avser FIA) 1.170 

Övriga verksamhetsförändringar ‐60 

Framtiden ‐förväntad utveckling 

Enligt avtal skall Barnahus utvärderas under 2013. Utvärderare skall utses. 

Med anledning av att det är brist på kontor i Rådhuset kommer familjehemssekreterare 

och familjerättssekreterare flytta till ny lokal. Lokalen ligger på Bodekullsvägen i 

centrala Karlshamn. 

Den 1 november 2012 tecknades ett nytt avtal med migrationsverket angående 

verksamheten på Lysmaskens HVB. Planering för hur verksamheten ska bedrivas pågår 

och socialnämnden kommer att ta ställning till detta framöver. 

Under året kommer inflyttningen av flyktingar med stor sannolikhet att öka. Därmed 

behöver introduktionsverksamheten ha en hög beredskap för detta. Länsstyrelsen har 

aviserat att de vill förhandla om att tillfälligt öka antalet mottagna i avtalet. 

Vi kan även befara att personer, vars etableringstid via Arbetsförmedlingen är slut, kan 

komma och bli aktuella för försörjningsstöd igen. 

Dessutom finns en oro för att försörjningsstödet kommer att öka framöver , till vis del på 

grund av redan lagda men även befarade varsel. Socialnämnden kommer noga att följa 

utvecklingen av antal hushåll med försörjningsstöd och framför allt för de som är 16‐24 

år. 

40

Flera utvecklingsprocesser pågår inom försörjningsgruppen där tyngden kommer att 

läggas vid att skapa mer utrymme för handläggaren att träffa klienten för att på så vis 

flytta fokus från att bevilja bistånd till att arbeta mot självförsörjning. 

Projekt FIA, fler i arbete, kommer att fortlöpa och ytterligare 16 personer kommer att 

kunna erbjudas nystartsjobb under 2013. 

Värdegrundsledare ska utbildas och arbetet ska implementeras i verksamheterna. 

Under året ska kvalitetsledningssystemet utvecklas vidare. Som en del i detta ska 

avvikelserutinen införas på IFO 

Under 2013 påbörjas genomförande av det treåriga projektet, 2013 – 2015, Kultur och 

hälsa som fortsättning på förstudien ”Livsstilsförändring genom kost, motion, kultur och 

natur för personer med psykisk ohälsa i Blekinge.” 

Driftredovisning (tkr) Bokslut 2011 Bokslut 2012 Budget 2012 Budgetavvikelse 

2012 

Intäkter 28.308 24.485 18.933 5.552 

Kostnader ‐109.476 ‐111.382 ‐107.320 ‐4.062 

Nettokostnader ‐81.168 ‐86.897 ‐88.387 1.490 



Bokslut 

2007 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2009 

Bokslut 

2010 

Bokslut 

2011** 

Bokslut 

2012 

Nettokostnad per invånare * ** 1 890 1 955 2 116 2 063 2 601 

(2 104) 

2 795 (2 

284) 

Genomsnittlig sjukfrånvaro, dagar/anst *** 33,80 12,84 

(11,70) 

14,30 17,64 15,99 18,17 

Sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid ‐‐ ‐‐ ‐‐ ‐‐ 4,92% 6,06% 

Antal/andel nybesök inom 3 veckor ‐‐ ‐‐ 144/ 

44% 

KKIK mått 9. Handläggningstid (snitt antal 

dagar) för ekonomiskt bistånd vid nybesök 

210/ 

60% 

317/ 

82% 

‐‐ ‐‐ ‐‐ ‐‐ 13 5 

Antal institutionsplaceringar barn och unga ‐‐ 26 29 14 14 13 

262/ 

100% 

Antal vårddygn för vuxna missbrukare 2 348 1 685 2 365 2 737 1 602 1 658 

Antal insatser socialpsykiatri ‐‐ 63 57 74 87 74 

* antal invånare per november. 2012 är nettokostnaden beräknad per 31.088 personer. 

Kostnader är beräknad inkl förvaltningens overheadkostnader. 

** Från och med 2011 ingår socialpsykiatri inom socialnämndens verksamhetsområde. 

För jämförelse anges nettokostnad per invånare exkl socialopsykiatri inom parantes. 

*** 2009 infördes ett nytt personal‐ och lönesystem vilket gör att beräkningarna har 

ändrats. Jämförbara siffror anges inom parantes 2008. 

41

Omsorgsnämnden 

Ordförande: Christel Friskopp 

Förvaltningschef: Annelie Myrbeck 


Omsorgsnämnden ansvarar för stöd till äldre och funktionsnedsatta enligt 

Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). 

Omsorgsförvaltningens vision om en hållbar brukarorienterad organisation på väg utgår 

från kommunfullmäktiges och omsorgsnämndens mål för verksamheten. 

Liksom 2011 har 2012 präglats av omfattande kompetensutveckling dels inom ramen 

för ESF‐medel och dels genom egna utbildningsinsatser. Utbildningsinsatserna ställer 

stora krav på verksamheten som måste fortgå som vanligt utan avbrott dygnet och året 

runt. 

Förvaltningens ledningsgrupp har tillsammans med stödfunktioner under hösten 

deltagit i SKL:s utvecklingsprogram ”Leda för resultat”. Syftet är att utveckla den 

samlade ledningsfunktionens förmåga att leda och styra mot resultat med moderna 

kvalitetsmetoder och med fokus på socialtjänsten som helhet. Programmet fortsätter 

under våren 2013 och avslutas i maj med avrapportering av det egna utvecklingsarbete. 

Stöd i ordinärt boende, Hemtjänst 

Hemtjänsten har en central och bärande roll inom äldreomsorgen då den för många är 

en förutsättning för att kunna bo kvar i sin egen bostad. 

Efter sommaren startade genomförandet av önskad sysselsättningsgrad och flexibla 

arbetstider. Som administrativt stöd används Heroma, kommunens personalsystem. 

Arbetet har genomförts i några av hemtjänstens enheter och planeras vara i full drift före 

sommaren 2013. 

Projektet avseende det sociala innehållet har fortsatt under året. Syftet är att synlig‐ och 

medvetandegöra det sociala innehållet för medarbetarna så att brukarnas möjlighet till 

meningsfullhet i vardagen ökas 

För att bättre samordna och planera avlösning i hemmet startades i slutet av oktober ett 

avlösarteam som arbetar med att verkställa avlösning i hela kommunen. 

Fortsatt utvecklingsarbete har skett gällande verksamhetens resursfördelningssystem 

där syftet är att fördela personalresurser inom och mellan enheterna utifrån beviljade 

biståndsbeslut och bedömd tid. Antalet bedömda timmar har ökat jämfört med 

föregående år. Antalet årsarbetare ligger i snitt på samma nivå som föregående år men 

under hösten 2012 har i snitt 4 årsarbetare fler använts per månad jämfört med våren. 

Särskilt boende för äldre inkl hälso‐ och sjukvård 

Sjuka äldre har ett särskilt stort behov av individanpassad, samordnad och kontinuerlig 

vård och omsorg. Det ställer stora krav på helhetssyn och samarbete över yrkes‐ och 

organisationsgränser. 

Särskilt boende har genomfört ett förbättringsarbetet genom att använda olika 

nationella dataregister och för detta har Karlshamn fått en stor del av de 

prestationsersättningar som Regeringen/Socialstyrelsen betalar ut. Genom att 

42

Karlshamn tillsammans med de andra Blekingekommunerna och Landstinget använder 

nationella register kan man på ett bättre sätt dra nytta av de erfarenheter som görs på 

annat håll. Detta leder också till en bra samverkan mellan kommunerna och Landstinget. 

Processen med att kvalitetssäkra och tydliggöra medarbetarnas uppdrag beträffande 

kontaktmannaskapet, genomförandeplanen, dokumentationen och strukturen i arbetet 

pågår. 

LSS – Stöd och service 

Inom personlig assistans har under året en ny organisation med inrättande av team, 

samordnare samt införande av önskad sysselsättningsgrad och tvättstugeschema 

startats upp. Under året har märkts en minskning av antalet ärende av personlig 

assistans enligt SFB, där staten bär det största kostnadsansvaret, till en ökning av 

personlig assistans enligt LSS där kommunen bär hela kostnadsansvaret. 

Omsorgsnämnden har beslutat om avveckling av Jössastigens gruppbostad utifrån 

förändringar i verksamheten. I samband med beslutet fattades även beslut om en 

utbyggnad av Höralyckans gruppbostad med två boendeplatser. Bygglov för utbyggnad 

är sökt av KABO och utbyggnaden planeras ske under 2013. 

LSS boendeteam verkställer beslut enligt SoL i form av personligt utformat stöd. Insatsen 

har under året fortsatt att öka i omfattning och omfattar nu 32 personer jämfört med 

2011 då 17 personer omfattades. 


Årets resultat är +4.061 tkr. De största avvikelserna är: 

2.625 tkr Positivt utfall inom särskilda boenden främst beroende på att vårdtyngden inte 

uppgått till den planerade 

863 tkr Positivt utfall inom hemtjänsten trots ökat antal bedömda timmar. 

480 tkr Av beslutat tillskott med 680 tkr från ”AFA‐pengarna” har 200 tkr använts till inköp 

av arbetskläder. 

736 tkr Budgeten för utbildningar ger ett överskott med 736 tkr men kostnaderna har till 

stor del bokförts på annan verksamhet 

‐732 tkr Ökade kostnader för övergripande och arbetsrättsliga personalåtgärder 

‐49 tkr LSS‐verksamheten går med underskott med 49 tkr jämfört med förra året då 

underskottet var ‐2.655 tkr. Ett långsiktigt arbete som har gett resultat. 

138 tkr Övrig verksamhetsavvikelse 


Utifrån omsorgsförvaltningens vision, en hållbar brukarorienterad organisation på väg, 

kommer fokus framöver att ligga på: 

Fortsatt etablering av ett användarvänligt ledningssystem för kvalitetsarbetet 

Fortsatt införande av önskad sysselsättning och flexibla arbetstidsmodeller i hela 

verksamheten. 

Socialstyrelsen har av regeringen i uppdrag att öka förutsättningarna för att äldre 

personer ska leva ett värdigt liv och känna välbefinnande inom äldreomsorgen. Den 

nationella värdegrunden, som är en del av socialtjänstlagen, ska vara väl förankrad och 

tillämpas inom äldreomsorgen. För att uppnå detta har omsorgsförvaltningen beslutat 

att värdegrundsledare ska utbildas i värde‐grundsfrågor. Värdegrundsledaren ska, 

tillsammans med närmaste enhetschef ansvara för att värdegrundsfrågorna på ett 

43

systematiskt sätt diskuteras och dokumenteras i arbetslaget. Målet är att öka kunskapen 

och medvetandegöra det gemensamma ansvaret för värdegrundsarbetet, där den 

enskilde vårdtagaren/brukaren är i centrum och där värdegrundsarbetet är en ständigt 

pågående process i arbetslaget. 

Nya regler om bemanning på särskilda boenden träder i kraft 1 januari 2014. 

Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd SOSFS 2012:12 reglerar ansvaret för 

personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden. Detta påverkar både 

biståndsbedömningen, som blir mycket mer omfattande, och personalbemanningen på 

kommunens särskilda boenden. 

Från och med 1 januari 2013 har ansvaret för vissa hälso‐ och sjukvårdsinsatser i 

ordinärt boende övergått från landstinget Blekinge till Blekingekommunerna. Under 

hösten 2012 pågick ett intensivt arbete med att förbereda förändringen och från och 

med 2013 kommer arbetet starta med att samordna den nya organisationen med den 

befintliga. Utvecklingsarbetet rör bland annat säkerställande av rutiner, 

läkemedelsdelegationer, samarbetsformer och hur arbetet ska bedrivas avseende den 

palliativa vården. En ny tjänst som verksamhetschef för all hälso‐ och sjukvård inom 

omsorgsförvaltningen har tillsatts. 

SKL inledde 2010 ett landsomfattande förändringsarbete kring de mest sjuka äldre 

genom överenskommelse med staten om prestationsbaserat statsbidrag. Den senaste 

överenskommelsen mellan staten och SKL om sammanhållen vård och omsorg om de 

mest sjuka äldre 2013 kom 2012‐12‐13. Överenskommelsen handlar om att genom 

ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov i centrum, uppmuntra, 

stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting. 

Ytterligare kompletteringar har gjorts för att arbeta med chefer, ”Ledningskraft”. 

Ledningskraft bir ett naturligt steg i det påbörjade arbetet med att införa ett nytt sätt i 

vården och omsorgen om äldre som är mer strukturerat, förebyggande, evidensbaserat 

och använder sig av resultaten från kvalitetsregister och öppna jämförelser i styrning 

och ledning samt i det dagliga förändringsarbetet. 

I Karlshamn, liksom på en nationell nivå, syns en minskning av personer som får beslut 

om personlig assistans enligt SFB från Försäkringskassan till att flera får beslut om 

personlig assistans enligt LSS där hela kostnadsansvaret ligger på kommunerna. Detta 

blir viktigt att följa under 2013 i samband med att allt flera ärenden kommer att 

omprövas av Försäkringskassan. 

LSS‐verksamheten har beviljats projektmedel från Allmänna arvsfonden för att hitta 

former och metoder för att stärka barns/ungdomars möjlighet till delaktighet och 

inflytande i verkställigheten. Projektet planeras pågå 2013‐2014. 

Användandet av IT‐stöd för utveckling i hela verksamheten är viktigt. Ett litet projekt 

som startar i januari 2013 är användandet av Ipad i daglig verksamhet LSS som ett 

verktyg i kommunikation mellan brukare och personal och för att träna och utveckla 

olika färdigheter och aktiviteter. 

Inom daglig verksamhet LSS finns behov av omstruktureringar och renoveringar/ 

anpassningar av befintliga lokaler för att kunna forma en flexibel verksamhet som kan 

möta brukarnas varierande behov. 

Driftredovisning Bokslut Bokslut Budget Budgetavvikelse 

44

(tkr) 2011 2012 2012 2012 

Intäkter 104.525 102.309 101.970 339 

Kostnader ‐575.283 ‐590.636 594.358 3.722 

Nettokostnader ‐470.758 ‐488.327 ‐492.388 4.061 


Nettokostnad per invånare (obligatorisk 

uppgift) 

Sjukfrånvaro i % av tillgänglig arbetstid 

1) 

Genomsnittlig sjukfrånvaro dagar/ 

anställd 1) 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2009 

Bokslut 

2010 

Bokslut 

2011 

Bokslut 2012 

14.514 14.928 15.110 15.086 15.708 

8,80% 7,76% 7,24% 6,47% 7,20% 

30,46 

(26,8) 

23,61 21,76 22,92 24,92 

Kostnad per hemtjänsttimme (kr) 380 387 382 384 395 

Brukartid i hemtjänst i förhållande till 

bedömd tid ( snitt helår) 

Brukartid i hemtjänst i förhållande till 

planerad tid (snitt helår) 

Antal bedömda / planerade timmar 

hemtjänst 

KKIK, mått 11. Antal personal som 

besöker en brukare under 14 dagars 

period i hemtjänst 

KKIK mått 27. Serviceutbud hemtjänst, 

% av max 

KKIK mått 29. Nöjda hemtjänsttagare % 

(2010 och 2011 NKI vilket inte är helt 

överensstämmande med 2012) 

Kostnad per plats särskilt boende äo inkl 

inkl hälso‐ och sjukvård (tkr) 

KKIK mått 24. Serviceutbud äldreboende 

% av max 

KKIK mått 26. Nöjda med sitt 

äldreboende % (2010 och 2011 NKI 

vilket inte är helt överensstämmande 

med 2012) 

Kostnad per plats korttidsboende äo 

(tkr) 

Antal ärenden personlig assistans enligt 

SFB (1/10) 

Antal ärenden personlig assistans enligt 

LSS (1/10) 

61,60% 63,31% 64,88% 65,02% 67,65% 

‐‐ ‐‐ ‐‐ ‐‐ 65,02% 

180.191 176.120 173.065 168.653 176.402/169.555 

‐‐ ‐‐ 12 12 13 

‐‐ ‐‐ ‐‐ 73% 73% 

‐‐ ‐‐ 75% 70% 91% 

506 544 532 524 578 

‐‐ ‐‐ ‐‐ 92%! 96% 

‐‐ ‐‐ 69% 73% 85% 

413 396 468 520 520 

56 52 60 59 52 

11 12 18 22 24 

45

Kostnad per ärende personlig ass enligt 

SFB genomsnitt (tkr) 

Kostnad per ärende personlig ass enligt 

LSS genomsnitt (tkr) 

Kostnad per plats LSS boende inkl hälsooch 

sjukvård (tkr) 

KKIK mått 30. Serviceutbud LSS % av 

max 

316 346 362 378 473 

310 335 324 402 484 

634 623 610 ‐‐ 669 

‐‐ ‐‐ ‐‐ 93% 89% 

1) 2009 infördes ett nytt personalsystem vilket förändrat underlagen. Talen 

mellan 2008 och 2009 är därför ej fullt jämförbara. 

Nämnden för barn, ungdom och skola 

46

Ordförande: Tobias Folkesson 

Förvaltningschef: Ewa Kristensson 


Året har präglats av genomförandet av det reformpaket för skola och förskola som 

riksdagen beslutat om och som trädde i kraft 1 juli 2011. Sammantaget visar 

förändringarna på ett skolpolitiskt paradigmskifte. Verksamhetsåret har präglats av ett 

stort omställnings‐ och förändringsarbete i förskola, förskoleklass, grundskola och 

grundsärskola där förskolechefer och rektorer har fått utökat ansvar och befogenheter. 

Karlshamns kommunala skolor har ett högre genomsnittligt meritvärde än i jämförbara 

kommuner. Sedan 2010 har det genomsnittliga meritvärdet ökat från 202 till 207. 

Flickornas meritvärde ligger på ungefär samma nivå som i jämförbara kommuner, medan 

pojkarnas meritvärde är högre än i kommungruppen. Skillnaden i genomsnittligt 

meritvärde mellan flickor och pojkar är i Karlshamns kommunala skolor mindre än i 

kommungruppen och riket. 

Under året har samtliga elever i årskurs 7‐9 fått elevdatorer, den så kallade En‐till‐ensatsningen. 

Informations‐, och kommunikationsteknik (IKT) är en naturlig del i barn och 

ungdomars liv och IKT är ett självklart verktyg för lärande, kommunikation och 

samhörighet. Målsättningen är att alla barn och elever ska ges samma förutsättningar vad 

gäller digital kompetens. Under året har olika projekt bedrivits som integrerar 

informations‐ och kommunikationsteknologi i förskolans och skolans vardagliga 

verksamhet. Genom att stödja och utveckla goda exempel blir det möjligt att utforska, 

skapa och lära tillsammans. Användningen av Unikum, som är ett webbaserat verktyg för 

mål, IUP, dialog, dokumentation, bedömning och kvalitet i skolan, har intensifierats och 

flertalet av kommunens pedagoger använder nu webbmodulen i Unikum för sina 

pedagogiska planeringar (PP). 

Inom olika delar i BUS‐nämndens verksamhet pågår, med stöd från Skolverket, flera 

matematikutvecklingsprojekt i syfte att höja kompetensen hos undervisande 

matematiklärare men också för att ge elever med svårigheter, eller med fallenhet, 

möjligheter att utveckla sin matematiska förmåga. 

Under läsåret 2011/12 beviljades medel från Kulturrådet. Därmed kunde nya ”Skapande 

skola‐projekt” genomföras med elever i årskurs 1‐9. Projekten har bl a handlat om 

dansuttryck, drama och teater, sång, film, musikal och författarskap. 

Ett trettiotal pedagoger i grundskolan har under 2012 deltagit i vidareutbildning genom 

regeringens satsning på Lärarlyftet. Förskolans genuspedagoger har under året fortsatt 

arbetet, bl a genom nätverksträffar, för att stärka kunskapen om och medvetenheten 

kring genusfrågor. Det finns ett fortsatt behov av att intensifiera arbetet mot grundskolan 

för att åstadkomma ett röda‐tråden‐perspektiv i genusarbetet. 

Biblioteks‐, och skolbiblioteksverksamheterna fyller en viktig funktion i arbetet med att 

utveckla barns och elevers språkliga förmåga, informationskompetens och digitala kompetens 

inom såväl förskola som skola. Därför har politikerna antagit en ny vision och 

verksamhetsidé gällande skolbiblioteksverksamheten under året. Med denna som stöd 

ska skolbibliotekens roll och funktion stärkas. På sikt är målet att samtliga skolbibliotek 

ska ha adekvat utbildade bibliotekarier. 

47

Under 2012 har lov‐ och sommarskola hållits för elever i åk 8 och 9 som ett led i arbetet 

med att nå ökad måluppfyllelse. 

Fritidshemsverksamheten fortsätter sitt arbete med att kvalitetssäkra och utveckla 

fritidshemmen. Ambitionen är att fortsätta detta arbete för att säkerställa att alla elever 

får en spännande och pedagogisk miljö att visats i, även efter skoldagens slut. 

För ungdomarna finns det åtta fritidsgårdar i kommunen. Verksamheten är öppen och 

kostnadsfri för alla från årskurs 4 upp t.o.m. gymnasiet. På gårdarna kan man umgås och 

skapa relationer samt ägna sig åt aktiviteter som idrott, kultur, skapande, musik mm. Året 

har inneburit att friluftsbasen Kofsa har utvecklats som ytterligare en aktivitet för 

ungdomarna. Kofsa är också ett komplement till den satsning som görs gällande friskvård 

och hälsa (”Prova på”). 

Nattgruppen är ett samarbete mellan fritidsgårdsenheten och fältgruppen. Nattgruppen 

tjänstgör alla fredags‐ och lördagskvällar samt andra så kallade riskkvällar. Arbetet 

innefattar kartläggning av ungdomsmiljöer, trender mm, samt uppmärksamma ungdomar 

som befinner sig i riskmiljöer. 

Skolfritidsverksamhet finns på alla kommunens 7–9 skolor samt gymnasiet. 

Fritidsledarens uppgift är att vara ett stöd för ungdomarna samt arbeta med 

elevdemokrati, elevråd, gruppverksamhet, friluftsdagar med mera samt ansvara för 

caféverksamhet. 

BUS‐nämndens måldokument och förvaltningens handlingsplan för Ire natur‐ och 

kulturskolas utgör underlag för skolans utveckling. Under 2012 har skolan haft 3 474 

besökande. I utbudet finns 26 teman i vilka begreppet hållbar utveckling har en central 

plats. Utöver elevinriktad verksamhet erbjuder skolan utbildningar. 2012 genomfördes 6 

utbildningstillfällen med utomhuspedagogik som tema. Att verksamheten är uppskattad 

visar sammanställningen av besökarnas utvärderingar. 

Musikskolans pedagoger möter ca 1000 barn och elever varje vecka genom individuell 

sång‐ och instrumentalundervisning och genom undervisning i grupp (kör, ensemblespel 

etc). Musikskolan har under året aktivt arbetat mot ökad valfrihet för eleverna, genom att 

erbjuda, även till de yngre barnen, undervisning i flera ämnen. 

Satsningen på nya moderna och ändamålsenliga lokaler fortsätter. Prästslättens nya 

förskola har tagits i bruk under året och översyn och framtidsplaner gällande förskolorna 

i Svängsta, Hällaryd och Mörrum har påbörjats. Arbetet med ABC (Asarums 

bildningscenter) pågår och verksamheten där beräknas vara igång hösten 2014. 

I Karlshamns kommun har 90% av förskolor och skolor erhållit utmärkelsen ”Skola för 

hållbar utveckling” av Skolverket. 


Nämndens totala budget uppgick år 2012 till 464 288 tkr. Resultatet för 2012 innebär en 

positiv budgetavvikelse på 2 438 tkr vilket motsvarar 0,5 %. 

Överskottet beror på det tillfälliga bidrag som nämnden erhöll på 3 500 tkr som skulle 

fördelas behovsstyrt till i första hand förskolan samt till stimulering av utvecklingsarbete 

inom förskolan och grundskolan. 

48

Inom barnomsorgen har inkomstkontroll genomförts under 2012 som bygger på att de 

inkomstuppgifter som vårdnadshavarna har lämnat till kommunen kommer att jämföras 

med den taxerade årsinkomsten hos Skatteverket. Kontrollen kommer att genomföras 

varje år och är viktig ur rättvisesynpunkt att alla betalar rätt avgift för sin 

barnomsorgsplats. Detta har bidragit till en ökad intäkt under året och är en orsak till att 

barnomsorgen totalt visar på ett överskott. 

Grundskolan uppvisar ett underskott i årsbokslutet vilket bland annat beror på 

svårigheter av anpassningar vid startande av en ny fristående skola i kommunen. Vissa 

skolor har även haft svårigheter under året att hantera behörighetskraven av 

undervisande personal vilket har bidragit till underskottet för grundskolan. 

Särskolan har ett mindre överskott, vilket beror på att de interkommunala kostnaderna 

för verksamheten har uteblivit då inga elever folkbokförda i Karlshamn finns i andra 

kommuner. Verksamheterna för fritidsgårdar, Musikskola och Ire natur‐ o kulturskola 

har hållit sig inom tilldelad budget. 


Ett omfattande statligt initierat reformpaket inom förskola och grundskola genomförs 

från läsåret 2011/2012 och berör utbildningsförvaltningens verksamheter flera år 

framåt. Ett omställningsarbete av detta slag kräver mycket av såväl ledning som 

medarbetare. Anpassning till nya förutsättningar gör att tillvaron kan upplevas som 

osäker och oförutsägbar, men sammantaget är reformarbetet något som ska ses i ljuset av 

ett utvecklingsbehov. De framtida utmaningarna handlar om skilda aspekter, exempelvis 

kompetens, resurser, metodutveckling, måluppfyllelse, organisation, bemanning, 

behörigheter och friskolekonkurrens. 

Det blir alltmer tydligt att utformningen av den dagliga verksamheten måste utgå från 

brukarnas behov och att verksamhetsprioriteringar och organisationsplanering ska 

genomföras så att brukarna kan mötas på rätt nivå och i rätt forum. Att möta varje 

brukares behov, krav, önskemål och förväntningar och att hitta långsiktiga lösningar, som 

gynnar såväl organisationen som helhet som den enskilda brukaren, är en utmaning. 

Plattformen för undervisning och lärande förändras genom att informations‐ och 

kommunikationsteknologi, IKT, integreras i förskolans och skolans vardagliga praktik. Det 

gäller därför att förskola och skola med hjälp av den senaste teknikens möjligheter skapar 

pedagogiska miljöer som är intressanta, engagerande, utmanande och utvecklande. För 

detta krävs strategisk planering kring såväl teknik som kompetensutveckling. IKT bör 

utvecklas och användas så att större delaktighet och bättre kommunikation mellan 

förskola/skola och hem blir ett faktum. 

Utformning och innehåll av insatser för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd 

behöver ständigt analyseras och utvecklas. Målsättningen, en ökad inkludering, kommer 

att ställa höga krav på all pedagogisk personal. 

Resurser för att möta ett ökat behov av föräldrastöd, främst inom förskolan, behövs. 

Kostnadseffektiva lösningar med hög kvalitet krävs. Att förbättra måluppfyllelsen genom 

att arbeta förnyande och utvecklande, till samma eller lägre kostnad, är en stor utmaning 

för verksamheten. 

49

En långsiktig plan med hållbara lösningar för organisation och lokaler är under 

framtagande. En sådan plan bör bl a ta hänsyn till följande: framtida lokalbehov, tidsplan 

för avveckling – upprustning – nybyggnation av förskolor och skolor, beredskap så att 

plats i förskolor, skolor och fritidshem kan erbjudas och tillfälliga lösningar undvikas. 

Planeringen av hur framtidens förskolor i Svängsta, Mörrum och Hällaryd kommer att se 

ut pågår. Förverkligandet av Asarums bildningscenter fortsätter och ABC beräknas stå 

klart hösten 2014. 

Driftredovisning, tkr Bokslut Budget Bokslut Budgetavvikelse 

2011 2012 2012 2012 

Intäkter 42 464 35 084 41 781 ‐6 697 

Kostnader ‐496 929 ‐499 372 ‐503 631 4 259 

Summa nettokostnader ‐454 465 ‐464 288 ‐461 850 ‐2 438 


Alla belopp i kronor Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 

Nettokostnad per invånare (kr) 1 13 884 14 062 14 305 14 564 14 856 

Resursanvändning årsarbetare 630 603 641 650 667 

Grundskola 

Andel elever som är behöriga till gymnasiet 2 

Ekonomi‐, humanistiska‐ och samhällsvetenskapsprogrammen 82,5 81,5 

Estetiska programmet 82,5 83,3 

Naturvetenskapliga och tekniska programmen 77,4 80,5 

Yrkesprogrammen 84,4 84,2 

Antal elever som ej är behöriga till gymnasiet 2 

Ekonomi‐, humanistiska‐ och samhällsvetenskapsprogrammen 63 61 

Estetiska programmet 63 55 

Naturvetenskapliga och tekniska programmen 81 64 

Yrkesprogrammen 56 52 

Meritvärde 207,8 202,0 202,0 204,0 207,0 

Antal elever 3 2 869 3 057 3 000 2 950 2 870 

Nettokostnad per elev (kr) 75 856 75 919 78 541 79 778 82 468 

Förskola 

Antal barn 3 1 196 1 185 1 230 1 234 1 265 

Personalkostnad per inskrivet barn (kr) 72 215 71 736 71 633 76 554 76 345 

Barn per årsarbetare 4 5,5 5,3 5,5 5,4 5,8 

1. Nyckeltalet är beräknat på befolkningen per 1 november. 

2. Behörighetskraven för gymnasieskolans nationella program skiljer sig mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program och även mellan olika högskoleförberedande program. Dessa krav infördes 2011 

och jämförelser med tidigare års behörighetssiffror kan inte göras. 

3. Antal elever och antal barn är ett snitt mellan vår‐ och hösttermin. 

4. Per den 15 oktober 

50

Gymnasienämnden 

Ordförande: Paul Hedlund 



Gymnasieskola: Gymnasieskolan omfattar nationella program som pågår under tre år, 

introduktionsprogram för elever som inte är behöriga till ett nationellt program och 

utbildningar som avviker från den nationella programstrukturen. Ett omfattande 

reformarbete pågår just nu då gymnasieskolan 2011 införs samtidigt som 

gymnasieskolan 2000 fasas ut. 

Gymnasiesärskola: Verksamheten omfattar tre 4‐åriga yrkesprogram. Varje program 

omfattar i sin tur minst 3 600 timmars undervisning fördelat på kärnämnen, 

karaktärsämnen och valbara kurser. 

Samverkan skola‐näringsliv: Verksamheten inriktas mot samverkansområdena; 

dialogmöten (t.ex. mellan yrkeslärare – handledare), programråd, lärlingsråd och 

Teknikcollege. 

Antagning av elev till gymnasieskola: Verksamheten bedrivs i samverkan med 

Olofströms‐ och Ronneby kommun. 

Politisk verksamhet: Nämndsarbete med sammanträden sju gånger under året. 

Väsentliga förändringar och händelser under året 

Karlshamns gymnasieelever lyckas bättre i skolan än i riket och länet i stort. 

Karlshamnsungdomarna får högre betygspoäng och ligger även högt när det gäller 

andelen elever som fullföljer sin utbildning och når grundläggande högskolebehörighet. 

Studieresultaten är också bland de mest jämställda i landet. 

Karlshamn hamnar på 18:e plats av 290 kommuner när det gäller genomsnittlig 

betygspoäng, 14,6. Kommunen listas som en av årets raketer, med en ökning på 0,8 

procentenheter. 

Fördjupat samarbete kring barn och unga: Ett arbete pågår där tydligare 

samarbetsformer mellan kommunens olika förvaltningar prioriteras för barn och unga 

som behöver insatser från olika verksamheter. 

Försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning fasas ut: I den nya 

gymnasieskolan är gymnasial lärlingsutbildning ett alternativ inom yrkesprogrammen 

där eleven genomför minst 50 procent av utbildningen på en eller flera arbetsplatser. 

Utbildningen leder till samma yrkesexamen som ett skolförlagt yrkesprogram. Vägga 

Gymnasieskola erbjuder gymnasial lärlingsutbildning inom de flesta yrkesprogrammen. 

Gymnasiesärskolans Individuella program har ett ökat antal elever, vilket innebär större 

behov och krav på anpassning. Med anledning av detta så utökades lokalytorna med 

nästan det dubbla på Boken i Asarum hösten 2012. 

KORt: En ny avsiktsförklaring om fördjupat samarbete arbetades fram under hösten 2011 

och gäller fr.o.m. den 1 januari 2012. Intentionerna i denna styrde inriktningen på det 

konkreta arbetet mellan samarbetsparterna under året. Ronneby har haft värdskapet 

under 2012. Olofström övertar detsamma för 2013. 

51

Matematikutveckling: Syftet med utvecklingsprojektet är att öka variationen på 

matematikundervisningen i skolan och att ge lärare och elever bättre förutsättningar för 

en meningsfull och utvecklande undervisning. Dessutom vill vi prova och utvärdera nya 

strukturer för kompetensutveckling och för utveckling av undervisningsmetoder. Vi har 

under 2012 haft ett konstruktivt samarbete med Linnéuniversitetet och med Jenny 

Nyströms‐gymnasiet i Kalmar. 

Reformarbete: Ett fortsatt intensivt reformarbete med gymnasiereformen 2011, en ny 

betygsskala och en ny skollag har präglat året. Samtidigt så fasas gymnasieskola 2000 ut. 

På gymnasiesärskolan sker ett omfattande arbete vad gäller reformarbetet. Här 

sker införandet av den nya gymnasiesärskolan hösten 2013. De specialutformade 

programmen ersätts med nationella program. Kursinnehåll förändras radikalt, en ny 

betygsskala införs och poängplaner införs. Inom individuella programmet, som är avsett 

för elever som inte kan följa utbildningen på nationellt program, arbetar man med sex 

stycken ämnesområden. 

Lokaler: Reformerna kräver indirekt ändrade funktioner i skolans lokaler. Anpassningar 

till En‐till‐En satsning görs. En ”sammanhållen gymnasiesärskola” – där samtliga 

verksamheter finns i omedelbar fysisk närhet är det högst prioriterade målet för 

verksamheten. Den modell som vi idag tvingas anamma, med verksamheter både i 

Asarum och på Vägga, är kostnadsdrivande, sårbart och segregerande. Vad gäller 

nuvarande organisation och förälders önskemål så befinner vi oss ofta på kollisionskurs 

med varandra. Planering pågår för renovering av gymnasiesärskolans kök på Vägga. De 

måste åtgärdas för att nå upp till grundläggande standard. 

Teknikcollege: Vägga Gymnasiekola certifierades under 2012. De program som berörs är 

El‐ och Energi‐, Fordon och Transport‐ samt Teknikprogrammet. 

Bygg‐ och anläggningsprogrammet blev branschrekommenderad skola av BYN 

(Byggnadsindustrins Yrkesnämnd) som är ett partsammansatt organ vars uppgift är att 

säkerställa att det finns kompetenta yrkesarbetare inom den svenska byggbranschen. 


Driftredovisningen nedan visar 3,5 mnkr i överskott 2012. Orsaken till överskottet på 

gymnasieskolan beror främst på att kostnaden för elever som studerar på annan ort har 

minskat och intäkten för elever som studerar i Karlshamn har ökat något. Även på 

gymnasiesärskolan har kostnaden minskat för elever som studerar på annan ort. 

I ledningen har en tjänst till viss del varit vakant en del av året vilket har orsakat ett 

överskott. Kostnaden för läromedel på gymnasieskolan är lägre än budget vilket främst 

beror på att kostnaden för ”En – till – En” är mindre än budgeterat. 

På gymnasiesärskolan har en tjänst varit vakant vilket resulterar i ett överskott på 

verksamhet undervisning. 

Framtiden -förväntad utveckling 

Brukarnas behov styr gymnasieskolans prioriteringar. Att möta varje brukares behov, 

krav, önskemål och förväntningar är en reell daglig utmaning för såväl enskilda 

medarbetare som för verksamheten i sin helhet. 

De av riksdag och regering beslutade reformerna inom skolan i allmänhet och 

gymnasieskolan i synnerhet ställer stora krav på verksamheten under åren som kommer. 

52

Närmast i tur är gymnasiesärskolan "En gymnasiesärskola med hög kvalitet". Huvuddelen 

av de bestämmelserna ska börja tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 

2013. Konkurrensen om eleverna är fortsatt hård då elevunderlaget minskar samtidigt 

som nyetableringarna inom gymnasieskolan ligger kvar på en hög nivå. Dessa 

omständigheter kräver ett fortsatt intensivt arbete med att utveckla verksamheten och 

marknadsföra densamma. 

Intentionerna i den nya avsiktsförklaringen om fördjupad samverkan inom KORt 

(Karlshamn, Olofström, Ronneby tillsammans) måste förverkligas för att behoven inom 

gymnasieskolan ska kunna mötas. 

Arbetet med hållbar utveckling (HUT), informations‐ och kommunikationsteknik (IKT) 

och digital kompetens kräver nytänk kring såväl verksamhets‐ som 

kompetensutveckling under åren som kommer. Nya förutsättningar påverkar också den 

framtida lokalanvändningen. Gjord lokalutredning behöver uppdateras både vad gäller 

utbyggnad av digitala klassrum som med hänsyn tagen till befintliga och aviserade 

reformer. Det gäller i allra högsta grad gymnasiesärskolans lokalförsörjning. 


Bokslut Bokslut Budget 2012 Budgetavvikelse 2012 

tkr 

2011 2012 

1 765 

26 555 

Intäkter 

28 107 28 320 

Kostnader ‐157 507 ‐161 130 ‐162 860 1 730 

Summa nettokostnader ‐129 400 ‐132 771 ‐136 305 3 495 

53

Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning 

Ordförande: Vivianne Andersson 



Verksamheterna inom vuxenutbildningen har en starkt individualiserad pedagogik och 

metodik kopplad till hög flexibilitet. Efter vägledning sker undervisningen i ett internt 

och externt samarbete med andra kommuner och utbildningsaktörer. Ett riktat 

statsbidrag kallat yrkesvux har gett verksamheten ekonomiska resurser att genomföra 

yrkesutbildning till målgruppen arbetslösa. 

Vuxenutbildningsenheten har fortsatt med arbetet kring att utveckla vuxenutbildningens 

flexibilitet. Fokus har för verksamheten legat på att införa de nya kurserna 

och det nya betygssystemet som började gälla den 1 juli 2012. Implement‐eringen av 

detta har gått mycket bra och verksamheten har avslutat ”gamla” kurser parallellt med 

uppstart av de nya kurserna. Antalet studerande har minskat något inom de gymnasiala 

kurserna, vilket vi tror beror på att verksamheten befinner sig mellan två olika 

kurssystem under 2012. 

Arbetsmarknadsenheten har under året ordnat sysselsättning och tidsbegränsade 

anställningar i beredskapsavtalet till arbetslösa och till dem som är i behov av 

rehabilitering, arbetsprövning och språkpraktik. Nämnden för arbetsmarknad och 

vuxenutbildning har under året tagit över ansvaret för det kommunala 

informationsansvaret (KIA) från gymnasienämnden. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Verksamheten har under året genomfört ett flertal interna och externa uppdrag/projekt: 

Exportfrämjare i Blekinge (Länsstyrelsen i Blekinge) 

Grön näring (Länsstyrelsen i Blekinge) 

Vårdutbildningar (Arbetsförmedlingen i Blekinge) 

Omvårdnadslyftet (Omsorgsförvaltningen) 

Samtal om hållbar utveckling och ledarskapsutbildning (Karlshamns kommun) 

Framtidsmässan i samarbete med gymnasieskolorna inom KORt‐samverkan 

Navigatorporten (ESF‐projekt) 

Finsam (Finsam‐projekt) 

Invandrarporten (Finsam‐projekt) 

Kommunal ungdomspraktik KUP (Karlshamns kommun) 

Kompetensare (ESF‐projekt) 

Lokstallscaféet Stinsen 

FIA- Fler i arbete 


Sammantaget visar nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning ett överskott på 

0,126 mnkr. Arbetsmarknadsenheten har ett överskott beroende dels på att AMS 

bidragen har ökat i förhållande till budget på grund av ett ökat antal deltagare i Fas 3. 

Några tjänster har delvis finansierats av projektmedel och Haldaprojektet har haft 

mindre kostnader än budgeterat. 

Arbetsmarknadsgruppen visar ett underskott vilket beror på att intäkterna inte täcker 

personal‐ och verksamhetskostnader. 

54

På gymnasial vuxenhet har intäkter för försäljning av utbildningsplatser ökat i större 

utsträckning än kostnaderna. Lärenter har ett underskott som dels beror på ökade 

kostnader för kompetensutveckling och lokaler, samt mindre intäkter än budgeterat. 

Betydande resurser mot yrkesutbildning har även i år avsatts till studerande med behov 

av omställning. Verksamheten har, gentemot sina verksamhetsmål, haft en effektiv 

verksamhet med hög måluppfyllelse och verkningsgrad. 


Arbetsmarknaden är idag kärv och den förväntas bli än mer kärv. Vi behöver fortsätta 

kraftsamla olika arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning, som bidrar till att 

människor blir anställningsbara. För ungdomar kommer vi utveckla Navigatorcentrum, 

som en samverkansplattform i ordinarie verksamhet. 

För att kunna bidra till sysselsättning och tillväxt måste det vara möjligt för alla att 

komplettera sina grundläggande kunskaper eller skaffa sig kompetensutveckling. Under 

kommande verksamhetsår kommer fokus på vuxenutbildningsenheten att ligga på att 

fortsätta utveckla verksamhetens flexibilitet gällande pedagogiska metoder och 

kursutbud. 

Bokslut Bokslut Budget 2012 Budgetavvikelse 

Driftredovisning, tkr 

2011 2012 

2012 

Intäkter 38 498 43 787 28 528 15 259 

Kostnader ‐65 922 ‐74 706 ‐59 573 ‐15 133 

Summa nettokostnader ‐27 424 ‐30 920 ‐31 045 126 

Verksamhetsmått vuxenutbildningsenheten 

Alla belopp i kronor Bokslut 

2008 

Bokslut 

2009 

Bokslut 

2010 

Bokslut 

2011 

Bokslut 

2012 

Nettokostnad per 565 644 663 675 763 

invånare 1 

Resursanvänd‐ning 27 30 34 37 39,7 

årsarbetare 

Antal kursdeltagare 3 882 4 999 5 564 5 928 4 893 

Antal studerande 1 263 1 325 1 343 1 380 1 289 

Kursavbrott (%) 14 16 13 13,5 14 

1) Nyckeltalet är beräknat på befolkningen per den 1 november 2012. Kostnaderna är inkl 

förvaltningens overheadkostnad. 

Verksamhetsmått arbetsmarknadsenheten 


Bokslut 

2008 

Bokslut 

2009 

Bokslut 

2010 

Bokslut 

2011 

Bokslut 

2012 


203 230 

invånare 1 

Antal inskrivna 294 449 559 510 403 

Antal avslutade 260 383 431 270 183 

Måluppfyllnad direkt 72 82 84 86 85 

efter avslut (%) 2 

1) Nyckeltalet är beräknat på befolkningen per den 1 november 2012. 

Arbetsmarknadsenheten tillhörde servicenämnden t.o.m. 2010. 

2) I måluppfyllnad ingår när man gått till studier, arbete, uppdraget slutfört eller 

beställningen slutförd och åter till beställare. 

55

Kulturnämnden 

Ordförande: Lena Sandgren 



Konsument Karlshamn 

Konsument Karlshamns uppgift är att ge konsument‐ och energirådgivning till enskilda 

konsumenter före och efter köp samt att ge hushållsekonomisk rådgivning och stöd vid 

skuldsanering. Informationsinsatser görs främst till ungdomar och invandrare. 

Efterfrågan på budget‐ och skuldrådgivningen har ökat jämfört med föregående år. 

Konsumentrådgivningen ligger på samma nivå som förra året. Energirådgivning med 

fokus på energieffektivisering med rådgivning mot enskilda och företag. Efterfrågan om 

information från olika grupper ökar och en utbildning för arbetslösa ungdomar har 

genomförts under året. 

Kultur och bibliotek 

Verksamheten arbetar med utgångspunkt i bibliotekslagen och i de styrdokument som 

antagits av kommunstyrelsen ‐ det kulturpolitiska programmet och biblioteksplanen. 

Ett rikt kulturliv tillgängligt för alla är viktigt för Karlshamns kommun. 

Under året har arbetet mot större digital delaktighet prioriterats. Nya in‐ och utlåningsautomater 

har installerats och nyttjades vid årets slut av 50 % av användarna. En rad 

aktiviteter som stimulerar till läslust riktade till barn och unga skedde framgångsrikt, 

liksom filmverksamhet, teater‐ och musikföreställningar. En ny reviderad version av 

skolbiblioteksplanen antogs. Under 2013 beräknas alla högstadieskolorna vara 

bemannade med utbildade bibliotekarier. Arbetet med Lokstallarna intensifierades och 

ett café öppnades under hösten. Utvecklingsarbete pågick i samverkan med andra 

regionala och kommunala parter både genom marknadsföringskampanjer och mot ett 

nytt kraftfullt kommunikationsverktyg för bibliotek. Den nya konstdatabasen sattes i 

drift vid årsskiftet och har potential att tillgängliggöra Karlshamns kommuns konstsamling 

på nya sätt. En ny kultur‐ och bibliotekschef tillträdde i slutet av året. 


Driftredovisningen nedan visar 0,646 mnkr i överskott 2012. På konsument Karlshamn 

har en halv tjänst finansierats av bidrag från Statens energimyndighet. Till viss del har 

tjänsten som kultur‐ och bibliotekschef varit vakant under 2012, men tjänsten tillsattes 

i november. Intäkterna för lokaluthyrning på Lokstallarna är något mer än budget. 

Förändringen för semesterskulden minskade 2012. 


Konsument Karlshamn 

Efterfrågan på budget‐ och skuldrådgivningen förväntas öka. Konsument‐ och 

energirådgivningen förväntas ligga på samma nivå som 2012. Efterfrågan på 

information förväntas öka. 

Kultur och bibliotek 

Nedladdning av talböcker och e‐boksutlåning förväntas öka. Teknikens utveckling gör 

att efterfrågan på digitala tjänster tilltar, liksom behovet av att kommunicera via sociala 

medier. Att skapa en interaktiv atmosfär för både fysisk och digital miljö är en 

utmaning. 

56

Bibliotekets ökade grad av självbetjäning möjliggör en mer kvalitativ service från 

bibliotekspersonalen. Biblioteket får en större pedagogisk funktion med ett nytt 

förmedlande uppdrag. I samspelet med det omgivande samhället är biblioteket en 

kunskapsresurs. 

Kultur‐ och biblioteksverksamheten måste ständigt förändras i takt med samhället. 

Modern teknisk utrustning och ändamålsenliga lokaler behövs. I och med avgörandet av 

arkitekttävlingen om utformningen av det framtida Kultur‐ och bibliotekshuset togs ett 

viktigt steg framåt i Karlshamns kommuns utveckling. 


Bokslut Bokslut Budget 2012 Budget‐avvikelse 2012 

tkr 

2011 2012 

Intäkter 1 732 1 792 1 554 238 

Kostnader ‐23 700 ‐24 147 ‐24 555 408 

Summa nettokostnader ‐21 968 ‐22 355 ‐23 001 646 



Bokslut 

2008 

Bokslut 

2009 

Bokslut 

2010 

Bokslut 

2011 

Bokslut 

2012 


650 679 690 704 719 

invånare 1 

Resursanvändning 

årsarbetare 

Medieutlåning/ 

användare 

Antal rådgivningskontakter 

Budget/Skuldsaneringsärende 

16 16 16 16 16 

11,16 11,15 10,9 9,7 9,5 

2 029 1 964 2 264 2 199 1 902 2 

75 49 96 86 93 

1) Nyckeltalet är beräknat på befolkningen per den 1 november 2011. Kostnaderna är inkl 

förvaltningens overheadkostnad. 

2) Ändrad inmatning av statistik jämfört med tidigare år 

57

Teknisk nämnd 

Ordförande: Leif Håkansson 

Förvaltningschef: Peter Persson 


Tekniska nämnden tillhandahåller tjänster inom verksamheterna trafik, 

Sternölaboratoriet, gata, data, kost, drift, fastighets‐ och markförvaltning, 

produktionsskog, städ samt sotning. Flertalet av tjänsterna genomförs på uppdrag av 

annan nämnd. 

Gatuenheten: Snö‐ och halkbekämpningen blev kostsam under årets sista månad. 

Snömängd‐erna var så stora att centrala Karlshamn fick tömmas på snö. Slaghackning har 

utförts i större omfattning än tidigare år på enskilda vägar samt utmed GC‐vägar. Extra 

anslag för beläggningar kom under hösten. Prästslättsvägen, Mossvägen och viss del av 

Hinseleden är exempel på gator som belades. 

Dataservice: Antalet datorer i kommunens nätverk har under de senaste två åren i det 

närmaste fördubblats, mest beroende på skolornas satsningar på en till en PC. Mycket tid 

har lagts på utbyggnad av det trådlösa nätverket, främst i skolorna. Under 2012 har 

verksamheten bytt den primära lagringsmiljön (storage) och deltagit i 

upphandlingsarbetet kring det nya dokument‐ och ärendehanteringssystemet (Project 

DoIT). 

Kostservice: Under våren 2012 genomfördes ett projekt där Kostservice erbjöd två rätter 

inom matdistribution och på Vägga gymnasieskola. Syftet var att undersöka vilka resurser 

som krävs för att kunna erbjuda denna service. Kostservice har under året arbetat med att 

ytterligare implementera moduler i kostdataprogrammet AIVO, etiketter för mat till 

hemmaboende. I augusti 2012 togs Prästslättens förskola i drift och avdelningarna har 

gemensamma matsalar, en inne och en ute. Verksamheten tilldelades utmärkelsen "Årets 

arbetsplats 2012". 

Driftservice: Fokus har under året varit på fastighetsskötsel. Tillsammans med 

Fastighetsservice har ett nytt kontrollsystem införts och upplevelsen är att skötselnivån 

ökat. Arbetet med larm har bl.a. resulterat i nytt gemensamt överfallslarm hos IFO, 

övergång från Multicom till IP‐larm inom äldreomsorgens lokaler och förberedelse för 

byte av larmoperatör på samtliga trygghets‐larm till vårdtagare inom hemtjänsten. 

Fastighetsservice: Under året har det helt eller delvis genomförts ett antal större 

investerings‐projekt. Byggstart av Asarums Bildningscenter våren 2012, för 

färdigställande till höstterminen 2014, är det enskilt största projektet. Renovering av 

Österslättsskolans idrottshall påbörjades hösten 2012 och kommer att vara färdigställd 

tidig vår 2013. Bellevueparken har försetts med fjärrvärme. Prästslättens förskola som 

påbörjades 2011 har invigts under året. Arbetsmiljö‐åtgärder i Rådhuscafeterian kommer 

att vara klart i början av februari 2013. Entreprenaden för VA till Långasjönäs camping 

pågår. 

Skogsbruksplanen för 2011‐2020 godkändes av kommunfullmäktige i december månad. 

Städservice: 2012 har varit ett hektiskt år för Städservice. All personal har gått endagars 

utbild‐ning i moppteknik och hygien. Sju medarbetare gick SRY, utbildning till yrkesbevis, 

vilket innebär att 99 % av personalen är utbildade. Helen Olsson som arbetar på 

58

Städservice har under året tävlat i "Årets städare". I april var det semifinal i Kristianstad 

och vid den stora Sverige‐finalen i Piteå i oktober tog Helen hem totalsegern. 

Sotningstjänst: Sotningstjänsten förstärktes med en skorstensfejartekniker vid halvåret 

och intervallerna för de lagstadgade brandskyddskontrollerna hålls bättre än tidigare. I 

övrigt har verksamheten utförts i enlighet med fastställda mål och gällande lagstiftning. 


Personalkostnader: Plus på personalkostnader på grund av vakant projektledare inom 

Fastighets‐service och vakant IT‐chef del av året. 

Gatuenheten: Gatuenhetens underskott beror på vinterväghållningen under december 

månad. 

Dataservice: Kostnaderna för data‐ och telekommunikation har minskat. 

Fastighetsservice: Fastighetsservice redovisar ett negativt resultat främst orsakat av 

brand i förråd vid Norrevångskolan i Mörrum samt minskade bergintäkter. Det akuta 

underhållet har även en större avvikelse i jämförelse med budget. 


Gatuenheten: Inventeringen av broar fortsätter med renoveringar som följd. 

Belysningsstolpar måste bytas i stor omfattning på grund av korrosion. Kommunens 

exploateringar leder till att kostnaderna för nya gator, vägar, GC‐vägar och belysning 

ökar. 

Dataservice: Under 2013 kommer E‐post systemet Microsoft Exchange att införas och 

ersätta First Class vad gäller E‐post, kalender och kontakter. Dataservice kommer att vara 

med i fram‐tagandet av nytt intranät för Karlshamns kommun. 

Kostservice: KRAV‐certifiering av Kostservice genomförs under början av 2013. Flera kök 

inom verksamheten är äldre och i stort behov av renovering. 

Driftservice: Utvecklingen inom larm, bevakning och tekniska installationer (datakanoner, 

ljud, webb‐TV) ökar tydligt för varje år. 

Fastighetsservice: Det saknas fortfarande en långsiktig lokalstrategi för kommunens 

byggnader. Flera fastigheter är äldre och i behov av renovering. Som exempel kan nämnas 

Väggahallen, Bellevueparken, Svängstabadet, Tubbarydsanläggningen, Väggaskolans A‐ 

hus, Stadsteaterns matsal, Långasjönäs turistanläggning, Brandstationen och Väggabadets 

utomhusanläggning. Underhållsbudgeten bör ligga på cirka 15 miljoner kronor årligen 

med hänsyn till beståndets storlek. 

Inventering av skyddsvärda träd inom Karlshamns kommuns skogsinnehav skall utföras 

2013‐2014. 

Städservice: Städservice har en fortsatt stabil organisation som motsvarar det behov 

Karlshamns kommun har när det gäller städinsatser. 

Sotningstjänst: Verksamheten behöver stärkas med 0,5 skorstensfejartekniker för att 

kunna hålla intervallerna av brandskyddskontroller. 

59



Bokslut 2011* Bokslut 2012 Budget 2012 Budgetavvikelse 

2012 

Intäkter 281 055 292 798 284 980 7 818 

Kostnader ‐339 025 ‐353 775 ‐344 657 ‐9 118 

Summa nettokostnader ‐57 970 ‐60 977 ‐59 677 ‐1 300 

*exkl Sternölaboratoriet 

Bokslut 

2008 

Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 

Nettokostnad X X X ‐57 970 ‐60 977 

Nettoinvesteringar X X X ‐94 160 ‐74 173 

Antal invånare den 1 

november 

30 961 30 961 31 126 31 205 31 088 

Nettokostnad per invånare X X X 1 858 1 961 

60

VA‐verksamheten 

Ordförande: Leif Håkansson 



Vattenförsörjning 

Långasjö vattenverk med tryckstegringsstationer, lågreservoarer och vattentorn samt 

Ringamåla vattenverk är i stort upprustningsbehov. Förstudie av framtida 

dricksvattenproduktion pågår och beräknas vara klar i mars 2013. Besiktning av 

vattentorn och reservoarer har utförts. Arbetet med VA‐planen fortskrider, VAöversikten 

är klar och VA‐policyn beräknas vara klar i mars 2013. Planen bekostas helt 

av VA‐verksamheten. 

Avloppshantering 

Processlinje 2 på Sternö avloppreningsverk har byggts under året, kvarstående arbete 

med processtyrningen skulle genomförts under hösten men har skjutits upp i väntan på 

finansiering. Under sommaren havererade centrifugen på Sternö avloppsreningsverk, 

vilket kostade 500 tkr att åtgärda. Skraporna på Mörrums avloppsreningsverk har fått 

akutbytas. 


Vattenförsörjning/avloppshantering 

Intäkterna från vatten och avloppskunderna blev lägre än budgeterat och intäkterna från 

taxor och avgifter avviker stort jämfört med budget. VA‐verksamhetens intäkter har 

under ett par års tid inte kommit upp i budgeterad nivå och taxan håller därför på att ses 

över inför 2013, både vad gäller anslutningsavgift och bruksavgift. Vad gäller kostnader 

så är dessa lägre än budgeterat för nästan samtliga verksamheter, den största avvikande 

posten är kapitalkostnader där räntekostnaden för verksamhetens lån är mycket lägre 

än beräknat. 

Investeringar 

Under 2012 har följande medel begärts omfördelade; 150 tkr för inköp av båt då 

verksamheten behöver ta sig ut till anläggningar i skärgården. 900 tkr begärdes 

omfördelade för processoptimering av biolinje 2 vid Sternö avloppsreningsverk 

och 150 tkr begärdes för att bygga skyddsdamm vid vattentäkten i Långasjön. 

Under året har det framkommit att styrutrustningen på Sternö 

avloppsreningsverk är uttjänt. Investeringen beräknas till 465 tkr. 

Av verksamhetens totala investeringsbudget om 19,1 mnkr har 6,6 mnkr använts. 

Främsta anledningen till att det kvarstår medel är att Mörrums avloppsreningsverk 

projekteras och påbörjas först 2013. Även projektet för VA‐utbyggnad avvaktas tills ny 

VA‐plan är klar. Detta informerade Tekniska nämnden om tidigt i våras. 

Framtiden‐ förväntad utveckling 

Vattenförsörjning 

Vattenverket vid Långasjön är till åldern kommen och detta gör att det finns ett stort 

upprustningsbehov inom en snar framtid. VA‐verksamheten planerar att anpassa 

Ringamåla vattenverk så att både vattenskyddet och driftsoptimeringen underlättas i 

framtiden. 

61

Avloppshantering 

Beslut är taget om nedläggning av Mörrums avloppsreningsverk och anläggande av 

överföringsledning. Spillvattenförsörjningen på landsbygden efterfrågas allt mer. 

Arbetet med att ta fram prioriterade områden för utbyggnad görs tillsammans med 

Miljöförbundet och kommer att presenteras i VA‐policyn. 

Investeringsredovisning 

Projekt > 5 mnkr 

Årets budget 

Årets 

utfall 

Total 

budget 

Totalt 

utfall 

1541 Mörrums avloppsreningsverk ‐7,4 ‐0,3 ‐15,9 ‐1,4 

Totalt ‐7,4 ‐0,3 ‐15,9 ‐1,4 

Resultaträkning, 

mnkr Bokslut Bokslut 

2012 2011 

Verksamhetens 

intäkter 65 193 70 497 

Verksamhetens 

kostnader ‐53 669 ‐60 235 

Avskrivningar ‐7 614 ‐7 957 

Verksamhetens 

nettokostnader 3 910 2 305 

(varav jämförelsestörande 

poster) 

Skatter 0 0 

Finansiella 

intäkter 19 131 

Finansiella 

kostnader ‐3 855 ‐3 543 

Resultat före 

extraordinära poster 74 ‐1 107 

Extraordinära 

intäkter 0 0 

Extraordinära 

kostnader 0 0 

ÅRETS 

RESULTAT 74 ‐1 107 

62

Balansräkning 

(mkr) 

2012 2011 

TILLGÅNGAR Not 

Materiella anläggningstillgångar 

Byggnader, mark och tekniska 

6 105 252 105 347 

anläggningar 

Maskiner och inventarier 7 7 649 9 135 

Summa materiella anläggningstillgångar 112 901 114 482 

Omsättningstillgångar 8 0 0 

Förråd 0 0 

Kundfodringar 0 0 

Övriga fodringar 0 0 

Förutbetalda kostnader och upplupna 

0 0 

intäkter 

Kassa och Bank 0 0 

Summa omsättningstillgångar 0 0 

SUMMA TILLGÅNGAR 112 901 114 482 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH Not 

SKULDER 

Eget kapital 

Eget kapital 9 3 428 4 535 

Årets resultat 65 ‐1 107 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner 10 0 0 

Skulder 

Långfristiga skulder 11 108 732 111 054 

Lån av kommunen 0 0 

Investeringsfond 0 0 

Kortfristiga skulder 12 676 0 

Leverantörsskulder 0 0 

Övriga skulder 0 0 

Upplupna kostnader och förutbetalda 

intäkter 

13 0 0 

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR 

OCH SKULDER 

112 901 114 482 

63

NOTER (mnkr) 

2012‐12‐31 2011‐12‐31 

Not 1 Verksamhetens intäkter 

Brukningsavgifter 48 202,9 48 905,3 

Anslutningsavgifter ¹ 0,0 12,4 

Övriga intäkter inkl interna fördelningar 16 559,7 0,0 

Intäktsföring av förutbetalda intäker 23,0 21 579,5 

Summa 64 785,6 70 497,2 

¹ Inkomster av nya anslutningsavgifter uppgick under året till 0 tkr. 

Av årets anslutningsavgifter intäktsfördes 0 tkr. (se not 11) 

Not 2 Verksamhetens kostnader 

Material 5 898,0 8 227,6 

El 6 097,5 5 703,9 

Övriga kostnader 20 058,3 21 629,8 

Köpt vatten 135,1 132,6 

Personalkostnader 13 566,0 15 429,4 

Hyror 0,0 402,0 

Externt köpta tjänster 4 914,8 6 416,4 

Från förvaltningen fördelade kostnader 2 214,0 0,0 

Från kommunen fördelade kostnader 477,0 2 293,3 

Förlust vid avyttring av anläggningtillgång 0,0 0,0 

Summa 53 360,7 60 235,0 

Not 3 Avskrivningar och Nedskrivningar 2012 2011 

Anläggningstillgångar skrivs av enligt plan 

över den förväntade nyttjandeperioden 

Årets avskrivningar fördelas på: 

Materiella anläggningstillångar 

Byggnader och mark 7 613,9 7 957,3 

Maskiner och andra tekniska anläggningar 

Inventarier, verktyg, fordon och installationer 

Summa 7 613,9 7 957,3 

Not 4 Finansiella intäkter 

Tillgodoräknad dag till dag ränta enligt saldofördelningar 

9,9 131,4 

2,17 % 

Tillgodoräknad ränta på överlikviditet 0% 0,0 0,0 

Not 5 Finansiella kostnader 

Ränta på långfristiga skulder (hos kommunen) 3,17 % 3 756,2 3 542,8 

64

Not 6 Byggnader, mark och tekniska anläggningar 2012‐12‐31 2011‐12‐31 

Ackumulerade anskaffningsvärden 

Ingående anskaffningsvärden 298 455,0 294 097,0 

Inköp per 31/12 8 331,5 6 362,7 

Anslutningsavgifter ‐2 144 ‐2 005 

Försäljning/utrangering 0,0 0,0 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 304 642,9 298 455,0 

Ackumulerade avskrivningar enligt plan 

Ingående avskrivningar enligt plan ‐193 109,1 ‐186 594,0 


Årets avskrivningar enligt plan ‐6 282,1 ‐6 514,5 

Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan ‐199 391,2 ‐193 108,5 

Utgående planenligt restvärde 105 251,7 105 346,5 

Not 7 Maskiner och andra inventarier 

Ackumulerade anskaffningsvärden 

Ingående anskaffningsvärden 18 231,1 17 512,0 

Inköp 421,7 718,9 

Försäljning/utrangering ‐721,0 0,0 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 17 931,8 18 230,9 

Ackumulerade avskrivningar enligt plan 

Ingående avskrivningar enligt plan ‐9 095,4 ‐7 653,0 


Årets avskrivningar enligt plan ‐1 331,8 ‐1 442,7 

Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan ‐10 282,7 ‐9 095,7 

Utgående planenligt restvärde 7 649,1 9 135,2 

Not 8 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 

Förutbetald hyra 0,0 0,0 

Övriga förutbetalda kostnader 0,0 0,0 

Avräkning med kommunen 0,0 0,0 

Summa 0,0 0,0 

Not 9 Eget kapital 

Ingående eget kapital 3 427,7 829,1 

Tillskott 0,0 3 705,5 

Årets resultat 64,7 ‐1 106,8 

Utgående eget kapital 3 492,4 4 534,6 

Not 10 Avsättningar för pensioner 

Kompletterande ålderspension 0,0 0,0 

Efterlevandepension 0,0 0,0 

PA‐KL pensioner 0,0 0,0 

Särskilld ålders‐/visstidspension 0,0 0,0 

Särskild löneskatt 0,0 0,0 

Summa avsättning 0,0 0,0 

65

2012‐12‐31 2011‐12‐31 

Ansvarsförbindelser för pensioner 

Pensionsförmåner intjänade tom 1997 0,0 0,0 

Särskild löneskatt 0,0 0,0 

Summa ansvarsförbindelser 0,0 0,0 

Not 11 Långfristiga skulder 

Lån från kommunen utgående balans 111 053,9 111 053,9 

Lån från kommunen förändring under året ‐2 321,8 ‐1 773,4 

Investeringsfond ¹ utgående balans 0,0 0,0 

Investeringsfond ¹ förändring under året 0,0 ‐3 705,5 

Summa 108 732,1 111 053,9 

¹ Investeringfonden härrör från tidigare övertag från abonnentkollektivet. 

Not 12 Kortfristiga skulder 

Okompenserad övertid och semesterlöneskuld VA 676,2 0,0 

Summa 676,2 0,0 

Not 13 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 

Semsterlöneskuld 0,0 0,0 

Arbetsgivaravgift 0,0 0,0 

Upplupna löner 0,0 0,0 

Förutbetalda intäkter från överuttag som ej förts till 

0,0 0,0 

investeringsfond¹ 

Förutbetalda intäkter från anslutningsavgifter² 0,0 0,0 

Övriga interimsskulder 0,0 0,0 

Summa 0,0 0,0 

66

Byggnadsnämnden 

Ordförande: Jan Bremberg 



Året inom stadsmiljöavdelningens planverksamhet präglades mest av arbetet med två 

stora planeringsprojekt: planprogram för Vägga och Översiktsplan 2030. Dessa båda 

projekt har inneburit väldigt många utåtriktade aktiviteter i form av seminarier, möten, 

workshops och föreläsningar i syfte att förankra ÖP‐arbetet både inom den egna 

organisationen och bland kommunens medborgare. 

När det gäller bygglovshantering har rådande lågkonjunktur inneburit att 

stadsmiljöavdelningen kunnat, parallellt med ärendehanteringen, arbeta fram nya, 

förenklade mallar och blanketter samt arbeta mera aktivt med att utveckla hemsidan och 

ärendehanteringssystem. Antal bygglovsärenden var även i år något mindre och med 

betoning på enklare typ av ärenden, mestadels till‐ och ombyggnader. 

Utökad och mera situationsanpassad rådgivning till allmänheten och förankring av 

värdegrundsfrågor inom den egna organisationen var en del i implementering av 

lärdomar från den regionala satsningen: ”Förenkla helt enkelt” som pågick under året. 

Antal kart‐ och mätuppdrag påverkades även i år av minskad nybyggnation. Ny GISsamordnare 

med lantmätarkompetens anställdes. 


Framtagande av ny, kommuntäckande översiktsplan är det arbete som mest påverkat 

stadsmiljöavdelningens ekonomi under 2012. Förutom egna resurser har avdelningen 

även tagit del av AFA‐medel som använts för framtagande av flera ÖP‐utredningar som 

belyser ett antal intressanta områden inom Karlshamns kommun. 

Byggnadsnämnden, tkr Bokslut Bokslut Budget Budget‐avvikelse 2012 

2011 2012 2012 

Intäkter 4 542 6 027 5 431 596 

Kostnader ‐11 089 ‐12 993 ‐12 379 ‐614 

Summa nettokostnader ‐6 547 ‐6 966 ‐6 948 ‐18 


Bokslut 

Bokslut 

Bokslut 

Bokslut 

Bokslut 

2008 2009 2010 2011 2012 

Nettokostnad per invånare, kr ‐162 ‐170 ‐177 ‐210 ‐224 

Beviljade ansökningar om bygglov och bygganmälningar 

515 513 531 508 435 

Registrering av obl. Ventilationskontroll 259 160 134 50 156 

Antal detaljplaner 6 3 12+2 

*) 

5 3 

Olovliga ärenden 42 51 54 42 21 

*) 12 detaljplaner och 2 övriga, dvs. vindbruksplan 

och Belysningsstrategi 

67

FRITIDSNÄMNDEN 

Ordförande: Andreas Saleskog 



Parkenheten Ombyggnaden av lekplatser sker i enlighet med beslutad lista. Viss 

eftersläpning finns eftersom besparing gjordes för ett par år sedan. Dessutom är den 

tillgänglighetsanpassade lekutrustningen extremt dyr. Teaterparken är klar förutom 

belysningen. 

Tillgänlighetsanpassad slinga på Sternö är klar med nya grillplatser. 

Ny juldekoration i Korpadalsrondellen och utbyte av girlanger över Drottninggatan. 

Juldekorationerna är kostsamma. 

Röjningar har utförts vid Piabacken och vid Mejerivägen i Asarum. I Karlshamn har 

röjningar skett vid Stigmännens stuga, Rackarbacken och i Natura 2000 området i 

Bellevue. Mer resurser behöver tillskapas för gallringar och röjningar i den bostadsnära 

skogen. Fällning av farliga träd utmed fastigheter samt vid anlagda gångvägar tar 

merparten av resurserna. 

Ny sträckning av Laxaleden, flisning av motionsspår i Svängsta och på gula spåret i 

Långasjönäs. Nytt tak på vindskyddet vid Lilla Kroksjön. 

Karlshamns kommun har deltagit i ett forskarprojekt med värdering av träd. 

Fritidsenheten har fullmäktiges uppdrag att ställa ändamålsenliga lokaler och 

anläggningar till föreningslivets förfogande. Målen är uppfyllda. 

Besöksantalet på Väggabadet har hållit i sig och intäkterna ligger högre än budgeterat. 

Däremot har energikostnaderna ökat betydligt mer än beräknat vilket gör att Väggabadet 

visar ett negativt budgetresultat. Inkörningsproblem gjorde att personalstyrkan för badoch 

gymverksamheten låg lite för högt under första halvåret. Detta har naturligtvis också 

bidragit till budgetunderskottet. Nu är anläggningen intrimmad och rätt antal personer 

anställda. Personalstyrkan har ökat med 5 personer. För första gången var även 

bassängerna inomhus, förutom 25‐meters, öppna under sommarmånaderna. 

Fritidskonsulentens arbete för personer med funktionsnedsättning har bland annat 

resulterat i fritidsgårdsverksamhet en kväll i veckan på fritidsgården Annexet. 

Verksamheten riktar sig till elever inom särskolan från årskurs 4 och uppåt. Arbetet sker i 

samarbete med Utbildningsförvaltningen. 

Jössarinken har fått betongpist och ny ismaskin. Ishallen fick även en invändig ommålning 

av allmänytor och läktare. 

Ställplatser för husbilar har iordningställts i Svanevik. Tillsammans med Ytterväggas 

stugförening har det också byggts en miljöstation i området som servar både 

båtplatsinnehavare och de boende. 


Parkenheten Budgeten har hållits. 

Fritidsenhetens ekonomiska underskott beror på högre kostnader initialt för personal 

(badvakter och tekniker/vaktmästare) för driften av Väggabadet och betydligt högre 

energikostnader än beräknat. 

68

Framtiden‐ förväntad utveckling 

Parkenheten. Gallring och röjning av den bostadsnära skogen utförs med för långt 

tidsintervall. Merparten av resurserna för den bostadsnära skogen används till att fälla 

farliga träd. Mer resurser krävs för att klara av gallring och röjning i den bostadsnära 

skogen. Utfördes tidigare med en omloppstid av 10‐15 år. Ökat underhåll krävs. 

Tidigare neddragningar har medfört att många buskage inte har ogräsrensats vilket lett 

till att de växt igen. Extra resurser behövs för att hålla acceptabel skötselnivå på 

ogräsrensning. 

Många stadsträd behöver bytas ut och utmed gator och i parker. Trädbeståndet behöver 

förnyas och nya platser tillskapas för träd. Trädinventering pågår av planterade träd. 

Trädplan kommer att tas fram för att säkra stadsträdens kontinuitet. Olika trädslag ska 

användas för att minimera risker med sjukdomar. 

I samband med exploateringar, när ny parkmark och natur tillkommer, få ekonomisk 

kompensation för detta i driftbudgeten. 

Fritidsenheten. Väggabadets högre energikostnader kommer framledes att påverka 

fritidsenhetens övriga verksamheter negativt då omprioritering inom budgetramen måste 

ske. 


Driftredovisning, tkr Bokslut 

2011 

Bokslut 

2012 

Budget 

2012 

avvikelse 2012 

Totala intäkter 24 775 28 163 25 810 2 353 

Personalkostnader ‐14 300 ‐17 267 ‐15 059 ‐2 208 

Övriga kostnader ‐46 895 ‐50 293 ‐48 660 ‐1 633 

Kapitalkostnader ‐5 722 ‐6 267 ‐6 249 ‐18 

Totala kostnader ‐66 917 ‐73 826 ‐69 968 ‐3 858 

Nettokostnad ‐42 142 ‐45 663 ‐44 158 ‐1 505 

Verksamhetsredovisning, TKR Intäkter Kostnader Nettokostn. Nettobudg. Avvikelse 

6200 Fritidsnämnd 0 ‐301 ‐301 ‐512 211 

6210 Parkverksamhet gemensam 0 ‐1 229 ‐1 229 ‐1 202 ‐27 

6211 Parker 10 777 ‐22 136 ‐11 359 ‐11 057 ‐302 

6212 Parkmaskiner, fritidsservice 2 118 ‐2 076 42 ‐245 287 

6213 Naturområden 954 ‐3 127 ‐2 173 ‐2 085 ‐88 

6220 Fritidsadm, anläggningar 1 612 ‐15 254 ‐13 642 ‐13 306 ‐336 

6221 Föreningsbidrag mm 2 485 ‐12 856 ‐10 371 ‐10 901 530 

6222 Badanläggningar 5 897 ‐12 820 ‐6 923 ‐4 970 ‐1 953 

6223 Båthamnar 4 278 ‐3 908 370 559 ‐189 

6224 Fritidskonsulent 41 ‐119 ‐78 ‐439 361 

Summa 28 163 ‐73 825 ‐45 663 ‐44 158 ‐1 505 

69


Bokslut 2008 Bokslut 2009 Bokslut 2010 Bokslut 2011 Bokslut 2012 


invånare 0 0 0 ‐1 350 ‐1 469 

Väggabadet totalt antal 

badande 85 520 84 322 77 387 60 883 144 130 

Gräsyta, kvm 941 000 953 000 963 000 1 065 200 1 068 000 

Bruttokostnad/lekplats, 

kr ‐22 390 ‐30 962 ‐27 127 ‐29 111 ‐32 311 

Bellevueparken, antal 

arrangemang 175 209 176 212 170 

70

Överförmyndarnämnd 

Ordförande: Marianne Abelsson 

Förvaltningschef: Hans Hyllstedt/Jens Odevall 


Överförmyndarnämnden skall enligt 16 kap Föräldrabalken utöva tillsyn över 

förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet. 

Nämnden består av tre ledamöter och lika många ersättare. Sekreteraren i nämnden är 

även överförmyndarhandläggare. Från och med 2012‐01‐13 finns en assistent anställd på 

halvtid. Under sommaren 2012 fanns även en tim‐anställd personal på plats, vars 

huvudsakliga uppgift var att granska årsräkningar. 

Kommunen betalar arvoden och ersättningar för utlägg till gode män och förvaltare vars 

huvudmän har skattepliktiga bruttoinkomster som understiger 2,65 basbelopp och där 

tillgångarna understiger 2,0 basbelopp. De kostnader som avser arvoden och 

kostnadsersättningar till gode män till ensamkommande barn återsöks hos 

migrationsverket alternativt hos kommunens socialnämnd. 

Under 2012 har överförmyndarnämnden haft 11 ordinarie sammanträden. Två 

informationsträffar som vänt sig till samtliga ställföreträdare har anordnats. Därutöver 

har nämnden vid två tillfällen anlitat en extern utbildare för att ge grundläggande 

information om ställföreträdarskap. Till den ena kvällsutbildningen bjöds nya 

ställföreträdare in och till det andra personer som visat intresse för att eventuellt bli god 

man till ensamkommande barn. 


Under 2012 har arvoden och kostnadsersättningar betalats med kommunala medel när 

det gäller 97 gode män och förvaltare. Detta kan jämföras med 89 år 2011. Sammanlagt 

har det utbetalats cirka 1 250 000 kr till gode män (inklusive gode män för 

ensamkommande barn) och förvaltare exklusive sociala avgifter. Detta kan jämföras med 

2011 då motsvarande belopp var 1 170 000 kr. Driftredovisningen nedan visar på ett 

budgetunderskott med cirka 275 700 kr. Underskottet beror till stora delar på ökade 

kostnader för arvode och ersättningar till ställföreträdare samt kostnader i 

skadeståndsärende. Överförmyndarnämnden har återsökt medel från migrationsverket 

samt kommunens socialnämnd gällande utgifter under år 2012. Beslut har ännu inte 

inkommit till nämnden avseende vissa av de återsökta utgifterna. 


Antalet ställföreträdarskap har under 2012 jämfört med 2011 totalt sett varit oförändrat 

(ca 400), men andelen som har god man är högre än tidigare. En tydlig tendens är att 

kommunen istället för huvudmännen i större utsträckning än tidigare får stå för 

ställföreträdarnas arvode och övriga utgifter. 

71


Bokslut 

2011 

Bokslut 

2012 

Budget 2012 Budget-avvikelse 2012 

Nämnd, tkr 

Intäkter 

311.1 300.0 25 +275 

Kostnader 2566.80 2839.7 2289 -550.7 

Summa nettokostnader -2255.7 -2539.7 -2264 -275.7 


Alla belopp i 

kronor 

Nettokostnad 

per invånare 

Antal 

godmanskap 

Antal 

förvaltarskap 

Antal 

förmynderskap 

Bokslut 

2008 

1 844 000 

kronor/30 

961= 

60 kronor 

Bokslut 

2009 

1 975 000 

kronor/309 

61= 

64 kronor 

Bokslut 

2010 

1 955 000 

kronor/311 

26= 

63 kronor 

Bokslut 

2011 

2 255 700 

kronor/312 

05= 

72.29 

kronor 

Bokslut 

2012 

2 539 700 

kronor/310 

88= 

81.69 

kronor 

330 317 316 325 339 

26 25 31 40 40 

34 32 30 35 21 

Summa 390 374 377 400 400 

72

Valnämnden 

Ordförande: Kenneth Hake 

Förvaltningschef: Hans Hyllstedt/ Jens Odevall 


I varje kommun skall finnas en valnämnd. Kommunen är indelad i två valkretsar 

uppdelade på 17 valdistrikt. Valnämnden består av fem ledamöter och lika många 

ersättare, vilka under året har erhållit grundläggande utbildning inom nämndens 

område. 


Valnämndens verksamhet visar på ett underskott 15 tkr. Kostnader för utbildning samt 

resor i samband med utbildning är anledningen till nämndens underskott. 


År 2014 kommer både val till Europaparlamentet att äga rum i juni månad och val till 

riksdagen, landstings‐ och kommunfullmäktige församlingarna i september månad. 

Ekonomiskt resultat (tkr) 


Bokslut 

2011 

Bokslut 

2012 

Budget 

2012 



Kostnader ‐7 ‐28 ‐13 ‐15 

Summa nettokostnader ‐7 ‐28 ‐13 ‐15 


Bokslut 

2008 

Bokslut 

2009 

Bokslut 

2010 

Bokslut 

2011 

Bokslut 

2012 

Nettokostnad per invånare (kr) * 0,13 0,10 8 0,22 0,90 

Antal invånare 1 november 30 961 30 961 31 126 31 205 31 088 

* Beräknas på antalet invånare den 1 november 

73

Festivalkommittén 

Ordförande: Suzanne Svensson 

Producent: Conny Nilsson 


Årets invigning blev något alldeles extra då vi lyckats med hjälp av region Blekinge att 

engagera ”The Russian Red Army & Navy and Dance Ensemble” från Kaliningrad. Denna 

världskända grupp gjorde sitt första besök i Sverige. Framträdandet som var mycket 

välbesökt gjorde en uppvisning av världsklass både vad gällde musik och dans. 

Festivalen besöktes för första gången av vår nye landshövding Berit Andnor vilken även 

förrättade invigningen. 

Arbetet fortsatte med att jobba med förändring av musik ute på gatorna. Nya 

samarbetspartners för att utveckla matprojektet nere i kulturkvarteren var kommunens 

bägge EU‐projekt ”CLUK” och ”ETT STEG LÄNGRE” ett samarbete som fungerade bra och 

kommer att utvecklas. Andra nya inslag för året var ett samarbete med konstnärer från 

närområdet som målade och sålde konstverk på plats samt en satsning på ungdomar i 

samarbete med Musikforum genomfördes vid Österslättskolan. 

Festivalen måste anses som både välbesökt och lyckad. Finalen som de senaste åren har 

regnat bort genomfördes i år i bra väder som ett lyckat och välbesökt inslag. 


Den totala sponsorsbiten minskade både vad gäller de lokala handlarna och våra större 

samarbetspartners mest beroende på att AAK helt uteblev. Trots att vi lyckades med att 

engagera Nordens största rockband ”KENT” uteblev den stora publiktillströmningen till 

onsdagskonserten, vilket gjorde att vi ej lyckats få något överskott. Detta tillsammans gör 

att vi kommer att redovisa ett underskott för festivalen 2012. 


Arbetet går vidare med att försöka utveckla tankarna med mat runt Östersjön nere i 

kulturkvarteren. Kontakt har även tagits med konstföreningen för att tillsammans 

utveckla samarbetet oss emellan. Planer är även att utöka det konstprojekt som vi 

startade 2012. För övrigt jobbar vi vidare för att hela tiden hitta på något nytt och att 

utveckla det vi redan är bra på. 


(tkr) 

Bokslut 

2011 

Bokslut 2012 

Budget 

2012 


2012 

Intäkter 2856 3015 3138 ‐123 

Kostnader ‐4691 ‐5322 ‐5250 ‐72 

Summa 

nettokostnader 


Östersjöfestivalen 


invånare 

‐1835 ‐2307 ‐2112 ‐195 

Bokslut 

2008 

Bokslut 

2009 

Bokslut 

2010 

Bokslut 

2011 

Bokslut 2012 

54 60 54 59 74 

74

Karlshamnsfastigheter AB 

Allmänt 

Karlshamnsfastigheter AB bygger, köper, säljer och förvaltar verksamhetslokaler inom 

Karlshamn kommun. Bolaget är en viktig kugge för utvecklingen av näringslivet i Karlshamns 

kommun och verkar som ett komplement till den privata näringen gällande försörjning av 

verksamhetslokaler. I vissa fall är kommunalägda lokaler den enda möjligheten för att kunna 

skapa önskade nyetableringar och efterleva de krav som näringen och utvecklingen kräver. Den 

rådande konjunkturen vid etableringstillfället har varit och är en av parametrarna inför beslut. 

Bolaget erbjuder verksamhetslokaler för handel, hantverk, utbildning och industrier. 

Bolaget äger åtta fastigheter i Svängsta och Karlshamn av olika ålder och karaktär. Tillsammans 

förvaltar bolaget ca 48 950 m 2 . Den största och mest ekonomiskt krävande fastigheten är Halda 

Utvecklingscentrum i Svängsta. Fastigheten består av ca 33 300 m 2 varav ca 24 000 m 2 

uppskattas som uthyrningsbart. De äldsta delarna byggdes redan 1887 och de nyaste 1966 

vilket även det är en anmärkningsvärd hög ålder. Fastigheten är stor och har ett löpande stort 

underhållsbehov. Fastigheten är av betydande vikt för Svängsta och företagandet där. Här finns 

idag drygt 20‐tal företag och ca 165 personer sin utkomst. En av årets nyetablering har 

säsongsanställda under 4‐5 månader som uppgår till 75 extra, till största del ungdomar. I 

Karlshamn finns våra största fastigheter på Östra Piren. De är av en helt annan karaktär och 

mer teknikkrävande. Den största hyresgästen är Blekinge Tekniska Högskola, BTH. Här finns 

även andra verksamheter som avspeglar den nya tidens framtidsföretag, många med koppling 

till BTH:s inriktning. Bolaget kan erbjuda verksamhetslokaler av olika standard, inriktning och 

prisklass. Det ser vi som en konkurrensfördel. 

 

 

 

 

 

 

 

Årets resultat 

Årets resultat blev – 25,0 mnkr (inkl nedskrivning av fastigheter) mot budgeterat – 5,3 mnkr. 

Bolaget erhöll koncernbidrag och aktieägartillskott av motsvarande belopp. 

Viktiga händelser 2012 

Arbete med energibesparande åtgärder fortlöper och ger synbara resultat. 

Ett stort intresse för etableringar på Östra Piren som har hög hyresbeläggning. 

Paketlösning genomfördes för en ny stor hyresgäst till Halda UC. 

Framtida händelser 

Utvecklingen på Östra Piren fortsätter. 

Etapp V, forskningscentrum på Östra Piren, börjar ta form och innehållet preciseras. 

Halda Utvecklingscentrum fungerar som ett nav för företagen i Svängstaregionen. 

Resultat och nyckeltal, alla belopp 2008 2009 2010 2011 2012 

i tkr 

Resultat efter finansiella poster ‐7 145 ‐4 467 ‐4 439 ‐4 990 ‐25 024 

Soliditet (%) 2,0 1,9 2,0 2,0 2,0 

Avkastning på sysselsatt kapital ‐ ‐ ‐ ‐ ‐ 

Nettoinvesteringar 13 178 15 021 3 242 1 128 14 944 

75

Karlshamn Energi 

Karlshamn Energi AB är ett helägt kommunalt bolag i Stadsvapnetkoncernen. Karlshamn Energi 

bedriver eldistribution, värmeförsäljning, bredbandsverksamhet och tjänster. Karlshamn 

Energi Elförsäljning AB producerar vindkraft och säljer el. 

Resultat 

Årets resultat blev 15 mnkr. Resultatet ligger över budget bl.a. beroende på ökad 

värmeförsäljning. Koncernbidrag lämnas med 9,3 mnkr. Sjukfrånvaron var 3,2 %. 

Viktiga händelser 

Förhandsreglering av elnätet har införts. Totalt har c:a 1700 felbehäftade enfasmätare blivit 

utbytta. Mätinsamling och debitering har anpassats till de nya kraven på timavläsning. 

Nya fjärrvärmeanslutningar är bland annat nytt växthus i Elleholm, ABU i Svängsta samt ett 30 

tal mindre fastigheter, bland annat konvertering av direktelhus i Korpadalen. 

Svartfiber levereras till Karlshamns kommun från 2012‐04‐01. Fibernät på landsbygden med 

ADSL‐kunder har förvärvats från IP‐Only. ”Karlshamnsporten” har introducerats och 

bredbandstjänster levereras i ett öppet nät. Karlshamn Energi medverkar också vid utbyggnad 

av byanät. 

Elpriserna har under året varit låga, främst på grund av god tillgång på vattenkraft. Under året 

förvärvades två vindkraftverk i Sölve från Eolus Vind AB. En större solcellsanläggning har 

installerats på företagets garagetak. 

Karlshamn Energi arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor. Genom fjärrvärmeanslutning av 

fastigheter minskar utsläppen av koldioxid, med energitjänster effektiviseras kundernas 

energianvändning och med ny vindkraft ökar andelen förnybar elproduktion. 


Karlshamn Energi har en stabil verksamhet med god lönsamhet och nöjda kunder. Företaget 

har goda förutsättningar att nå uppsatta verksamhetsmål och ägarkrav. Elnätets 

mottagningsstation Karlshamn T kommer att byggas om under 2013. Karlshamn Energi arbetar 

med systemeffektivisering av fjärrvärmenätet med målet att uppnå ett system med 90/40°C i 

fram‐ respektive returledning. 

Ökad konkurrens på bredbandsområdet skapar ett större utbud av tjänster, vilket i slutändan 

gynnar kunderna. Karlshamn Energi arbetar för ett utökat regionalt samarbete. 

Energitjänsterna kommer att vara viktiga för implementering av EU´s 

energieffektiviseringsdirektiv. 

På elhandelsområdet kommer samarbetet med Skellefteå Kraft att fortsätta. Elförsäljningen 

kommer att fokuseras på att återta förlorade marknadsandelar, när kommunkoncernen 

försvinner som kund. 

Nyckeltal 2008 2009 2010 2011 2012 

Resultat efter finansiella poster, mnkr 12,0 23,5 15,6 12,8 15.0 

Soliditet, % 27 31 33 36 30,4 

Avkastning på sysselsatt kapital, % 8,1 11,2 7,9 7,2 6,0 

Nettoinvesteringar, mnkr 37 25 24 27 103 

76

Karlshamns Hamn AB 

Karlshamns Hamn AB är ett helägt dotterbolag till Stadsvapnet i Karlshamn AB. Enligt 

ägarens direktiv från 2005 skall Karlshamns Hamn AB vara kommunstyrelsens redskap 

i näringspolitiska frågor som är kopplade till hamnverksamheten. 

Under 2012 så omsatte Karlshamns Hamn 5 155 000 ton (5 715 000 ton). Vilket är lägre 

än 2011 års volymer. 2012 års ekonomiska resultat är i lägre än de budgetsiffror som 

presenterades inför året. Karlshamn befäster genom 2012 års volym sin ställning som 

en Sveriges absolut största hamnar. 

Hamnen har sin största och mest betydelsefulla verksamhet inom segmenten 

petroleum‐, bulk‐ och skogsprodukter samt färjetrafik. 

Bolagets resultat efter finansiella poster uppgick till 0,6 mnkr (2,0), där en 

nedskrivning påverkar resultatet negativt med 1,0 mnkr. 

 

 

 

 

 

Viktiga händelser 2012 

Bildar gemensamt bolag med Scandinavian Tank Storage. Vid namn Karlshamns Tank 

Storage och investerar i 3 nya oljecisterner i Oxhaga omfattande 22 000 cbm 

Kaj förstärkning i Stilleryd påbörjas för att klara en ny kran, kostnad 23 mnkr 

KHAB investerar 27,5 mnkr i en ny kran en Liebherr 550 med lyftkapacitet om 144 ton 

och är nu redo att ta upp konkurrensen på tunga lyft och container hantering 

Stenintäkter upphör resulterar i ett vinsttapp på ca 4 mnkr och en minskning av 

tonnage överstigande 0,5 mnkr jmf 2011 

KHAB gör en inbrytning på marknaden för tunga lyft och 11 vindkraftverk hanteras i 

hamnen. 

77

Karlshamnsbostäder AB 

Karlshamnsbostäder definieras som ett allmännyttigt kommunalt bostadsbolag och omfattas 

därför av lagn för dessa. Den huvudsakliga verksamheten är förvaltning och uthyrning av 

bostäder. Bolaget har 2 281 ordinära bostäder fördelade på 140 611 kvm. Dessutom 57 448 

kvm lokaler främst åt den kommunala omsorgens verksamhet. Bolaget har bostäder i alla 

kommundelar och är också organiserade efter detta. Totala antalet anställda är 52. Bolaget är 

miljödiplomerat. Karlshamns kommun äger 100% av aktierna i Karlshamnsbostäder AB. 


Resultatet för 2012 är ganska precis 7 mnkr. Så gott som samtliga uppsatta mål har uppnåtts 

eller överträffats. Påbörjandet av renovering kv. Dalsland är det enda som inte uppnåtts. 

Viktiga händelser under året 

Förutom inriktning och insatser för hållbar utveckling har verksamhetens fokus för 2012 varit: 

Svängstastrategi, Konceptstrategi, Förstärkt underhåll och Planering för nybyggnation. Inom 

dess områden kan nämnas att avseende på det sociala ansvaret så har antalet avhysningar och 

hyresskulder fortsatt att hållas på en låg nivå. Under året har också trygghetsinventeringar 

gjorts i ett antal bostadsområden. Samtliga hyresgäster erbjuds att delta i bostadsmöten. 

Det ekonomiska ansvaret innehåller motiverade hyreshöjningar för en stabil ekonomi. Den 

genomsnittliga hyreshöjningen under 10 år är 2,08% och följer eller understiger övrig 

prisutveckling. Detta med beaktande att underhållssatsningarna ökat kraftigt och 

driftkostnaderna sänkts. Inom det ekologiska ansvaret har resursförbrukningarna fortsatt 

minska. Särskilt påtagligt är den sänkta vattenförbrukningen med 11%. Även 

värmeförbrukningarna, avfallsmängden och elförbrukningarna minskar. Energiinstallationer av 

olika slag har god återbetalningsförmåga. Svängstastrategin innebär koncentration till ett fåtal 

fastigheter och satsningar på dessa. 43 lägenheter har sålts och frigjort kapital investeras i 

behållna fastigheter. Konceptstrategin har inneburit ytterligare ungdomsbostäder som nu är ca 

25. Studentbostadsgarantin innehålls. Antalet trygghetsbostäder kommer att öka. 

Två stora fönsterbyten har gjorts inom ramen för Förstärkt underhåll. Det gäller Skolgatan i 

Mörrum och kv. Trädgården i Karlshamn. Det stora renoveringsprojektet i kv. Dalsland 

(Vinkelgatan) har försenats och inte kunnat påbörjas under året. Planeringen av nybyggnation 

har avsett Skyttevägen etapp två, Möllebacken, Stationsområdet, trygghetsbostäder Mörrum 

samt förprojektering av Östralycke. En grupp anställda har utbildat sig i Lean. 

Kundundersökning och medarbetarundersökning har gjorts under året och resultaten är goda. 

Undersökningarna är bra underlag för verksamhetens utveckling. 


Marknaden bedöms under det närmaste året som oförändrad. Fortsatt befolkningsminskning i 

kommunen påverkar dock på sikt. En stark ekonomi är förutsättningen för att kunna möte det 

stora behovet av renoveringar och upprustningar kommande år. Bolaget har goda 

förutsättningar för det. Dessa behov påverkar dock möjligheterna till nyinvesteringar. Bolaget 

kan därför i den del som avser ägardirektivets vision om att bygga nya bostäder få svårt att 

uppfylla dom. Förväntningar och krav från kunder blir högre och mera differentierade. Det är 

en utmaning som bolaget måste kunna hantera. Personalens kompetens och goda ambitioner 

måste kontinuerligt stödjas för att kunna möta detta. 2013 förväntas bli i stort som 2012 med 

undantag för att renoveringen av kv. Dalsland kommer att sänka resultatet till den nivå som 

långtidsplanen anger, ca 3,0 mnkr. Detta följer ägardirektivets krav. 

Resultat och nyckeltal 2008 2009 2010 2011 2012 

Resultat efter finansiella poster 1742 4711 2839 4574 6898 

Soliditet % 17,4 17,8 17,7 17,7 18,5 

Avkastning på sysselsatt kapital * 0,2 0,6 0,4 0,6 0,9 

Nettoinvesteringar 24111 682 64335 24983 5742 

78

Räddningstjänsten Västra Blekinge 

I Karlshamn, Olofström och Sölvesborgs kommuner är räddningstjänsten organiserad i ett 

kommunalförbund. Förbundet arbetar utifrån ett processperspektiv där allt ifrån små 

vardagsolyckor till stora extraordinära händelser integreras i tre huvudprocesser: Stöd till 

enskilda, Insatser vid oönskade händelser och Analys och utredning. Förbundet har ett 

handlingsprogram för räddningstjänsten där förebyggande åtgärder särskilt betonas. 

Karlshamns ägarandel är 57,8 %. 

Årets resultat uppgick till 572 tkr, vilket är en förbättring mot budgeterat resultat för året 

som var ‐298 tkr. Detta beror enbart på den engångsintäkt som erhölls från Fora avseende 

återbetalning av premier för år 2007 och 2008. Frånsett detta har förbundets ekonomi följt 

den beslutade budgeten och förbundet har bedrivit verksamheten enligt beslutad 

verksamhetsplan med bibehållen kvalitet. 

Viktiga händelser 2012 har varit utbildningsplan för skolor, drunkningsprojekt, säkerhet i 

vårdboenden, tillsyner på hotell, pensionat och vandrarhem, ny hemsida och utvecklad 

återkoppling efter olyckan. 

För att möta medborgarnas krav på säkerhet och trygghet måste förbundet följa med 

samhällsutvecklingen och vara fortsatt dimensionerade för riskerna i medlemskommunerna. 

Förbundets egna kapital bedöms vara fortsatt stabilt vilket gör det möjligt för förbundet att 

även framledes finansiera investeringar på egen hand. 

Miljöförbundet Blekinge Väst 

Miljöförbundet Blekinge Väst ska fullgöra medlemskommunernas myndighetsuppgifter inom 

miljö‐ och hälsoskyddsområdet. Karlshamns ägarandel är 50,8 %. 

Årets resultat uppgår till ‐ 0,14 mnkr. Underskottet har huvudsakligen uppstått på grund av 

1100 kkr lägre intäkter än budgeterat för åtgärdande av enskilda avlopp samt tillsyn inom 

områdena lantbruk, förorenad mark och livsmedel. Personalkostnaderna blev 552 kkr lägre än 

budgeterat. De lägre personalkostnaderna beror främst på höga sjukskrivningstal under året 

varav ett par långtidssjukskrivningar. 

Verksamheten under året har präglats av omorganisation av verksamheten, onormalt hög 

sjukfrånvaro, föräldraledigheter i nyckelpositioner. Det har medfört en mer turbulent och 

svårhanterlig styrning av verksamheten än normalt. Övergången i den nya organisationen har 

därför blivit fördröjd och inte fungerat så smidigt som avsett. 

Även om måluppfyllnaden inte varit fullständig för de nyckeltal som redovisas i 

årsredovisningen så finns det positiva siffror också. Resultatet från ärendeenkäten visar på ett 

högt betyg för vår arbetsinsats. På en sexgradig skala ligger omdömet på i stort sett alla 

områden över en god bit över fyra. Svarsfrekvensen ligger inom de flesta ärendetyper över 20 

% vilket torde innebära att det är ett representativt resultat för helheten. 

79

Cura Individutveckling 

Cura Individutvecklings huvuduppdrag är att i nära samarbete med medlemskommunerna 

erbjuda tjänster inom områdena vård, skola och omsorg, både avseende institutions‐ och 

öppenvård. I ett historiskt perspektiv har Curas tyngdpunkt legat inom det psykosociala 

området men i takt med en allmän samhällsförändring och fokus på nya problemområden har 

Curas verksamhet också inriktats mot det neuropsykiatriska området. Årets resultat visar ett 

överskott med 2,8 mnkr vilket är en positiv avvikelse mot budget med ca 1,4 mnkr. 

Cura har under året startar ett nytt boende, Cura Vik i Sölvesborg. Boendet är en del i den 

samlade verksamheten Cura Ungdomsboende, för ensamkommande asylsökande barn. 

Boendet har idag kapacitet att ta emot tio ungdomar men en potential att växa till ca 20 

ungdomar. Verksamheten bedrivs på uppdrag av Ronneby, Sölvesborgs och Olofströms 

kommuner. Vi har också utvecklat Cura Resurscentrum som samlar resurspersoner med 

spets‐ och specialistkompetens inom förbundet för att kunna erbjuda kommunerna 

samordnade insatser snabbt och obyråkratiskt när kommunerna ställs inför extraordinära 

problemsituationer. Här samordnar vi även andra externa tjänster som handledning, 

utbildning och konsultation. Speciellt handlednings‐ och utbildningsdelen har utvecklats och 

vuxit under året. 

Det finns ingenting som idag direkt hotar Curas verksamheter utan vi upplever att våra 

tjänster väl svarar mot kommunernas behov. Vi är dock väl medvetna om att förhållanden kan 

förändras mycket snabbt och vår utmaning är att förhålla oss flexibla till en allmän 

samhällsutveckling och kommunernas förändrade krav. 

Västblekinge Miljö Aktiebolag 

Västblekinge Miljö AB ägs av kommunerna Karlshamn, Olofström och Sölvesborg. 

Aktiekapitalet fördelar sig enligt följande: Karlshamn 50 %, Olofström och Sölvesborg vardera 

25 %. Bolagets verksamhet finns i Mörrum . Sedan 2011 ingår verksamheten i Sydostkemi AB i 

Västblekinge Miljö AB. Årets resultat uppgår till 2,6 mnkr. 

Under året slutfördes utbyggnaden av källsorteringssystemen Mini och Maximiljö. 

Sista etapperna var färdiga innan sommaren. Merparten av hushållen, drygt 80 %, har valt 

Maximiljö, systemet för ful källsortering. 

Byggnationen av rötningsanläggningen har under året varit den dominerande verksamheten 

för bolaget. Det är den största enskilda investeringen hittills i bolagets historia. Byggnationen 

färdigställdes under december månad, provdrift sker fram till april 2013 då VMAB tar över 

anläggningen i egen regi. 

Totala mängden avfall som mottagits under året uppgår till 57 589 ton, vilket är en ökning 

med 6 732 ton än föregående år. Den stora ökningen beror på större mängd schaktmassor, 

14 097 ton,som tagits emot till sluttäckningsarbeten. En tydlig ökning av bygg‐ och 

industriavfall. Mängden hushållsavfall minskade något, helt i linje med ambitionenerna med 

de nya källsorteringssystemen. 

80


Resultaträkning (mnkr) 

Kommun 

2012 

Sammanställd 

redovisning 

2012 

Kommun 

Sammanställd 

redovisning 

2011 

2011 

Verksamhetens intäkter 389 842 345 790 

Verksamhetens kostnader ‐1 744 ‐2 067 ‐1 675 ‐1 995 

Avskrivningar ‐73 ‐168 ‐68 ‐140 

Verksamhetens nettokostnader ‐ 1 428 ‐ 1393 ‐1 398 ‐1 345 

Skatteintäkter 1 211 1 211 1 183 1 183 

Generella statsbidrag och utjämning 264 264 248 248 

Finansiella intäkter Not 7 5 6 12 7 

Finansiella kostnader Not 8 ‐8 ‐55 ‐8 ‐50 

Resultat före extraordinära 

poster 

44 33 37 43 

Extraordinära intäkter 0 0 0 

Extraordinära kostnader 0 0 0 

Skatt, uppskjuten Not 1 0 10 0 ‐3 

Skatt, aktuell Not 1 0 0 0 

Årets resultat 44 43 37 40 

81


Kassaflödesanalys (mnkr) 

Kommun 

Sammanställd 

redovisning 

2012 

Kommun 

Sammanställd 

redovisning 

2011 

2012 

2011 

Den löpande verksamheten 

Resultat efter finansiella poster 44 33 37 43 

Just för poster som inte ingår i 

kassaflödet: 

Avskrivningar 73 168 68 140 

Förändring av avsättningar ‐ 1 ‐1 2 1 

Reavinst, försäljning materiella 

0 ‐6 ‐1 ‐5 

anläggn.tillg. 

Betald skatt 0 1 0 1 

Övrigt 0 0 0 0 

Upplöst VA‐fond/avsättning deponi 0 ‐2 4 4 

Kassaflöde från den löpande 

verksamheten före förändringar 

av rörelsekapital 

116 193 110 184 

Kassaflöde från förändr. i 

rörelsekapital 

Ökning/minskning av varulager 0 ‐1 0 0 

Ökning/minskning av kortfristiga ‐ 85 ‐90 1 11 

fordringar 

Ökning/minskning av kortfristiga 100 102 ‐70 ‐87 

skulder 

Kassaflöde fr. den löpande 

verksamheten 

15 204 ‐69 ‐76 

Investeringsverksamheten 

Förvärv av immateriell 

anläggningstillgång 

Förvärv av materiella 

anläggningstillgångar 

Avyttring av materiell 


Förvärv av finansiella 


Avyttr/minsk av finansiella 

anläggn tillgång 

Kassaflöde från 

investeringsverksamheten 

0 0 0 0 

‐150 ‐331 ‐163 ‐236 

1 10 2 9 

0 ‐19 ‐2 ‐2 

0 0 0 0 

‐149 340 ‐163 ‐229 

82


Finansieringsverksamheten 

Kommun 

Sammanställd 

redovisning 

2012 

Kommun 

Sammanställd 

redovisning 

2011 

2012 

2011 

Upptagna lån 52 179 0 245 

Upplöst VA‐fond 0 0 ‐4 ‐4 

Långfristiga fordringar 0 0 239 0 

Amortering av låneskulder ‐99 ‐99 ‐2 ‐22 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 

‐47 80 233 219 

Årets kassaflöde ‐65 ‐57 111 98 

Likvida medel vid årets början 173 267 62 169 

Likvida medel vid årets slut 108 210 173 267 

Balansräkning (mnkr) 

Tillgångar 

Anläggningstillgångar 

Kommun 

2012 

Sammanställd 

redovisning 

2012 

Kommun 

2011 

Sammanställd 

redovisning 

2011 

Imateriella anläggningstillgångar 0 4 0 5 


‐ mark, byggn och tekn anläggn 995 2 137 923 2 093 

‐ maskiner och inventarier 109 515 104 440 

‐ pågående nyanläggningar 0 76 0 36 

Finansiella anläggningstillgångar 182 45 182 21 

Summa anläggningstillgångar 1 286 2 777 1 209 2 595 

Omsättningstillgångar 

Förråd mm 0 7 0 5 

Kortfristiga fordringar 166 254 81 164 

Kassa och bank 108 210 173 267 

Summa omsättningstillgångar 274 471 254 436 

Summa tillgångar 1 560 3 248 1 463 3 031 

Eget kapital, avsättningar och 

skulder 

Eget kapital 

Eget kapital, ingående 1 039 1 037 998 997 

Upplöst VA‐fond till EK 0 0 4 0 

Årets resultat 44 43 37 40 

Summa eget kapital 

Not 16 

1 083 1 080 1 039 1 037 

83

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner och 

liknande 

förpliktelser 

7 7 8 8 

Not 17 

Avsättning för uppskjuten skatt 0 49 0 54 

Övriga avsättningar 0 9 0 11 

Skulder 

Långfristig skuld anläggningslån 

148 1 554 195 1 509 

Not 18 

Långfristig skuld VA‐fond 

0 0 0 0 

Not 18 

Kortfristiga skulder 

322 549 221 412 

Not 19 

Summa avsättningar och skulder 477 2 168 424 1 994 

Summa eget kapital, avsättn och 

skulder 

1 560 3 248 1 463 3 031 

Panter och ansvarsförbindelser 

Kommun 

2012 

Sammanställd 

redovisning 

2012 

Kommun 

2011 

Sammanställd 

redovisning 

2011 

Ansvarsförbindelser 

Pensionsförpliktelser som inte har 

upptagits bland skulderna eller 

avsättningarna 20 

750 750 755 755 

Övriga ansvarsförbindelser 

Borgens‐ och övriga 

1 402 1 405 1 199 1 199 

ansvarsförbindelser 21 

Ställda panter 0 140 0 143 

Summa panter och 

ansvarsförbindelser 

2 152 2 295 1 954 2 097 

84


Resultaträkning (mnkr) Not 2012 2011 

Verksamhetens intäkter 2 389 345 

Verksamhetens kostnader 3 ‐1 744 ‐1 675 

Avskrivningar 4 ‐ 73 ‐68 

Verksamhetens nettokostnader ‐ 1428 ‐1 398 

Skatteintäkter 5 1 212 1 183 

Generella statsbidrag och utjämning 6 264 248 

Finansiella intäkter 7 5 12 

Finansiella kostnader 8 ‐8 ‐8 

Resultat före extraordinära poster 44 37 

Extraordinära intäkter 0 0 

Extraordinära kostnader 0 0 

Årets resultat 9 44 37 

85

Kassaflödesanalys (mnkr) 

Den löpande verksamheten 2012 2011 

Resultat efter finansiella poster 44 37 

Avskrivningar 73 68 

Förändring av avsättningar ‐1 2 

Reavinst vid försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 ‐1 

Upplöst VA‐fond 0 4 


verksamheten före förändringar 

av rörelsekapital 116 110 

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital 

Ökning/minskning av varulager 0 0 

Ökning/minskning av kortfristiga fordringar ‐85 1 

Ökning/minskning av kortfristiga skulder 100 ‐70 


verksamheten 

15 ‐69 

Investeringsverksamhet 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar ‐150 ‐163 

Avyttring/ minskning av materiella anläggningstillgångar 1 2 

Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 0 ‐2 

Avyttring/minskning av finansiella anläggningstillgångar 0 0 


investeringsverksamheten 

10 ‐149 ‐163 

Finansieringsverksamheten 

Upptagna lån 52 0 

Upplöst av VA‐fonden 0 ‐4 

Långfristiga fordringar 0 239 

Amortering av låneskulder ‐99 ‐2 


finansieringsverksamheten 

‐47 233 

Årets kassaflöde ‐65 111 

Likvida medel vid årets början 173 62 

Likvida medel vid årets slut 108 173 

86


Balansräkning (mnkr) Not 2012 2011 

Tillgångar 

Anläggningstillgångar 


- mark, byggnader och tekniska anläggningar 11 995 923 

- maskiner och inventarier 12 109 104 

Finansiella anläggningstillgångar 13 182 182 

Summa anläggningstillgångar 1 286 1 209 

Omsättningstillgångar 

Förråd m m 0 0 

Fordringar 14 166 81 

Kassa och bank 15 108 173 

Summa omsättningstillgångar 274 254 

Summa tillgångar 1 560 1 463 

Eget kapital, avsättningar och skulder 

Eget kapital 

Eget kapital, ingående 1 039 998 

Upplöst VA-fond 0 4 

Årets resultat 44 37 

Summa eget kapital 16 1 083 1 039 

Avsättningar 

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 17 7 8 

Skulder 

Långfristiga skulder anläggningslån 18 148 195 

Långfristiga skulder VA-fond 18 0 0 

Kortfristiga skulder 19 322 221 

Summa skulder och avsättningar 478 424 

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 560 1 463 

Panter och ansvarsförbindelser 

Ansvarsförbindelser 

Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland 

skulderna eller avsättningarna 20 750 755 

Övriga ansvarsförbindelser 

Borgens- och övriga ansvarsförbindelser 21 1 402 1 199 

Summa panter och ansvarsförbindelser 2 152 1 954 

87

Noter (mnkr) 

Not 1 Skattekostnad 2012 2011 


Dotterbolagens skattekostnad är 0,2 mnkr och 

redovisas i koncernresultaträkningen. Uppskjuten 

skattekostnad hänförlig till obeskattade reserver och 

koncernmässiga justeringar uppgår till 10,3 mnkr. 

Not 2 

Verksamhetens intäkter mnkr 

Bidrag från staten 174 135 

Konsumtionsavgifter 55 56 

Försäljning av verksamhet 46 47 

Hyror, arrende 41 40 

Omvårdnadsavgifter, 

37 32 

barnomsorgsavgifter 

Försäljning av kost, skog m m 32 31 

Övriga avgifter 4 3 

Försäljning anläggningstillgångar 0 1 

Fördelningar 0 0 

Summa intäkter 389 345 

Jämförelsestörande intäkter: 42 0 

AFA återbetalning (29,5 mnkr) 

Socialstyrelsen ( 12,6 mnkr) 

Not 3 

Verksamhetens kostnader 

Löner till anställda ‐831 ‐796 

Sociala avgifter ‐267 ‐258 

Entreprenader, köp av verksamhet 

‐194 ‐189 

och konsulter 

Bidrag och transfereringar ‐110 ‐102 

Pensionskostnader ‐79 ‐71 

Lokal och markhyror, leasing ‐ 74 ‐72 

Bränsle, energi och vatten ‐53 ‐49 

Materialkostnader ‐40 ‐38 

Livsmedel ‐27 ‐26 

Övriga kostnader ‐69 ‐74 

Summa kostnader ‐1 744 ‐1 675 

(mnkr) 

Intäkter Kostnader 

Enligt driftredovisningen 706 ‐2 061 

Avgår finansiella poster i verksamheten 

Tillkommer gemensamma verksamhetsposter 

Avgår interna poster ‐317 304 

Aktiverat eget arbete 13 

Resultaträkningen 389 ‐1 744 

Not 4 

Avskrivningar 

Avskrivning enligt nominell metod 73 68 

Nedskrivning anläggningstillgångar 0 0 

73 68 

88

Not 5 Skatteintäkter 2012 2011 

Allmän kommunalskatt 1 197 1 156 

Skatteavräkning 2012 14 

Skatteavräkning 2011 0 23 

Skatteavräkning 2010 4 

1 211 1 183 

Not 6 

Not 7 

Generella statsbidrag 

och utjämning 

Inkomstutjämningsbidrag 224 207 

Bidrag för LSS‐utjämning 40 38 

Regleringsbidrag 16 32 

Kommunal fastighetssavgift 54 50 

Tillfälligt konjunkturstöd 2010 0 0 

Regleringsavgift 0 0 

Kostnadsutjämningsavgift ‐70 ‐79 

264 248 

Finansiella intäkter 


Ränteintäkter och liknande 

6 7 

resultatposter 

Kommunen 

Ränteintäkter 4 11 

Borgensavgifter 1 1 

5 12 

Not 8 

Not 9 

Finansiella kostnader 


Räntekostnader och liknande 

‐55 ‐50 

resultatposter 

Kommunen 

Räntekostnader mm ‐8 ‐8 

‐8 ‐8 


Avstämning mot kommunallagens 

balanskrav: 

Årets resultat enligt 

43,6 37,0 

resultaträkningen (tkr) 

‐ varav kommunen 43,5 38,0 

‐ varav vatten 

‐ varav avlopp 

0 

0 

1,3 

‐2,4 

Avgår: resultat vatten och avlopp 

Avgår: samtliga realisationsvinster 

‐0,1 

‐0,2 

1,1 

‐1,2 

Justerat resultat + 43,3 + 

36,9 

89

Not 10 Förvärv av materiella anläggningstillgångar 2012 2011 

Investeringsutgifter, brutto 156 167 

Investeringsbidrag 0 ‐1 

Försäljningsmedel exkl. reavinster ‐6 ‐3 

Nettoinvesteringar 150 163 

Not 11 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2012 

Anskaffning enl IB 

Belopp mnkr Markreserv Verksamh Fastigheter Publika Fastigheter Summa mark, 

fastigheter för affärs- fastigheter för annan byggn, tekn 

verksamhet 

verksamhert anläggningar 

111 112 113 114 115 

Anskaffningsvärden 

Ingående 

anskaffningsvärde 92 997 309 330 8 1 736 

Årets investeringsutgifter 

16 71 8 32 127 

Årets investeringsinkomster 

-1 -2 -2 -5 

Utrangeringar 

Försäljning -1 -1 

Nedskrivningar 

Omklassificeringar 

Utgående 

ackumulerade 

anskaffningsvärde 107 1 068 315 360 8 1 858 

Avskrivningar 

Ingående 

avskrivningar -1 -436 -199 -172 -5 -813 

Försäljningar/ 

utrangering 

Nedskrivningar 


Årets 

avskrivningar 0 -33 -7 -10 0 -49 

Utgående 

ackumulerade 


Ingående planenligt 

restvärde 91 561 110 159 3 923 

Utgående planenligt 

restvärde 105 599 110 179 3 995 

90

Not 12 Maskiner, inventarier, bilar, ADB samt konst 2012 

Anskaffn enl IB 

Belopp mnkr Maskiner Inventarier Fordon ADB Konst Övriga Summa 

maskiner maskiner 

121 122 124 125 128 129 invent m m 

Anskaffningsvärden 

Ingående 


Årets investeringsutgifter 

6 14 1 7 0 0 29 

Årets investeringsinkomster 

0 0 

Försäljning 

Utrangering -3 -5 -8 

Nedskrivning 


Utgående 

ackumulerade 


Avskrivningar 

Ingående 


Försäljning 

Utrangering 3 5 8 


Årets 


Utgående 

ackumulerade 


Ingående planenligt 

restvärde 13 62 7 14 4 5 104 

Utgående planenligt 

restvärde 16 64 6 14 4 5 109 

Not 13 

Finansiella 


2012 2011 

Aktier och andelar: 

Aktier i koncernföretag 162 162 

Övriga aktier och andelar 8 9 

Långfristiga fordringar: 

Koncernfordringar 0 0 

Övriga långfristiga fordringar 12 11 

182 182 

91

Not 14 Fordringar 2012 2011 

Kundfordringar 27 13 

Diverse kortfristiga fordringar 52 45 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 87 23 

166 81 

Not 15 Kassa och bank 

Plusgiro (Koncernvalutakonto t o m 31 

12 168 

oktober) 

Bankgiro (koncernvalutakonto fr om 1 

90 0 

november) 

Bank 6 5 

108 173 

Not 16 

Eget kapital 


Ingående eget kapital* 1 037 993 



Utgående eget kapital enligt balansräkning 1 080 1 037 

Kommunen 

Ingående eget kapital* 1 039 998 



Utgående eget kapital enligt balansräkning 1 083 1 039 

* Under 2010 har Eget Kapital VA, 4 mnkr, flyttats från Eget 

Kapital till Långfristig skuld, Fonderade medel VA. Se not 18. 

Under 2011 har fonden upplösts och medlen 3,7 mnkr (9/10) 

återförts till eget kapital då den ursprungliga grunden för fonden 

ej längre föreligger. 

Not 17 Avsättning till pensioner 2012 2011 

Ingående avsättning 7 5 

Försäkring 0 0 

Ränte‐ och beloppsuppräkning 0 1 

Intjänad PA‐KL, FÅP, SAP 0 1 

Nya utbetalningar ‐1 ‐1 

Utbetalningar ÖK‐SAP 0 0 

Nya efterlevandepensioner 0 0 

Grundändring 0 0 

Arbetstagare som pensionerats 0 1 

Övrigt 0 0 

Utgående avsättning 6 7 

Förändring avsättning ‐1 2 

Aktualiseringsgrad % 98 97 

92

Löneskatt avsättning pensioner 

Ingående löneskatt avsättning pensioner 1 1 

Förändring löneskatt 0 0 

Utgående löneskatt avsättning pensioner 1 1 

Avsättning pensioner inkl löneskatt 7 8 

Kommunen har en försäkringslösning hos KPA 

KPAs överskottsfond mnkr 

Ingående kapital ‐1 3 

Utgående kapital 1 ‐1 

Kommunen har under år 2012 betalat ut garantipension och särskild ålderspension till tre f d anställd enligt 

beslut. Under år 2011 var motsvarande uppgift tre f d anställda. Pensionsskuld för förtroendevald gäller en 

person. Framtida ålderspension beräknas uppgå till 0,1 mnkr per år. 

Not 18 Långfristiga skulder lån 2012 2011 

Förändring under 2012 av anläggningslånens bokförda värden: 

Ingående balans 195 197 

Ingående balans, kortfristig del 2 2 

Upplåning 52 0 

Amortering utöver plan ‐97 0 

Amortering enligt plan ‐2 ‐2 

Nästa års amortering, kortfristig del ‐2 ‐2 

Utgående balans 148 195 

Anläggningslånen, långfristig och kortfristig del, fördelar sig per långivare enligt följande: 

Nordea 8 60 

Kommuninvest 112 107 

Dexia 30 30 

Summa 150 197 

Summa långfristiga skulder 148 195 

Not 19 

Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder 54 49 

Moms och särskilda punktskatter 4 5 

Personalens skatter och avgifter 20 16 

Övriga kortfristiga skulder 28 14 

Upplupna kostnader, förutbetalda intäkter 217 137 

‐ varav upplupna löner 15 14 

‐ varav okompenserad övertid 6 5 

‐ varav semesterlöneskuld 75 70 

‐ varav särskilt 

0 0 

pensionsåtagande 

323 221 

93

Not 20 Ansvarsförbindelse pensioner 2012 2011 

Ingående ansvarsförbindelse 608 550 

Försäkring IPR 0 0 

Ränteuppräkning 8 9 

Basbeloppsuppräkning 22 8 

Gamla utbetalningar ‐32 ‐29 

Grundändring 0 0 

Förändring diskonteringsräntan * 0 45 

Aktualisering ‐2 ‐1 

Bromsen 0 23 

Övrigt ‐1 3 

Utgående ansvarsförbindelse 603 608 

Förändring ansvarsförbindelse ‐5 58 

Aktualiseringsgrad % 98 97 

Löneskatt ansvarsförbindelse pensioner 

Ingående löneskatt 147 133 

Förändring löneskatt ‐1 14 

Utgående löneskatt 146 147 

Ansvarsförbindelse pensioner inkl 

löneskatt * 

Enligt redovisningsprinciperna för pensionsåtaganden redovisas 

den totala pensionsskulden till och med år 1997 som 

ansvarsförbindelse. År 2007 infördes en ny, av SKL 

rekommenderad beräkningsmodell, RIPS 07 för beräkning av 

pensionsskulden. 

750 755 

* Fr o m 2012 har SKL beslutat om en sänkt kalkylränta för 

beräkning av pensionsåtagandet. Räntan sänks med 0,75 

procentenheter. Den sänkta räntan innebär ett ökat åtagande 

avseende ansvarsförbindelse vilket för Karlshamns del motsvarar 

45 mnkr. 

94

Not 21 Borgens‐ och övriga ansvarsförbindelser 2012 2011 

Karlshamnsbostäder AB inkl generell borgen 589 496 

Karlshamn Energi AB inkl Karlshamn Energi elförsäljning AB 149 88 

Karlshamns Hamn AB 202 162 

Karlshamnsfastigheter AB 177 178 

Stadsvapnet AB 239 239 

Kommunalt förlustansvar för egnahem 0 0 

Netport 19 19 

Västblekinge Miljö AB 27 17 

1 402 1 199 

Karlshamns kommun har i oktober 1997 KF § 105, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld 

för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 274 

kommuner som per 2012‐12‐31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått 

likalydande borgensförbindelser. 

Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som 

reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av 

ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till 

storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i 

förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest 

ekonomisk förening. 

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Karlshamns kommuns ansvar enligt ovan nämnd 

borgensförbindelse, kan noteras att per 2012‐12‐31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala 

förpliktelser till 268 008 533 162 kronor och totala tillgångar till 272 786 307 725 kronor. 

Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1494 840 980 kronor och andelen av de 

totala tillgångarna uppgick till 1 522 013 261 kronor . Kommunens andel av Kommuninvest totala 

förpliktelser och tillgångar är 0,56 %.Vid årsskiftet uppgick kommunkoncernens låneskuld till 

Kommuninvest till 1 096 mnkr. 

95

Redovisningsprinciper 

Kommunen följer i stort den kommunala redovisningslagen, rekommendationer från Sveriges 

kommuner och landsting samt av Rådet för kommunal redovisning utfärdade rekommendationer med 

undantag av: 

anslutningsavgifter, redovisas ej som intäkt i resultaträkningen utan som investeringsinkomst 

exploateringsverksamhet, redovisas ej som omsättningstillgång utan som anläggningstillgång 

avskrivning på materiella anläggningstillgångar påbörjas året efter anskaffningsåret. Vi bedömer 

att över tiden blir effekten i stort samma som rekommendationens. 

värdering av förråd görs till senaste inköpspris, då förrådshållningen är av mycket begränsad 

omfattning och avser huvudsakligen drivmedel för motorfordon 

Anläggningstillgångar har i balansräkningen tagits upp till anskaffningsvärdet (utgiften minus 

eventuella investeringsbidrag) med avdrag för avskrivningar. Anläggningstillgång är en tillgång som 

är avsedd för stadigvarande bruk, har en ekonomisk livslängd överstigande tre år och inte är av ringa 

värde. Med ringa värde menas en total anskaffningskostnad understigande ½ basbelopp exklusive 

moms. Avskrivning av anläggningstillgångar ska spegla beräknad livslängd/nyttjandeperiod för olika 

typer av investeringar. De vanligaste avskrivningstiderna är: 

Fastigheter och anläggningar: 

Maskiner och inventarier: 

Gator och VA‐ledningar: 

IT‐utrustning: 

Mark och exploateringsverksamhet: 

20‐33 år 

5‐10 år 

33 år 

3 år 

Obegränsad livslängd (ingen avskrivning) 

I redovisningen förekommer objekt utan bokfört värde. Dessa objekt är slutavskrivna men fortfarande 

i drift. Ex bilar med avskrivningstid 5 år eller att det är objekt med budgeterade belopp framåt i tiden. 

De anställdas fordran på kommunen i form av sparade semesterdagar och okompenserad övertid 

redovisas som kortfristig skuld. Förändringen under året har belastat resultatet. 

Investeringsfond VA, 4 mnkr,upprättades under 2010. Tidigare har motsvarande belopp redovisats 

som eget kapital, VA‐verksamheten. Lagen om allmänna vattentjänster innebar en möjlighet att 

avsätta medel till en fond för framtida nyinvesteringar som skulle komma hela kollektivet tillgodo. 

Förutsättningarna för fonden har ändrats och behovet av en fond kvarstår därför inte längre. Under 

2011 löstes därför resterande del av fonden (9/10) upp och återfördes till Eget kapital. 

Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not. Som jämförelsestörande 

betraktas poster som är sällan förekommande och som uppgår till väsentligt belopp. År 2012 finns det 

två jämförelsestörande poster, intäkter på totalt 42,1 mnkr. Återbetalning av AFA medel till 

kommunen, ca 29,5 mnkr samt prestationsbaserad ersättning från Socialstyrelsen ca 12,6 mnkr. Dessa 

redovisas i not 2. 

Kapitalkostnader består dels av linjär avskrivning, det vill säga lika stora belopp varje år beräknat på 

objektens anskaffningsvärden, dels av intern ränta på bokförda värdet med 2,9 procent. 

Kommunalskattens slutavräkning baseras liksom tidigare år på SKL:s prognos. År 2012 är det 

SKL:s decemberprognos,cirkulär 12:74 som använts. Fordran slutavräkning år 2011 blir + 451 kronor 

per invånare i kommunen (31 205 invånare 1 november 2011) vilket totalt blir + 14 mnkr. Justering 

av slutavräkning år 2010 är 0,2 mnkr (+7 kronor per invånare 1 november 2010, 31 126). 

Pensioner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse i enlighet med kommunal 

redovisningslag. För pensioner intjänade fr. o m 1998 (PFA 98) har kommunfullmäktige beslutat (sept 

2000) att pensionsmedel skall tillsvidare till högsta möjliga individuella del utbetalas till av den 

anställde vald kapitalförvaltare/ pensionssparkonto. Detta gäller även åren 1998 och 1999. RIPS 07 

96

används vid beräkning av pensionsåtagandet. Avsättningen till pensioner minskar med 297 tkr 

exklusive särskild löneskatt och 357 tkr inklusive särskild löneskatt. Avsättningen uppgår till 7,1 

mnkr inkl särskild löneskatt vilket är en minskning med 0,4 mnkr sedan 2011. 

Ansvarsförbindelsen minskar med 5 mnkr exklusive särskild löneskatt, 5 mnkr inklusive särskild 

löneskatt. Ansvarsförbindelsen, som ligger utanför balansräkningen, minskar från 755 mnkr till 750 

mnkr inkl särskild löneskatt. Utbetalningen av pensioner inkl löneskatt ökar från 35,5 mnkr 2011 till 

37,0 mnkr 2012. 

Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med 

löneredovisningen med följande procentsatser: 

Förtroendevalda 31,42 % 

Anställda med avtalspension 38,98 % 

Övriga 32,15 % 

Redovisningsprinciper för den sammanställda redovisningen 

Här ingår de företag där kommunens ägarandel, direkt eller indirekt, uppgår till minst 20 %. 

Verksamhet som bedrivs inom ramen för kommunalförbunden, Räddningstjänsten Västra Blekinge 

och Vårdförbundet Blekinge, ingår ej. 

Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. 

Förvärvsmetoden innebär att kommunens bokförda värden på ägarandelar i dotterbolagen 

eliminerats mot bolagens egna kapital vid förvärvstillfället. Med proportionell konsolidering menas 

att endast ägda andelar av bolagens resultat‐ och balansräkningar medtages i redovisningen. 

I kommunens sammanställda redovisnings egna kapital ingår, förutom kommunens, endast den del av 

bolagens egna kapital som tjänats in efter förvärvandet. Obeskattade reserver har redovisats som eget 

kapital efter avdrag för latent skatt. Eftersom redovisningen endast ska visa förhållandet gentemot 

externa parter har interna mellanhavanden eliminerats. Väsentlighetsprincipen har tillämpats. Som 

jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och som uppgår till väsentligt 

belopp. 

ORD OCH UTTRYCK 

Aktualiseringsgrad, andel aktualiserade personer vid beräkning av pensionsåtagandet 

Avkastning på sysselsatt kapital är ett verksamhetsmått i de kommunala bolagen och utgörs av 

rörelseresultat med tillägg av räntekostnader som ingår i rörelsen och finansiella intäkter i 

förhållande till genomsnittligt sysselsatt kapital. 

Avsättningar är ekonomiska förpliktelser vilkas storlek eller betalningstidpunkt inte är helt bestämd. 

Exempel på avsättningar är kommunens pensionsskuld till de anställda. 

Balansräkningen visar vilka tillgångar och skulder kommunen har på bokslutsdagen. Man kan också 

säga att den visar hur kapitalet använts (tillgångar) och hur det har skaffats fram (skulder, 

avsättningar och eget kapital). 

Eget kapital visar skillnaden mellan tillgångar och skulder och består av två delar. Dels rörelsekapitalet 

som är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, dels anläggningskapitalet 

som är skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. 

Finansiella kostnader och intäkter är räntekostnader på lån som kommunen tagit upp samt ränteintäkter 

som kommunen erhåller avseende exempelvis likvida medel på bank. 

97

Fordringar är dels kortfristiga (likvid skall erhållas inom ett år) dels långfristiga. 

FÅP‐ förmånsbestämd pension för de som tjänar över 7,5 inkomstbasbelopp 

Försäkring IPR, inlösaen av den intjänade pensionsrätter per år‐12‐31 

Grundändring, vid pensionsskuldsberäkning, ändrad livslängdsantaganden etc 

Internränta är en kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings‐ och 

omsättningstillgångar) som nyttjas inom en viss verksamhet. År 2012 var internräntan 2,9 %. 

Kapitalkostnader är samlingsbegreppet för internränta och avskrivning. 

Kassaflödesanalysen visar hur årets verksamhet, investeringar och finansiering har påverkat likvida 

medel. 

Likviditet är betalningsberedskap på kort sikt. 

PA‐KL‐pensioner intjänad fr o m år 1998 ,gäller främst personer födda 1937 och tidigare 

Periodisering innebär att kostnader och intäkter hänförs till de redovisningsperioder till vilka de hör. 

Resultaträkningen visar årets finansiella resultat och hur det uppkommit. Den visar även förändringen 

av eget kapital, något som också kan utläsas genom att jämföra balansräkningen för de två 

senaste åren. 

Rörelsekapital är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet 

avspeglar kommunens finansiella styrka. 

SAP‐ särskild avtalspension, intjänad fr o m år 1998 gäller räddningstjänsten 

Skulder är dels kortfristiga (skall betalas inom ett år) dels långfristiga. 

Soliditet beskriver hur stor del av kommunens tillgångar som finansieras med eget kapital. Andel eget 

kapital av de totala tillgångarna. 

Sysselsatt kapital utgörs av balansomslutningen med avdrag för ej räntebärande kortfristiga skulder 

och avsättningar samt uppskjuten skatteskuld. (kommunala bolag) 

Tillgångar är dels omsättningstillgångar (t ex kontanter, statsbidragsfordringar och förråd), dels 

anläggningstillgångar (t ex fastigheter, inventarier, aktier och långfristiga fordringar). 

Årets resultat Resultatet uttrycks som skillnaden mellan intäkter och kostnader och utläses av 

resultaträkningen. 

ÖK‐SAP, visstidspensioner och särskild avtalspension 

tkr= tusentals kronor 

mnkr = miljontals kronor 

mdkr = miljarder kronor 

98

Uppföljning av kommunfullmäktige 

beslutade program 

Bilaga till bokslut 2012

Uppföljning av kommunfullmäktige beslutade program 

Skärgårdsprogram 

Fritidsnämnden 

Toalett och dusch ansluten till kommunalt VA på Östra Bokö är uppförd. Solpanel och solceller 

används för att göra driften så miljövänlig som möjligt. På Östra Bokö har dessutom en ny 

brygga för skärgårdstrafiken uppförts. Nya bryggor för skärgårdstrafiken har även uppförts på 

Fölsö och Eköholm. Bryggan på Eköholm har ersatt den som tidigare fanns på Ekö. För att binda 

samman de båda öarna har det byggts en spång över sundet. 

Nämnden för barn, ungdom och skola, gymnasienämnden, kulturnämnden och nämnden för 

vuxenutbildning och arbetsmarknad 

Utbildningsförvaltningen och dess nämnder har varit representerade i arbetet med 

”Samverkansplan för Blekinge Arkipelag”. Grundinställningen till planen är positiv eftersom 

den i hög grad behandlat och beaktat nämndernas intresseområden: natur och kultur, 

tillgänglighet och service, kunskapsspridning och hållbar utveckling. 

Kommunstyrelsebeslutet ”Förstudie – Skärgård för alla” fokuserar på kommunens arbete 

med fokus på Tärnö med målsättningen att öka tillgängligheten för fler i skärgården och då 

speciellt Tärnö. 

Skärgårdsprogrammet berör i nuläget kulturnämndens ansvarsområde. Det finns 

beröringspunkter mellan kulturprogrammet och skärgårdsprogrammet. I det arbete som 

pågår när det gäller att genomföra åtgärder inom kulturprogrammet, kommer behov av 

revideringar och kompletteringar av programmet att tydliggöras. 

Landsbygdsprogrammet 

Nämnden för barn, ungdom och skola, kulturnämnden 

Tillgången till förskola, skola och bibliotek är en viktig service för kommunens medborgare. I 

BUS‐ och kulturnämndens långsiktiga planering beaktas behovet av den servicen i kommunens 

olika regioner. 

Internationella programmet 


Under 2012 genomfördes idrottsutbyte med vänorten Svetly. Mellan den 7‐9 september besökte 

fyra ungdomsspelare och tre seniorspelare/ledare från Svetly Mörrums Bordtennisklubb och 

Karlshamns kommun. Förutom två bordtennisturnering han även den ryska delegationen med 

att besöka Väggabadet, Kreativum och Blekinge Health Arena i Karlskrona. 

Nämnden för barn, ungdom och skola, gymnasienämnden, kulturnämnden och 

nämnden för vuxenutbildning och arbetsmarknad 

Under verksamhetsåret har ett nytt internationellt program antagits i kommunen. 

Utbildningsförvaltningen har varit drivande i detta arbete. Samtliga chefer har efter det nya 

programmet antagits, arbetat aktivt med att diskutera och ta fram konkreta förslag på hur 

programmets innehåll och intentioner kan få genomslag i och gagna den egna verksamheten. 

Under kommande år kommer konkretiserade planer tas fram som den internationella 

dimensionen inom BUS‐nämnden, gymnasienämnden, kulturnämnden och nämnden för 

vuxenutbildning och arbetsmarknad.

Vänortssamarbetet med Heinola, Sopot och Stade är välutvecklat och pågår kontinuerligt. Det 

finns också flera EU‐projekt som pågår, bl a ett som syftar till metodutveckling kring 

internationalisering av kommunala verksamheter. 


Förvaltningen har en representant i internationella styrgruppen. Studiebesök har 

under året gjorts till Danmark. 

Program‐ Boende för äldre på egna villkor 


Omsorgsförvaltningen arbetar i nära samverkan med KABO angående boende för 

äldre på egna villkor. 

Folkhälsoprogrammet 


Omsorgsnämnden har under 2011‐2012 arbetat för att förbättra det sociala innehållet i 

ordinärt och särskilt boende för att ge den äldre ett så optimalt innehåll i vardagen som möjligt 

och där fokus ska ligga på den äldres egen önskan och intressen. 

Folkhälsoprogrammet med hälsofrämjande och förebyggande insatser för barn och 

ungdomar (del av Folkhälsoprogrammet) 

Nämnden för barn, ungdom och skola, gymnasienämnden, kulturnämnden och nämnden 

för vuxenutbildning och arbetsmarknad 

Utbildningsförvaltningens nämnder har inom området hållbar utveckling tagit beslut om policy 

och mål för hälso‐ och friskvårdsarbetet. I form av en årscykel inventerar, planerar, åtgärdar och 

följer verksamheterna upp hälsoarbetet. 

Inom området folkhälsoarbete pågår flera insatser/aktiviteter som t ex Ur och skur/uteförskola, 

projektet Gå och cykla till skolan samt Prova‐på‐verksamheten. Det finns en 

ambition bland verksamhetsansvariga att om möjligt integrera alla barn/elever i dessa. Ett 

bra exempel är Prova‐på‐aktiviteterna bland grundskolans elever. Här erbjuds 

funktionshindrade elever att vara med övriga elever eller om så krävs erbjuds särskilt 

anpassade aktiviteter. 

En särskild friluftslivssatsning startade under 2011 med utbildningar, mål‐ och 

handlingsplaner samt projekt Friluftsbas Kofsa med medel från Länsstyrelsen. Detta arbete 

har fortgått och utvecklats under 2012. 

I samverkan mellan BUS‐nämnd och teknik‐ och fritidsnämnd har ett framgångsrikt arbete 

genomförts för ett hälsofrämjande och förebyggande arbete bland barn och ungdomar. I 

utbudet har det funnits Prova på dagar, lovaktiviteter, föreningsring, handbollsturneringar, 

längdskidåkning på Karlsnäsgården, utförsåkning i Hestra mm. Arbetet har inom flera 

områden skett i samverkan med föreningslivet och Blekinge Idrottsförbund.


Under 2012 har 6 stycken föreningar påbörjat utbildningsprogrammet för idrottsföräldrar. 

Utbildningsprogrammet är framtaget och sker i samverkan mellan Karlshamns kommun och 

SISU Idrottsutbildarna. 

Programmet innehåller utbildning kring hur man bör uppträda och agera som idrottsförälder. 

Programmet är även till för att hjälpa föreningar att tydligöra sina riktlinjer kring hur de vill att 

föräldrar bör agera vid mat 

Kulturprogrammet 

Kulturnämnden 

Kulturnämnden har ett särskilt ansvar för att stödja och följa upp genomförandet av det 

kulturpolitiska programmet. Samtal har genomförts med andra kommunala nämnder, för att 

för implementera programmet. Utöver detta har kulturnämnden gjort åtaganden för 

verksamheten, i linje med mål som anges i övriga program som kommunfullmäktige antagit. 


Samtliga barn i Karlshamns kommun 3‐15 år nås av professionella kulturupplevelser varje år. 

Varje 3‐5‐åring möter teater och musik 3‐4 gånger under ett läsår. Elever i åk 0‐9 får varje 

läsår en musik‐ och en teaterupplevelse under skoltid. Kulturenheten tar ett större praktiskt 

ansvar för föreställningarna för barn 3‐5 år, men även här finns en referensgrupp med 

personal från förskola och dagbarnvårdare. 

Skolbio – varje läsår ser alla elever i åk 6 och åk 9 en film på biograf. Ambitionen är att kunna 

visa film på biograf även för åk 3. Ombuden på skolorna tar ett stort ansvar när det gäller val 

av föreställningar och det praktiska genomförandet. 

Förvaltningens skolbiblioteksgrupp har framarbetat en ny reviderad version av 

skolbiblioteksplanen som antogs under 2012. Under 2013 beräknas alla högstadieskolorna vara 

bemannade med utbildade bibliotekarier. Målet är att alla grundskolor ska utforma lokala 

handlingsplaner under 2013. 

Utbudet av upplevelser till eleverna i Karlshamns kommun är ganska rikt, men verktyg och 

metoder behöver utvecklas för att bättre ta tillvara på dessa genom exempelvis utbildning 

och stöd till pedagoger. Ambitionen är att på ett mer genomtänkt sätt förbereda och följa upp 

den film, teater & musik som visas på skolorna och att integrera elevernas upplevelser i 

vardagsarbetet. Vidare behöver kreativa och estetiska lärprocesser bli en naturlig del i 

skolan. För att kunna förverkliga dessa intentioner har kommunen ansökt om och blivit 

beviljad medel från Kulturrådet för ”Skapande skola”‐projekt. 


Som en del i det sociala arbetet finns en arbetsgrupp för kultur i vården där de 

fem kommunerna i Blekinge ingår tillsammans med musik i Blekinge, en 

hemslöjdskonsulent och Bildningsförbundet. 

Demokratiprogrammet 



Demokratifrågorna är prioriterade i skollagens och läroplanernas värdegrunds‐ och 

hållbarhetsarbete. Därför är det en viktig uppgift för skolan att ständigt utveckla

demokratiska arbetssätt där processen sätts i centrum och där eleverna får upp‐ och 

genomleva demokrati i undervisningen. 

Formellt inflytande har barn och ungdomar i dag via elevråd, matråd, hållbarhetsråd, gårdsråd 

och lokala styrelsen på Vägga gymnasieskola. Elevrådsstyrelserna från kommunens 7‐9 skolor 

samlas regelbundet för att diskutera gemensamma frågor tillsammans med företrädare för 

verksamhet, förvaltning och BUS‐nämnd. 


Brukarperspektivet finns med i allt arbete inom omsorgsnämndens 

verksamhetsområde. 

Näringspolitiska programmet 



Kommunen erbjuder barnomsorg och skola i relation till efterfrågan. På kommunens hemsida 

finns Dexter, en internetlösning för barnomsorgen och skolan. Här finns det möjlighet att 

dygnet runt ansöka om medborgarkonto för vårdnadshavare. På kommunens hemsida finns 

information om verksamheten tillgänglig. 

Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande är fokuserade i de nya styrdokumenten och dessa 

begrepp kan på flera sätt vara kopplade till näringslivsfrågor. Att fortsätta utveckla samarbeten 

med näringslivets aktörer är en av förutsättningarna för att uppfylla styrdokumentens krav. 

Översiktsplanen 

Byggnadsnämnden 

Då stadsmiljöavdelningen för närvarande arbetar med aktualitetsöversyn av 

översiktsplanen tar vi avstamp i samtliga program på en övergripande nivå 

eftersom det ingår i uppdraget. 

Nämnden för barn, ungdom och skola, gymnasienämnden, 

kulturnämnden och nämnden för vuxenutbildning och arbetsmarknad 

För nämnder och förvaltning fungerar kommunens översiktsplan som vägledning och 

styrmedel inom många områden, t ex inom utbildning, fritid, folkhälsa, trafik‐ och utemiljö, 

bostadsplanering. I förvaltningens dialog med fastighetsavdelningen, KABO, Planbyggenheten 

m fl ger översiktsplanen vägledning i planeringsarbetet. 

I det omfattande detaljplanearbetet ges förvaltningen med dess nämnder möjlighet, att utifrån 

översiktsplanen, bevaka och kommentera sina intressen, ofta med särskild hänsyn till barn‐ och 

ungdomsperspektivet. 

I det pågående arbetet med Översiktsplan 2030 har förvaltningen med alla dess 

verksamheter getts möjlighet att lämna synpunkter, förslag, visioner etc på frågor som 

påverkar den fysiska planeringen. 


All personal har under året haft möjlighet att arbeta och komma med synpunkter 

till den nya översiktplanen.

Redovisning av indikatorer med tillhörande 

trender för Karlshamns kommuns arbete 

med hållbar utveckling 

Bilaga till bokslut 2012

BOKSLUT 2012 

Uppdatering av sid 3-7, Kommunens arbete med hållbar utveckling, bilaga till årsredovisning. 

Redovisning 

Formen för redovisning av kommunens arbete med hållbar utveckling arbetades fram i 

samverkan mellan Per-Ola Mattsson, politisk samordnare, Hans Hyllstedt, förvaltningschef, 

verksamhetscontroller Lena Lund och förvaltningssamordnare Bernt Ibertsson. Samråd 

genomfördes med gruppledarna för de politiska partierna samt med koncernledningsgruppen. 

Kommunstyrelsen fastställde indikatorerna 2010-02-16. 

Förhoppningen är att redovisningen ska stimulera diskussionen om hur utvecklingen kan 

vändas, bibehållas eller förstärkas i hållbar riktning samtidigt som möjlighet ges att sätta in 

Karlshamns utveckling i ett omvärldsperspektiv. Jämförelser görs med den egna regionen 

och riket. 

17 indikatorer med tillhörande trender har nu uppdaterats och presenteras nu för femte året i 

ett försök att ge information om hur hållbar utvecklingen i kommunen är. De 17 

hållbarhetsindikatorerna/trenderna redovisas enligt nedan och beskrivs med trendbild med 

tillhörande beskrivning av indikatorn. De beslutade indikatorerna/trenderna är: 

Socialt hållbar utveckling 

 

 

 

 

 

 

Ohälsotal 

Ekonomiskt bistånd, bidragsmottagare 

Ekonomiskt bistånd, kostnader 

Andel barn som finns i ekonomiskt utsatta hushåll 

Andel behöriga till gymnasieskolan 

Anmälda brott 

Ekologiskt hållbar utveckling 

 

 

 

 

 

 

Energianvändning totalt 

Energianvändning per invånare och sektor 

Andel miljöbilar i beståndet respektive nyregistrerade 

Körsträcka per invånare 

Skyddad natur 

Insamlat hushållsavfall per person 

Ekonomiskt hållbar utveckling 

 

 

 

 

 

Befolkningsförändringar 

Skillnad i medianinkomst män-kvinnor 

Nystartade företag 

Arbetslöshet 

Försörjningsbörda

Indikatorer och trender avseende socialt hållbar utveckling 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Ohälsotalet 16‐64 år, män och kvinnor, dagar 

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Karlshamn Kvinnor 16‐64 år 

Karlshamn Män 16‐64 år 

Riket Kvinnor 16‐64 år Riket Män 16‐64 år 

Källa: Försäkringskassan 

Beskrivning: Ohälsotalet har stadigt sjunkit mellan åren 2003 och 2012 för både män och 

kvinnor i såväl Karlshamn som i landet. 

Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen 

under en 12-månadersperiod. Antal utbetalda dagar med sjukpenning, 

arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning (före 

2003 förtidspension/sjukbidrag) från socialförsäkringen relaterat till antal registrerade 

försäkrade (befolkningen) 16-64 år. Alla dagar är omräknade till heltidsdagar. Sjuk- och 

aktivitetsersättning står för den större delen av ohälsotalet, medan sjukskrivning står för den 

mindre. 

Försäkringskassan har beslutat att den tidigare månatliga uppföljningen av ohälsotalet 

ersätts med en redovisning av ett nytt sjukpenningtal. För att följa utvecklingen när det gäller 

stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom lanseras måttet 

nybeviljad sjukersättning eller aktivitetsersättning per 1000 registrerade försäkrade. De nya 

måtten reagerar snabbare på förändringar och speglar bättre utvecklingen inom 

sjukförsäkringen. Försäkringskassan testar för närvarande ett nytt sätt att sammanställa 

statistik. 

Ohälsotalet redovisas nu enbart för kalenderår på kommunnivå.

Ekonomiskt bistånd ‐ andel (%) bidragsmottagare 18+ år 

Riket; 2000; 4,9 

Riket; 2001; 4,4 

Riket; 2002; 4,1 

Riket; 2003; Riket; 3,92004; Riket; 3,92005; Riket; 3,82006; 3,7 Riket; Riket; 2009; 2010; 3,8 3,9 

Riket; 2011; 3,7 

Blekinge; 2000; 3,5 

Riket; 2007; Riket; 3,52008; 3,5 


Blekinge; 

2009; 2010; 2011; 

3,1 3,2 3,3 

Karlshamn; 2000; 2,8 Blekinge; 2002; 2,9 

Blekinge; Blekinge; 2003; 2,6Blekinge; 2004; 2,7Blekinge; 2005; 2,6Blekinge; 2006; 2,7Blekinge; 2007; Karlshamn; 2,72008; 2011; 2,8 2,8 

Karlshamn; 2001; 2,5 

Karlshamn; 2009; 2010; 2,5 2,6 

Karlshamn; Karlshamn; 2002; 2,32003; 2,2 Karlshamn; Karlshamn; 2006; 2,3 Karlshamn; 2007; 2,32008; 2,3 

Karlshamn; Karlshamn; 2004; 2 2005; 2 

Riket Blekinge Karlshamn 

Källa: Socialstyrelsen 

Beskrivning: Antalet bidragsmottagare ökade mellan 2009 och 2010 med 41 personer och 

mellan 2010 och 2011 med 50 personer i Karlshamn. Andelen bidragsmottagare ökade från 

2,5 till 2,6 procent respektive 2,8 procent till 2011. Motsvarande siffror för Blekinge är 3,1 

respektive 3,2 och 3,3 medan andelen i riket var 3,8 respektive 3,9 och 3,7 procent. 

Om man ser till storleken på utbetalningar ökade dessa i riket med 2 procent det fjärde 

kvartalet 2011 jämfört med det fjärde kvartalet 2010. Hänsyn har då tagits till procentuella 

förändringar i fasta priser. Ökningen för helår 2010-2011 är på motsvarande sätt också 2 

procent. 

För hela året (kvartal 1-4) ökade utbetalningarna med 38 kronor per invånare i riket, 139 

kronor i Blekinge och i Karlshamn med 62 kronor i löpande priser. 

1200 

Ekonomiskt bistånd kvartal 1‐4, kr/invånare 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 


Källa: Socialstyrelsen

Andel barn (%) som finns i ekonomiskt utsatta hushåll 

Riket; 2002; Riket; 13,0 2003; Riket; 12,7 2004; 13,0 

Riket; 2005; 12,4 

Riket; 2009; 2010; 12,9 12,7 

Karlshamn; 2002; 

Riket; 2006; 11,8 Riket; 2008; 11,5 

11,5 

Riket; 2007; 10,9 

Blekinge; 2009; 10,8 


2009; 2010; 10,7 


Karlshamn; Blekinge; 2003; Blekinge; 2003; 8,9 2004; Blekinge; 9,1 2005; 

Blekinge; 

9,1 

2006; Blekinge; 8,7 


Karlshamn; Karlshamn; 2004; Karlshamn; 2005; 2006; 2007; Karlshamn; 

9,6 9,7 

8,4 2008; 

8,1 


7,9 7,9 7,9 7,9 

7,2 


Källa: Barnfattigdomsindex, SCB, Folkhälsoinstitutet, Rädda Barnen 

Beskrivning: Andel barn 0-17 år med svensk eller utländsk bakgrund som finns i 

ekonomiskt utsatta hushåll. Med ”ekonomiskt utsatta” menas hushåll med låg inkomst eller 

socialbidrag. Med ”låg inkomst” menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, 

som fastställdes på 1980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. 

Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med 

socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Med utländsk bakgrund 

menas minst en utlandsfödd förälder. 

Mer finns att läsa i Rädda Barnens rapport ”Barnfattigdomen i Sverige 2010”. Redovisning 

finns för enskilda kommuner och för bl a ensamstående föräldrar och familjer med utländsk 

bakgrund. 

94 

Andel elever i åk 9 som är behöriga till ett 

yrkesprogram (%) 

92 

90 

88 

86 

84 

82 

80 

Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Riket 

Källa: Kommun- och landstingsdatabasen

Beskrivning: Elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun, andel 

(%). Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram dividerat med antal elever 

som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i 

årskurs 9. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Fr o m 

2011 gäller olika behörighetsregler till olika program inom gymnasieskolan. Fyra olika 

behörighetsnivåer finns nu. Ovan redovisas en jämförelse för andelen behöriga till ett 

yrkesprogram. 

16000 

Anmälda brott per 100 000 invånare 

14000 

12000 

10000 

8000 

6000 

4000 

2000 

0 

Karlshamn Karlshamn Blekinge Blekinge Riket Riket 

Anmälda brott därav våldsbrott Anmälda brott därav våldsbrott Anmälda brott därav våldsbrott 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 prel 2012 

Källa: Brottsförebyggande rådet 

Beskrivning: Det totala antalet anmälda brott ökade under 2012 i Karlshamn efter flera års 

minskning. Även i länet var det en ökning under 2012, medan det var en minskning i riket 

totalt. De anmälda våldsbrotten minskade dock något både i Karlshamn, Blekinge och landet 

som helhet.

Indikatorer och trender avseende ekologiskt hållbar utveckling 

180000 

160000 

140000 

120000 

100000 

80000 

60000 

40000 

20000 

0 

Energianvändning totalt, kWh/invånare 

1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 

Karlshamn Blekinge Riket 

Källa: SCB 

Beskrivning: Energianvändningen totalt i Karlshamns kommun minskade med nära 10 

procent mellan 2007 och 2008. Minskningen i Blekinge och riket var 8 respektive 2 procent. 

200000 

Energianvändning Karlshamn, kWh/invånare 

och sektor 

150000 

100000 

50000 

0 

1990 1995 2000 2001 2002 

Slutanv Jordbruk, skogsbruk, fiske 

2003 2004 2005 2006 2007 

Slutanv industri, byggvarksamhet 

2008 

Slutanv offentlig verksamhet 

Slutanv transporter 

Slutanv övriga tjänster 

Slutanv hushåll 

Källa: SCB, Statens energimyndighet 

Beskrivning: Energimyndigheten verkar, på riksdagens uppdrag, inom olika 

samhällssektorer för att skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en 

kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. Sveriges kommuner har en rad viktiga roller inom

eller direkt kopplat till energiområdet. De ansvarar exempelvis för den fysiska planeringen, 

förvaltar fastigheter och energibolag, de är lokal miljömyndighet, arbetar med lokal näringslivsutveckling 

och tillhandahåller energi- och klimatrådgivning till konsument samt små och 

medelstora företag. Det är framförallt energianvändningen i industrin som minskat mellan 

2007 och 2008 med 14 procent. Minskningen för hushåll är 5 procent medan transportsektorn 

i stort är oförändrad. 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Andel (%) miljöbilar i beståndet resp 

nyregistrerade 

bestånd nyreg bestånd nyreg bestånd nyreg 

Karlshamn Karlshamn Blekinge Blekinge Riket Riket 

2008 2009 2010 2011 

Källa: SCB: Transporter och kommunikationer/Körsträckor och bränsleförbrukning 

Beskrivning: Beståndet av miljöbilar har kontinuerligt ökat såväl i Karlshamn som i Blekinge 

och riket, medan antalet nyregistreringar minskade i Karlshamn men ökade i Blekinge 

respektive riket under 2011. I Sverige är nu andelen miljöbilar 10,8 procent och i Karlshamn 

8,8 procent. 

740 

720 

700 

680 

660 

640 

620 

600 

Körsträcka, mil per invånare 

1999 2000 2005 2008 2009 2010 2011 


Källa: SCB: Transporter och kommunikationer/Körsträckor och bränsleförbrukning

Beskrivning: Vägtrafikens utsläpp påverkar klimatet, bidrar till övergödning, försurning och 

bildning av marknära ozon. Bilarnas avgaser, buller och slitagepartiklar har stora 

hälsoeffekter. Trafiken tar också naturresurser och utrymme i anspråk. Utvecklingen inom 

transportområdet kommer därför att ha en avgörande betydelse i arbetet för att nå flera av 

miljökvalitetsmålen. Indikatorn kan hjälpa till att belysa en del av detta åtgärdsområde. Den 

visar hur mycket en person bosatt i Sverige reser med bil. 

I Sverige har 80 procent av hushållen tillgång till bil. Vart fjärde hushåll har mer än en bil. 

Utvecklingen har tidigare gått åt fel håll, transportbehovet och resandet med bil har ökat. 

Under 2009 minskade körsträckorna. Under 2010 och 2011 har denna utveckling fortsatt. 

3000 

Skyddad natur‐landareal (ha) i Karlshamns 

kommun 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

naturreservat naturvårdsområde djur‐ och 

skogligt 

övrigt 

växtskyddsområde biotopskyddsområde biotopskyddsområde 

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Källa: SCB, Naturvårdsverket 

Beskrivning: Vid utgången av 2011 fanns 3 799 naturreservat i Sverige, 183 fler än året 

innan. Reservatens sammanlagda yta är 4,4 miljoner hektar, vilket motsvarar 9,1 procent av 

landets yta. Av den sammanlagda skyddade totalarealen i Sverige utgör naturreservaten 

drygt 83 procent. Nationalparkernas area står för 14 procent. 

Naturreservat är den vanligaste skyddsformen. Beslut om inrättande av naturreservat får tas 

av länsstyrelse eller kommun. De allra flesta reservatsbesluten har tagits av länsstyrelse 

men andelen kommunala beslut har ökat de senaste åren.

600 

Insamlat hushållsavfall, kg per person 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

2007 2008 2009 2010 2011 

Median riket 

Karlshamn 

Källa: Avfall Sverige (VMAB) 

Beskrivning: Mängden insamlat hushållsavfall (avfall från hushåll samt därmed jämförligt 

från annan verksamhet), kg per person är mindre I Karlshamns kommun än i riket. Under 

senare tid har mängden matavfall + restavfall minskat medan mängden återvinningsmaterial 

ökar. 

Indikatorer och trender avseende ekonomiskt hållbar utveckling 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

‐50 

‐100 

‐150 

‐200 

Befolkningsförändringar: flyttnetto resp 

födelsenetto 

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Flyttnetto Födelsenetto 

Källa: SCB 

Beskrivning: Sveriges folkmängd var vid 2012 års slut 9 555 893 personer, vilket är en 

ökning med nära 0,8 procent. Efter ett par år med minskad invandring visar siffrorna från 

2012 åter på en ökning då 103 059 invandrade vilket är den högsta nivån någonsin. Även

utvandringen ökade något under 2012 då 51 747 personer utvandrade och översteg därmed 

2011 års höga siffra. Den höga utvandringen ska dock sättas i relation till dagens folkmängd 

och våra ökade möjligheter att röra på oss. Under 1887 var utvandringen en procent av 

folkmängden medan den idag når en halv procent. 

Sverige är fortfarande ett invandringsland, det vill säga vi har en större invandring än 

utvandring. Sedan toppåret 2009 har invandringsöverskottet dock minskat och omfattade 

under 2012 totalt 51 312 personer. Den genomsnittliga åldern på invandrarna var 27 år för 

kvinnor och 28 år för männen. 

I Karlshamns kommun minskade befolkningen med 53 personer under 2012, en minskning 

med 0,2 procent. Antalet födda i Karlshamn under 2012 var något lägre än prognosiserat – 

295 barn. Antalet döda var 376 personer vilket innebär ett födelseunderskott med 81 

personer. 

Flyttningsnettot i Karlshamn var positivt, 23 personer, framförallt beroende på inflyttningar 

från utlandet. 

Skillnad i medianinkomst mellan män och 

kvinnor, tkr 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 


2003 2004 2006 2007 2008 2009 2010 

Källa: SCB, Kommunfakta 

Beskrivning: Skillnaden i medianinkomst har under de senaste åren minskat mellan män 

och kvinnor i Karlshamn. Är detta ett bestående trendbrott? Detta gäller ej totalt för Sverige. 

Skillnaden mellan män och kvinnor är 65 000 kronor per år jämfört med 59 000 kr per år i 

riket.

12 

Nystartade företag per 1000 invånare 

10 

8 

6 

4 

2 

0 

2007 2008 2009 2010* 2010** 2011** 

Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg 

Källa: SCB: statistikportalen.tillväxtanalys.se 

Beskrivning: *Kriteriet för nyaktiveringar av företag förändrades under 2010. Dessa 

uppgifter följer dock äldre kriterier. ** Enligt nytt aktiveringskriterium. 

Antalet nystartade företag per 10000 invånare var inom Blekinge högst i Sölvesborg under 

2011. Generellt för Sverige har nyföretagandet ökat under senare tid. 

8 

Arbetslöshet i Karlshamns kommun jämfört 

med riket 

6 

4 

2 

0 

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 

Karlshamn, arbetslösa Riket, arbetslösa Karlshamn, program Riket, program 

Källa: Arbetsförmedlingen, Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i % av befolkningen. 

Beskrivning: Arbetslösheten i Karlshamn ökade under 2012 liksom antalet sysselsatta i 

program. Totalt sett var det en ökning från 7,9 till 8,4 procent.

Även i riket som helhet ökade såväl antalet arbetslösa som antalet personer i program, totalt 

från 6,2 till 6,5 procent. 

1,00 

Försörjningsbördans utveckling 

0,80 

0,60 

0,40 

0,20 

0,00 

Försörjnings‐börda i Karlshamns kommun 

Försörjnings‐börda i riket 

Källa: Befolkningsprognos för Karlshamns kommun 2013-2022. 

Beskrivning: Försörjningsbördan är ett enkelt demografiskt mått som visar på relationen 

mellan antalet personer som behöver bli försörjda och antalet personer som kan bidra till 

deras försörjning. 

Uttrycket kan sägas beskriva hur många extra personer en person i yrkesverksam ålder 

måste försörja förutom sig själv. På riksnivå är försörjningsbördan cirka 0,7 extra personer. 

Framöver förväntas denna öka. Försörjningsbördan kan delas upp i två delar, den del som 

kommer från barn och ungdomar (0-19 år) och den från äldre (65+). 

Nedan följer en beskrivning av hur nämnderna arbetat med hållbar utveckling under 2012. 

Kommunfullmäktiges beslut, 2007-10-01 § 160, angående program för hållbar 

utveckling 



Med undantag av kulturnämnden är samtliga nämnders ansvarsområden styrda av ett 

regelverk, skollag, skolförordning och läroplaner, som tydliggör förskolans och skolans 

uppdrag vad beträffar arbetet med hållbar utveckling. 

Det i oktober 2007 av kommunfullmäktige antagna programmet, ”Politiskt 

handlingsprogram för hållbar utveckling i Karlshamns kommun 2007-2010”, initierar ett 

långsiktigt arbete, som omfattar både ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner.

Nämndernas åtaganden i det politiska handlingsprogrammet har lyfts in i befintligt 

måldokument för hållbar utveckling. Inom utbildningsförvaltningen har hållbarhetsarbetet 

ett speciellt fokus på barn- och ungdomar. Målsättningen är att alla ska förvärva förmågor 

så att de kan ta medvetna, hållbara beslut nu och i framtiden – beslut i frågor som rör 

värde, moral, mänsklighet, rättigheter, demokrati, delaktighet, jämställdhet, etnicitet, makt 

och vår relation till naturen. 

Kommunfullmäktige beslutade 2000-11-06 att samtliga skolor i Karlshamns kommun skall 

ha målsättningen att erhålla utmärkelsen Miljöskola. Skolverket har arbetat fram en 

reviderad upplaga av Miljöskola, varvid man valt att vidga begreppet miljö till hållbar 

utveckling. Arbetet med Skola för hållbar utveckling bygger på skrivningarna i Agenda 21, 

skollagen och läroplanerna. 90 % av kommunens förskolor och skolor är (dec 2011) 

certifierade, vilket sätter Karlshamns kommun på första plats i Sverige. 

Omsorgsförvaltningen 

Under 2011-2012 har flertalet av förvaltningens personal deltagit i HUTutbildningen. 

Ett stort arbete med sopsortering sker inom alla 

verksamhetsområden. Resursfördelningssystemen ska borga för en hållbar 

verksamhet tillsammans med alla utvecklingsprojekt som pågår. 

Teknisk nämnd 

Kostservice 

Arbetet med Hållbar Utveckling har pågått under året genom mätningar av svinn, minskad 

köttkonsumtionen med fler helvegetariska dagar och ökning av andelen ekologiskt (arbete 

inför KRAV certifiering som genomförs under början av 2013). 

Fastighetsservice 

Fastighetsservice arbetar med de åtagande som nämnden ansvar för inom programmet som 

avser byggnader. Det gäller t ex konvertering av anläggningar med olja eller el till 

förnyelsebar energi samt energibesiktningar som leder till åtgärder för att minska 

energianvändningen. 

Byggnad Playhouse i Bellevueparken har konverterats från el till fjärrvärme och ventilation 

med värmeåtervinning har installerats. 

Miljöåtgärder har utförts i Österslättskolans gymnastikbyggnad vid renoveringen, 

ventilationen har försetts med återvinning, ny belysning och nya fönster har även monterats. 

Playhouse i Bellevueparken, Tuvans förskola och stora salen i Medborgarhuset har ny 

belysning. Gymnastik-salen i Hällaryd har fått nya fönster.

Kommunens Kvalitet i Korthet - resultatsammanställning 2012 


Reviderad 2013‐03‐01 

1. Tillgänglighet 

De 25% som placerat sig högst 

De 50% som placerat sig i mitten 

De 25% som placerat sig lägst 

Att snabbt och utan besvär få tag på rätt handläggare och få en enkel fråga besvarad via e‐post i 

rimlig tid, eller hur många timmar simhallen har öppet, är bevis på hur bra, eller mindre bra, den 

kommunala servicen är. Samma gäller för hur länge man får vänta på en plats inom förskolan eller 

till ett äldreboende. 

Mått 1 ‐ 3 ‐ Att få svar på en enkel fråga 2010 2011 2012 

Hur många får svar på en enkel fråga via e-post inom två arbetsdagar? 

77% 67% 81% 

Hur många får svar på en enkel fråga från en handläggare via telefon? 

56% 48% 33% 

Hur många uppfattar att de får ett gott bemötande när de ställt en enkel fråga via 

telefon? 89% 83% 83% 

Tillgänglighetsundersökningen utförs av ett externt företag som under en period skickar e‐post till 

kommunens centrala e‐postadresser och ringer samtal till handläggare via kommunens växel. 

De gör också en bedömning över hur trevligt bemötande man får. 

Karlshamns kommun jobbar ständigt med arbetsformer och rutiner för hur telefon och e‐post ska 

hanteras för att förbättra tillgängligheten. 

81% av breven till Karlshamns kommun besvarades inom två arbetsdagar jämfört med 70% i snitt för 

andra kommuner. Bäst resultat i Karlshamn visade bygglovsenheten med 100% svar inom två dagar. 

Andelen lyckade kontaktförsök med en handläggare via telefon är 33%. Detta resultat har successivt 

försämrats i Karlshamn. Bäst har gatuenheten lyckats med 67%. 

Bemötandet från personalen i samtal som besvarats i telefon ligger på en nivå med genomsnittet för 

andra kommuner. Flera verksamheter ligger mycket bra till medan några inte lyckas fullt ut. 

Mått 4 ‐ 5 ‐ Hur länge är det öppet? 2010 2011 2012 

Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket öppet utöver tiden 8-17 på vardagar? 

Hur många timmar/vecka har simhallen öppet utöver 8-17 vardagar? 

15 15 15 

20 30 27 

Karlshamn har en hög tillgänglighet till biblioteket jämfört med flertalet kommuner. 

Tillgängligheten till simhallen har efter ombyggnaden utökats. Hösten 2012 var simhallen 

öppen för allmänheten under 64 timmar per vecka, alla veckans dagar. Verksamheten vidareutvecklas 

successivt med nya aktiviteter.

Mått 6 ‐ 9 ‐ Hur länge måste man vänta? 2010 2011 2012 

Hur många av de som fick plats på förskolan erbjöds plats den dag de önskade? 88% 90% 89% 

Hur många dagar i snitt var väntetiden för de som inte fick plats i förskolan på det 

datum de önskade? 23 25 18 

Att få plats på förskolan den dag man önskar gäller för flertalet i Karlshamn. Resultatet är långt över 

genomsnittet för de deltagande kommunerna. 

Väntetiden för övriga var 18 dagar jämfört med 22 dagar i genomsnitt för de deltagande kommunerna. 

Mått 8 ‐ Hur länge måste man vänta? 2010 2011 2012 

Hur många dagar i snitt var väntetiden för att få en plats på ett äldreboende från 

ansökan till erbjudande om en plats? 41 32 61 

Ett tiotal ärenden med lång väntetid av totalt drygt 70 ärenden drar upp resultatet för 2012. Dessa ärenden 

har speciella omständigheter. 

Mått 6 ‐ 9 ‐ Hur länge måste man vänta? 2010 2011 2012 

Hur många dagar i snitt är handläggningstiden för att få ekonomiskt bistånd 

(socialbidrag) vid nybesök? 7 13 5 

Verksamheten har aktivt arbetat med att förbättra tiderna för handläggning vid nybesök. 

2. Trygghet 

Mått 10 ‐ 12 ‐ Trygghet 2010 2011 2012 

Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? index 55 index 55 index 57 

Hur många vårdare besöker en äldre person med hemtjänst under en 14- 

dagarsperiod? 12 12 13 

Enligt den senaste medborgarundersökningen känner sig nu invånarna mer trygga i Karlshamn. 

Under 2012 har en ökad sjukfrånvaro samt omfattande utbildningsinsatser påverkat antalet personer som 

besöker brukaren. Karlshamn ligger dock något bättre än snittet för de deltagande kommunerna. 

Mått 10 ‐ 12 ‐ Trygghet 2010 2011 2012 

Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? Planerad bemanning 5,1 5,5 5,4 

Hur många närvarande barn per personal är det i kommunens förskolor? 4,2 4,6 

I resultatsammanställningen redovisas två mått på antalet barn per personal i kommunens förskolor. Det 

ena måttet utgår från den planerade personaltätheten och det andra utgår från den faktiska närvaron. 

Kommunen tar fram närvarande barn och närvarande antal personal i förskola i förhållande till det planerade 

under en tvåveckorsperiod. Detta avser alla förskolor i kommunen oavsett regi. 

Kommunens Kvalitet i Korthet rangordnar kommunerna efter den planerade personaltätheten, inte den 

faktiska. Många av de deltagande kommunerna redovisar inte den faktiska personaltätheten. Måtten tar inte 

hänsyn till personalens kompetens. Karlshamns kommun har en jämförelsevis hög andel anställda med 

pedagogisk högskoleutbildning i förskolan (76% år 2011 i jämförelse med 54 % i samtliga kommuner). 

Personalens pedagogiska kompetens har stor betydelse då förskolans pedagogiska uppdrag och betydelse 

för barnens kunskapsutveckling lyfts fram i den nya skollagen och den reviderade läroplanen för förskolan.

3. Din delaktighet och kommunens information 

Mått 13‐14 ‐ Din delaktighet och kommunens information 2010 2011 2012 

Valdeltagande 

inget val 

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 72% 77% 74% 

Information till medborgarna via internet har fått allt större betydelse. Fler söker information 

om till exempel förskolor, grund‐ eller gymnasieskolor när föräldrar vill ha en plats för sitt barn, 

och anhöriga eller den äldre själv, vill välja ett äldreboende. 

Sveriges Kommuner och Landsting, som sedan 2009, granskat kommunernas webbplatser konstaterar 

att kommunerna är på god väg att utveckla sina webbplatser. Ett antal förbättringsområden kan dock 

identifieras. Undersökningen visar att genomsnittskommunen, liksom Karlshamn, svarar på 74% 

av de 250 frågor som ställs till varje kommun. 

Mått 15 ‐ 16 Din delaktighet och kommunens information 2010 2011 2012 

Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? 47% 52% 46% 

Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens 

verksamhet? Index 42 Index 40 Index 40 

Syftet med måttet är att kunna visa en samlad bild av kommunens satsning på att skapa olka 

former av kommunikation och dialog med medborgarna. Kommunen har genomfört en självgranskning 

utifrån ett medborgarindex som konstruerats med exempel på ett stort antal aktiviteter för 

medborgarkontakter. Även här kan förbättringsområden identifieras. 

Karlshamns resultat, 46%, är något lägre än medelvärdet som är 49%. 

I medborgarundersökningen ingår ett Nöjd‐Inflytande‐Index, där medborgarna svarat på frågor 

kring områdena Tillgänglighet, Information/öppenhet, Påverkan/inflytande och Förtroende. 

Resultatet i Karlshamn är lika med genomsnittsvärdet för de 153 redovisade kommunerna. 

4. Din kommuns effektivitet 

Kostnadseffektivitet ‐ barn och unga 2010 2011 2012 

17. Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan - i tusen kronor? 119 119 125 

18a.Vilket resultat når folkbokförda elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? 78% 

18b. Vilket resultat når folkbokförda elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? 74% 68% 

19. Behöriga elever till ett yrkesprogram på gymnasiet, andel av folkbokförda elever. 

84,6% 84,1% 

20. Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8. Andel positiva. 76,1% 

21. Kostnad per betygspoäng (grundskolan) 322 kr 327 kr 324 kr 

22. Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning i kommunen 78% 79% 84% 

23. Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram - i tusen kronor 21 20 17 

Kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan är i Karlshamn 125 000 kronor per år jämfört 

med medelvärdet 120 000 kronor för redovisade 195 kommuner. 

Resultaten i årskurs 3 och 6 i de nationella proven är i Karlshamn bland de 50% av kommunerna 

som med sina resultat ligger i mitten vid en rangordning. 

Andelen behöriga elever till gymnasieskolans yrkesprogram. Detta är inte något samlat mått på 

behörigheten till gymnasiet. Programstrukturen och behörighetsreglerna för gymnasieskolan 

ändrades 2011. Specialutformade program och friskoleprogram avskaffades. Tidigare 

räckte det att ha godkänt i tre ämnen, matematik, engelska och svenska eller svenska som 

andraspråk, för att komma in på ett nationellt program. I den nya gymnasieskolan behövs 

godkända betyg i fler ämnen. För yrkesprogram behövs godkänt i ytterligare fem ämnen och 

för högskoleförberedande program behövs godkänt i ytterligare nio ämnen. De nio ämnena skiljer

sig åt mellan de olika högskoleförberedande programmen. Det går inte att jämföra 

behörighetssiffror från 2010 och tidigare med 2011 och senare. 

Elevers syn på skolan och undervisningen kommer från elevundersökning från Sveriges 

Kommuner och Landsting. Måttet är ett sammanvägt resultat av de sju områdena: 

trygghet, lust att lära, inflytande, kunskap om målen, stöd och hjälp, återkoppling och 

höga förväntningar. Medelvärdet för de 122 kommuner som rapporterat resultat är 77%. 

Kostnadseffektivitet ‐ Särskilt boende 2010 2011 2012 

24. Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende finansierat av kommunen, - 

sammanvägt resultat bestående av olika faktorer? 92% 96% 

25. Vad kostar en plats på kommunens särskilda boende - i tusen kronor? 647 617 624 

26. Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende 85% 

Karlshamn, tillsammans med Svedala och Älvdalen, ligger i topp med sitt serviceutbud 

inom särskilt boende. Måttet innehåller 22 indikatorer från bl a Äldreguiden och det 

palliativa registret. 

Kostnaden 624 000 kronor per plats avser redovisningen för 2011,som är den senaste 

uppgiften. Genomsnittet för riket var 566 000 kronor 2011 och för 2010 549 000 kronor. 

Detta innebär att kostnadsutvecklingen varit lägre i Karlshamn än i riket. 

85% av brukarna är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende jämfört med 

medelvärdet 81% i de 179 rapporterade kommunerna. Spridningen är mellan 53 och 95%. 

Kostnadseffektivitet ‐ Hemtjänst 2010 2011 2012 

27.Vilket serviceutbud finns inom hemtjänsten finansierat av kommunen, - 

sammanvägt resultat bestående av olika faktorer? 73% 73% 

28. Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen - i tusen kronor? 

125 120 121 

29. Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst 91% 

I Karlshamn erbjuds inte möjlighet att delta vid dagligvaruinköp utan man erbjuds 

internethandling med hemkörning. Hemtjänsten har inte särskilt råd och stöd för 

syn‐ och hörselskadade. Hemtjänsten erbjuder inte organiserad social verksamhet 

på dagtid och hemtjänsten erbjuder inte exempelvis snöskottning, gräsklippning eller 

fixartjänst. Det sistnämnda är aktiviteter som erbjuds på annat sätt från kommunen. 

Kostnaden per vårdtagare i hemtjänsten är i Karlshamn 121 000 kronor per år. 

Medelvärdet för 200 rapporterande kommuner är 143 000 kronor. 

91% av brukarna är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst jämfört med 

medelvärdet 90% i de 194 rapporterade kommunerna. Spridningen är mellan 74 och 100%. 

Mått 30 ‐ Grupp och serviceboende inom LSS 2010 2011 2012 

30. Vilket serviceutbud finns inom LSS grupp- och serviceboende finansierat av 

kommunen, - sammanvägt resultat av olika faktorer? 93% 89% 

Resultatet påverkas av brukarnas behov vid mättidpunkten. Exempelvis mäts 

andelen bostäder där brukarna använder egen nyckel och detta kan variera över tid. 

Karlshamns sammanvägda resultat av de nio indikatorer som undersökts är 89% 

182 kommuner är 83%. Lägst värde är 24% och högst värde är 100%. 

Mått 31 ‐ Socialtjänstens ungdomsarbete 2010 2011 2012

Andel inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning 67% saknas 

Mätning har inte kunnat göras p g a systembyte mellan 2011‐2012. 

Medelvärdet för 153 kommuner som rapporterat är 78%. Resultaten varierar mellan 

22 och 100% 

5. Samhällsutveckling 

Mått 32 ‐ 34 ‐ Arbetstillfälle och företagande 2010 2011 2012 

Andelen förvärvsarbetande i kommunen 74,5% 75,7% 76,6% 

Hur många förvärvsarbetande har tillkommit/försvunnit under det senaste året - per 

tusen invånare? -22,3 4,2 9,0 

Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? 4,2 5,7 5,5 

Andelen förvärvsarbetande har successivt ökat i kommunen. Karlshamn når dock 

ännu inte upp till medelvärdet på 78,4% för de 200 deltagande kommunerna. 

Nya förvärvsarbetande har tillkommit under året och Karlshamn har förbättrat sitt 

relativa läge (i relation till deltagande kommuner). 

Vad gäller nya företag som startats är Karlshamns resultat lika med medelvärdet 

för deltagande 200 kommunerna. 

Mått 36 ‐ Folkhälsa 2010 2011 2012 

Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? 6,6 8,1 

Sjukpenningtalet i Karlshamn har ökat till 8,1 dagar, vilket är högre än t ex Ronneby 

7,3 och Sölvesborg 7,6 dagar. Medelvärdet för 200 deltagande kommuner är 7,5. 

Mått 37 ‐ 40 ‐ Miljö 2010 2011 2012 

Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? 49% 

Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala bilar? 47% 44% 

Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? 8% 10% 18% 

Hur ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och leva på? Index 63 Index 63 Index 63 

Måttet redovisar andelen återvunnet material i förhållande till totala mängden 

hushållsavfall. Såväl Karlshamn och i synnerhet Sölvesborg ligger mycket bra till. 

Sölvesborg är bäst (61%) av 104 rapporterade kommuner. Resultaten varierar mellan 

17 och 61%. 

Karlshamn har 44% miljöbilar i kommunorganisationen. Detta är lika med medelvärdet 

för de 156 rapporterade kommunerna. 

Andelen inköpta ekologiska livsmedel var under mätperioden januari ‐ juni 2012 18%. 

Medelvärdet är 14% bland de 156 rapporterade kommunerna. Spridningen ligger 

mellan 0 och 44%. 

Karlshamns resultat i medborgarundersökningen visar att invånarna i hög utsträckning 

anser att kommunen är en god plats att leva och bo i. Index för Karlshamn är 63 jämfört 

med medelvärdet 60 bland de 153 redovisade kommunerna. Lägsta värde är 41 och 

högsta 79.



§ 48 2013/95 

Revisionsberättelse för år 2012 


att med godkännande ta informationen till dagens protokoll. 


Karlshamns kommuns revisorer har vid sammanträde 2013-03-22 behandlat kommunens 

årsredovisning för år 2012. Revisorerna har beslutat att tillstyrka att kommunfullmäktige 

beviljar ledamöterna i kommunstyrelsen och nämnderna ansvarsfrihet och tillstyrker 

att kommunens årsredovisning för 2012 godkänns. Till revisionsberättelsen hör: 

Revisorernas redogörelse 

De sakkunnigas rapport från granskning av årsredovisningen 

Granskningsrapporter från lekmannarevisorerna i de kommunala bolagen. 


• Revisionsberättelse för år 2012 

Den av kommunfullmäktige utsedde revisorn Kjell Thörnqvist (FP) presenterar 

revisionsberättelsen för år 2012. 

Protokollet skickas till 

Revisorerna

2013-03-22 

Till 

Kommunfullmäktige i Karlshamns kommun 

Revisionsberättelse för år 2012 

Vi, av fullmäktige utsedda revisorer har granskat den verksamhet som bedrivits 

i kommunstyrelsen och nämnderna och genom utsedda lekmannarevisorer i de 

kommunala företagen under 2012. 

Styrelsen och nämnderna ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med 

gällande mål, beslut och riktlin j er samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. 

De ansvarar också för att det finns en tillräcklig kontroll och återrapportering till 

fullmäktige. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, kontroll och redovisning 

samt pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med uppdrag från fullmäktige. 

Granskningen har utförts enligt kommunallagen, kommunens revisionsreglemente 

och god revisionssed i kommunal verksamhet. Gransimingen har genomförts med 

den imiktning och omfattning som behövs för att ge en rimlig grund för bedömning 

och ansvarsprövning. 

Utförda gransirningar och svar på dessa från kommunstyrelsen och nämnderna 

framgår av bifogad redogörelse och tidigare överlämnade rapporter. 

Vi bedömer att kommunstyrelsen och nämnderna har bedrivit verksamheten på 

ett från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vidare är bedömningen att 

räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande och att den interna kontrollen varit 

tillräcklig. 

Vi tillstyrlier att fullmäktige beviljar ledamöterna i kommunstyrelsen och 

nämnderna ansvarsfrihet för år 2012. 

Till revisionsberättelsen hör bilagorna: 

Revisorernas redogörelse 

De saklrunnigas rapport frän granskning av årsredovisningen 

Granskningsrapporter frän lekmannarevisorerna i de kommunala bolagen


Revisorerna 

2013-03-22 

Bilaga till revisionsberättelsen 

Revisorernas redogörelse för år 2012 

Inledning 

De viktigaste gransirningarna som genomförts under året redovisas kortfattat i denna redogörelse. 

Samtliga revisionsrapporter har tillställts berörda nämnder, kommunfullmäktige och 

kommunstyrelsen. 

Träffar har ägt rum med kommunfullmäktiges presidium för att bl. a. diskutera gemensamma 

frågor, revisionens arbete och informera om vår planering. 

Vi har utfört gransirningarna enligt kommunallagen, revisionsreglementet och god revisionssed 

inom kommunal verksamhet. I granskningsarbetet har vi som sakkunniga biträden efter 

upphandling anlitat PwC. 

Genom lekmannarevisorerna har vi också gral1Skat verksamheten i de kommunala bolagen 

enligt bestämmelserna i aktiebolagslagen. År 2012 hal" inget samordnat granskningsprojekt 

genomförts mellan kommunen och bolagen. 

Årets gransirningar har utöver den skriftliga rapporteringen även skett genom andra kontakter 

med kommunstyrelsen, nämnderna och förvaltningarna enligt de mål revisorerna fastställt för 

granskningsåret I dessa har vi bland annat följt frågor inom VA-verksamhetens ekonomi, 

säkerhet inom vattenförsörjning, arbetet med baxnkonventionen, externt köpta utbildningar, 

kontroll av barnomsorgsavgifter, överförmyndarverksamheten, inköp av ekologiska livsmedel, 

upphandling av försäkringar, följsamhet till fullmäktiges beslut angående användning 

av datorer m.m. 

Vi har haft l 378 tkr till vårt förfogande och utnyttjat detta anslag. 

Årets genomförda granslmingar åtföljda av revisionsrapporter presenteras kortfattat i det 

följande. 

Arsredovisningen för år 2012 (2013-03-22) 

Rapport över granskning av årsredovisningen lämnas i ett separat dokument. Kommunens 

ekonomi lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Årsredovisningen har 

upprättats i enlighet med lagstiftningen. 

Delårsrapport januari-augusti 2012 (2012-1 0-19) 

Kommunen är enligt den kommmmla redovisningslagen skyldig att upprätta en delårsrapport 

minst en gång per år. Kommunens delårsrapportjanuari-augusti 2012 har granskats och den 

uppfyllde lagkrav och god redovisningspraxis på de flesta punkter.


Revisorerna 

2013-03-22 Bilaga till revisionsberättelsen 

Kommunen och de fristående verksamheterna (2012-1 0-03) 

Granskningen bedömde att nämnden för barn, ungdom och skola samt gymnasienämnden 

säkerställer att processer och relationer i förhållande till fristående verksamheterna är 

ändamålsenliga. 

Bidragen till fristående verksamheter administrerar och beräknas på ett transparent och ändamålsenligt 

sätt. Besluten fattas per verksamhet och det framgår tydligt vad som ligger till 

grund för besluten och bidragsdelarna. Vi bedömer att utformningen av bidragen följer lagstiftningens 

krav på lika villkor för kommunala och fristående verksamheter. Begreppet 

tilläggsbelopp har fått en vid betydelse när det likställs med resurser för barn i behov av 

pedagogiskt stöd. Vi rekommenderar att nämnden separerar tilläggsbeloppet från resurser 

för barn i behov av stöd. Genom en åtskillnad blir det möjligt att följa upp vad de olika 

resurserna går till samt följa upp de insatser som genomförs. Det minskar även risken för 

missförstånd och eventuella överklaganden. 

Insynen i fristående gymnasieskolor är begränsad till informationsmöten mellan skolorna 

och gymnasienämnden. Det är däremot en mer aktiv insyn i de fristående grundskolorna. 

Nämnden har valt olika modeller för insynen med tydliga rutiner för insyn i fristående 

grundskolor och en mer avskalad modell för insynen i gymnasieskolorna. Insynen i grundskolan 

följer rutinen för tillsyn i förskolan, vilket enligt vår bedömning är en omfattande 

insyn utöver det vanliga. Det är viktigt att kommunen inte uttalar sig om kvaliteten i de 

fristående grundskoleverksamheterna då de inte står nnder kommunens tillsyn. En fördjupad 

insyn av denna modellligger utanför kommunens befogenheter. Nämnden bör överväga om 

resurserna för den fördjupade insynen är befogade utifrim kommunens behov och amvar. 

Det firu1s inga rutiner för att handlägga ansökningar om att starta nya fristående förskolor, 

fritidshem eller pedagogisk omsorg. Detta beror huvudsaldigen på att det inte har förekommit 

några ansökningar på flera år. 

Det finns en fungerande rutin för tillsyn över fristående förskolor, fritidshem och pedagogisk 

omsorg. De ansvariga tjänstemärmen har arbetat utifrån rutinen under flera år och utvecklat 

den efter behov och ändrade förutsättningar. Vi anser att tillsynen är ändamålsenlig. 

Förhållandet mellan kommunen och de fristående verksamheterna följer de krav som ställs i 

skollagen. Både kommunen och de fristående verksamheterna anser att relationen mellan 

dem är god. Kommunikationen präglas av uppriktighet och respekt för varandra. 

Förskoleverksamheten (2013-03-22) 

Vi bedömer att nämnden för barn, 1mgdom och skola i allt väsentligt har en fungerande 

styrning och uppföljning av förskoleverksamheten. Samtidigt har vi identifierat ett antal 

förbättringsområden. 

2


Revisorerna 


Vi bedömer att ekonomistyrningen har förbättrats i och med att ansvaret för ekonomiska 

frågor har förtydligats och att nya rutiner tagits fram. Vi kan konstatera att verksamheten 

år 2012 har en budget i balans. 

Vi konstaterar att kommunfullmäktige har antagit kommungemensamma mål som berör 

förskolan. Vi bedömer att nämnden bör bryta ner dessa i specifika verksamhetsmål för 

förskolan. Vi anser att nämndens ekonomiska uppföljning är tillfredsställande, medan 

verksamhetsuppföljningen kan utvecklas. Enligt vår bedömning försvårar avsaknaden av 

nämndspecifika mål nämndens möjligheter att följa upp verksamheten och att säkerställa att 

verksamheten bedrivs ändamålsenligt. 

Vi anser att nämnden formellt bör anta det resursfördelningssystem som används i förskolan. 

Grw1derna för fördelning av personella resurser är så principiell att den bör beslutas av 

nämnden. Vi rekommenderar dfu'för att nämnden tar upp förslaget om resursfördelningssystem 

igen men denna gång som ett beslutsärende. Vi anser att resursfördelningssystemet 

är transparent, då det är tydligt vilka komponenter som ingår. I likhet med de allmänna råden 

för förskolan, anser vi att viss hänsyn bör tas till barnens omsorgstid vid fördelning av 

resurser. 

Vi kan konstatera att Karlshamns kommun har en högre andel personal med pedagogisk 

högskoleutbildning. Samtidigt bedömer vi att personalens arbetstillfredsställelse påverkats 

negativt av neddragningen i bemanningen som genomfördes under år 2012. Bland annat har 

korttidssjukfrånvaron ökat. 

Vi ser positivt på att nämnden har fastställt system och rutiner för arbetet med den interna 

kontrollen. Vi noterar dock att arbetet frfunst utgår från utbild11ingsförvaltningens årscykel 

för intern kontroll. Vi anser att nämndens internkontrollarbete bör utgå från en 

riskbedömning av nfu11ndens egen verksamhet och att de förtroendevalda involveras och 

deltar i prioriteringen av de kontrollområden som utifrån en bedömning av väsentlighet och 

risk är mest a11geläget att följa upp. Vidare bedömer vi att det tydligt bör framgå vilket 

kontrollmoment, vilken kontrollmetod och vem som ska utföra kontrollen då nfu1mden 

fastställer årets internkontrolL 

Nfunnden har de senaste åren salmat ett förvaltningsövergripande, systematiskt 

kvalitetsarbete för förskolan. Någon enhetlig uppföljning av förskolans kvalitetsarbete har 

inte gjorts av nämnden. Vi ser positivt på det förvaltningsövergripande kvalitetsarbete som 

harpåbörjats under hösten 2012, då det kommer att ilmehålla såväl enhetliga kvantitativa 

som kvalitativa uppföljningar av förskolornas kvalitetsarbete. 

Vi bedömer att det är viktigt att nfunnden genomför enhetliga brukarundersölmingar för att 

fånga upp föräldrars synpunkter på verksamhetens kvalitet liksom föräldrars möjligheter att 

påverka och utöva inflytande över förskoleverksamheten. 

3


Revisorerna 


Kommunens bilar (2012-1 0-04) 

En granskning av Karlshamns kommuns personbilar genomfördes under år 2009. 

Bedömningen i denna var att den interna kontrollen av bilarna inte var tillfredsställande och 

att internkontrollplan behövde upprättas där det framgår vilka kontroller som ska ske, vem 

som är ansvarig och att kontrollerna dokumenteras. Kommunstyrelsen remitterade 

granskningen till dåvarande servicenämnden för yttrande. Denna beslutade att den interna 

kontrollen ska stärkas och gav även förvaltningen i uppdrag att upprätta en rutinbeskrivning 

och en ansvarsfördelning för hantering av fordonsregistret Kommunstyrelsen antog 

servicenämndens beslut som sitt eget. Vi noterar nu att servicenämnden inte 

uppmärksammade fordonen i sin plan för internkontroll 20 l O - den sista i1mar1 nämnden 

avvecklades. Det togs inte heller fram en rutinbeskrivning i enlighet med beslutet. 

Föregående granskning ställdes till kommunstyrelsen, vars svar endast avsåg det som 

dåvarande servicenämnden skulle förändra. Merparten av bilarna finns dock i andra 

förvaltningar. Inrapportering till det fordonsregister som Driftservice administrerar fungerar 

inte tillfredsställande. Det har inte givits något formellt uppdrag till Driftservice där enheten 

kan kräva att fordon läggs in i systemet. Av detta följer ett merarbete inför upphandling av 

leasingbilar, uppföljning av nyttjande och i övrigt gemensan1ma åtgärder vad gäller fordonen. 

Driftservice har dock tagit på sig rollen att vid olika tillfållen påpeka för förvaltningama att 

fordon exempelvis inte utnyttjas effektivt. Ibland har efter detta fordon kunnat avyttras eller 

omfördelas men det förekommer också att svar uteblir då sådana frågor uppmärksammas. 

Med utgångspunkten att kommunstyrelsen har ett samordningsansvar behöver den ta 

ställning till följ ande bedömningar: 

• Det behövs ett beslut där nämnderna åläggs att anvä11da kommunens fordonsregister i 

bilportal en. 

• De nämnder som har bilar behöver ha dokumenterade regler för hantering av bilarna 

motsvarande de som finns på omsorgsförvaltningen. 

• Återlämnandet av leasingbilar är förknippat med en uppgörelse mellan kommunen och 

bilföretagen om vilka reparationskostnader som ska belasta kommunen. Kommunen 

behöver utse en särskild person för denna uppgift. 

• Kommunstyrelsen hm besluta att nämndernas planer för intern kontroll ska innehålla 

ett särskilt område. Kontroll av hur bilregistret, kö~journaler och tankningsrutiner 

fungerar kan vara sådana områden. 

• Det behöver göras kalkyler och bedömningar som i1mehåller alternativet att köpa vissa 

fordon innan en ny upphandling av leasingbilar påbörjas. 

• Uppmärksamma de nämnder som inte själva har analyserat nyttjandet av sina fordon 

vilket har medfört betydande kostnader för främst s .k. undermil i samband med 

återlämnande av fordon. 

4


Revisorerna 


Kommunstyrelsens styrning och uppföljning (2013-03-22) 

Vi bedömer att det finns brister i kommunstyrelsens utövande av styrning och uppföljning samtidigt 

som vi noterar att en hel del åtgärder påbörjats sedan granskningens utförande under hösten 2012. 

Vi anser att styrelsen inte utövar en tillräddig ledande roll avseende kommunens styrsystem. 

Styrelsen har inte utvecklat en modell för kommunens målstyming. De styrdokument som 

finns innehåller inga direktiv för nämndernas målstyrningsarbete, utöver vad som framgår av 

kommunallagen och av vedertagen kommunal praxis. 

Vi bedömer att kommunens vision är övergripa11de och föra11krad. Vi anser däremot att 

kommunstyrelsen borde ha initierat en uppdatering av visionen som fastställdes år 2006. Att 

som bara nu sikta fem år framåt bedömer vi inte som visionärt. Dessutom har flera delar av 

visionen redan genomförts. Vi anser att det inte är lämpligt att placera den politiska majoritetens 

interna måldokument under rubriken vision på kommunens hemsida. Där borde istället 

den av fullmäktige antagna visionen publiceras. Vidare anser vi att kommunstyrelsen borde 

ha initierat en utvärdering av fullmäktigemålens aktualitet, då målen har varit desamma i sex 

år. 

Vi bedömer att styrelsen inte har lyckats med styrningen i koncernövergripande politikområden, 

såsom hållbar utveckling och folkhälsa etc. Styrningen i dessa frågor sker främst 

genom de politiska programmen. Vi a11ser att kommunen har ett för stort antal politiska 

program. Den stora mängden program och satsningar minskar, enligt vår bedömning, styreffekten. 

Karlshamn satsar på för mycket samtidigt, varför prioriteringen uteblir när allt 

bedöms som lika viktigt. Vidare bedömer vi att det är angeläget att utvärdera de politiska 

programmen, för att sedan utforma ett mer ändamålsenligt system. Uppgiften att utvärdera 

framgåT av progran1men och dessutom har flera program slutat att gälla. Det är anmärkningsvärt 

att styrelsen ärmu inte har genomfört en sådan utvärdering. Den årliga uppföljningen av 

de politiska progran1men, som fran1går av årsredovisningen, är bristfällig. 

Vi bedömer att kommunstyrelsen är framgångsrik i styrning och uppföljning av ekonomiska 

mål. Kommunen har under de senaste åren levt upp till kommunallagens krav på en ekonomi 

i balans och uppnått sina finansiella mål. Dm-emot anser vi att kommlmstyrelsen bör se till att 

fullmäl,tiges beslut om budget bereds av respektive nämnd i plenum. Annars finns en risk för 

att fullmäl,tiges beslut upphävs vid ett överklagande enligt l O kap KL. 

När det gäller kommunstyrelsens roll som stödfunktion till övriga nämnder i processer 

rörande ekonomi, personal och arbetsmiljö bedömer vi att det finns ett behov att förtydliga 

vilket stöd nämnderna/förvaltningarna kan förvänta sig av de centrala funktionerna och hur 

uppgiftsfördelningen ska se ut för dessa och förvaltningarna när det gäller förändrings- och 

utvecklingsarbete. 

Vi bedömer att kommunstyrelsen har en tillräcklig uppsikt över de helägda bolagen inklusive 

moderbolaget. Vi grundar vår bedömning på att det är tydligt reglerat i ägardirektiven vilken 

5


Revisorerna 


dokumentation och information som ska delges styrelsen och att hela kommunstyrelsen får 

information om bolagets ekonomiska ställning och verksamhet muntligen i samband med 

boksluts- och budgetarbete. Vi rekommenderar att samtliga ledamöter i kommlmstyrelsen 

i så stor utsträckning som möjligt även får ta del av de muntliga föredragningar som idag 

endast ges till moderbolaget. 

Vi bedömer att det finns brister i kommunens övergripande system och rutiner för intern 

kontroll då nämndernas arbete med den interna kontrollen är av skiftande kvalitet och då 

nämnderna inte har en enhetlig definition av begreppet intern kontroll. Vi noterar kommunstyrelsens 

uppdrag till administrativa chefen om utveckling av det kommlmövergripande 

internkontrollarbetet Enligt vår bedömning är det viktigt att styrelsen, inom ramen för detta 

uppdrag, fastställer ändamålsenliga tillämpningsanvisningar som kompletterar gällande 

styrdokument för intern kontroll. Vi vill i sanunanhanget också poängtera vikten av att den 

politiska nivån i styrelser och nämnder involveras i de riskbedömningar som föranleder 

prioriteringen av internkontroll er. 

Vi bedömer att styrelsen både arbetar med strategiska frågor och dagsfrågor. Däremot bör 

styrelsen ha en något bättre framförhållning i beredningsarbetet. Emellanåt ges uppdrag med 

mycket kort varsel. Det händer även att uppdrag ges till en mman nämnd, t. ex. att genomföra 

utredning i en fråga eller att genomföra vissa åtgärder, utat1 att frågan först stämts av med 

berörd förvaltningschef. Vi ser också ett behov av att förtydliga rollfördelningen mellm1 

tjänstemän och förtroendevalda. Exempelvis borde professionen beredas en större roll inom 

personalfrågorna. 

Styrning och uppföljning av externa tjänster och konsulter 

Samtliga nämnder granskades under 20 Il och 2012. Rapporterna till kommunstyrelsen och 

nänmden för barn, ungdom och skola överlämnades efter utgången av revisionsåret och våra 

bedömningar återges i det följande. 

Kommunstyrelsen (2012-03-23) 

Kommunstyrelsens beredning och beslut angående investeringar 

Planering av investeringar och större byggnationer behöver styras så att rätt upphandlingsform 

kan användas. Beslut att påbörja en investering tas i vissa fall så sent att upphandling 

inte kan genomföras på ett sätt som är förenligt med Lagen om offentlig upphandling (LOU) 

och kommunens upphandlingsoch inköpspolicy. Ramavtalen på fastighetsområdet, som nu 

finns, underlättar upphandlingar för löpande behov av service och tjänster. De har dock 

använts av tekniska nämnden också för större projekt på ett sätt som inte är avsikten med 

ramavtal. Kommunstyrelsens beredning inför beslut i fullmäktige om uppdrag och fardigställande 

av vissa projekt begränsar tekniska nämndens möjligheter att hat1dla upp enligt 

regel verken. Det senaste exemplet är beslut i kommunstyrelsen den 24 januari i år med förslag 

till kommunfullmäktige med anvisning på 2,5 mnkr för VA-framdragning vid Långasjönäs 

camping- och turistanläggning. Uppdraget till nämnden är att fårdigställa det "före 

6


Revisorerna 


säsongen 2012." Tekniska nämnden har framfört andra förhållanden rörande genomförandet 

som omöjliggör att tidsplanen kan hållas. 

Organisation av kommunens tekniska kompetens 

Vi noterar från granslmingarna att såväl k01mmmstyrelsen som telmiska nämnden har 

planeringsresurser på det telmiska området. Kommunstyrelsen har enligt sitt reglemente 

ansvar för utveclding av infrastruktur, kollektivtrafik och kommtmikation i vid bemärkelse. 

Den har också ett vidare ansvar för startegiska frågor avseende en hållbar samhällsplanering 

vad avser infrastruktur, logistik, IT, exploatering m.m. Vi noterar att enheten också bedriver 

flera byggprojekt inom mark- och gatuområdet, d.v.s. projekt som också utförs av tekniska 

nämndens förvaltning enligt dess reglemente. Vi bedömer att effekterna av denna uppdelning 

av kommw1ens projektorganisation behöver analyseras. Till telmiska nämnden har vi 

framfört att den behöver stärka sina projekteringsresurser. 

Dokumentation av direktupphandlingar 

Nämndernas upphandlingar sker, generellt sett, i enlighet med regel verken. Ett genomgående 

problem är att dokumentationen av direktupphandlingar Wlderstigande gränsväJdet för 

sådana, 287 000 kronor, är bristfällig. Det finns ofta beställningsskrivelser och bekräftelser 

av anbud liksom uppgifter om telefonförfrågningar, men mindre ofta en samlad skriftlig 

dokumentation av hur anlitande! av den externa tjänsten eller konsulten skett. Policyn ±!·amhåller 

att dokumentation ska fi1111as men vi bedömer att det behövs en tydligare instruktion, 

exempelvis genom hänvisning till en särskild blankett. 

Utifrån ansvaret för det egna verksamhetsområdet bedömer vi att följande åtgärder behöver 

vidtas: 

Anlitande av konsult med stöd av ramavtal 

Kommunen har på ett bra sätt genomfört upphandlingar av ramavtal på olika konsultområden 

och för tekniska tjänster inom bygg, målning, el, VVS med flera områden. De tillgodoser 

behovet av att snabbt få mindre projekt utförda i den löpande verksamheten. 

Vår bedömning är att konsulter och externa tjänster anlitas av styrelsen och nämnderna då det 

til!Hilligt behövs särskild kompetens eller arbetsinsatser under en begränsad tid. Kommunstyrelsen 

behöver för egen del, och vad gäller andra nämnder genom sin uppsikts plikt, se till att 

ramavtal inte används för am1at än vad de är till för. 

Bristfällig upphandling 

Kommunstyrelsen behöver se till att upphandlingar genomgående sker i konkurrens. Motiven 

från berörda enheter då detta inte har skett, är att de gjort en översiktlig mru-knadsbedömning 

och tagit några externa kontakter och referenser för att säkerställa en bra produkt från konsulten. 

Ofta hänvisas till att det sedan tidigru-e funnits ett förtroende för den konsult man nu 

önslem arbeta tillsammans med. 

7


Revisorerna 


Vi ifrågasätter inte denna bedömning i sig, men den viktiga konkurrensaspekten är försatt ur 

spel. En upphandling ska göras enligt upphandlingsoch inköpspolicyn och då måste behovet 

antingen annonseras eller riktas till mer än en tänkbar leverantör. 

Bedömningen avseende nämndernas brister i dokumentation av upphandlingar gäller också 

för kommunstyrelsen och dess upphandlingar. 

Nämnden för barn, ungdom och skola (2012-03-23) 

Motiven för att anlita konsult är oftast att tillräcldig kompetens eller kapacitet salmas för 

de uppgifter nämnden har att lösa. Verksan1hetskonsulter har i viss omfattning anlitats till 

ledningsgrupper för att få externt processtöd. Vi bedömer att det skett på väl avvägt sätt i 

förhållande till egna resurser på utbildningsförvaltningen. 

Nä11mdens styrning har brustit vad gäller efterlevnad av LOU och kommunens upphandlingsoch 

inköpspolicy eftersom den inte försäkrat sig om att regelverken har följts enligt följande: 

Beslut att anlita arkitekt för att ta fram programhandlingar till Asm·ums bildningscenter 

har inte skett på ett sätt som överensstämmer med LOU och kommtmens interna regel verk. 

Utbildningsförvaltningens motiv att inte göra upphandling i konkurrens kan förstås då 

planeringsprocessen varit utdragen. Ursprungligen skedde dock inte upphandling såsom 

regelverken förskriver. 

Ett lokalprojekt angående förskolor omfattar betydligt lägre belopp, men im1ebär likväl ett 

förfaringssätt där konsulten erhållit uppdraget utan att andra företag haft möjlighet att lämna 

offert. 

Av innehållet i nämnda exempel följer att också upphandlingspolicyns bestämmelser 

angående dohm1entation av upphandlingen inte har bealdats. 

Uppföljning av konsulters arbete sker på ett nära sätt genom kontinuerliga möten under 

pågående processer varför bra möjligheter finns att följa upp konsultens insatser. Förhållandet 

att avtalad fast kontraktssumma 1,275 mnkr för att ta fram handlingar inför byggnation 

av Asarums Bildningscenter kraftigt översicridits och nu uppgår till cirka l ,9 mnla behöver 

analyseras av nämnden. Bedömningen grundas på att beställningsskrivelsen gjorts av 

nämndens ordförande och förvaltningschefen. 

Nämnden behöver se till att den interna kontrollen ftmgerar bättre inom de delar av 

upphandlingsområdet som tas upp i denna rapport. Det kan ske genom den årliga 

kontrollplm1en. 

8



§ 49 2013/95 

Ansvarsfrihet för år 2012 


att kommunstyrelsen och samtliga nämnder samt de enskilda förtroendevalda i dessa 

organ beviljas ansvarsfrihet för år 2012 

att godkänna årsredovisningen för 2012 för Karlshamns kommun. 


Karlshamns konununs revisorer har vid sammanträde 2013-03-22 behandlat kommunens 

årsredovisning för år 2012. Revisorerna har beslutat att tillstyrka att kommunfullmäktige 

beviljar ledamöterna i kommunstyrelsen och nämnderna ansvarsfrihet och tillstyrker 

att kommunens årsredovisning för 2012 godkänns. 


• Revisionsberättelse för år 2012. 

Revisorerna föreslår kommunfullmäktige besluta att bevilja ledamöterna i kommunstyrelsen 

och nämnderna ansvarsfrihet för år 2012. 

Protokollet skickas till 

Revisorerna 

Kommunstyrelsen 

Samtliga nämnder 

Kommundirektören


80 


§50 2013/103 

Årsredovisning 2012 for Västblekinge Miljö AB 


att med godkännande notera årsredovisning 2012, revisionsberättelse samt 

lekmannarevisorernas granskningsrapport till dagens protokoll. 


Revisorerna i Västblekinge Miljö AB har granskat bolagets verksamhet för år 2012. 

Revisorerna tillstyrker att Västblekinge Miljö AB:s årsredovisning godkänns och 

att bolagets styrelse beviljas ansvarsfrihet. 

Beslutsförslag 

Årsredovisning och koncernredovisning 2012 

Revisionsberättelse 

Lekmannarevisorernas granskningsrapport. 


Västblekinge Miljö AB 

Olofströms kommun 

Sölvesborgs kommun 

Revisorerna Västblekinge Miljö AB


81 


§51 2013/103 

Årsredovisning 2012 för Logistikposition Karlshamn AB 


att med godkännande notera årsredovisning 2012 och revisionsberättelse 

till dagens protokoll. 


Revisorerna i Logistikposition Karlshamn AB har granskat bolagets verksamhet för år 

2012. Revisorerna tillstyrker att Logistikposition Karlshamn AB:s årsredovisning 

godkänns och att bolagets styrelse beviljas ansvarsfrihet. 

Beslutsförslag 


• Revisionsberättelse. 


Ombud vid årsstämman 

Logistikposition Karlshamn AB 

Mazars SET Revisionsbyrå AB



§52 2013/103 

Årsredovisning 2012 för Räddningstjänsten Västra Blekinge 


att med godkännande notera årsredovisning 2012, revisionsberättelse samt lekmannarevisorernas 

granskningsrapport för Räddningstjänsten Västra Blekinge till dagens protokoll. 

att bevilja förbundets direktion ansvarsfrihet för år 2012. 


Revisorerna i Räddningstjänsten Västra Blekinge har granskat årsredovisningen och 

direktionens förvaltning i Räddningstjänsten Västra Blekinge för år 2012. Granskningen 

har utförts enligt kommunallag och god revisionssed i kommunal verksamhet. 

Granskningen har haft den omfattning och imiktning samt gett det resultat som redovisas 

i bilaga över granskning av årsredovisningen och tidigare avlämnade revisionsrapporter 

under året avseende delårsrapporten och förbundets styrning och uppföljning. 


• Arsredovisning 2012 

• Revisionsberättelse 





Revisorerna Räddningstjänsten Västra Blekinge



§53 2013/103 

Årsredovisning 2012 för Miljöförbundet Blekinge Väst 



granskningsrapport för Miljöförbundet Blekinge Väst till dagens protokoll. 



Revisorerna har granskat årsredovisningen och direktionens förvaltning i 

Miljöförbundet Blekinge Väst för år 2012. Granskningen har utförts enligt 

kommunallag och god revisionssed i kommunal verksamhet. 

Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt gett det resultat som redovisas 

i bilaga över gransirning av årsredovisningen och tidigare avlämnade revisionsrapporter 



• Arsredovisning 2012 



Miljöförbundet Blekinge Väst 



Revisorerna Miljöförbundet Blekinge Väst


84 


§54 2013/103 

Årsredovisning 2012 för Vårdforbundet Blekinge/Kommunsamverkan Cura 

individutveckling 



granskningsrapport för Vårdförbundet B lekinge/Kommunsamverkan Cura 

Individutveckling till dagens protokoll. 



Revisorerna har granskat årsredovisningen och direktionens förvaltning i Vårdförbundet 

Blekinge/Kommunsamverkan Cura Individutveckling för år 2012. Granskningen har 

utförts enligt kommunallag och god revisionssed i kommunal verksamhet. 

Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt gett det resultat som redovisas 

i bilaga över granskning av årsredovisningen och tidigare avlämnade revisionsrapporter 






Kommunsamverkan Cura Individutveckling 



Revisorerna Vårdförbundet Blekinge/Kommunsamverkan Cura Individutveckling



§55 2013/120 

Över- och underskottsreglering av bokslut 2012 samt kompletteringsbudget för 

investeringar 2013 


att med anledning av budgetförändringarna fastställa att det budgeterade resultatet för 

2013 ökar från l 700 tkr till 4 804 tkr. Bil l. 

att med utgångspunkt från beslutade budgetförändringar ge ekonomikontoret i uppdrag 

att räkna fram nya budgetramar för respektive nämnd 

att godkänna upprättat förslag till kompletteringsbudget gällande investeringar och fastställa 

ny investeringsbudget för 2013 till 300 444 tkr. Bil 2. 

att den utökade investeringsvolymen, 70 14 7 tkr, finansieras med ökad upplåning. 


I samband med beredningen av 2012 års bokslut har nämnderna inkommit med förslag 

till kompletteringar avseende 2013 års drift- och investeringsbudget 

För driftbudgeten finns en del förändringar av teknisk karaktär, som inte påverkar 

nämndernas verksamhetsutrymmen. Tekniska förändringar har bl.a genomförts för justering 

av prognoser för skatter och bidrag, förändrade kapitalkostnader samt reglering 

av interna mellanhavanden. 

Koalitionen har prövat nämndernas bokslutsredovisningar utifrån gällande styrdokument 

Koalitionen gör bedömningen att de nämnder som redovisar negativa budgetavvikelser 

har i allt väsentligt uppfYllt kommunfullmäktiges målsättningar och föreslår 

därför att uppkomna underskott avskrivs. För övriga nämnder görs sanunabedömning 

beträffande måluppfYllelsen och hänsyn har tagits till detta i koalitionens förslag till 

budgetjusteringar. 


• Över- och underskottsreglering av bokslut 2012 samt kompletteringsbudget för 

investeringar 2013 

• Kommunstyrelsens protokoll2013-03.19, § 44. 

Yrlmnden 

Lars Jeppsson (K) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag med följande ändring av 

den första att-satsen: 

att med anledning av budgetförändringarna fastställa att det budgeterade resultatet för 

2013 blir O kronor. I det beslutet innefattas att nämnden för barn, ungdom och skola



Forts § 55 

får fårstärkning med 2 400 tkr, tekniska nämnden med l 404 tkr och fritidsnämnden 

med l 000 tkr. 

Sven-Åke Svensson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag och avslag på Lars 

J eppssons (K) ändringsyrkan de. 

Propositioner 

Ordföranden ställer först proposition på kommunstyrelsens förslag, den första att-satsen 

och Lars J eppssons ändringsyrkande och finner att kommunfullmäktige beslutar avslå 

Lars J eppssons yrkande 

Ordföranden ställer därefter proposition på kommunstyrelsens förslag, den andra, den 

tredje och den fjärde att-satsen och finner att kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens 

förslag. 




Ekonomichefen

2013-03-19 


Förslag till över- och underskottsreglering av bokslut 2012 samt 

kompletteringsbudget for investeringar 2013. 

(2 bilagor) 

Bakgrund och förslag 

I samband med beredningen av 2012 års bokslut har nämnderna inkommit med 

förslag till kompletteringar avseende 2013 års drift- och investeringsbudget 

F ör driftbudgeten finns en del förändringar av teknisk karaktär, som inte 

påverkar nänmdernas verksamhetsutrymmen. Tekniska fårändringar har bl. a 

genomförts for justering av prognoser för skatter och bidrag, forändrade 

kapitalkostnader samt reglering av interna mellanhavanden. 

Koalitionen har prövat nämndernas bokslutsredovisningar utifrån gällande 

styrdokument Koalitionen gör bedönmingen att de nänmder som redovisar 

negativa budgetavvikelser har i allt väsentligt uppfyllt kommunfullmäktiges 

målsättningar och föreslår därför att uppkomna underskott avskrivs. För övriga 

nämnder görs samma bedömning beträffande måluppfyllelsen och hänsyn har 

tagits till detta i koalitionens förslag om budgetjusteringar. 

Förändring av driftbudget 2013 

Den av kommunfullmäktige fastställda driftbudgeten för 2013 redovisar ett 

resultat om l 700 tkr. Efter koalitionens förslag till förändringar uppgår 

resultatnivån till 4 804 tia (bilaga l). Det bör noteras att den genomsnittliga 

resultatnivån under den senaste femårsperioden, ligger över den nivå som 

stadgas i kommunfullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning, d v s en 

genomsnittlig resultatnivå under en femårsperiod motsvarande 2 % av skatter 

och bidrag. Resultatnivån for perioden 2009 - 2013 framgår av nedanstående 

tabell. 

2009 

3,4% 

2010 

4,7% 

2011 

2,6% 

2012 

3,0% 

2013 

0,3% 

Genomsnitt 

2,8% 

l

Tekniska förändringar med resultatpåverkan i driftbudget 2013 

• SKL:s senaste skatte- och bidragsprognos innebär att intäkterna beräknas bli 

något högre än vad som gällde vid tillfället för budgetbeslutet 

• Som en följd av lägre investeringsvolym 2012 minskar avskrivningskostnaderna. 

• Pensionskostnaderna berälmas netto att bli högre. 

• Finansiella intäkter ökar beroende på återbetalning från CURA och 

Blekingetrafiken samt prestationsersättning för omsorgsnämndens projekt 

sammanhållen vård och omsorg. 

Följande tekniska budgetförändringar föreslås av koalitionen: 

Tekniska förändringar 

Skatteprognos 130216 (SKL cirkulär 13:06) 

Lägre avskrivningskostnad 

Högre pensionskostnader 

Finansiella intäkter 

Resultatpåverkan, tkr 

Resultatpåverkan 

150 

80 

-669 

7 368 

6 929 

Resultatreglering över- och underskott 


Nämnden begär resursförstärkning med 2 400 tkr för hantering av anpassningsåtgärder 

(kompetensutveckling). 

Koalitionen föreslår att nämndens begäran ska prioriteras inom nämndens 

budgetram för 2013. 

Tekniska nämnden 

Nämnden begär resursfdrstärlming med totalt 2 55 8 tkr med anledning av nya 

driftsuppdrag, kostnadsökning för mattransporter, uteblivna bergintäkter och 

lägre avkastningskrav for produktionsskog. 


budgetram för 2013. 


Nämnden begär resursförstärlming till verksamheten Väggabadet med l 267 tkr 

for ökade energi- och städkostnader. 


budgetram for 2013. 


Nämnden begär resursförstärkning för projektet Sammanhållen vård och omsorg 

med 3 825 tkr. 

Koalitionen föreslår att nämndens budgetram utökas med 3 825 tkr och att 

finansiering sker prestationsersättning genom att motsvarande intäktsbelopp 

budgeteras på finansförvaltningen. 

2 (11)

Följande resultatregleringar föreslås av koalitionen: 

Resultatreglering 


Resultatpåverkan, tkr 


-3 825 

-3 825 

Total resultatpåverkan 

Koalitionens förslag till ny driftbudget innebär följande: 

Budgeterat resultat enligt KF 

Tekniska budgetförändringar 

Resultatreglering 

Förslag till nytt budgeterat resultat, tkr 


l 700 

6 929 

-3 825 

4 804 

Komplettering investeringsbudget 2013 

Av den totala nettoinvesteringsbudgeten för 2012 på 200 736 tkr förbrukades 

150 467 tkr. Nämnderna har begärt att investeringsbudgeten för 2013 ska 

förändras med hänsyn tagen till bl a tidsförskjutningar i pågående projekt. 

Med beaktande av tidsförskjutningar i pågående projekt, efter samråd och 

kompletterande uppgifter föreslås att investeringsbudgeten för 2013 utökas med 

70 147 tkr. 

Tillsammans med fastställd investeringsbudget kommer den budgeterade 

investeringsvolymen för 2013 därefter att uppgå till300 444 tkr (bilaga 2). 

Den nya investeringsnivån för 2013 innebär att soliditeten beräknas ligga på ca 

66 %. Den genomsnittliga soliditeten under den senaste femårsperioden ligger på 

cirka 67 %, vilket är över den nivå som stadgas i kommunfullmäktiges mål för 

god ekonomisk hushållning, d v s en genomsnittlig soliditet under en 

femårsperiod överstigande 60 %. soliditeten för perioden 2009 - 2013 framgår 

av nedanstående tabell. 

2009 

62% 

2010 

67% 

2011 

71% 

2012 

69% 

2013 

66% 

Genomsnitt 

67% 

3 (11)

Koalitionens förslag till kommunstyrelsens beslut 

att med anledning av budgetförändringarna fastställa att det budgeterade 

resultatet för 2013 ökarfrån l 700 tkr till4 804 tkr. Se bilaga l. 

att med utgångspunkt från beslutade budgetförändringar ge ekonomikontoret i 

uppdrag att räkna fram nya budgetramar för respektive nämnd. 

att godkänna upprättat förslag till kompletteringsbudget gällande investeringar 

och fastställa ny investeringsbudget för 2013 till 300 444 tkr. Se bilaga 2. 

att den utökade investeringsvolymen, 70 147 tkr, finansieras med ökad 

upplåning. 

Sven-Åke Svensson 

Socialdemokraterna 

~~O öL_ 

Paul Hedlund '--~aila J~tnsson · 

Folkpartiet Kristdemokraterna 

4 (11)

BILAGAl 

FÖRÄNDRING A V DRIFTBUDGET 2013 (tkr) 

TEKNISK FÖRÄNDRING: 

skatteprognos 130216 (SKL cirkulär 13:06) 150 

Lägre avskrivningskostnad 80 

Högre pensionskostnader -669 

Finansiella intäkter (CURA, resultatreg1ering) l 037 

Finansiella intäkter (Blekingetrafiken, återbetalning) 2 506 

Finansiella intäkter (Prestationsersättning vård och omsorg) 3 825 

RESUL TATP Å VERKAN A V TEKNISK FÖRÄNDRING FÖR 2013 6 929 

RESULTATPÅVERKAN AV RESULTATREGLERING FÖR2013 -3 825 

RESULTATP Å VERKAN AV TILLÄGGSÄSKANDEN FÖR 2013 

o 

BUDGETERAT RESULTAT 2013, KF 2012-06-18, rev 2013-02-04 l 700 

BUDGETERAT RESULTAT EFTERFÖRÄNDRINGAR 4 804 

5 (11)

Bilaga 2 

Nmd Pro j Projektnamn 

Budget Utfall KB Budget Ny Budget 

2012 2012 2013 2013 2013 

Bus 1150 Österslättskolans idrottshall -300 -26 o o o 

Bus 1153 Asarums BC inventarier o -441 o -500 -500 

Bus 1162 stenbacka forskola -l 000 -1 110 o o o 

Bus 1163 Svängsta förskola -l 440 -171 o o o 

Bus 1169 Hällaryds förskola, inventarier o -17 o o o 

Bus 1173 Mömun forskola stadigv lärornedel/inv o -15 o o o 

Bus 2401 stadigvarande läromedel -700 -576 o -700 -700 

Bus 2405 Musikskola o -35 o o o 

Bus 2406 IT utveckling -2 500 -2 840 o -2 500 -2 500 

Bus 2407 Inventarier och arbetsmiljöåtgärder -2 500 -2 599 o -2 500 -2 500 

Bus 1187 Prästslättens förskola inventarier -750 -l o 19 o o o 

Summa BUS-nämnd -9190 -8 851 o -6 200 -6 200 

Gym 2510 stadigvarande läromedel -l 000 -601 o -l 000 -l 000 

Gym 2511 !T-utveckling -1 800 -l 312 o -1 800 -1 800 

Gym 2512 Utredn gyrnnasiesärskola, H- och F-hus -500 o -500 o -500 

Gym 2513 Inventarier och Arbetsmiljöåtgärder -l 400 -l 200 -194 -l 400 -l 594 

Gym 2514 Stadigv lärornedel GY Il -750 -683 o -750 -750 

Gym 2517 Lokalinvestering GY Il -2 200 -1 967 o -800 -800 

Gym 2601 Brandskyddsätg, Tillgänglanpassn -l 000 -74 o o o 

Gym 2603 Labsalar Väggaskolan o o o -300 -300 

Summa Gymnasienämnd -8 650 -5 836 -694 -6 050 -6 744 

Nav 2510 stadigvarande läromedel -200 -200 o -150 -150 

Nav 2511 IT -utveckling, datorer -250 -248 o -250 -250 

Nav 2610 Inventarier och maskiner -200 -190 o -200 -200 

SummaNAV-nämnd -650 -638 o -600 -600 

Kult 2505 Inventarier, arbetsmiljö bibliotek -150 -117 o -150 -150 

Kult 2506 Informationsteknologi -250 -334 o -150 -150 

Kult 2507 Konstnärlig utsmyckning -150 -136 o -150 -150 

Kult 2521 Lokstallarna, ombyggnad av kök -l 000 -912 o o o 

Summa Kulturnämnd -1 550 -1 500 o -450 -450 

6 (Il)

Nmd Proj Projektnamn 

Budget 

2012 

Utfall 

2012 

KB 

2013 

Budget Ny Budget 

2013 2013 

Ks 0002 Östra Piren, inkomst 

Ks 0002 Östra Piren, utgift 

Ks 

0018 BLC, industriområde, inkomst 

o 

-320 

lO 000 

250 o 

-546 o 

o -5 000 

o 

-l 000 

lO 000 

o 

-1 000 

5 000 

Ks 0018 BLC, industriområde, utgift 

Ks 

0022 VäggaPark/Fiskhamn 

Ks 0026 Skogsborg, inkomst 

Ks 0026 Skogsborg, utgift 

Ks 

Ks 

0027 Vettekullaomrädet, inkomst 

0027 Vettekullaområdet, utgift 

Ks 0029 Stämö detaljplan 

Ks 

0032 Västerport 

Ks 0033 BLC/MOS, Jämvägsterminal, inkomst 

Ks 0033 BLC/MOS, Järnvägsterminal, utgift 

Ks 0034 Stilleryd småind, KH väg, inkomst 

Ks 

Ks 

0100 Frostentorp 4:81, inkomst 

0100 Frostentorp 4:81, utgift 

Ks 0102 Svärdet och Fästet, inkomst 

Ks 0103 Notavalla, inkomst 

K s O l 04 Övre Asarumsdalen, inkomst 

K s 

Ks 

Ks 

Ks 

Ks 

O l 04 

Övre Asarumsdalen, utgift 

0106 Asarums centmm flygfalt, inkomst 

0106 Asarums centrum flygfalt, utgift 

0304 Guövik östra, inkomst 

0304 Guövik östra, utgift 

Ks 1100 strategisk utveckling 

Ks Il 02 Busshållplatser, inkomst 

Ks Il 02 Busshållplatser, utgift 

Ks Il 09 Rådhuset, reserve! utgifter 

Ks Il 09 Rådhuset, reserve! statsbidrag 

Ks 

Ks 

Ks 

Ks 

Ks 

Ks 

Ks 

1195 Kultur- och bibliotekshus, utredning mm 

1196 Långasjönäs va 

1197 Tärnö, va, byggnader mm 

2108 Ärendehanteringssystem 

2122 Digitala informationsskyltar 

2124 Intranät 

2500 !T i kommunal vård/omsorg 

Ks 250 l Inventarier 

Ks 250 l Teknisk utrustning, informationskontor 

-14 492 

-821 

2 000 

-6 052 

o 

-6 700 

-250 

-150 

16 943 

-38 000 

l 000 

o 

o 

o 

250 

900 

-600 

o 

-2 600 

4 980 

-2 866 

-1 800 

600 

-l 200 

-2 100 

l 045 

-700 

-30 

-600 

-1 000 

-395 

-700 

-110 

-270 

-80 

-12 597 -l 895 

-545 -276 

o o 

-387 -5 665 

o o 

-511 -5 349 

-4 -246 

-148 3 000 

o 17 000 

-17 910 -34 590 

543 o 

100 o 

-145 o 

o o 

o 250 

o o 

-182 -419 

o o 

-792 -l 808 

o -l 320 

o 

o 

o o 

500 o 

-776 o 

o -2 100 

o l 045 

-605 -95 

o 

o 

o -600 

-327 -673 

-227 -168 

o -700 

o o 

-45 o 

-43 o 

-17 000 

o 

3 600 

o 

4 755 

-1 800 

o 

-3 000 

14 200 

-76 000 

750 

o 

o 

l 300 

250 

900 

o 

2 000 

-7 500 

l 320 

o 

-2 000 

500 

-l 000 

o 

o 

-500 

o 

600 

o 

o 

o 

o 

-270 

o 

-18895 

-276 

3 600 

-5 665 

4 755 

-7 149 

-246 

o 

31 200 

-110590 

750 

o 

o 

l 300 

500 

900 

-419 

2 000 

-9 308 

o 

o 

-2 000 

500 

-l 000 

-2 100 

l 045 

-595 

o 

o 

-673 

-168 

-700 

o 

-270 

o 

7 (11)



2012 2012 2013 2013 2013 

K s 2502 Semesterbyar förbättring -300 -202 o -300 -300 

K s 2503 P A- och Lönesystem -116 o -116 o -116 

Summa Kommunstyrelse -44 534 -34 599 -39 725 -70 195 -109 920 

Oms 2730 Inventarier -850 -897 o -850 -850 

Oms 2757 !T-investeringar -700 -888 o -700 -700 

Oms 2758 Sängar, särskilt boende -400 -118 o -400 -400 

Oms 2767 Ombyggnad resurscenter B j örkhalla -625 o -625 o -625 

Oms 2772 Utökat brandskydd, Säbo -1 955 -157 -1 798 -1 500 -3 298 

Oms 2773 Extra investeringar Säbo -500 -490 o -700 -700 

Oms 2740 Utb ARX-passersystem o o o -1 000 -l 000 

Summa Omsorgsnämnd -5 030 -2 550 -2 423 -5 150 -7 573 

Sac 2736 Inventarier/ Arbetsmiljöåtgärder -200 -208 o -300 -300 

Sac 2737 Förbättrat brandskydd -600 -467 o -300 -300 

Sac 2738 Renovering lägenheter -336 -347 o -300 -300 

Sac 2739 Utbyte larmanläggning Kungshuset -150 -204 o o o 

Sac 2756 Investeringar !T -100 -142 o -100 -100 

Sac 2741 Utbyggnad ARX-passersystem o o o -50 -50 

Sac 2743 IFO gemensam ingång o o o -500 -500 

Summa Socialnämnd -1 386 -1 368 o -1 550 -1550 

Byn 0021 Utvecklingsområden -75 o o -75 -75 

Byn 1007 Inventarier adm Shbf -75 -14 o -75 -75 

Summa Byggnadsnämnd -150 -14 o -150 -150 

T n 1001 Gatuavd maskiner fordon -3 493 -3 356 -102 -2 550 -2 652 

T n 1003 städmaskiner -150 -255 -100 -150 -250 

T n 1007 Inventarier adm SHBF -103 -48 o -100 -100 

T n 1138 Tubbaryd, förbättring anläggningen -599 -165 -434 -1 500 -1 934 

T n 1150 Österslättskolans idrottshall -3 700 -3 052 -648 o -648 

T n 1153 AsarumsEe -37 068 -38 662 l 594 -94 000 -92 406 

T n 1174 Vårdprogr. Väggaskolan A-hus -550 o -550 o -550 

T n 1179 Trädgårdsforändringar o o o -500 -500 

T n 1180 Nya myndighets- o lagkrav -888 -899 o o o 

T n 1183 Milj öhus, brandlförsälaingskrav -2 031 -1 130 -901 o -901 

T n 1184 Miljöåtgärder -2 000 -2 134 o -2 000 -2 000 

T n 1187 Prästslättens förskola -lO 704 -8 013 -150 o -150 

T n 1188 Arbetsmiljöätgärder, ventilation -500 -433 o -500 -500 

8 (11)


Tn 

Tn 

Tn 

1192 Bellevueparken, fjärrvärme mm 

1196 Långasjönäs V A 

1197 Tämö V A, byggnader 

Tn 13 02 Åkroksbron, gata 

Tn 13 03 Ombyggnad förbättring vägnät 

Tn 

Tn 

1306 Ombyggnad övergångsställen 

1307 Tillgänglighetsanpassning 

Tn 1308 GC-vägnät, utbyggnad 

Tn 

1310 Trafilaniljö Asarum 

Tn 1311 Gatu- och vägbelysning ombyggnad 

Tn 

Tn 

Tn 

Tn 

1318 Boktryckarevägen 

1319 Trafiksignaler Hinseleden/Prinsgatan 

1320 Gestaltning av Karlshamns Stortorg 

1322 Norra infarten, Cirkulation 

Tn 1325 Trafiksäkerhetsåtgärder 

Tn 

1326 Enskilda vägar förstärkning 

Tn Nytt Vägga, väg till kallbadhus 

Tn Nytt Vägga, va till kallbadhus 

Tn 

21 O l 

Rådhussalen voteringsanläggning 

Tn 2103 Carport, Vägga !P 

Tn 

Tn 

T n 

T n 

Tn 

T n 

2104 Transportfordon, maskiner, traktorer 

2105 Maskiner Tubbaryd snickarverkstad 

2106 Passagesystem anläggningar 

2107 Portalen, utveckling systembyte 

2109 Datautrustning, datakontor 

211 O Enhetlig !T plattform 

Tn 2115 Rådhuset sammanträdesrum 

Tn 

T n 

2116 Rådhuset, cafeteria 

2402 Utrustning kostverksamhet 

Tn Nytt Fordon sotningstjänst 

Tn 

2520 Väggabadet ombyggnad 

Summa Teknisk nämnd 

Budget 

2012 

-2 000 

-2 500 

-2 200 

-2 300 

-500 

-205 

-210 

-3 550 

-3 300 

-l 000 

-700 

-600 

-605 

-5 330 

-300 

-154 

o 

o 

-200 

o 

-685 

-150 

-100 

o 

-l 300 

-3 100 

-l 00 

-153 

-1 156 

o 

o 

-94 184 

Utfall 

2012 

KB 

2013 

-2 321 o 

-478 -2 023 

-1 645 -1155 

-124 -2 177 

-810 o 

-149 -56 

-225 o 

-3 440 -110 

-205 l 600 

-1142 o 

-128 -572 

-504 o 

-64 -541 

o -200 

-369 o 

-1 262 o 

o -700 

o -325 

-114 -86 

o o 

-782 o 

-141 o 

-84 o 

o o 

-937 -363 

o -3 100 

-98 o 

-150 o 

-825 -332 

o -207 

-32 o 


2013 2013 

o 

o 

o 

o 

-400 

-205 

-410 

-3 000 

-1 800 

-2 400 

o 

o 

o 

o 

-300 

-350 

o 

o 

o 

-600 

-1 000 

-250 

-200 

-150 

-1 300 

o 

-100 

o 

-l 600 

o 

o 

-74 173 -11 638 -ll5 365 

o 

-2 023 

-l 155 

-2 177 

-400 

-261 

-410 

-3 110 

-200 

-2 400 

-572 

o 

-541 

-200 

-300 

-350 

-700 

-325 

-86 

-600 

-l 000 

-250 

-200 

-150 

-l 663 

-3 100 

-100 

o 

-l 932 

-207 

o 

-127 003 

Va 1005 VA-verk servicefordon 

Va 1006 VA-verk maskiner 

Va 1501 Nyanl vattenledningar, utgifter 

Va 1501 Nyanl vattenledningar, inkomster 

Va 1504 Nyanl avloppsledningar, utgifter 

Va 1504 Nyanl avloppsledningar, inkomster 

9 (11) 

-100 

-250 

-l 000 

l 000 

-l 000 

l 000 

-120 

-176 

-l 025 

852 

-252 

654 

o 

-74 

o 

o 

o 

o 

-370 

-180 

-l 000 

l 000 

-l 000 

l 000 

-370 

-254 

-1 000 

l 000 

-l 000 

l 000


Budget 

2012 

Utfall 

2012 

KB 

2013 


2013 2013 

Va 

Va 

1520 Åtgärder dricksvatten 

1530 Åtgärder avlopp 

-2 250 

-4 843 

-2 104 -146 

-3 424 -l 419 

-1 700 

-2 678 

-1 846 

-4 097 

Va 1540 VA-utbyggnad 

Va 1540 VA- utbyggnad inkomster 

Va 1540 VA- utbyggnad utgifter 

Va 1541 Mörrums avloppsreningsverk 

Va 1543 V A Täruö, utgifter 

Va 1543 VA Tärnö, inkomster 

Va 1542 Åkroksbron VA 

Va 1544 Sidoentr VA E 22 

Summa Teknisk nämnd V A 

-3 526 

o 

o 

-7 441 

-2 200 

2 200 

-500 

-235 

-19 145 

-661 -2 865 

o -4 402 

o 4 402 

-345 -7 096 

-512 -6 602 

512 6 602 

-8 -493 

o -235 

-6 610 -12 327 

-3 000 

18 700 

-18 700 

-400 

o 

o 

o 

o 

-8 328 

-5 865 

14 298 

-14298 

-7 496 

-6 602 

6 602 

-493 

-235 

-20 655 

Fn 1004 Parkavd maskiner/gräsklippare 

Fn 1401 Förnyelse parker/lekplatser 

Fn 1402 Mieåparken, parkanläggning 

Fn 1406 Tillgänglanp park/lekplatser/friluftsområden 

Fn 2508 Kastellet, utgifter 

Fn 2508 Kastellet, inkomster 

Fn 2524 Svängstabadet, nybyggnad 

Fn 2527 P-Plats VäggalP och bad 

Fn 2528 Asarums lP, renovering 

Fn Nytt Fritidsbåtplatser Solskensviken 

Fn 2535 Fritidsbåtplatser Stemö vindhanm 

Fn 2537 V A-ansluta toalett Östra Bokö 

Fn 2540 Skateboardplatser Hällaryd ocb Svängsta 

Fn 2542 Väggabadet, strandbad 

Fn 2549 Jössarinken, betongplatta och rör 

Fn 2558 Upprustning badplatser 

-1 500 

-2 434 

-500 

-900 

o 

o 

-500 

o 

o 

o 

-1 500 

-418 

o 

o 

-4 000 

-200 

-l 292 -159 

-2 724 o 

-33 -467 

-857 -43 

o 

o 

o 

o 

o 

o 

o 

o 

o 

o 

o -900 

-67 -l 433 

-715 o 

o 

o 

o 

o 

-4 390 o 

-144 -56 

-1 700 

-3 945 

-1 880 

-708 

-786 

385 

o 

-300 

-2 000 

o 

o 

o 

-200 

-1 000 

o 

-700 

-1 859 

-3 945 

-2 347 

-751 

-786 

385 

o 

-300 

-2 000 

-900 

-1 433 

o 

-200 

-1 000 

o 

-756 

Fn 2562 Spontanidrottsplats Karlshamn 

Fn 2563 Idrottsplatser/anläggningar inventarier 

Fn 2566 Belysning, bevattning mm idrottsanl 

F n 25 80 Administration dataprogram 

Fn 2585 Väggabadet, omläggn plattor utomhusbad 

Fn 2587 Svanevik, uppläggningsplats 

Fn 2589 Bryggor och toaletter skärgården 

Fn 2590 Väggnområdet detaljplan 

Fn 2593 Spontanidrottsplats Asarum 

Fn 2596 Jössarinken Träningshall 

Fn 2597 Fritidsprojekt, utredningar 

lO (11) 

-400 

-400 

-200 

-25 

-JOO 

-300 

-1 300 

-15 

o 

-500 

-75 

-370 -32 

-387 o 

-153 o 

-25 o 

-101 o 

-286 o 

-l 534 o 

-12 o 

o o 

-280 -220 

-44 -31 

-800 

-400 

-200 

-25 

o 

o 

-400 

o 

-1 500 

-JOO 

o 

-832 

-400 

-200 

-25 

o 

o 

-400 

o 

-1 500 

-320 

-31



2012 2012 2013 2013 2013 

F n 2598 Jössarinken Ismaskin -1 000 -918 o o o 

Summa Fritidsnämnd -16 267 -14 331 -3 341 -16 259 -19 600 

Total nettoinvestering -200 736 -150 467 -70 147 -230 297 -300 444 

11 (11)



§56 2013/107 

Ekonomisk månadsnppf61jning för perioden januari- februari 2013 


att med godkännande ta rapporten till dagens protokoll. 


Ekonomichefen redovisar månadsuppföljning per 2013-02-28 avseende nämndernas och 

bolagens verksamhet. 


• Månadsuppföljning per 130228 

• Månadsuppföljning för bolagen per 2013-02-28 

• Kommunstyrelsens protokoll2013-03-19, § 45. 


Ekonomichefen

2013-03-18 

MÅNADSUPPFÖUNING PER 130228 

Kommunstyrelse och kommunfullmäktige tillhanda 

Ekonomisk översikt 

Föreliggande ekonomiska rapport per 130228 bygger, avseende redovisningen av de olika 

verksamheterna, på sifferuppgifter och bedömningar från nämnder och förvaltningar. För 

resterande delar ansvarar ekonomikontoret centralt för prognoser och beräkningar. 

Efter två månader uppvisar Karlshamns kommun ett resultat innebärande att 

helårsresultatet totalt sett väntas uppgå till plus 3,8 mnkr, vilket är 2,1 mnkr bättre än den 

budgeterade nivån som efter KF:s beslutade ändringar i februari uppgår ti111,7 m n kr. 

Prognosen för nämnderna pekar mot ett litet underskott mot budget på cirka 0,9 mnkr. De 

största avvikelserna redovisas för kommunstyrelsen plus 1,0 mnkr och tekniska nämnden 

minus 2,0 m n kr. 

För kommunstyrelsens del beror överskottet främst på lägre kostnad för kollektivtrafiken. 

Tekniska nämndens underskott beror på höga kostnader för vinterväghållningen. l 

omsorgsnämnden ökar antalet bedömda hemtjänsttimmar vilket gett ökade kostnader. l 

socialnämnden ökar kostnaderna för institutionsplaceringar för vuxna medan kostnaderna 

för verksamheten barn och familj minskar. Övriga nämnder redovisar små eller inga 

avvikelser. 

För finansförvaltningen beräknas budgetöverskott med 3,0 mnkr vilket beror på återbetalningar 

av engångskaraktär. 

På investeringssidan uppskattas årsförbrukningen i förslaget till kompletteringsbudget netto 

uppgå till ca 300 mnkr, vilket är 70 mnkr högre än den budgeterade nivån. Ökningen beror 

främst på förseningar i pågående projekt i exploaterings- och teknikverksamheterna. 

Det är möjligt att en del av MOS-projektet kan glida över till 2014. l så fall kommer det att 

framgå vid nästa rapporttillfälle. 

slutkommentar 

Den sammantagna årsprognosen efter två månader visar ett resultat på plus 3,8 m n kr, vilket 

är 2,1 mnkr bättre än budgeterad nivå. 

~1(/ 1/;llfi:l? 

Hans Hyllsfedt 

Ekonomichef 

~41~ 

Kent Wahnström 

Ekonom 

1(2)

2013-03-18 

DRIFTSREDOVISNING (tkrl 

Nämnd 

Årsbudget 

Prognos 2013 Avvikelse 

2013 

Kommunfullmäktige -1701 -1701 o 

Överförmyndarnämnd -2 378 -2 378 o 

Valnämnd -63 -63 o 

Revision -1328 -1328 o 

Kommunstyrelse -118 741 -117 741 l ooc 

Kommunstyrelse, Festivalkommitte. -2117 -2 117 o 

Nämnd för barn, ungdom och skola -463 358 -463 496 -138 

Gymnasienämnd -136 602 -136 400 202 

Nämnd för arbetsmarknad och vuxenutbildning -30 755 -30 601 154 

Kulturnämnd -23 086 -23 058 28 

~eknisk nämnd -66 710 -68 710 -2 ooc 

~eknisk nämnd, va in kl finans o a o 

Byggnadsnämnd -6 267 -6 267 o 

Fritidsnämnd -45 104 -45 10~ o 

Omsorgsnämnd -517 688 -517 935 -247 

~ocialnämnd -88 38( -88 293 8 

Summa -1 504 278 -1 sos 192 -91~ 

SUMMA FINANSIERING 1505 978 1509 002 3 02~ 

DRIFTSREDOVISNINGEN TOTALT l 70C 381( 211( 

IINVESTERINGSREDOVISNINGEN TOTALT -230 2971 -300 44~ -70 1471 

REsULTATPÅVERKAN AV FÖRSLAG TILL ÄNDRINGAR AV DRIFTBUDGET: 

Budget KF 120618 

Minskade avskrivningar 

Förändring skatter och bidrag in kl skatteväxling 

Läraravtalet 2012, helårseffekt 

Personalpolitiska åtgärder 2012, helårseffekt 

Lönenivå 2012, helårseffekt 

Finansförvaltning, lönenivå 2012 

Budgetanpassningar 

KS anslag till förfogande, utvecklingsreserv 

Hemsjukvård 

Budget KF 130204 

7 561 

2 050 

6 240 

-3 666 

-l 035 

-32 915 

33 950 

5 500 

6150 

-22 135 

1700 

2(2)

14mars 2013 

MÅNADsUPPFÖLJNING FÖR BOLAGEN PER 2013-02-28 

stadsvapnet och kommunstyrelsen tillhanda 

Sammanfattning och kommentar 

Ekonomisk översikt 

Föreliggaode ekonomiska rapport per 2013-02-28 bygger på sifferuppgifter och bedömningar 

från respektive bolag. För sammaoställning och kommentarer ansvarar ekonomikontoret 

Efter 2013 års två första månader uppvisar bolagen ett resultat innebäraode att helårsresultatet 

prognostiseras enligt följaode: 

Budgetuppföljning per 2013-02-28 vad avser drift (mnkr) 

Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Avvikelse 2013 

Karlshamn Energi AB 15,0 12,3 12,3 0,0 

Karlshamnsbostäder AB 6,9 3,0 3,0 0,0 

Karlshamns Hamn AB 0,6 1,2 0,5 -0,7 

Karlshamnsfastigheter AB -25,0 -8,1 -8,1 0,0 

Stadsvapnet i Karlshamn AB -21,4 -10,8 -10,8 0,0 

Koncernmässiga elemineringar 6,1 0,0 0,0 0,0 

Resultat före skatt -17,8 -2,4 -3,1 -0,7 

Investeringsuppföljning per 2013-02-28 (mnkr) 

Bokslut 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Avvikelse 2013 

Karlshamn Energi AB 102,7 37,5 37,5 

0,0 

Karlshamnsbostäder AB 9,4 25,0 25,0 

0,0 

Karlshamns Hamn AB 61,2 36,7 36,7 

0,0 

Karlshamnsfastigheter AB 12,0 85,4 85,4 

0,0 

stadsvapnet i Karlshamn AB 0,0 0,0 0,0 

0,0 

S:a investeringar 185,3 184,6 184,6 

0,0 

Som framgår av sammaoställningen, efter två månader av år 2013, bedömer Karlshamns 

Hamn AB att mao inte kan nå upp till budgeterat resultat. Övriga bolag gör bedömningen att 

mao för år 2013 ska klara ett resultat minst i nivå med vad som budgeterats.

14mars 2013 

Karlshamn Energi AB:s årsprognos för 2013 är lika med budget efter två månader av året. 

Prognosen grundar sig delvis på uppskattningar eftersom mätvärden för februari inte fullt ut är 

framme. Fjärrvärmeproduktionen är dyrare än budgeterat och anslutningsavgifter för fjärrvärme 

är större än budgeterat. 

Till och med aktuell månad har andelen fjärrvärmeproduktion från Södra Cell varit 94 %, 

vindkraftsproduktion mot budget 60 %, årsprognos inmatning i elnätet mot budget 99 %, 

årsprognos fjärrvärmeförsäljning mot budget l 04 % och årsprognos elförsäljning mot budget 

100%. 

Årsprognosen får Karlshamnsbostäder AB ligger lika med budget efter två månader av år 

2013. Det är får tidigt på året för att göra några större avvikelser j ärofört med budget. Antalet 

valeanta lägenheter är l O stycken, av dessa är dock 9 stycken inte uthyrningsbara av olika skäl. 

Vakanta lokaler är 4,4 %. Den genomsnittliga låneräntan är 3,33 % och andelen kortfristiga 

lån är 18,8 %. Prognos över omflyttningen är 425 st. 

Karlshamns Hamn AB:s årsprognos för 2013 ligger efter två månader av året 0,7 mnkr lägre 

än budgeterat. Hittills i år så har volymerna varit något lägre än budgeterat. Detta beroende på 

att marknaden är i ett avvalctande läge när det gäller konjunkturbedömningen. Hitintills i år 

har bolaget investerat 9,4 mnkr. 

Karlshamnsfastigheter AB redovisar efter två månader av året en årsprognos som ligger i nivå 

med budget. Budgeten kommer att revideras med anledning av fattade beslut i samband med 

bokslutet. Arbetet med etapp V, på Östra Piren, är ytterligare senarelagd och presenteras 

tidigast under andra kvartalet 2013. 

Den totala ekonomiska situationen efter två månader av 2013 pekar således sanunantaget på 

ett resultat fåre skatt som är -0,7 mnkr, vilket är något sämre än budget. Bedömningen är dock 

att koncernbidrag av planerad storlek kan lämnas till stadsvapnet AB. 

Prognosen för 2013 års koncernmässiga resultat ligger på -3,1 mnkr. 

Hans Hyllstedt 

Ekonomichef 

i/ y--.., /.. / / 

{{~-~---- 

/ Marita Lindström 

Ekonomisamordnare



§57 2013/96 

Revideringar av reglemente för ekonomi- och verksamhetsstyrning 


att ändra reglemente för ekonomi- och verksamhetsstyrning i enlighet med bilagda förslag. 

Reservation 

Lars Jeppsson (K) reserverar sig mot beslutet. 


Reglementet for ekonomi- och verksamhetsstyrning antogs av fullmäktige 2004 och har 

varit föremål for flera revideringar sedan dess. De nu foreslagna ändringarna beror dels 

på ny lagstiftning om balanskravet dels på att de nu gällande målen i reglementet i viss 

mån behöver justeras. 

Det finns också behov av att under året göra en översyn av reglementet i sin helhet, 

bland annat med hänvisning till kommande forändring att göra avsättning till en resultatutjämningsreserv, 

pågående arbete med ny omvärldsanalys och kommunstyrelsens 

beslut om att upprätta en ekonomihandbok. 

Kommunstyrelsen beslutar for egen del att uppdra åt kommunledningsforvaltningen att 

senast till kommunstyrelsens sammanträde i oktober 2013 lämna forslag på nytt reglemente. 


• Skrivelse från kommunstyrelsens ordförande 2013-02-28 

e Kommunstyrelsens protokoll2013-03-19 § 46. 

Yrkande 

Sven-Åke Svensson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens forslag. 

Proposition 

Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och finner att kommunfullmäktige 

bifaller förslaget.



Forts§ 57 


Ekonomichefen

2013-02-28 


Revideringar av reglemente för ekonomi- och verksamhetsstyrning 


Reglementet får ekonomi- och verksamhetsstyrning antogs av fullmäktige 2004 

och har varit föremål får flera revideringar sedan dess. De nu föreslagna 

ändringarna beror dels på ny lagstiftning om balanskravet dels på att de nu 

gällande målen i reglementet i viss mån behöver justeras. 

Det finns också behov av att under året göra en översyn av reglementet i sin 

helhet, bland annat med hänvisning till kommande fårändring att göra avsättning 

till en resultatutjämningsreserv, pågående arbete med ny omvärldsanalys och 

kommunstyrelsens beslut om att upprätta en ekonomihandbok 

Förslaget i korthet 

Ny lydelse under "2.3. Ekonomi- och verksamhetsstyrning" femte stycket: 

"Om det i resultaträkningenför ett visst räkenskapsår uppstår ett negativt 

resultat, skall det negativa resultatet och det egna kapitalet återställas under de 

tre närmastföljande åren (KL 8 kap. 5a§)." 

Under "3.2.1. Ekonomi i balans" föreslås följande punkter utgå: 

• Resultatet måste innefatta en realsäkring av hela pensionsskulden 

• Investeringar for inte fånefinansieras annat än vad avser helt 

avgiftsfinansierad verksamhet 

Under "3 .2.2. God ekonomisk hushållning" föreslås följande punkter utgå: 

• Därutöver ska man eftersträva en budgeteringsmarginal som kan balansera 

under året oförutsedda händelser 

• Maximalt investeringsutrymme utgörs av årsresultat plus avskrivningar 

• Verksamheten ska bedrivas utifrån en effektivitetsnivå, som gör att 

kostnadsnivån inte överstiger genomsnittliga kostnadenför motsvarande 

verksamhet med hänsyn tagen till strukturen 

Karlshamns kommun • Kommunledningsförvaltningen • Kansli 

Rådhuset· 374 81 Karlshamn · Tel +46 454-81100 · Fax +46 454-81040 

E-post: kommunkansli@karlshamn.se · Hemsida: http://www.karlshamn.se

Under "5.1. Budget" fjärde punkten föreslås bokslutsberedningen ersättas med 

budgetberedningen och i den sista pulliden byts januari till september. 

Under "5.2. Budgetuppföljning och redovisning" föreslås den sjätte pulliden utgå: 

• I samband med bokslutberedningen skall en första budgetdialog. preliminär 

ramberedning. genomföras, vilket skall utmynna i att nämndernafår en 

första indikation genom preliminärt tilldelade budgetramar. Denna 

preliminära tilldelning, liksom kommande tilldelningar, sker utifrån en 

resursstyrningsmodell där denfinansiella situationen ytterst sätter gränser 

för det totala verksamhersutrymmet. 

Förslag till beslut 

Kommunstyrelsen fOrslår fullmäktige: 

att ändra reglemente för ekonomi- och verksamhetsstyrning i enligt med bilagda 

förslag. 

Härutöver beslutar kommunstyrelsen: 

att uppdra åt kommunledningsförvaltningen att senast till kommunstyrelsens 

sammanträde i december 2013 !funna förslag på nytt reglemente. 

Sven-Åke Sv~nsson 

Kommunstyrelsens ordförande

'lli!IAi.V 

iiKARLSHAMNS KOMMUN 

Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli 

Gäller fr. o m: Lagakraftvunnet beslut 

Beslut: KF § 5, 2004-02-02 

Ändrad: KF§ 3, 2008-02-04, § 12, 2009-02-02, KF § 54, 2011-04-04 

Reglemente för ekonomi - och 

verksamhetsstyrning 

Sammanfattning och disposition 

Detta reglemente innefattar styrprinciper for all verksamhet inom Karlshamns kommun, 

oavsett om denna drivs i forvaltningsform eller bolagsfonn. 

Reglementets avsnitt behandlar olika delar av den kommunala styrningen enligt foljande: 

Kapitel l: Beskriver syfte och tillämpningsotmåde- reglementet, jämte tillämplig lagstiftning 

(KL - kommunallagen och KRL - kommunal redovisningslag), gäller all verksamhet inom 

Karlshamns kotmmm och dess styrning 

Kapitel2: Definition av vad som menas med styrning- målet är en integrerad ekonomi- och 

verksamhetsstyrning anpassad både till av kommunfullmäktige fastställda ekonomiska ramar 

och konnnungemensamma mål 

Kapitel3: Beskriver kommungemensamma mål for effektivitet, ekonomi och finans 

Kapitel4: Vad som i detta reglemente stadgas for den forvaltningskonnnunala delen av 

kommunens samlade verksamhet gäller även, i tillämpliga delar, for de kommunalägda bolagen. 

Kapitels: Beskrivning av styrprocessen uppdelad på planering (budget), genomforande 

(uppfoljning och redovisning) samt åtgärder vid budgetavvikelser och vad som gäller for 

beslutsunderlag 

Kapitel 6: Resultatreglering mellan åren- huvudprincipen är att över- och underskott per 

nämnd skall foras över från ett år till ett annat 

Kapitel 7: Kortfattad beskrivning av investeringshantering-hänvisning till speciell policy 

for detta ändamål


FÖRFATTNINGsSAMLING 

Reglemente för ekonomi- och 

veri

Karlshamns kommtm 

FÖRF ATTNINGSSAMLING 



2.2. Verksamhetsstyrning 

Verksamhetsmässig styrning och därtill kopplade mål och mått syftar ofta på kunder, kvalitet, 

processer, utveckling och lilmande, där det inte är lika enkelt att i kronor och ören kvantifiera det 

hela. 

Att styra mot verksamhetsmässiga mål och mått är, för kommuner och landsting, ofta avsevärt 

svårare än vad som är fallet när det gäller den traditionella ekonomistyrningen. Ekonomin är 

påtagligt konkret och därfor lätt att kvantifiera, medan verksamheten rymmer en högre grad av 

komplexitet och därför svårare kan beskrivas entydigt i termer av mått och nyckel tal. Enigheten 

kring verksamhetsstyrningens inriktning är inte på långt när total, eftersom det är politikerna som 

har att besluta om mål, inriktning, omfattning och kvalitet. 

Det viktiga är dock att i detta sammanhang tydligt lyfta fram prestationens betydelse när det gäller 

styrning och ledning av verksamheten. Det är nämligen inte ovanligt, att det bakom ekonomiska 

överskott kan dölja sig betydande underskott av verksamhetsmässig karaktär. Ä ven den omvända 

situationen fOrekommer självfallet, varför det är nödvändigt att vid varje uppfoljnings- och 

utvärderingstillfälle relatera insatta resurser tilllevererad prestation av service vad avser mängd och 

kvalitet. 

2.3. Ekonomi- och verksamhetsstyrning 

Det eftersträvansvärda är därför att finna den rätta mixen mellan ekonomistyrning och 

verksamhetsstyrning, så att man kan uppnå en integrerad ekonomi - och verksamhetsstyrning. 

Ekonomi- och verksamhetsstyrning = en strukturerad process som syftar till att 

organisationen skall uppnå på förhand uppställda ekonomiska och verksamhetsmässiga 

mål i tenner av effektivitet, resultat och ställning 

Lagkraven som är tillämpliga på styrningen inom en kommm1 återfinns i KL 8 kap. 

Portalparagrafen (KL kap.8 § l) stipulerar att det skall råda god ekonomisk hushållning i hela den 

kommunala verksamheten, och lagens förarbete anger i detta sammanhang en definition som väl 

knyter an till de finansiella målen nedan. 

Kommunallagens balanskrav gäller fr.o.m. år 2000 och anger att budgeten skall upprättas så att 

intäkterna överstiger kostnaderna (KL 8 kap. 4 §). 

Om det i resultaträkningen för ett visst räkenskapsår uppstår ett negativt resultat, skall det negativa 

resultatet och det egna kapitalet återställas under de tre närn1ast fOljande åren (KL 8 kap. 5a§). 

Det förtjänar att påpekas att balanskravet endast är en nedre gräns, och att god ekonomisk 

hushållning är en betydligt högre ambitionsnivå, och den kommUll som inte eftersträvar en god 

ekonomisk hushållning kommer successivt att försämra sin finansiella ställning, innebärande att 

finansieringen av dagens konsumtion skjuts över på kommande generationer. 

3


FÖRFATTNINGSSAMLING 

Reglemente får ekonomi- och 


3. Effektivitet, ekonomi och finans 

3.1. Övergripande finansiell riktlinje 

Karlshamn kommun skall i allt eftersträva en välskött ekonomi, och all verksamhet skall bedrivas i 

en anda av god ekonomisk hushållning och i enlighet med de av kommunfullmäktige beslutade 

finansiella målen. Resursstyrning råder, och vid målkonflikter är det ekonomin som ytterst sätter 

gränsen för det totala verksamhetsutrymmet 

3.2. Finansiella mål 

3.2.1. Ekonomi i balans 

• Kostnaderna måste anpassas efter intäkterna, och det är resursstyrning som gäller 

• Ekonomin sätter ytterst gränsen för det totala verksamhetsutryrnmet, om det blir konflikt 

mellan mål och resurser 

• ~oofatta en realsäkring av hela pensionsskulden 

• Im·osteringar får inte lånefinansierus-annatänvaa~avscr helt avgiftsfinar;sierad verksamhet 

3.2.2. God ekonomisk hushållning 

• Resultatnivån ska uppgå tilllägst 2 % av summan av skatte- och bidragsintäkterna över en 

femårsperiod 

• soliditeten för kommunen måste uppgå tilllägst 60 % i genomsnitt över en femårsperiod 

exkl. de pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna 

• Däru-töver ska man eftersträva e11 budgete.ring&





5. S tyrprocessen 

S.l.Budget 

• Definition: Med kommunledning, budgetberedning, ramberedning och bokslutsberedning 

avses, beroende på sammanhanget, antingen själva processen med arbetet kring de olika 

dokumenten eller den centrala arbetsgrupp som från politiskt håll består av minst 

foreträdarna fOr majoritetspartierna och från tjänstemannasidan av åhninstone 

kommundirektör och ekonomichef. 

• Redan tidigt på året skall kommunledningen bilda sig en uppfattning om forutsättningarna 

for det kommande budgetarbetet, genom att göra en fOrsta preliminär bedömning av de totalt 

tillgängliga resurserna. I detta sammanhang skall också verksamhetside, vision, mål och 

strategier vara fdremål fOr omprövning utifrån de rådande omvärldsfaktorerna. 

• På samma sätt skall nämnderna, var och en inom sitt respektive ansvarsområde, påbörja 

arbetet med att, utifrån kommungemensamma visioner och mål, revidera verksamhetside, 

vision, mål och strategier, samt utifrån detta beskriva sina resursbehov infdr kommande år. 

• I samband med bokslutberedninge-H-budgetberedningen skall en forsta budgetdialog, 

preliminär ramberedning, genomfåras, vilket skall utmynna i att nämnderna får en forsta 

indikation genom preliminärt tilldelade budgetramar. Denna preliminära tilldelning, liksom 

kommande tilldelningar, sker utifrån en resursstyrningsmodell där den finansiella 

situationen ytterst sätter gränser fOr det totala verksamhetsutrymmet 

• Den gällande principen med en decentraliserad ekonomistyrning fdrutsätter, att 

verksamhetsansvariga chefer på samtliga nivåer skall vara aktiva med planering, 

genomfOrande och uppfoljning i perspektiven Målen, Prestationerna och Ekonomin. 

• Sammanställning av budgetberedningens forslag till budget och ekonomisk plan skall, 

genom ekonomikontorets forsorg, vara klar senast under tredje veckan i maj, så att 

kommunstyrelsen hinner behandla detta forslag innan det i juni fdreläggs 

kommunfullmäktige for slutligt beslut. Vid detta tillfälle fastställs också vision och 

kommungemensamma mål. 

• Nämnderna skall, med utgångspunkt från av kommunfullmäktige fastställd budget med 

därtill hörande visioner och mål, tillse att fullt ut specificerade detaljbudgetar inom 

respektive ansvarsområde lämnas till ekonomikontoret fore utgången av november månad. 

• Den tryckta budgeten skall distribueras till nämnder, forvallningar och andra intressenter 

senast under januari-september månad. För detta ansvarar ekonomikontoret 

5.2. Budgetuppföljning och redovisning 

• Månadsrapportering upprättas fOr kommunkoncernen foljande månader: februari, april, maj, 

augusti, september och november 

5





o 

o 

o 

o 

Budgetuppföljningar och bokslutsprognoser presenteras i kommunstyrelsen vid dess 

sammanträde månaden efter respektive uppföljningsmånads utgång. I detta 

sammanhang ansvarar nämnder och förvaltningar för inrapportering av sitt underlag vad 

avser drifts- och investeringsbudget Ekonomikontoret ansvarar för sammanställning av 

inkommet material, de delar som rör finansförvaltningen samt övergripande analys och 

kommentar. 

En delårsrapport omfattande årets första åtta månader skall presenteras för kommunstyrelsen 

vid dess sammanträde senast i oktober. Ansvarsfördelningen vid framtagandet av denna 

rapport är densamma som vid de ordinarie månadsuppföljningarna. 

Ekonomikontoret ansvarar för att presentera en bokslutkommunike för kommunstyrelsen 

under februari. 

Senast under mars månad skall bokslutsberedning genomföras, varvid också 

sammanträffande med nämnderna skall äga rum. I detta sammanhang beslutas om 

resultatreglering i enlighet med av kommunfullmäktige fastställda regler och riktlinjer. 

• I sambooG-med boksMbsredningen skall Rihnnderna också ges tillfä!J.e-att-kor:fattat 

ffamfiira..sina synpunkter inför det-iffiffiffi-ande-budgetarbe:e:, o ch nämnderna skall vid d~ 

ti!HäRe också få en förs la indikation inför budgetarbetet i fonn av preliminära budgetramar. 

Bokslutsberedninget: skall på så sätt också utgöra preliminär ram beredning. 

o 

Ekonomikontoret ansvarar for att framlägga årsredovisningen, inklusive sammanställd 

redovisning, för kommunstyrelsen senast 15 april. 

• Ekonomikontoret ansvarar för att månadsvis, med undantag frånjuli månad, sammanträffa 

med förvaltningarnas ekonomer, den sk ekonomgruppen. Det överordnade målet med 

ekonomgruppen skall vara att, på olika sätt, ytterligare utveckla ekonomistyrningen och 

väma om en god ekonomisk hushållning i kommtmen. 

5.3. Åtgärder vid budgetavvikelser 

o 

o 

En självklar förutsättning för att kmma uppnå en god styrkultur med avsikt att upprätthålla 

en sund och stabil ekonomi är, att samtliga nämnder och förvaltningar iakttar strikt 

budgetdisciplin, innebärande att följsamhet, mot och respekt för, beslutade budgetramar 

skall vara fullständig och reservationslös. 

Eftersom det är politikerna på olika nivåer som ansvarar för mål, inriktning och omfattning 

för verksamheterna, dvs "Vad- frågorna", och förvaltningarna sedan har att verkställa detta, 

dvs "Hur- frågorna", är det också naturligt att det blir f


FÖRFATTNINGSSA11LING 


verl





Detta säkerställs bäst genom att nämnder och fårvallningar till varje nytt verksamhetsår får 

ta med sig resultatet från f





• V ad avser investeringsbudgeten sker tilläggsbudgetering på vanligt sätt, när beslutade 

projekt av olika anledningar försicjutes i tiden 

• Beslut om resultatregleringen fattas årligen av bokslutsberedningen inom ramen för dessa 

riktlinjer 

Undantag från huvudprincipen kan, efter särskild prövning av den årliga boksluts beredningen, 

medges om det föreligger synnerliga skäl. 

Synnerliga skäl föreligger om orsaken till avvikelsen är 

• för nämnden opåverkbar 

• verksamhetsfrämmande - dvs. inte en naturlig del inom nämndens ansvar 

• unik och därmed sällan förekommande 

Om kriterierna ovan samtliga är uppfyllda, kan alltså avsteg från resultatregleringens huvudprincip 

medges. Vid bedömningen skall särskild hänsyn tas till att kounnunen ekonomiskt är en mycket stor 

organisation med omfattande verksamhet, varför det skall mycket till för att händelser skall kunna 

definieras som verksamhetsfrämmande och unikalsällan förekommande, samtidigt som det i 

praktiken innebär att endast stora belopp kan bli aktuella. En helhetsbedömning och avvägning skall 

också alltid göras mot kommunens ekonomiska situation. 

6.3. Konsel,venser for tilläggsbudgetering och ordinarie budgetarbete 

Ovanstående hantering av resultatreglering innebär också att tilläggs budgetering, frånsett 

tidsmässig förskjutning av investeringsobjekt, inte skall förekomma annat än vad som 

storleksmässigt motsvaras av de medel som kommunfullmäktige avsatt som reserv för 

oförutsedda händelser. Således skall tilläggsbudgetering innebärande en sänkt resultatnivå 

inte längre ske. 

Resultatreglering enligt ovan innebär att det ordinarie budgetarbetet måste anpassas, för 

att god ekonomisk hushållning skall säkerställas. På central nivå betyder detta, att man vid 

fastställande av budget inför ett kommande verksamhetsår måste göra en bedömning av i 

vilken grad resultatreglering från året innan kommer att inverka på budgeteringsmarginalen 

och i detta sammanhang, med hänsyn till finansiella riktlinjer och mål, anpassa marginalen 

utifrån detta. 

På samma sätt måste nämnderna i sitt budgetarbete göra en bedömning av sin egen kommande 

resultatreglering och hur de~ma kommer att påverka budgetutrymmet för kommande år. I 

förekommande fall måste nämnderna därvidlag internt göra reserveringar för att klara av en 

forväntad negativ resultatreglering. 

9


FÖRFATTNINGSSAMLING 

Reglemente får ekonomi- och 


7. Investeringar 

För nännare beslaivning av detta område, se investeringspolicy fastställd av konnnunfullmäktige 

2002-09-02, § 122. 

Med investering menas inköp av tillgångar som är avsedda att användas under flera år. Utgiften 

får denna anskaffning bokfårs som en anläggningstillgång och själva anskaffuingen påverkar 

anskaffningsårets resultat endast med de avskrivningar som avser detta år. 

Anskaffning av anläggningstillgångar medfår investeringsutgifter som genom periodisering 

fårdelas över den tid som anläggningstillgången är till nytta får verksamheten. Den fårdelade 

kostnaden får anläggningen - avslaivningen - samt räntan på det kapital som tagits i anspråk får 

anskaffningen, benämns kapitalkostnad. 

• Med anläggningstillgång fårstås tillgång som har en nyttjandeperiod på minst tre år och en 

anskaffhingskostnad som överstiger Yi basbelopp exkl. moms. Anläggnings-tillgången tas 

upp till högst anskaffningsvärdet. I anskaffuingsvärdet inräknas även värdet av 

värdehöjande fårbättringar. 

• Avskrivningstiden- avskrivningar enligt plan- ska fastställas utifrån nyttjandeperioden. 

• Anläggningstillgångar vilka inte längre används eller finns kvar i verksamheten på 

grund av att de fårstörts, kasserats, stulits etc ska skrivas ned ( utrangeras ) med det 

o avskrivna restvärdet. Vid fårsäljning redovisas skillnaden mellan fårsäljningsvärde 

och bokfort restvärde som reavinstl-fårlust Uppslaivning av anläggningstillgångar 

får normalt inte ske. 

• Avskrivningar bör, om inte hanteringsmässiga och praktiska skäl talar mot detta, 

påbörjas vid den tidpunkt en investering tas i bruk. 

I anläggningsregistret ska alla kmmnunens anläggningstillgångar fårtecknas. Varje fårvallning 

ansvarar får att detta sker på ett korrekt sätt och att inrapporterade avskrivningstider följer lämnade 

anvisningar. Anläggningsregistret ska omfatta samtliga anläggningstillgångar, alltså även tillgångar 

som är helt avskrivna men som fortfarande innehas av kommunen. 

8. Intern kontroll 

N edan anges riktlinjer får ansvar, organisation och uppfåljning av den interna kontrollen, men 

det fastställs inte vad som är god intern kontroll och hur uppfåljning av kvalitet och kvantitet 

mot fastställda mål skall genomfåras. 

Organisation 

§ l Kommunstyrelsen 

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret får att det finns en tillräcklig intern kontroll. 

lO



Reglemente fOr ekonomi- och 


§ 2 Nämnder och styrelser 

Nämnderna och styrelserna har det yttersta ansvaret for den interna kontrollen inom sina respektive 

verksamheter (KL kap 6 § 7). Den enskilde nämnden eller styrelsen har därvid att tillse 

att en organisation upprättas for den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde, samt 

att det antas regler och anvisningar for den interna kontrollen. 

Plan för den interna kontrollen 

Nämnder och styrelser skall senast i februari varje år antaga en särskild plan for den interna 

kontrollen, vari skall framgå 

Vad som skall granskas under året Vem som är ansvarig for granskningen När granskningen skall 

återrapporteras 

Planen skall överlämnas till kommunstyrelsen senast 15 mars. 

§ 3 Förvaltningschefer 

Inom nänmds eller styrelses verksamhetsområde ansvarar forvaltningschef eller 

motsvarande for att konkreta regler och anvisningar utfom1as for att upprätthålla 

en god intem kontroll. Dessa regler skall antas av respektive nämnd eller styrelse. 

Förvaltningschefen är skyldig att löpande rapportera till nämnden eller styrelsen 

om hur den interna kontrollen fungerar. 

§ 4 Verksamhetsansvariga 

Verksamhetsansvariga chefer på olika nivåer i organisationen är skyldiga att folja 

antagna regler och anvisningar om intem kontroll samt informera övriga anställda 

om innebörden av dessa. Vidare har de att verka för att de arbetsmetoder som används 

bidrar till en god intern kontroll. 

Brister i den intemakontrollen skall omedelbart rapporteras till nännaste överordnad. 

Uppföljning 

§ 5 Nämnders och styrelsers skyldigheter 

Varje nämnd eller styrelse har skyldighet att löpande folja upp den interna kontrollen 

inom sina respektive verksamheter. 

§ 6 Rapportering 

Rapportering av uppfoljningen på nämnds- eller styrelsenivå till kmmmmstyrelsen skall 

ske löpande eller med den regelbundenhet och i enlighet med de anvisningar som kommunstyrelsen 

meddelar. Om inget annat uttalas skall rapportering i var fall ske årligen i samband 

med bokslutet. 

11

Karlshamns kommWl 




Rapportering skall också ske till kommunrevisorema. 

§ 7 Kommunstyrelsens skyldigheter 

Kommunstyrelsen skall med utgångspunkt från nämndemas och styrelsemas rapporter utvärdera 

kommunens samlade system får intern kontroll och, i de fall fårbättringar behöver göras, ta initiativ 

till sådana. 

Tillämpningsanvisningar 

§ 8 Bemyndigande 

Kommtmstyrelsen har bemyndigande att utfårda tillämpningsanvisningar till detta reglemente. 

9. Ilaaftträdande 

Reglementet får ekonomi- och verksamhetsstyrning enligt gäller från och med det budgetår 

som på börjas l januari 2004 

12


90 


§58 2012/217 

Motion om ändring av Karlshamns kommuns riktlinjer för alkoholservering 

avseende serveringstid 


att avslå motionen. 


Marco Paulsson (M) föreslår i en motion 2012-04-23 följ ande ändringar i kommunens 

riktlinjer för serveringstillstånd 

l. att kommunstyrelsen vid ornarbetandet av riktlinjerna för alkoholservering 

möjliggör förlängd serveringstid till kl. 03.00 

2. att kommunstyrelsen vid ornarbetandet av riktlinjerna för alkoholservering medger 

att uteserveringar kan erhålla förlängt öppethållande, dock längst enligt deras 

befintliga tillstånd, samt 

3. att kommunen genomför uppföljningar varje kvartal för respektive sökande. 

Motionen har remitterats till alkoholhandläggaren för yttrande. Alkoholhandläggaren 

föreslår att motionen avslås i den del som avser förlängd serveringstid till kl 03.00 och 

att uppföljningar ska genomföras varje kvartal - en att motionen bifalls vad gäller 

möjlighet till förlängt öppethållande för uteserveringar. 


• Motion (M) 2012-04-23 

• Alkoholhandläggarens yttrande 2012-10-31 

• Kommunstyrelsens protokoll2013-03-19 §52. 

Yrkanden 

Carl-Eric Birgersson (M) med instämmanden av Marco Paulsson (M) och Magnus 

Gärdebring (M) yrkar bifall till motionen. 

Jan-Åke Berg (S) med instämmanden av Jens Henningsson (V), Sara Månsson 

Mö Uergren (MP) och Sven-Åke Svensson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. 

Proposition 

Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och Carl-Eric Birgerssons 

(M) yrkande och finner att kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag.



Forts § 58 


Alkoholhandläggaren

moderaterna 

Motion till kommunfullmäktige i Karlshamn 

2012-04-23 l 

') ; 

.L " 

Riktlinjer för stadigvarande serveringstillstånd 

l de riktlinjer som beslutades för 4 år sedan och som enligt uppgift, skall revideras i 

år, vill moderaterna ha följande förändringar 

Sida 7, stycke 3:3 om Uteserveringar. 

Att sista meningen i första stycket stryks helt (Senare serveringstid än kl 01.00 

medges inte för uteserveringar) Detta innebär att kommunen kan, om det bedöms 

lämpligt, medge längre serveringstid på uteserveringar än i dag. 

Sid 8 stycke 4 

Normal serveringstid i Karlshamns Kommun är klockan 11.00-01.00. l de fall 

Polismyndigheten i Blekinge län beviljar tillstånd för offentlig tillställning kan 

serveringstiden förlängas till klockan 03.00. Resten av första stycket stryks helt. Detta 

innebär att Karlshamns Kommun ger invånarna i Karlshamn samma möjlighet som 

dem i exempelvis Ronneby, Karlskrona, Kalmar och Kristianstad där krogar med 

danstillstånd redan idag har möjlighet att få tillstånd till 03.00 .. 

E-mail från Kalmarpolisens teamchef i ärendet: 

-Efter vårt samtal idag kanjag kort sammanfatta vår inställning till födängd serveringstid till följande: 

Sedan 2006 har vi i Kalmar mätt antalet fall av misshandel i offentlig miljö i de krogrelaterade områdena. Vi har gått från 305 

anmälningar 2006 till 182 anmälningar 2011. Arbetet som bedrivits har varit långsiktigt med mycket kontakter mellan oss, 

krögarna, ordningsvaktema och kommunens alkoholhandläggare. Syftet har varit att få en gemensam syn på hur vi vill ha det 

i miljön runt krogarna på den mest brottsfrekvanta tiden helger mellan 22-04. 

När frågan har lyfts om förlängd serveringstid har vi inte sett några hinder för att pröva detta under l års tid med 

uppföljningar vmje kvartal för respektive sökande. Villkoren har vatit att det endast är de ställen som har danstillstånd som 

kommer i fi·åga. Vi kommer inom kort detta på uppföljningsmöte med de två näringsställena som i nuläget har s k 03-tider. 

Vad vi har kunnat se är att det blir köbildning till dessa två ställena när övriga stänger vid 01 eller 02. Det är i nuläget för 

tidigt att säga om våld i offentlig miljö har ökat i Kalmar. Nånnare uppfOljning kommer att ske. Viktigt är att dialogen förs 

med de inblandade parterna och att s k krogkontroller görs regelbundet av polisen och alkoholhandläggaren på kommunen. 

Enligt ök 

Lotta Petersson 

Teamchef/Polisteam l i Kalmar 

ATT kommunstyrelsen vid omarbetande! av riktlinjerna för alkoholservering möjliggör 

förlängd serveringstid till klockan 03.00 

ATT kommunstyrelsen vid omarbetande! av riktlinjerna medger att uteserveringar kan 

erhålla förlängt öppethållande, dock längst enligt deras befintliga tillstånd. samt 

ATT kommunen genomför uppföljningar varje kvartal för respektive sökande 

Marco Paulsson (M) 

Gruppledare 


l . 

t)

2013-02-21 

Till kommunstyrelsen 

Yttrande rörande motion om ändring av Karlshamns kommuns 

riktlinjer för alkoholservering avseende serveringstid 

Bakgrund 

Moderata Samlingspartiet i Karlshamn har inlämnat en motion rörande ändring i 

kommunens riktlinjer för serveringstillstånd där man föreslår följande: 

• att kommunstyrelsen vid ornarbetandet av riktlinjerna för alkoholservering 

möjliggör förlängd serveringstid till kl. 03.00, 

• att kommunstyrelsen vid ornarbetandet av riktlinjerna för alkoholservering 

medger att uteserveringar kan erhålla förlängt öppethållande, dock längst 

enligt deras befintliga tillstånd, samt 

• att kommunen genomför uppföljningar varje kvartal för respektive sökande. 

I samband med revideringen av kommunens riktlinjer för alkoholservering samt 

försäljning av folköl, tobak och rec~ptfria läkemedel beaktades Moderata 

Samlingspartiets motion om utökad serveringstid till kl. 03 .00. Fullmäktige 

beslutade 2013-02-04 fastställa att kl. 02.00 är sluttid för servering av alkohol 

såväl i lokal som på uteservering. I tidigare riktlinjer har sluttiden 01.00 varit 

angiven för servering utomhus. 

Yttranden i frågan har begärts in från Polismyndigheten i Blekinge län och 

Miljöförbundet Blekinge Väst. Miljöförbundet har i sitt yttrande angivit att man 

inte har något att erinra mot en utökning av serveringstiden. Polismyndigheten 

avstyrker en förlängning med följande motivering: 

Polismyndigheten avstyrker den ändring av serveringstid fram till klockan 03.00 

som Nya Moderaterna föreslår. Polismyndigheten menar att påbörjas bråk av 

något slag inträffar detta oftast då nattklubben stänger. Bråken fortsätter sedan 

oftast till den nattöppna korvkiosken där många samlas efter besöket på 

restaurangen/nattklubben. 

Skulle serveringstiden bli till 03.00 kommer de närboendestörningar som nu finns 

runt restauranger/nattklubbar, korvkiosker vid 02-tiden att senareläggas. De 

korvkiosker som idag finns öppna kommer också att senarelägga sina sluttider och 

bidra med senare närboendestörningar. Beträffande polisverksamheten kommer 

den också att påverkas negativt med senare sluttider för flera poliser ute i 

närpolisområdena. Närpoliserna kommer heller inte att kunna finnas ute i sina 

områden tidigt på kvällarna och stävja de problem som finns. 

Karlshamns Kommun • Kommunledningsförvaltningen • Kansli 

Rådhuset • 374 81 Karlshamn • Tfn 0454-811 00 • Fax 0454-810 40 

E-post: kommunkansli@karlshamn.se • Internet: www.karlshamn.se

Polismyndigheten anser att uppföljningar bör ske i samverkan med chefen för 

N tirpolisområde Västra Blekinge och alkoholhandläggaren i Västra Blekinge. 

Dessa uppföljningar bör ske som idag vid alla krog/tillsynskontroller som görs av 

polis och alkoholhandläggare tillsammans eller var för sig. Viktigt är att dialogen 

förs med de inblandade parterna. 

Socialnämnden har yttrat sig över den aktuella motionen och föreslagit 

kommunfullmäktige besluta att avslå motionen enligt följande: 

Av Karlshamns kommuns alkohol- och drogpolitiska program framgår att 

Karlshamns övergripande alkohol- och drogpolitiska mål är att minska alkoholens 

medicinska och sociala skadeverkningar. I programmet konstateras att det för att 

uppnå målet krävs insatser av tillgänglighets- och efterfrågebegränsande karaktär 

som påverkar kommuninvånarnas attityder, värderingar och vanor. 

Socialnämnden menar att motionens förslag om förlängda serveringstider står i 

direkt motsatsförhållande till det alkohol- och drogpolitiska progrannuets 

intentioner då tillgängligheten snarare ökar än begränsas. Socialnämndens 

uppdrag består bland annat i att främja folkhälsan genom att motverka och 

förebygga missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel. 

Socialnämnden är av den bestämda uppfattningen att längre öppethållande och 

serveringstid kan leda till ökad alkoholkonsumtion vilket i sin tur innebär ökad 

risk för alkoholrelaterade problem för individen, för familjen och för samhället. 

Övervägande 

Med hänvisning till redovisningen ovan föreligger erforderligt underlag för 

politiskt ställningstagande 

Jens Odevall 

Administrativ chef 

Anna Sunnetoft 

Alkoholhandläggare



§59 2012/471 

Motion om fika dagtid till förtroendevald 


att i avvaktan på den pågående översynen av personalens fika låta respektive fullmäktige/styrelsen/nämnd/utskottlkommitte 

etc. var for sig fatta beslut om fikat ska vara 

gratis eller ej, eller om eventuella undantag vid vissa tillfållen ska göras etc. 


Reservation 

Samtliga ledamöter i Moderata Samlingspartiet, Miljöpartiet de Gröna och 

Kommunisterna samt Stig Werner (OBER) reserverar sig mot beslutet. 


Marco Paulsson (M) har ingivit en motion till kommunfullmäktige daterad 2012-10-22 

där han fareslår 

att samma villkor, vad gäller fika och dylikt, skall gälla såväl politiker som 

anställda. 

Arvodesgruppen fareslår att i avvaktan på den pågående översynen av personalens fika 

låta respektive fullmäktige/styrelsen/nämnd/utskott/komrnitte etc. var for sig fatta beslut 

om fikat ska vara gratis eller ej, eller om undantag ska göras vid vissa tillfållen etc. 

och att motionen avslås. 


• Motion från Marco Paulsson (M) 

• Arvodesgruppens protokoll2013-01-28 

• Kommunstyrelsens protokoll2013-03-19 §53. 

Yrkande 

Marco Gustafsson (C)- med instämmande av Paul Hedlund (FP), Jens Henningsson 

(V), Kenneth Hake (S) och Sven-Åke Svensson (S) - yrkar bifall till kommunstyrelsens 

förslag. 

Marco Paulsson (M) - med instämmande av Anders Englesson (MP), Per Erlandsson 

(M), Lars Jeppsson (K) och Magnus Gärdebring (M)- yrkar bifall till motionen.



Forts§ 59 

Proposition 

Ordföranden ställer proposition mellan kommunstyrelsens förslag och Marco 

Paulssons (M) yrkande och finner att kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens 

förslag. 

Omröstning 

Omröstning begärs och följande propositionsordning godkänns: 

J a-röst för bifall till kommunstyrelsens förslag. 

Nej-röst för bifall till Marco Paulssons (M) yrkande. 

Omröstningsresultat 

Enligt avprickning återgiven på sidorna 66-67 i protokollet avges 29 ja-röster och 18 

nej-röster. Kommunfullmäktige beslutar därmed att bifalla kommunstyrelsens förslag att 

avslå motionen. 

Protokollet ska skiclms till 



Arvodesgruppen

~ 

moderaterna 

2012-10-22 

Motion till kommunfullmäktige i Karlshamns kommun angående fika dagtid till förtroendevalda 

Personal på rådhuset köper och intar sin fika på rasterna i rådhuscafeet och där träffas i princip även 

dagligen tjänstgörande politiker som tvärt emotBJUDSpå kaffe-macka eller kaffe-kaka. Jag har hört 

kritik mot att man skiljer på personal och politiker och jag kan inte annat än att hålla med. Kritikerna 

menar att samma villkor rimligen borde gälla för båda grupperna. Tämligen få, om ens någon, 

politiker tjänstgör gratis som om det vore ideellt utan har i regel el


PROTOKOLL 

2 (4) 

Arvodesgruppen 2013-01-28 

§l 2012/143 

Yttrande över motion ang. fika dagtid till förtroendevald 

Arvodesgruppens forslag till kommunstyrelsens beslut: 

Kommunfullmäktige besintar 

att i avvaktan på den pågående översynen av personalens fika låta respektive 

fullmäktige/styrelsenlnä=d/ntskottlkommitte etc. var för sig fatta beslut om 

fikat ska vara gratis eller ej, om eventnella undantag vid vissa tillfällen ska 

göras etc. 



Marco Panlsson (M) har ingivit en motion till Kommnnfullmäktige daterad 

2012-10-22 där han föreslår 

att samma villkor, vad gäller fika och dylikt, skall gälla såväl politiker som 

anställda. 

Beträffande personalens fika pågår en översyn, som genomförs av personaloch 

organisationsntskottet.



§ 60 

Sammanställning över kommunfnllmäktiges obesvarade motioner 


att ta sammanställningen till dagens protokoll. 


Kommunledningsf6rvaltningen har upprättat följande sammanställning över 

kommunfullmäktiges obesvarade motioner: 

Datum 

Motionär 

Motion om 

Remitterad/behandlas 

2012-04-24 Marco Paulsson (M) 

(2012/217) 

2012-10-25 Marco Paulsson (M) 

(2012/471) 

2012-10-01 Sara Månsson 

Mällergren (MP) 

(2012/426) 

2012-12-21 AndersEnglesson 

(MP) 

(2012/575) 

2013-01-24 AndersEnglesson 

(MP) 

(2013/39) 

2013-02-05 Anders Englesson 

(MP) och Sara 

Månsson 


(2013/51) 

2013-02-26 Anders Englesson 

(MP) 

(2013/80) 

Motion om riktlinjer 

for alkoholservering 

Motion om fika på 

dagtid till 

förtroendevalda 

Motion om att 

utreda möjligheten 

att modernisera 

Karlshamns 

inköpssystem 

Motion om 

äldreomsorg 

Motion om 

byggnadsminnesvård 

Motion om 

kommunala 

planteringar 

Motion om landel 

Besvaras 2013-04-08 

Besvaras 2013-04-08 

Samtliga nämnder/juni 

2013 

KS, ON och 

Karlshamnsbostäder AB/ 

maj 2013. 

KS, KN och BN/ juni 

2013 

KS och FN/ juni 20 13 

KS, Stadsvapnet AB och 

Karlshamns Hamn AB/ 

september 2013



PROTOKOLL KF 3 95 

2013-04-08 

Forts§ 60 

Datum 

Motionär 

Motion om 

Remitterad/behandlas 

2013-03-01 Sara Månsson 


(2013/88) 

Motion om 

busshållplatsers 

placering 

KS, TN och GY/ 

september 2013



§ 61 2013/130 

Förslag till Karlshamns kommun 


att ta sammanställningen till dagens protokoll. 


Sedan augusti 2012 har 7 förslag kommit in till Karlshamns kommun. Tre av förslagen 

uppfyller inte de av fullmäktige fastslagna kriterierna för behandling och de övriga är 

besvarade inom 3 månader. 


• Förslag till Karlshamns kommun, april2013 


Administrative chefen


Kanslienheten 


April2013 

1(2) 

Förslag 

Inkom 

Beslut 

Beslutsdatum Kommentar 

Permanent gångforbinde1se, 

Korpadalen, Asarum 

2012-08-06 

Överlämnat till adm chefen 

Upprustning av grillplats och 

brygga vid Markastugölen. 

Ge alla som får lön av kommunen 

möjlighet att bli medlem i 

personalklubb en. 

Sammanför Graneforsvägen och 

Korpadalsvägen. 

Gör fler toaletter tillgängliga för 

alhnänheten. 

Ängar och hagar som ägs av 

kommunen ska kunna lånas ut till 

djurägare. 

2012-08-22 

2012-10-18 

2012-12-04 

2012-12-04 

2012-12-04 

Fritidsnämnden beslutade att en begagnad 

brygga läggs ut för fiske - dock inte för bad, 

att den befmtliga bryggan i nordöstra delen 

rivs och inte ersätts samt att grillplatsen 

renoveras. 

Kommunstyrelsen beslutade att 

forutsättningarna for medlemskap i 

Personalklubben inte ändras eftersom syftet 

med klubben är uppnått genom att samtliga 

medarbetare med månadslön omfattas av 

medlemskapet. 

Tekniska nämndens beslutade att om det 

ekonomiska läget tillåter, arbeta for att anslå 

medel för en framtida utbyggnad av 

Korpadalsvägen till Graneforsvägen. 

Förslaget uppfyller inte de av fulhnäktige 

fastslagna kriterierna för behandling. Det 

finns flera kommuninvånare med samma 

namn och förslagsställaren har inte lämnat 

några kontaktuppgifter. 

Förslaget uppfyller inte de av fullmäktige 

fastslagna kriterierna for behandling. Det 


nanm och förslagsställaren har inte lämnat 

några kontaktupp gifter. 

2012-10-19 Besvarat inom tre månader. 

2013-01-22 Besvarat strax efter tre 

månader. 

2013-01-23 Besvarat inom tre månader. 

2012-12-07 

2012-12-07


Kanslienheten 


April2013 

2(2) 

Förslag 

Inkom 

Beslut 

Beslutsdatum Kommentar 

Att äldre ska få sin mat serverad i 

matsalen på äldreboendet i 

Marie gården. 

Att en fontän skapas i området 

mellan Utvandrarmonumentet och 

Högskolan BTH infor stadens 

350-årsjubileum. 

2012-12-04 

2013-01-15 

Förslaget uppfYller inte de av fullmäktige 

fastslagna kriterierna for behandling. Det 


namn och forslagsställaren har inte länmat 

några kontaktuppgifter. 

Kommunfullmäktige beslutade så sent som 

forra våren (KF§ 36/2012), att i samband 

med den fortsatta utfommingen av Östra 

Piren pröva frågan om ett vattenspel eller 

liknande. Detta beslutades efter en motion 

från Miljöpartiet som hänvisade till den 

fontän som du beskriver fanns i området 

1964. 

--· 

2012-12-07 

2012-01-16 Besvarat omedelbart 

- L_ -


97 


§ 62 

Ärenden för kännedom 




Länsstyrelsens beslut 2013-03-12 med anledning av överklagande av 

antagandebeslut rörande detaljplan fdr fastigheterna Uppsala 3 och 12, 


Beslutslogg 

~~ ~ /lrtf 

/

i 

LÄNSSTYRELSEN 

BLE~GE LÄN 

BESLUT 

2013-03-12 

l (3) 

Dnr 403-4221-12 

Kristina Stark 

Tfn: 010-22 40 199 

e-post: 

kristina.stark@lansstyrelsen.se 

\ 

l 

,, 

' 

- 1 

Delgivningskvitto 

-Karl-Ivan Lindberg och Birgitta Karlsson 

Drottninggatan 59 

374 36 Karlshamn 

L .. 

Beslut med anledning av överklagande av antagandebeslut rörande detaljplan 

iii r fastigheterna Uppsala 3 och 12, Karlshamns kommun 

BESLUT 

Länsstyrelsen avslår överklagandet och fastställer kommnnfullmäktiges antagandebeslut 

Detta beslut kan överklagas till Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt, inom tre 

veckor från det att Ni har fått del av beslutet, se bilaga. 

REDOGÖRELsEFÖRÄRENDET 

Kommunfullmäktige i Karlshamns kommnn har den 5 november 2012 antagit en detaljplan 

för fastigheterna Uppsala 3 och 12. Planen syftar till att uppdatera dagens planförhållanden 

och utöka byggrätten för fastigheten Uppsala 12 for att möjliggöra byggnation 

av tre tillkommande våningar mot Ågatan. Avsedd användning på Uppsala 12 är 

centrum-, bostads- och parkeringsändamåL Den avsedda användingen på Uppsala 3 

anges vara bostäder, kontor och handel. Planen reglerar även utbredningen av Uppsala 

12 mot väst. 

Den västra delen av området omfattas idag av stadsplan från 1966 som medger handelsändamål 

och byggnadshöjd 14 meter (över stadens nollplan). Den östra delen ingår i 

stadsplan från 1958. Här medges bostadsändamål med affårsvåning, i tre till fyra våningar. 

I komrutmens översiktsplan från 2007 anges bl.a. att stadskärnan är av riksintresse for 

kulturmiljövården och att förändringar i stadsmiljön ska ske med höga krav på arkitektonisk 

kvalitet och att Karlshamns centrum ska leva vidare med sin prägel av "levande 

småstad" med blandning av bostäder, handel och hantverk. Den västra delen av planområdet 

anges som utvecklingsområde för bostäder, B19- Mieån. 

Länsstyrelsen har den 22 november 2012 beslutat att inte pröva kommnnfullmäktiges 

antagandebeslut enligt Il kap lO§ plan- och bygglagen (2010:900, PBL). 

Kommnnfullmäktiges antagandebeslut har överklagats av Karl-Ivan Lindberg och Birgitta 

Karlsson, boende på grarmfastigheten Uppsala l. Sarmnanfattningsvis framför de 

foljande. De hänvisar till tidigare framforda synpunkter. Det blir mörkläggning och insyn 

i deras lägenhet och marknadsvärdet rasar. De får nu se lite natur över galleriarr och 

hälften av höghusen. Deras vackra hus ska inte skymmas. De blir överkörda och undrar 

Postadress 

Besöksadress 

SE-371 86 KARLSKRONA skeppsbrokajen 4 

4221 Överidagande dp Uppsala2 

TelefantTelefax 

01 0-22 4 0000 

010-22 40 223 

Org.nr 

E-pos~webbplats: 

blekinge@lansstyrelsen.se 202100-2320 

www.lansstyrelsen.se/blekinge

BESLUT 

2 (3) 


BLEKINGE LÄN 

varför man informerar om detta om man ändå gör som man själv vill. 

Länsstyrelsen har besökt området. 

MOTIVERING 

Inledningsvis vill länsstyrelsen klargöra vad som ingår i prövningen vid överklaganden 

av detaljplaner. Vid prövningen ska länsstyrelsen, utifrån bestämmelserna i PBL, pröva 

enskildas intressen gentemot detaljplanen. Länsstyrelsen kan också pröva frågor om den 

formella hanteringen av detaljplanen. Det är endast detaljplanen som kan ligga till grund 

får denna bedömning. Länsstyrelsen kan i detta sammanhang inte pröva frågor rörande 

andra lokaliseringar och utfommingar, återfårvisa ärendet för ytterligare utredning eller 

på eget initiativ ändra eller komplettera detaljplanen. Vidare är det en grundläggande 

princip i PBL att kommunen inom vida ramar avgör hur marken ska användas och hur 

miljön ska utformas i den egna kommunen. Detta iunebär att den statliga kontroll som 

överklagandeprövningen iunefattar, i många fall bör stauna vid en prövning av om ett 

överklagat kommunalt beslut ligger inom ramen får det handlingsutrymme som reglerna 

i PBL ger kommunen. 

Av 2 kap. 6 §första stycket PBL framgår bl.a. följande. Vid planläggning och i ärenden 

om bygglov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras 

på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bl.a, stads- och landskapsbilden, 

natur- och kulturvärdena påplatsen och intresset av en god helhetsverkan, 

I 2 kap. 9 § PBL anges att planläggning av mark och vattenområden samt lokalisering, 

placering och utformning av byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt denna lag 

får inte ske så att den avsedda användningen eller byggnadsverket, skylten eller ljusanordningen 

kan medfåra en sådan påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt 

som iimebär fara får människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenhet på aunat 

sätt. 

I 4 kap. 36 § rorsta stycket PBL anges att detaljplanen ska vara utformad med skälig 

hänsyn till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka 

på planens genomförande. 

13 kap. 17 § fårsta och andra stycket PBL anger bl. a. att den myndighet som prövar ett 

överidagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska endast pröva 

om det överklagade beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har 

angett eller som framgår av omständigheterna. Om myndigheten vid en prövning finner 

att beslutet strider mot en rättsregel, ska beslutet upphävas i sin helhet. Aunars ska beslutet 

fastställas i sin helhet. Beslutet ska inte upphävas om det är uppenbart att felet 

saknar betydelse för avgörandet. Om kommunen har medgett det, får dock beslutet upphävas 

i en viss del eller ändras på aunat sätt. Ändringar som har ringa betydelse f'ar göras 

utan kommunens medgivande. 

Planområdet är centralt beläget i Karlshamn, i nära anslutning till Mieån. Bebyggelsen i 

och i anslutning till området är av varierande ålder och karaktär. Även byggnadernas

BESLUT 3 (3) 


BLEKINGE LÄN 

höjder och antal våningar varierar. Uppsala 3, som är ett karaktärsgivande inslag i 

stadsmiljön, används for bankverksamhet och bostäder. På fastigheten Uppsala 12ligger 

Citygallerian med butiker och restauranger. 

De klagande bor på fastigheten Uppsala l, med adress Drottninggatan, nordväst om 

planområdet Deras lägenhet ligger på andra våningen. De klagande bedöms i forsta 

hand beröras av detaljplanen genom den utökning av antal våningar som medges på 

fastigheten Uppsala 12. 

Av planbeskrivningen framgår att utölmingen med tre våningar kommer att ligga Imappt 

70 m från bebyggelsen utrued Drottninggatan. Den västra delen av Uppsala l, i direkt 

anslutning till Uppsala 12, kommer att påverkas av skuggbildning av utbyggnaden. Den 

bostadslägenhet som finns i byggnaden kommer att skuggas. Övriga delar av Uppsala l 

berörs endast av skuggor då solen står som lägst i väster. 

Utöver skuggbildningen, innebär ett genomforande av planen också att klagandenas 

utsikts- och insynsförhållanden mot väst, påverkas. Med hänsyn till det förhållandevis 

stora avståndet till byggnationen på Uppsala 12 och att det handlar om en komplettering 

i tät stadsmiljö bedömer länsstyrelsen dock att denna påverkan inte är större än att den 

bör kunna tålas. Det finns inte heller anledning anta att närmiljön for de klagande blir så 

påverkad att det innebär en betydande olägenhet for dem. 

Det som klagandena anfört om att marknadsvärdet kommer att minska är inte en omständighet 

som kan beaktas inom ramen för denna prövning. 

Sammanfattningsvis bedöms de invändningar som framförts mot detaljplaneförslaget 

inte utgöra tillräckliga skäl for att upphäva komrnunfullmälctiges antagandebeslut 

Deltagare 

I detta ärende har jurist Benila Andersson beslutat och länsarkitekt Kristina Stark varit 

foredragande. 

Benila Andersson 

Kopia: 

Kornmunfullmäktige i Karlshamns kommun 

Sarnhällsbyggnadsf6rvaltningen Karlshamns komrnnn 

Lantmäterimyndigheten i Kalmar, Box 510, 391 25 Kalmar 

Länsledningen 

Akten

N'/_ 

~ 

Beslutslogg KF 2013-04-08 

Motion om att 

återskapa ett 

vattenspel som en 

gång fanns i havet 

mellan Östra Piren 

Villa Utsikten 

renovering av 

att motionen kan anses vara besvarad genom att motionens 

intentioner beaktas i samband med den fortsatta 

utformningen av Östra Piren. 

l/376 l att ersätta den nuvarande anläggniogen med en plastisbana l KS 

och att medel för detta avsätts i kommande budget 

Juni20l3 

Budget2013 

KF§ 142/2012 

Införande av 

bjärtstartare i 

Karlshanm kommun 

2012/433 l att uppdra åt Räddoiogs\jänsten Vastra Blekinge att köpa 

in, placera ut och drifthålla 3 stycken hjättsttn:tare på 

följande offentliga platser: Rådhuset i Karlshamn, 

stadsteatern samt Lokstallarna 

KS 

Klart 2012 

att uppdra åt kommunledoingsförvaltn:iogen att utreda 

behovet av hjättstartare i kommunens verksamheter i övrigt 

och återkomma med förslag till kommunstyrelsen i januari 

2013 

April2013 

Utredoiog pågår. Avvaktar 

återkoppling från 

verksamheterna. 

Maj 2012 

att vidare uppdra åt Råddoiogs\jänsten Västra Blekioge att 

informera och aktivt verka för att fler privata verksamheter 

och förenine:ar i kommunen 

Pågår kontinuerligt 

Karlshamns kommun • Kommunledningsförvaltningen • Kansli 

Rådhuset· 374 81 Karlshamn· Tel +46 454-81100 ·Fax +46 454-81040 

E-post: kommunkansli@karlshamn.se · Hemsida: http://www.karlshamn.se

att kostnaderna för inköp av bjärtstartare i Rådhuset, Klart december 2012 

Stadsteatem samt Lokstallama skall belasta förvaltningarna 

med vardera 25 % 

att ha som målsättning att all kommunal personal skall 

utbildas i h j ätt- och lungräddning. Kostnaderna för denna 

utbildning skall respektive förvaltning svara för 

att uppdra åt BUS-nämnden att undersöka möjligheterna att 

införa skol-HLR som ett obligatorium i kommunens 

grundskolor. 

Pågår kontinuerligt 

Pågår


98 


§ 63 2013/ 

Fyllnadsval av ledamot och tillika ordförande i Kommunalf6rbundet 

Räddningstjänsten Västra Blekinge- Kenneth Hake (S) 


att till ny ledamot och tillika ordförande i Kommunalförbundet Räddningstjänsten 

Västra Blekinge efter Mats Lindsten (S) t o m 2014 års utgång välja Kenneth Hake (S). 


Nya kommunfullmäktige beslutade 2010-12-06, § 40, att välja Mats Lindsten (S) till 

ledamot och tillika ordförande i Kommunalforbundet Räddningstjänsten Västra 

Blekinge för tiden 2011-2014. Mats Lindsten (S) har avlidit. 

Till ny ledamot och tillika ordförande i Kommunalforbundet Räddningstjänsten Västra 

Blekinge nomineras Kenneth Hake (S). 


• E-postmeddelande från Per-Ola Mattsson (S) inkommet 2013-03-25 

• Valberedningens protokoll 2013-04-08, § l O. 



Kenneth Hake 

Matrikeln 

Lönesamordnare Agneta Samuelsson 

W ebben 

o ~ 

\;U, ,liJ 1./#1- 

/



§ 64 2012/488 

Fyllnadsval av nämndeman i Blekinge tingsrätt - Kerstin Linde (S) 


att till ny nämndeman i Blekinge tingsrätt efter Elise Wåhlin (S) t o m 2014 års utgång 

välja Kerstin Linde (S). 


Kommunfullmäktige beslutade 2012-11-05, § 151, att bevilja Elise Wåhlins avsägelse 

från uppdraget som nämndeman i Blekinge tingsrätt. 

Till ny nämndeman i Blekinge tingsrätt nomineras Kerstin Linde (S). 


• E-postmeddelande från Per-Ola Mattsson (S) inkommet 2013-03-25 

• Valberedningens protokoll2013-04-08, § 11. 


Blekinge tingsrätt 

Kerstin Linde 

Matrikeln 

W ebben



§ 65 2012/554 

Fyllnadsval av nämndeman i Blekinge tingsrätt- Petrus Eriksson (S) 


att till ny nämndemao i Blekinge tingsrätt efter To bi as Mattsson (S) t o m 2014 års 

utgång välja Petrus Eriksson (S). 


Kommunfullmäktige beslutade 2013-02-04, § 22, att bevilja Tobias Mattssons avsägelse 

från uppdraget som närnndemao i Blekinge tingsrätt. 

Till ny nämndemao i Blekinge tingsrätt nomineras Petrus Eriksson (S). 


• E-postmeddelaode från Per-Ola Mattsson (S) inkommet 2013-03-25 

• Valberedningens protokoll20!3-04-08, § 12. 


Blekinge tingsrätt 

Petrus Eriksson 

Matrikeln 

W ebben 

/#fl


101 


§ 66 

2013/121 

Granskningsrapporter 




Granskningsrapporter 

Kommunstyrelsens styrning och uppfoljning 

Granskning av förskoleverksamhet 


Revisorerna

2013-03-21 

Till 



Granskningsrapport-Kommunstyrelsens styrning och uppföljning. 

På vårt uppdrag har PwC granskat Kommunstyrelsens styrning och 

uppföljning. 

Granskningen speglar i huvudsak de förhållanden som rådde under 2012. Vi 

har, efter att ha mött representanter för kommunledningen, fått uppgiften att 

några åtgärder vidtagits, medan ytterligare förändringar har planerats. 

Med hänvisning till hela styrelsens ansvar ser vi det som önskvärt att samtliga 

ledamöter tar del av rapporten och framförallt de revisionella bedömningarna. 

Rapporten översändes härmed med begäran om svar senast 2013-05-31 med 

redogörelse fcir hur de revisionellabedömningarna kommer att hanteras. 

2013-03-21 

För Karlshamns kommuns revisorer 

J an Andersson 

Ordförande 

Kopia för kännedom: Kommunfullmäktige samt informationsenheten.

Revisionsrapport 

Kommunstyrelsens 

styrning och 

uppföljning 


Fredrik Ottosson och 

LisaAberg 

22 februari 2013 

p wc


l 

Innehåll 

1. Sammanfattning och revisionen bedömning ............................... 1 

2. Bal{grund ................................................................................... 3 

2.1. Revisionsfråga ................................................................................................ 3 

2.1.1. Kontrollfrågor ................................................................................................................ 3 

2.2. Metod .............................................................................................................. 3 

g. Revisionslu-iterier ....................................................................... 5 

4· Iakttagelser ................................................................................ 6 

4.1. Kommunstyrelsens ansvarsområden ............................................................. 6 

4.2. Organisation ................................................................................................... 6 

4·3· Styrprocess ..................................................................................................... 8 

4.3.1. Kommunens vision och fullmäktiges mål .................................................................... 8 

4.3.2. Program, policys och riktlinjer ...................................................................................... g 

44 Balansen gällande kommunstyrelsens frågor ............................................... 11 

4.5. Processer och organisation rörande ekonomi och personalfrågor .............. 12 

4.5.1. Ekonomi ....................................................................................................................... 12 

4.5.2. Personal ........................................................................................................................ 13 

4.6. Kontakter med och uppsikt över kommunens bolag? .................................. 14 

4· 7· styrelsens arbete med intern kontroll.. ........................................................ 15 



PwC


1. Sammanfattning och revisionell 

bedömning 

Karlshamns kommuns revisorer gav i juni 2012 Kommunal Sektor inom PwC 

uppdraget att granska kommunstyrelsens styrning och uppföljning. Granskningen 

har genomförts under hösten 2012. 

Vi bedömer att det finns brister i kommunstyrelsens utövande av styrning och 

uppföljning. Vi grundar vår bedömning på nedanstående. 

Vi anser att styrelsen inte utövar en tillräcklig ledande roll avseende kommunens 

styrsystem. Styrelsen har inte utvecklat en modell för kommunens målstyrning. De 

styrdokument som finns innehåller inga direktiv för nämndernas 

målstyrningsar bete, utöver vad som framgår av kommunallagen och av vedertagen 

kommunal praxis. 

Vi bedömer att kommunens vision är övergripande och förankrad. Vi anser däremot 

att kommunstyrelsen borde ha initierat en uppdatering av visionen som fastställdes 

år 2006. Att som nu bara sikta fem år framåt bedömer vi inte som visionärt. 

Dessutom har flera delar av visionen redan genomförts. Vi anser att det inte är 

lämpligt att placera den politiska majoritetens interna måldokument under 

rubriken vision på kommunens hemsida. Där borde istället den av fullmäktige 

antagna visionen publiceras. Vidare anser vi att kommunstyrelsen borde ha initierat 

en utvärdering av fullmäktigemålens aktualitet, då målen har varit desamma i sex 

år. 

Vi bedömer att styrelsen inte har lyckats med styrningen i koncernövergripande 

politikområden, såsom hållbar utveckling och folkhälsa etc. Styrningen i dessa 

frågor sker främst genom de politiska programmen. Vi anser att kommunen har ett 

för stort antal politiska program. Den stora mängden program och satsningar 

minskar, enligt vår bedömning, styreffekten. Karlshamn satsar på för mycket 

samtidigt, varför prioriteringen uteblir när allt bedöms som lika viktigt. Vidare 

bedömer vi att det är angeläget att utvärdera de politiska programmen, för att sedan 

utforma ett mer ändamålsenligt system. Uppgiften att utvärdera framgår av 

programmen och dessutom har flera program slutat att gälla. Det är 

uppseendeväckande att styrelsen ännu inte har genomfört en sådan utvärdering. 

Den årliga uppföljningen av de politiska programmen, som framgår av 

årsredovisningen, är bristfallig. 

Vi bedömer att kommunstyrelsen är framgångsrik i styrning och uppföljning av 

ekonomiska mål. Kommunen har under de senaste åren levt upp till 

kommunallagens krav på en ekonomi i balans och uppnått sina finansiella mål. 

Däremot anser vi att kommunstyrelsen bör se till att fullmäktiges beslut om budget 

bereds av respektive nämnd i plenum. Annars finns en risk för att fullmäktiges 

beslut upphävs vid ett överklagande enligt 10 kap KL. 



PwC 

1 av 15


När det gäller kommunstyrelsens roll som stödfunktion till övriga nämnder i 

processer rörande ekonomi, personal och arbetsmiljö bedömer vi att det finns ett 

behov att förtydliga vilket stöd nämnderna/förvaltningarna kan förvänta sig av de 

centrala funktionerna och hur uppgiftsfördelningen ska se ut för dessa och 

förvaltningarna när det gäller förändrings- och utvecldingsarbete. 

Vi bedömer att kommunstyrelsen har en tillräddig uppsikt över de helägda bolagen 

inldusive moderbolaget. Vi grundar vår bedömning på att det är tydligt reglerat i 

ägardirektiven vilken dokumentation och information som ska delges styrelsen och 

att hela kommunstyrelsen får information om bolagets ekonomiska ställning och 

verksamhet muntligen i samband med boksluts- och budgetarbete. Vi 

rekommenderar att samtliga ledamöter i kommunstyrelsen i så stor utsträckning 

som möjligt även får ta del av de muntliga föredragningar som idag endast ges till 

styrelsen i moderbolaget. 

Vi bedömer att det finns brister i kommunens övergripande system och rutiner för 

intern kontroll då nämndernas arbete med den interna kontrollen är av skiftande 

kvalitet och då nämnderna inte har en enhetlig definition av begreppet intern 

kontroll. Vi noterar kommunstyrelsens uppdrag till administrativa chefen om 

utveckling av det kommunövergripande internkontrollarbetet. Enligt vår 

bedömning är det viktigt att styrelsen, inom ramen för detta uppdrag, fastställer 

ändamålsenliga tillämpningsanvisningar som kompletterar gällande styrdokument 

för intern kontroll. Vi vill i sammanhanget också poängtera vikten av att den 

politiska nivån i styrelser och nämnder involveras i de riskbedömningar som 

föranleder prioriteringen av internkontroller. 

Vi bedömer att styrelsen både arbetar med strategiska frågor och dagsfrågor. Dock 

bör styrelsen ha en något bättre framförhållning i beredningsarbetet. Emellanåt ges 

uppdrag med mycket kort varsel. Det har förekommit att uppdrag har givits till en 

annan nämnd, t. ex. att genomföra utredning i en fråga eller att genomföra vissa 

åtgärder, utan att frågan först stämts av med berörd förvaltningschef. Vi ser också 

ett behov av att förtydliga rollfördelningen mellan tjänstemän och förtroendevalda. 

Exempelvis borde professionen beredas en större roll i personalfrågorna. 



PwC 

2 av 15


2. Bakgrund 

Kommunstyrelsen ska på fullmäktiges uppdrag leda och samordna planeringen och 

uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. 

Lednings- och styrfunktionen regleras i reglementet för kommunstyrelsen. Här 

anges också vilka egna ansvarsområden styrelsen har och inom vilka styrelsen 

uppmärksamt ska följa utvecklingen. 

Nuvarande styrelse är vald för åren 2011-2014 och granskningen görs således under 

det andra verksamhetsåret. Revisorerna har under 2011 besökt styrelsen och 

samtliga nämnder för att allmänt informera om revisorernas arbete i kommunen 

och de uppgifter styrelsen, nämnder och revisorer har enligt kommunallagen. 

2.1. Revisionsfråga 

Granskningen besvarar nedanstående revisionsfråga. 

Utövar kommunstyrelsen styrning och uppföljning i enlighet med 

kommunfullmäktiges beslut och i övrigt på ett ändamålsenligt sätt? 

2.1.1. Kontrollfrågor 

För att besvara revisionsfrågan har nedanstående kontrollfrågor belysts. 

• Har kommunen en övergripande och förankrad vision? 

• Hur arbetar kommunstyrelsen med konkreta mål och policybeslut? 

• Hur är balansen mellan frågor rörande framtid/dagsfrågor respektive 

externt/internt? 

• Hur utövar kommunstyrelsen sin ledande roll i förhållande till nämnder och 

egen förvaltning? 

• Hur fungerar processer och organisation rörande ekonomi (styrande 

reglemente m. m.) och personalfrågor (arbetsmiljö m.m.)? 

• Hur sker kontakterna med kommunens bolag? 

• H ur arbetar styrelsen med intern kontroll? 

2.2. Metod 

Granskningen har genomförts genom intervjuer och dokumentanalys. En ansenlig 

mängd kommunala dokument har analyserats, t. ex. styrdokument, uppföljningar 

och protokoll. Intervjuer har genomförts med nedanstående personer. 



PwC 

3 av 15


Kommunstyrelsens presidium Ordförande för nämnden för Gyronasienämndens andre vice 

barn ungdom och skola ordförande 

Tekniska nämndens presidium Omsorgsnämndens ordförande Byggnadsnämndens ordförande 

och andre vice ordförande och förste vice ordförande 

VD och ordförande i VD i Karlshamn Energi AB Ekonomichef och vice 

Karlshamnsfastigheter AB 

ordförande i • Karlshamns 

Hamn AB 

VD och ordförande i Före detta kommundirektör Administrativ chef 

Karlshamnsbostäder AB 

Ekonomichef Personalchef Före detta chefför 

Utbildningsförvaltningen 

Chef för Omsorgsförvaltningen Chefför Tre förvaltningsekonomer 

Samhällsbyggnadsförvaltningen 

En personalsekreterare En ledamot i kommunstyrelsen Personal- och 

organisationsutskottet 

Rapporten har i sin helhet sakavstämts av ekonomichefen, personalchefen, 

administrativa chefen. Delar av rapporten har också sakavstämts av intervjuade 

förvaltningsekonomer och Vd: n för Karlshamnsbostäder AB, Vd: n för Karlshamns 

Energi AB och Vd:n för Karlshamnsfastigheter AB. 



PwC 

4 av 15


3. Revisionskriterier 

Kommunallagen ger kommunstyrelsen en särställning i den kommunala 

organisationen. Lagen har gett styrelsen en ledande och samordande roll. Den ska 

också ha en överblick över hela den kommunala organisationen. I 1991 års 

kommunallag infördes i 6 kap 1 § KL uttrycket "uppsikt över" och en sådan ålades 

kommunstyrelsen såväl avseende nämnder som hel- och delägda företag och 

senare också över kommunalförbund i vilka kommunen var medlem. Förarbetena 

till1991 års kommunallag utvecklar inte på något sätt vad uppsikten skall innebära. 

Att avsikten är att kommunstyrelsen skall skapa sig en bild av hur förhållandena är i 

de objekt som skall förvaltningskontrolleras är givetvis uppenbar. Men med den 

utformning lagen har ankommer det i stor utsträckning på kommunen själv att 

bestämma vad uppsikten skall bestå av och med vilken frekvens. 

Styrelsen har ett övergripande ansvar för kommunens ekonomi. Här ingår att följa 

den ekonomiska utvecklingen och att svara för den ekonomiska förvaltningen (även 

egendomsförvaltning). De flesta beslut i fullmäktige måste först beredas av 

styrelsen. styrelsen har det yttersta ansvaret för att det finns ett beslutsförslag i 

varje ärende. Därför är det ytterst styrelsen som avgör när ett ärende ska tas upp i 

fullmäktige. Av 5 kap. 26-32 a §§ kommunallagen (KL) framgår att innan ett ärende 

avgörs av fullmäktige skall det ha beretts antingen av en nämnd vars 

verksamhetsområde ärendet berör eller av en fullmäktige beredning, det så kallade 

beredningstvånget. I 5 kap. 29-32 a §§ anges tydligt de undantag som får göras från 

beredningstvånget. Alla ärenden som inte omfattas av undantagen måste beredas 

enligt huvudregeln. Av 8 kap. 7 § KL framgår en särskild regel om nämndernas 

inlämnande av förslag till budget till styrelsen. 

Utöver de av lagen fastställda uppgifterna kan fullmäktige delegera ytterligare 

ansvarsområden. Dessa uppgifter framgår av styrelsens reglemente. 


Karlshamns l


4· Iakttagelser 

I detta kapitel redogörs för våra iakttagelser från Karlshamns kommun. 

4.1. Kommunstyrelsens ansvarsområden 

Kommunstyrelsens ledande roll gentemot övriga nämnder framgår av 

kommunallagen. Av 6 kapitlet 1 §framgår att styrelsen ska leda och samordna 

förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över 

övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. 

Av kommunstyrelsens reglemente framgår ett antal områden som styrelsen ska leda 

och samordna. Exempelvis anges utvecklingen av den lokala demokratin, 

personalpolitiken, utvecklingen mot ett hållbart samhälle, den översiktliga fysiska 

planeringen samt informationsverksamheten. Vidare framgår ett antal ytterligare 

områden som styrelsen särskilt ska följa utvecklingen av. Det rör verksamhet som 

först och främst är ett ansvar för en annan nämnd, t.ex. skolväsendet, socialtjänsten 

samt fritids- och kulturverksamheten. 

Kommunstyrelsen har i reglementet givits ett särskilt ansvar för personalfrågor och 

förvaltningsorganisationen. Av reglementet framgår att styrelsen får besluta i 

ärenden om kommunens förvaltningsorganisation. Således har nämnderna inte 

befogenhet att bestämma hur förvaltningen som verkställer deras beslut ska 

organiseras eller vilken personal som ska anställas. Beslutanderätten åvilar 


Rätten att besluta i dessa frågor har sedan delegerats av styrelsen. I 

kommunstyrelsens delegationsordning framgår att beslut om 

organisationsförändringar som berör flera förvaltningar har delegerats till 

kommundirektören (i samråd med personaloch organisationsutskottet) medan 

förändringar inom en förvaltning delegerats till förvaltningschef. Berörda nämnder 

och personalchef ska ges möjlighet att lämna synpunkter. När det gäller tillsättning 

av personal behöver dock inte synpunkter från nämnd inhämtas, inte ens vid 

tillsättande av förvaltningsch et". Beslut inom personalområdet har delegerats till 

förvaltningscheferna, utan rätt att vidaredelegera. Förvaltningschefen för 

omsorgsförvaltningen och utbildningsförvaltningen har dock, trots detta, 

vidaredelegerat beslutanderätt. 

Det förekommer synpunkter från några intel"\juade att man på den politiska nivån 

upplever det svårt för en enskild nämnd att få gehör hos kommunstyrelsen om man 

vill diskutera eller lyfta ett ärende. Kontakterna mellan nämnderna och styrelsen 

upplevs av vissa intel"\juade som mycket formella. 

Organisation 

Kommunstyrelsen har två utskott, arbetsutskottet och personaloch 

organisationsutskottet. 



PwC 

6 av 15


Kommunstyrelsens politiska organisation 

Nuvarande förvaltningsorganisation härrör från en omorganisation år 2010. 

Förändringen innebar att uppdraget som förvaltningschef flyttades från 

kommundirektören till ekonomichefen. Kommundirektören behöll dock 

personalansvar för en särskild ledningsstab, där bland annat den strategiska 

enheten ingår. Tjänster inom den strategiska enheten inom områdena hållbar 

utveckling och folkhälsa har en tid varit obesatta. Avsaknaden av samordning från 

strategiska enheten i förvaltningsövergripande frågor lyfts fram i revisorernas 

granskning om miljöarbetet från år 2011. Vi konstaterar att kommunstyrelsen tagit 

beslut om en något förändrad organisation för kommunledningsförvaltningen från 

och med 1 januari 2013. Från 2013 är kommundirektören förvaltningschef vid 

kommunstyrelseförvaltningen. Den strategiska enheten ingår nu i 

linjeorganisationen och benämns "Strategisk utveclding". Enhetens uppdrag och 

roll har förtydligats. 

Kommunledningsförvaltningen bestod efter förändringen av enheterna: personal, 

ekonomi, kansli och näringsliv. 

Förvaltningsorganisationen 

Personal- och organisationsutskottet ifrågasatte förslaget till omorganisationen 

2010 utifrån arbetsmiljöaspekter. Utskottet ansåg att det fanns en risk att 

ekonomichefens arbetsbelastning skulle bli för hög. I beslutsunderlagen finns ingen 

analys av konsekvenserna på arbetsmiljön. Efter en tid överfördes uppdraget som 

förvaltningschef till den administrativa chefen. Genom ekonomichefens dubbla 

roller hade också arbetsbelastningen på ekonomikontorets övriga medarbetare ökat. 



PwC 

7 av 15


Arbetsmiljön på kanslienheten har även aktualiserats. Efter en sjukskrivningsperiod 

har två medarbetare slutat på enheten. 

styrprocess 

Karlshamns kommuns styrsystem kallas "visionstrappan" och beskrivs översiktligt i 

en bilaga till budgeten. Av dokumentet framgår att utgångspunkten är kommunens 

vision. Utifrån visionen och fullmäktiges mål ska styrelsen och nämnderna ta fram 

egna mål. Respektive förvaltning har sedan att anpassa den praktiska verksamheten 

efter målen. Uppföljningen av mål och ekonomisk förbrukning utgår från 

nämndernas månatliga arbete. Uppföljningsmaterial överlämnas sedan till 

kommunstyrelsen och fullmäktige. 

Några ytterligare anvisningar för målarbetet finns inte fastställda, t. ex. vilka 

egenskaper målen ska ha (t.ex. hur specifika de ska vara, om de ska vara mätbara 

och om de ska vara tidsatta) och hur uppföljningen ska gå till. 

Kommunstyrelsen har varit framgångsrik i styrningen gällande de ekonomiska 

målen. Kommunen har under de senaste åren levt upp till kommunallagens krav på 

en ekonomi i balans och uppnått sina finansiella mål. 

I reglementet för ekonomi- och verksamhetsstyrning ges tydliga mål och direktiv för 

ekonomistyrningen. Av dokumentet framgår budgetprocessen och 

budgetuppföljningsprocessen och hur över- och underskott ska regleras. 

4-3.1. Kommunens vision ochfullmäktiges mål 

Karlshamns kommuns vision antogs år 2006 och gäller perioden år 2007-2017. Av 

visionsdokumentets tre sidor framgår hur kommunen ska se ut år 2017. 

Övergripande frågor blandas med konkreta projekt. En viss tyngdpunkt ligger på 

näringslivsfrågor och stadsplanering. Bland annat beskrivs invånarantal, 

arbetstillfållen och antal nya bostäder. 

Visionen är inte publicerad på kommunens hemsida. Den som söker på ordet 

"vision" på hemsidan får istället läsa majoritetens politiska plattform. Detta 

dokument har inte antagits av fullmäktige. Av visionsdokumentet framgår att 

visionen ska uppdateras varje mandatperiod. Detta har dock inte genomförts. 

Till kommunens vision finns ett ytterligare styrdokument: "Prioriterade 

kärnområden och utvecklingsområden med kommungemensamma mål". Detta 

styrdokument antas årligen i anslutning till budgeten och utgör fullmäktiges mål. 

Innehållet har inte ändrats sedan dokumentet upprättades år 2007 och består till 

stor del av tidigare målformuleringar. Tre kärnområden inom den kommunala 

verksamheten pekas ut: "Trygghet, vård och omsorg för barn och äldre", 

"Utbildning" samt Arbete och integration". För respektive kärnområde anges några 

allmänna mål och riktlinjer. Bland annat anges att "genom samverkan mellan de 

olika skolformerna ska det livslånga lärandet främjas" och att "kommunen är 

positiv till pågående utredning om övertagandet av hemsjukvården från 

landstinget". Utvecklingsområdena är "Tillväxt och näringsliv", "Turismen", 

"Attraktivt boende" samt "Ekonomi och personal". I budgeten för år 2013 togs det 



PwC 

8 av 15


tidigare utvecklingsområdet, "Övriga kommunala mål", bort. Under 

utvecldingsområdet angavs alla kommunens olika program. Målen följs upp årligen 

i årsredovisningen. 

4·3·2· Program, policys och riktlinjer 

Utöver visionen och därtill hörande fullmäktigemål har kommunen ett antal 

nämndövergripande styrdokument, policys, program och riktlinjer. Några riktar sig 

endast internt medan huvuddelen riktar sig mot både medborgare och kommunens 

verksamheter. Vid tidpunkten för granskningen saknade kommunen en gemensam 

struktur och enhetlig terminologi för styrdokument. 2012-09-18 beslutade styrelsen 

att inrätta en författningssamling och ett styrdokumentsregister. Den 

administrativa chefen gavs i uppdrag att utarbeta förslag till definitioner av de olika 

sorterna styrdokument och hierarkin mellan dem. Efter en sökning på intranätet 

kunde vi identifiera följande styrdokument 

Program med externt fokus 

skärgårdsprogrammet Landsbygdsprogrammet Internationella 

programmet 

Follmälsoprogrammet Kulturprogrammet Demokratiprogrammet 

Program - Boende för Program - Hälsofrämjande Oversiktsplanen 

äldre på egna villkor ocll förebyggande insatser 

för barn och ungdomar 

Näringspolitiska skolplanen Program för hållbar 

programmet 

utveclding 

Integrationspolitiskt 

program 

Tillgänglighetsprogrammet 

Programmen skiljer sig åt i upplägg. Några innehåller mål. Målen bryts sedan inte 

ned i mätbara mål inom respektive verksamhet. Det vanligaste är att konkreta 

åtgärder anges som nämnder och styrelser ska genomföra under perioden 

programmet gäller. Programmen innehåller även beskrivande texter och utdrag ur 

lagar och nationella mål inom området. Några program är därför långa, 

Landsbygdsprogrammet t. ex. är på 32 sidor och Programmet för hållbar utveclding 

omfattar 24 sidor. Flera program gäller inte längre, t. ex. Integrationspolitiskt 

program, Program för hållbar utveclding, Skärgårdsprogrammet, 

Landsbygdsprogrammet, Follmälsoprogrammet, Kulturpolitiska programmet och 

Näringspolitiska programmet. Några politikområden behandlas av flera program. 

Exempelvis berör Programmet för hållbar utveclding i princip alla övriga programs 

områden. 



P wC 

9 av 15


Några viktigare styrdokument med internt folms 

Kommunikationspolicy Ledarskapspolicy Representationspolicy 

Riktlinjer vid säkerhetspolicy Finanspolicy 

introduktion av 

nyanställda 

Investeringspolicy Likabehandlingsplan Personalpolitiken, 2011- 

2014 

Resepolicy Riktlinje alkohol och Riktlinje rekrytering 

droger 

Riktlinjer bisysslor Riktlinje för Riktlinje för prövande av 

trivselbefrämjande anställning hos annan 

åtgärder 

arbetsgivare 

Upphandlings- och 

inköpspolicy 

Agarpolicy 

Utöver de viktigare styrdokumenten ovan, som antagits av fullmäktige eller 

kommunstyrelsen, finns ett stort antal styrdokument som antagits inom 

kommunledningsförvaltningen. Dokumenten finns att läsa under olika flikar på 

intranätet. Exempelvis finns samtliga dokument inom personalområdet på 

intranätet. Det är svårt att få en helhetsbild över vilka regler som finns inom ett 

område. Kommunstyrelsen fattade i september 2012 beslut om att samla 

styrdokumenten i en ekonomihandbok och en personalhandbok 

4.3.2.1. Uppföljning av efterlevnaden av styrdokumenten 

Programmen följs upp årligen i anslutning till årsredovisningen. Uppföljningen 

återfinns i en bilaga till årsredovisningen. Programmet för hållbar utveckling har en 

särskild bilaga. För att ta reda på hur programmen följs upp, läste vi bilagorna till 

årsredovisningen för år 2011. 

I flera program antas mål, målen följs däremot inte upp i årsredovisningen, istället 

anges åtgärder som genomförts under året med bäring på programmet. Åtgärderna 

anges per nämnd. Redovisningen varierar mycket mellan nämnderna. Alla nämnder 

skickar inte in uppföljningsuppgifter om samtliga program. Exempelvis hade endast 

omsorgsnämnden lämnat uppgifter om sitt arbete med Likabehandlingsplanen. 

Å ven kommunstyrelsens åtgärder ska följas upp. Under flera program anges dock 

bara vad för åtgärder som styrelsen har att genomföra men inget om vad som 

faktiskt har gjorts. För skärgårdsprogrammet och Handlingsprogram för landsbygd 

ges en viss uppföljning genom formuleringen " Kommunstyrelsens ansvar och 

åtaganden har genomförts eller pågår". För omsorgsnämnden anges oftast att 



PwC 

10av15


"Nämnden har beslutat om åtaganderapport som följts upp av förvaltningen under 

året, arbetet fortsätter." 

Det anges i ofta i programmen att de vid utgången av programperioden ska 

utvärderas. Någon utvärdering har inte genomförts. 

Tidigare granskningar har behandlat frågan om uppföljningen av fullmäktigebeslut. 

Revisionen konstaterade år 2009 vissa brister i verkställigheten av fullmäktiges 

beslut. 

4·4· Balansen gällande kommunstyrelsens 

frågor 

I våra intervjuer med ledande tjänstemän och förtroendevalda ges en 

mångfasetterad bild av vad som främst är styrelsens fokus. Styrelsen har de senaste 

åren genomfört särskilda satsningar, främst inom områdena näringsliv och 

infrastruktur. Samtidigt upplevs styrelsen emellanåt hamna i detaljfrågor och att 

frågor inte sällan tas upp ad hoc. Uppdrag ges emellanåt med mycket kort varsel att 

ta fram uppgifter i olika frågor. Det har förekommit att uppdrag har givits till en 

annan nämnd, t. ex. att genomföra utredning i en fråga eller att genomföra vissa 

åtgärder, utan att frågan först stämts av med berörd förvaltningschef. Vidare har vi, 

i ovanstående avsnitt, konstaterat att strategiska interna frågor som hur 

målstyrningen ska utvecldas inom kommunens nämnder och hur styrningen genom 

de politiska programmen ska utvecldas inte har prioriterats. 

Rollfördelningen mellan tjänstemän och förtroendevalda är ett annat område som 

lyfts fram i våra intervjuer. Flera intervjuade tjänstemän och vissa förtroendevalda 

upplever att rollerna inte är tillräckligt definierade. Ett exempel är att 

samordningen för implementeringen av några av de politiska programmen har 

givits i uppgift till förtroendevalda. 

Ett annat exempel är organisations- och personalfrågorna. I Karlshamns kommun 

är det politiska inflytandet i dessa frågor stort. Beslutanderätt i frågorna, även där 

det politiska momentet inte är avgörande, har i stor omfattning delegerats till 

personaloch organisationsutskottet. Exempelvis har utskottet, inte tjänstemän, 

rätt att säga upp personal på grund av personliga skäl och avskeda personal. I flera 

andra ärendetyper där en tjänsteman är delegat ska samråd först ske med utskottet. 

Det gäller t. ex. beslut om omplacering mellan förvaltningar. Utskottet har även 

givits en generell rätt att besluta i ärenden som "till sin art och betydelse är 

jämförliga med de delegerade ärendegrupperna". Även frågor som delegerats till 

tjänsteman har i några fall tagits över av utskottet. Utskottet fastställde lönetaket i 

ett enskilt rekryteringsärende, trots att frågan om löne- och anställningsvillkor har 

delegerats till förvaltningschef. Utskottet har också överträtt sina befogenheter 

gentemot kommunstyrelsen, genom att ha reviderat styrdokument' som fastställts 

av kommunstyrelsen. 

1 Riktlinjer för bidrag vid fritidsstudier och utbildningskontrakt och Riktlinjer för prövande av 

anställning hos annan arbetsgivare 



PwC 

11 av 15


4·5· Processer och organisation rörande 

ekonomi och personalfrågor 

Ekonomi 

Stöd till förvaltningarna 

Förvaltningarna har egna förvaltningsekonomer som organisatoriskt tillhör den 

förvaltning vars nämnder de servar. En gång i månaden hålls ekonomträffar under 

ekonomichefens ledning. Från förvaltningarna framförs önskemål om en tydligare 

styrning från ekonomienheten, särskilt vad gäller styrande dokument. Det kommer, 

om dialogen samtidigt finns, att uppfattas som ett bättre stöd. Trots att 

mötesanteckningar förs på ekonomiträffarna, framförs önskemål om att besluten 

behöver dokumenteras tydligare. 

Intervjuade ser det som naturligt att ekonomienheten är en central kommunal 

funktion för utvecldingsfrågor inom ekonomiområdet Denna uppgift har bara i 

begränsad omfattning kunnat tillgodoses under senare tid på grund av förändringar 

i bemanningen och sjukskrivningar. De intervjuade noterar också att 

ekonomienheten, och inte minst ekonomichefen, fått lägga ner mycket tid och kraft 

på att ta fram de underlag och den ekonomiska information som kommunstyrelsen 

önskar. 

I första hand försöker förvaltningarna lösa svårare ekonomifrågor internt inom den 

egna förvaltningen. Då stöd ibland har behövts, har det under senare tid varit 

tydligt för förvaltningarna att särskilt en befattning med uppgift att hjälpa till i 

praktiska redovisningsfrågor och hantering av ekonomisystemet samt stöd i 

budgetsystemen (PBI och BoP) har saknats. Detta bollplank, och därmed 

kompetens, finns inte lika tillgängligt idag Förvaltningarna framhåller att de nu inte 

får det stöd som de behöver när det gäller support, utbildning och utveckling i 

ekonomisystemet samt budgetsystemen. 

När det gäller de styrande dokumenten för ekonomiområdet framförs synpunkter 

på att det har tagit lång tid att uppdatera investeringspolicyn. Gällande 

investeringspolicy antogs av fullmäktige år 2002. Avsnittet om investeringsbidrag 

och anslutnings- och anläggningsbidrag överensstämmer inte med RKR:s 

rekommendation nr 18 och det som anses vara god redovisningssed. I policyn 

används också begreppet ekonomisk livslängd när det gäller avskrivningar, vilket 

idag anses som ålderdomligt och inte har riktigt samma betydelse som det 

nuvarande begreppet nyttjandeperiod. Avvikelserna mot rekommendationerna har 

ekonomikontoret på ett korrekt sätt framhållit i årsredovisningen. 

4.5.1.2. Budgetprocessen 

På uppdrag av kommunstyrelsens ordförande har ekonomichefen satt samman en 

arbetsgrupp som ska se över budgetprocessen. Synpunkter framförs på att 

beredningen av budgetförslaget för 2013 inte var fullt ut ändamålsenlig, då olika 

besked kom om nämndernas behandling av budgeten vilket försvårade deras 

planering. Tidigare år har varken nämnderna eller deras presidier berett 

budgetförslaget till fullmäktige. Däremot har presidierna varit delaktiga i 

diskussionerna om budgetförslagen. Fullmäktiges beslut om budget för 2013 



PwC 

12av15


bereddes dock av presidierna. Av tidplanen för budget 2014 framgår att 

budgetmaterialet ska vara "skriftligen politiskt förankrat". Stödet från 

ekonomienheten till förvaltningarna avseende budgetprocessen upplevs fungera 

bra. 

4.5.2. Personal 

4.5.2.1. Stöd till förvaltningarna 

Kommunens personalenhet utgörs organisatoriskt av personalchefen och två 

personalutvecklare, resterande personalutvecklare finns ute på förvaltningarna. 

Personalenheten upplever att ansvarsfördelningen mellan enheten som 

stödfunktion och förvaltningarna fungerar bra då arbetet ofta sker tillsammans i 

arbetslagform. Någon skriftlig uppgiftsfördelning utöver delegationsordningen 

finns inte. 

Personalgruppen träffas varannan vecka utom i juli och halva augusti. Cirka fem 

gånger per år medverkar även de fackliga organisationerna. Syftet med mötena är 

att stärka samsynen i personalfrågor. Att personalutvecklarna sitter ute på 

förvaltningarna ses som en framgångsfaktor då det upplevs bidra till en god dialog 

mellan personalenhet och förvaltningarna. 

Efterlevnaden av styrdokument för personalområdet upplevs fungera sämre ju 

längre ut i organisationen man kommer. Personalenheten gör ingen dokumenterad 

uppföljning av efterlevnaden av gällande styrdokument Enligt personalchefen sker 

det informellt i det löpande arbetet. Återkoppling sker i personalgruppen och den 

centrala samverkansgruppen. Personalchefen lämnar också löpande muntlig 

information till den politiska nivån. 

4.5.2.2. Arbetsmiljö 

Från centralt håll framförs synpunkter på att nämnderna inte förstått sitt 

arbetsmiljöansvar. Beslut om vissa organisationsförändringar är delegerade till 

förvaltningscheferna. Från centralt håll framförs önskemål om att 

förvaltningscheferna rådfrågar personaloch organisationsutskottet utifrån ett 

arbetsrättsligt perspektiv vid organisationsfrågor. 

Personalenheten ansvarar för att genomföra medarbetarundersökningar. Dessa 

sker vart tredje år. Den senaste undersökningen genomfördes år 2010. Då 

genomfördes undersökningen på kommunledningsförvaltningen, 

utbildningsförvaltningen och inom individ- och familjeomsorgen. 

För kommunens rehabiliteringsverksamhet finns en skriftlig rutin för 

korttidsfrånvaro och två blanketter. I samverkansavtalet med de fackliga 

organisationerna beskrivs fördelningen av arbetsmiljöuppgifter inom kommunen. 

Däremot saknas förvaltningsövergripande rutiner för det praktiska systematiska 

arbetsmiljöarbetet. Sedan år 2011 har 28 medarbetare slutat sin anställning med 

avgångsvederlag. Personalenheten följer inte upp hur medarbetare som slutar sin 

anställning med ett avgångsvederlag upplever processen. 



PwC 

13av15


Kontakter med och uppsikt över kommunens 

bolag 

Förhållandet mellan kommunen och de kommunala bolagen regleras främst i 

Ägarpolicyn för Karlshamns kommun, antagen av fullmäktige 2005-02-07, 

Ägardirektiv för Karlshamns kommuns helägda bolag, antagna av fullmäktige 

2008-os-os och i respektive bolagsordning. Enligt ägardirektiven handhar 

kommunstyrelsen kommunens ägarroll-/funktion och svarar för samordning av 

kommunkoncernens verksamhet. Kommunstyrelsen ska få den information som är 

erforderlig för att fullgöra åliggandet att fortlöpande utöva uppsikt över den 

verksamhet som bedrivs i bolagsform. Ägardirektiven reglerar vilken 

dokumentation och information som ska delges kommunstyrelsen. Moderbolaget 

och dotterbolagen ska översända protokoll från stämma, protokoll från 

styrelsesammanträden, bolagets årsredovisning inklusive redovisning från arbetet 

med hållbar utveckling (HUT), revisionsberättelse och granskningsrapport, budget 

samt affärsplan för en femårsperiod och övriga handlingar av vikt för 


Kontaktytorna mellan dotterbolagen och hela kommunstyrelsen upplevs av några 

intervjuade som få, då kontakterna i huvudsak sker mellan moderbolaget och 

bolagen. Två gånger om året, i samband med budget och bokslut, träffar bolagen 

hela kommunstyrelsen. Moderbolagets styrelse hämtas bland kommunstyrelsens 

ledamöter och ersättare. Synpunkt framförs från intervjuade på att moderbolaget 

främst ses som ett extra led i hanteringen och att det hade varit bättre om 

återrapportering skett direkt till kommunstyrelsen. stadsvapnet får t.ex. 

föredragning av VD-rapporter, men inte kommunstyrelsen. Av intervjuerna 

framkommer att det är sällan som kommunstyrelsen har specifika frågor till 

bolagen. Kommer det någon fråga så är det i så fall från moderbolaget. 

Ungefår var sjätte vecka hålls dialogmöten då kommundirektör och ordförande för 

stadsvapnet träffar respektive bolags styrelseordförande och VD. Intervjuade ser 

dessa möten som bra och värdefulla. Samtliga bolag överlämnar också månatligen 

en VD-rapport till moderbolaget stadsvapnet som ska innehålla områdena 

omvärlds bevakning, marknad, verksamhet, ekonomi och framtid. Rapporterna 

bereds av moderbolaget som sedan överlämnar dem till kommunstyrelsen. 

Synpunkter framförs från intervjuade att kommunstyrelsen primärt intresserar sig 

för bolagets ekonomi. På politiska nivån deltar bolagsordförandena vid kommunens 

ordförandeträffar och lämnar muntliga lägesrapporter. 

På tjänstemannanivån finns en koncernledningsgrupp som leds av 

kommundirektören och som träffas en gång i månaden. Samtliga VD:ar ingår i 

gruppen som arbetar med koncernövergripande frågor, som t. ex. 

ledarskapsutveckling och kvalitetsutveckling. Av intervjuerna framkommer 

synpunkter på att strategiska och långsiktiga frågor, som t. ex. Stillerydsprojektet 

hanteras vid sidan om koncernledningsgruppen. Kommunens arbete med 

översiktsplaneringen upplevs bättre involvera hela koncernen. 

Det råder olika uppfattningar hos intervjuade huruvida kommunstyrelsen driver ett 

tillräcldigt koncerntänk eller om det främst är moderbolaget som gör det. 



PwC 

14 av 15


Styrelsens arbete med int·ern kontroll 

Kommunfullmäktige har inte fastställt ett separat reglemente för intern kontroll, 

istället finns en avdelning om intern kontroll i kommunens reglemente för 

ekonomi- och verksamhetsstyrning. Av reglementet framgår att kommunstyrelsen 

har det övergripande ansvaret for att det finns en tillräcklig intern kontroll och det 

åligger särskilt kommunstyrelsen att med utgångspunkt från nämndernas och 

styrelsernas rapporter utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll, 

och, i de fall förbättringar behöver göras, ta initiativ till sådana. 

Kommunstyrelsen har i § 100, 2012-04-24 redovisat resultatet av nämndernas 

interna kontroll för 2011 samt fastställt kontrollområden för år 2012. 

Beslutsunderlaget utgörs av en av kommunledningsförvaltningen upprättad 

sammanställning av resultatet av nämndernas kontroller. Underlaget innehåller 

också föreslagna internkontroller för kommunstyrelsen för 2012. Redovisningarna 

från genomförda internkontroller hos nämnderna år 2011 är av skiftande kvalitet. 

Det är i flera avseenden svårt att tydligt utläsa vilka kontroller som har genomförts 

och resultaten av dessa. Dessutom förekommer det att nämnder tollear innebörden 

av begreppet intern kontroll som enbart uppföljning av måluppfyllelse. 

Kommunstyrelsen har i§ 100, 2012-04-24 också beslutat att uppdra åt 

administrativa chefen att tillsätta en arbetsgrupp med representanter för de olika 

förvaltningarna som får i uppdrag att ta fram förslag till rutiner/processer för 

arbetet med planer för den interna kontrollen samt redovisningen av resultat från 

kontrollerna. I uppdraget till arbetsgruppen ligger också att genomföra 

riskbedömningar och ta fram kommunövergripande kontroller. 

Av våra intervjuer framkommer att den politiska nivån i kommunstyrelsen inför 

fastställandet av internkontroller hittills inte har involverats i riskbedömningar. 

Vidare framkommer att det inte förekommer någon återrapportering från bolagens 

internkontrollarbete till kommunstyrelsen, utöver det som eventuellt har 

framkommit vid budget- och bokslutsberedningar rörande den finansiella 

rapporteringen. 

2013-02-22 

LisaÅberg 

Projektledare 

Nils Fredholm 

Uppdragsledare 



PwC 

15av15

2013-03-21 

Till 

Nämnden för Barn, Ungdom och Sicola 


Granskningsrapport-Förskoleverksamheten 

På vårt uppdrag har PwC granskat hur BUS-nämnden styr 

förskoleverksamheten 

Med hänvisning till hela styrelsens ansvar ser vi det som önskvärt att samtliga 

ledamöter tar del av rapporten och framförallt de revisionella bedömningarna. 

Rapporten översändes härmed med begäran om svar senast 2013-05-31 med 

redogörelse för hur de revisionellabedömningarna kommer att hanteras. 

2013-03-21 

För Karlshamns kommuns revisorer 

Jan Andersson 

Ordförande 

Kopia för kännedom: Kommunfullmäktige samt inforrnationsenheten.

Revisionsrapport 

Granskning av 

förskoleverksamheten 

!"........................................................ Karlshamns kommun 

Fredrik Ottosson 

LisaÅberg 

p wc

Innehållsförteckning 

1. Sammanfattning och revisionen bedömning ............................... 1 

2. Inledning .................................................................................... 3 

2.1. Revisionsfråga ................................................................................................ 3 

2.1.1. Kontrollfrågor ................................................................................................................ 3 

2.2. Metod .............................................................................................................. 3 

3· skolverkets allmänna råd för kvalitet i förskolan ........................ 5 

4· Iakttagelser ................................................................................ 6 

4.1. Organisation och ansvar ................................................................................. 6 

4.2. Verksamhetsstyrning och uppföljning ........................................................... 6 

4.2.1. Mål .................................................................................................................................. 6 

4.2.2. Riktlinjer ........................................................................................................................ 7 

4.2.3. Ekonomistyrning ........................................................................................................... 7 

4.2.4. Ekonomi- och verksamhetsuppföljning ....................................................................... 8 

4.2.5. Intern kontro11 ................................................................................................................ 8 

4.3. Resursfördelningssystem ............................................................................... 8 

4-4. Kvalitetsarbete ................................................................................................ g 

4-4.1. Organisation ................................................................................................................... 9 

4.4.2. Systematiskt kvalitetsarbete .......................................................................................... 9 

4·4·3· Nämndens uppföljning av kvalitetsarbetet ................................................................ 10 

4·4·4· Brukarundersökningar och föräldrakontakter ........................................................... 10 

4.5. Personal ......................................................................................................... ll 

4.6. Lokalförsörjning ........................................................................................... 12 

PwC

1. Sammanfattning och revisionell 

bedömning 

Karlshamns kommuns revisorer har gett Kommunal Sektor inom PwC uppdraget 

att granska förskoleverksamheten. Granskningen har genomförts med hjälp av 

intervjuer, dokumentstudier och verksamhetsbesök 

Vi bedömer att nämnden för barn, ungdom och skola i allt väsentligt har en 

fungerande styrning och uppföljning av förskoleverksamheten. Samtidigt har vi 

identifierat ett antal förbättringsområden. 

Vi bedömer att ekonomistyrningen har förbättrats i och med att ansvaret för 

ekonomiska frågor har förtydligats och att nya rutiner tagits fram. Vi kan konstatera 

att verksamheten år 2012 har en budget i balans. 

Vi konstaterar att kommunfullmäktige har antagit kommungemensamma mål som 

berör förskolan. Vi bedömer att nämnden bör bryta ner dessa i specifika 

verksamhetsmål för förskolan. Vi anser att nämndens ekonomiska uppföljning är 

tillfredsställande, medan verksamhetsuppföljningen kan utvecklas. Enligt vår 

bedömning försvårar avsaknaden av nämndspecifika mål nämndens möjligheter att 

följa upp verksamheten och att säkerställa att verksamheten bedrivs 

ändamålsenligt. 

Vi anser att nämnden formellt bör anta det resursfördelningssystem som används i 

förskolan. Grunderna för fördelning av personella resurser är så principiell att den 

bör beslutas av nämnden. Vi rekommenderar därför att nämnden tar upp förslaget 

om resursfördelningssystem igen men denna gång som ett beslutsärende. Vi anser 

att resursfårdelningssystemet är transparent, då det är tydligt vilka komponenter 

som ingår. Vi anser dock att viss hänsyn bör tas till barnens omsorgstid vid 

fördelning av resurser. 

Vi kan konstatera att Karlshamns kommun har en högre andel personal med 

pedagogisk högskoleutbildning. Samtidigt bedömer vi att personalens 

arbetstillfredsställelse påverkats negativt av neddragningen i bemanningen som 

genomfördes under år 2012. Bland annat har korttidssjukfrånvaron ökat. 

Vi ser positivt på att nämnden har fastställt system och rutiner för arbetet med den 

interna kontrollen. Vi noterar dock att arbetet främst utgår från 

utbildningsförvaltningens årscykel för intern kontroll. Vi anser att nämndens 

internkontrollarbete bör utgå från en riskbedömning av nämndens egen verksamhet 

och att de förtroendevalda involveras och deltar i prioriteringen av de 

kontrollområden som utifrån en bedömning av väsentlighet och risk är mest 

angeläget att följa upp. Vidare bedömer vi att det tydligt bör framgå vilket 

kontrollmoment, vilken kontrollmetod och vem som ska utföra kontrollen då 

nämnden fastställer årets internkontrolL 

PwC 

1 av 13

Nämnden har de senaste åren saknat ett förvaltningsövergripande, systematiskt 

kvalitetsarbete för förskolan. Någon enhetlig uppföljning av förskolans 

kvalitetsarbete har inte gjorts av nämnden. Vi ser positivt på det 

förvaltningsövergripande kvalitetsarbete som har påbörjats under hösten 2012, då 

det kommer att innehålla såväl enhetliga kvantitativa som kvalitativa uppföljningar 

av förskolornas kvalitetsarbete. 

Vi bedömer att det är viktigt att nämnden genomför enhetliga 

brukarundersökningar för att fånga upp föräldrars synpunkter på verksamhetens 

kvalitet liksom föräldrars möjligheter att påverka och utöva inflytande över 

förskoleverksamheten. 

PwC 

2 av 13

2. Inledning 

Revisorerna genomförde en ekonomisk analys av kommunens kostnader 2006 för 

olika verksamheter. Presentation skedde vid en sammankomst med 

kommunstyrelsen, nämnder och förvaltningsledningar. Fem år har nu gått sedan 

detta möte. 

Förskoleverksamheten i Karlshamn hade 2006 betydligt högre kostnader än andra 

jämförbara kommuner. Förhållandet bekräftades av kommunstyrelsens 

representanter med hänvisning till att förskolan är ett prioriterat område i 

kommunen. 

Revisorerna följer i denna granskning upp hur nämnden för barn, ungdom och 

skola förvissar sig om att verksamheten sköts på avsett sätt. 

2.1. Revisionsfråga 

Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: 

• Har nämnden en fungerande styrning och uppföljning av förskoleverksamheten? 

2.1.1. Kontrollfrågor 

För att besvara revisionsfrågan ovan har nedanstående kontrollfrågor undersökts. 

• Bedrivs verksamheten inom budgeterade ramar? 

• Finns ett resursfördelningssystem och hur fungerar det? 

• Hur säkerställs kvalitet i verksamheten vad avser: 

Barnens behov och föräldrars bedömning 

Personalens kompetens och arbetstillfredsställelse 

Lokalförsörjning 

2.2. Metod 

Granskning har skett genom intervjuer, dokumentanalys och studiebesök på två 

förskolor. 

Ett antal dokument har analyserats bland annat, ekonomisk uppföljning, 

resursfördelningssystemet samt mål- och styrdokument 

Intenjuer har genomförts med barn- och utbildningsnämndens ordförande, 1:e vice 

ordförande, 2:e vice ordförande, utbildningsförvaltningens chef, verksamhetschef 

PwC 

3 av 13

fårskola/grundskolajsärskola/fritidsgårdar, ekonom, verksamhetssamordnare, 

kvalitetssamordnare, åtta förskolechefer, personal vid de två utvalda förskolorna, se 

nedan. 

studiebesök har genomförts på N orrevångs förskola och Regnbågens förskola. 

Förskolorna valdes ut av PwC. Regnbågens förskola valdes ut för att en 

förhållandevis stor andel av de placerade barnen har utländsk bakgrund. 

Norrevängs förskola i Mörrum valdes ut för att täcka in verksamhet utanför 

tätorten. 

Rapporten har sakavstämts av utbildningsförvaltningen. 

PwC 

4 av 13

3· skolverkets allmänna rådför 

kvalitet iförskolan 

Enligt Skolverkets allmänna råd för kvalitet i förskolan, SKOLFS 2005:10, bör 

huvudmannen 

• tydligt ange hur ansvaret för förskolan är fördelat samt se till att förskolans 

chef är väl förtrogen med det dagliga arbetet i förskolan 

• ha system och rutiner för kontinuerlig planering, uppföljning och 

utvärdering av förskolans verksamhet och för hur resultaten tas tillvara så 

att de leder till förbättringar av kvaliteten 

• ha system för resursfördelning som tar hänsyn till att olika förskolor 

behöver olika mycket resurser för att genomföra sitt uppdrag. 

• redovisa hur personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning har 

anpassats till behoven i olika förskolor samt 

kunna visa hur hänsyn har tagits till faktorer som: 

- barnens ålder och kön 

- behov av särskilt stöd 

- andelen barn med annat modersmål än svenska 

- kontinuiteten i barn- och personalgrupp 

- personalens kompetens 

- lokalernas och utemiljöns beskaffenhet 

- upptagningsområdets sociala karaktär 

- barnens närvarotider 

genomföra konsekvensutredningar innan beslut fattas som påverkar 

förskolors personaltäthet, gruppstorlek och gruppsammansättning. 

Utredningarna bör behandla både ekonomiska och pedagogiska 

konsekvenser 

• återkommande följa upp och utvärdera vilken betydelse 

• personaltätheten samt barngruppernas storlek och sammansättning har i 

förhållande till möjligheten att bedriva en god pedagogisk verksamhet i 

enlighet med läroplanen. 

PwC 

5 av 13

4· Iakttagelser 

I detta kapitel redogörs för våra iakttagelser från Karlshamns kommun. 

4.1. Organisation och ansvar 

Nämnden för barn, ungdom och skolas ansvarar för förskoleverksamheten i 

Karlshamns kommun. Ansvarig förvaltning är utbildningsförvaltningen. 

Förskoleverksamheten leds av en verksamhetschefför förskola- och grundskola och 

verksamheten är organiserad i åtta enheter som var och en leds av en förskolechef. 

4.2. 

Verksamhetsstyrning och uppföUning 

Mål 

4.2.1. 

I kommunens budget för år 2012 finns ett antal prioriterade kärnområden och 

utvecklingsområden med kommungemensamma mål avseende grundskola och 

förskola inom ramen för "Vision 2017". Förskoleverksamheten berörs av följande 

mål: 

Kommungemensamma mål avseende förskola i kommunens budget för år 2012 

Förskoleverksamheten ska präglas av god omsorg och tillgänglighet med likvärdig 

kvalitet och pedagogiskt innehåll 

Goda omsorgs- och utbildningsmöjligheter ska finnas för kommunens barn och 

ungdomar med ett elevperspektiv 1-20 år. Genom samverkan mellan de olika 

skolformerna ska det livslånga lärandet främjas. 

Familje- och personalkooperativa alternativ ska vara komplement till den kommunala 

skolan under förutsättning att kvaliteten bibehålls. 

Av intervjuerna framkommer att nämnden efterlyser mer specificerade 

övergripande mål från fullmäktige vad gäller förskolan och anser att det är svårt att 

bryta ner Vision 2017:s övergripande målformuleringar till mål för 

skolverksamheten. 

Nämnden saknar verksamhetsplan för förskolan med nedbrutna mål utifrån de 

kommungemensamma målen. Enligt intervjuade har nämnden det senaste året 

prioriterat implementeringen av den nya lagstiftningen för grundskolan och har 

därför inte "hunnit med" förskolan. Som anledning till prioriteringen nämns också 

omsättningen på såväl nämndsledamöter som personalomsättning på 

förvaltningen som varit under de senaste åren. Den nuvarande fårvaltningschefen 

tillträdde sin tjänst i september 2012. 

PwC 

6 av 13

4.2.1.1. Resultatinriktad verksamhetsutveckling (RIV) 

Från och med år 2007 till och med år 2012 genomförde utbildningsförvaltningen ett 

utvecldingsarbete kallat Resultatinriktad verksamhetsutveckling (RN). 

Utvecklingsarbetet har omfattat såväl förskolan som övriga skolformer. RIV 

innehåller vision och målbild for 2012 med resultatmål for de olika 

verksamhetsområdena samt vägledning om hur det praktiskt ska genomföras. 

Enligt RIV:s målbild för 2012 ska förskolans verksamhet kännetecknas av en stark 

koppling mellan förskola och skola och fritidshem och hem, att samtliga förskolor 

och skolor arbetar utifrån ett medvetet val om språkutvecklande arbetssätt och att 

det finns en röd tråd genom hela verksamheten. Av RIV-dokumentet framgår att 

resultatet av analysarbetet ska presenteras för respektive nämnd och att 

regelbundna redovisningar ska ske för nämnden. Vidare ska åtgärderna kopplas till 

nämnden budget- och bokslutsarbete. Någon dokumenterad uppföljning av RIVarbetet 

inom förskolan har inte gjorts. 

I september år 2012 beslutade nämnden att ställa sig bakom den f.d. 

utbildningschefen förslag till "Strategi för ett bättre resultat" som är en fortsättning 

av RIV-arbetet. Av protokollet framgår att arbetet med strategin ska sträcka sig 

fram till2017. Av intervjuerna framkommer dock att ovanstående beslut om 

strategin kommer att rivas upp på initiativ av nuvarande förvaltningschef. 

4.2.2. Riktlinjer 

Nämnden har fastställt riktlinjer för dygnetrunt-förskola och för barn placerade i 

förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Nämnden har i§ 10, 2012-02-09, 

uppdragit åt förvaltningen att göra en översyn av riktlinjerna för barns placering i 

förskolan då det med anledning av kösituationen till förskolan är svårt att 

tillhandahålla 30 timmars barnomsorg till arbetssökande enligt gällande riktlinjer. 

Nämnden har också i § 9, 2012-02-09, uppdragit åt förvaltningen att göra en 

översyn av riktlinjerna för barn i behov av dygnetrunt-förskola stöd med anledning 

av söktrycket till befintliga platser och att riktlinjerna inte tillräcldigt anger vilka 

behov som ska prioriteras. 

4.2.3. Ekonomistyrning 

Av våra intervjuer får vi en samstämmig bild av att ekonomistyrningen inom 

verksamheten har förbättrats. Ansvaret inom organisationen för ekonomiska frågor 

upplevs idag som tydligare. Samtidigt upplevs att ekonomiska frågor har fått en 

större betydelse. 

Under år 2012 har delvis nya rutiner för ekonomiarbetet införts. Bland annat 

in planeras två möten om året då ekonom och verksamhetschef möter 

förskalecheferna enskilt. På dessa möten är de ekonomiska frågorna i fokus. 

Att en förändring har skett styrks av en jämförelse mellan åren 2011 och 2012 

gällande förbrukning i förhållande till budget. 

PwC 

7 av 13

Budget och utfall för försiwlan år 2011 och år 2012 i tkr. 

2011 2012 

/'Budget 106 693 108 401 

Utfall 107 149 108 271 

Avvikelse -456 130 

Källa: Utbildningsförvaltningen 

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning 

Nämnden får ekonomisk uppföljning på varje sammanträde. Nämndens 

arbetsutskott kan också tätare följa upp ekonomin genom First Class. 

Uppföljningen genom First Classär mer specificerad per enhet. 

Uppföljning av verksamheten sker när n1\got utöver det vanliga inträffar. Någon 

dokumenterad och kontinuerlig uppföljning av RN-arbetet inom förskolan har inte 

gjorts. 

Av intervjuerna framkommer att nämnden har diskuterat en mer riktad uppföljning 

av verksamheten. Presidiet har tidigare genomfört verksamhetsbesök på 

förskolorna och träffat färskolechefer och personal, men under senare tid har 

besöken kommit av sig. De förtroendevalda har dock efterlyst en modell för detta 

från förvaltningen. Från nämnden finns också önskemål om fler 

verksamhetsförlagda möten i förskolan liksom att träffa föräldrar mer systematiskt.. 

Nämnden har uppmuntrat till att bilda föräldraföreningar ute på förskolorna. 

Intern kontroll 

Nämnden beslutar om kontrollområde och arbetet följer en upprättad årscykel för 

intern kontroll på utbildningsförvaltningen. Nämnden fastställer inte en 

internkontrollplan utan varje år antas ett nytt kontrollområde. I samband med att 

nämnden fastställer årets kontrollområde får den också en redovisning av resultatet 

av föregående års interna kontroll. 

För år 2011 var säkerhetsarbetet föremål för kontroll och för år 2012 är 

ekonomistyrning kontrollområdet. Av våra intervjuer och av protokollen får vi 

intrycket av att de förtroendevalda i nämnden inte i någon större utsträckning 

involveras i internkontrollarbetet och de riskbedömningar som föranleder valet av 

kontrollområde. Av protokollet framgår t. ex. endast att ekonomistyrning har valts 

ut som kontrollområde för år 2012, men det framgår inte varför, eller hur 

kontrollen ska genomföras och av vem. 

Resursfördelningssystem 

Nämnden för barn, ungdom och skola har ett system för att fördela personella 

resurser inom den kommunala förskolan. Behovet av personella resurser mäts två 

gånger per år (höst och vår). Övriga resurser t. ex. till lokaler, administration och 

ledning fördelas inte genom ett resursfördelningssystem. 

PwC 

8 av 13

Under 2012 reviderades resursfcirdelningssystemet för fcirskolan. Ett förslag till nytt 

system togs fram av kommunens förskolechefer. I mars 2012 togs förslaget upp i 

nämnden. Nämnden antog inte det nya resursfördelningssystemet utan beslutade 

endast att ta informationen om förslaget till protokollet. 

Inom ramen för systemet fördelas personella resurser mellan förskolorna främst 

utifrån antalet avdelningar på förskolan. Varje avdelning ska i snitt ta emot 18 barn. 

Någon skillnad görs inte längre med hänsyn till barnens ålder. Tidigare bestod 

småbarnsgrupperna i snitt bestå av 13 barn medan grupperna för äldre barn fick ta 

emot fler, grupperna för barn mellan 1 och 3 år tog i snitt emot 19 barn och 

grupperna för barn mellan 1 och 5 år tog emot 20 barn. Varje avdelning tilldelas 

sedan ett antal årsarbetare. Under år 2012 tilldelades varje avdelning 2,75 

års arbetare. 

Efter det att grundbemanningen har bestämts kan tilläggsresurser fördelas för 

några förhållanden: elever i behov av särskilt stöd, skillnad i måltidshantering och 

dygnetrunt-verksamhet Hänsyn tas således inte till andra faktorer såsom barnets 

ålder, antalet timmar på förskolan, barn med utländsk bakgrund eller behov av 

modersmålsstöd. Synpunkter framförs från en intervjuad i verksamheten att det är 

en brist att föräldrar inte behöver uppskatta antalet omsorgstimmar i samband med 

ansökan om förskoleplats, trots att det, enligt intervjuade, skulle underlätta vid 

sammansättningen av barngruppe rna. 

Efter den centrala resursfördelningen har respektive färskolechef möjlighet att 

fördela resurserna mellan sina avdelningar. Färskolecheferna upplever att 

resursfördelningssystemet, utifrån rådande förutsättningar, är ändamålsenligt. 

4·4· 

Kvalitetsarbete 

Organisation 

4-4-1. 

Utbildningsförvaltningen har fr.o.m. hösten 2012 2,0 utvecklingssamordnare som 

bl.a. har till uppgift att leda det systematiska kvalitetsarbetet inom 

utbildningsförvaltningens nämnder. Båda utvecldingssamordnarna är relativt 

nytillträdda. 

4-4-2. Systematiskt kvalitetsarbete 

För förskoleverksamheten har det fram till och med hösten år 2012 inte funnits 

något förvaltningsövergripande kvalitetsarbete för förskolan. Kvalitetsarbetet har 

bedrivits ute på respektive enhet under respektive färskolechefs ledning och det har 

tillåtits att var och en har "uppfunnit sitt hjul". Av intervjuerna framkommer att 

avsaknaden av samsyn, har försvårat för uppföljning och analys av förskolans 

kvalitetsarbete men att det å andra sidan har inneburit att respektive enhet har 

kunnat arbeta med det som får den har varit mest angeläget. Fram till och med 

läsåret 2010/2011lämnade respektive färskolechef in en kvalitetsredovisning till 

förvaltningen som i huvudsak utgjordes av en verksamhetsbeskrivning över året 

som gått. När lagkravet för huvudmannen att årligen upprätta kvalitetsredovisning 

försvann, bestämde förvaltningen att förskolorna kunde upphöra med att lämna in 

en kvalitetsredovisning. 

PwC 

9 av 13

Det kvalitetsarbete som hittills ändå har bedrivits inom förskolan har utgått från de 

nationella målen i läroplanen och respektive färskolechef har tillsammans med sin 

pedagogiska personal prioriterat vilket område som enheten ska fokusera på. 

Under läsåret 2012/2013 arbetar vissa enheter med s.k. verksamhetsportfolio. 

Syftet med verksamhetsportfolio är att verksamheten ska planeras utifrån målen i 

läroplanen för förskolan och följas upp utifrån vad verksamheten har erbjudit 

barnen för olika delar. Av intervjuerna framkommer att även om hela förskolan 

väljer att arbeta med verksamhetsportfolio kan arbetet och metoden skilja sig 

mellan olika avdelningar på en och samma förskola. Uppföljning av arbetet sker på 

arbetsplatsträffar. 

Utbildningsförvaltningen gjorde en omstart med det systematiska kvalitetsarbetet 

våren 2012 och förvaltningen arbetade fram dokumentet "Systematiskt 

kvalitetsarbete på utbildningsförvaltningen", och för förskolans del, dokumentet 

"Förskolans modell över utbildningsförvaltningens kvalitetsarbete". Dokumenten 

har inte formellt fastställts av nämnden. 

Hösten år 2012 utsåg förvaltningen en förvaltningsövergripande "Strategisk 

kvalitetsgrupp". Gruppen har fått i uppdrag av förvaltningsledningen att utarbeta 

en kvalitetspärm, som ska fungera som ett stöd för respektive verksamhet. Pärmen 

ska bl.a. beskriva utbildningsförvaltningens övergripande syn på kvalitetsarbete 

samt precisera hur prioriteringar och utvecklingsarbete görs, när och hur olika 

insatser ska genomföras och vem som ansvarar för vad (t ex dra upp gränser mellan 

förvaltningens stöd/uppdrag och den enskilda förskolan). Pärmen kommer att 

innehålla information om vilka kvantitativa och kvalitativa uppföljningar som ska 

göras av verksamheten. Uppföljningarna kommer att göras utifrån de nationella 

målen som finns i läroplanen för förskolan och metoden för de kvantitativa 

uppföljningarna kommer att bygga på enkätundersökningar som förvaltningen 

genomför. Kvalitetsgruppens arbete ska redovisas för nämnden i mitten av mars 

2013. Tre färskolechefer har ingått i gruppen. 

4·4·3· Nämndens uppföljning av kvalitetsarbetet 

När det gäller nämndens uppföljning av förskolornas kvalitetsarbete har det hittills 

inte skett några kontinuerliga redovisningar till nämnden. Den uppföljning som 

nämnden får av 2012 års kvalitetsarbete inom förskolan är det som står att läsa om 

förskolan i verksamhetsberättelsen i årsredovisningen och som främst lyfter fram 

årets viktiga händelser. 

444· Brukarundersökningar ochföräldrakontakter 

Någon systematiskt uppföljning av hur föräldrar upplever verksamhetens kvalitet 

görs inte på nämndens eller förvaltningens begäran. Våra intervjuer visar att en del 

förskolor, på eget initiativ och med viss regelbundenhet, genomför 

enkätundersökningar för att fånga in föräldrars synpunkter på verksamheten. 

Det är upp till respektive förskola/avdelning att välja hur den vill kommunicera 

med föräldrar och vårdnadshavare. Vissa förskolor har valt Facebook som ett 

verktyg för att delge information om verksamheten, andra skriver 

månads blad/motsvarande. Intervjuade framhåller dock att den dagliga 

PwC 

10av13

"tambur kontakten" med föräldrarna är den absolut viktigast formen för 

kommunikationen med hemmen. Utvecklingssamtal och inskolningssamtal upplevs 

också vara viktiga forum för att fånga upp föräldrars synpunkter på verksamheten, 

liksom föräldramöten och "drop in-träffar". 

Förskolorna har som regel också någon form av inflytanderåd eller forum för 

samråd där representanter för personalen, förskalechefen och ett antal 

föräldrarepresentanter deltar för att diskutera verksamheten. skriftliga rutiner 

finns för förvaltningens klagomålshantering. 

Personal 

I anslutning till införandet av det nya resursfördelningssystemet beslutades att 

grundbemanningen skulle minskas från 2,86 till2,75 årsarbetare per avdelning. 

Den nya bemanningen gäller från och med hösten 2012 och fram till och med våren 

2013. Höstterminen 2013 kommer bemanningen att ökas till2,8o per avdelning. 

Förändringarna ovan har inneburit att personaltätheten minskades från att ha varit 

5,4 barn per pedagog år 2011 till5,8 barn per pedagog hösten 2012. Förvaltningen 

bedömer att förändringarna i bemanningen i förskolan har bidragit till den ökning i 

korttidssjukfrånvaron som uppmärksammats. Mellan år 2011 och år 2012 ökade 

medelvärdet för sjukdagar och sjuktillfållen inom korttidssjukfrånvaron (1-14 

dagar). I likhet med övriga kommunala verksamheter och i Sverige generellt 

minskar dock den långtidssjukfrånvaron. 

sjukfrånvaron i förskolan i dagar och tilltållen år 2010-2012 

DAGAR 

TILLFÄLLEN 

År Sjukdgr 1- Sjukdgr 15- Sjukdgr SjuktHif 1- SjuktHif 15- Sjuktillf 

14 /anst /an st totalt/anst 14/anst /anst tot/anst 

2010 5,91 19,88 25,79 1,91 0,22 2,13 

2011 6,67 16,42 23,09 2,16 0,23 2,39 

2012 8,08 14,87 22,94 2,55 0,21 2,76 

Källa: Utbildningsförvaltningen 

Synpunkter framfårs från en del pedagogisk personal att bemanningen är får låg får 

att kunna bedriva en förskola med kvalitet. Med en bemanning om 2.75 årsarbetare 

per avdelning medför ett schema som ibland innebär att en pedagog går hem 12.30 

alternativt har enskild planering. En pedagog ska ha lunchrast vilket medför att en 

pedagog blir kvar ensam med barngruppen. I dessa situationer upplevs det som 

svårt att vara närvarande i barngruppen och tillvarata de spontana ögonblicken med 

barnen. Likaså upplevs det som svårt att hinna med läroplansarbete. 

Den pedagogiska personalen har 2,0 timme individuell schemalagd planering varje 

vecka. Av intervjuerna framkommer att när det är ont om personal förkommer det 

att personalen prioriterar att vara i barngruppen istället för att planera. Någon 

intervjuad framför att arbetstillfredsställelsen känner man som pedagog främst när 

man kan genomföra planerade aktiviteter i barngrupperna utifrån läroplansarbetet 

PwC 

11 av 13

Jämförelser med andra kommuner kan endast göras med uppgifter från år 2011. 

Detta då Skolverket inte publicerar jämförelseuppgifter förrän i september året efter 

verksamhetsåret. I de, av Skolverket utvalda, jämförbara kommunerna gick det år 

2011 i medels,s barn per pedagog medan motsvarande siffra för riket var 5,3.' 

Kvalitetsnyckeltal år 2011 medjämförelser med andra kommuner 

Nyckeltal 

Antal inskrivna barn per avd. 

Andel(%) årsarb. m ped högsk.utb. 


14,8 

76 

Inskrivna barn per årsarbetare 5,4 

Källa: Skolverkets kommunblad år 2011, Karlshamns kommun 

Kommungrupp 

17,2 

60 

5,5 

Riket 

16,8 

54 

5,3 

I jämförelse med andra kommuner har Karlshamns kommun en högre andel 

personal med pedagogisk högskoleutbildning. I Karlshamn hade 76 procent av 

personalen inom förskolan pedagogisk högskoleutbildning, att jämföras med 

medelvärdet för jämförbara kommuner om 6o procent och riket om 54 procent. 

Lokalförsörjning 

Behovet av platser i förskolan uppskattas i en särskild prognos som fastställs två 

gånger per år. Prognosen upplevs av förvaltningen som tillförlitlig. Prognosen som 

gjordes år 2010 för år 2012 visade sig däremot inte stämma, då fler barn än 

beräknat föddes år 2011. 

Det är i dag svårt att tillgodose föräldrarnas förstahandsval om plats i förskolan i 

Karlshamns tätort. Plats i tätorten anvisas inom den lagstadgade tiden om fyra 

månader men inte alltid till den förskola som föräldrarna i förstahand önskar. 

Situationen i Karlshamn beror på att 2011-års barnkull var större än prognosen. 

Samtidigt har förvaltningen konstaterat att allt fler barnfamiljer stannar kvar i 

Karlshamns tätort. Tidigare flyttade många familjer från sin lägenhet i Karlshamn 

till en villa i närliggande tätorter. söktrycket var därför tidigare ganska högt i t. ex. 

Mörrum och Asarum. I och med lågkonjunkturen har det blivit svårare för unga 

familjer att beviljas bostadslån, varför utflyttningen till närliggande tätorter 

minskats. 

De senaste åren har en ny förskola byggts i kommunen varje år, men trots detta 

finns fortfarande behov att renovera och bygga ut förskolor i vissa kommundelar. 

Syn punkter framförs från vissa intervjuade att det, kopplat till nämndens 

långsiktiga planering, inte finns någon luft i organisationen. 

1 

Skolverkets kommunblad år 2011, Karlshamns kommun 

PwC 

12av13

2013-02-22 

LisaÅberg 

Projektledare 

Nils Fredholm 

Uppdragsledare 

P wC 

13 av 13

Protokoll KF 130408 - Karlshamn

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?