Protokoll KF 130506 - Karlshamn

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KF 4 102 (136) 

Kommunfullmäktige 2013-05-06 

Sammanträde den 6 maj 2013 i Rådhnssalen, Rådhuset 

Kommunfullmäktige består av 51 ledamöter och ersättare enligt bifogad närvarolista. De är 

valda för tiden 20 l 0-11-01--2014-10-31. 

Kornmunfullmäktiges presidium består av ordforande Ethel Duvskog (S), förste vice 

ordforande Keuneth Hake (S) och andre vice ordförande Carl-Eric Birgersson (M). 

Kommunjurist Aun Åstrand tjänstgör som kommunfullmäktiges sekreterare. 

Närvaro 

Enligt bifogade närvarolista. 

Kungörelse 

Kungörelse med uppgift om tid, plats för sammanträdet och de ärenden som ska behandlas 

har anslagits på kommunens anslagstavla, översänts till biblioteken, lagts ut på hemsidan 

samt översänts med post till varje fullmäktig och ersättare. 

Kungörelse om tid och plats för sammanträdet har infdrts i Karlshamns Allehanda, 

Sydöstran och på kommunens webbplats 2013-04-25. 

Justering 

Kornmunfullmäktige utser Stig Werner (OBER) och Göran Svensson (S) att tillsammans 

med ordförandenjustera protokollet 2013-05-08 klockan 15.00 på kommunkansliet, 

Rådhuset, Karlshamn. 

Omfattning 

Vid sammanträdet behandlas de i det följande under§§ 67- 91 upptagna ärendena. 

Sammanträdet pågår kl17.00- 19.30 med ajournering kll8.30 -18.55. 

Vid protokollet 

Justerat 

cP' 

A VIM J\SJ,-wvud 

AnnÅstrand

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KF 4 

103 


Justering av protokollet har tillkännagivits på kommunens anslagstavla i Rådhuset 

2013-05-08 

I tjänsten 

Aili Martinsson

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KF 4 104 


INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

§ 67 Kommunsamverkan Cura individutveckling - förbundsinformation 

§ 68 Näringslivsinformation 

§ 69 Interpellation om utköp av personal- Marco Paulsson (M) 

§ 70 V A-policy för Karlshanms kommun 

§ 71 Fastställande av avgift för personer med beslut om bostad med särskild service 

enligt 9 §punkterna 8 och 9lagen (1993:387) om stöd och service till vissa 

funktionshindrade 

§ 72 Egenavgifter/egenansvar för hjälpmedel 

§ 73 Antagande av detaljplan för del av fastigheterna Rörmokaren 2 och 3 m fl 

§ 74 Antagande av detaljplan för del av fastigheten Smörblomman lO m fl 

§ 75 Försäljning av Karlshanms Kajer AB 

§ 76 Ungdomsjobb i samverkan- UngSam 

§ 77 Begäran om medel för inköp av fordon FNG362 till mätningsenheten 

§ 78 Inkomna motioner: 

Motion om att införa LOV-lagen om valfrihetssystem i Karlshamns 

kommun- Irene Ahlstrand-Mårlind (M) 

Motion om mer motion - Marco Paulsson (M) 

Motion om hormonstörande kemikalier - Anders Englesson (MP), Anna 

Atmander (MP), Sara Månsson Möllergren (MP), Johanna Karlsson (MP) 

och Per Atmander (MP) 

Motion om aktivt genusarbete i Karlshamns skolor- Sara Månsson 

Möllergren (MP) och Anders Englesson (MP) 

§ 79 statistikrapport enligt 16 kap 6 h § i socialtjänstlagen och 28 f-g § § lagen om stöd 

och service till vissa funktionshindrade (LSS) avseende kvartal l 2013 

§ 80 Årsredovisning för 20 12 - Regionförbundet Blekinge 

§ 81 Ärenden för kärrnedom 

Länsstyrelsens i Blekinge län beslut 2013-03-19 att inte pröva 

kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplan för del av fastigheterna 

Matvik l :54 m fl (Matviks hamn), Hällaryd, Karlshamn 

§ 82 Entledigande av ledamot i kommunfullmäktige- Kent Sohl (OBER) 

§ 83 Entledigande av ersättare i kommunfullmäktige- Tim Remen (OBER) 

§ 84 Fyllnadsval som nämndeman i Blekinge tingsrätt (efter Marie Broden (FP)) 

§ 85 Fyllnadsval som ersättare i BUS-nämnden (efter Johan Sandevärn (FP)) 

§ 86 Fyllnadsval som ledamot i valnämnden (efter Christel Svensson (C)) 

§ 87 Fyllnadsval som ledamot i kommunstyrelsen (efter Lars Pröjtz (M)) 

§ 88 Fyllnadsval som ledamot i styrelsen för Karlshamn Energi AB samt till Karlshamn 

Energi Elförsäljning AB (efter Lars Pröjtz (M)) 

§ 89 Fyllnadsval som ledamot i Miljöförbundet Blekinge Väst (efter Lars Pröjtz (M)) 

§ 90 Fyllnadsval som ersättare i gymnasienämnden (efter Lars Pröjtz (M)) 

o 

Jt 

§ 91 Val av huv)Jilluani "~'ds Sparbanks stiftelse 

c--~-- ~: 

....._--~~- 

'

Sida 105 

Datum 2013-05-06 

Nr Namn N lir- Ersättare 

var o 

Ledamot Nej A vs Ja Nej A vs Ja Nej A vs 

l Ethel Duvskog, ordf s x 

2 Kenneth Hake, l v ordf s x Roland Olsson 

17.00-18.30, §§ 67-69 !8.30-19.30, §§ 70-91 

3 Carl-EriC Birgersson, 2 v ordf M x 

4 Sven-Åke Svensson s x 

5 Christel Friskopp s x 

6 Anita Martinsson s x 

7 Jan Bremberg s x 

8 Sul'latme S]v:eE:ssaH s -- Inger Löfblom-Sjöberg 

9 P e• G la Matisse n s -- Sirkka Kahilainen 

lO Tobias PoJkesson s x 

Il Lena Sandgren s x 

12 J obnny Persson s x 

13 Anders Karlsson s x 

14 Anki Hansson s x 

15 Jan-Åke Berg s x 

16 Vivianne Andersson s x 

17 LeifHåkansson s x 

18 Kerstin Gustafson s x 

19 Jellannes ~lilssen s -- Christer Floren 

20 lagcia Hagae•g !!al•• s -- Zofia Lindgren 

21 Göran Svensson s x 

22 Marco Gustafsson c x 

23 I'Sf !•.'Of l•.'aFSSSH c -- Lena Häggblad 

24 Gert Åkesson c x 

25 Paul Hedlund FP x 

26 Lennarth Malm FP x 

27 Jenaa bineell FP -- GunHedlund 

28 Laila Johansson KD x 

29 Marco Paulsson M x 

30 Magnus Gärdebring M x

Sida 106 

Datum 2013-05-06 

Nr Namu När- Ersättare 

Vara 

Ledamot Ja Nej A vs Ja Nej A vs Ja Nej A vs 

31 Bärthil Ottosson M x 

32 Britt Kilsäter M x 

33 PeF Ilflaae!ssea M .. Robert Elmstedt 

34 !rene Ahlstrand-Mårlind M x 

35 bars I'Fiij!i! M .. Nils Odenberger 

36 Anders Svensson M x 

37 Cecilia Holmberg M x 

38 Edward Tllmqvist M x 

39 Anders Englesson MP x 

40 Anna Almander MP x 

41 Sara Månsson Mällergren MP x 

42 Johanna Karlsson MP x 

43 JleF Aimaae!eF MP .. Ingrid Ågård 

44 Jens Henningsson v x 

45 Eva Olsson-Bengtsson v x 

46 Stig Werner OBER x 

47 Karl ~

Sida 107 

Datum 2013-05-06 

Nr Namn N lir- Anteckning 

Varo 

Ersättare Ja Nej A vs Ja Nej A vs Ja Nej A vs 

l Inger Lötblom-Sjöberg s x 

2 Sirkka Kahilainen s x 

3 Christer Floren s x 

4 Mafie Si!llsll'~m s 

5 B a R~sleF s 

-- 

-- 

6 Zofia Lindgren s x 

7 Roland Ohlsson s x 

8 Annika Westerlund s x 

9 Siri Näslund s x 

JO Ingvar Andersson s x 

11 Lena Häggblad c x 

12 Gla Pe•ssa!l c -- 

13 Gun Hedlund FP x 

14 bal' s B e•gell'fass FP -- 

15 Britt Jämstorp KD x 

16 Lennart Ung KD x 

17 Robert Elmstedt M x 

18 Richard Jönsson M -- 

19 Asa Nilssa!l M -- 

20 PiFI•lea K!lfl'!>i M -- 

21 Nils Odenberger M x 

22 MagBils Glssea M -- 

23 GHH Hoalulla MP -- 

24 Ingrid Ågård MP x 

25 Thomas Qvarnström MP -- 

26 Tommy Larsson v x 

27 KafiR Jallanssea v -- 

28 Nielas Pe!eFssea SD -- 

29 +im RemeH OBER -- 

30 Vakant SD 

31 Vakant SD 

32 UlfOlsson K x 

33 beif:Nil•lassea K --



§ 67 

2013/24 

Kommunsamverkan Cura individutveckling - förbundsinformation 

Kommunfullmäktiges beslut 

att ta informationen till dagens protokoll. 

Sammanfattning 

Förbundschef Ann-Sofie Ström, Kommunsamverkan Cura individutveckling informerar 

om förbundets verksamhet. A v informationen framgår att förutom forbundets uppgift att 

anordna hem för vård och boende har förbundet två boenden for ensamkommande barn 

och gör även utredningar avseende ensamkommande barn. Förbundet bedriver familjerådgivning, 

utreder familjehemsplaceringar, driver Klaragymnasiet och organiserar personliga 

ombud för tillfållig hjälp till psykiskt sjuka. Med den erfarenhet som finns bland 

de anställda har fÖrbundet byggt upp ett resurscentrum för att erbjuda förebyggande 

åtgärder med utbildningar, handläggningshjälp, öppenvård och konsultationer. 

Förbundet inbjuder till sitt 20-årsjubileum. 

Kommunfullmäktiges ledamöter får möjlighet att ställa frågor.



§ 68 

2013/24 

Näringslivsinformation 




NäringslivschefUlrika Norden Johansson konstaterar att nyförtagandet ökar i kommunen. 

Det finns fler manliga förtagare i kommunen än genomsnittet i landet. Karlshamns 

kommun domineras fortfarande av de större företagen. Andelen tjänsteföretag ökar och 

närmar sig riksgenomsnittet. I Svenskt Näringslivs undersökning av näringslivsklimatet 

ligger fortfarande kommunerna i Blekinge långt ner, men har bättrat sig flera placeringar. 

Mycket handlar kritiken om attitydfrågor och kommunen arbetar på att förbättra 

sig i de hänseendena. SKL gör en enkätundersökning som kallas "Insikt 2013" och resultatet 

av den kommer så småningom. Enkätundersökningen vänder sig till alla som har 

haft kontakt med kommunen för att söka bygglov, har köpt mark, sökt serveringstillstånd 

och har haft kontakt med miljöförvaltning eller räddningstjänst. I länet har utbildningen 

"Förenkla Helt Enkelt" genomförts för dem som har nära kontakter med medborgare/kunder/sökande. 

Näringslivschefen informerar om utbyggnad och marknadsföring av Logistikområdet i 

Stilleryd. Hon visar på Omvärldsanalysen och informerar om att en ny vision för Karlshamn 

håller på att tas fram. Hon betonar också värdet av kommunens varumärke. 

TuristchefLena Axelsson berättar att dagsbesöken i Karlshamn ökar medan de kommersiella 

övernattningarna har minskat. Hon informerar om att kommunen deltar i och 

arbetar särskilt med Partnerskap för turism, Sydostleden (cykelväg från Småland till 

· Skåne ), Skärgårdshamnar i Blekinge Arkipelag och husbilar (uppställningsplatser). För 

närvarande driver kommunen anläggningarna i Långasjönäs, Kollevik och Tärnö i egen 

regi. Kommunen deltar i det regionala arbetet med att utveckla besöksnäringen. 

Kommunfullmäktiges ledamöter får möjlighet att ställa frågor.



§ 69 2013/173 

Interpellation om utköp av personal- Marco Paulsson (M) 

Kommunfullmäktiges protokollsanteckningar: 

Med kommunfullmäktiges medgivande framställer Marco Paulsson (M) följande interpellation 

till ordföranden i personal- och organisationsutskottet Kenneth Hake (S): 

"Den granskning som Sveriges Radio gjort av l 00 kommuner i landet visar 

att det är över 5 000 personer i de granskade kommunerna, som gått med på 

att sluta med avgångsvederlag under de senaste tre åren, med alltifrån två-tre 

månadslöner och uppåt. 

Bland de l 00 granskade kommunerna hamnade Karlshamns kommun på en 

föga smidaande 19 plats. 

Kan det vara så att Karlsharnos kommun ofta gör dåliga rekryteringar som 

sedan leder till att man får lösa ut personal? 

Eftersom det ofta är hälsoskäl hos den anställde som ligger till grund for utköp 

och kommunen ligger på ovanligt högt utköpsantal järnfort med andra 

kommuner, ställer jag mig frågan: Är hälsotillståndet sämre hos de anställda 

i Karlshamns kommunjämfört med dem i andra kommuner? Vad kan det i 

så fall bero på? 

Av Sveriges Radios granskning fick man uppfattningen att det inte är högavlönade 

tjänstemän som står för de stora kostnaderna, utan personal som 

arbetar inom bl a omsorgen och skolan, som efter upp till 30 års anställning 

blirutköpta med två-tre månadslöner. 

Kan detta forsvåra for Karlshamns kommun att framstå som en attraktiv arbetsgivare 

när vi hamnar på 19 plats av de granskade kommunerna om flest 

utköp av personal? 

Vad gör personal- och organisationsutskottet konkret för att komma tillrätta 

med situationen? 

Vilka analyser har gjorts?" 

Kenneth Hake (S) lämnar följande svar till Marco Paulsson på hans fråga om avgångsvederlag: 

"Låt mig först konstatera, att antalet överenskornoa avgångsvederlag 2003 - 

2007 i genomsnitt uppgick ti114 per år, fr o m 2008 t o m 2012 uppgick de


Kommunfullmäktige 

2013-05-06 

Forts§ 69 

överenskomna avgångsvederlagen till i genomsnitt 16 per år. Huvudfårklaringen 

till ökningen är att den moderatledda regeringen genomfårde 

drastiska försämringar i sjukförsäkringssystemet, som började slå igenom 

2008. Under den första perioden träffades i stort sett inga överenskommelser 

som berodde på arbetsförmåga. 

Överenskommelserna kan delas in i två kategorier, de ärenden där arbetsgivaren 

är initiativtagare och drivande med där arbetsrätten inte räcker till f6r 

uppsägning och de ärenden i vilka personerna saknar arbetsförmåga. Den 

fårsta kategorin har alltid fuunits medan den andra i stort sett tillkommit efter 

försämringarna i sjuklöneJagen och det är också i denna grupp som de 

flesta överenskommelserna träffas. 

Marco Paulsson insinuerar att orsaken till Karlshamns 19 plats skulle kunna 

bero på dåliga rekryteringar eller på att hälsosituationen bland de anställda 

är sämre än i andra kommuner. 

Det är tvärtom så att personal- och organisationsutskottet följer fullmäktiges 

beslut och inte imättar personliga anställningar, som skulle innebära en dubblerad 

personalstat Detta har under de senaste fem åren lett till ett ökat antal 

överenskommelser med avgångsvederlag p g a den moderatledda regeringens 

politik. 

Enligt beslut i fullmäktige (kf§ 95/2007, kf §5112011, kf§ 70/2011) ska 

inte personliga tjänster inrättas. När det konstateras att ingen arbetsförmåga 

återstår kan uppsägning p g a personliga skäl genomföras. I stället för uppsägning 

erbjuds avgångsvederlag, som den enskilde oftast accepterar. Alternativet 

är uppsägning utan lön eftersom lön inte utgår när man inte utför arbete/står 

till arbetsgivarens förfogande. 

I mångt och mycket är vi en normalkommun, bl a finns det inga signifikativa 

skillnader i hälsotillståndet. De personer so vi idag träffar överenskommelser 

med p g a arbetsoförmåga är rekryterade får flera år sedan. Sedan några 

år är rekryteringsprocessen en prioriterad del i chefernas uppdrag och med 

stöd av personalutvecklarna görs i flera fall tester och i andra fall avstämningar 

efter en viss period innan tv-anställningar blir aktuella. 

Varje överenskommelse om avgångsvederlag har föregåtts av en gedigen utredning, 

som ofta pågått i ett eller flera år, i en del fall så länge som tio år. I 

denna uttöms alla möjligheter till arbete hos kommunen tillsanuuans med 

läkare m fl från fåretagshälsan, försäkringskassan, facklig företrädare m fl. 

o 

J,\, 

/di) 

Det är personalpolitiken, som bygger upp en attraktiv arbetsgivare. Vår strävan 

har inte varit att ligga i toppen eller botten i en ranking som är väldigt 

generell och där man blandar olika former av avslut. Vår strävan har varit



Forts§ 69 

och är att med en genomtänkt och konsekvent personalpolitik attrahera nya 

och befintliga medarbetare. Jag har exempel på flera utköp som varit 

nödvändiga för att kunna utveckla verksamheten och för att behålla och attrahera 

nya medarbetare. 

Jag anser, att det system som byggts upp genom åren i POU med de utredningar 

som görs, upptyller de krav som kan ställas på ett relevant beslutsunderlag. 

Om siffrorna med överenskomna avgångsvederlag ska ner behövs en 

förbättring av sjukförsäkringssystemet. 

POU träffar årligen presidierna i de olika nämnderna, har regelbundna möten 

med CSG (centrala samverkansgruppen), har träffar med ledningsgruppen 

och med personalgruppen och följer utvecklingen inom HR-området 

och har därmed en god insikt i de förutsättningar som styr besluten." 

I den efterföljande debatten deltar även Anders Buglesson (MP), Magnus 

Gärdebring (M), Lars Jeppsson (K) och Sara Månsson Mällergren (MP).



§ 70 2013/100 

V A-policy för Karlshamns kommun 


att anta VA-policy upprättad i februari 2013. 

Reservation 

Samtliga ledamöter som tillhör Miljöpartiet de Gröna reserverar sig mot beslutet till 

förmån för Anders Englessons (MP) yrkande. 


En VA-policy som ska ange strategiska vägval och riktlinjer för arbetet med vatten och 

avlopp inom kommunen har filrdigställts. V A-policyn är ett led i arbetet med att ta fram 

en V A-plan för kommunen. Policyn har tagits fram förvaltningsövergripande med 

deltagande från Stadsmiljöavdelningen, strategiska enheten, Miljöförbundet Blekinge 

Väst, V A-enheten och Länsstyrelsen. 

Följande fYra ställningstaganden har tagits fram när det gäller vattenoch 

avloppsförsörjning inom Karlshamns kommun: 

Medverka till god status i hav, sjöar och vattendrag samt arbeta för säkra vattenoch 

avloppsanläggningar som ger leveranser av hög kvalite till människor och 

miljö 

Driva behovsstyrd och fortlöpande utbyggnad av allmän vattenoch 

avloppsförsörjning 

Eftersträva en ständigt förbättrad energi- och resurshushållning inom allmän och 

enskild vattenoch avloppsverksamhet 

Samarbeta både innanför och utanför kommunens gränser gällande vattenoch 

avloppsfrågor. 

Beslutsunderlag 

• Tekniska nämndens protokoll2013-02-27 § 37 

• V A -policy februari 2013 

• Kommunstyrelsens protokoll 2013-04-23 § 77. 

Yrkanden 

Leif Håkansson (S) med instämmande av Marco Gustafsson (C) yrkar bifall till 

kommunstyrelsens förslag. 

Anders Englesson (MP) yrkar att orden "tillväxt och" tas bort på försättsbladet till 

V A-policyn.



Forts§ 70 

Proposition 

Ordföranden ställer proposition mellan kommunstyrelsens förslag och Anders 

Englessons yrkande och finner att kommunfullmäktige har bifallit kommunstyrelsens 

förslag. 

Protokollet ska skickas till 

Tekniska nämnden 

Författningssamlingen 

W ebben

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL 16(3 J) 

rr:·· ' .. , 

Tekniska nämnden 2013-02-27 

! '\( •:.; ! ! 

i 

TN § 37 l 

1 ..... ·· .•.. u '·1 · , , · a a .. ·. 1 

V A-policy fOr Karlshamns komni~~: .._;I()Jj}?@.J 

i 

2 . j 

n'l'l rl'l i 

2011.1229.349 

Tekniska nämndens beslut 

att furuslå kommunfullmäktige besluta att anta V A•policy upprättad i februari 2013 

att återrapportering sker 2013-04-24 


En VA-policy som ska ange strategiska vägval och riktlinjer for arbetet med vatten och 

avlopp inom konnmmen har fårdigställts. VA-policyn är ett led i arbetet med att ta fram en 

V A-plan for kommunen. Policyn har tagits fram fdrvaltningsövergripande med deltagande 

från Stadsmiljöavdelningen, strategiska enheten, MiljöfOrbundet Blekinge Väst, VAerlheten 

och Länsstyrelsen. 

Följande fyra ställningstaganden har tagils när det gäller vattenoch avloppsförsörjning 

inom Karlshamns kommun: 

Medverka till god status i hav, sjöar och vattendrag samt arbeta fcir säkra vattenoch 

avloppsanläggningar som ger leveranser av hög kvalile till mäeniskor och miljö. 

Driva behovsstyrd och fortlöpande utbyggnad av atlmän vattenoch avloppsfOrsöljning. 

Eftersträva en ständigt forbättrad energi- och resurshushållning inom allmän och e!lSkild 

vatten· avloppsverksamhet 

Samarbeta både innanfor och utanfor kommunens gränser gällande vattenoch 

avloppsfrågor. 


• VA-policy upprättad i febnlari 2013 


Konmmnfullmäktige 

VA-chefPatrik Hellsberg 

Utredningsingenjör Marika Wennberg 

VA-ingenjör UlfBernmark 

VA-ingenjör Carina Fast 

Ekonom Caisa Leo-Malmberg 

FörvaltningschefPeter Persson

c 

:J 

E 

E 

o 

~ 

V) 

c 

E 

ro 

...c 

V)

Varför VA-policy? 

kommuns övergripande visioner är att vi 

hållbart. Det innebär att vi inte 

äventyra framtida generationers möjligheter 

utifrån vi idag. Karlshamns kommun 

utvecklas från en sammantagen h ä n syn S(){:iala, 

ekonomiska och miljömässiga faktorer. Eftersom rent 

vatten är en grundförutsättning för ett samhälle med 

m~nnkknr"nrh en välmående 

hanteras hållbart 

Vatten- och avloppshantering innebär medverkan av 

många olika parter inom kommunen och syftet med 

VA-policy är att underlätta och effektivisera VA-arbetet 

framövergenom att tydliggöra gemensamma 

målsättningar. Policyn har 

förvaltningsövergripande med deltagande från 

Stadsmiljö;wdelningen, strategiska enheten, 

Miljöförbundet Blekinge Vast, VA-enheten och 

Länsstyrelsen. Arbetet pågick under hösten/ vintern 

2012:/2013 och antogs av Kommunfullmäktige våren 2013. 

Tillstandsmyndighel 

K

Ansvar och roller för vatten och avlopp i Karlsh~mn 

allmänna VA-anläggningarna ansvarar Kommunfullmäktige för i egenskap av huvudman. Drift 

allmämåa VAanläggningar 

sköts av VA-enheten som organisatoriskt ~gger under Samhä!lsbyggnadsfi:irvaltn!ngen,och politis!h underTe~niska 

Kommunen samlar ansvaret ror sitt VA-system geografiskt i så kallade verksamhetsomr:äden för vatt/en, spilivatlen 

dagvatten. Ägare till fastigheter som ingår i verksamhetsområdet maste löpande betala VA-avgifter enligt gällande VAl-taxa. 

till fastigheter 

gemensamhetsanläggningar som har allmänt VA men som inte ingår i 

verksamhetsområdet skrivs 

vattenoch avloppshanteringen 

anläggningarna Miljöbalkens krav. l Karlshamns kommun är Miljöförbundet Blekinge Väst tillsyns- och til!ståndsmyn;dighet 

enskilt vatten och avlopp. Miljöförbundet Blekinge Vast til!hör inte någon förvaltning inom kommunen 

knmmun,.lfi\rhund med tre med!emskommuner: Karls~amn, Olofström och Sölvesborg. Verksamheten styrs 

varje medlemskommun utser tre ledamöter och tre ersättare. Här fattas alla politiska 

Kommunstvrelse i ett.

Målbild för vatten och 

avlopp i Karlshamn 

Vai:te11- och avloppsvattenförsörjning i Karlshamns 

kammun bygger på en alla berörda parter ömsesidig 

målbild att sträva 

n

Uppbyggnad av Karlshamns 

kommuns VA-policy 

Utgångspunkterna för VA-policyn är gällande 

lagstiftningoch de miljöåtaganden som Krir!sh&mm 

!

Utgångspunkter 

vad har vi att förhålla oss till? 

VA-policyn är den huvudsakliga lagstiftning 1 VA-frågor grundar sig i: 

- Vattentjänst/agen 

-Plan- och bygglagen 

- Vattendirektivet 

Karlshamns kommun 

att hantera vid frågor avseende vatten 

mycket angelägna 

avlopp. Miljounderlag 2 för Karlshamns kommun är: 

- Program för Milbar utveckling 

Biasfärområdet Blekinge arkipelag 

seaAction 

- Nationella och regionala miljömål 

Blekinge ingår också i det svenska område som klassificeras som avloppsvattenkänsligt område med avseende 

både kväve och fosfor utifrån Avloppsdirektiv et. 

1'. se bilaga 1 för mer information 

2. Se bilago 2 ]i;r mer Information·

ställningstaganden - vadvill vi och vart ska 

•;> 

• 

målbliden och utgångspunktema fyra ställningstaganden fram när det gäller vattenoch av!oppsfdrsörjning 

Ka!·lsh:arrmskommun. De ska visa oss vägen mot en väl fungerande vattenoch avloppsverksamhet som bidrar till god hälsa 

kommnnlnviln"m" samt en välrnaende i kommunens-omgivningar. 

Karlshamns ~rnrn ska ... 

... medverka ti:ll god status i hav, sjöar och vattendrag :samt 

arbeta för säkra vattenoch avloppsanläggningar som ger 

leveranser av hög kvalite till! männislcor och miljö. 

Jstningsbehoven i nuvarande allmänna l/A-anläggningar i 

Karlshamns kommun är stora och åtgärder ska i första hand 

prioriteras de gör störst nytta hälsa och 

Al!imänhffm ska upplysas om vatten 

att medvetandegöra verksamheten för komml.minvånama. 

Utanför allmänna anläggningen är det viktigt att tillsyns- uch 

informationsarbetet mot fastighetsägare med enskilda 

avloppsanordningar 

Enskilda VA-anläggningar ska leva 

fastighetsägare ska känna sina anläggningars pilverkan 

omgivande

Karlshamns ko mun ska ... 

... driva behovsstyrd och fortlöpande utbyggnad av 

allmän vattenoch avloppsförsörjning. 

till hPfinflil; 

Utbyggnad inom verksamhetsområdet ska finansieras av 

taxa. Utanför verksamhetsområdet ska utbyggnad ha 

kostnadstäckning. 

Inte äventyra tidplanen 

förfastställd VA-utbyggnadsplan. 

... eftersträva en ständigt förbättrad energi· och 

resurshushållning inom allmän och enskild 

vattenoch avloppsverksamhet. 

Vatten- och avloppssystemen utgör en mycket viktig länk 

mellan samhällets aktiviteter och omgivande miljö. 

Karlshamns kommun ska sträva efter att möjliggöra ett 

kretsloppsanpassat genom att ständigt arbeta 

att energi och näringsämnen tas på möjliga 

vls, 

. .. samarbeta både innanför och utanför kommunens 

gränser gällande vattenoch avloppsfragor. 

Genom att skapa och ta del av olika samarb"tsformer ~an 

effektiva och långsiktiga lösningar utvecklas! Ett regionalt 

fokus ger förutsättningar för en utökad kompetensforsÖrjning 

och bredare arbetsfält vilket leder till en eff~ktiv och 

spännande verksamhet. Att jobba tillsamm

Bilaga 1 Lagstiftning 

Miljöbalken (SFS 1998:808} 

1 kap 1 § 

Bestämmelsema i denna balk syftar till att främja en utveckling som innebär att nuvarande och kommande 

generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. . sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett 

skyddsvarde och att människans rätt att förändra bruka naturen är förenad med ett ansvarför att förvalta maturenväl 

Miljöbalken ska ti!!ämoas så att: 

mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar 

annan 

kuiturmiliöer 

och v~rrl

Vattentjänstlagen {SFS 2006:412}: 

1§ 

Bestämmelserna i denna lag syftar till att säkerställa att vattenförsörjning och avlopp ordnas l ett större samm

Plan- och bygglagen 

l kap 1 § 

bestämmelser om planläggning av 

enskilda marmiskan~ 

långsiktigt hållbar llucml!lii 

och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar, till att, metl 

jämlika och goda sociala levnadsfurhållande'n 

llf! och för kommande generationer. 

2kap1§ 

prövningen av fr~ om 

denna lag ska hiinwn 

både ~!!milnn~ 

enskilda intressen. 

i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och 

de andamäl som områdena år mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge 

;;llmiin wnmmkt medför en god hushållning. Bestämmelserna 

2 kap3§ 

Planläggning enligt denna och och klimataspekter samt m,alibnlrnmmt~n:~t~ 

regionala förhållanden 

le en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsled~r, 

2. en från synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig användbarför alla samhällsgrupper, 

3. en hushållning med vatten, en~rgi och råvaror samt goda miljöförhållanden i ii>

Vattendirektivet 

sedan 2000 ett EV-direktiv binder samtliga EU-Iänder 

ert gemensamt sätt med vattenfrågor. Ar 2004 infördes vattendirektivet i svensk lagstiftning genom 

vattenföfllaltningsföronlningen. Samtidigt bildades Sveriges fem vattenmyndigheter och vattendistrikt där Karlshamn 

i Östersjöns vattendistrikt. Vattendirektivet förbinder Sveriges myndigheter, länsstyrelser och kommuner 'att 

åtgärdsprogram som satts upp vattendistrikt fOr att mil!et god status för de vattenförekomster som, finns 

r"''r'"'"nt,,r;,d inom varje vattendistrlkt. 

Anläggningslagen 1973:1149) 

denna lag kan anläggning inrättas som är gemensam för flera fastigheter och som tillgodoser ändamål av; 

stadigvarande betydelse för dem (gemensamhetsanläggning). Fråga om gemensamhetsanläggning provas vid fÖrrättning. 

Kan enligt bestämmelser i annan författnh1g än fastighetsbildningslagen (1970:988) fråga om inrättande av ani;lggning 

gemensamt för flera fastigheter av domstol eller annan myndighet, galler inte denna lag. Den gäller intdheller en 

allmän vatten· och avlooosanlät;Rnirw:. lag 12006:4Bl. · ·

8ilaga 2 Miljöåtaganden 

itiskt handlingsprogram för hållba.r utveckling i Karlshamns kommun 

Karlshamns kommun och utgöra en angelägenhet för alla som bor och verkar 

att vi inte får !eva idag på ett sätt som förstör el!er fö 

ett gott llv. De delar i handlingsprogrammet som framförallt är kopplade till vatten 

energianvändning och enerj?,iproduktion, 'klimatarbete, det operativa miljöarbetet ute l verksamijetema samt 

Biosfärområdet Blekinge arkipelag. Tydliga målsättningar i programmet utifrån detta är att vi ska rJ,inska vår · 

energianvändning, se avfall som en energiresurs, minska fossil bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp samt pf.oritera 

åtgärder som är kopplade uoofvllnad av nation-ella 

Kommentor till underlog 

specifika åtgärder gällande vatten och avlopp farutom att VA-lösningar för skärgården ska tas fram 

bei'Joaldaöar förutom Bjämöifärseddo med aflmänt VA. Tjörö pågår vintern 2012/20~3. . 

beskrivs ovan har hanterats och iföres/agna åtgiirder kommer att leda till att dessa uoofvll.

Biosfärområde Blekinge arkipelag- samverkansplan 

så kallade biosfärområden, för hållbar utveckling med syfte att skapa balans i 

Blekinge arkipelag har därmed en direkt koppling till kommunens övergripande strategi 

HållbtJra Korlshomn. Blekinge arkipelag utgörs av det geografiska kust- och skärgårdsprogrammet i Karlshamns, Ronnebys 

med VA i Karlshamns kommun är: 

langsilktig utvecklings- och forvaltningsplan 

rP,inn"'" Ett antal strategier har tagits fram 

området och ska fungera 

de som direkt 

• Minska näringsämnesläckage från enskilda aviloP>P 

" främja kretsloppslösningar inom vatten och avlopp 

• M1nd•~ näringsämnesläckage 

Kommentar till underlag 

Detfinns en stor mängd och strategier i detta underlag som inte oJ/tid lir tydliga. Generellt kan sägas ott 

samverkan me!fan alika parter; farbättring av enskilda och affmänna avlappsanläggningar 

somt utveckling av kretsloppstekniker när det gäller vdtten och avlopp. Stäflningstagondena i policyn utgörs 

detta.

sea 

Plan 

Östersjöns tillstånd är därmed av yttersta vikt för 

EU-kommissionens gemens2mma åtgän:lsplan, Baltic Sea Action Plan syftar till att 

Enorma gemensamma 

tuationen i Östersjön: 

• övergödning, 

kommer att krävas inom 

1uvudområden för att lyckas vända den problematiska 

Sverige har ett stort ansvar i arbetet 

havsområden. Planen dess åtgärdsprogram 

av vår långa kust och stora 

Blekirme i allra högsta grad. 

Kommentar 

BSAP har sl;ora 

underlag: 

övergriponde riktlinjer. BSAP hanteras i Biosfärområde Blekinge arkipelag och kammer i oci; med 

beaktas i arbetet

Miljömål- 

Sveriges riksdag har tagit fram 16 miljömål varav Ingen övergödning, Levande sjöar 

av god kvalitet och Hav i balans samt kust och skörgård är direkt kopplade till hanteringen av vatten 

målen Begränsad klimatpåverkon och Giftfri miljö utgör viktiga mål. länsstyrelsen har utifrån de nationPll:> 

tagit fram regionala åtgärder uppdelade i: fem temaområden där framför allt Friskt vatten, men även Hållbar 

bebyggelseutveckling Mindre ä dörenade med vatten och avlooo. 

Kommentar underlag 

Miliömå/en är mänga och vävs på många sätt in i varandra. De pekar tydligt på betydelsen av välmående vatt~nsystem 

arbetet vatten ach avlopo ar av yttersta vikt. De utaör därmed ett tungt underlag vid framtagandet' 

av policyn



§71 2011/649 

Fastställande av avgifter för personer med beslut om bostad med särskild service 

enligt 9 § punkterna 8 och 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa 

funktionshindrade 


att tillämpa avgifter enligt bilaga Avgifter för personer med beslut om bostad med 

särskild service enligt 9 §punkterna 8 och 9lagen (1993:387) om stöd och service till 

vissa funktionshindrade (LSS) från det att beslutet vunnit laga kraft. 


Kommunfullmäktige beslutade den 15 februari 2012 att tillämpa avgifter enligt Avgifter 

får personer med beslut om bostad med särskild service enligt 9 § punkterna 8 och 9 

lagen (1993:387) om stöd och service till vissa.funktionshindrade (LSS) daterad den 6 

december 2011. 

Detta dokument har ändrats så att avgifter nu endast kommer att tas ut från 

vårdnadshavare till de personer som är under 18 år, då vårdnadshavare är 

försörjningsskyldiga, och av personer som är över 18 år och som har hel ålderspension, 

hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt SFB eller annan inkomst av 

motsvarande storlek i enlighet med gällande lagstiftning. Eftersom föräldrarnas 

skyldighet att bidra till kommunens kostnader får omvårdnaden upphör då den unga 

fyller 18 år och aktivitetsersättningen inte kan betalas ut förrän i juli det år den enskilde 

fyller 19 år uppstår ett glapp i kommunens möjlighet att ta ut ersättning för kostnader. 

I och med detta har konstaterats att avgift inte kan tas ut från de ungdomar som är över 

18 år som saknar egen inkomst, vilket tidigare har gjorts. 


• Omsorgsnämndens protokoll 2013-02-25 § 31. 

• Kommunstyrelsens protokoll2013-04-23 § 78. 

Protokollet ska sidekas till 

Omsorgsnämnden

KARLSHAMNS KOMMUN 

Omsorgsnämnden 

PROTOKOLL ON 2 

r· ········· 

L\ t· .. 

2013-02 25 2013 

'l 

36 

§ 31 2013/166 

Fastställande av avgifter för personer med beslut om bostad med särskild 

service enligt 9 §punkterna 8 och 9 lagen (1993:387) om stöd och service 

till vissa funktionshindrade (LSS) 

Omsorgsnämndens beslut 

att föreslå kommunfullmäktige besluta 

att tillämpa avgifter enligt bilaga Avgifter for personer med beslut om bostad med 

särskild service enligt 9 §punkterna 8 och 9lagen (1993:387) om stöd och service 

till vissa funktionshindrade (LSS) från den l maj 2013 


Kommunfullmäktige beslutade den 15 februari 2012 att tillämpa avgifter enligt 

Avgifter for personer med beslut om boende med särskild service enligt 9 § 

punktema 8 och 9 lagen ( 1993:3 87) om stöd och service till vissa funktionshindrade 

(LSS) daterat den 6 december 2011. 

Detta dokument har ändrats så att avgifter nu endast kommer att tas ut från 

vårdnadshavare till de personer som är under 18 år, då vårdnadshavare är 

forsörjningsskyldiga, och av personer som är över 18 år och som har hel 

ålderspension, hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt SFB eller annan 

inkomst av motsvarande storlek i enlighet med gällande lagstiftning. Eftersom 

foräldramas skyldighet att bidra till kommunens kostnader for omvårdnaden upphör 

då den unga fyller 18 år och aktivitetsersättningen inte kan betalas ut forrän i juli det 

år den enskilde fyller 19 år uppstår ett glapp i kommunens möjlighet att ta ut 

ersättning for kostnader. I och med detta har konstaterats att avgift inte kan tas ut 

från de ungdomar som är över 18 år som salenar egen inkomst, vilket tidigare har 

gjorts. 


Förslag- Avgifter for personer med beslut om bostad med särskild service enligt 9 § 

punkterna 8 och 9lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 

(LSS) daterat den l l februari 2013. 


Kommunkansliet

l (2) 

Avgifter för personer med beslut om bostad med särskild service enligt 9 § 

punkterna B och 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 

(LSS) 

Insatserna enligt LSS är i princip avgiftsfria. Kommunen kan, av den som har hel allmän 

ålderspension, hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt socialforsäkrings balken 

(2010: 11 O; SFB) eller annan inkomst av motsvarande storlek, ta ut en skälig avgift fcir mat, 

aktiviteter samt hyra om dessa ingår i det belopp som kommunen erlägger fcir boendet (19 § 

LSS). Betalar den enskilde själv direkt dessa kostnader så fcireligger ingen avgift från 

kommunen. Personer som beviljats insats enligt LSS ska inte betala får omvårdnad. 

Hyra eller avgift för bostad med särskild service enligt LSS 

Hyreslagen har enligt praxis i princip ansetts vara tillämplig vid upplåtelse av lägenhet. Ett 

skriftligt hyresavtal måste också finnas fcir att en bostad med särskild service ska anses vara 

upplåten enligt hyreslagen. I sådant fall har den enskilde möjlighet att ansöka om bostadstillägg 

hos Försäkringskassan. 

I det fall hyresavtal saknas fcir boende så tar kommunen ut avgift fcir boendet. Avgiften fcir 

bostad med särskild service som inte omfattas av hyreslagen får uppgå till högst en tolftedel av 

0,50 gånger prisbasbeloppet För år 2013 motsvarar det l 854 kr per månad (se Socialstyrelsens 

meddelandeblad nr 13/2012, Uppgifter fcir beräkning av avgifter inom äldre- och 

handikappomsorgen år 2013). 

Avgift för mat och aktiviteter i för person boende i bostad med särskild service 

Matkostnad debiteras den enskilde per närvarodag med det belopp som verksamheten fastställt 

som självkostnad. Dock är maxbeloppet samma belopp som fastställs fcir Karlshamns 

kommtms särskilda boende inom äldreomsorgen varje år som helkosttaxa. År 2013 är denna 

maxavgift 113 kr per dag. 

Avgift fcir aktiviteter om kommunen betalar sådant till verksamheten uttas med beräknat 

belopp per närvarodag. I normalfallet ska den enskilde själv till fullo stå fcir sina kostnader. I 

det fall kommunen arrangerar aktiviteten tas självkostnadspriset ut av den enskilde i sin helhet. 

Avgifter för barn och ungdomar 

Omsorgsnämnden har 2009-05-27 §27 fattat beslut om hur ersättning fcir barn och ungdomar 

under 18 år skall erläggas av vårdnadshavare. Föräldrar har, var fcir sig, fårsörjningsskyldighet 

gentemot sina barn. När barn är dygnetruntplacerade ska fciräldrarna bidra till kommtmens 

kostnader fcir vården. Detta gäller oavsett om placeringen skett med stöd av socialtjänstlagen 

(2001 :453; SoL) eller LSS. Ersättningen bestäms efter samma grunder som om det gällde att 

bestänuna återbetalningsskyldighet fcir var och en av fciräldrarna enligt 19 kap. SFB avseende 

underhållsstöd. 

Karlshamns Kommun • Omsorgsförvaltningen • LSS stöd och service 

Rådhuset • Besöksadress Drottninggatan 49 • 374 81 Karlshamn· Tfn 0454-817 00 ·Fax 0454-810 73 

E-post: omsorg@karlshamn.se · Internet: www.karlshamn.se 

Postgiro 1 03 94-5 ·Bankgiro 991-1777

2 (2) 

När den unge fyllt 18 år upphör fåräldramas ersättningsskyldighet till kommunen. Istället 

inträder möjligheten får kommunen att ta ut skäliga avgifter får bostad, fritidsverksamhet och 

kulturella aktiviteter, av dem som har hel aktivitetsersättning enligt SFB eller annan inkomst av 

motsvarande storlek, enligt de grunder som kommunen bestämmer (19 § LSS). Eftersom 

fciräldrarnas skyldighet att bidra till kommunens kostnader fcir omvårdnaden upphör då den 

unga fyller 18 år och aktivitetsersättningen inte kan betalas ut fcirrän i juli det år den enskilde 

fyller 19 år uppstår ett glapp i kommunens möjlighet att ta ut ersättning fcir kostnader. 

Följande avgifter gäller i bostad med särskild service i Karlshamns kommun: 

Boende Mat Aktiviteter 

Personer under 18 år 

Faktisk kostnad delat per fcirälder dock max 

underhållsstöd per fcirälder 

Personer över 18 år Faletisk hyreskostnad Faktisk kostnad dock Faktisk kostnad 

som harhel där hyresavtal max 113 kr (2013) 

ålderspension, hel fcireligger eller per dag fcir helkost 

sjukersättning eller boendeavgift l 854 

hel kr/mån under 2013 

aktivitetsersättning 

enligt SFB eller 

annan inkomst av 

motsvarande storlek 

Dessa avgifter tillämpas från och med den xx xx 2013. 

Camilla Gärdebring 

Verksamhetschef 

Förvaltningsadministration 

Johamm Arvidsson 

Förvaltningsjurist 

Karlshamns Kommun • Omsorgsförvaltningen • LSS stöd och service 

Rådhuset • Besöksadress Drottninggatan 49 • 374 81 Karlshamn· Tfn 0454-817 00 ·Fax 0454-810 73 

E-post: omsorg@karlshamn.se · Internet: www.karlshamn.se 

Postgiro 1 03 94-5 · Bankgiro 991-1777



§72 2012/478 

Egenavgifter/egenansvar för hjälpmedel 


att ställa sig bakom Samverkansnämndens och Landstingsfullmäktiges beslut avseende 

egenavgifter/egenansvar 

att avgifterna avser personer både i särskilt och ordinärt boende 

att uppmana socialnämnden och omsorgsnämnden att årligen pröva taxan. 


Samverkansnämnden och Landstingsfullmäktige beslöt 2011-03-24 respektive 

2011-06-13 om införande av egenavgifterlegenansvar får hjälpmedel. 

För att beslutet ska omfatta länets kommuner krävs beslut i respektive 

kommunfullmäktige. 

Eftersom beslutet berör egenavgifter/egenansvar innebär det inga kostnader för 

Karlshamns kommun. 


o Socialnämndens protokoll 2013-02-26 § 70 

• Omsorgsnänmdens protokoll 2013-02-25 § 30 

o Kommunstyrelsens protokoll2013-04-23 § 79. 

Yrkanden 

Lars Jeppsson (K) med instämmande av Sara Månsson Möllergren (MP) yrkar avslag på 

kommunstyrelsens förslag. 

Christel Friskopp (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. 

Proposition 

Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och Lars Jeppssons (K) 

avslagsyrkande och finner att kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. 


Landstinget Blekinge 

Sarnverkansnänmden



PROTOKOLL KF 4 117 

2013-05-06 

Forts § 72 

Socialnämnden 

Omsorgsnämnden

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL SocN 5 9 


§ 70 

Egenavgifter/egenansvar fil r hjälpmedel 

rr·o1. 3-02-26 .. ,.,,., 

l;~ i'L'.'' .·:~. r·,Jkrl 

l 1013 -n:l' o ;', 

C~~-&Qt2,[c(7 g·~··- 

2012.702 

Socialnämndens beslut 

att foreslå kommunfullmäldige besluta 

att ställa sig bakom Samverkansnämndens och Landstingsfullmäktiges beslut 

avseende egenavgifter/egenansvru- samt 



Samverkansnämnden och Landstingsfullmäktige beslöt 2011-03-24 respektive 

2011-06-13 om infarande av egenavgifter!egenansvm- for hjälpmedeL 

För att beslutet ska omfatta länets kommuner krävs beslut i respektive 

konumurfuilmäktige. 

Eftersom beslutet berör egenavgifter/egenansvar innebär det inga kostnader för 

Km·lshamns kommun. 


• Omsorgsförvaltningens missiv 2012-11-15 Betrdjjande egenavgifter/ 

egenansvar för Jijdlpmedel 

• Utdrag ur Samverkan.snämndens protokoll 2011-03-24 

• Förslag 2012-10-24 till besitJt i Blekinges konummfh!lmäktigef6rsamlingar 

undertedmat av Marie Sällström och Bengt Dahlberg 

Protokollet ska skiclms till 

Kommunfullmäktige

Tjänsteskrivelse/Missiv 

2012-11-15 


Beträffande egenavgifter/egenansvar fllr hjälpmedeL 

Dnr 20121702 

Åren de 

Samverkansnämnden beslutade 2011-03-24 och Landstingsfullmäktige 

beslutade 2011-06-13 om införandet av 

egenavgifter/egenansvar for hjälpmedel enligt bifogat beslutsunderlag. 

För att det ska omfatta länets kommuner behöver beslut fattas i 

respektive Kommunfullmäktige. 

Eftersom beslutet berör egenavgifter/egenansvar innebär det inga 

kostnader for Karlshamns kommun. 


Omsorgsf6rvaltningens tjänsteskrivelse/missiv 2012-11-15 

Beträffande egenavgifterlegenansvar för hjälpmedel 

Utdrag ur Samverkansnämndens protokoll2011-03-24. 

Förslag på beslut till Kommunfullmäktige i Blekinges kommuner, 

undertecknat av Marie Sällström och Bengt Dahlberg 2012-10-24. 

Socialnämnden filreslås besluta 

att föreslå Kommunfullmäktige besluta 

att ställa sig bakom Samverkansnämndens och 

Landstingsfullmäktiges beslut avseende egenavgifter/egenansvar. 

Margareta Svensson 

Arbetsterapeut 

~~f#Jlt;t~?~ 

if~ritt Håkansson 


Kotmnunfhllmäktige 

Karlshamns Kommun • Omsorgsförvaltningen 

Rådhuset • Besöksadress Kungsgot'ln 27 • 374 81 Karlshamn · Tfn 0454-817 00 ·Fax 0454-817 60 

E-post: omsorg@llarlshamn.se · Internet: www.karlshamn.se

. ····-·-···h····- .,., ...... :., ......... -ho~ ...... ' 

4!1jl\9 

LANDSTINGET BLEKINGE , .. 

/ 

.. : 

Till 

Bett. ege11avgi.ftet:/ cgeuansVll.r för hjlllproedel. 

Rtt 

Se·hifog~d:Utib:ag tlt Snmverk~ttlsnllm:ndeu.s p.totokoU 2011.03.24. 

· KaiJakrona 2012-10-24 

( ) 

( .,) 

,.•, 

' .~ . 

Lnndscitlget Blåinge och lanets prhniirkomrnuner bnt från 2011.01.0:1 tillsatl:'lmnm bildat en 

g

... ., 

LANDSTINGET BLEKINGE 

Utdrag ux Sanwerkansnii.tmldens pmwkol\ 2011.03.24 

Samve.rkarusniimnden beo!C.t; 

att 

föxesllit Landsr.i:ngsfullmäktige besluta 

att 

års- och serviceavgift pö eldriven tttomhu.sl~ullstol- 500 kx/år, 

införs 

(i 

att 

att 

låneavgift på barncyklar- 500 kr/ st, införs 

egenavgift: på käppar höjs frl.n80 kr ti1J HJO kr/st ellex pa:t 

l 

l 

l 

att 

utprovningsavgiftc.t1 för hörappa:tat höjs frän 500 kt till80() 

(i 

att 

kr/ ntprovtliog 

läneavgiften pä TENS-appaxate:t: höjs från 250 lo: till400 lu:/6 mån 

att 

egenavgift pli ottoser -· 300 kr införs 

att 

egenavgift på kmnprcssionsstt:mnpol:- !50 kr, inföts 

att 

egenavgift på anpassade skot för vuxna höjs frän. 500 kr till 700 

kr/pru: 

lltt 

egenavgift på anpassade slmt föx barn höjs från 200 kt till :lOO 

k~:/par 

att 

egenavgift pil skoinlägg- 400 kt, införs 

( ) 

\.,,/ 

att 

euklnre hjälpmedel bl a nagelsax•tr/ tiinger, kan:unru:, borstat, 

griptänger, sttumppådragare, knivar,. bestick nd1 balansplatta ej 

längre kan fö1:skl-ivas som meilid:ntekniskt hjlilproedel 

l 

l l

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL ON 2 35 

Omsorgsnämnden 2013-02-25 

§ 30 20121702 

Egenavgifter l egenansvar för hjälpmedel 

Omsorgsnämndens beslut 


att ställa sig bakom Samverkansnämndens och Landstingsfttllmäktiges 

beslut avseende egenavgifter/egenansvar samt 

att avgifterna avser personer både i särskilt och ordinärt boende. 


Samverkansnämnden beslutade 2011-03-24 och Landstingsfullmäktige 

beslutade 2011-06-13 om införandet av egenavgifter/egenansvar for 

hjälpmedel enligt beslutsunderlaget. För att det ska omfatta länets komtmmer 

behöver beslut fattas i respektive Kommunfttllmäktige. 

Eftersom beslutet berör egenavgifter/egenrutsvar innebär det inga kostnader 

fOr Karlsbrunns kommun. 


Utdrag ur Srunverkansnämndens protokoll 2011-03-24. 

Förslag på beslut till Kommunfullmäktige i Blekinges kommuner, 

undertecknad av Marie Sällström och Bengt Dahlberg 2012-10-24. 

~ 

l 


Kommunkansliet

Tjänsteskrivelse/Missiv 

2013-02-25 

Omsorgsnämnden 

Beträffande egenavgifter/egenansvar för hjälpmedel. 

Dnr 2012/702 

Åren de 

Samverkansnänmden beslutade 2011-03-24 och Landstingsfullmäktige 

beslutade 2011-06-13 om införandet av 

egenavgifter/egenansvar för hjälpmedel enligt bifogat beslutsunderlag. 

För att det ska omfatta länets kommuner behöver beslut fattas i 

respektive Kommunfullmäktige. 

Eftersom beslutet berör egenavgifter/egenansvar innebär det inga 

kostnader ror Karlshamns kommun. 


Utdrag ur Samverkansnämndens protokoll2011-03-24. 

Förslag på beslut till Kommunfullmäktige i Blekinges komtmmer, 

undertecknat av Marie Sällström och Bengt Dahlberg 2012-10-24. 

Omsorgsnämnden föreslås besluta 


att ställa sig bakom Samverkansnämndens och 

Landstingsfullmäktiges beslut avseende egenavgifter/egenansvar och 

,. 


Protokollet ska slticlms till 

Kommtmfullmäktige 

Karlshamns Kommun • Omsorgsförvaltningen 

Rådhuset· Besöksadress Kungsgatan 27 • 374 81 Karlshamn · Tfn 0454-817 00 · Fax 0454-817 60 

E-post: omsorg@karlshamn.se · Internet: www.karlshamn.se


118 


§ 73 2013/9 

Antagande av detaljplan för del av fastigheterna Rörmokaren 2 och 3 m.fl. 

Kommunfnllmäldiges beslut 

att anta förslag till detaljplan för del av fastigheterna Rörmokaren 2 och 3 m. fl 

enligt 5 kap 27 §planoch bygglagen 2010:900. 


Planen syftar till att göra en ny detaljplan som möjliggör en ny väg mellan 

Boktryckargatan och Tubbarydsvägen. Planen skall verka för större trafiksäkerhet då 

lastbilar skall slippa backa ut över Sternövägen samt cykelbanan. Syftet är också att se 

över möjligheten för fler användningar av fastigheten Rörmokaren 2 samt möjliggöra 

för fler parkeringsplatser. 


• Byggnadsnämndens protokoll2013-02-27 § 31 

• Planhandlingar 



Länsstyrelsen i Blekinge län 

Byggnadsnämnden


PROTOKOLL 

r 

Byggnadsnänmden 2013-02-27 

8 

§ 31 L.,'~ . 14


Byggnadsnämnden 

PROTOKOLL 9 

2013-02-27 

forts. § 31 


Kommunstyrelsen 

Per Ingströmmer, Trafikenheten 

Marie Wahlström, Karlshamnsfastigheter 

stadsarkitekt Emina Kovacic 

Planarkitekt Sofi Ridbäck

KARI .. SHAMNS KOMMUN 

Tillhör byggnadsnämndens 

B l -' 7·~!J-02-17- J/ 

es ut~, ....... u;, ••• ~ •• § .................. . 

Handläggare: Sofi Ridbäck 

2013-02-05 

2011/1115.214 

Detaljplan för del av fastigheterna Rörmokaren 2 och 3 m.fl., 

Karlshamn, Karlshamns kommun, Blekinge län- beslut om antagande 


Planen syftar till att göra en ny detaljplan som möjliggör en ny väg mellan Boktryckargalan 

och Tubbarydsvägen. Planen skall verka för större trafiksäkerhet då lastbilar skall slippa 

backa ut över Sternövägen samt cykelbana. Syftet är också att se över möjligheten för fler 

användningar av fastigheten Rörmokaren 2 samt möjliggöra för fler parkeringsplatser. 

Ett beslutsunderlag för behovsbedönming/avgränsning av 

miljökonsekvensbeskrivning har upprättats. Ett genomförande av detaljplanen 

bedöms inte få betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvens beskrivning, 

enligt 4 kap. 34 §första stycket planoch bygglagen (2010:900), erfordras 

därmed inte. 

Redogörelse för ärendet 

Ärendet handläggs enligt bestämmelserna i Plan- och bygglagen (2010:900) (PBL) och 

kommer att handläggas enligt reglerna för enkelt planförfarande. 

Tekniskanämnden beslutade, 2011-11-30, § 183, att hos Kommunstyrelsen eska 

medel till detaljplaneändring för att kunna bygga en ny anslutning mellan 

Boktryckargalan och Tubbarydsvägen. Kommunstyrelsen beslutade 2012-01-24 att 

tillstyrka tekniska nämndens begäran och att finansiering sker ur kommunstyrelsens 

anslag till förfogande 2012. 

Exploateringsingenjören inlcom med en beställning, 2012-03-21, angående 

detaljplaneändring av rubricerat område enligt KS beslut 2012-01-24, KS § 5 som 

Byggnadsnänmden ställde sig positiv till2012-04-25 §86. Planavtal har upprättats 

med Karlshamnsfastigheter som också är med i planen. 

Planområdet ligger i Karlshamn ca 1,5 km från centrum (torget) och är idag redan 

detaljplanelagt Planen syftar till att göra en ny detaljplan som möjliggör en ny väg mellan 

Boktryckargalan och Tubbarydsvägen. Planen skall verka för större trafiksäkerhet då 

lastbilar skall slippa backa ut över Sternövägen samt cykelbana. Syftet är också att se över 

möjligheten för fler användningar av fastigheten Rörmokaren 2 samt möjliggöra för fler 

parkeringsplatser. 

Området är noterat i Länsstyrelsens inventering av verksamheter, vilken haft till syfte att 

identifiera förorenande verksan1heter och som därmed indikerar var förorenade områden kan 

finnas. På fastigheten Rörmokaren 2 har det identifierats grafisk industri, verksamheten är 

dock ej inventerad. Den mest sannolika risk för förekomst av föroreningar i grafiska 

industrier bedöms vara rester/avlagringar som kan finnas kvar i avloppsledningar samt 

eventuella föroreningar i mark och vatten som härrör från otäta och läckande 

avloppsledningar. Detaljplanen kommer att reglera föroreningar genom planbestämmelse.

Detaljplanen kommer att handläggas enligt reglerna får enkelt planförfarande 

med sammanslagna skeden (srumåd och granskning). 

ED-direktivet om miljöbedömning av planer och program är inföti i svensk 

lagstiftning och innebär bland annat att kommunens bedömning och 

ställningstagande om behovet av en miljökonsekvensbeskrivning ska göras 

tidigt i planprocessen. Ett genomförande av detaljplanen bedöms inte få 

betydande miljöpåverkru1 och en miljökonsekvens beskrivning, MKB, enligt 4 

kap. 34 § första stycket PBL, erfordras därmed inte. 


• Plankarta, daterad 2013-02-27 

• Plan beskrivning, daterad 2013-02-27 

• Beslutsunderlag för behovsbedömning/avgränsning av 

miljökonsekvens beskrivning, daterad 2013-02-27 

• Tjänsteskrivelse, daterad 2013-02-05 

• Särskilt utlåtande, daterad 2013-02-27 

Förslag till beslut 

att byggnadsnämnden godkäm1er det av stadsmiljöavdelningen upprättade 

granskningsutlåtandet, daterat 2013-02-27. 

att godkärula av stadsmiljöavdelningen upprättat förslag till antagande handling, daterat 

2013-02-07 och till denna hörande handlingar. 

att byggnadsnämnden, med stöd av kommunfullmäktiges beslut 1994-02-07, § 4, om 

reglemente för byggnadsnämnden, antar detaljplan för del av fastighetema Rörmokaren 2 och 

3 m.fl, Kru·lshamn, Karlshamns kommun, Blekinge län enligt 5 kap. 27 §planoch 

bygglag en. 


Per Ingströmmer, Trafikenheten 

Marie Wahlström, Karlshamnsfastigheter 

stadsarkitekt, Emina Kovacic 

Planarkitekt, Sofi Ridbäck

2013-02-27 

Dnr: 2011/1115.214 

Antaga n d e ha n dl in g 

' , t, ', 

..... 

__ 62.4'L9{'2----_j 

Detaljplan för del av fastigheterna Rörmokaren 2 

och 3 m.fl., Karlshamn, Karlshamns kommun, 

Blekinge län 

PLANBESKRIVNING 

Antagandehandling • Enkelt planförfarande 

Samrådbeslut /granskning 

Godkänd för antagande 

Antagandebeslut 

Laga kraft 

BN 

BN 

KF 

2012-12-05 

2013-02-37 

2013-XX-XX 

2013-XX-XX 

Kommunens handläggare: Sofi Ridbäck, planarkitekt 

Stadsmiljöavdelningen • Samhällsbyggnadsförvaltningen

2013-02-27 

Antagandehand l i ng 

Innehållsförteckning 

Inledning 

Planprocessen 

Tidplan 

Handlingar 

Detaljplanen omfattar följande handlingar: 

Planens syfte och huvuddrag 

Bakgrund 

Syfte 

Huvuddrag 

Planens förenlighet med 3, 4 och 5 kap. miljöbalken 

Plandata 

Läge 

Areal 

Markägoförhållanden 

Tidigare ställningstaganden 

Översiktliga planer 

Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden 

Program för planområdet 

Riksintressen 

Strandskydd 

Miljökvalitetsnormer 

Miljöbedömning 

Övriga kommunala beslut och utredningar 

Förutsättningar, förändringar och lmnsekvenser 

Markområden 

Bebyggelseområden 

Gator och vägar 

Trafik och transporter 

Teknisk försörjning 

Administrativa frågor 

Genomfårandetid 

Huvudmannaskap 

Organisatoriska frågor 

Ansvarsfördelning och huvudmannaskap 

Exploateringssamverkan 

Avtal 

Fastighetsrättsliga åtgärder 

Fastighetsbildning 

Servitut 

Ekonomiska frågor 

Planekonomi 

Genomfårandeekonomi, inlösen, ersättning 

Tekniska frågor 

Tekniska utredningar 

Medverkande tjänstemän 

3 

3 

3 

3 

3 

3 

3 

4 

4 

4 

5 

5 

5 

5 

5 

5 

5 

5 

5 

5 

5 

5 

6 

6 

6 

7 

9 

lO 

lO 

lO 

lO 

11 

11 

11 

11 

11 

11 

11 

11 

11 

11 

11 

12 

12 

12 

2 

Planbeskrivning • Detaljplan för fastigheterna Rörmokaren 2 och 3 m.fl.

Antagandehandling 2013-02-27 

Inledning 

En planbeskrivning har till uppgift att beskriva hur planen ska förstås och genomföras. Den ska 

därfår innehålla det illustrationsmaterial som behövs för att fårstå planen. 

Planbeskrivningen ska redovisa planeringsförutsättningarna, planens syfte, hur planen är avsedd 

att genomföras samt de överväganden som har legat till grnnd får planens utformning med 

hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser. Om planen avviker från 

översiktsplanen ska det anges på vilket sätt den i så fall gör det och skälen för avvikelsen. 

I planbeskrivningen ska det framgå vilka organisatoriska, tekniska, ekonomiska och 

fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras på ett samordnat 

och ändamålsenligt sätt samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får för fastighetsägarna och 

andra berörda. 

Planprocessen 

Tidplan 

Planarbetet genomförs med enkelt planförfarande. Programskedet har hoppats över eftersom 

planförslaget överensstämmer med planeringsmålen i gällande översiktsplan. Planen 

handläggs med sammanslagna skeden samråd/granskning. 

En preliminär tidplan har upprättats och ser ut som följer: 

• Upprätta samrådshandlingar okt-nov 2012 

• Beslut om samråd/granskning (BN) dec 2012 

• Samråd/granskning dec-jan 2012 

• Godkänd för antagande (BN) feb/mars 2013 

• Antagande (KF) april2013 

• Laga kraft tidigast 4 veckor efter antagande 

(BN) byggnadsnämnd 

Handlingar 


• Plankarta med bestämmelser, skala 1:1000, daterad 2013-02-27 

• Planbeskrivning, daterad 2013-02-27 

• Gnmdkarta, skala 1:1000, upprättad 2012, fastighetsredovisningen avser förhållandena 

2012-11-20 

• Fastighetsförteckning, daterad 2012-11-20. 

• Beslutsunderlag för behovsbedömning/avgränsning av miljökonsekvens beskrivning, MKB, 

daterat 2013-02-27 


Bakgrund 

Tekniska nämnden beslutade, 2011-11-30, § 183, att begära hos Kommunstyrelsen 150 

000 kronor till detaljplaneändring för att kum1a bygga en ny anslutning mellan 

Planbeskrivning • Detaljplan för fastigheterna Rörmokaren 2 och 3 m.fl. 3

2013-02-27 Antagandehand Ii ng 

Boktryckargalan och Tubbarydsvägen. Konununstyrelsen beslutade 2012-01-24 att 

tillstyrka tekniska nämndens begäran och att finansiering sker ur konununstyrelsens 

anslag till förfogande 2012 med 150 tkr. Exploateringsingenjören inkom med en 

beställning, 2012-03-21, angående detaljplaneändring av rubricerat område enligt KS 

beslut 2012-01-24, KS § 5 som Byggnadsnämnden ställde sig positiv till 2012-04-25 

§86. 

Orsaken till behovet av en ny detaljplan är att de 24-meters lastbilar som levererar 

byggvaror till Byggnetto inte har någon möjlighet att vända utan tvingas backa rakt över 

Sternövägen samt cykelbanan för att kunna ta sig ut från Boktryckargatan, vilket leder 

till bristande trafiksäkerhet som bör åtgärdas. Det finns ingen möjlighet att anlägga en 

vändplan utan att det krävs att Boktryckargalan ansluts till Tubbarydsvägen via en ny 

70 meter lång väg som huvudsakligen hamnar på fd Photomics parkering. 

Syfte 

Planen syftar till att göra en ny detaljplan som möjliggör en ny väg mellan Boktryckargalan och 

Tubbarydsvägen. Planen skall verka för större trafiksäkerhet då lastbilar skall slippa backa ut 

över Stemövägen samt cykelbana. Syftet är också att se över möjligheten för fler användningar 

av fastigheten Rörmokaren 2 samt möjliggöra för fler parkeringsplatser. 

Huvuddrag 

Boktryckaregatan är en mindre återvändsgata som saknar vändplan. Längs gatan är tre 

företag etablerade, (tidigare Photomic-, Rörmokaren 2), Byggnetto-Fräsaren 4 och 

Lagerblads tryckeri- Rörmokaren 3. Lagerblads tryckeri har en väg med anslutning till 

Tubbarydsvägen och berörs därmed inte tilllika stor del av problemen på 

Boktryckaregatan. Byggnetto har dagligen leverans av byggvaror med större lastbilar 

som inte har möjlighet att vända utan tvingas att backa ut på Sternövägen vilket leder 

både till framkomlighetsproblem på Boktryckaregatan och minskad trafiksäkerhet och 

framkomlighet på Sternövägen. Det rör sig om 3-5 stycken24meters bilar per dag som 

tvingas backa rakt över Sternövägen och cykelbanan får att kunna ta sig ut. Byggnetto 

har även en mindre 9 meters lastbil som även den är 2,6 meter bred i trafik varje tisdag 

och torsdag med ca 7 turer per dag. F.d. Photomic fick ett antalleveranser med 9 meters 

lastbilar, 2,6 meter breda. Framförallt på vinterhalvåret hade trafikanter till Photomic 

problem med att passera Byggnettos lastbilar och tvingades ofta vänta på att dessa lastat 

klart för att kunna ta sig fram. Företaget Photomic har flyttat från fastigheten 

Rörmokaren 2, men problemet kvarstår inom fastigheten. 

För att lösa dessa problem måste en ny anslutning göras mellan Boktryckargalan och 

Tubbarydsvägen via f.d. Photomics parkering. De 7 parkeringsplatser som fastigheten 

då förlorar måste ersättas, utöver detta möjliggörs allmänna parkeringsplatser längs med 

Boktryckargatan. För att vägen ska få en tillräckligt stor svängradie bör mark köpas in 

från intilliggande fastighet. Förhandlingar pågår med fastighetsägaren. Det finns ingen 

möjlighet att i området anordna en vändplan, vilket annars hade varit ett billigare 

alternativ. Vägen blir ca 70 meter lång och konuneratt kosta runt 600 000 kr, det 

behövs ytterligare l 00 000 kr för att anlägga parkeringsplatserna och köpa loss mark, 

totalt ca 700 OOOkr. 


De åtgärder som medges i detaljplanen bedöms inte: 

• stå i konflikt med de grundläggande bestänunelserna för hushållning med mark- och 

vattenområden (MB kap. 3) 

• stå i konflikt med de särskilda bestänunelserna för hushållning med mark och vatten för 

vissa områden i landet (MB kap. 4) 

• medverka till att miljökvalitetsnormerna överskrids (MB kap. 5) 

4 


Antagandehand l in g 2013-02-27 

Se vidare bilagan "Beslutsunderlag för behovsbedömning/avgränsning av 

miljökonsekvens beskrivning, MKB" 

Plandata 

Läge och Areal 

Planområdet ligger i Karlshamn ca l ,5 kru från centrum (torget). Infart sker från 

Boktryckargatan. Planområdet år ca 0,5 ha stort. 


Planen omfattar privatägd mark, mark ägd av kommunalt bolag och kommunal ägd gatumark. 



Området är inte utpekat i Översiktsplanen från 2007. 


De detaljplaner som berörs år A 278, A !53 och A 166. Den föreslagna vägen hamnar 

inom Rörmokaren 2 och delvis Rörmokaren 3. I gällande detaljplaner, A 153 och A 278 

är marken prickruarkerad. De planerade allmänna parkeringsplatserna föreslås att 

placeras norr om samt på del av Boktryckargatan, inom fastigheten Karlshamn 6:1. 


Om kommunen bedömer att det behövs för att underlätta detaljplanearbetet, ska kommunen 

ange planens utgångspunkter och mål i ett särskilt program, planoch bygglagen, PBL 5 kap. l O 

§. 

I aktuellt planärende har programskedet bedömts onödigt med hänvisning till planens 

begränsade storlek och ringa omvärldspåverkan. Förslaget till detaljplan följer även i allt 

väsentligt riktlinjer och intentioner i översiktsplan 2007. Mot bakgrund av ovanstående valdes 

ett enkelt planförfarande. Enkelt planfårfarande kan användas då förslaget är av begränsad 

betydelse, saknar intresse får allmänheten och är förenligt med översiktsplanen. 

Riksintressen 

Planområdet ligger inom av6>ränsningen för riksintresse högexploaterad kust MB 4 kap 

4 §. Planområdet omfattar redan exploaterat verksamhetsområde varvid riksintressets 

syfte kan tyckas ha spelat ut sin roll. 

Strandskydd 

Planområdet omfattas inte av strandskydd. 


Genomförandet av detaljplanen bedöms inte medföra att någon miljökvalitetsnorm överskrids. 


Kommunen, det vill säga byggnadsnämnden, som P BL-ansvarig är den som i första hand avgör 

om genomförandet av en detaljplan medför en "betydande miljöpåverkan". Kommunen ska 



alltså för varje enskild detaljplan bedöma om det krävs en miljökonsekvens beskrivning, MKB, 

samt fatta ett beslut i frågan. 

Byggnadsnåmndens ställningstagande till behovet av en miljökonsekvensbeskrivning i aktuellt 

planärende är att ett genomförande av detaljplanen inte innebär någon betydande miljöpåverkan 

i den mening som avses i PBL. ställningstagandet fattas av byggnadsnåmnden i samband med 

beslut om samråd. Motiven till ställningstagandet framgår av handlingen "Beslutsunderlagför 

behovsbedömning/avgränsning av miljökonsekvens beskrivning, MKB ". 


Byggnadsnänmden har 2012-04-25 §86 beslutat att ställa sig positiv till detaljplaneläggning av 

fastigheterna Rörmokaren 2 och 3 samt att uppdra till stadsmiljöavdelningen att upprätta 

detaljplan. 

Förutsättningar, förändringar och konsekvenser 

Markområden 

Natur och vegetation 

Nuvarande forhållanden 

Marken i anslutning till bebyggelsen, utgörs idag av gräsytor med inslag av buskvegetation, 

asfalterade ytor och parkerings ytor. Söder om befintlig byggnad står fyra stycken fruktträd: 

päronträd och äppelträd. Päronträdet har av kommunens parkenhet bedömts vara ett av de äldsta 

päronträden i kommunen. Parkenheten ser helst att parkeringsändamålet utförs med respekt till 

fruktträden så att de kan vara kvar. Ett av träden (det närmast Tubbarydsvägen) är av särure 

kvalitet och är inte lika bevarandevärt som de andra. Inga skyddsbestämmelser har införts på 

plankartan. 

Föreslagen fOrändring 

Del av asfalterade ytor samt del av parkeringsytor föreslås användas som allmän väg. Del av 

gräsytor föreslås användas som parkering. 

Konsekvenser 

Mer mark planläggs för ändamålen väg samt parkering. 

Geotekniska förhållanden 

Jordarten inom området är lera. Med föreslagen planläggning sker ingen förändring. 

Förorenad mark 

Området är noterat i Länsstyrelsens inventering av verksamheter, vilken haft till syfte att 

identifiera förorenande verksamheter och som därmed indikerar var förorenade områden kan 

finnas. På fastigheten Rörmokaren l har det identifierats mellanlagrings- och sorteringsstation 

för avfall. På fastigheten Rörmokaren 2 har det identifierats grafisk industri, verksamheten är 

dock ej inventerad. (Se tillhörande bild på nästa sida.) Nuvarande användning i plan är 

småindustri. De användningar som föreslås är handel, industri och kontor. Det kommer alltså att 

tillåtas liknande verksamheter i fortsättningen som tillåts nu. Den mest sannolika risk för 

förekomst av föroreningar i grafiska industrier bedöms vara rester/avlagringar som kan finnas 

kvar i avloppsledningar samt eventuella föroreningar i mark och vatten som härrör från otäta 

och läckande avloppsledningar. (Länsstyrelsen i Hallands län, PM-2012-01-20, Inventering av 

förorenade områden inom grafisk industri.) Byggnaden på Rörmokaren 2 byggdes år 1986- 

1987. Ingen tidigare byggnation finns dokumenterad. Enligt muntlig källa på kommunen fanns 

innan byggnation fina päronträd på marken. Kontakt har tagits med Länsstyrelsen samt 

6 


Antagandehand l i ng 2013-02-27 

Miljöförbundet Blekinge Väst för att utreda om några kända olyckor skett, ingen sådan fakta har 

påträffats. På fastigheten Rörmokaren 3 har det identifierats tillverkning av plast-polyester. 

Enligt 4 kap 14 § PBL får kommunen bestämma att lov till en åtgärd som innebär en väsentlig 

ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att 

markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts 

eller en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på tomten. Detaljplanen kommer att reglera 

föroreningar genom planbestänunelsen: Lov till åtgärder får endast ges under förutsättning att 

markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts 

eller en skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits. 

Länsstyrelsen inventering av verksamheter. Stjärna är identifierad verksamhet med fororening Mörkare 

röd ruta är planområdet. 

Radon 

Radonundersökning är ej gjord. Området finns inte med i kommunens översiktliga radonkartor. 

Risk för höga vattenstånd 

Sedan 2008-01-01 tillämpar Karlshamns kommun riktlinjer för grundläggningsnivå med hänsyn 

till havsnivåförändringar. Riktlinjen innebärande en lägsta tillåtna grundläggningshöjd på+ 2,50 

meter i kommunens koordinatsystem för höjd (RH 00). Marknivåer inom planområdet ligger 

huvudsakligen över+ 5 m. 

Fornlämningar 

Planområdet omfattas ej av fast fornlämning enligt Riksantikvarieämbetets register. Eventuella 

fynd i samband med anläggningsarbeten ska omgående anmälas till Länsstyrelsen enligt 

bestänunelserna i kulturminneslagen. 


Byggnadskultur och gestaltning 

Området är ett utpräglat industriområde med stor del handel. Handeln är till stor del 

skrymmande sällanhandel med Byggnetto, Lantmännen m.m. Byggnaderna är stora och enkla i 

sitt gestaltningsspråk 


2 013-02-27 Antagandehand Ii ng 

Bostäder 

Det finns inga bostäder inom planområdet men nordväst därom finns två bostadshus som i 

gällande detaljplaner har användningen Jm: småindustriändamåL (Plan: Al95 och A278) 

Verksamheter 

Nuvarande förhållanden 

Området med omnejd år planlagt för småindustriändamål men används för diverse verksamheter 

med bland annat handel. 

Föreslagen förändring 

Fastigheten Rörmokaren 2 föreslås även användas för kontors- och handelsändamåL På 

fastigheten föreslås område för fler parkeringsplatser. En maximal totalhöjd på l O m kommer 

att tillåtas. För att begränsa byggrätten har en planbestännnelse införts på plankartan: största 

bruttoarea 2500m'. Fastighetens södra del har fått bestämmelsen parkering for att säkerställa att 

fastigheten har område för parkeringsplatser. I illustrationen finns 20 p-platser utritade. 

Beroendes på vald användning för bebyggelsen bör hänsyn tas till hur mycket parkeringsplatser 

en sådan användning kräver, se Karlshamns kommuns parkeringsnorm. 

Konsekvenser 

För området kommer inga större konsekvenser att uppkomma då fler användningar föreslås för 

Rörmokaren 2. 

Service 


Planområdet ligger beläget i anslutning till Karlshamns stadskärna som innehåller såväl 

dagligvaruhandel som sällanköpshandel av shoppingkaraktär. stadskärnan har ett rikt utbud av 

både offentlig och kommersiell service. 


En ny väg f6reslås vilken kommer underlätta för verksamheterna i området. 

Konsekvenser 

Planläggningen syftar till att öka trafiksäkerheten i planområdets omnejd samt se till så att 

leveranser och transporter till och från verksamheter i området skall underlättas. 

Tillgänglighet 

Tomt som tas i anspråk för bebyggelse ska (om inte år obefogat med hänsyn till terrängen och 

förhållandena i övrigt) kunna användas av personer med nedsatt rörelse- eller 

orienteringsförmåga. Också den allmänna platsmarken ska utformas med hänsyn till 

möjligheterna för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda den. Inom 

planområdet finns goda möjligheter att lösa tillgängligheten på både allmän platsmark och 

kvartersmar k. 

Trygghet, säkerhet och folkhälsa 

Utifrån brottsförebyggande synvinkel är det angeläget att ta hänsyn till det som kallas 

sitnationell brottsprevention. Det innefattar de åtgärder som minskar antalet situationer som kan 

resultera i brottslighet. Det kan till exempel handla om att göra brotten svårare att utföra och att 

öka risken att upptäckas. Andra exempel på brottsförebyggande år att undvika dålig belysning 

som kan skapa mörka platser som upplevs som obehagliga och även de kan främja möjligheten 

att begå brott just där. Trånga passager bör belysas och eventuellt planeras så att en viss 

överblick kan ske från nårbelägna bostäder. Det år viktigt att försöka undvika "döda vinklar och 

vrånn. 

8 



Gällande krav vad det gäller utrymningsvägar och räddningsfordons framkomlighet skall 

beaktas i bygglovskedet 

Gator och vägar 

Vägnät 

N uvarande förhållanden 

Trafiksituationen i området är svår och det är med anledning av den som planarbetet har 

påbörjats. Lastbilar backar ut i gatan då vändningsmöjligheterna är i princip obefintliga. 


Ny väg föreslås mellan Boktryckargalan och Tubbarydsvägen. 

Konsekvenser 

Vägen kommer att underlätta trafikflödena i området och även öka trafiksäkerheten. 

Gång- och cykelvägnät 


Inom planområdet finns inget ge-nät. Planen medför ingen förändring mot befintliga 

förhållanden. Befintlig ge-väg finns utanför planområdet längsmed Sternövägen. 

Angöring och parkering 


Parkering till Rörmokaren 2 sker idag inom fastigheten på den östra och norra delen. 


Del av parkeringsplatserna på den östra delen av Rörmokaren 2 planeras att användas får den 

nya vägen. Parkeringsplatserna är tänkta att ersättas i den södra delen av fastigheten. Fler 

allmänna parkeringsplatser möjliggörs även längs med Boktryckargalan på kommunal mark 

samt längs med nya vägen. Karlshanms parkeringsnorm förespråkar ett visst antal platser per 

l 000m 2 våningsyta. Våningsyta kan översättas till bruttoarea. För handel- 20 platser, butiker-40 

platser och för industri- 14 platser. Om Fastigheten har 20 parkeringsplatser kan det enligt 

normen ge: 500m 2 bruttoarea butiksyta, l 000m 2 bruttoarea kontorsyta eller !428m 2 bruttoarea 

industri yta. 

Konsekvenser 

Parkeringsplatser föreslås i fastighetens södra del med infart från den nya vägen. De föreslagna 

nya parkeringsplatserna på allmän plats ligger väldigt nära fastigheten och kan bli ett 

komplement till parkeringsplatserna inom den egna fastigheten. Den nya vägen kommer 

dessutom att märkbart förbättra trafiksituationen i området och dess omnejd. 


2013-02-27 

Antagandehandling 

+ 

61 

3 

RORMOKAREN 

+i t 52 

....... ~1 '!'!In 

Utsnitt ut illustrations karta. 

Trafik och transporter 

Kollektivtrafik 

Ingen kollektivtrafik trafikerar området och planen medföljer ingen förändring. 


Vatten och avlopp 

Området ligger inom verksamhetsområdet för vattenoch avlopp. Planen medför ingen 

förändring mot befintliga förhållanden. Dagvattenhanteringen har tagits med i projekteringen. 

Avfall, Värme, Tele, Bredband 

Planen medför ingen förändring mot befintliga förhållanden. 

El 

Elförsöljning finns utbyggd i området. Koncessionshavare är Karlshamns Energi AB. Planen 

medför ingen förändring mot befintliga förhållanden. 


Genomförandetid 

Genomförandetiden föreslås till l O år från den dag planen vinner laga kraft. 

1 o 


Antaga n d ehand Ii ng 2013-02-27 


Huvudman för allmän plats är Karlshamns kommun. 



Karlshamns kommun ansvarar för arbetet med detaljplanen i enlighet med tecknat planavtal 

med fastighetsägaren för Rörmokaren 2. 

Kommunen är huvudman fcir allmärrna vattenoch avloppsledningar och svarar för drift och 

underhåll fram till anvisad fcirbindelsepunkt. Kommunen ansvarar för tillhandahållande av 

anslutningspunlct för vattenoch avloppsledningar. 

Den enskilda fastighetsägaren ansvarar för byggande, anläggande, drift och underhåll av egna 

byggnader och anläggningar samt egen mark inom kvartersmark och inom den egna 

fastighetens gränser. Markägaren ansvarar också för och bekostar eventuella ändringar av 

ledningsdragning inom den egna fastigheten. Karlshamn Energi AB är huvudman för allmärrna 

elledningar och fjärrvärmeledningar. Telia Sonera AB är huvudman för teleanläggningar. 

Exploateringssamverkan 

Avtal 

Planavtal har upprättats mellan Karlshamns kommun och fastighetsägaren för Rörmokaren 2. 



Fastighetsbildning kommer att krävas. Mark bör styckas av från Rörmokaren 2 samt eventuellt 

Rörmokaren 3 för att inte de fastigheterna ska bli ägare av allmän platsmark Förhandling pågår 

med berörda markägare. Kommunen står för byggnationen av vägen. Vägen kommer troligtvis 

att läggas till en arman kommunal fastighet. 

Servitut 

Underjordisk ledning finns säkrad genom ledningsrätt 


Planekonomi 

Kostnaderna för arbetet med detaljplanen betalas av fastighetsägaren. Dessa kostnader regleras i 

ett upprättat och undertecknat avtal mellan parterna. 

Genomförandeekonomi, inlösen, ersättning 

Allt byggande, anläggande, drift och underhåll av byggnader och anläggningar bekostas av 

exploatören. Eventuell flytt av ledningar inom kvartersmark med hänsyn till åtgärd (byggnation 

etc) initierad av exploatören och bekostas av densannne. 

Fastighetsreglering som innebär att ytterligare fastigheter bildas kan komma att föranleda 

anslutningskostnader för el och V A. För dessa kostnader ansvarar fastighetsägaren. 

Eventuella kostnader föranledda av speciella grundläggnings förhållanden, förekomst av 

markfårareningar eller höga radonhalter kommer att belasta bygglovssökanden/den enskilde 

fastighetsägaren. 


2013-02-27 

Antagand e ha n dl i ng 

Tekniska frågor 

Tekniska utredningar 

Geotekniskt PM från 1986 finns. 


Planbeskrivningen har upprättats av Safi Ridbäck, stadsmilj öavdelningen, i samråd med övriga 

berörda kommunala tjänstemän. 

Karlshanm den 27 februari 2013 

Safi Ridbäck 

Planarkitekt 

Emina Kovacic 

stadsarkitekt 

12 

Planbeskrivning • Detaljplan för fastigheterna Rörmokaren 2 och 3 m .fl.

ftS 

KARLSHAMN 

Sida 1 (1) 

Dnr:2011/1115.214 

2013-02-27 


Detaljplan för del av Rörmokaren 2 och 3 m.fl. , 

Karlshamn, Karlshamns kommun, Blekinge län 

GRANSKNINGSUTLATANDE 

Sam rådsförfarandet 

Byggnadsnämnden beslutade den 5 december 2012 § 299, att samråd skulle genomföras kring 

förslag till detaljplan för rubricerat. Detaljplaneförslaget har varit föremål för samråd enligt 

planoch bygglagen (2010:900), PBL, 5:11. 

Kungörelse om samråd, plankarta med bestämmelser, illustrationskarta, planbeskrivning, , 

beslutsunderlag för behovsbedönming/avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning, samt 

svarsblankett har den 14 december 2012 sänts tilllänsstyrelsen (vilka också fått del av övriga 

samrådshandlingar enligt nedan), lantmäterimyndigheten, hyresgästföreningen, kommunala 

organ, sakägare enligt fastighetsförteckning daterad den 20 november 2012, hyresgäster, boende 

och till övriga myndigheter, sanunanslutningar och enskilda som bedömts ha väsentligt intresse 

av förslaget. 

Planen genomförs med enkelt förfarande varvid planen ej har funnit på kommunens hemsida 

eller varit utställd på bibliotek eller på stadsmiljöavdelningen. Planen genomförs med 

sammanslagna skeden. 

Inkomna yttranden under samrådstiden 

I samband med samrådet inkom totalt 14 yttranden. Dessa sammanfattas nedan och 

kommentarer ges med kursiv text. Alla yttranden finns i sin helhet på Stadsmiljöavdelningen. 

Länsstyrelsens yttranden bilägges i sin helhet, bilaga l. 

Myndigheter och organisationer 

l. Länsstyrelsen i Blekinge län 

2. Trafikverket 

3. E.ON Elnät Sverige AB 

4. Polisen 

5. Hyresgästforeningen 

6. Blekinge museum 

7. Slcanova 

8. Karlshaum kommun, Fritidsnämnden 

9. Karlshaum energi 

10. Svenska stadsnät Karlshaum AB 

11. Karlshamns kommun, Teknislca näumden 

12. Karlshaums kommun, Kommunstyrelsen 

13. Karlshaums kommun, Socialnäumden 

synpunkter 

inget att erinra 


inget att erima 




synpunkter 


synpunkter 




Granskningsutlåtande • Detaljplan för del av Rörmokaren 2 och 3 m.fl. Karlshamn 

1

2013-02-27 Antagandehandling •Enkelt förfarande 

Enskilda 

14. Alfa i B j uv Försäljnings AB, Fräsaren 4 inget att erinra 

Yttranden från myndigheter och organisationer 

1. Länsstyrelsen i Blekinge län (yttrande inkom den 14januari 2013) 

Länsstyrelsens synpunlder och råd 

Planen hanteras med enkelt förfarande enligt PBL 5:7 p l (SFS 201 0:900). 

Enligt bestämmelserna i 5 kap 7 § PBL (201 O: 900) får arbetet med en detaljplan förenklas om 

planförslaget är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande och om 

planen t ex inte är av stor vikt eller har principiell betydelse och inte heller kan antas medföra 

betydande miljöpåverkan samt saknar intresse för allmänheten. Länsstyrelsen anser att ett 

sådant förfarande kan tillämpas i ärendet. Om kommunen får in omfattande synpunkter från 

allmänheten bör man dock överväga att övergå till normalt förfarande. Länsstyrelsen redovisar 

nedan sina synpunkter som behöver beaktas i det framtida arbetet. 

Behovsbedömning 

Kommunen har utfcirt en behovsbedömning där det framkom att planen inte anses medföra 

bedöms stå i konflikt med de grundläggande bestämmelserna för hushållning med mark och 

vattenområden. Länsstyrelsen gör ingen aunan bedömning. 


Det är positivt att kommunen välj er att reglera ev föroreningar som en planbestännnelse 

i detaljplanen. Planbestämmelsen på plankartan saknas dock och bör tillföras. Länsstyrelsen 

anser även att kommunen bör ändra formuleringen på texten avseende bestämmelsen al, i 

enlighet med lagtexten. T ex Lov till åtgärder får endast ges under förutsättning att markens 

lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts eller en 

skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits. 

Kommentarer: Noteras, plankartan skall kompletteras vad gäller förslag på ändrad 

textformulering 

Riksintressen 

Planområdet ligger inom det geografiska riksintresset för kustzonen enligt 4 kap l och 4 

MB. Riksintresset bedöms inte påverkas negativt. 

Prövningsgrunder enligt lllrnp lO § PBL 

Den föreslagna detaljplanen aktualiserar inga frågor som kan föranleda prövning enligt 

planoch bygglagen Il kap lO§ (riksintressen, mellankomnmnala frågor, miljökvalitetsnormer, 

hälsa och säkerhet, risken fcir olyckor, strandskydd, översvämning eller erosion). Se dock under 

förorenad mark. 

Deltagande 

I detta yttrande har avdelningschef Lars Olsson beslutat och planarkitekt Carina 

Burelius varit föredragande. I ärendet har deltagit länsarkitekt Kristina Stark och 

miljöhandläggare Stefan Andersson. 

2. Trafikverket (yttrande inkom den 21 januari 2013) 

Trafikverket ser det positiv att planförslaget har till syfte att underlätta trafikflödena i området 

och öka trafiksäkerheten för såväl bilburna som oskyddade trafikanter. Trafikverket har från 

trafiksynpunkt inget att erinra mot föreslagen detaljplan. 

2 Granskningsutlåtande • Detaljplan för del av Rörmokaren 2 och 3 m.fl. Karlshamn

Antagandehandling • Enkelt förfarande 2013-02-27 

Kommentarer: Noteras 

3. E.ON Elnät Sverige AB (yttrande inkom den 21 januari 2013) 

E. ON Elnät Sverige AB har inget att erinra mot förslaget då de inte har några ledningar inom 

området. 


4. Polisen (yttrande inkom den 21 januari 2013) 

Polisen har inga synpunkter mot förslaget. 


5. Hyresgästföreningen (yttrande inkom den 10 januari 2013) 

Hyresgästföreningen har inget att erinra. 


6. Blekinge museum (yttrande inkom den 5 januari 2013) 

Blekinge museum har inget att erinra. 


7. Skanova (yttrande inkom den 2 januari 2013) 

Skanovas teleanläggningar/rättigheter berörs inte/påverkas inte av planförslaget och de har 

därför inget att erinra mot detaljplaneförslaget Bleldnge museum skriver i sitt yttrande att 


8. Fritidsnämnden, Karlshamns kommun (yttrande inkom den 20 januari 

2013) 

Fritidsenheten har inga synpunkter. 

Parkenhetens synpunkter 

I planbeskrivningen nänms ingenting om 

de fyra fruktträd, päronträd och 

äppelträd, 

som står i gräsytan i slänten från 

Tnbbarydsvägen. Dessa fruktträd är de 

enda kvarvarande växterna från 

Tubbaryds gård som legat på platsen. 

Gården nänms första gången i skrift 

1583. Träden är också mycket gamla, 

och päronträdet bedöms vara ett av de 

största i kommunen. På bilden nedan kan 

man skymta gårdens trädgård med 

fruktträd till vänster i bilden, det område 

där detaljplanen föreslås.( Bild finns med 

i det kompletta yttrandet.) 

På detaljplanens illustration läggs 

parkering på ytan där fruktträden står. 

F ör att skona träden har g a tu- och 

parkenheten tagit fram ett förslag på 

Granskningsutlåtande • Detaljplan för del av Rörmokaren 2 och 3 m.fl. Karlshamn

2013-02-27 Antagandehandling •Enkelt förfarande 

alternativ utformning av parkeringsytan. Trädet närmast Tubbarydsvägen är i dåligt skick, och 

kan tas bort. 

Resterande fruktträd står kvar i öar av gräs, med upphöjd kantsten runt som hindrar påkörning. 

Kommentarer: Noteras. Illustrationen är inte juridiskt bindande utan är ettförslag på hur 

planen kan genomforas. Att detaljstyra planens utseende vad gäller träden skulle 

innebära en begränsning i fastighetsägarens rätt att använda fastigheten. För att väl 

utnyttja ytan vid parkeringen kommer vissa utfYllnader att krävas. Parkenheten har 

tidigare ifiertalet planer bedömt att utfYllnader inte är braför träden. Det är inte 

möjligt att ur P BL-lagrum koppla vite till trädfällningen. Redan i det nuvarande 

plwiförslaget har fastighetens yta och rättigheter minskats för att kunna tillgodose ett 

allmänt intresse-den nya vägen. Ur trafiksynpunkt är planförslagets utformning bättre 

enligt trafikingenjören. Förslaget ovan är dyrare än det i planförslaget samt att 

infartenfrån Tubbarydsvägen ej är möjlig. Detta skulle göra att antalet p-platser 

halveras. 

9. Karlshamns energi (yttrande inkom den 18 december 2012) 

Karlshamns energi har inga invändningar mot förslaget. Notera att huvudintagsledningen för 

fjärrvärme går i Boktryckarga lan. Om det planeras några markjusteringar behöver samråd ske 

med vår värmeavdelning. 

J(ommentarer: Noteras 

10.Svenska stadsnät i Karlshamn AB (yttrande inkom den 17 december 

2012) 

Svenska stadsnät i Karlshamn har idag fiber och tomtrör till den berörda adressen (karta 

bifogades yttrandet). Vid behov av flytt bekostas det av beställaren. I övrigt har de inget att 

erinra mot planförslaget 


11. Tekniska nämnden, Karlshamns kommun (yttrande inkom den 30 

januari 2013, efter samrådstidens slut) 

Tekniska nämnden har inget att erinra mot detaljplaneförslaget 


12.Kommunstyrelsen, Karlshamns kommun (yttrande inkom den 30 

januari 2013, efter samrådstidens slut) 

Kommunstyrelsen har inget att erinra mot detaljplaneförslaget. 

J(ommentarer: Noteras 

13.Socialstyrelsen, Karlshamns kommun (yttrande inkom den 4 februari, 

efter samrådstidens slut) 

Socialstyrelsen avstår från att avge synpunkter. 


Yttranden från enskilda 

14.Aifa l Bjuv Försäljnings AB, Fräsaren 4 (yttrande inkom den 1 februari 

2013, efter samrådstidens slut) 

4 Granskningsutlåtande • Detaljplan för del av Rörmokaren 2 och 3 m.f!. Karlshamn

Antagandehandling • Enkelt förfarande 2013-02-27 

sakägaren har inget att erinra. 


Sammanfattande bedömning 

I det fortsatta planarbetet gör stadsmiljöavdelningen bedömningen att, förutom vissa 

redaktionella ändringar, bör följande bearbetningar och utredningar göras och planhandlingarna 

kompletteras och förändras i nedan redovisade avseenden. 

• Komplettera plankartan med a 1 

• Korrigera planbestämmelse ah angå föroreningar. 

• Se över illustrationen angående parkering i söder. 

Ej tillgodosedda synpunkter 

Följande synpunkter inkomna under utställningen, avseende förhållanden som kan regleras i 

planen bedöms kvarstå: 

• Fritidsnänmden 

Fortsatt planarbete 

Avsikten är att byggnadsnämnden ska godkänna granskningsutlåtandet på sitt sammanträde den 

27 februari/30 mars 2013 samtidigt som Byggnadsnänmden antar förslaget till detaljplan. Om 

ingen överklagar antagandebeslutet kommer beslutet då att kunna vinna laga kraft i mars/april 

2013. 


Samrådsredogörelsen har sammanställts av planarkitekt Sofi Ridbäck på stadsmiljöavdelningen, 

Sarnhällsbyggnadsförvaltningen, Karlshamns kommun, i samråd med berörda kommunala 

tjänstemän. 

Karlshamn, den 27 februari 2013 

Sofi Ridbäck 

Planarkitekt 

Emina Kovacic 

stadsarkitekt 

Granskningsutlåtande • Detaljplan för del av Rörmokaren 2 och 3 m.fl. Karlshamn 5

~ 

KARLSHAMN 

2013-02-27 

Dnr: 2011/1115.214 

Beslutsunderlag för 

BEHOVSBEDOMNING/AVGRANSNING 

Il 

Il 

av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) 

Enligt 4 kap. 34 §första stycket planoch bygg lagen, PBL, ska, om genomförandet av planen kan antas 

få en betydande miljöpåverkan, planbeskrivningen i fråga om miljökonsekvenserna ha det innehåll som 

följer av 6 kap. 12 §och 13 §första stycket miljöbalken. 

Oavsett vad som följer av ovan skall en miljökonsekvensbeskrivning upprättas, om detaljplanen kan 

antas medföra en betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för 

1. industriändamål, 

2. köpcentrum, parkeringsanläggning eller annat projekt för sammanhållen bebyggelse, 

3. skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar, 

4. hamn för fritidsbåtar, 

5. hotellkomplex eller fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse, 

6. permanent campingplats, 

7. nöjespark, eller 

8. djurpark. 

Om en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas på grund av att området får tas i anspråk för 

ändamålen ovan ska redovisningen uppfylla kraven i 6 kap 7 §första och andra styckena miljöbalken 

om samråd respektive miljökonsekvensbeskrivningens innehåll. När planen har antagits skall 

information om detta lämnas till den myndighet som avses i 6 kap. 8 § andra stycket tredje meningen 

miljöbalken. 

Enligt 16 kap 1 § 2 planoch bygglagen får Regeringen meddela föreskrifter om när en plan på grund av 

en sådan användning som avses ovan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. 

Kommunen (byggnadsnämnden) som PBL-ansvarig är den som i första hand avgör om genomförandet 

av en detaljplan medför en "betydande miljöpåverkan". Kommunen skall alltså för varje enskild 

detaljplan bedöma om det krävs en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, samt fatta ett beslut i frågan. 

MKBwchecklista • Förslag till detaljplan för del av Rörmokaren 2 och 3 m.fl., Karlshamn

2013-02-27 

Dnr: 2011/1115.214 

Förslag till detaljplan för del av Rörmokaren 2 och 3 m fl, 

Karlshamn , Karlshamns kommun 

Planhandläggare 

Planområdets avgränsning 

Planens syfte 

Safi Ridbäck, planarkitekt, Stadsmiljöavdelningen, 

Samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlshamns kommun. 

Planområdet är beläget ca 1,5 km från centrala Karlshamn (torget). 

Infart sker från Boktryckargatan. Planområdet gränsar mot 

boktryckargalan samt befintliga tomter i norr, verksamheter i öster 

och väster, samt Tubbarydsvägen i söder. 

Planen syftar till att göra en ny detaljplan som möjliggör en ny väg 

mellan Boktryckargalan och Tubbarydsvägen. Planen skall verka för 

större trafiksäkerhel då lastbilar skall slippa backa ut över 

Sternövägen samt cykelbana. Syftet är också att se över möjligheten 

för fler användningar av fastigheten Rörmokaren 2 samt möjliggöra 

för fler parkeringsplatser. 

Oversiktlig beskrivning av Boktryckaregatan är en mindre återvändsgata som saknar 

planområdet och dess omgivning vändplan. Längs gatan är 3 företag etablerade, (tidigare 

Photomic, Rörmokaren 2), Byggnetto-Fräsaren 4 och 

Lagerblads tryckeri- Rörmokaren 3. Lagerblads tryckeri har 

en väg med anslutning till Tubbarydsvägen och berörs 

därmed inte tilllika stor del av problemen på 

Boktryckaregatan. Byggnetto har dagligen leverans av 

byggvaror med större lastbilar som inte har möjlighet att 

vända utan tvingas att backa ut på Sternövägen vilket leder 

både till framkomlighetsproblem på Boktryckaregatan och 

minskad trafiksäkerhet och framkomlighet på Sternövägen. 

Det rör sig om 3-5 stycken 24 meters bilar per dag som 

tvingas backa rakt över Sternövägen och cykelbanan för att 

kunna ta sig ut. Byggnetto har även en mindre 9 meter 

lastbil som även den är 2,6 meter bred i trafik varje tisdag 

och torsdag med ca 7 turer dag. F.d. Photomic fick ett antal 

leveranser med 9 meter lastbilar, 2, 60 meter breda. 

Framförallt på vinterhalvåret hade Photomic problem med att 

passera Byggnettos lastbilar och tvingades ofta att vänta på 

att dessa lastat klart för att kunna ta sig fram. Företaget 

Photomic har flyttat från fastigheten Rörmokaren 2, men 

problemet kvarstår inom fastigheten. 

Planen kommer att handläggas med enkelt förfarande. 

MKB-checklista • Förslag till detaljplan för del av Rörmokaren 2 och 3 m.fl. , Karlshamn 2

2013-02-27 

Dnr: 2011/1115.214 

Flygfoto över planområdet med 

omnejd 

Samlad bedömning 

1. Planens eller programmets 

karaktäristiska egenskaper i bedömningen 

skall särskilt beaktas i vilken utsträckning 

en eller nrn,nr:tmtnAt 

a) anger förutsättningarna för verksamheter eller 

åtgärder när det gäller plats, art, storlek och 

driftsförhållanden eller genom att fördela resurser, 

b) har betydelse för andra planers eller programs 

miljöpåverkan, 

c) har betydelse för integreringen av miljöaspekter 

särskilt för att främja en hållbar utveckling, 

d) innebär miljöproblem som är relevanta för 

planen eller programmet, eller 

e) har betydelse för genomförandet av 

gemenskapens miljölagstiftning. 

2. Typen av påverkan och det område som 

kan antas bli påverkat. l bedömningen skall 

särskilt beaktas. 

av 

Bedömning 

Planen ger möjligheter till ny väg samt utökade 

användningsområden på fasigheten Rörmokaren 

2. Planen ger möjligheter för verksamheter med 

användningen handel, kontor och industri. 

Tomtens storlek är ganska liten för de tidigare 

nämnda användningarna men läget är bra och 

den nya vägen kommer att ge ännu bättre läge 

och vändförhållanden för större lastbilar. 

Planen påverkar omgivningen positivt då 

trafiksäkerheten förbättras med den nya vägen. 

Ja om ge-bana byggs ut som i illustrationen. 

säkerheten för cykeltrafikanter blir då bättre. 

Nej 

Nej 

Bedömning 

MKB~checklista • Förslag till detaljplan för del av Rörmokaren 2 och 3 m.fl., Karlshamn 3

2013-02-27 

Dnr: 2011/1115.214 

vara varaktigt är stor. 

b) påverkans totaleffekt, 

c) påverkans gränsöverskridande art, 

d) riskerna för människors hälsa eller för miljön, 

e) påverkans storlek och fysiska omfattning, 

Totaleffekten är att betrakta som mindre. 

Ingen negativ påverkan förväntas. 


Påverkan bedöms som mindre. 

n vilken betydelse och sårbarhet som det 

påverkade området har på grund av intensiv 

markanvändning, överskridna miljökvalitetsnormer, 

kulturarvet eller speciella särdrag i naturen, och 

Plangenomförandet bedöms inte innebära intensiv 

markanvändning eller överskridande av 

miljökvalitetsnormer. Området är inte av vikt för 

kulturarvet och har inga specifika särdrag. 

g) påverkan på områden eller natur som har 

erkänd nationell, gemenskaps- eller internationell 

skyddsstatus. 


ställningstagande 

Ett genomförande av detaljplanen bedöms få betydande miljöpåverkan. 

En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 4 kap. 34 §planoch bygglagen 

(PBL) erfordras. 

Ett genomförande av detaljplanen bedöms inte få betydande miljöpåverkan. En 

miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 4 kap. 34 §planoch bygglagen (PBL) 

erfordras inte. Miljökonsekvenserna redovisas i planbeskrivningen. 

X 

Miljöbalken, MB 

(Kursivt inom parentes är dokumenthänvisningar) 

Frågeställningar Ja Nej Kommentarer 

Kap. 3 

Berör ett genomförande av planen: 

1 ' stora opåverkade Nej 

områden, enligt§ 2? 

(Kommunens översiktsplan) 

2. Ekologiskt särskilt känsliga Nej 

områden, enligt~ 3? 

MKB-checklista • Förslag till detaljplan för del av Rörmokaren 2 och 3m. fl., Karlshamn 4

2013-02-27 

Dnr: 2011/1115.214 

(Kommunens översiktsplan, 

kommunens naturvårdsprogram, 

skogsstyrelsensnyckelbiotop-och 

sumpskogsinventering) 

3. Jord- och skogsbruks mark, 

enligt§ 4? 

(Kommunens översiktsplan 

länsstyrelsens klassning av 

jordbruksmark, skogsstyrelsens 

översiktliga skogsinventering, 

kommunens naturvårdsinriktade 

skoqsbruksp/an) 

4. Mark- och vattenområden 

med betydelse för 

yrkesfiske- eller vattenbruk, 

enligt§ 5? 



med natur- och 

kulturvärden samt av 

betydelse för friluftslivet, 

enligt§ 6? 

(Kommunens översiktsplan, 

"Karlshamns innerstadsbebygge/se", 

kulturminnesvårdsprogrammet, § 38- 

område, kommunens 

naturvårdsprogram .J 

Se vidare under kap. 7MB. 


med värdefulla ämnen och 

material, enligt§ 7? 

(Kommunens översiktsplan, SGUinventeringar; 

grus, berg, morän) 


som är särskilt lämpade 

enligt § 8 för? 

a) Industriell produktion? 

b) Energiproduktion, energidistribution 

(nätkonsession 

och ledningsrätter för el- och 

energ·ldistribution) (Kommunens 

översiktsplanlp/anlagd mark)? 

c) Kommunikationer (vägar, 

järnvägar, sjöfart, luftfart, 

telekommunikationer, 

kollektivtratik)? 

d) Vattenförsörjning? 

e) Avfallshantering? 


Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

MKB~checklista • Förslag till detaljplan för del av Rörmokaren 2 och 3 m .fl. , Karlshamn 5

2013-02-27 

Dnr: 2011/1115.214 

som har betydelse för 

totalförsvaret, enligt§ 9? 


av riksintressen, enligt§ 5- 

B? Se nedan. 

(Kommunens Bversiktsp/an) 

a) Friluftsliv 

- Mörrumsåns dalgång, FK3 

- Hällaryds skärgård- 

Eriksberg - Tjärö- Järnavi k, 

FK4 

b) Naturvård 

- stensnäs- Elleholm, NK5 

- Mörrumsåns dalgång, NK6 

-l re- Loberget- Mieån, NK? 

- Eriksberg- Tjärö- Järnavik 

- Tärnö, NKB 

- Persgärde- Tattamåla, 

NK37 

- Stärnö, NK38 

c) Kulturmiliövård 

- Letesmåla, K3 

- Elleholm, K4 

- Mörrum, Karlshamn, K5 

- Karlshamns stad, Kastellet och 

Boön, K6 

- lre, K? 

- Djurtorp, KB 

d) Yrkesfiske 

- Området mellan inre 

trålgränsen och 

territorialvattengränsen samt 

angränsande del av 

Hanöbukten, Y3. 

e) EnergiQroduktion 

- Karlshamnsverket och 

Område norr om 

Munkahusviken 

- Område norr om 

Munkahusviken 

f) Siöfarl 

- Karlshamns djuphamn 

g) Järnväg 

- Blekinge Kustbana 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

MKB-checklista ~Förslag till detaljplan för del av Rörmokaren 2 och 3 m.fl. , Karlshamn 6

2013-02-2 7 

Dnr: 2011/1115.214 

h) Vägar 

-E 22 

- Länsväg 121 

i) Värdefulla ämnen, mineral 

- Diabas - Stärnö 

j) Totalförsvaret 

- Castellet 

- Stärnö 

k) Natura 2000-områden 

Se bilaga 1 till denna 

behovsbedömning. 

l) CW-områden (Convention of 

Wetl ands )/Ramsar -om råden 

- Blekinge skärgård 

- Mörrumsån - Pukaviksbukten 

Kap. 4 


1. Asnen med öar och 

strandområden och områdena 

söder därom, utmed 

Mörrumsån och vid sjön Mien 

till Pukaviksbukten och 

Listerlandet, enligt§ 2, där 

turismens och friluftslivets, 

främst det rörliga friluftslivets, 

intressen särskilt beaktas? 

2. Kustzonen, enligt§ 4, med 

begränsningar för fritidsbebyggelse? 


3. Mörrumsån, enligt§ 6, där 

vattenkraftverk samt 

vattenreglering eller vattenöverledning 

för kraftändamål 

inte får utföras? 

Kap. 5 

Iakttas gällande 

miljökvalitetsnormer? 

(Förordningarna om miljökvalitetsnormer; 

fisk- och musselvatten (SFS 2001:554), 

omgivningsbuller (SFS 2004:675), 

utomhus-/uff (SFS 2001:527) och 

vattenmiljö (SFS 2004:660).) 

Kap. 7 

Berör ett genomförande av planen 

områden med skydd? 

1. Allemansrätt 

Ja 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 


2013-02-27 

Dnr: 2011/1115.214 

2. Nationalpark Nej 

3. Naturreservat Nej 

4. Kulturreservat Nej 

5. Naturminnen Nej 

6. Biotopskyddsområden Nej 

7. Djur/växtskyddsområden Nej 

8. Strandskyddsområden Nej 

9. Miljöskyddsområden Nej 

1 O. Vattenskyddsområden Nej 

Kap 10. 

Omfattar planen mark- och 

vattenområden samt byggnader 

och anläggningar som är så 

förorenade att det kan medföra 

skada eller olägenhet för 

människors hälsa eller miljön? 

(Länsstyrelsens identifiering av förorenade 

områden.) 

(Ja) 

Området är noterat i Länsstyrelsens inventering av 

verksamheter, vilken haft till syfte att identifiera 

förorenande verksamheter och som därmed 

indikerar var förorenade områden kan finnas. På 

fastigheten Rörmokaren 1 har det identifierats 

mellanlag rings- och sorteringsstation för avfall. På 

fastigheten Rörmokaren 2 har det identifierats 

grafisk industri, verksamheten är dock ej inventerad. 

(Se tillhörande bild på nästa sida.) Nuvarande 

användning i plan är småindustri. De användningar 

som föreslås är handel, industri och kontor. Det 

kommer alltså att tillåtas liknande verksamheter i 

fortsättningen som tillåts nu. Den mest sannolika 

risk för förekomst av föroreningar i grafiska 

industrier bedöms vara rester/avlagringar som kan 

finnas kvar i avloppsledningar samt eventuella 

föroreningar i mark och vatten som härrör från otäta 

och läckande avloppsledningar. ( Länsstyrelsen i 

Hallands län, PM-2012-01-20, Inventering av 

förorenade områden inom grafisk industri.) 

Byggnaden på Rörmokaren 2 byggdes år 1986- 

1987. Ingen tidigare byggnation finns 

dokumenterad. Enligt muntlig källa på kommunen 

fanns innan byggnation fina päronträd på marken. 

Kontakt har tagits med Länsstyrelsen samt 

Miljöförbundet Blekinge Väst för att utreda om några 

kända olyckor skett, ingen sådan fakta har 

påträffats. På fastigheten Rörmokaren 3 har det 

identifierats tillverkning av plast-polyester. 

Enligt 4 kap 14 § PBL får kommunen bestämma att 

lov till en åtgärd som innebär en väsentlig ändring 

av markens användning endast får ges under 

förutsättning att 

markens lämplighet för bebyggande har säkerställts 

genom att en markförorening har avhjälpts eller en 

skydds- eller säkerhetsåtgärd har vidtagits på 

tomten. Detaljplanen kommer att reglera 


2013-02-27 

Dnr: 2011/1115.214 

föroreningar genom planbestämmelsen: Bygglov 

eller marklov får ej ges förrän markundersökning 

och eventuella erforderliga saneringar har 

genomförls. 

Någon bostadsbebyggelse tillåts ej inom planen. 

Övergripande miljömål 

Finns det någon risk att ett 

genomförande av planen 

åstadkommer effekter som: 

1. strider mot kommunens Nej 

lokala Agenda 21? 

2. strider mot nationella Nej 

miljömål? 

3. strider mot regionala Nej 

miljömål? 

4. strider mot kommunens Nej 

miljöledningssystem? 

5. Var för sig är begränsade Nej 

men tillsammans kan vara 

betydande? 

6. Kan orsaka skada på Nej 

människors hälsa, direkt eller 

indirekt? 

Övrigt 

Kommer verksamheter som planen Nej 

tillåter eller iordningställande! av 

planområdet att kräva anmälan 

eller tillstånd enligt miljöbalken? 

Plan- och bygg/agen, PBL 


Frågeställningar Ja Nej 

Kap.2 

Kan ett genomförande av planen: 

1. Medföra avsevärd förändring av 

mark- eller vattenanvändningen 

i området, enligt§ 2? 

Nej 

Kommentar 

Fastigheten är redan bebyggd med 

verksamhetslokaler. 

MKBMchecklista • Förslag till detaljplan för del av Rörmokaren 2 och 3m. fl., Karlshamn 9

2013-02-27 

Dnr: 2011/1115.214 

2. Innebära påverkan, enligt§ 5, 

på de boendes och övrigas 

hälsa på grund av: 

a) Radonförekomst? Nej 

(Radonkarta, radon register) 

b) Klimatologiska faktorer? Nej 

solförhållanden 

Vindförhållanden 

Förändringar i luftrörelser, 

luftfuktighet, temperatur eller 

klimat (regionalt eller lokalt)? 

c) Trafikbuller? Nej Bostadsbebyggelse tillåts ej i planen. 

(Trafikbullerkartor, trafikr~kningar, 

bullerberokningar) 

Väg 

Järnväg 

Sjöfart 

d) Övrigt buller? Nej 

Externt industribuller 

Motorsport 

Skjutbana 

Annat buller 

e) Vibrationer/skakningar? 

0 Störning i "tyst miljö"? Nej 

MKB-checklista ·Förslag till detaljplan för del av Rörmokaren 2 och 3 m.fl. , Karlshamn 10

2013-02-27 

Dnr: 201111115.214 

g) Vattenföroreningar l Nej 

förändringar J vattenföretag? 

Förändringar av 

grundvattenkvaliten? 

Förändring av flödesriktningen 

för grundvatten? 

Minskning av vattentillgången i 

någon yt- eller grund vattentäkt? 

Förändrade infiltrationsförhållanden, 

avrinning eller 

dräneringsmönster med risk för 

översvämning/uttorkning? 

Förändringar i dagvattenomhändertagandet 

och/eller 

ytvattenkvalilen (bakteriologiskt 

eller kemiskt, temperatur och 

omblandning)? 

Förändring av flöde, riktning 

eller strömförhållanden eller 

påverkan på strandlinjen i något 

vattendrag, sjö eller havsområde? 

Krävs tillstånd för vattenverksamhet? 

h) Luftföroreningar? Nej En ny väg kommer att byggas men då trafiken 

Väsentliga luftutsläpp eller 

kommer att flyta smidigare och att det blir färre 

försämring av luftkvaliten? 

vändningar kommer troligtvis luftutsläppen att bli 

Obehaglig lukt? 

mindre. 

i) Förekomst av elektriska/ Nej 

magnetiska fält? 

(Kommunens översiktsplan vad gäller 

kraftledningars dragning.) 

j) Störande ljussken? Nej 

k) Närhet till djurhållning? Nej 

("Djurhållning och bosläderkunskapsöversikt 

för samhällsplanering 

i Blekinge län') 

3. Innebära risk, enligt§ 6, för: 

(Geotekniska utredningar, "Bättre 

plats för arbete" etc.) 

a) Brand och explosion? Nej 

b) Utsläpp av särskilt miljö- (Nej) Den mest sannolika risk för förekomst av 

och hälsofarliga ämnen vid 

föroreningar bedöms vara rester/avlagringar som 

händelse av olycka? 

kan finnas kvar i avloppsledningar samt eventuella 

föroreningar i mark och vatten som härrör från 

otäta och läckande avloppsledningar. Kontakt har 

MKB~checklista • Förslag till detaljplan för del av Rörmokaren 2 och 3 m.fl. , Karlshamn 11

2013-02-27 

Dnr: 2011/1115.214 

tagits med Miljöförbundet Blekinge Väst samt 

Länsstyrelsen men ingen ytterligare information 

finns om något utsläpp eller olycka. 

c) Att människor utsätts för 

hälsofara inklusive mental 

ohälsa? 

d) Försämrad trafiksäkerhet? 

- Ge-trafik 

- Fordonssirafik 

- Parkering etc. 

e) Olyckor i samband med 

transporter av farligt gods? 

(Karta; transportvägar farligt 

gods) 

D Instabilitet i markförhållandena 

eller de 

geologiska grundförhållandena? 

- Skred 

- Ras 

- sättningar etc. 

g) Skada eller förändring av 

någon värdefull geologisk 

formation? 

h) Erosion? 

i) Förändrade 

sedimentationsförhållanden 

i vattendrag, sjö eller 

havsområde? 

j) Att befintl'lg miljöstörande 

verksamhet i omgivningen 

kan ha negativ inverkan på 

projektet? 

4. Medföra påverkan, enligt§ 6, 

på: 

a) stads- och landskapsbilden? 

- Fysiska ingrepp/tillförs nya 

element? 

- Försämring av någon vacker 

utblick/viktig siktlinje eller 

stadsbilds- eller landskapsmässigt 

skönhetsvärde? 

- Betydande förändring vad gäller 

sammanhanget med 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Trafiksäkerheten ökas med den nya vägen. 


2013-02-27 

Dnr: 2011/1115.214 

omgivningen (bebyggelsehistoria, 

skala, struktur etc.)? 

- Skapas någon otrygg stadseller 

landskaps miljö? 

b) Natur- och kulturvärden? 

- Betydande förändringar i 

antalet eller sammansättningen 

av växtarter eller växtsamhällen? 

- Betydande förändringar i 

närmiljön, på grönstrukturen? 

- Minskning i antal av någon 

unik, sällsynt eller hotad växtart 

eller växtsamhälle? 

- Införande av någon ny växtart? 

- Sämre möjligheter att använda 

området i forsknings- eller 

undervisningssyfte? 

- Betydande förändringar av 


av djurarter i området 

(däggdjur, fåglar, fiskar, reptiler, 

skaldjur, insekter)? 

- Minskning i antalet av någon 

unik, sällsynt eller hotad 

djurart? 

- Införande av nya djurarter i 

området, eller verka som gräns 

för djurens förflyttningar och 

rörelser? 

- Försämring av fiskevatten eller 

jaktmarker? 

Nej 

Lag om kulturminnen m m 

Frågeställningar 

Kap.2 


Fasta fornlämningar enligt § 1; 

a) Gravar, gravbyggnader och 

gravfält samt kyrkogårdar och 

andra begravningsplatser? 

Ja 

Nej 

Nej 

Kommentar 


2013-02-27 

Dnr: 2011/1115.214 

b) Resta stenar samt stenar och 

bergytor med inskrifter, 

symboler, märken och bilder 

samt andra ristningar eller 

målningar? 

c) Kors och minnesvårdar? 

d) Samlingsplatser för 

rättskipning, kult, handel och 

andra allmänna ändamål? 

e) Lämningar av bostäder, 

boplatser och arbetsplatser 

samt kulturlager som 

uppkommit vid bruket av 

sådana bostäder eller platser, 

liksom lämningar efter arbetsliv 

och näringsfång? 

D Ruiner av borgar, slott, kloster, 

kyrkobyggnader och försvarsanläggningar 

samt av andra 

märkliga byggnader och 

byggnadsverk? 

g) Färdvägar och broar, hamnanläggningar, 

vårdkasar, 

vägmärken, sjömärken och 

likartade anläggningar för 

samfärdsel samt gränsmärken 

och labyrinter? 

h) Skeppsvrak, om minst 

etthundra år kan antas ha gått 

sedan skeppet blev vrak? 

i) Naturbildningar till vilka 

ålderdomliga bruk, sägner eller 

märkliga historiska minnen är 

knutna liksom lämningar efter 

äldre folkliQ kult? 

Kap. 3 


1. Byggnadsmi~ne 

Kap.4 


1. Kyrkliga kulturminnen 

(Kulturhistoriska värden i kyrkobyggnader, 

kyrkotomter, kyrkliga inventarier och 

begravningsplatser.) 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

MKB~checkllsta • Förslag till detaljplan för del av Rörmokaren 2 och 3 m.fl., Karlshamn 14

2013-02-27 

Dnr: 2011/1115.214 


Behovsbedömningen har upprättats av planarkitekt Safi Ridbäck på stadsmiljöavdelningen, 

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Karlshamns kommun, i samråd med berörda kommunala ljänstemän och 

Miljöförbundet Blekinge väst. 

Karlshamn den 27 februari 2013 

Safi Ridbäck 

Planarkitekt 

Emina Kovacic 

stadsarkitekt 


2013-02-27 

Dnr: 2011/1115.214 

Bilaga 1 

Natura 2000-områden i Karlshamns kommun 

Loberget (fågeldirektiv) 

Tjärö-Bockön-Eriksberg (fågeldirektiv) 

Bellevueparken (habitatdirektiv) 

Boarp (habitatdirektiv) 

Bockön-Mjöön (habitatdirektiv) 

Bökemåla (habitatdirektiv) 

Elleholm norra (habitatdirektiv) 

Elleholm (habitatdirektiv) 

Eriksberg (habitatdirektiv) 

Fölsö (habitatdirektiv) 

Grimsmåla (habitatdirektiv) 

Hjärtsjömåla (habitatdirektiv) 

Härnäs (habitatdirektiv) 

lre (habitatdirektiv) 

Kvallåkra (habitatdirektiv) 

Käringahejan (habitatdirektiv) 

Loberget (habitatdirektiv) 

Långasjönäs (habitatdirektiv) 

Persgärde (habitatdirektiv) 

Ringamåla (habitatdirektiv) 

Slänsmåla (habitatdirektiv) 

Strömma (habitatdirektiv) 

Stärnö (habitatdirektiv) 

Tattarnåla (habitatdirektiv) 

Tjärö (habitatdirektiv) 

Tärnö-Harö-Brorsö (habitatdirektiv) 

Tärnä-Yttre Ekö (habitatdirektiv) 

Mörrumsån (habitatdirektiv) 

Pukaviksbukten (habitatdirektiv) 

Öjasjömåla (habitatdirektiv) 

Östra Kvallåkra (habitatdirektiv) 

MKB-check!ista • Förslag till detaljplan för del av Rörmokaren 2 och 3 m.fl., Karlshamn 16

LANTMÄTERIET 

l " " ' L. @W@@ ·wl 1-mowwl I&&•®®W•wl 

Fastighetsförteckning 

2012-11-20 

Ärendenummer 

K12510 

Handläggare 

Marka Karkulehto 

Sida 1 

Ärende 

Fastighetsförteckning till detaljplan för del av Rörmokaren 2 och 3 m.fl. 

Kommun: Karlshamn 

-· --- ................ ............. .......... .. ....... ·-=---:=-=-·= ..-= 

.... ===-:= ....... =: 

Fastigheter inom området 

..,........ 

___ .. ___ 

.....:::: 

...... = ..... 

...... = 

Län: Blekinge 

:::::: .. === ..... =. ...-.. := 

.....:::::: 

....:::::: 

...... :::::: ..... ::::::. =-=-=-=---=--=--=---=·····= 

..-= 

..--- 

Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Övrigt 

_ .., ..... ~-----------........................... ~---... --..------.........-------------.........................., ___........................................ ~---------- 

Karlshamn 6:1 

Karlshamns Kommun 

374 81 KARLSHAMN 

Rörmokaren 2 

Rörmokaren 3 

Karlshamnsfastigheter AB 



Boktryckargalan AB 

Boktryckarg 1 


Rättigheter inom området 

Beteckning på kartan 

• Lr 1082-86/44.1 

Lr 1082-90/24.1 

-----------,~---- 

Ägare/innehavare, adress 

·---------l 


Karlshamns Energiverk AB 

Box 174 



Karlshamns Energiverk AB 

Box 174 


Ändamål 

starkström 

Fjärrvärme 

....... ___ .... , ............ - ... -----------------·- 

Fastigheter utanför området 

Beteckning på kartan Ägare/ iunehavare, adress Övrigt 

, ___ ................ ______ ...................... _--+---~---.. ---------- ------------------ 

Fräsaren4 

Alfa I Bjuv Försäljnings AB 

Box 217 

291 23 KRISTIANST AD 

Fräsarens 

Marita Kristilla Karlsson 

Boktryckargalan 6 


l------------------+-----------............................... -------------1 

Per Göran Tord Ingesson 

Johansson 

Boktryckargalan 6 

374 32 KARLSHAMN

LANTMÄTERIET 

2012-11-20 

Sida 2 

Aktbilaga 

Fastigheter utanför området 

-- 

Beteckning på kartan Ägare/ innehavare, adress 

Rörmokaren l 

----·· -- 



Övrigt 

Fastighetsförteckningen upprättad av 

Marka Karkulehto

FOLK 

PARKEN 

x 6228400 

--- 

+ 

61 

+ 

x 6228300 

~ 

~ 

g 

\uDD~)_..-- + 

', ~ 

_.J._ 

+t0_93 +10.23 +:_5~- .- 

- _:~~------- - - -\ C-1-_:;:l--=--~T---=:L"=r=~r~-l~~-____l .. __ ; c:~~~, 

--r- 

''"''l:'>----KÄRLSHAMN el 112 ·- -~ @'~1LRJ ~ ~~\ ' ·,, 

L 2 3 4 

1 

//--.....; -~,, 

~~ 6 1 o * ' \ E . ~),T\ ,, 

:J 2 "" ' 0, 

~ s 

~ 

'(fOLK 

\PAR~ 

':-. 2 

-_\\ 

\\ 

'.\ ', 

• 

~ 

t~ 

Byggnad 

Tomtmark 

Slänter 

Väg, Lokalgata 

Skala 1 :1000 

O 10 20 30 40 50 100m 

GRUNDKARTA 

över RÖRMOKAREN 2 och 3 m fl 

inom Karlshamns kommun 

Grundkartan är upprättad år 2012 

Fastighetsredovisningen avser förhållandena 2012-11-2 

JanSoens>On 

M>tnini\SingenjOr 

Koordinatsystem i plan = SWEREF 99 15 00 

Koordinatsystem i höjd"' RH 00 

Mätklass Il 

Kartskala 1: 1000 

Beteckningar till grundkartan 

KARLSHAMN 

FILEN 

6:1 

~ 

• 

2 

+ 

1:8JE:'l 

c::::J 

Traktgräns 

Gr§ns fiir fastighet eller S

PLANBESTÄMMELSER 

Föjande gamar ioom områden med nedanstående beteckningar_ Endast angiven 

amriindning och ulformning är tmaten_ Best:ammelsenrtan beteckning gällednom hela 

planomr3del 

FOLK 

PARKEN 

GRÄNSER 

Planområdesgriins 

-- - --- AnvändningSlJräns 

- - - -- Egenskapsgräns 

ANVÄNDNING AV MARK OCH VA'ITEN 

Allmänna platser 

--- 

x 6228400 

/ 

l LOKA 

l P-PI 

.GATA 

l Lokalimfik 

ATS l Parkering 

Kvartersmark 

ll!lliiiBIIlll 

Smol Industri, Kontor och Handel 

UTNY'IT JANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING 

e.2500 Slörsta bruttoarea I m'ovan mark 

~ 

BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE 

tnrt:mm~n :E; ;:;:~;:~@ 

=~'=' 

Marken fär inte bebyggas 

Marken skam vara tillgänglig fOr allmänna underjordiska ledningar 

MARKENS ANORDNANDE (utformning av 

kvartersmark) 

Mark och vegetation 

parkeri-lg 

Parkerlogsplats skall finnas 

x 6228300 

l 

" 

+1152 

+11.85 --- ----· 

'ln"'~-a~~-----------KARLsHAMN 

\llutl"~------- 

/ 61 o 

* 

J112+ 

~ 

~ 

§ 

+Hl 93 +10.23 +9.5? 

,~~~~~~i_-·-~_=r=-~r=~l--_~------~-~~~~~~\;: 

~M§ "\ E m·' 

___ -_\· 

__ ___ 

J y EJ,J::; ' \ •. 2 ~\ \0.\ 

Skala 1:1000 

~ 

§ 

~OLK 

'\.PARK 

\ 2 

\\ 

-,\ 

O 10 20 30 40 50 100m 

\\ 

'\ 

PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE 

Utformning 

 

HögSta totalhöJ! i meter 

ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER 

Ändrad lovplikt, lov med villkor 

Lov ~Il åtgän:!er fär endas! geo under ffirutsätlning alt mar!cef\S lämplighet !Or bebyggelse har 

säkerställts genom att en markfOrorening har avhjälpts ellaren skydds- eller säkerhetsåtgärd 

harvidtagils 

GRUNDKARTA 

över RÖRMOKAREN 2 och 3m fl 

inom Karlshamns kommun 

Grundk;>rtan är upprättad år 2012 

Fastighetsredovisni11gen avserförhållandena 2012-11-20 

JanSvensson 

Matningsingenjör 

Koordinatsystem i plan= SWEREF 9915 00 

Koordinatsystem i höjd"' RH 00 

Mätklass Il 

Kartskala 1: 1000 

Beteckningar ti!l grundkartan 

KARlSHAMN 

FILEN 

6:1 

Le 

+ 

~E::l 

Traktgräns 

Grans för fustighet eller samfällighet 

Grans för servitut, ledningsrätt 

Traktnamn 

Kvartersnamn med registernummer 

Registernummer för fastighet 

Ledningsrätt 

Polygonpunkt 

Höjdfixpunkt 

Rutnätskryss 

Bostadshus resp uthus efter husliv 

Byggnad i allmänhet efter husliv 

Skärmtak 

'' ~ 

l l l l l 

0 ' 

* 

• 

Avvägd höjd 

Staket, plank resp häck 

stenmur, stödmur 

V~g, gångstig 

Slänt 

Enstaka träd, barr resp löv 

Barrskog, lövskog 

Belysningsstolpe 

Samrädsbeslut 

Planen ;;, upprättad 

enligt planoch 

bygglagen {PBL) 

Instans Datum 

BN 

Godi


119 


§ 74 2012/400 

Antagande av detaljplan för del av fastigheterna Smörblomman 10 m.fl. 


att anta förslag till detaljplan för del av fastigheterna Smörblomman l O m.fl 

enligt 5 kap 27 §planoch bygglagen (2010:900). 


Planområdet är beläget i den östra delen av Karlshamns stad, norr om Bodestorpsvägen 

och avgränsas i söder av Skogsvägen och befintliga fastigheter inom kvarteret 

Smörblomman i övriga riktningar. Syftet med planläggningen är att möjliggöra en 

utbyggnad av tre en bostadshus på del av fastigheterna Smörblomman l O och 

Karlshamn 4:1 med anslutning från Skogsvägen. 


• Byggnadsnänmdens protokoll2013-03-20. 

• Planhandlingar 




Byggnadsnänmden

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL 8 

Byggnadsnänmden 2013-03-20 

§54 2007/1499.214 

Detaljplan för del av fastigheten Smörblomman 10, Karlshamn, 

Karlshamns kommun, Blekinge län- beslut om antagande 

Byggnadsnämndens beslut 

att godkänna av stadsmiljöavdelningen upprättat granslmingsutlåtande, daterat 

2013-03-20 

att godkfuma av stadsmiljöavdelningen upprättat förslag till antagandehandling, 

daterad 2013-03-20 

att byggnadsnänmden godkänner förslaget till detaljplan och överlämnar 

detsanm1a till konummfi.illmäktige med anhållan om antagande enligt 5 kap. 27 

§ planoch bygglagen (20 l 0:900). 

Information 

Ytterligare ett yttrande, inkommit till stadsmiljöavdelningen 2013-03-11, 

redovisas för nfunnden men tas inte med i granskningsutlåtandet då det 

inkommit efter granskningsperiodens slut 2013-03-01. 


Syftet med pla11läggningen är att möjliggöra en utbyggnad av tre enbostadshus 

på del av fastigheterna Smörblomman lO och Karlshamn 4:1 med allslutning 

från skogsvägen. Pla11en har varit föremål för granslming enligt 5 kap. 18 § 

planoch bygglagen (20 l 0:900) under tiden 4 februari- l mars 2013 och ett 

granskningsutlåtande har upprättats. 


o A:ntagandehandlingar, daterade 2013-03-20 (seda11 tidigare beslutade 

handlingar så som MKB-checklista skickas inte ut men fim1s att tillgå på 

stadsmiljöavdelningen) 


l'rotokollet ska skickas till 


Per Ola Clemedtson, Skogsstigen l lA, 374 37 Karlshamn 


La11dskapsarkitekt A1ma Terning


Tillhör byggnadsnämndens 

B esl ut.i?P. !.-.?. :A?:2-. 9.. § ... §..1. ......... 

Handläggare: Anna Terning 

2013-03-04 

2007/1499.214 

Detaljplan fdr del av fastigheten Smörblomman 10, Karlshamn, 

Karlshamns kommun, Blekinge län- beslut om antagande 


Syftet med planläggningen är att möjliggöra en utbyggnad av tre 

en bostadshus på del av fastigheterna Smörbionunan l O och Karlshanm 4: l 

med anslutning från skogsvägen. Planen har varit foremål for granskning 

enligt 5 kap. 18 §planoch bygglagen 2010:900, PBL, under tiden 4 febmari 

- l mars 2013 och ett granskningsutlåtande har upprättats. 

Redogörelse för ärendet 

Ansökan om planläggning for enbostadshus inkom 2007-12-21. 

Byggnadsnämnden ställde sig 2008-01-23 positiv till att planläggningen 

genomfors. Sökanden har upprättat avtal med kommunen angående del av 

den konununägda fastigheten Karlshamn 4:1, vilket fordröjt planarbetet 

Planavtal tecknades i december 2011. 

Hela planområdet är idag detaljplanelagt i detaljplan Al65. Den norra delen 

av området är planlagt som kvartersmark med bostadsändamål, medan den 

södra delen samt två konidorer, en i öst och en i väst, är planlagda som 

allmän platsmark, plantering. Syftet med planen är att möjliggöra for 

byggnation av tre enbostadshus, med anslutning från skogsvägen i söder. 

Arbetet med detaljplanen bedrivs enligt reglerna for normalt planfOrfarande 

med överhoppat programskede. 

Byggnadsnämnden beslutade 12-08-29, § 195, att samråd skulle genomforas 

kring planfOrsla get. Satmåd genomfordes under tiden l O september- 5 

oktober 2012. Samtliga, under satmådet, inkomna synpunkter finns återgivna 

och kommenterade i, av byggnadsnämnden, godkänd samrådsredogörelse, 

daterad 2013-01-23. 

Byggnadsnämnden beslutade 2013-01-23, § 5, att ställa ut planen for 

granskning. Granskning genomfordes under tiden 4 febmari- l mars 2013. 

Samtliga, under granskningen, inkomna synpunkter finns återgivna och 

kommenterade i av stadsmiljöavdelningen upprättat granskningsutlåtande 

daterat 2013-03-20. 

Ett beslutsunderlag for behovsbedömning/avgränsning av 

miljökonsekvensbeskrivning har upprättats. Samråd med Länsstyrelsen har 

genomfarts. Byggnadsnämnden beslutade 2012-08-29 § 195 att ett 

genomfOrande ~v detaljplanen inte bedöms få betydande milj ö påverkan i den

mening som avses i 4 kap 34 § planoch bygglagen och att en MKB därfår 

inte krävs. Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning. 


• Antagandehandlingar, daterade 2013-03-20 (sedan tidigare beslutade 

handlingar så som MKB-checklista skickas inte ut men finns att tillgå på 

stadsmilj öavdelningen) 



att godkänna av stadsmiljöavdelningen upprättat granskningsutlåtande, 

daterat 2013-03-20. 

att godkänna av stadsmiljöavdelningen upprättat fårslag till 

antagandehandling, daterad 2013-03-20. 

att byggnadsnämnden godkänner fårslaget till detaljplan och överlämnar 

detsamma till kommunfullmäktige med anhållan om antagande enligt 5 kap. 

27 § PBL 2010:900. 



Per Ola Clemedtson, skogsstigen l lA, 374 37 Karlshamn 


Landskapsarkitekt Anna Teming

~ 

KARLSHAMN 

2013-03-20 

Dnr: 2007/1499.214 

Antaga n d ehand l i ng 

Detaljplan för del av fastigheten Smörblomman 

1 O m .fl., Karlshamn, Karlshamns kommun, 

Blekinge län 

PLANBESKRIVNING 

Antagandehandling • Normalt planförfarande 

Samrådbeslut 

Granskningsbeslut 

Godkänd för antagande 

Antagandebeslut 

Laga kraft 

BN 2012-08-29 

BN 2013-01-23 

BN 2013-03-20 

KF 20XX-XX-XX 

20XX-XX-XX 

Kommunens handläggare: Anna Terning, landskapsarkitekt 

Stadsmi/jöavdelningen • Samhällsbyggnadsförvaltningen

2013-03-20 

An ta g a n d ehand lin g 

Innehållsförteckning 

Inledning 

Planprocessen 

Tidplan 

Handlingar 



Bakgrund 

Syfte och Huvuddrag 

Planens fårenlighet med 3, 4 och 5 kap. miljöbalken 

Plandata 

Läge 

Areal 




Detaljplaner, millådesbestämmelser och förordnanden 


Riksintressen 


Milj ö bedömning 


Förutsättningar, fårändringar och konsekvenser 

Markområden 


Gator och trafik 

Telmisk försörjning 






Avtal 



Gemensamhetsanläggning 

Ekonomislia frågor 

Planekonomi 


Resurshushållning 


3 

3 

3 

3 

3 

4 

4 

4 

4 

4 

4 

4 

4 

5 

5 

5 

5 

5 

6 

6 

6 

6 

6 

8 

11 

12 

13 

13 

13 

13 

13 

13 

14 

14 

14 

14 

14 

14 

14 

14 

2 Planbeskrivning • Detaljplan för del av Smörblomman 10 m.fl., Karlshamn


Inledning 

En planbeskrivning har till uppgift att beskriva hur planen ska förstås och genomföras. Den ska 

därför innehålla det illustrationsmaterial som behövs för att fårstå planen. 

Planbeskrivningen ska redovisa planeringsförutsättningarna, planens syfte, hur planen är avsedd 

att genomföras samt de överväganden som har legat till grund för planens utformning med 

hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser. Om planen avviker från 

översiktsplanen ska det anges på vilket sätt den i så fall gör det och skälen för avvikelsen. 

I planbeskrivningen ska det framgå vilka organisatoriska, tekniska, ekonomiska och 

fastighetsrättsliga åtgårder som behövs för att planen ska knnna genomföras på ett samordnat 

och ändamålsenligt sätt samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får för fastighetsägarna och 

andra berörda. 

Planprocessen 

Tidplan 

Planarbetet genomförs med normalt planförfarande. Programskedet har hoppats över med 

hänsyn till planens ringa omfattning och dess överensstämmelse med planeringsmålen i 

gällande översiktsplan. 

En preliminär tidplan har upprättats och ser ut som följer: 

• Upprätta samrådshandlingar juni/aug 2012 

• Beslut om samråd (BN) aug 2012 

• Samråd sept 2012 

• Upprätta granskningshandlingar okt-dec 2012 

• Beslut om granskning (BN) jan 2013 

• Granskning feb 2013 

• Godkännande för antagande (BN) april2013 

• Beslut om antagande (KF) juni 2013 

• Laga kraft tidigast 4 veckor efter antagande 

(BN) byggnadsnämnd, (KF) kommunfullmäktige 

Handlingar 


• Plankarta med bestämmelser, skala 1:1000, daterad 2013-03-20 

• Planbeskrivning, daterad 2013-03-20 

• Gnmdkarta, skala 1:1000, upprättad 2012, fastighetsredovisningen avser förhållandena 

2012-08-16, kontrollerad 2013-01-17 

• Samrådsredogörelse, daterad 2013-01-23 

• Granskningsutlåtande, daterat 2013-03-20 

• Fastighetsförteckning, daterad 2012-08-16, kontrollerad 2013-01-17 

• Beslutsunderlag för behovsbedömning/avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning, MKB, 

daterat 2012-08-29 

• Planutredning, daterad 2012-03-30 

• Trafikrälming, daterad 2012-11-22 

Planbeskrivning • Detaljplan för del av Smörblomman 1 O m .fl., Karlshamn 3

2013-03-20 



Bakgrund 

Ansökan om planläggning för enbostadshns inkom 2007-12-21. Byggnadsnätllilden ställde sig 

2008-01-23 positiv till att planläggning genomförs. Sökanden har upprättat avtal med 

kommunen angående del av fastigheten Karlshamn 4: l, vilket har fördröjt planarbetet 

Syfte och Huvuddrag 

Syftet med planläggningen är att möjliggöra en utbyggnad av tre enbostadshus på del av 

fastigheterna Smörblomman lO och Karlshanm 4: l med anslutning från Skogsvägen. 


De åtgärder som medges i detaljplanen bedöms inte: 

• stå i konflikt med de grundläggande bestämmelserna för hushållning med mark- och 

vattenområden (MB kap. 3) 

• stå i konflikt med de särskilda bestämmelserna fcir hushållning med mark och vatten fcir 

vissa otmåden i landet (MB kap. 4) 

• medverka till att miljökvalitetsnormerna överskrids (MB kap. 5) 

Se vidare bilagan "Beslutsunderlag för behovsbedömning/avgränsning av 

milj ökonsekvensbeskrivning, MKB". 

Plandata 

Läge 

Planområdet är beläget i den 

östra delen av Karlshamns 

stad, norr om 

Bodestorpsvägen. 

Planområdet avgränsas i söder 

av skogsvägen och befintliga 

fastigheter inom kvarteret 

Smörblomman i övriga 

riktningar. 

Areal 

Planotmådet utgör totalt 0,4 

ha. 0,25 ha hör till 

Smörblomman lO och 0,15 

ha hör till Karlshamn 4: l. 

Planområdets avgränsning i staden och i kvarteret Smörblomman. 


Smörblomman lO är privatägd. Karlshallll14:1 ägs av konnnunen. Det finns en upprättad 

överenskommelse mellan Karlshallllls kommun och fastighetsägaren till Smörblomman l O om 

att kommunen överlåter och försäljer berörd del av fastigheten Karlshamn 4: l, se vidare under 

rubriken "Avtal" på sidan 13. 

4 Planbeskrivning ·Detaljplan för del av Smörblomman 10 m.fi.,Karlshamn

Antagandehandlin g 2013-03-20 



Området omfattas av Översiktsplan 2007 Karlshamns kommun. I översiktsplanen anges 

kommunens viljeriktning avseende bostäder. Dessa utgörs bland annat av: 

• Att möjliggöra byggnation av 50 nya lägenbeter per år med stor variation av hustyper 

och upplåtelseformer. 

• Att arbeta för en attraktiv och god livsmiljö för alla människor oavsett kön, ålder och 

etnisk tillhörighet. 

• Att planera för bostadsbebyggelse i attraktiva lägen med god tillgänglighet till 

tätortsnära park- och naturområden, kollektivtrafik och service. 

• Att kommunen medverkar till att efterfrågan på byggklara tomter tillgodoses. 


Gällande detaljplan, Al65 - förslag till ändring i och utvidgning av stadsplanen för kv. 

Blåklinten och Smörblomman, är från år 1961. Planen medger bostadsändamål för 

Smörblomman l O med bestämmelse om att tomternas storlek ska vara minst 500 m 2 och att 

högst en fjärdedel av tomtarean får bebyggas. Husen ska uppföras fristående, med högst två 

våningar och en högsta höjd av 6,6 meter. Aktuell del av fastigheten Karlshamn 4: l utgörs i 

planen av allmän plats - plantering, park. 

Gällande detaljplan, A 165,/rån år 1961. 


I aktuellt planärende har ett programskede inte bedömts nödvändigt med hänsyu till planens 

ringa omfattning och begränsade påverkan på omgivningen. Intensionerna i planförslaget 

överensstämmer dessutom med planeringsmålen i gällande översiktsplan. 

Riksintressen 

Planområdet berör riksintresset högexploaterad kust. Några andra riksintressen berörs inte. 

Planbeskrivning • Detaljplan för del av Smörblomman 10 m.fi.,Karlshamn 5

2013-03-20 Antagandehand l i ng 

Föreslagen förändring och konsekvenser 

Inom planmmådet föreslås byggnation av maximalt tre enbostadshus. Den södra av de tre 

föreslagna tomtema ligger högt beläget och bebyggelsen här kotmner på grund av omgivande 

topografi att synas på långt avstånd. Då området ligger inom ett bebyggt kvarter anses det inte 

medföra någon betydande påverkan på riksintresset. 


Genomförandet av detaljplanen bedöms inte medföra att någon miljökvalitetsnorm överskrids. 


Kommunen, det vill säga byggnadsnämnden, som PBL-ansvarig är den som i första hand avgör 

om genomförandet av en detaljplan medför en "betydande miljöpåverkan". Kommunen ska 

alltså för VaJje enskild detaljplan bedöma om det krävs en miljökonsekvens beskrivning, MKB, 

samt fatta ett beslut i frågan. 

Byggnadsnämndens ställningstagande till behovet av en milj ökansekvensbeskrivning i aktuellt 

planärende är att ett genomförande av detaljplanen inte innebär någon betydande miljöpåverkan 

i den mening som avses i planoch bygglagen, PBL. ställningstagandet fattas av 

byggnadsnämnden i samband med beslut om samråd. Motiven till ställningstagandet framgår av 

handlingen "Beslutsunderlag för behovsbedömning/avgränsning av 

miljökonsekvens beskrivning, MKB ". 


Byggnadsnämnden ställde sig 2008-01-23 positiv till att planläggningen av Smörblomman lO 

mil genomförs och gav stadsmiljöavdelningen i uppdrag att upprätta detaljplan. Ett planavtal 

avseende planarbetet upprättades 2011-12-20 mellan Karlshanrns kommun och exploatören. 

Förutsättningar, förändringar och konsekvenser 

Markområden 

Natur och vegetation 

Marken inom planområdet är idag obebyggd och är 

till viss del parkmark enligt gällande detaljplan. 

Den södra delen är brant sluttande mot sydväst och 

marken här består till största delen av berg i dagen. 

I den norra delen är marken flackare med inslag av 

uppstickande bergspartier. En naturvärdesbedömning 

gjordes 2012-07-03 av Miljöförbundet 

Blekinge Väst. I denna kan läsas att: "Området 

består av hällmark med inslag av några äldre tallar, 

en och diverse yngre uppväxande lövträd som ek, 

björk, rönn och lönn. Där fanns mycket växter i 

fältskiktet med bland annat b j örnbär och flertalet 

trädgårdsväxter ... Området bedörns ha viss-a 

Norra delen av planområdet i bakgrunden syns 

befintlig bebyggelse norr om planområdet. 

naturvärden då en blomrik solexponerad hälhnark är en bra livsmiljö för många insekter. 

Avsaknaden av signalarter och rödlistade arter drar ner det bedömda värdet. På grund av både 

utslängt trädgårdsavfall och planterade trädgårdsväxter är mmådet inte av den karaktäristiska 

hällrnarkstypen. Området kan även tänlcas vara en typ av rekreationsotmåde för närboende i och 

med dess centrala läge.". 

Planområdet omfattar även två gröna korridorer 4-5 meter breda i öster och väster, som sträcker 

sig från parkmarken ut till de omkringliggande gatorna, Granliden och skogsstigen, se karta på 

nästa sida. Norra delen av den västra korridoren är idag oframkomlig då marken täcks av rester 

6 Planbeskrivning • Detaljplan för del av Smörblomman 10 m.fi.,Karlshamn

Antagand e ha ndllng 2013-03-20 

av sprängsten och är tätt bevuxen med ris, snår och 

träd. Den södra delen samt den östra korridoren är i 

stort sett helt ianspråktagna som tomtmark. Öster om 

planområdet ligger ett större sannnarrhängande 

grönområde. 


Parlanark kommer att tas i anspråk för bostadsbebyggelse 

och allmän platsmark kommer därmed att 

försvinna. 

Grönstrukturen inom planområdet. 

Konsekvenser 

Ianspråktagande av gröna ytor för bebyggelse inom staden ska alltid noga övervägas gentemot 

dess befintliga värden- rekreativa, ekologiska och strukturella. Aktuellt grönområde är litet och 

utgörs till stor del av en brant bergssida, som slutar i skogsvägen. Största delen av området är 

idag utpekat som bostadsområde i gällande detaljplan. Öster om kvarteret finns ett större 

grönområde tillgängligt för rekreation. 

De planlagda grönstråken som tänktes ha en sammankopplande funktion uppfyller idag inte sitt 

syfte för rekreation och därmed faller även områdets strukturella funlction. Avsaknaden av höga 

naturvärden med rödlistader arter och signalarter gör att en ändring till kvartersmark totalt sett 

inte bedöms få någon betydande påverkan. 

Det vore värdefullt för området om några av de befintliga träden kan bevaras vid genomförandet 

av planen. Särsldlt de äldre tallarna på bergssluttningen, men även någon ek inne i kvarteret 

vore värdefullt att bevara. Hänsyn måste dock tas till att trädens levnadsförhållande kan 

förändras vid exploatering och trädens existerande får inte gå ut över säkerheten. En bedömning 

måste göras på plats i exploateringsskedet om dessa träd kan bevaras utan att de påverkas 

negativt av den tillkommande bebyggelsen. 

Geotekniska förhållanden 


Stora delar av planområdet utgörs av berg i dagen och området varierar höjdmässigt från+ 26 

meter i sydväst till + 3 8 meter i öst. En geoteknisk utredning kommer att göras i samband med 

byggnation. Då exalct markhöjd är svår att bestämma innan markprojekteringen har startat 

regleras inte marknivån för bostadstomterna i detaljplan utan bedöms i ett marklov, enligt 9 kap 

11 § P BL. Intentionen i planarbetet har varit att bebyggelsen i den sydöstra delen ska byggas 

uppe på berget och att sprängning ska ske i så liten omfattning som möjligt för att bevara 

befintliga höjdförhållanden. Höjdförhållande för anslutningen och vändplanen beskrivs under 

rubriken "Angöring och parkering" på sidan 11. 

sydöstra delen utgörs till största delen av berg i dagen, som reser sig mot nordöst. 

Planbeskrivning • Detaljplan för del av Smörblomman 10 m.fi.,Karlshamn 7

2013-03-20 A n ta g a n d e h a n d l i n g 


h1gen kännedom om markföroreningar fiffils inom planområdets avgränsning. 

Radon 

På markradonöversiktskartan (SGU:s karta i skala l :50 000) ligger planområdet inte inom 

mmåde där risken för höga markradonhalter bedöms som förhöjd p g a risk för höga uranhalter i 

marken (uran> 8 ppm). Radonundersökning är inte gjord. Frågan regleras i planbestä1muelse: 

"Byggnader i vilka människor stadigvarande vistas skall utföras i radonskyddat utförande. ". 

Framtida klimatförändringar 

Ett framtida ändrat klimat kan ha havsnivåförändringar, extrema högvattenstånd samt ökad 

frekvens och intensitet av nederbördsmängder till följd. Förändringar i vatteffilivåer kan även ge 

upphov till erosion, ras och skred. Sedan 2008-01-0 l tillämpar Karlshanms kommun riktlin j er 

för grundläggningsnivå med hänsyn till havsnivåfårändringar. Riktlinjen iffilebär en lägsta 

tillåtna grundläggningshöjd på+ 2,50 meter i kommunens koordinatsystem för höjd (RH 00). 

Föreslagen fårändring och konsekvenser 

Marknivåer inom planområdet ligger på över 26 meter över havet och det fiffils ingen sjö eller å 

i närområdet. Området är därmed inte känsligt för höga vattenstånd. Planområdets sluttande 

topografi iffilebär att ökad frekvens och intensitet av nederbörd inte medför några problem för 

föreslagen bebyggelse. 

Fornlämningar 

Planområdet omfattas inte av fast fornlänming enligt Riksantikvarieämbetets register och inga 

kända fornlämningar fiffils inom planområdet Eventuella fynd i samband med 

anläggningsarbeten ska omgående anmälas tilllänsstyrelsen enligt bestämmelserna i 

kulturnliffileslagen. 


Bostäder och byggnadskultur 

Planområdet ligger i ett bostadskvarter medenbostadshus i 1,5-2 våningar. Omgivande 

bebyggelse varierar i karaktär och utseende. Torntema inom kvarteret ska enligt gällande 

detaljplan vara större än 500 m 2 och de flesta ligger storleksmässigt på knappt l 000 m 2 • Luckor i 

bebyggelsen i närliggande kvarter beror till stor del av bergsknallar. Ä ven nu aktuellt 

planområde utgörs till viss del av en sådan höjd. 


Detaljplanen iffilebär en komplettering av kvarteret med maximalt tre enbostadshus i två 

våningar. Två av tomterna föreslås iffile i kvarteret och en föreslås uppe på berget med tomt ner 

mot Skogsvägen. Tomternas storlek ska vara minst 600m 2 , vilket regleras genom bestämmelse 

på plankartan. Bebyggelsens totalhöjd regleras genom planbestämmelse till 6,6 meter i två 

våningar. Byggnadernas placering på tomten regleras genom bestämmelse: "Huvudbyggnader 

ska placeras minst 4,5 meter ji·ån tomtgränsen. Komplementbyggnader ska placeras minst 2 

meter från tomtgränsen eller med varandra sammanbyggas". I planområdets södra del finns 

förbud att bebyggas marken, förutom på en del i väster där uthus för sophanteringen får 

anordnas. 

Konsekvenser 

Detaljplan A 165 medger bostadsbebyggelse på hela fastigheten Smörblomman l O. 

Förändringen iffilebär därmed att obebyggd allmän platsmark tas i anspråk för en tomt och för 

anslutningsväg till tillkonmmnde tomter. 

8 Planbeskrivning • Detaljplan för del av Smörblomman 10 m.fl., Karlshamn

Antagandehand l i ng 2013-03-20 

Då den ena av de tre föreslagna tomtema ligger uppe på berget innebär detta att planerad 

bebyggelse här ligger högre än befintlig bebyggelse runt omkring, vilket medför insyn, särsldlt 

till närmsta grannen österut. De två tomtema i norr ligger i ungefärligjärnhöjd med 

fastigheterna norr om planområdet Inom stadskvarter ligger husen ofta tätt och viss insyn 

accepteras. Tomtemas beskaffenheter och den optimala placeringen av husen på tomterna, gör 

att tomtemas och husens framsidor kommer att vara vända mot söder och väster, det vill säga 

bort från närmast berörda fastigheter. 

Föreslagen tomt i söder med bostadshus uppe på berget kommer att innebära att ett nytt element 

tillfors stadsbilden. Då området redan är bebyggt med bostäder på exponerade lägen, kommer 

detta inte medföra någon påtaglig förändring. 

Verksamheter och service 

Det finns inga verksamheter inom planområdet eller i dess närhet. Samhällsservice finns 

tillgänglig i staden. Närmaste skola ligger ca 500 meter sydväst om och nännaste forskola ca 

550 meter norr om planområdet 


Det planeras inte några nya verksamheter eller ny service inom planområdet Fler boende i 

staden ger befintlig service ökat underlag. 

Lek, rekreation och naturmiljö 

Planområdet utgörs idag av allmän mark. Marken utgör ett visst värde som lekmöjligheter i 

naturmiljö för barn. Som tidigare nämnts fyller de två anslutningarna till Granliden och 

Skogsstigen inte sin funktion då de i stora delar är ianspråktagna som tomtmark och på något 

ställe inte är framkomliga. Någon lekplats finns inte inom planområdet Drygt200meter öster 

om planområdet finns ett större grönområde. 


Den obebyggda marken kommer att tas i anspråk för bebyggelse och bli privat tomtmark. 

Planbeskrivning • Detaljplan för del av Smörblomman 10 m.fl., Karlshamn 9


Konsekvenser 

Det finns tillgång till stora grönområden öster om planområdet som ger möjlighet tilllek och 

rekreation. 

Tillgänglighet 

Tomt som tas i anspråk för bebyggelse ska (om det inte är obefogat med hänsyn till terrängen 

och förhållandena i övrigt) knnna användas av personer med nedsatt rörelse- eller 

orienteringsförmåga. 

N uvarande förhållanden 

Idag är tillgängligheten till området för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga 

mycket dålig på grund av topografin. Topografin i hela området samt de omkringliggande 

kvarteren är mycket kuperad med många branta backar till följd. skogsvägen lutar mitt för 

planområdet med 15 %, vilket är betydligt mer än Trafikverket rekommenderar för gator med 

god standard. 

Föreslagen forändring 

Föreslagen byggnation kommer förses med anslutning via Skogsvägen. Korsningen kommer att 

ligga i snedlutning på grund av Skogsvägens starka lutning. Se även rubriken "Gator och 

trafik". Anslutningsvägen till planområdet kommer att ligga i backe, men ska placeras på sådant 

sätt att den fciljer topografin och dänned blir så flack som möjligt. 

Till tomten uppe på berget föreslås hiss ordnas som komplement till trappor från den 

gemensamma infarten. 

Konsekvenser 

Tillgängligheten i området är inte lätt att lösa på grund av rådande topografi och det är svårt för 

rörelsehindrade att idag på ett fritt sätt röra sig i omgivningarna. Föreslagen bebyggelse ska 

anpassas utifrån tillgänglighetsaspekter så långt det är möjligt. 

Trygghet, säkerhet och folkhälsa 

Utifrån brottsförebyggande synvinkel är det angeläget att ta hänsyn till det som kallas 

sitnationell brottsprevention. Det innefattar de åtgärder som minskar antalet situationer som kan 

resultera i brottslighet. Det kan till exempel handla om att göra brotten svårare att utföra och att 

öka risken för upptäckt. 

Exempel på brottsförebyggande åtgärder är att undvika dålig belysning som kan skapa mörka 

platser och upplevas som obehagliga. Dålig belysning kan även främja möjligheten att begå 

brott just där. Tråuga passager bör belysas och eventuellt planeras så att en viss överblick kan 

ske från närbelägna bostäder. Det är viktigt att försöka undvika "döda vinklar och vrån". 

Höga häckar, plank, uthus/fänåd utmed cykel- och promenadstråk och vid sittplatser kan skapa 

otrygghet när man passerar och ge möjlighet till obehagliga situationer. 

Gällande krav vad det gäller utrymningsvägar och räddningsfordons framkomlighet skall 

beaktas i bygglovskedet 

Barn och ungdomar 

Förenta Nationernas Barnkonvention och frågeställningar som rör barn och barnens bästa är 

ständigt närvarande under planeringsarbetet då de är en fömtsättning för god stads- och 

samhällsbyggnad. Barnkonventionens beaktande säkerställs också genom remissförfarandet 

under planprocessen. Nämnden för barn, ungdom och skola och gymnasienämnden får 

planhandlingar tillsända under samråds- och granskningstiden. 

1 o Planbeskrivning • Detaljplan för del av Smörblomman 10 m.fi.,Karlshamn

Antagand e ha n d l i ng 2013-03-20 

Gator och trafik 

Gatunät 

Planområdet når man från B odetorpsvägen via Dalgången och Skogsvägen. Både Dalgången 

och skogsvägen är lokalgator som endast servar de bostadskvarter som ligger i stadsdelen, 

vilket innebär att trafikmängderna här är måttliga. En trafikräkning gjordes under en vecka i 

november 2012, se resultatet i tabellen på sidan 11. 

Tabellen nedan visar på trafikmängden, motorfordon samt cyklister, på Skogsvägen (punkten l 

på kartbilden) och Dalgången (punkten 2 på kartbilden). Trafikräkningen visar att 

trafikmängden på skogsvägen är mycket låg. Det ska beaktas att mätningen gjordes i november, 

vilket inte är den årstid då det finns flest cyklister. Vädret var dock rimligt och framkomligheten 

god vid tidpunkten för räkningen. 

Traflkräkni01~, november 2012 

Gata skogsvägen Dalgången 

Antal fordon/dygn 113 505 

Andellastbilar 1% 2% 

Antal cyldister 80 216 

Medelhastighet 25 km/h 26 km/h 

Föreslagen fOrändring och konsekvenser 

Det genomsnittliga värdet på den trafikalstring som varje hushåll bidrar med är 4-5 

trafikrörelser per dygn och hushåll. Med tre nya hushåll beräknas trafikmängden därmed öka 

med maximalt 15 trafikrörelser per dygn. Föreslagen bebyggelse medför därmed ingen 

betydande förändring av trafikbelastningen på befintligt gatunät. 

Gång- och cykelvägnät 

Det finns inga utpekade gång- och cykelvägar i planområdets närhet. Gatorna är av den karaktär 

och har så pass låga trafikmängder att cykeltrafiken kan samsas med övrig trafik. Boende i 

Skogsborg tar sig med cykel via Skogsvägen till och från centrum och tågstationen, vilket leder 

till relativt många cyklister. För gående finns det trottoarer på de flesta gator. 


Föreslagen bebyggelse innebär ingen förändring på gång- och cykel vägnätet. God sikt bör 

säkerställas i den planerade tillfartens anslutning till Skogsvägen för att på så sätt synliggöra 

eventuella cyklister. Här bör uppmärksammas att även låga objekt kan vara siktskymmande på 

grund av skogsvägens branta lutning. 

Angöring och parkering 

En anslutning från Skogsvägen till planerade tomter måste anordnas. Liknande anslutningsgator 

ses runt om i omkiingliggande kvarter, till exempel Klintvägen, Högliden och Smala vägen. 

Samtliga dessa gator servar fyra enbostadshus. 


Planerad anslutning till planområdet ska följa topografm så långt det är möjligt för bästa 

tillgänglighet och kommer att luta ca 5 %för att klara av höjdsldllnaden mellan Sicagsvägen och 

planerad vändplats. För anslutningsvägen har, på plankartan, föreskriven höjd över nollplanet 

angetts till +29 meter i söder och +31,5 meter i norr. Mötet mellan vändplatsen i norr och 

intilliggande fastighet i väster, Ringblomman 2, måste beaktas vid utformningen. 

Höjdskillnaden ska behandlas på sådant sätt att dagvatten från planområdet inte belastar 

Ringblomman 2. Eventuellt måste kantstöd användas. 

Då Skogsvägen är relativt brant, 15 %, i partiet för tillfartsvägens anslutning skapas en 

snedlutning i korsningen. För att skapa en så god anslutning som möjligt bör ett vilaplan 

Planbeskrivning • Detaljplan för del av Smörblomman 10 m.fl., Karlshamn 11


anordnas på anslutningsgatan norr om korsningen. Anslutningen ligger cirka 40 meter väster om 

backkrönet och med tanke på att skyltad hastighet är 30 km/h ger detta tillräckligt god sikt i 

anslutningspunkten. Trafikmätningen visar att medelhastigheten på skogsvägen är 25 km/h, 

vilket ger än bättre förutsättningar. Parkering ska ske på egen tomt. 

skogsvägens branta lutning gör att även låga föremål i vägens närhet skymmer sikten på 

skogsvägen från tillfarten. Detta bör beaktas med tanke på vegetation, postlådor och dylikt. 

Allmän platsmark och viss kvartersmark tas i anspråk får ny tillfart. 

Kollektivtrafik 

Det firms flera busshållplatser på Bodetorpsvägen, söder om planområdet, och Erik 

Dahlbergsvägen, väster om planområdet, som trafikeras av flertalet busslinjer. Från planområdet 

till tågstationen är det drygt en kilometer. 


Aktuellt planförslag irmebär ingen fårändring för kollektivtrafiken. 

Störningar 

I dagsläget fnms det inga störningar inom eller i närheten av planområdet 


Under genomförandetiden kan viss störning uppkomma i fonn av buller och oljud från 

byggarbetsplatsen. Viss sprängning kommer också att ske, vilket kan medföra vibrationer. 

Dessa störningar är dock inget kontinuerligt, utan uppkommer endast under begränsad tid under 

exploateringsskedet 


Vatten, avlopp och dagvatten 

Planområdet ligger inom kommunens verksamhetsområde för de allmänna vatten-, spillvattenoch 

dagvattenanläggningarna. 


Planerad byggnation fårutsätts kurma koppla på det kommunala V A-systemet i Sicagsvägen vid 

korsningen med Hö gliden. Då tillfart och yta för sophantering utformas som en 

gemensamhetsanläggning föreslås samma förfarande avseende V A-ledningarna inom 

levartersmark Förbindelsepunkt upprättas av V A-enheten strax utanför området. Omedelbart 

irmanför förbindelsepwlkt ska av VA-enheten godkänd mätarbrunn för vatten sättas. I 

förbindelsepunkten övergår ansvaret från kommunen till fastighetsägarna. 

Konsekvenser 

Det finns risk för att vattentrycket i de högst planerade byggnaderna kmnmer att bli lågt. 

Fastighetsägaren ska själv ombesölja, genom VA-installation i fastigheten, att tillräckligt 

vattentryck och vattenmängd säkerställs. 

Då marken till stora delar består av berg i dagen, är det svårt för dagvatten att infiltreras. Det är 

dock en fördel om dagvattnet kan fördröjas på egen tomtirman det leds nt i kommunens 

ledningssystem. 

Avfall 

Området ingår i hämtningsområde för hushållsavfall. Uppsamlingsntrynune för avfall anpassas 

och utrustas för källsortering och omhändertagande av avfall enligt kommunens råd och 

anvisningar. Uppsamlingsplatsen skall vara lättillgänglig för hämtningsfordon och bör anordnas 

som gemensamhetsanläggning vid Skogsvägen, då planerad vändplats inom planområdet är för 

liten. 

12 Planbeskrivning • Detaljplan för del av Smörblomman 1 O m.fl., Karlshamn

Antaga n d ehandl i ng 2013-03-20 

Planen medför att ett nytt hämtningsställe längs med Skogsvägen skapas. 

Värme 

Hur föreslagen bebyggelse värms upp är inget som regleras i plan. 

El 

Elförsöljning finns utbyggd i området och kan kopplas på i skogsvägen alternativt Granliden. 

Koncessionshavare är Karlshanms Energi AB. 


Planerad byggnation förutsätts knnna koppla på det befintliga systemet och medför därmed inga 

konsekvenser. 

Tele 

TeliaSonera Skanova Access AB är huvudman för teleanläggningar. Befintliga luftledningar 

korsar de två föreslagna tomtema i norr. 

Föreslagen forändring och konsekvenser 

Om befintliga luftledningar måste tas bort eller flyttas ska detta bekostas av exploatören. 

Planerad byggnation forutsätts knnna koppla på det befintliga systemet. 



Genomförandetiden föreslås till 15 år från den dag planen vinner laga kraft. 


Inom planområdet föreslås ingen allmän plats. 



Karlshanms kommun ansvarar för arbetet med detaljplanen i enlighet med tecknat planavtal 

med fastighetsägaren. 

Kommunen är huvudman för allmänna vattenoch avloppsledningar och svarar för drift och 

underhåll fram till anvisad forbindelsepuukt. Kommunen ansvarar för tillhandahållande av 

anslutningspunkt för vattenoch avloppsledningar. Omedelbart innanför förbindelsepunkt ska 

av V A-enheten godkänd målarbrunn för vatten sättas. J fdrbindelsepuukten övergår ansvaret 

från kommunen till fastighetsägarna. 

Den enskilda fastighetsägaren ansvarar för byggande, anläggande, drift och underhåll av egna 

byggnader och anläggningar samt egen mark inom kvartersmark och inom den egna 

fastighetens gränser. Markägaren ansvarar också för och bekostar eventuella ändringar av 

ledningsdragning inom den egna fastigheten. Karlshamn Energi AB är huvudman for allmänna 

elledningar och fjärrvärmeledningar. TeliaSonera Slcanova Access AB är huvudman för 

teleanläggningar. 

Avtal 

Planavtal har upprättats mellan Karlsharuns kommun och fastighetsägaren. Exploateringsavtal 

bör upprättas mellan exploatören/fastighetsägaren och kommunen där V A-frågorna regleras. 

MellanKarlshanms kommun och fastighetsägaren till Smörblomman lO, nedan kallad 

exploatören, finns en upprättad överenskommelse om att kommunen överlåter och försälj er ca 

Planbeskrivning • Detaljplan för del av Smörblomman 10 m.fL, Karlshamn 13

2013-03-20 Antaga n d e ha n d l in g 

1400 kvm av Karlshamn 4: l till exploatören. Överenskommelsen är godkänd av 

kommunstyrelsen och forutsätter att en planändring kan ske, då Karlshanm 4: l vid 

överenskommelsens upprättande var planlagd som alhnän platsmark Det är kommunens 

intention att privatpersoner inte ska äga allmän platsmark Exploatören tillträder otmådet när 

fastighetsbildningen vunnit laga kraft. 



Planförslaget innebär att berörd del av fastigheten Karlsha11111 4: l (ca O, 15 ha) genom 

fastighetsreglering överförs till fastigheten Smörblomman 10. Från Smörblomman lO (ca 0,25 

ha) och avstyckas tre villatomter för bostadsändamål enligt planförslaget Exploatören initierar 

och bekostar fastighetsreglering och fastighetsbildning inför fcirsäljning. Några ingrepp kommer 

inte att göras på övriga intilliggande fastigheter. 

Smörblomman l O har tidigare varit tomtindelad, men år 1975 styckades fastigheten av och 

Smörblomman 11 bildades. På grund av detta ingrepp kan det antas att det inte längre finns 

någon gällande tomtindelning för Smörblomman 10. 

Gemensamhetsanläggning 

Förutsättningar fcir gemensamhetsanläggning för väg, V A-ledningar och för eventuell byggnad 

fcir sophantering skapas genom planen. 


Planekonomi 

Kostnaderna för arbetet med detaljplanen betalas av exploatören. Dessa kostnader regleras i ett 

upprättat och undertecknat avtalmellan kommunen och exploatören. 


Allt byggande, anläggande, drift och underhåll av byggnader och anläggningar bekostas av 

exploatöreniden enskilde fastighetsägaren. Eventuell flytt av ledningar inom kvartersmark med 

hänsyn till åtgärd (byggnation etc) initierad av exploatören bekostas av densamme. 

Fastighetsreglering som innebär att ytterligare fastigheter bildas kan komma att föranleda 

anslutningskostnader för el och V A. För dessa kostnader ansvarar den enskilde fastighetsägaren. 

Eventuella kostnader föranledda av speciella grundläggningsförhållanden, förekomst av 

markföroreningar eller höga radonhalter kon1111er att belasta bygglovssökanden/den enskilde 

fastighetsägaren. 

Resurshushållning 

I planen förslagen bebyggelse konm1er att utnytga befintlig telmisk infrastruktur, vilket ur 

resursutnyttjandeperspektiv är mycket positivt. 


Planbeskrivningen har upprättats av Amm Teming, stadsmiljöavdelningen, i samråd med övriga 

berörda kon1111unala tjänstemän. 

Karlshamn den 20 mars, 2013 

Anna Terning 

Landskapsarkitekt 

Emina Kovacic 

Stadsarldtekt 

14 

Planbeskrivning ·Detaljplan för del av Smörblomman 10 m.fl., Karlshamn

~ 

KARLSHAMN 

Sida 1 (21) 

2013-03-20 

Dnr: 2007/1499.214 

Antaga n d ehandl i n g 

Detaljplan för del av fastigheten Smörblomman 1 O 

m. fl., Karlshamn, Karlshamns kommun, Blekinge län 

GRANSKNINGSUTLATANDE 

Granskningsförfarandet 

Detaljplaneförslaget har varit fOremål för granskning från och med den 4 februari till och 

med l mars 2013. Handlingarna fanns tillgängliga för granskning i Samhällsbyggnadsförvaltningens 

lokaler i Rådhuset i Karlshamn. Delar av granskningsmaterialet har även presenterats 

på Karlshamns kommuns hemsida, under adressen: www.karlshamn.se/planer. 

Kungörelse om granskning anslogs på kommunens anslagstavla fredagen den l februari 

2013 och infördes i ortstidningarna lördagen den 2 februari 2013. Underrättelse om granskningen, 

d v s kungörelsen, sändes torsdagen den 31 januari 2013 till kända sakägare enligt 

fastighetsförteckning daterad den 17 januari 2013 och andra som bedömts ha ett väsentligt 

intresse av planförslaget. Före granskningen sändes kopia på handlingar hörande till planförslaget 

till Länsstyrelsen i Blekinge län samt övriga enligt sändlista. 

Synpunkter före granskningen 

Yttranden inkomna i samband med samrådet finns refererade och kommenterade i av byggnadsnämnden 

godkänd samrådsredogörelse, daterad den 23 januari 2013. 

Inkomna yttranden under granskningstiden 

I samband med gransk_ningen inkom totalt 36 yttranden. Dessa sammanfattas nedan och 

kommentarer ges med kursiv text. Yttranden finns tillgängliga på stadsmiljöavdelningen. 


l. Länsstyrelsen i Blekinge län 

2. Kommunstyrelsen 

3. Utbildningsförvaltningen 

4. Fritidsnämnden 

5. Socialnämnden 

6. Svenska Stadsnät Karlshamn AB 

7. TeliaSonera Simnova Access AB 

8. Blekinge museum 

synpunkter 


inget ;;ttt erinra 




synpunkter 


Granskningsutlåtande • Detaljplan för del av Smörblomman 10m. fl., Karlshamn 1

2013-03-20 

Antagandeh andll n g 

9. Region Blekinge 

10. Polismyndigheten 

Il. Karlshamns energi 

12. E. ON Elnät Sverige AB 

13. Svenska Kraftnät 

synpunkter 


synpunkter 



Enskilda 

14. Eva Lena Strandberg och Mårten Wiren, Ringblomman 2 

15. Bengt Bergman, Blåklinten 4 

16. Bengt och Maj-Lis Bergman, Blåklinten 4 

17. Hans och Lars Persson, S tensötan 7 

18. Tina Isaksson, Stensötan l 

19. Mats Olsson och Britt-Marie Dahlman, Förgätmigejen 4 

20. Rolf och Anne-Marie Jansson, Blåklinten Il 

21. Rolf J ans son, Blåklinten Il 

22. Rolf Jansson, Blåklinten Il 

23. Birgitta Johansson och Axel Ende, Smörblomman 3 

24. Anna-Karin Janerus och Patrik Håkansson, Blåklinten l 

25. Göran och Eva Dahlström, Smörblomman 11 

26. Pia Brorsson, Blåklinten 2 

27. Christer Lindell, Sicagsborg 25 

28. Marie och Christer Hörnbäck, Stensötan 5 

29. Göran och Sivan Petersson, Ringblomman 4 

30. Fredrik Adenholm, Smörblomman 2 

31. Sven Svensson, Blåklinten 9 

32. Carin och Erwin Pleininger, Vitsippan 9 

33. Filip Olsson, Ringblomman l 

34. Leif Gustafsson, Förgätmigejen 6 

35. Lars-Göran och Susanne Andersson 

36. Kjell och Regina Eriksson, Blåklinten 5 

synpunkter 

synpunkter 

synpunkter 

synpunkter 

synpunkter 

synpunkter 

synpunkter 

synpunkter 

synpunkter 

synpunkter 

synpunkter 

synpunkter 

synpunkter 

synpunkter 

synpunkter 

synpunkter 

synpunkter 

synpunkter 

synpunkter 

synpunkter 

synpunkter 

synpunkter 

synpunkter 

Yttranden från myndigheter, organisationer, föreningar 

och företag 

1. Länsstyrelsen i Blekinge län (yttrande inkom den 4 mars 2013) 

Den föreslagna detaUplanen bedöms inte aktualisera några frågor som kan föranleda 

prövning enligt planoch bygglagen 11 kap lO §, vad gäller riksintressen, mellankommunala 

frågor, miljökvalitetsnormer, hälsa och säkerhet, strandskydd eller risken för 

olyckor, översvämning eller erosion. 

Kommentarer: Noteras. 

2. Kommunstyrelsen (yttrande inkom den 26 februari 2013) 

Inget att erinra mot planförslaget. 


2 Granskningsutlåtande • Detaljplan för del av Smörblomman 10m. fl., Karlshamn

Antagandehandling - Normalt förfarande 2013-03-20 

3. Utbildningsförvaltningen (yttrande inkom den 4 februari 2013) 

Inga synpunkter. 


4. Fritidsnämnden (yttrande inkom den 8 februari 2013) 

Inga synpunkter. 


5. Socialnämnden (yttrande inkom den 4 mars 2013) 

Avstår från att avge synpunkter. 


6. Svenska stadsnät Karlshamn AB (yttrande inkom den 31 januari 2013) 

Inget att erinra. 


7. TeliaSonera Skanova Access AB (yttrande inkom den 7 februari 2013) 

TeliaSonera Skanova Access AB har i samrådsförfarandet påtalat att de har en luftledning 

över två av fastigheterna. 

Eftersom det finns inskrivet i samrådsredogörelsen att markägaren ansvarar för och bekostar 

eventuella ändringar inom egna fastigheten, har TeliaSonera Skanova Access AB inget ytterligare 

att erinra mot rubricerad detaljplan. 


8. Blekinge museum (yttrande inkom den 1 februari 2013) 



9. Region Blekinge (yttrande inkom den 18 februari 2013) 

Region Blekinge är ny kollektivtrafikmyndighet 

Region Bleldnge bedömer att detaljplaneändringen inte medför förändringar i behov av kollektivtrafik 

och har därför inga invändningar mot planförslaget. 

Som ytterligare information kan nämnas att ingen ny busstrafik planeras närmare området. 

Det angivna planområdet har ett avstånd på ca 500 meter till busshållplats på Erik Dahlbergsvägen, 

därför är tillgång till gång- och cykelväg viktig. 

Granskningsutlåtande • Detaljplan för del av Smörblomman 1 O m. fl., Karlshamn 

3

2013-03-20 Antagandehandling-Normalt förfarande 

Kommentarer: Noteras. Trcifikmängden på Skogsvägen och Dalgången kan inte anses 

så hög att det motiverar särskild cykelväg. Trottoar finns på den ena sidan av 

Skogsvägen och Dalgången. 

10.Polismyndigheten (yttrande inkom den 18 februari 2013) 

Inga synpunkter på rubricerat ärende. 


11.Karlshamns energi (yttrande inkom den 20 februari 2013) 

Brrbostadshusen kan ansluta till vårt befintliga elnät i Skogsvägen alternativt Granliden. 

Kommentarer: Noteras, uppgifterna tillfogas planhandlingen 

12.E.ON Elnät Sverige AB (yttrande inkom den 26 februari, 2013) 

Inget att erima. 


13.Svenska Kraftnät (yttrande inkom den 27 februari 2013) 




14. Eva Lena Strandberg och Mårten Wiren, Ringblomman 2 (yttrande 

inkom den 22 februari 2013) 

Kommentar: Nedan redovisas ett likalydande yttrande som har inkommit ijlera exemplar. 

Svaren och kommentarerna gäller därmed till samtliga som inkommit med 

detta yttrande. För övriga som lämnat samma yttrande ges hänvisning till denna 

punkt. 

Undertecknade lämnade i oktober 2012 synpunkter på utarbetat förslag till detaljplan. Därefter 

har förslaget modifierats något men kvarstår i väsentliga delar. Vi vidhåller vår tidigare 

uppfattning som vi lämnade i oktober och som inte beaktats i det aktuella förslaget. Dessa 

kan sammanfattas enligt följande: 

• Att ta i anspråk allmän platsmark för privata ändamål protesterar vi emot. Skogsvägen 

liksom Dalgångsområdet lider brist på allmänna, gemensamma grönytor i närområdet. Att 

nu exploatera ett av dessa fåtaliga grönområden för tillfarter till planerad villabebyggelse 

på tre nya fastigheter ser vi som ytterst olyckligt. 



Kommentar: Detta är ett beslut som kommunstyrelsen har tagit vid upprättande av 

överlåtandeavtal. Förtätning inom staden ses som positivt dels för att det möjliggör 

för fler bostäder i attraktiva lägen och dels för att det finns många samordningsfördelar 

med att bygga i ett redan utvecklat område i jämförelse med i ett obebyggt. 

Dock måste värdet av grönområdet alltid ställas mot värdet av den nya bebyggelsen. 

• Att förtäta bebyggelsen i det starkt kuperade området skulle medföra stora ingrepp i den 

genuina naturmiljön så att områdets karaktär av 40-talsmiljö skulle gå f6rlorad. Just denna 

miljö där bebyggelsen anpassats till natur- och bergformationer är unik och bör bevaras. 

En av fastigheterna kommer enligt förslaget att bebyggas på en bergformation och kommer 

därmed att utgöra ett dominerande inslag inte bara i gatubilden utan kommer även att 

synas vida omkring som nytt landmärke för tätorten. 

Kommentar: I planhandlingarnaframgår intentionen med denföreslagna bebyggelsen 

i söder som planeras uppe på berget och därmed kommer att utgöra ett nytt 

element i stadsbilden. Området är redan bebyggt med bostäder på exponerade lägen 

och kommer därmed inte medföra någon påtaglig förändring. En placering uppe på 

berget innebär att så stora delar av berget som möjligt ska vara kvar. 

• Tillgänglighetsproblematiken i området förringas genomgående i planförslaget liksom 

konsekvenserna av en ökad trafikering av smala gator som på sina sträckor helt saknar 

trottoar såsom mellan Pengabergsvägen och Granliden. Vi ifrågasätter om handikappolitiska 

hänsyn fullt ut tagits i planeringsarbetet i enlighet med Boverkets byggregler, BBR. 

Har handikappföreningarnas synpunkter inhämtats på ett planförslag som i så stor utsträckning 

riskerar att exkludera personer med fysisk funktionsnedsättning. 

Kommentar: Planarbetetföljer reglerna i planoch bygg/agen, PBL, inte i BER. 

BER ska dock efterföljas i bygglovsskede t. Planen har utformats med möjlighet att 

ordna planerade tomter för personer med nedsatt rörlighet enligt 2 kap 6 § 7 P BL 

2010:900. Handikapporganisationernas "Boråd" är remissinstans för alla detaljplaner 

i Karlshamns kommun. "B orådet" har inte inkommit med några synpunkter 

på planförs laget. 

• För att bebygga de tre områdena krävs omfattande sprängningsarbeten i ett redan tättbebyggt 

område. Vi anser att kommunen förringar riskerna med detta och inte fullt ut beaktar 

vår uttryckliga rädsla för de skador som sådana sprängningar kan medföra på våra fastigheter. 

Vi salmar en ödmjukhet inför naturen och de naturliga förutsättningar och gränser 

som ges för vår samexistens. 

Kommentar: Den största delen av planområdet har sedan tidigare ansetts lämplig 

att bebygga, se detaljplanen A165. Sprängningsarbeten sker dagligdags inom känsliga 

områden och det finns väl utvecklade tekniker för detta ändamål. Att det krävs 

sprängning är därmed i sig inte skäl till att inte gå vidare med nu aktuellt planarbet 

e. 

• Vi protesterar mot en väganslutning till tre fastigheter i en brant backe (15 % lutning) och 

så nära backkrönet. Att motivera en sådan riskabel anslutning med att en annan lilmande 

tillfart redan finns i backen är bara dumt. Den befintliga anslutningen ligger längre från 

backkrönet och planerades i en tid när trafikintensiteten var helt annorlunda. Från Dal- 


2013-03-20 Antagandehandling -Normalt förfarande 

gången gör trafiken idag en högersväng mitt i backen inpå den befintliga anslutningen 

medan infart till den planerade infarten kommer att ske med västersväng just före backkrönet. 

Att med den kunskap vi idag har om trafikrisker, avsiktligt planera en sådan utfart 

är att förringa risken för personskador i närmiljön. 

Kommentar: Trafikmängden på Skogsvägen är liten och hastigheten är låg. Med 

dessaförutsättningar och detfaktum att anslutningen ligger tillräckligt långtfrån 

backkrönet, ca 40 meter, för att siktförhållanden kan ses som goda har kommunens 

trafikingenjör bedömt att föreslagen placering av anslutningen är möjlig. 

• Genomfartstrafiken på den aktuella delen av skogsvägen utgörs i stor utsträckning av cyklister 

på väg till och från tätortens centrala delar. Att göra en trafikmätning i november i 

en brant backe där halkrisk då kan föreligga, ger inte någon realistisk bild av det gängse 

trafiklägeL 

Kommentar: I planbeskrivningen har tidpunkten för Irqfikräkningen uppmärksammats 

och det poängteras att mätningen inte gjorts under den årstid då det finns flest 

cyklister. Vädret var dock rimligt ochframkomligheten god vid mätningstillfälle t. 

• Behov av aktuell nybyggnation i ontrådet saknas eftersom det finns flera fastigheter i området 

som sedan länge är till salu. Om nybyggnation ändå ska ske varför väljs då inte 

andra områden med enklare topografi, bättre tillgänglighet som inte kräver så omfattande 

sprängningsarbeten med förödande och varaktiga ingrepp i natur och landskapsbild. 

Kommentar: Planläggningen är inte initierad av kommunen utan av en privat fastighetsägare 

och alla har rätt att få sin sak prövad. Det finns flera nyligen detaljplanelagda 

områden i kommunen. En detaljplan är ett långsiktigt dokument som, i 

det här fallet, skapar möjligheter tillfler bostadshus och ger byggrätt. Planen medför 

inte ett krav på att området måste bebyggas. Att det finns flera hus till salu i området 

är inget som i sig visar på en sämre marknad då det är ont om obebyggda 

tomter inom staden och dessa därför är eftertraktade. 

• Trafikmiljön är redan idag inte optimalt säker. Dalgången är en stadsdel som planerades 

och bebyggdes i en tid när trafikintensiteten var helt mmorlundajämfört med idag. Gatorna 

är smala och på vissa sträckor bl.a. på Dalgångens nord-sydliga sträckning mellan 

Pengabergsvägen och Granliden saknas helt trottoar. I förslaget saknar vi en redovisning 

av hur säkerheten för främst gång- och cykeltrafikanter ska tillgodoses om nu trafikmängden 

i området medges öka som en konsekvens av den planerade utökningen med tre nya 

fastigheter. 

Kommentar: Trafiken kommer att öka med cirka tolv trafikrörelser per dygn. Denna 

ökningföranleder inte några trafiksäkerhetsåtgärder i området. 

15.Bengt Bergman, Blåklinten 4 (yttrande inkom den 22 januari 2013) 

(Yttrandet är här förkortat och endast delar rörande planområdet är beskrivet nedan. Yttrandet 

i sin helhet, med bifogade bilder, finns att tillgå på stadsmiljöavdelningen) 

l 39 år har gått och tyckt att bergstoppen vid Skogsvägen (Smörblomman) varit så vacker. 

Först nu har jag npptäckt med kamerans hjälp att toppen är fylld med bilder av människor och 


Antagandehandling ~ Normalt förfarande 2013-03-20 

djur. De är utmejslade medjärn och har nog en gång varit målade för att synas. Bilderna kan 

ha varit en del av att markera ägande, försvar, släktregister eller ha haft informationsuppgifter 

-den tidens tidningar, böcker, foton, TV, data o.s.v. 

Karlshamns längsta och brantaste backe bör ha varit bra ur försvarssynpunkt åt väster. Att 

området heter Skogsborg är logiskt. Borgens stenbilder bör vara ca 2000 år gamla. Slagg och 

grönaktiga metallrester kan eventuellt tyda på metallframställning eller brandgrav. Skidbacken 

åt andra hållet kunde också erbjuda bra försvarsläge åt öster. Lodräta stup, ca lO meter, 

bör ha gett bra skydd åt söder. Denna plats bör ha varit den tidens skyddsrum- bevara höjden. 

Bevara bergskonsten på Skogsborg- ett kulturarv sedan 2000 år! Bevara bergstoppen! 

Kommentarer: Vid kontrollerande av ovanstående uppgifter med Blekinge museum 

framkom att det intefinns beläggför att Karlshamn skulle vara extra berikat med 

bilder i sten. Det finns inga registrerade jjmdigheter i området. 

16. Bengt och Maj-Lis Bergman, Blåklinten 4 (yttrande inkom den 27 februari 

2013) 

Se det likalydande yttrandet under punkt 14. Bengt Bergman inkom även samtidigt med ett 

eget yttrande enligt nedan. 

Att en mängd porträtt i sten finns på bergssidan mot skogsvägen borde vara tillräckligt skäl 

för att freda och bevara i alla fall detta parti. Foton av bilderna är inlämnade till er (finns tillgängliga 

på stadsmi/jöavdelningen, handläggarens kommentar). Bilderna i klippan är gjorda 

av människohand inhuggna med j ärnverktyg. Troligen är de ca 2000 år gamla. Syftet med 

bilderna skulle kunna ha varit att ge moraliskt stöd åt de som behövt skydd uppe på toppen på 

Skogsborg. Att det fanns försvarare av berget då är gripande. Att bilderna just nu blivit upptäckta 

är märkligt- när berget blivit utsatt för ett nytt hot, liksom bilderna. 

De som gjorde bilderna i Karlshamn gjorde det för att berätta sin historia. Den är så intressant 

och märklig att den kan komma att förändra vår syn på vår och västvärldens historia under 

perioden krf- l 000 e.kr. Karlshamn har potential att bli ett bildningscentrum för bilder i 

sten. Hit skulle man kunna komma från världens alla hörn och sen återvända och upptäcka sin 

historia i bilderna i sin hemtrakt. 

Väljer man här att spränga bort vår kulturhistoria gör man sig själv och kommande generationer 

arvslösa. 

Kommentar: Se kommentar till nr 15. 

17.Hans och Lars Persson, stensötan 7 (yttrande inkom den 22 februari 

2013) 

Se det likalydande yttrandet under punkt 14. 

18. Tina Isaksson, stensötan 1 (yttrande inkom den 22 februari 2013) 




19.Mats Olsson och Britt-Marie Dahlman, Förgätmigejen 4 (yttrande inkom 

den 22 februari 2013) 


20.Rolf och Anne-Marie Jansson, Blåklinten 11 (yttrande inkom den 25 

februari 2013) 


21. Rolf Jansson, Blåklinten 11 (yttrande inkom den 25 februari 2013) 

Beträffande ny plan för området Smörblonnnan-Blåklinten måste jag överklaga densamma. 

Jag har bott i och bebyggt huset på fastigheten Karlshamn Blåklinten 11 sedan 1964 och har 

älskat området i det skick som det är idag, med en del träd och viss parkmark. Att göra en ny 

plan för området vid Skogsvägen orsakar stora problem, helst vintertid, på grund av stora 

snövallar och parkerade bilar. 

Då området mest består av berg och sten torde sprängningar orsaka stora problem för kringboende. 

Varför exploatera detta område när ett flertal hus i närliggande område varit ute till 

försäljning men dock ej kanunit till avslut? 

Jag förutsätter att detaljplanen ej godkännes. 

Kommentar: PlaYiförslaget måste ,för att kunna överklagas, vinna laga kraft. Det 

gör det först sedan kommunfullmäktige beslutat anta detaljplanen efter att det har 

varit ute för synpunkter genom samråd och granskning. 

Den tillkommande trafiken bedöms inte medföra betydande påverkan på rådande 

förhållande. Hur snöröjningen sköts är inget som vi kan påverka genom detaljplanen 

utan åligger gatuenheten. 

Sprängningsarbeten sker dagligdags inom känsliga områden och det finns väl utvecklade 

tekniker för detta ändamål. Det innebär viss risk, men denna är mycket 

svårbedömd. Den som utför sprängningsarbetena har ett stort ansvar för att det utförs 

på ett korrekt sätt och i åtagandet ingår besiktning både före och efter sprängningarna 

för dokumentation av grunder, fasader m. m. Detta sker som en försäkring 

för attföretaget inte ska bli skadeståndskyldigaför eventuellt existerande skador. 

Det är viktigt att de som u(för sprängningsarbetena vet om att det finns bergvärmeborror 

i området. Idagfinns även tekniker där man spräcker istället för att spränga, 

vilket inte medför vibrationer på samma sätt som sprängning. 

Obebyggda tomter inom staden är eftertraktade och en detaljplan är ett långsiktigt 

dokument. Se även kommentar till nr 12. 

22.Rolf Jansson, Blåklinten 11 (yttrande inkom den 25 februari 2013) 

Då planändringen kommer att ske gällande fastigheterna Blåk1inten/smörblomn1an vill jag 

erinra er om att jag för 15 år sedan hade för avsikt att köpa in området mellan fastigheterna. 

Ansökan avslogs på grund av att en ny plan krävdes och ej heller att ett arrende av tomtbiten 



gick att ordna. Området har vi vårdat och skött om hela tiden vi bott här, dock har de som 

önskat utnyttja genomfarten ej hindrats. 

Kommentar: Detta yttrande har ursprungligen lämnats till fastighetskontoret, som 

sedan lämnat det vidare till Stadsmiljöavdelningen, därför tas det upp och bemöts 

som ett yttrande i planläggningen för Smörblomman l O m.fl. 

Allmän platsmarkfår inte köpas inför privat bruk utan att planändring sker. Den 

allmänna platsmarken ska vara till för allmänheten och ägs i området idag av kommunen. 

Den får därmed inte privatiseras, då det kan skapa osäkerhet om att marken 

får beträdas. De södra delarna av korridorerna ingår i det avtal om överlåtelse av 

mark som exploatören upprätlat med kommunstyrelsen. För att möjliggöra att genom 

inköp tillfoga även övriga delar av dessa gröna korridorer till privata fastigheter 

planeras dessa nu som kvartersmark Det finns idag inte något avtal om hur detta 

köp ska gå tillväga och hur marken ska delas mellan olika intressenter utan det 

kommer att avgöras genom en lantmäteriförrättning. Många av fastighetsgränserna 

inom kvarteret har bestämts genom en tidigare tomtindelning. Denna tomtindelning 

måste upphävas innan ändring av fastigheterna kan göras, vilket sker genom en 

process som liknar detaljplaneprocess en. 

23.Birgitta Johansson och Axel Ende, Smörblomman 3 (yttrande inkom 

den 25 januari 2013) 

Vi emotsätter oss all byggnation på Smörblomman l O. Vi hänvisar till tidigare uttalande 

2006. 

Kommentar: Fastighetsägaren till Smörblomman JO ansökte 2007-07-08 omförhandsbeskedför 

att få bygga tre enbostadshus på fastigheten. J det ärendet hördes 

bland annat grannarna, som gavs möjlighet att yttra sig. Axel Ende ställde sig då 

negativ tillföreslagen byggnation. Denna planläggning är ett eget ärende och lämnade 

yttranden till förhandsförfrågan ligger inte med som grund i planärendet. 

Smörblomman l O är ju redan bebyggd! Med tanke på att tomten i övrigt är klassad som grönområde 

blir vi förundrade över detaljplanen som plötsligt dyker upp trots tidigare inlaga och 

beslut. 

Kommentar: Fastigheten Smörblomman l O är inte klassad som grönområde, utan 

helafatigheten är kvartersmark med bostadsändamål. Den del av planområdet som 

berörs av fastigheten Karlshamn 4: l är i dagsläget dock allmän plats, parkmark 

och denna föreslås ändras till kvartersmark med bostads ändamål. 

Då det är fråga om två relativt stora fastigheter i anslutning till oss som planeras att byggas 

kommer vår utsikt att avsevärt försämras. Det kommer att saknas luftighet inom området. 

Därmed medför det en värdeminskning för vår fastighet. 

Kommentar: Utsiktenfrån Smörblomman 3 kommer att förändras, men redan idag 

finns det enligt gällande plan byggrätt för bostadsändamål på Smörblomman l O. 

Med tanke på det dåliga resultatet att skapa nya arbetstillfållen blir vi åter förundrade över 

varför attraktiva bostäder ska byggas. Är det inte bättre att kommunen arbetar först med att 


2013-03-20 Antagandehandling- Normalt förfarande 

skapa attraktiva arbetstillfallen innan attraktiva bostäder byggs? Om dessa nu blir så speciellt 

attraktiva med tanke på att dessa mä1miskor som skulle bo här får leva i mörleret då de skuggas 

både i söder och öster av ett högt berg. Barnvänligheten bör också ifrågasättas. 

Kommentar: Planarbetet är initierat och bekostas av den privatafastighetsägaren 

till Smörblomman l O. Kommunen ställer sig positiv till att redan existerande bostadsområden 

i centrala, attraktiva lägen förtätas. 

24.Anna-Karin Janerus och Patrik Håkansson, Blåklinten 1 (yttrande inkom 

den 26 februari 2013) 


25. Göran och Eva Dahlström, Smörblomman 11 (yttrande inkom den 26 



26.Pia Brorsson, Blåklinten 2 (yttrande inkom den 26 februari 2013) 


27.Christer Lindell, Skogsborg 25 (yttrande inkom den 27 februari 2013) 


28.Marie och Christer Hörn bäck, stensötan 5 (yttrande inkom den 27 februari 

2013) 


29.Göran och Sivan Petersson, Ringblomman 4 (yttrande inkom den 27 



30.Fredrik Adenholm, Smörblomman 2 (yttrande inkom den 27 februari 

2013) 

J ag är ägare av fastigheten smörblomman 2 och påverkas av de planerade nybyggnationema 

inom Smörblomman l O med 3st nya fastigheter. 

I samrådsredogörelsen har mitt yttrande daterat den l oktober 2012 kommenterats av landskaps- 

och statsarkitekterna i Karlshamns kommun. Härmed står jag fast vid mitt yttrande 

från l oktober 2012 kompletterat med mina svar på de kommentarer jag fått från arkitekterna. 

Jag har också lagt till mina reaktioner på den sanm1anställda sann·ådsredogörelsen i slutet av 

detta dokument. 

Kommentar i granskningsutlåtandet: Då yttrandet innehåller de kommentarer och 

svar till dessa som gavs i samrådsredogörelsen benämns dessa "Kommentarer i 

samrådsredogörelsen ". Nya kommentarer till yttrandet benämns "Kommentarer i 

1 o 

Granskningsutlåtande • Detaljplan för del av Smörblomman 10m. fl., Karlshamn


granskningsutlåtandet" och görs indragna. Detta för att skilja de olika kommentarerna 

åt och skapa ett så tydligt dokument som möjligt. 

Jag vänder mig emot att det uppförs 2st nya fastigheter direkt bakom min tomt. Enligt plankartan 

så ligger dessa fastigheter inom 4.5m gränsen ifrån min tomt men inbördes mellan 

varandra så underskrids avståndet 4.5m mellan fastighet och tomtgräns. Det blir alltså väldigt 

tätt och hoptryckt. Detta är synd då den nuvarande luftigheten i det obebyggda skogsområdet 

i så fall går helt förlorad. Bättre vore att bygga endast l st en bostadshus bakom Smörblomman 

l och 2. På det viset bibehålls en luftighet i området samtidigt som delar av marken kan bebyggas. 

Dock är det fortfarande frågan om en ganska eländig och otillgänglig tomt som vissa 

tider på året är utsatt för mycket vattenmängder. Dessutom kan jag inte godkänna att nya 

fastigheter uppförs direkt bakom min tomt utan att veta hur dessa fastigheter ser ut med avseende 

på bredd, höj d och utförande samt vilken inverkan de har på utsikten från min fastighet. 

Kommentar i samrådsredogörelsen: Inom planområdet föreslås att nya tomter ska vara 

minst 600m2 stora, vilket gör det möjligt att dela området i tre tomter, som kan avstyckas och 

bilda tre egna fastigheter. Tomterna föreslås i direkt anslutning till intilliggande fastigheter, 

detta för att på bästa möjliga sätt utnyttja marken men även för att inte skapa "ingenmansland" 

som måste skötas. Bebyggelsens placering på tomten regleras genom bestämmelse på 

plankartan som säger att huvudbyggnader ska placeras på minst 4, 5 meter och komplementbyggnader 

minst l meter från tomtgränsen. Huvudbyggnaden regleras på plankartan till 

maximalt 150m2 i två våningar och totalt får 30 procent av tomtarean bebyggas. Den exakta 

uiformningen av bebyggelsen behandlas inte förrän i bygglovsskedet men utsikten från Smörblomman 

2 kommer att förändras i och med planerad bebyggelse. 

Svar på kommentar: Då det är frågan om två stycken relativt stora fastigheter om 150 m 2 i 

två våningar vardera, det vill säga teoretiskt 300 m 2 per byggnad, omedelbart i anslutning till 

min utsikt så vill j ag, redan nu, få redovisat hur dessa fastigheter är tänkta att se ut. Det borde 

förstås som självklart att jag inte kan ställa mig positiv till planförslaget utan denna vetskap 

om fastigheternas utförande. Jag kan dock tänka mig ett omarbetat planförslag med endast 

en ny fastighet bakom Smörblomman 2 istället för två stycken nya fastigheter enligt nuvarande 

planförslag. Då påverkas min utsikt minimalt samtidigt som det ges möjlighet för byggnation 

om det anses lämpligt. 

Kommentar i granskningsutlåtandet: Bebyggelsen regleras på tomt enligt angivna 

bestämmelser i kommentaren från samrådsskede t. I övrigt regleras inte de tillkommande 

fastigheternas/tomternas uiförande. Trädgårdar, i'!farter och uteplatser är 

inget som regleras i plan. Detfinns i nuläget inga ritningar på planerad bebyggelse 

inom planområdet och det är inte brukligt att ta fram sådana i ett så pass tidigt skede 

som vid planläggning. 

Detaljplanen anger att tomterna ska vara minst 600 m 2 , vilket ger utrymme för maximalt 

tre nya tomter, med det är inget tvång att skapa tre tomter. Att bara möjliggöra 

för två nya tomter skulle innebära att kostnader för anläggning av infart med 

mera skulle fördelas på färre tomter. Det skulle även innebära ett sämre utnyttjande 

av ett attraktivt läge i staden och därmed sämre hushållning med resurser. 

Den nya fastigheten direkt bakom Smörblomman 2 enligt plankartan, kommer att få ett väldigt 

oattraktiv! läge med en stor berghäll direkt söder om fastigheten med fall mot fastigheten. 

Det blir likadant på fastighetens östra gavel med en berghäll som vetter mot fastigheten. 



Mot dess östra gavel finns idag också ett antal flyttblock (geologiska naturvärden) som är 

intressanta inte minst ur kulturhistoriskt perspektiv. Dessa borde bevaras enligt min uppfattning. 

Den sydligaste fastigheten av de tre planerade på bergshöjden kommer dessutom att 

förvärra läget för fastigheten bakom smörblomman 2 genom att ytterligare öka den sol avskärnming 

som berghällen i så fall redan ger. Det är risk för en väldigt mörk och fuktig placering 

av fastigheten med utsikt mot bergvägg i öster och bergvägg i söder. Utsikt till grannfastigheten 

i väst som ligger tätt intill och slutligen utsikt mot min fastighet. Det måste också 

sprängas bort en betydande mängd berg där den fastigheten är tänkt att vara belägen. Det 

inser vilken lekman som helst. Ett arbete som inte är helt riskfritt med tanke på de skador 

som kan inträffa på befintliga byggnader under sprängningarna. Detta är värt att tänka på då 

många fastigheter i området nu uppnått en sådan ålder att flertalet av dem är nyrenoverade 

och då är det inte speciellt trevligt att drabbas av oangelägenheten att det arbetet blir kullkastat. 

Även om det går att ersätta och reparera så är det ändå jobbigt både psykiskt och fysiskt 

för de drabbade att behöva reparera nygjorda fasader, skorstenar mm. Det är också viktigt att 

tänka på alla de bergvärmeinstallationer i området som kan bli skadade p g a sprängningarna 

med avseende på sprickor i borrhål osv. Bild l visar en vy rakt söderut från Smörblomman 2. 

Kommentar i samrådsredogörelsen: Sprängningsarbeten kommer att bli nödvändiga inom 

området. Av enkelhetsskäl och kostnadsskäl kommer byggnaderna att placeras så att minsta 

möjliga sprängning måste ske. Sprängningsarbeten sker dagligdags inom känsliga områden 

och det finns väl utvecklade tekniker för detta ändamål. Det innebär viss risk, men denna är 

mycket svårbedömd. Den som uiför sprängningsarbetena har ett stort ansvar for att det uiförs 

på ett korrekt sätt och i åtagandet ingår besiktning både före och efter sprängningarna för 

dokumentation av grunder, fasader m. m. Detta sker som en försäkring för att företaget inte 

ska bli skadeståndsskyldiga för eventuellt existerande skador. Det är viktigt att de som utför 

sprängningsarbetena vet om att det finns bergvärmeborrar i området. Idag finns även tekniker 

där man spräcker istället för att spränga, vilket inte medför vibrationer på samma sätt 

som sprängning. 

Svar på kommentar: Mina synpunkter på de geologiska naturvärden som firms i området i 

form av ett flertal flyttblock verkar inte ha uppmärksammats. Har dess historiska värden utretts? 

Lämpligheten att placera bostadshus i en svacka med 6 meter hög bergkam i söder respektive 

öster om den tänkta fastigheten med fall mot den nya fastigheten borde utredas. 

Normalt strävar man byggnadstekniskt att inte bygga med fall mot en fastighet med tanke på 

vattenavrinning och liknande. I det avseendet är det enligt min mening direkt olämpligt att 

bebygga den delen av Smörblomman l O. Med tanke på de klimatförändringar vi redan märker 

av med ökad nederbörd är det knappast klokt inför framtiden att bygga bostadshus med så 

stort fall mot fastigheterna. Att det finns olika tekniker för sprängning är jag fullt medveten 

om. Det som dock förringas i sammanhanget är den mängd berg som måste tas bort för de två 

fastigheterna bakom Smörblomman 2 för att nå samma marknivå som Smörblomman 2. Det 

är frågan om en över 30 m bred och ca 4 m hög bergskam som är synlig, detta enbart för den 

östra av de två fastigheter som planeras där. Sen tillkanuner borttagande av ytterligare berg 

under marknivå för fundament, kanalisation, dränering m.m. Ä ven berg för tillfartsvägar och 

komplementbyggnader kommer att behöva tas bort för att möjliggöra byggnation samt avlägsnande 

av berg för att kunna anlägga trädgård. Jag saknar en redogörelse från byggherren 

och kommunen för hur många kubikmeter berg som avses tas bort fOr att möjliggöra 

byggnationema. Jag upplever att detta bagatelliseras genom att säga att "sprängningsarbeten 

kommer att bli nödvändiga inom området", det inser vem som helst. Frågan är ju dock hur 

mycket sprängningsarbeten som måste ske. Kommunen borde också ställa krav på de 



sprängmetoder som avses att användas för att minimera riskerna med det. Till exempel förorda 

spräckning framför sprängning. 

Kommentar i granskningsskedet: Krav på sprängmetoder är inget som kan ställas i 

en detaljplan, då den inte får göras så detaljerad Krav på en viss metod i detaljplanen 

skulle även kunna vara till förtret då det kan gå lång tid mellan det att detaljplanen 

vinner laga kraft till dess den genomförs. Metoder kan under den tiden utvecklas 

och nya sätt uppdagas. 

Hur mycket berg som kommer tas bort beror på många olika aspekter och är därmed 

inget som går att fastställa i detaljplanen. Det beror bland annat på hur många 

tomter som skapas, se tidigare kommentar till detta yttrande. Det är även beroende 

på var husen placeras, ett förslag till ulformning redovisas som en illustration på 

plankartan, men det är på intet sätt bindande. 

Bild l 

Den nya fastigheten omedelbart bakom Smörblomman 2 ska enligt plankartan hamna mellan 

min gränsmur iförgrunden och den högre delen av berghällen i mitten av bilden. Det är alltså 

frågan om mycket berg som måste sprängas för att kunna göra en grund för en fastighet 

här då berghällen i stort sett går ända fram till där björken i mitten av bilden står. Till vänster 

i bild strax under den ljusgröna eken skymtar ett av de flyttblock som ligger där fastighetens 

östra gavel hamnar. 

Det är också av vikt att beakta skogens betydelse i området bakom Smörblomman l och 2 

samt Ringblomman l och 2. Området består idag av en stor bergskam som vetter mot nämnda 

fastigheter. De stora dagvattenmängder som bildas och rinner ner ifrån berget tas om hand till 

stor del av den vegetation som finns i området omedelbart bakom dessa fastigheter. Detta 

märks tydligt på förekomsten av främst björkträd och den kraftiga tillväxt som är i det aktuella 

området. Ett alltför stort ingrepp i detta skogsområde kan medföra att en stor del av den 

naturliga förmågan att ta hand om dessa mängder med dagvatten går förlorad vilket på sikt 

kan leda till en ökad risk för vattenskador på fastigheterna runt detta område, både befintliga 

och nya fastigheter. Ur denna synvinkel är det olämpligt att avverka skogen och bygga fastigheter 

direkt bakom fastigheterna Smörblomman l, 2 och 11 samt Ringblomman l och 2. 



Kommentar i samrådsredogörelsen: Det är viktigt att komma ihåg att ovan nämnda del av 

planområdet är en privatägd fastighet som redan idag är planerad för bostadsbebyggelse 

enligt gällande detaljplan. Dagvatten får inte belasta annans fastighet och måste därmed tas 

omhand på den egna fastigheten eller ledas bort. Befintlig vegetation tar idag upp en del av 

dagvattnet, medan en del rinner av planområdet genom naturlig avrinning särskilt i den sydöstra 

delen, som består av berg i dagen. Då grönyta försvinner tas det inte längre upp lika 

mycket vatten och då det är berggrund i planområdet finns det endast små möjligheter för 

infiltration. I området finns ledningsnät för dagvatten i kommunal regi. Enligt planbeskrivningen 

ska dagvattnet med fårdel fördröjas på egen tomt innan det leds ut i kommunens ledningssystem. 

Fördröjning är positivt på så sätt att det skapas ett jämnare flöde av dagvattnet 

i ledningssystemet och det kan skapas genom olika sorters magasin i marken eller öppna 

system exempelvis dammar. Med tanke på planområdets begränsade yta finns det inte plats 

för öppet dagvattensystem. 

Svar på kommentar: Det står bara i planförslaget att det är en fördel om dagvattnet kan fördröj 

as på egen tomt innan det leds ut i kommunens ledningsnät. Det är alltså inget krav att 

fördröja dagvattnet. I kommentaren nänms precis det jag belyste att vegetationen i 01mådet 

idag svarar för att en stor del av dagvattnet tas upp. Har det undersökts hur en så stor förändring 

av vegetationen och naturen inom planområdet påverkar dagvattenbelastningen på framför 

allt intilliggande fastigheter? 

Kommentar i granskningsutlåtandet: Någon särskild dagvattenutredning har inte 

gjorts. Frågan har dock diskuterats med kommunens VA-enhet, som inte har några 

synpunkter på planförs laget. Dagvattenfår inte belasta annans fastighet. 

En ytterligare aspekt med naturmarken är att den är signifikativ för bostadsområdet. I stort 

sett samtliga fastigheter i Dalgången/Pengabersamrådet har tillgång till någon form av naturmark 

i direkt anslutning till sina tomter. Det är detta som ger området dess charm eftersom 

det skilj er sig så pass från moderna bostadsområden där tomterna ligger helt inpå varandra i 

alla riktningar. Trots att området är tätbebyggt upplevs det som naturnära med en avskiljande 

naturmark som ger både insynsskydd och en luftighet men framför allt ett rikt djurliv i form 

av t ex fåglar och insekter. Jag tycker därför att man bör vara försiktig med att förtäta området 

alltför mycket. 

Kommentar i samrådsredogörelsen: Det som ovan kallas naturmark är i själva verket både 

allmän platsmark och den privata fastigheten, Smörblomman l O och därmed endast delvis 

tillgänglig för allmänheten. Den allmänna platsmarken utgör 0,15 ha medan den privatägda 

fastigheten utgör 0,25 ha. Den privatägda fastigheten är planlagd för bostadsändamål och 

den befintliga vegetationen inom denna jästighet är därmed inte på något sätt skyddad utan 

kan förändras i sitt utseende utifrån fastighetsägarens önskemål, så länge det följer gällande 

detaljplan. 

Planförslaget innebär att möjlighet till förtätning ges i ett område med närhet till centrum, 

teknisk försörjning, kollektivtrafikförsörjning m. m. Detfinns inga garantier på att gröna ytor 

på kvartersmark kommer att bestå och som nämns i kommentaren till nr 15 på sidan 5 är vårt 

samhälle, och då särskilt våra städer, i ständig utveckling. 

Svar på kommentar: J ag är fullt medveten om att marken inom området tillhör fastigheten 

Smörblomman l O. Det jag menar med naturmark är att marken inte sköts på något särskilt 

sätt utan fått växa fritt på naturlig väg med den vegetation som av naturliga skäl växer där. 

14 Granskningsutlåtande ·Detaljplan för del av Smörblomman 10m. fl., Karlshamn


Fastigheten Smörblomman l O är planlagd för bostadsändamål och uppfyller detta då fastigheten 

redan är bebyggd med ett bostadshus, därmed är området Smörblomman l O bebyggt per 

definition enligt detaljplanen. Naturmarken jag talar om är i själva verket tomtmark till befintlig 

fastighet på Smörblomman 10. Hur fastighetsägaren väljer att utforma sin tomt med 

gräsytor, planteringar och buskar eller som friväxande naturmark anser jag ur min synvinkel 

vara egalt. Nu handlar det ju dock om att skapa tre stycken nya fastigheter av en befintlig och 

bebyggd fastighet för att möjliggöra ytterligare bebyggelse eftersom den nya fastighetsindelningen 

då per automatik blir fastigheter planlagda för bostadsändamåL Smörblomman l O är 

utan avstyckning redan bebyggd enligt gällande detaljplan. 

Kommentar i granskningsutlåtandet: I gällande detaljplan, Al65, anges att tomterna 

intefår vara mindre än 500m 2 och att högst en fjärdedelfår lov att bebyggas 

med en byggnad i två våningar. Smörblomman l O kan alltså redan enligt denna detaljplan 

styckas av till fler fastigheter. Det nu aktuella planarbetet förändrar i stort 

sett endast den allmänna platsmarken inom planområdet som ändras till kvartersmark 

för att möjliggöra tillfart till de nya fastigheterna. Förhållandet till Smörblomman 

2 har därmed inte förändrats genom nu aktuellt planförs lag. 

Jag föreslår istället att 2st nya fastigheter uppförs på Smörblomman 10. Den ena belägen 

längs skogsvägen mellan Ringblomman 2 och Blåklinten l. Den andra enligt plankartan på 

höjden i hörnet Blåklinten l och Smörblomman 10. På detta viset behålls skogsområdet bakom 

Smörblomman l, 2 och 11 samt Ringblomman l och 2 och de nya fastigheterna. Detta 

blir till gagn för både nya och gamla fastigheter genom att en luftighet bibehålls i området 

samtidigt som den naturliga förmågan att ta hand om dagvatten inte äventyras. Det ger också 

ett naturligt insynsskydd mellan fastigheterna. Detta är under förutsättning att byggförbudet 

mellan Ringblomman 2 och Blåklinten l hävs. Det känns också som det mest naturliga att 

bebygga den tomten som saknas på Skogsvägen varför det verkar vara konstigt att den är 

belagd med byggförbud enligt plankartan. Se bild 2: 

Kommentar i samrådsredogörelsen: I yttrandet ovan föreslås att en tomt tas bort. Förlusten 

av en tomt måste ställas mot vinsten av att ta bort den. Ovan beskrivna förslag, enligt skiss 

på nästa sida, ger ett grönområde i den norra delen av planområdet, vilket måste skötas. 

Parkenheten har i det förberedande planarbetet meddelat att de inte gärna ansvarar för 

grönytor inom planområde t. Anslutningen till planområdet är smal och svårframkomlig vilket 

gör det svårt för parkenheten att komma in och sköta det med sina maskiner. Alternativet 

vore att områdetfortsätter vara kvartersmark och privat fastighet, som idag, och därmed inte 

är tillgänglig för allmänheten. Detfinns i det fallet inte något som säger att området kommer 

att fortsätta se ut som det gör idag, med befintlig vegetation. Med föreslagen utformning av 

området, enligt yttrandet, blir det också svårtförfastighetsägaren att komma åt denna del av 

trädgården för att sköta den. 

Svar på kommentar: Mitt förslag på att endast anlägga två stycken nya fastigheter inom 

området ska ses som ett exempel för att inte förtäta maximalt inom området. Det går inom 

området att placera totalt två stycken fastigheter på olika sätt för att möjliggöra bebyggelse 

inom området utan att förtäta det så pass att luftigheten i området försvinner totalt. J ag har 

tidigare nänmt att endast en fastighet bakom Smörblomman l och 2 placerad på lämpligt sätt 

inte stör mig i den utsträckning som två tätt placerade fastigheter, enligt planbeskrivningen, 

omedelbart bakom min tomt gör. Om endast en fastighet placeras i området bakom Smörblomman 

l och 2 blir befintliga fastigheter minimalt påverkade samtidigt som den nya fastigheten 

får ett attraktivare läge jämfört med att klämma in två stycken fastigheter nedanför 



bergskammen. Jag är rädd för att man i planförslaget inte har tittat på hur de två nya fastigheterna 

bakom Smörblomman l och 2 kommer att vara belägna med tanke på solljus, insyn 

samt utsikt från både befintliga och nya fastigheter. Det finns stor risk att de nya fastigheterna 

under största delen av dygnet kommer att vara belägna i skugga från den södra bergskammen 

samt av den fastighet som planeras på toppen av berget. Det finns ju också en möjlighet 

att avstycka delar av Smörblomman l O och sälja till befintliga fastigheter runt om planområdet 

och göra ny tomtindelning om det finl1S risk för att skapa svårskötta grönområden för nya 

fastigheter eller för parkenheten om det skulle bli allmän platsmark Detta vore en bättre 

kompromisslösning för att kunna bygga två stycken nya fastigheter inom planområdet och 

slippa ingenmansland. Personligen har jag inget emot att köpa in en bit av Smörblomman lO 

för att undvika ingenmansland i området. Däremot tycker jag det är synd att fårtäta maximalt 

för att slippa ingenmansland. Det förlorar alla på, både befintliga och nya fastighetsägare. Det 

är viktigt att det bibehålls någon form av luftighet inom området enligt min mening. 

Kommentar i gransfmingsutlåtandet: Som tidigare nämnts i kommentarerna fastställs 

det inte i detaljplanen hur området ska styckas, eller vem som ska köpa. Den 

illustration som visas på plankartan är bara ett förslag på hur området skulle kunna 

utnyt!fas optimalt. Det är upp till fastighetsägaren att avgöra när och till stora delar 

hur fastigheten ska styckas. Har ni intresse av att köpa mark är det fastighetsägaren 

ni ska vända er till. Många av fastighetsgränserna inom kvarteret har bestämts 

genom en tidigare tomtindelning. Denna tomtindelning måste upphävas innan 

ändring av fastigheterna kan göras, vilket sker genom en process som liknar detaljplaneprocessen. 

~'"( 

l 

l 

l 

l 

l 

Bild 2 

Ytterligare en fördel med detta förslag är att tillfartsvägarna till de nya fastigheterna kan gå 

via skogsvägen respektive befintlig rågång från Sicagsstigen p g a höjdskillnaderna. Man kan 

då klara Jaavet på tillträde för rörelsehindrade utan hjälp av t ex hiss som var föreslaget till 

den högst belägna fastigheten. Det blir också mindre ingrepp i naturen pg a avsaknaden av 

hiss-schakt och liknande som annars måste göras i berget. 

Kommentar i samrådsredogörelsen: Förslaget, enligt yttrandet, innebär att en lång infartsväg 

som endast servar en tomt måste anläggas, vilket medför höga kostnader och dåligt utnyt!fande. 

Ingrepp i naturen på grund av hiss beror till stor del på vilken sorts hiss som an- 


Normalt 

Antagandehandling R 

förfarande 2013-03-20 

vänds. En trapphiss kräver ingen extra sprängning, medan en större hiss kräver hisschakt 

och dessutom byggrätt, vilket kommer att införas på plankartan inför granskningsskedet. 

Svar på kommentar: Att anlägga en lång infartsväg måste väl ändå anses som mer kostnadseffektivt 

än att anlägga en hiss. Inte minst vad gäller underhålls- och driftskostnader över 

tiden. Vidare speglar ju båda alternativen att placeringen av fastigheten på toppen av berget 

inte är optimal då det krävs kostsamma investeringar i form av lång infartsväg eller hiss för 

att lösa tillgängligheten. 

Här nedan beskriver jag mina reaktioner på samrådsredogörelsen (Dnr:2007/1499.214) 

och vill härmed komplettera mitt yttrande med dessa: 

I Karlshamns översiktsplan från 2007 står det bl a följande: 

• Möjliggöra byggnation av 50 nya lägenheter per år med stor variation av hustyper 

och upplåtelse former. 

• Arbetaför en attraktiv och god livsmiljö för alla människor oavsett kön, ålder och etnisk 

tillhörighet. 

• Att planera för bostadsbebyggelse i attraktiva lägen med god tillgänglighet till tätortsnära 

park- och naturområden, kollektivtrafik och service. 

Min personliga kommentar till ovanstående är att 50 st bostäder per år inte är något speciellt 

uppseendeväckande. Jag hade väntat mig en högre ambition på stadens utveckling. Det speglar 

väl snarare hur svårt det är att få folk att flytta till Karlshamn om inte trycket på befolkningsökningen 

är större. I Kjell och Regina Erikssons yttrande nämndes att "först måste jobb 

skapas innan det är lönt att bygga dyra bostäder". Jag är beredd att hålla med skribenten. 

Karlshamn är knappast känt för att ha gott om arbetstillfållen att erbjuda de som skulle vilja 

flytta hit. Befolkningsökningen i kommunen står i princip still och har gjort det i decennier 

med ytterst små variationer. Utan arbetstillfållen spelar det ingen roll hur attraktiva bostäder 

som byggs, för vem ska köpa och bo i dem då? 

Karlshamn är beläget i ett av de få län i Sverige som har tillgång till både natur i form av 

skog och öppet hav direkt utanför staden med alla möjligheter det ger till ett rikt fritidsliv och 

en bra boendemiljö. Hit borde folk stå i kö för att få bygga, bo och leva. Karlshamns läge är 

med andra ord riktigt attraktivt. Trots detta så är det inte så många flyttlass som går till 

Karlshamn per år. Det saknas alltså någonting ytterligare för att få folk att flytta hit. Det saknas 

arbetstillfällen, attraktiva jobb för alla kategorier av människor. Det saknas ideer och 

metoder att locka hit olika typer av företag. Det saknas en anda eller kanske till och med en 

vilja att utveckla Karlshamn. Karlshamn säljer inte sig självt, här måste kommunen tänka om 

och jobba hårdare för att vara en attraktiv ko1nmun för bland annat företag så att kommunen 

utvecklas. Det som görs idag räcker helt enkelt inte. 

Vidare är kommunikationerna till och från kommunen med kommunala färdmedel närmast ett 

skämt. Försök att åka smidigt kommunalt från Karlshamn till Ronneby flygplats t ex. Det 

finns ej heller vettiga pendlingsmöjligheter till och från grannkommunerna med täta avgångstider 

som passar normala arbetstider. Sådana här saker bidrar också till att Karlshamn har 

väldigt svårt att växa och utvecklas. Jag köper härmed inte kommunens resonemang om att de 

tre nya fastigheterna inom Smörblomman l O är av sådan betydelse för Karlshanms utveckling 

som antyds i samrådsredogörelsen. 



J(ommentar i gransknings utlåtandet: Detta är frågor som aktuellt detaljplanearbete 

inte kan påverka eller styra över. 

"Att planera för bostadsbebyggelse i attraktiva lägen" låter både sunt och ambitiöst, det håller 

jag verkligen med om. Vad gäller fastigheterna på Smörblomman lO gäller detta endast den 

fastighet som byggs på toppen av berget med fin ntsikt. De andra två planerade fastigheterna 

på norrsidan av samma berg hamnar i ett riktigt oattraktiv! läge med en tomthöjd 6 meter 

under tomten uppe på berget. Jag kan tänka mig att det inte kommer att vara många soltimmar 

om året på de fastigheterna då de skuggas i både söder och öster av ett 6 meter högt berg 

utanför sina södra och östra fönster. Hur attraktivt är det att bo så? Risken med ett mörkt och 

o attraktivt läge bakom ett högt berg är att fastigheterna kan bli svårsålda. Då kan det i värsta 

fall bli så att det under långa tidsperioder står obebodda fastigheter i området. Det ska också 

betänkas hur barnvänliga de tomter som skapas inom området kommer att bli, eftersom det 

förekommer höga och branta sluttningar på uppemot 6 meters höjd mellan tomterna. Det verkar 

inte vettigt i mina ögon att bebygga en så pass eländig mark som dessutom när allt är 

klart knappast ger något attraktivt boende i de två norra fastigheterna. Att fastigheter inom 

området till och med behöver hiss för att bli tillgängliga understryker väl mer än tydligt att 

det är frågan om väldigt oattraktiv terräng med stora nivåskillnader. Man kan också undra 

varför området inom Smörblomman l O inte har styckats av tidigare och bebyggts om området 

anses som så attraktivt? 

Kommentar i granskningsutlåtandet: Detaljplanen ger möjlighet att skapa nya fastigheter, 

men är inget tvingande redskap. Om tomterna är attraktiva eller ej är upp 

till köparen att avgöra. Alla har olika tycke och smak. Smörblomman JO har tidigare 

styckats av dåfastit


36.Kjell och Regina Eriksson, Blåklinten 5 (yttrande inkom den 4 mars 

2013) 

Se det likalydande yttrandet under punkt 14. Kjell Eriksson har även skickat in en film till 

yttrandet som visar olika trafiksituationer på Sicagsvägen i dagsljus och i mörker. 

Kommentar: Sicagsvägen är en bostadsgata med skyltad hastighet 30 km/h. Gatan utgör en 

brant backe men avståndet mellan krönet och planerad tillfartsväg bedöms vara tillräckligt 

för att skapa god sikt. Tillkommande trafikmängd av planens genomförande är 12 fordon per 

dygn, vilket ses som en liten ökning. Kommunens trafikingenjör har fått ta del av filmen. 


Under samråd och granslming har följande framfört synpunkter som stadsmiljöavdelningen 

bedömer inte fullt ut beaktats i detaljplanen: 

Eva Lena Strandberg och Mårten Wiren, Ringblomman 2 

Protesterar mot att ta allmän platsmark i anspråk för privat ändamål samt mot väganslutning i 

brant backe och nära backkrön. Tillgänglighetsproblematiken, konsekvenserna av ökad trafik 

samt riskerna med sprängningar har förringats. Befintlig bostadsmiljö bör bevaras. 

Bengt Bergman 

Berget är fullt av bilder av människor och djur som bör bevaras. 

Hans och Lars Persson, Stensötan 7 




Tina Isaksson, stensötan l 




Mats Olsson och Britt-Marie Dahlman, Förgätmigejen 4 




Rolf och Anne-Marie Jansson, Blåklinten 11 

Protesterar mot att ta allmän platsmark i anspråk för privat ändamål mot samt väganslutning i 


samt riskerna med sprängningar har förringats. Befintlig bostadsmiljö bör bevaras. Planläggningen 

orsakar stora problem, helst vintertid, på grund av stora snövallar och parkerade bilar. 

Birgitta Johansson och Axel Ende, Smörblomman 3 

Emotsätter sig all byggnation, då det medför att utsikten avsevärt försämras och det kommer 

att saknas luftighet inom området. Detta medför en värdeminskning för Smörblomman 3. 


2013-03-20 Antagandehandling -Normalt förfarande 

Anna-Karin Janerus och Patrik Håkansson, Blåklinten l 




Göran och Eva Dahlström, Smörblomman 11 




Pia Brorsson, Blåklinten 2 

Protesterar mot att ta allmän platsmark i anspråk for privat ändamål samt mot väganslutning i 



Christer Lindell, Skogsborg 25 




Marie och Christer Hörn bäck, Stensötan 5 




Göran och Sivan Petersson, Ringblomman 4 




Fredrik Adcuholm, Smörblomman 2 

Vänder sig emot att det uppförs 2 nya fastigheter direkt bakom tomten och en på berget, då 

det blir för tätt och luftigheten och befintlig vegetation går förlorad. Föreslår att planen 

omarbetas till att endast i1111efatta två fastigheter. Sakr1ar redogörelse för hur mycket berg som 

ska sprängas bort. 

Sven Svensson, Blåklinten 9 




Carin och Erwin Pleininger, Vitsippan 9 




Filip Olsson, Ringblomman l 





Antagandehandling ~Normalt förfarande 2013-03-20 

Leif Gustafsson, Förgätmigejen 6 

Protesterar mot att ta allmän platsmark i anspråk för privat ändarnål samt mot väganslutning i 

brant backe och nära bacldcrön. Tillgänglighetsproblernatiken, konsekvenserna av ökad trafik 


Lars-Göran och Susanne Andersson 


brant backe och nära backkrön. Tillgänglighetsproblernatiken, konsekvenserna av ökad trafik 


Kjell och Regina Eriksson, Blåklinten 5 


brant backe och nära backkrön. Tillgänglighetsproblernatiken, konsekvenserna av ökad trafik 

samt riskerna med sprängningar har förringats. Befintlig bostadsmiljö bör bevaras. Protesterar 

mot tillfarten mitt i den branta backen. 

Besvärsrätt 

Av de som framfört synpunkter under samråd och granskning och som inte fått dessa tillgodosedda 

så bedörns följ ande ha besvärsrätt och kornmer att bli meddelade enligt 5 kap 29 § 

planoch bygglagen (2010:900), PBL, efter ett antagande av planförslaget 

• Eva Lena Strandberg 

• Mårten Wiren 

• Rolf J ansson 

• Birgitta Johansson 

• Axel Ende 

• Anna-Karin J an e rus 

• Patrik Håkansson 

• Eva Dahlström 

• Fredrik Adenholm 

• Filip Olsson 

Övriga som framfört synpunkter under samråd och granskning och som inte fått sina synpunkter 

tillgodosedda bedörns ej vara sakägare och saknar därför besvärsrätt. 


Inga synpunkter har inkommit under granskningen som föranleder någon revidering av planförslaget 

järnfört med granskningshandlingen. Endast redaktionella ändringar görs inför antagandet. 

Med hänsyn till ovanstående och ärendet i övrigt föreslår stadsmiljöavdelningen att 

detaljplanen godkänns av byggnadsnänrnden och överlänmas till kommunfullmäktige med 

anhållan om antagande. Antagande bedöms tidigast kunna ske på kommunfullmäktiges sammanträde 

den 6 maj 2013. 

Karlshanrn den 20 mars, 2013 

Anna Terning 


Ernina Kovacic 

stadsarkitekt 


1i 

KARLSHAMN 

Sida 1 (28) 

Dnr:2007/1499.214 

2013-01-23 

Granskningshandling 

Detaljplan för Smörblomman 1 O m .fl., Karlshamn, 

Karlshamns kommun, Blekinge län 

SAMRADSREDOGÖRELSE 

Sam rådsförfarandet 

Byggnadsnämnden beslutade den 29 augusti 2012, § 195, att samråd skulle genomfåras kring 

förslag till detaljplan för rubricerat. Detaljplaneförslaget har varit föremål för samråd enligt 5 

kap. 11 §Plan- och bygglagen (2010:900), PBL. 

Kungörelse om samråd, plankarta med bestämmelser och illustration, planbeskrivning och 

beslutsunderlag för behovsbedömning/avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning, MKB, har 

den 6 september 2012 sänts till länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, kommunala organ, 

sakägare enligt fastighetsförteckning daterad den 16 augusti 2012 och till övriga myndigheter, 

sammanslutningar och enskilda som bedömts ha väsentligt intresse av förslaget. 

Kungörelse om samråd och samrådshandlingen, enligt ovan, har funnits tillgänglig på 

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Rådhuset i Karlshamn, vardagar kl. 08.00-12.00 och 13.00- 

16.00 och på biblioteket i Karlshamn under ordinarie öppettider. Del av samrådsmaterialet har 

även funnits tillgängligt på Karlshamns kommuns hemsida: www.karlshamn.se/planer. 

Samrådet kungjordes i ortstidningarna den 8 september 2012. Angiven samrådstid varade från 

och med den lO september 2012 till och med 5 oktober 2012. Kungörelsen om samrådet anslogs 

på kommunens anslagstavla 7 september 2012 

Samråd om behovet av MKB 

BU-direktivet om miljöbedömning av planer och program är infört i svensk lagstiftning och 

innebär bland annat att kommunens bedömning och ställningstagande om behovet av en 

miljökonsekvensbeskrivning ska göras tidigt i planprocessen. Innan kommunen tar ställning till 

om betydande miljöpåverkan kan antas uppstå så ska den eller de länsstyrelser, kommuner och 

andra myndigheter som berörs av planen eller programmet, ges tillfåll e att yttra sig. Samråd 

med Länsstyrelsen om behovet av en miljökonsekvensbeskrivning skedde i augusti 2012. 

Inkomna yttranden under samrådstiden 

I samband med smmådet inkom totalt 23 yttranden, varav ett yttrande har flertalet 

namnunderskrifter. Dessa sarmnanfattas nedan och kommentarer ges med kursiv text. Alla 

yttranden finns i sin helhet på Stadsmiljöavdelningen. Länsstyrelsens yttrande bilägges i sin 

helhet, bilaga l. 


l. Länsstyrelsen i Blekinge län synpunkter 

2. Kommunstyrelsen ingen erinran 

Samrådsredogörelse • Detaljplan för Smörblomman 10 m.fl., Karlshamn 1

2013-01-23 Granskningshandling • Normalt förfarande 

3. Tekniska nämnden 

4. Fritidsnämnden 

5. Socialnämnden 

6. Svenska kraftnät 

7. Karlshamns Energi 

8. TeliaSonera Slcanova Access AB 

9. Trafikverket 

l O. E. ON Elnät Sverige AB 

11. Polisen 

12. Försvarsmakten 

13. Naturskyddsföreningen 

14. Rädduingsg änsten 

Enskilda 

15. Bengt Bergman, Blåklinten 4 

16. Fredrik Adenholm, Smörblomman 2 

17. RolfJans son, Blåklinten 11 

18. Mårten Wiren och Eva Lena Strandberg, Ringblomman 2 

19. Maj-Lis Odhag Bergman, Blåklinten 4 

20. Eva och Göran Dahlström, Smörblomman 11 

21. Kjell och Regina Eriksson, Blåklinten 5 

22. Yttrande med 32 namnunderskrifter 

23. Anna-Karin Janerus och Patrik Håkansson, Blåklinten l 

synpunlcter 

synpunlcter 

ingen erinran 

ingen erinran 

ingen erinran 

synpunlcter 

ingen erinran 

ingen erinran 

ingen erinran 

ingen erinran 

synpunlcter 

ingen erinran 

synpunlcter 

synpunlcter 

synpunlcter 

synpunlcter 

synpunlcter 

synpunlcter 

synpunlcter 

synpunlcter 

synpunlcter 

Yttranden från myndigheter och organisationer 

1. länsstyrelsen i Blekinge län (yttrande inkom den 17 september 2012) 

Föreslaget bedöms vara i enlighet med kommunens översiktsplan från 2007 och 

länsstyrelsen har inget att erinra. 

Prövningsgrunder enligt 11 kap lO§ PBL 

Föreslaget bedöms inte aktualisera några frågor som kan föranleda prövning enligt plan och 

bygglagen Il kap l O § vad gäller riksintressen, mellankommunala frågor, 

miljökvalitetsnormer, strandskydd, hälsa och säkerhet eller risken för olyckor, 

översvämning eller erosion. 

Kommentar: Noteras. 

2. Kommunstyrelsen (yttrande inkom den 2 oktober 2012) 

Kommunstyrelsen beslutade att inte ha något att erinra mot planförslaget. 


3. Tekniska nämnden (yttrande inkom den 3 oktober 2012) 

Gatuenheten, fastighetsenheten, trafikenheten och driftsenheten har inget att erinra. 

V A -enl1eten 

Då tillfmt och yta får sophantering utformas som en gemensamhetsanläggning föreslås samma 

förfarande avseende VA-ledningarna inom kvartersmark Lämplig anslutning mot befintligt VA 

är som bes!aivs i samrådshandlingen vid korsningen Skogsvägen/Högliden. Förbindelsepunkt 

2 Samrådsredogörelse • Detaljplan för Smörblomman 10 m.fl., Karlshamn

Granskningshandling • Normalt förfarande 2013-01-23 

upprättas av VA-enheten strax utanför området. Omedelbart innanför förbindelsepunkt ska av 

V A-enheten godkänd mätarbrunn för vatten sättas. I förbindelsepunkten övergår ansvaret från 

kommunen till fastighetsägarna. 

Kommentar: Det är lämpligt att även VA-ledningarna läggs som 

gemensamhetsanläggning. Planbeskrivningen kompletteras med ovanstående text. 

4. Fritidsnämnden (yttrande inkom den 26 september 2012) 

Fritidsenheten har inga synpunkter. 

Parkenhetens synpunkter 

I planförslaget nämns att det vore värdefullt om några befmtliga träd kunde sparas. Det är inte 

lämpligt att spara befintliga träd i anslutning till fastigheter som ska bebyggas. Vid byggnation 

och markarbeten förändras markförhållandena för träd. Grundvattenförhållandena förändras och 

rötter skärs av, vilket gör att träden mår dåligt och i förlängningen riskerar att falla. 

J(ommentar: Som det står i planbeskrivningen vore det värdefUllt för området om någon 

grönska kan bevaras. Detta ska dock inte göras på bekostnad av säkerheten och den 

största delen av befintlig vegetation kommer troligtvis att tas bort vid exploateringen. Det 

finns ingen bestämmelse på plankartan, vilket är det juridiskt bindande dokumentet, som 

reglerar att träd ska bevaras. Aktuellt stycke i planbeskrivningen kompletteras med en 

text om att en bedömning på plats måste göras i exploateringsskedet och att träd endast 

ska bevaras om det bedöms kunna göras på ett säkert sätt. 

5. Socialnämnden (yttrande inkom den 3 oktober 2012) 

Socialnärm1den avstår från att avge synpunkter på förslaget till detaljplan. 


6. Svenska kraftnät (yttrande inkom den 13 september 2012) 

Svenska kraftnät har ingenting att erinra mot upprättat förslag. 


7. Karlshamns Energi (yttrande inkom den 13 september 2012) 

Karlshamns energi har inga synpunkter. 


8. TeliaSonera Skanova Access AB (yttrande inkom den 14 september 

2012) 

Skanova har luftledningar, som kommer att hänga över två av fastigheterna. Om dessa måste tas 

bort, kommer Skanova att kräva full kostnadsersättning för detta. För övrigt har Telia Sonera 

Skanova Access AB inget att erinra mot rubricerad detaljplan. 

Kommentar: Ovan nämnda luftledning korsar den norra delen av planområdet diagonalt 

och kan behövafiyttas. Planbeskrivningen kompletteras med denna uppgift. I 

planbeskrivningen under rubriken "Ansvarsfördelning och huvudmannaskap" på sidan 



l 2 står att: "Markägaren ansvarar ocksåför och bekostar eventuella ändringar av 

ledningsdragning inom den egna fastigheten." 

9. Trafikverket (yttrande inkom den 26 september 2012) 

Trafikverket har inget att erinra i ärendet. 


1 O. E.ON El nät Sverige AB (yttrande inkom den 1 oktober 2012) 

E. ON Elnät Sverige AB har inte några ledningar inom området och har däm1ed inget att erinra. 


11. Polismyndigheten i Blekinge län (yttrande inkom den 5 oktober 2012) 

Polismyndigheten har inga synpunkter på rubricerat ärende. 


12.Försvarsmakten (yttrande inkom den 11 oktober 2012) 

Försvarsmakten har inget att erinra mot detaljplaneförslaget 


13.Naturskyddsföreningen (yttrande inkom den 5 oktober 2012) 

Vi ställer oss negativa till att den södra tomten bebyggs med tanke på att den solexponerade 

bergknallen har ett bevarandevärde både som utsiktspunkt och som livsmiljö får insekter och 

växter. Att skapa naturliga luckor i bebyggelsen är eftersträvansvärt och skapar refugier för djur 

och växter. I övrigt har vi inget att erirua. 

Kommentar: Då området idag består av grönyta utgör den livsmiljöer för både växter 

och djur. Den naturvärdesbedömning som gjorts för området visar dock att området är 

starkt påverkat av mänskligheten och att det inte finns några hotade, rödlistade eller på 

annat sätt värdefulla arter i området. Delar av området är högt beläget men den 

huvudsakliga bergsknallen ligger inom kvarters mark, som redan idag är planlagtför 

bostads ändamål, det vill säga privat tomtmark. 

14. Räddningstjänsten Västra Blekinge (yttrande inkom den 25 oktober 

2012) 

Räddningstjänsten har inget att erirua mot planens genomförande. 





15.Bengt Bergman, Blåklinten 4 (yttrande inkom den 28 september 2012) 

Låt bergstoppen vara kvar obebyggd. Berget är idag tillgängligt för alla med möjlighet till utsikt 

mot staden i väster. 

Berget i sig representerar en livskvalile och är karaktärsgivande för hela området. Varje gång 

jag på Skogsvägen passerar berget påminns jag av dess naturliga skönhet med enstaka tallar, 

rönnar och enar. Några hyllor med gräs fim1es och en liten vattenådra ger berget olika fårger. Vi 

måste vara aktsamma om de skönhetsvärden som fim1s i ett område. Att exploatera den kan vara 

en förlust för alla nu och framgent. 

Kommentar: Slörsta delen av berget, delen inom fastigheten Smörblomman l O, är redan 

idag planerat för bostadsändamål och kan därmed tas i anspråk för bebyggelse utan att 

gällande detaljplan ändras. Den sydöstra delen av bergssluttningen, från Skogsvägen och 

17meter in, får enligt plmiförslaget inte lov att bebyggas. Den sydvästra delen tas i 

anspråkför gemensamhetsanläggning samt tillfart och kommer attförändras gentemot 

dagens förhållande. Värdet av skönheten måste ställas mot samhällsvärdet av att 

möjliggöra förtätning i ett centrumnära läge med redan utbyggd teknisk infrastruktur så 

som vägar, V A, kollektivtrafik m. m. 

Från Skogsvägen 16 upplever vi kvällssol och solnedgångar i väster som mycket värdefulla. 

Ofta är det den vackraste tiden på dagen här. Kvällssol i tallar har t.ex. inspirerat målaren Karl 

Bergman i Karlshamn. Att se solen gå ned över en bergskam mellan tallar är något vi inte vill 

mista. Ett hus mitt för denna "solglugg" skulle beröva oss och våra granntomter något mycket 

väsentligt. 

Kommentar: Vår omgivning är i ständigförändring och tydligast är kanske det i våra 

städer, som hela tiden utvecklas. Planeringen av ny bebyggelseför samhälletframåt och 

påverkar oss alla på ett eller annat sätt. Utsikt är något föränderligt och vi måste 

acceptera att vårt närområde förändras och utvecklas, framforallt i en stad. 

Om det planerade tvåvåningshuset på toppen ersätts av ett enplanshus med högsta byggnadshöjd 

under berghöjdens nivå på sluttningen nedanför skulle möjligen vara acceptabelt ur vår 

synpunkt. 

Kommentar: Att bygga på bergets sluttning skulle innebära stora sprängningsarbeten 

och svåra tekniska lösningar. Detaljplanen reglerar inte bostadshusets placering inom 

fastigheten mer än avståndet mot tomtgräns och mot gatan. Att reglera husets placering 

till bergssluttningen skulle inskränka allt för mycket på byggrätte n. 

Först efter lång tid upptäckte jag svaga repor av tre spjut liktade åt väster med likhet med 

skånska inhuggningar. Kanske spjuten ingått i någon form av försvarsplanering av platsen. På 

tomterna på plana övre delen av Skogsborg är flintpilspetsar funna. Vattenreservoarer som 

tidigare funnits är idag igenfyllda. Metallbearbetning av koppar och brons kan ha förekommit 

med grönfärgade slaggrester vid brandposten i vägkanten nedanför berget. Bilder av människor 

och djur i olika teknik pekar mot världsvida kontakter för ca 2000 är sedan. Arkeologerna har 

haft stora bekymmer med fynd ovan marknivå tycks det, där ingen lagerföljd av löst matedal 

kunnat hjälpa för datering. Mycket pekar idag på att stenen formats av järn av människor under 

första tusentalet men att man tagit med bildelement av t.ex. flinta för att vis att stenbilden 

hänvisade till en äldre tid. Med solförmörkelseangivelser i form av repor, streck, och slipränder 

lcunde man göra en tidsangivelse för bildinnehåll t. ex 2 300 f Kr på en stenhäll vid 

Lindeborgssjön. Docent Göran Henriksson i Uppsala har visat på att det finns 

solfårmörkelsekalendrar i sten under mycket lång tid i Norden. Bergstoppar har varit 



utsiktsplatser för astronomiska observationer här i trakten tycks inristningar på berget vid 

lemlishallen och "Jonssons berg" i Högadal visa på. 

Information av bestående värde bevarade man i sten. Berg, klippor, hällar, flyttblock och fasta 

stenar i närheten av boplatser och vägar fylldes med information till de efterlevande. Det har 

inte varit någon lätt uppgift att idag se och tolka de bilder, reliefer och skulpturer som i vmj e fall 

jag upptäckt. Innehållet i stenbilderna har för mig som amatör gett mig en helt ny 

historietolkning vad som hände i västvärden för ca 2000 år sedan. Karlshm1msområdet är 

eventuellt en plats som kan få betydelse för hela vår pla11et när det gäller att förstå vår historia. 

Kommentar: Enligt Riksantikvarieämbetets register finns det inte någonfastfornlämning 

utpekad i området. Länsstyrelsen har inte heller bedömt att någon särskild utredning 

krävs. 

Vid platsbesök tillsammans med Bengt kunde de ovan nämnda reporna liknande spjut inte 

återfinnas. Då Bengt fann dem var de så svaga att han inte dokumenterade dem. De ska 

dockfinnas på den översta delen av berget, på en av dejlatare hällarna. Bengt upplyste 

även om att hanfimnitjlerapilspetsar av flinta i området. Thomas Persson på Blekinge 

museum har, vid kontakt efter plats besöket, meddelat att de inte har registrerat några 

_fyndigheter på platsen ifråga. Eventuellafynd i samband med anläggningsarbeten ska 

omgående anmälas tilllänsstyrelsen enligt bestämmelserna i kulturminnes/agen. 

Vägförhållanden på Skogsvägen är sådana att fordon inte kunnat ta sig upp vintertid på grund av 

snö och halka. Lutningen och blixthalka har gett oss fallskador från cykel som axel ur led, 

bruten arm och krossat knä. Framkomligheten begränsas av relativt smala vägar i området och 

av allt fler parkerade bilar i vägkanterna. Speciellt utsatta ställen är vägkorsningarna där sikten 

ändå är dålig. 

Kommentar: På grund av inkomna synpunkter har en trafikräkning gjorts, som visar 

trafikmängden på Skogsvägen, i höjd medföreslagen anslutningspunkt och på Dalgången 

söder om Skogsvägens anslutning till denna. Resultatet visas i tabellen nedan ochförs in 

i planbeskrivningen 

Trafikräknin!!', november 2012 

Gata skogsvägen Dalgången 

Antal fordon/dygn 113 505 

Andellastbilar 1% 2% 

Antal cyklister 80 216 

Medelhastighet 25lan/h 26 km/h 

Trafikräkningen visar att trafikmängden på Skogsvägen är mycket låg och i sig inte utgör 

anledning till att en utfart är olämplig. 

Enligt "Vägar och gators utjormning", VGU, Vägverket publikation 2004:80, innebär en 

lutning på över 12 % låg standard. Skogsvägen lutar i aktuellt avsnitt ca 15 %. Som ett 

genomsnittligt värde på den trafikalstring som varje hushåll bidrar med brukar man 

räkna med 4-5 trafikrörelser per dygn och hushåll. Med tre nya hushåll beräknas 

trafikmängden därmed öka med maximalt 15 trafikrörelserldygn, vilket inte kan ses som 

en betydande förändring. Den totala trafikmängden efter planens genomförande kommer 

i stort sett inteförändras utan varafortsatt mycket låg. 

Korsningsanslutningen ärförlagd 40 meter från backkrönet, vilket utgör tillräckligt 

avståndför att siktförhållandet ska vara trafiksäkert då hastigheten är reglerad till 30 

km/h och denfaktiska genomsnittshastigheten är uppmätt til/25 km/h. 

6 

Samrådsredogörelse ·Detaljplan för Smörblomman 10 m.fl., Karlshamn


Redan idagfinns det en anslutande gata till Skogsvägen på motsatta sidanfrån 

planområdet. 

16.Fredrik Adenholm, Smörblomman 2 (yttrande inkom den 1 oktober 

2012) 

Jag är ägare av fastigheten Smörblonnnan 2 och påverkas av de planerade nybyggnationema 

inom Smörblonnnan l O med 3 st. nya fastigheter. 

Jag vånder mig emot att det uppförs 2 st. nya fastigheter direkt bakom min tomt. Enligt 

plankartan så ligger dessa fastigheter inom 4,5m grånsen ifrån min tomt men inbördes mellan 

varandra så underskrids avståndet 4,5m mellan fastighet och tomtgräns. Det blir alltså väldigt 

tätt och hoptryckt. Detta är synd då den nuvarande luftigheten i det obebyggda skogsområdet i 

så fall går helt förlorad. Bättre vore i så fall att bygga endast l st enbostadshus bakom 

Smörblonnnan l och 2. På det viset bibehålls en luftighet i området samtidigt som delar av 

marken kan bebyggas. Dock är det fortfarande frågan om en ganska eländig och otillgänglig 

tomt som vissa tider på året är utsatt för mycket vattenmångder. Dessutom kan j ag inte 

godkänna att nya fastigheter uppförs direkt bakom min tomt utan att veta hur dessa fastigheter 

ser ut med avseende på bredd, höjd och utförande samt vilken inverkan de har på utsikten från 

min fastighet. 

Kommentar: Inom planområdet föreslås att nya tomter ska vara minst 600 nl stora, 

vilket gör det möjligt att dela området i tre tomter, som kan avstyckas och bilda tre egna 

fastigheter. Tomternaföreslås i direkt anslutning till intilliggande fastigheter, dettaför 

att på bästa möjliga sätt utnyttja marken men ävenför att inte skapa "ingenmansland" 

som måste skötas. Bebyggelsens placering på tomten regleras genom bestämmelse på 

plankartan som säger att huvudbyggnader ska placeras minst 4, 5 meter och 

komplementbyggnader min>t l meter från tomtgränsen. Huvudbyggnaden regleras på 

plankartan till maximalt 150 nl i två våningar och totaltfår 30 procent av tomtarean 

bebyggas. Den exakta uiformningen av bebyggelsen behandlas inte förrän i 

bygglovsskedet men utsikten från Smörblomman 2 kommer att förändras i och med 

planerad bebyggelse 

Den nya fastigheten direkt bakom Smörblonnnan 2 enligt plankartan, konnner att få ett väldigt 

o attraktivt läge med en stor berghäll direkt söder om fastigheten med fall mot fastigheten. Det 

blir likadant på fastighetens östra gavel med en berghäll som vetter mot fastigheten. Mot dess 

östra gavel finns idag också ett antal flyttblock (geologiska naturvärden) som är intressanta inte 

minst ur kulturhistoriskt perspektiv. Dessa borde bevaras enligt min uppfattning. Den sydligaste 

fastigheten av de tre planerade på bergshöjden konnner dessutom att förvärra läget för 

fastigheten bakom Smörblomman 2 genom att ytterligare öka den solavskärmning som 

berghällen i så fall redan ger. Det är risk för en väldigt mörk och fuktig placering av fastigheten 

med utsikt mot bergvägg i öster och bergvägg i söder. Utsikt till grannfastigheten i väst som 

ligger tätt intill och slutligen utsikt mot min fastighet. Det måste också sprängas bort en 

betydande mängd berg där den fastigheten är tänkt att vara belägen. Det inser vilken lekman 

som helst. Ett arbete som inte är helt riskfritt med tanke på de skador som kan inträffa på 

befmtliga byggnader under sprängningarna. Detta är värt att tänka på då många fastigheter i 

området nu uppnått en sådan ålder att flertalet av dem är nyrenoverade och då är det inte 

speciellt trevligt att drabbas av oangelägenheten att det arbetet blir kullkastat. Även om det går 

att ersätta och reparera så är det ändå jobbigt både psykiskt och fysiskt för de drabbade att 

behöva reparera nygjorda fasader, skorstenar mm. Det är också viktigt att tänka på alla de 

bergvärmeinstallationer i området som kan bli skadade p.g.a. sprängningarna med avseende på 

sprickor i borrhål osv. Bild l visar en vy rakt söderut från Smörblonnnan 2. 

Kommentar: Sprängningsarbeten kommer att bli nödvändiga inom området. Av 

enkelhetsskäl och kostnadsskäl kommer byggnaderna att placeras så att minsta möjliga 

Samrådsredogörelse • Detaljplan för Smörblomman 10 m.fl., Karlshamn 

7


sprängning måste ske. Sprängningsarbeten sker dagligdags inom känsliga områden och 

detfinns väl utvecklade tekniker för detta ändamål. Det innebär viss risk, men denna är 

mycket svårbedömd. Den som uiför sprängningsarbetena har ett stort ansvar för att det 

utförs på ett korrekt sätt och i åtagandet ingår besiktning både före och efter 

sprängningarnaför dokumentation av grunder, fasader m. m. Detta sker som en 

försäkringför attföretaget inte ska bli skadeståndskyldigaför eventuellt existerande 

skador. Det är viktigt att de som utför sprängningsarbetena vet om att detfinns 

bergvärmeborrar i området. Idagfinns även tekniker där man spräcker iställetför att 

spränga, vilket inte medför vibrationer på samma sätt som sprängning. 

Bild l. Den nya fastigheten omedelbart bakom Smörblomman 2 ska enligt plankartan hamna 

mellan min gränsmur i förgrunden och den högre delen av berghällen i mitten av bilden. Det är 

alltså frågan om mycket berg som måste sprängas för att kunna göra en grund för en fastighet 

här då berghällen i stort sett går ända fram till där björken i mitten av bilden står. Till vänster i 

bild strax under den ljusgröna eken skymtar ett av de flyttblock som ligger där fastighetens östra 

gavel hamnar. 

Det är också av vikt att beakta skogens betydelse i området bakom Smörblomman l och 2 samt 

Ringblonnnan l och 2. Området består idag av en storbergskam som vetter mot nänmda 

fastigheter. De stora dagvattemnängder som bildas och rinner ner ifrån berget tas om hand till 

stor del av den vegetation som finns i området omedelbart bakom dessa fastigheter. Detta märks 

tydligt på förekomsten av främst björkträd och den kraftiga tillväxt som är i det aktuella 

otmådet. Ett alltför stort ingrepp i detta skogsområde kan medföra att en stor del av den 

naturliga förmågan att ta hand om dessa mängder med dagvatten går förlorad vilket på sikt kan 

leda till en ökad risk för vattenskador på fastigheterna runt detta område, både befintliga och 

nya fastigheter. Ur denna synvinkel är det olämpligt att avverka skogen och bygga fastigheter 

direkt bakom fastigheterna Smörblomman l, 2 och Il samt Ringblomman l och 2. 

Kommentar: Det är viktigt att komma ihåg att ovan nämnda del av planområdet är en 

privatägdfastighet som redan idag är planerad för bostadsbebyggelse enligt gällande 

detaljplan. 

8 

Samrådsredogörelse • Detaljplan för Smörblomman 10 m.fl., Karlshamn


Dagvatten får inte belasta annans fasighet och måste därmed tas omhand på den egna 

fastigheten eller ledas bort. Befintlig vegetation tar idag upp en del av dagvattnet, medan 

en del rinner av planområdet genom naturlig avrinning, särskilt i den sydöstra delen, 

som består av berg i dagen. Då grönytaförsvinner tas det inte längre upp lika mycket 

vatten och då det är berggrund i planområdet finns det endast små möjligheter för 

infiltration. I området finns ledningsnät för dagvatten i kommunal regi. Enligt 

planbeskrivningen ska dagvattnet med fördel fördröjas på egen tomt innan det leds ut i 

kommunens ledningssystem. Fördröjning är positivt på så sätt att det skapas ett jämnare 

flöde av dagvattnet i ledningssystemet och det kan skapas genom olika sorters magasin i 

marken eller öppna system exempelvis dammar. Med tanke på planområdets begränsade 

yta finns det inte plats för öppet dagvattensystem. 

En ytterligare aspekt med naturmarken är att den är signifikativ för bostadsområdet. I stort sett 

samtliga fastigheter i Dalgången/Pengabersamrådet har tillgång till någon form av naturmark i 

direkt anslutning till sina tomter. Det är detta som ger området dess charm eftersom det skiljer 

sig så pass från moderna bostadsområden där tomterna ligger helt inpå varandra i alla riktningar. 

Trots att området är tätbebyggt upplevs det som naturnära med en avskiljande naturmark som 

ger både insynsskydd och en luftighet men framför allt ett rikt djurliv i form av t ex fåglar och 

insekter. J ag tycker därför att man bör vara försiktig med att förtäta området alltför mycket. 

Kommentar: Det som ovan kallas för naturmark är i själva verket både allmän platsmark 

och den privata fastigheten, Smörblomman JO och därmed endast delvis tillgängligför 

allmänheten. Den allmänna platsmarken utgör O, 15 ha medan den privata fastigheten 

utgör 0,25 ha. Den privatafastigheten är planlagdför bostadsändamål och den befintliga 

vegetationen inom denna fastighet är därmed inte på något sätt skyddad utan kan 

förändras i sitt utseende utifrån fastighetsägarens önskemål, så länge det följer gällande 

detaljplan. 

Planförslaget innebär att möjlighet tillförtätning ges i ett område med närhet till 

centrum, teknisk försörjning, kollektivtrafikförsörjning m. m. Det finns inga garantier på 

att gröna ytor på kvartersmark kommer att bestå och som nämns i kommentaren till nr 15 

på sidan 5 är vårt samhälle, och då särskilt våra städer, i ständig utveckling. 

Jag föreslår istället att 2 st nya fastigheter uppförs på Smörblomman 10. Den ena belägen längs 

Skogsvägen mellan Ringblomman 2 och Blåklinten l. Den andra enligt plankartan på höjden i 

hörnet Blåldinten l och Smörblomman l O. På detta viset behålls skogsområdet bakom 

Smörblomman l, 2 och Il samt Ringblomman l och 2 och de nya fastigheterna. Detta blir till 

gagu för både nya och gamla fastigheter genom att en luftighet bibehålls i området samtidigt 

som den naturliga förmågan att ta hand om dagvatten inte äventyras. Det ger också ett naturligt 

insynsskydd mellan fastigheterna. Detta är under förutsättning att byggförbudet mellan 

Ringblomman 2 och Blåklinten l hävs. Det känns också som det mest naturliga att bebygga den 

tomten som saknas på Skogsvägen varför det verkar vara konstigt att den är belagd med 

byggförbud enligt plankartan. Se bild 2. 

Kommentar: I yttrandet ovan föreslås att en tomt tas bort. Förlusten av en tomt måste 

ställas mot vinsten av att ta bort den. Ovan beskrivna förslag, enligt skiss på nästa sida, 

ger ett grönområde i den norra delen av planområdet, vilket måste skötas. Parkenheten 

har i det förberedande planarbetet meddelat att de inte gärna ansvarar för grönytor inom 

planområdet. Anslutningen till området är smal och svårframkomlig vilket gör det svårt 

för parkenheten att komma in och sköta det med sina maskiner. Alternativet vore att 

området fortsätter vara kvartersmark och privat fastighet, som idag, och därmed inte är 

tillgängligför allmänheten. Detfinns i detfallet inte något som säger att området 

kommer attfortsätta se ut så som det gör idag, med befintlig vegetation. Medföreslagen 

utformning av området, enligt yttrandet, blir det också svårtför fastighetsägaren att 

kommat åt denna del av trädgården för att sköta den. 



Sln.fublomm.:m 3 

N.mmn.m.: l!uld do: og och b~ 

Smfublo!mnmlO 

Blllilitd:.ml 

Bild 2 tillhörande yttrandet 

Ytterligare en fördel med detta förslag är att tillfartsvägarna till de nya fastigheterna kan gå via 

Skogsvägen respektive befintlig rågång från Skogsstigen pga. höjdskillnaderna. Man kan då 

klara kravet på tillträde för rörelsehindrade utan hjälp av t ex hiss som var föreslaget till den 

högst belägna fastigheten. Det blir också mindre ingrepp i naturen p g a avsaknaden av hissschakt 

och liknande som annars måste göras i berget. 

Kommentar: Förslaget, enligt yttrandet, innebär att en lång infartsväg som endast servar 

en tomt måste anläggas, vilket medför höga kostnader och dåligt utnyttjande. 

Ingrepp i naturen på grund av hiss beror till stor del på vilken sorts hiss som används. En 

trapphiss kräver ingen extra sprängning, medan en större hiss kräver hisschakt och 

dessutom byggrätt, vilket kanuner att införas på plankartan iriför granskningsskedet. 

17.Rolf Jansson, Blåklinten 11 (yttrande inkom den 1 oktober 2012) 

Beträffande förslag till ny plan för området Smörblomman- Blåklinten villjag härmed 

överklaga densamma. Vi har bott och bebyggt fastigheten Blåklinten 11 år 1964 och valde 

mmåde med tanke på parkområdet mellan kvarteren fullt av grönska. En underbar plats att få 

leva på, med mycket fin luft. 

Kommentar: Planförslaget måste, för att kunna överklagas, vinna laga krqft. Det gör det 

först sedan kommunfili/mäktige beslutat anta detaljplanen efter att det har varit ute för 

synpunkter genom samråd och granskning. Denna skrivelse ses härmed som ett yttrande i 

samrådsskedet. 

10 



Stor del av det som idag upplevs som ett parkområde tillhör privat fastighet, 

Smörblomman l O, se kommentar till nr 16 på sidan 9. 

För ca 15 år sedan sökte j ag att få köpa in området mellan kvarteren, det gick ej då ny plan 

krävdes och ej heller ett arrende av tomtbiten gick att ordna. Skulle nu mot förmodan denna 

planändring komma till stånd är jag villig inköpa området som vi skött om hela tiden vi bott här 

dock har de som önskat utnyttja genomfarten ej på något sätt hindrats. 

Kommentar: Allmän platsmark får mycket riktigt inte köpas in for privat bruk utan att 

planändring sker. Den allmänna platsmarken ska vara till för allmänheten och ägs i 

området idag av kommunen. Den får därmed inte privatiseras, då det kan skapa 

osäkerhet om att marken får beträdas. De södra delarna a)' korridorerna ingår i det avtal 

om överlåtelse av mark som exploatören upprättat med kommunstyrelsen. Då det finns 

intresse av att genom inköp tillfoga sig även övriga delar av dessa gröna korridorer till 

privata fastigheter, planeras dessa nu som kvartersmark i aktuell planläggning. Det finns 

idag inte något avtal om hur detta köp ska gå tillväga och hur marken ska delas mellan 

grannarna utan det kommer att avgöras genom en lantmäteriförrättning. Många av 

fastighetsgränserna inom kvarteret har bestämts genom en tidigare tomtindelning. Denna 

tomtindelning måste upphävas innan ändring av fastigheterna kan göras, vilket sker 

genom en process som liknar detaljplaneprocessen 

Ett stort problem som kommer att åsamkas oss som bor ovanför backen på Skogsvägen är all 

snö vintertid. Första försöket upp brukar gå tilllite mer än halva backen och sedan är det till att 

backa ner igen och försöka på nytt. På grund av intilliggande smala gatuinfarter står det 

vanligtvis flera bilar parkerade. Snöröjningen böljan i regel efter kl. 20 på kvällarna. 

Kommentar: Genoniförandet av planen kommer inte påverka snösituationen i området 

och den tillkommande trafiken bedöms inte medföra betydande påverkan på rådande 

förhållande. Hur snöröjningen sköts är inget som vi kan påverka genom detaljplanen 

utan åligger gatuenheten. 

Nästa problem är förekomsten av markradon i området. Statligt bidrag till saneringsarbeten har 

förekommit. 

Kommentar: Markradon är något som kanförekomma mycket lokalt inom ett område. 

Vid nybyggnation är det ett problem som relativt enkelt kan lösas genom tekniska 

åtgärder. Att bebyggelsen ska utföras på ett radonskyddat sätt regleras genom 

planbestämmelse på plankartan. 

Vad beträffar fastigheter till salu finns f.n. flera att välja på vissa har dock tagit tillbaka 

försäljningsuppdragen i väntan på bättre tider. Varför bygga nya hus när det finns flera olika 

planerade med fårdiga tomter att välja på. 

Kommentar: A'ven om marknaden och konjunkturen är dålig idag är planerandet för nya 

tomter ett sätt att förbereda sig inför den dag då efterfrågan ökar. Detaljplaneläggning 

är en lång process och det är idag svårt att säga hur marknaden ser ut den dag planen 

vinner laga kraft. I ett läge inom staden är det stor efterfrågan på nya villatomter. 

Tillgången till obebyggda tomter inom staden är dålig och dessa brukar därfor vara 

eftertraktade. 

Jag förutsätter att planen ej antages och om så skulle ske möjligen endast för ett hus med flera 

biluppställningsplatser. 



Kommentar: Att planlägga endast för ett hus och att ta allmän platsmark i anspråk för 

parkering vore inte att utnyttja området på bästa sätt och därmed inte 

samhällsekonomiskt lönsamt. 

Låt Dalgångsområdet fårbli ett trivsamt villammåde med sina grönområden. 

18. Mårten Wiren och Eva Lena Strandberg, Ringblomman 2 (yttrande 

inkom den 4 oktober 2012) 

Med anledning av att Karlshamns kommun utarbetat ny detaljplan får rubricerade fastigheter 

har vi beretts möjligheter att lämna synpunkter på förslaget. Detta gör vi i ett annat 

sammanhang. Här vill vi ställa några frågor kring förslaget, handläggningen och 

remissförfarandet. 

• Förslaget innebär att grönytor som allmän plats mark för gemensamt bruk försäljs för 

att tas i anspråk för att möjliggöra privat byggnation. Är detta ett tecken på en ny 

politisk viljeinriktning för en ökad privatisering av det gemensamma rummet? 

Kommentar: Det avtal som har skrivits mellan kommunen ochfastighetsägaren till 

Smörblomman l O har gjorts på uppdrag av kommunstyrelsen och är ett ställningstagande 

som har gjorts i just detta ärende. Anledningen till att marken planlagts som allmän 

platsmark är troligen den att marken vid tillfalletför planläggningen inte ansågs möjlig 

att bebygga. Med dagens tekniker har detta dock förändrats. 

• Kommunstyrelsen beslutade 2011-09-20 ge positivt förhandsbesked om försäljning av 

de gemensamma grönytorna till Per Ola Clemedtsson som inlämnat begäran om att få 

avstycka och bebygga en del av sin nuvarande tomtmark. Detta för att mö j liggöra en 

väganslutning från Skogsvägen. Som närmaste grannar fick vi aldrig vetskap om att 

grönytan ifråga var till försäljning. Varför frångicks principen om likabehandling 

genomreguljärt anbudsförfarande i detta fall? 

Kommentar: Den allmänna platsmarken var inte ute till allmän försäljning, utan avtal 

kom till stånd på fastighetsägarens initiativ. För att en försäljning ska kunna komma till 

stånd krävs en ändring av detaljplanen, då det är kommunens intention att man som 

privatperson inte ska äga allmän platsmark Beslutet togs då fastighetsägaren visade på 

ett välbetänkt koncept på hur området kanförtätas och som överensstämmer väl med 

kommunens intentioner i ÖVersiktsplan 2007 "Att planeraför bostadsbebyggelse i 

attraktiva lägen med god tillgänglighet till tätortsnära park- och naturområden, 

kollektivtrafik och service ". Kommunstyrelsen bedömde även att ingen annan skulle 

vinna något på att köpa marken. Aktuell detaljplaneläggning bekostas helt och hållet av 

den privata fastighetsägaren till Smörblomman l O. 

• Den upprättade planbeskrivningen som utgör underlag för samrådsförfarandet (2012- 

08-29 dnr 2007/1499.214) uppvisar vissa brister i objektivitet och saklighet. 

Argumentering görs till fönnån för förslaget medan aspekter som talar emot tonas ned. 

Foton som inkluderas i planen är tagna ur perspektiv (nedifrån resp. uppifrån) som 

förstärker intrycket av att planförslaget inte alls är särsldlt genomgripande och att 

fareslagen nybyggnation snarast konuneratt smälta in bland andra höga byggnader. 

Fotografierna är dessutom tagna i tristaste årstid och ger en bild av området som inte är 

signifikativ. Är remisshandlingen i själva verket ett beslutsunderlag i det enskilda 

ärendet? 

Kommentar: Fotona i planbesla·ivningen togs då planarbetet startades upp, vilket var i 

februari 2012. Fotona används som ett tillägg till texten i planbeskrivningenför att ge 

12 



läsaren en uppfattning om hur det ser ut i området sett från planområdet. Det finns ingen 

baktanke bakom olika kameravinklar och så vidare. Efter påpekande om att bilderna 

uppfattas ge en negativ bild av området har nyafotografier tagits, vilka kommer att 

tillfogas planbeskrivningen inför kommande skede. 

• Prickmarkerade ytor föreslås bebyggas med byggnad för avfallsförvaring. Varför görs 

ett avsteg från gällande regelverk för detta ändamål? Om fastigheterna är så 

otillgängliga att sopbilen inte kan nå fram och särskild byggnad måste uppföras för 

ändamålet så kanske området som helhet är att se som otillgängligt och mindre lämpat 

för nybyggnation? 

Kommentar: Vid ny planläggning tas ett nytt grepp om hela planområde t. 

Planbestämmelser inom befintliga detaljplaner upphävs och alla intressen, såväl enskilda 

som allmänna vägs mot varandra. Nu framtaget planförslag tillåter inte bebyggelse inom 

prickad mark. Yta avseddfor gemensam avfallshantering har markerats med så kallad 

plusmar k. Detta innebär att marken endast får bebyggas med uthus och inte bostadshus. 

Detta är för att underlätta sophämtningen då hämtningsfordon kräver helt andra 

vändytor än bilar. Gemensam sophantering är inget ovanligt idag utan är ett sätt att 

rationalisera och effektivisera både sopsortering och sophämtning. 

• Gäller undantaget betro prickmarkerade ytor även ett eventuellt uppförande av 

Friggebodar? Om inte så bör detta särskilt betonas. 

Kommentar: Prickmark gäller normalt sett inte friggebodar. Friggebodar går utanfor 

dessa bestämmelser, vilket innebär att man får ställa friggebod på prickmark om inget 

annat anges i planen. 

• Det aktuella området är starkt kuperat. Tillgänglighetsproblematiken i området föningas 

genomgående i planförslaget liksom konsekvenserna av en ökad trafikering av smala 

gator som på sina sträckor helt saknar trottoar. Varför har inte trafikingenjören beretts 

möjlighet till synpunkter i planförslaget? 

Kommentar: Kommunens trafikingenjör ges möjlighet att yttra sig genom tekniska 

nämnden i remissförfarandet, det vill säga vid både samråd och granskning. Diskussion 

med trafikingenjören har även skett i tidigare skede. Då anslutningspunkten med 

Skogsvägen sågs som problematisk kontaktades en konsult för att studera rådande 

förhållande och undersöka möjligheten att ordna en anslutning till Skogsvägen i detta 

avsnitt. Planförslaget baseras på den ulformning av tillfarten som konsulten har arbetat 

fram, se även kommentar till nr 15 på sidan 6. 

• Området är idag trädbevuxet och med tät markvegetation. På sina ställen är marken 

sank. När träden fålls och området dräneras för nya tomter ser vi en ökad risk för att vår 

fastighet mitt i backen riskerar att utsättas för ett ökat dagvattentryck Varför har inte 

eventuella konsekvenser av förändrade mark och fuktförhållanden som en följd av 

projekteringen behandlats i förslaget? 

Kommentar: Dagvattenfår inte belasta annanslasighet och måste därmed tas omhand 

på den egnafastigheten eller ledas bort, se även kommentar till nr 16 på sidan 8. 

• Sprängningsarbetenas möjliga konsekvenser bagatelliseras i förslaget. Vi vill erinra om 

att det handlar om att spränga bort ett helt berg mitt inne i ett bostadsområde där flera 

fastigheter har bergvärme eftersom det kommunala fjärrvärmenätet inte byggts ut i 

området. Vi menar att dessa landskapsforändringar inte tillräckligt beaktats i fOrslaget 



Kommentar: Avsikten med bebyggelsen i sydöst är inte att berget ska sprängas bort, utan 

byggas på. Detta skaförtydligas i planbeskrivningen Sprängningsarbeten kommer att ske 

i minsta möjliga mån men krävsför att möjliggöra ny tillfart, husgrunder, ev. hisschakt 

samtför VA-ledningar, se även kommentar till nr 16 på sidan 7 och 8. 

• Varför ska det aktuella området bebyggas när det finns flera fastigheter i onu·ådet som 

sedan länge är till salu. Om nybyggnation ändå ska ske varför väljs då inte andra 

områden med enklare topografi som inte kräver så omfattande sprängningsarbeten med 

förödande och varaktiga ingrepp i natur och landskapsbild? 

Kommentar: Kommunen arbetar med planläggningför nya bostadsområden på flera 

platser i kommunen. Nu aktuell planläggningen sker på fastighetsägarens initiativ, men 

kommunen har ställt sig positiv till projektet. Genom planläggningen ges möjlighet till att 

bebygga området så som planen medger, men den reglerar inte när det ska ske. Att det är 

flerafastigheter till salu i ett område styr inte planers tillkomst, då det i 

samhällsplanering ses som positivt med en godfraniförhållning vad gäller skapandet av 

nya tomter, se även kommentar till nr 17 på sidan JO. 

Vi flyttade till Dalgången för drygt 30 år sedan. Det som särskilt lockade oss hit var att ha 

naturen inpå knutarna och närheten till gemensaunna grönytor. Nu föreslås genomgripande 

förändringar i dessa avseenden, våra boende- och livsvillkor förändras och vi kan inte riktigt 

förstå varför. Vi kan inte helt frigöra oss från känslan av att Karlshamns konnnun i detta fall 

främjat vissa särintressen framför andra och att vi där konnnit tillk01ta. 

Kommentar: Somfraniförts i tidigare kommentarer är den största delen av planområdet 

privat mark som redan idag är planlagd för bostadsändamål. 

Alla har rätt till att få sin sak prövad och i dettafall har bedömningen gjorts all 

möjligheten att tillskapa nya tomter inom staden väger tyngre än bevarande av den 

allmänna grönytan. 

19.Maj-Lis Odhag Bergman, Blåklinten 4 (yttrande inkom den 5 oktober 

2012) 

Jag motsätter mig starkt förslaget till reviderad detaljplan för fastigheten Smörblomman l O och 

samtycker med de synpunkter som lämnats in av Eva Lena Strandberg och Mårten Wiren. Se 

bifogad inlaga. 

Kommentar: Noteras. De synpunkter som det refereras till är det gemensamma yttrande 

som redovisas i punkt 22 på sidan 22. 

När vår familj flyttade till Skogsvägen 1974 fanns här många hushåll, som salmade bil. Idag har 

varje hushåll minst l bil och ibland 2. Under snörika vintrar plogas snön på vissa ställen upp på 

den enda trottoaren och folk får gå på gatan. 

Många bilar blir stående i den norra backen och konnner inte upp. Andra får ta sats för att 

konnna förbi och upp. Den som kommer uppifrån får stanna tills det tycks vara klart. 

Jag själv cyklade omkull den 22 nov 2004 pga. halka. Fick ligga på Rehab i 3 månader pga. 

krossat vänsterknä och bruten vänsterarm med efterföljande lång sjukskrivningsperiod och 

sjukgymnastik. Kvinnan som kom till undsättning drog mig till sidan av vägbananitman den 

första nedåtgående bilen kom. Bilen skulle inte ha haft en chans att stanna utan hade nog kört 

över mig. Kvinnan som räddade mig hade fått hålla sig i staketen för att lyckas ta sig upp 

halvvägs i backen, där jag låg. Ambulansen, somkom den övre vägen, fick ta spjärn mot 

trottoarkanten när den skulle stanna. 



Ungdomar har också kört rakt in i staketet vid backens slut. Om några år kommer många barn i 

området att cykla till skolan samtidigt som vuxna kör bil till sina arbeten. Vem tar ansvar för 

barnens trafiksäkerhet? Den tänkta väganslutningen oroar stort. 

Kommentar: Samhället har blivit allt mer beroende av bilen som transportmedel och 

bilen utgör idag en stor del i samhällsplaneringen. I ett så centrumnära läge som aktuellt 

planområde utgör finns det dock goda möjligheter attfärdas med andra transportmedel, 

vilket kommunen ser som mycket positivt. 

Den planerade väganslutningen har studerats av en konsult och bedömts genomförbar i 

och med den låga trafikmängden och det faktum att det finns en liknande väganslutning 

sydväst om planområde t, se kommentarer till nr 15 på sidan 6 samt nr 18 på sidan 13. 

Det är mycket olyckligt det som ni råkat ut för och har ni synpunkter på vinterväghållningen 

i området är det gatuenheten ni ska vända er till. 

Berget med de vackra tallama måste vårnas. 

Kommentar: Intentionen i planförslaget är att så många träd som möjligt ska kunna 

bevaras och särskilt de tallar på bergssluttningen, som enligt Miljöförbundet Blekinge 

Västs naturvärdesbedömning, daterad 2012-07-03, anses ha vissa naturvärden. Dock 

måste exploateringens påverkan på rötter och vattenförekomst iakttas enligt yttrande nr 4 

på sidan 3 och det är därför svårt att i plankartan peka ut särskilda träd som ska 

bevaras. 

Många barn i mulleåldem har genom åren packat sin ryggsäck och satt sig på berget, där det är 

eftermiddagssol, för att äta sin medhavda matsäck. Man tänker inte på kommande generationer 

om man låter spränga sönder detta vackra berg. 

Kommentar: Det måste beaktas att berget och dess övre del tillhör den privata 

fastigheten Smörblomman JO. Om denna del av berget har använts av barnfor picknick 

har det skett medfastighetsägarens goda vilja. Denna del av berget skulle lika väl kunna 

vara en otillgänglig del av en trädgård eller bebyggd, vilket tillåts i gällande detaljplan. 

20. Eva och Göran Dahlström, Smörblomman 11 (yttrande inkom den 5 

oktober 2012) 

l) I denna stadsdel är detta det enda grönområdet, som dessutom är så vackert, och det vore 

verkligen synd och skam att göra ett sådant ingrepp som nybyggnation av fastigheter innebär. 

Den urspnmgliga planen bör och skall bibehållas och det prickade området är alltså värdefullt 

som grönområde. Det kan ju inte ligga i tiden att man ändrar en detaljplan till mindre 

grönområden i bostadsbebyggelse, och i detta fall skulle det lilla som finns helt tagas bort! 

Kommentar: Ianspråktagande av befintliga grönytor måste noga övervägas i 

planeringsstadiet. Förtätning är ett vanligt begrepp inom stadsplanering och är ett sätt 

att möjliggöraför ny byggnation utan att ta tidigare orörd mark i anspråk. Alla 

grönområden måste skötas, vilket medför en kostnad, .for att de ska kunna användas och 

för att inte upplevas som otrygga eller farliga. Denna kostnad samt fördelarna med 

förtätningjämfört med exploatering av orörd mark måste ställas i relation till nyttan och 

bevarandevärdet som grönområdet har. Se även kommentar angående förtätning och 

stadens utveckling till nr 15 på sidan 5 

Det är idag ca 200 meter från planområdet till ett större grönområde, vilketfungerar 

såväl för rekreation som för lek och motion. 



2) En annan aspekt är att man inte i ett tidigare trafiksäkrat område bör arrangera fler farliga 

utfarter. Det förefaller inte vara en utvecklande trafiksäkerhet. 

Kommentar: Se kommentar om trafiksituationen till nr 15 på sidan 6. 

3) Vi vill att den nuvarande detaljplanen skall gälla och förslaget som föreligger avvisas. Vi 

som köpt vår fastighet har ju gjort det på de grunder som gäller och skall det ske några 

förändringar så må det ske på sätt som förbättrar området. 

Kommentar: Uppfattningen om vad sam innebär förbättring av ett område är mycket 

individuellt och olika människor värderar olika saker. Vår omvärldförändras och 

utvecklas hela tiden vilket är något som ses som positivtför vissa och negativt för andra. 

l detaljplaneprocessen prövas helheten, genom att det tas ett samlat grepp om området. 

Alla förutsättningar utreds och olika intressen, allmänna och enskilda, vägs mot 

varandra. Nuvarande detaljplan medger bostadsändamål på helafastigheten 

Smörblomman l O, vilket innebär att den redan idag kan styckas av och bebyggas. Nu 

givet playiförslag har tagitsframför att anordna tillfart till området ochför att 

möjliggöra en så optimal förtätning som möjligt. 

4) Vi kan inte något om markarbeten, men är lite oroliga för de som vi förstår omfattande 

sprängningar som erfordras? 

Kommentar: Se kommentar om sprängning till nr 16 på sidan 7 och 8. 

5) Slutligen förstår vi inte behovet av bebyggelsen. Konnnunen har ju nybyggnadsområden att 

tillgå? 

Kommentar: Se kommentar om behovet av planläggning till nr 17 på sidan l O samt 

nr 18 på sidan 13. 

21. Kjell och Regin a Eriksson, Blåklinten 5 (yttrande inkom den 5 oktober 

2012) 


• Miljökonsekvensbeskrivningen ger inte rätt beslutsunderlag. 

• Detaljplanen bidrar inte till att ge invånarna en trygg, trivsam och vacker miljö att vistas i. 

• Dalgången blir ett mer trafikfarligt område, särskilt för de yngre barn som ska till och från 

Bodestorpsskolan. 

• Karlshamn vinner ingenting i längden på att överexploatera attraktiva bostadsmmåden. 

Kommentar: l planen har bedömningen gjorts att en miljökonsekvensbeskrivning inte 

behöver upprättas på grund av planens begränsade omfattning. Detta ställningstagande 

har varit på samråd hos länsstyrelsen, vilka meddelat att de delar kommunens 

uppfattning i frågan. Det dokument "Beslutsunderlag för Behovsbedömning", daterat 

2012-07-04, som troligen menas i stycket ovan grundas på den lagstif/ning som 

detaljplaneläggningen har att rätta sig efter. 

Planerad anslutning till Skogsvägen ligger på den sida av Sicagsvägen som inte har 

trottoar och kommer därmed inte att beröra denna. Se kommentar om planerad 

väganslutning till nr 15 på sidan 6 och nr 18 på sidan 12. 

16 



Inledning 

På Karlshamns kommuns hemsida under länken 

http://www.karlshamn.se/sv/Karlshamn/Bo/Bygg-bo/ kan följande text läsas: 

"Valet av livsstil blir allt viktigare när man väljer boende. Människor dras till andra med 

samma intressen -för en del betyder det närheten till hav och skog, attraktiva och funktionella 

boenden, närhet till affärer och service, sociala mötesplatser och bra kommunikationer. 

Bostaden är den viktigaste sociala miljön för de flesta. 

Havsnära, stadsnära och naturnära, Karlshamn erbjuder attraktiva boenden för många olika 

behov och intressen ochflera nya möjligheter håller på att utvecklas. 

Den byggda miljön är en betydande del av människans livsrum och trivsel. Väl utformad ska 

den ge tillfälle till möten, erbjuda trygghet och tillgänglighet samt förmedla en känsla av 

identitet och samhörighet. Genom att satsa medvetet på en hållbar stads- och tätortsutveckling 

understöds en av kommunens viktigaste uppgifter, att ge invånarna en trygg, trivsam och vacker 

miljö att vistas i. " 

Med globala finanskriser i färsk åtanke vet vi också att först måste jobb skapas innan det är lönt 

att bygga dyra bostäder. Med ovanstående i minnet ger vi nu våra synpunkter på 

samrådsförslaget 

Kommentar: Det krävs bostäder att flytta till för att kunna ta ett arbete på annan ort än 

den man själv bor i. Det finns efterfrågan på obebyggda tomter i staden, då sådana är 

svåra att skapa och varje nyttenbostadshus genererar i sig fleraflyttrörelser som lösgör 

andra boenden 

Planprocessen 

Vi anser inte att planen är av ringa omfattning. Motivet är att boende i Dalgången blir mindre 

attraktivt när grönområden försvinner. Vad värre är att Karlshamn blir mindre attraktivt när 

"havsnära, stadsnära och naturnära" bostadsområden försämras. Sämre bostadsområden leder 

inte till att folk flyttar till Karlshamn. 

Kommentar: Bostadsbebyggelse av tre enbostadshus inom befintligt bostadskvarter ses 

inte utgöra betydande påverkan på omgivningen. Det är endast ett mindre grönområde, 

ca O, 15 ha, som tas i anspråk för bebyggelse och det finns ett större grönområde 

tillgängligtför rekreation strax öster om planområdet, se även kommentar till nr 16 på 

sidan 9. 

Handlingar 

Under handlingar anser vi att en redovisning av tidigare protester saknas. Avtalet mellan 

komnmnen och sökanden saknas. 

Kommentar: I planläggningsprocessen har det inte kommit in några tidigare protester. 

Samrådsskedet är det tidigaste skedet i planprocessen i de fall där programskedet hoppas 

över, vilket ärfa//et i detta ärende. Fastighetsägaren lämnade, 2007-07-09, in en 

ansökan om förhandsbesked med önskemål om att bygga tre enbostadshus på delar av nu 

aktuellt planområde. Vid en sådanförfrågan ges grannarna tillfälle att yttra sig, flera 

synpunkter inkom. Det framkom att en ändring av gällande detaljplan krävdes och 

ansökan återkallades därför av sökanden. Denna ansökan omförhandsbesked utgör ett 

eget ärende och ses inte som en del i planprocessen 

Avtalet mellan kommunen och sökanden om att få köpa mark, har tecknats genom beslut 

av kommunstyrelsen. Avtalet är en forutsättningför planläggningen, då den bekostas av 

sökanden, men utgör inte en del av planhandlingarna 


Fakta saknas om varför planläggningen dröjt sedan 2008-01-23. 



Kommentar: I planbeskrivningen under rubriken "Bakgrund" på sidan 4 kan läsas att 

det är upprättandet av avtal med kommunen om del av fastigheten Karlshamn 4: l, vilket 

har legat på den sökanden, som har gjort att planarbetet inte kommit igång direkt. 

Planens förenlighet med 3,4 och 5 kap. miljöbalken 

V år uppfattning är att värdeorden, genomgående är för positiva i hela MKB - 

miljökonsekvensbeskrivningen och i nedanstående fall direkt felaktiga. 

Frågeställningar enligt Plan- och bygglagen, PBL, 2010:900 kap. 2 

Kan ett genomförande av planen: 

• Innebäraförändrade infiltrationsförhållanden, avrinning eller dräneringsmönster med 

riskför översvämning/uttorkning? Här svaras Nej. 

• Förändringar i dagvattenomhändertagandet ... ? Här svaras Nej. 

• Försämrad trafiksäkerhet? Här svaras Nej (hur kan någon svara nej på denna fråga?) 

• Innebära instabilitet i markförhållandena eller de geologiska grundförhållandena? 

... Sättningar etc. Här svaras Nej 

• Me4föra påverkan på Stads- och landskapsbilden? -Betydande förändring vad gäller 

sammanhanget med omgivningen? Här svaras Nej. 

Konsekvensen av ovanstående blir att den samlade bedömningen blir felaktig. 

Kommentar: Dokumentet "Beslutsunderlag för Behovsbedömning/Avgränsning av 

miljökonsekvens beskrivning", daterat 2012-07-04, upprättas i samråd med kommunens 

miljöingenjör och Miljöförbtmdet Blekinge Väst innan det skickas på remiss till 

Länsstyrelsen. Dokumentet är därmed väl genomarbetat och de ställningstaganden som 

gjorts grundar sig på om ett genomförande av detaljplanen bedöms få en betydande 

miljöpåverkan. Se även kommentarer om dagvatten till nr 16 på sidan 8-9 och 

trafiksäkerhet till nr 15 på sidan 6. 


"Ur Översiktsplan 2007 Karlshamns kommun- 

• Att möjliggöra byggnation av 50 nya lägenheter per år med stor variation av hustyper och 

upplåtelseformer. 

• Att arbetafor en attraktiv och god livsmiljö for alla människor oavsett kön, ålder och etnisk 

tillhörighet. 

• Att planeraför bostadsbebyggelse i attraktiva lägen med god tillgänglighet till tätortsnära 

park- och naturområden, kollektivirqfik och service. 

I aktuellt planområde har ett programskede inte bedömts nödvändigt med hänsyn till planens 

ringa omfattning och begränsade påverkan på omgivningen. Intentionerna i planförslaget 

överensstämmer dessutom med planeringsmålen i gällande översiktsplan." 

Samrådet gäller enbostadshus - texten om lägenbeter anser vi inte har med detta samråd att göra. 

Detaljplanen anser vi strider mot översiktsplanen. Bedömningen "ringa omfattning" och att 

detta får "begränsad påverkan på omgivningen" anser vi är felaktig. 

Kommentar: Med lägenheter i textenfrån Översiktsplan 2007 menas antalet bostäder 

och boende i olika former, det vill säga genom enbostadshus, radhus ochflerbostadshus 

inte enbart lägenheter i den bemärkelse som menas i ett flerbostadshus. Användandet av 

begreppet må hända vara olyckligt, men intentionen gäller för även detta plaryförslag. 

Kommentaren har skickats vidare till de som arbetar med aktualiseringen av 

översiktsplanen. 

Planen medger att maximalt tre enbostadshus byggs, och då området ligger inne i ett 

sedan tidigare bebyggt kvarter i staden har planen bedömts vara av ringa omfattning. Ett 

18 



mindre grönområde tas i anspråk för bebyggelsen och delar av planområdet är höglänt. 

Ett nytt hus här kommer att vara synligt från andra delar av staden men det utgör inget 

nytt element, då detfinns liknande bebyggdafastigheter på andra ställen i staden. Ett 

genomförande av planen kommer att påverka det direkta närområdet, det gör all ny 

bebyggelse, men bedöms i det stora hela ha begränsad påverkan på omgivningarna. 

Bedömningen att huset på ungefår samma höjdnivå som Hanö fyr med sin panoramautsikt har 

ett attraktivt läge delar vi. Bedömningen att detta flera decennier nyare hus inte anses totalt 

dominera omgivningen delar vi inte. 

Bedömningen att de två husen belägna i skugga i lågt läge med vattenflöde från berget runt om 

skulle vara attraktiva delar vi inte. De uppfyller inte intentionerna i översiktsplanen. 

Kommentar: Föreslagen byggnation i den sydöstra delen av planområdet kommer att 

utgöra ett nytt element i stadsbilden. På grund av topografin kommer detta hus bli synligt 

på långt avstånd, men då det redan finns bebyggelse på liknande platser i staden ses det 

inte som dominerande med en betydande påverkan på omgivningarna. 

Två nya tomter planeras inne i kvarteret på samma marknivå som fastigheterna norr om, 

Smörblomman ett och två. Befintlig bergsknalle ligger ca l O meter rakt söder om den 

östra av dessa båda tomter, och är ca fem meter högre än den genomsnittliga marknivån 

på den östra tomten. Om tomterna bebyggs enligt, på plankartan redovisad, illustration 

är avståndet35meter mellan byggnaderna. Byggnaderna tillåts i två våningar. Detta kan 

inte ses som något ovanligt förhållande i en stadsmiljö. 

Trafik och säkerhet 

Tillfartsvägen till de tre planerade fastigheterna ligger i höjd med bilen till vänster på bilden. 

Sikten ovanifrån är skymd för den som kommer uppifrån respektive kör ut från planerad 

tillfartsväg. 

Kommentar: Bedömningen av sikten i en korsning görs utifrån korsningens placering 

och inte från backens nedre del. Se även kommentar till nr 15 på sidan 6. 

Skogsvägen är där utfarten planeras en rejält brant backe. "Skogsvägen lutar mittför 

planområdet med 15 %, vilket är betydligt mer än Trafikverket rekommenderar för gator med 

god standard." En ny väg som innebär en fyrvägskorsning mitt i brantaste backen med skymd 

sikt innebär en gata med riktigt låg standard (och det är inte bra idag). Beskrivning av backen i 

dagsläget: "Året har 4 årstider, våren kan vara bitvis kall och när den sista snön överraskar oss 

och snöröjningen är backen på Skogsvägen knappt körbar, 2 bilar kan oftast ej mötas. Hösten 



med de våta löven som lägger sig i backen ökar risken får olyckor, cykelolyckor har inträffat 

tidigare under höstperioder. Vintertid vid halka och snö är backen mycket svår att ta sig uppfår 

och många bilar får parkera nedanför backen vid snö. Halkan gör att backen är mycket hal och 

riskabel att köra nedför. 2 bilar kan ofta inte mötas i backen på vintem". 

Kommentar: Se kommentar till nr 15 på sidan 6 och nr 18 på sidan 13. 

En del boende och deras besökare parkerar sina bilar i backen, främst kvällar, nätter, tidiga 

morgnar och helger. 3 nya hns med hushåll medför fler bilar parkerade i backen då ett hnshåll 

oftast har 2 bilar i dagens samhälle. Det blir då omöjligt att mötas 2 bilar i backen och försvårar 

för nuvarande att köra in/ut från garageuppfarter. Att hushållens alla 6 bilar plus besökare till de 

nya fastighetema står inne vid husen tror vi inte på. 

Kommentar: l planförslaget står att parkering ska ske på tomtmark, vilket är en 

förutsättningför nästan all planering idag, det är dock tillåtet att parkera längs gatorna 

inom området. Generellt sett rälenar man med att varje hushåll har två bilar, men i ett så 

centrumnära läge som aktuelltplanområde utgör, med närhet till god 

kollektivtra.filiförsörjning och endast en dryg kilometer till tågstationen och till centrum, 

finns alla möjligheter för ett bilfritt resande. 

Det skulle alltså vara högst olämpligt att tillföra en väg som ska ansluta mitt i backen på 

Skogsvägen. Det skulle innebära en stor ökad risk för trafikolyckor för gående, cyklande, 

mopedister och bilförare. Dalgången blir ett klart mindre trafiksäkrat område eftersom detma 

tillfartsväg planeras på en av de sämsta platsema i hela området. En eventuell tillfartsväg borde 

egentligen planeras mellan Smörblomman l O och Blåklinten Il och inte med föreslagen 

tokplacering 

Kommentar: Se kommentar till nr 15 på sidan 6 och nr 18 på sidan 13. Alternativet med 

tillfartsvägfrån skogsstigen har studerats, men avfärdats då det inte skulle ge 

tillgänglighet till de två tomterna i norr. 

Ianspråktagande av mark 

O skyltade 4-5 meter breda korridorer till parkområdet Karlshanm 4: l 

"Den södra delen av den västra korridoren samt den västra korridoren är i stort sett helt 

anspråkstagna som tomtmark." 

20 Samrådsredogörelse • Detaljplan för Smörblomman 10 m.fl, Karlshamn


Parkområdet Karlshamn 4: l 

Aspekt 1- Karlshamn 4: l används som lekområde av barn trots att alldeles för få hittar dit pga. 

att parkmark ianspråktagits och uppfattas som privat tomt. 

Kommentar: En viktig aspekt vid planläggningen är att den största delen av planområdet 

redan idag utgör kvartersmark med bostadsändamål i gällande detaljplan A165. Det är 

endast den södra delen, bergssluttningen, samt de två korridorerna i norr och öster som 

idag utgör parkmark Övrig mark är privatägd Den nedre bilden på föregående sida, 

som enligt yttrandet visar "P arkområdet Karlshamn 4:1 ",är i själva verket tagenfrån 

den privata fastigheten Smörblomman l O. 

Aspekt 2 - Hur kan kommunen utan att reagera i en detaljplan acceptera att parkmark 

ianspråktas som tomtmark? 

Kommentar: Vid varje efterfrågan om att få bebygga parkmark, det vill säga allmän 

plats, krävs en planändring. Ianspråktagandet blir då ett politiskt ställningstagande som 

avgörs från fall till fall. Kommunen har ingen möjlighet att utöva tillsyn på all allmän 

platsmark 

Reflektion-Det är omöjligt att ta sig till havet på vissa platser utan detaljerad orienteringskarta 

där du kan se skillnaden mellan tomtmark och allmän mark 

Kommentar: Vid havsnära lägen finns strandskydd, där detta inte är upphävt i 

detaljplan, vilket innebär att detfinns särskild lagstiftningför dessa områden. 

Miljöförbundet Blekinge Väst har fått i uppdrag att bedriva tillsynen av 

strandskyddsbestämmelserna i samtliga medlemskommuner. 

Framtida klimatförändringar 

"P lanområdets sluttande topogrqfi innebär att ökadfrekvens och intensitet av nederbörd inte 

medför några problemför foreslagen bebyggelse." Denna bedömning delar vi inte alls milt 

uttryckt och sannolikt inte de andra husägare i området som dränerat sina hus de senaste åren. 

Det lågt belägna huset utan utsikt gränsande till Smörblomman 2,3 och Il har sluttande 

topografi i princip från tre håll. Rinner inte dagvattnet in där så antingen rinner det till nästa lågt 

planerade hus eller till Ringblomman 2. När träd och växter försvinner finns det inget som suger 

upp dagvattnet. 

Under Teknisk försäljning anges att "Det är dock en fördel om dagvattnet kan fördröjas på 

egen tomt innan det leds ut i kommunens ledningssystem." Genom att ta bort huvuddelen av träd 

och växter på 0,4 ha försvinner denna fördröjning. 

Kommentar: Delar av planområdet som idag inte är hårdgjorda kommer att hårdgöras 

för bebyggelse och tillfartsväg. Hela den sydöstra delen av planområdet består idag av 

berg i dagen med endast ett tunt vegetationsskikt, se till yttrandet bifogad bild nedan, 



vilket inte tar emot större mängder dagvatten, se kommentar angående dagvatten till nr 

16 på sidan 8. 

Vy över planområdet 

Störningar 

Under Störningar anges att "Viss sprängning kommer också att ske, vilket kan medföra 

vibrationer." Vi förvånas över att det inte kallas omfattande sprängning i förhållande till 

mmådets storlek. Husen skall ha teknisk försäljning, dränering, hiss för att kunna ta sig upp till 

toppen och "viloplan" för att överhuvudtaget kunna skapa en tillfartsväg. 

Vi motsätter oss utfornn1ingen av denna detaljplan, i synnerhet tillfartsvägen som på sikt 

kommer att orsaka olyckor. 


22.Gemensamt yttrande (yttrande inkom den 5 oktober 2012) 

N edan redovisas det gemensamma yttrande som inkommit med 32 underskrifter. Följande 

fastighetsägare har skrivit under yttrandet: 

Namn 

Fastighetsbeteckning 

Eva Lena Strandberg Ringblm1m1an 2 

Mårten Wiren Ringblomman 2 

Johan Tömqvist Ringblm1m1an 3 

Göran Petersson Ringblomman 4 

Sivan Petersson Ringblomman 4 

Leif Gustafsson Förgätmigejen 6 

Claes Magnusson Förgätmigejen 7 

Lena Magnusson Förgätmigejen 7 

Torsten Eriksson Vitsippan 6 

Lotta Johansson Vitsippan 6 

Familjen Pleininger Vitsippan 9 

Fredrik Adenholm Smörblomman 2 

Tina Isaksson 

stensötan l 

Pär Svensson 

stensötan l 

Christer Hömbäck stensötan 5 

Marie Hömbäck stensötan 5 

Hans Persson stensötan 7 

Lars Persson stensötan 7 

Patrik Håkansson 

Blåldinten l 

Kjell Eriksson B läklinten 5 

22 Samrådsredogörelse • Detaljplan för Smörblomman 10 m.fJ., Karlshamn


Regina Eriksson Blåklinten 5 

Rolf Jansson Blåklinten 11 

Sven Ljungberg Syrenen 13 

Cecilia Ljungberg Syrenen 13 

Filip Olsson 

Ringblomman l 

Cecilia Thörnqvist Förgätmigejen 5 

Erik Törnqvist Förgätmigejen 5 

Anders Nilsson Blåklinten 7 

Jennie Rudvi Blåklinten 7 

Mats Olsson Förgätmigej en 4 

Britt-Marie Dahlman Förgätmigejen 4 

Pia Brorsson Blåklinten 2 

Med anledning av att ny detaljplan utarbetats för rubricerade fastighet har vi som grannar 

beretts möjlighet att inkomma med yttrande över den nya planen. Det gör vi härmed: 

• Skogsvägen liksom Dalgångsområdet lider brist på allmänna grönytor i närområdet. 

Området planerades och bebyggdes i en tid då grönområden och naturliga lekområden 

för barn inte var självklara inslag i det närmaste grannskapet. De befintliga grönytornas 

funktion som rekreationsområde för närboende betonas i den naturvärdesbedömning av 

området som Miljöförbundet Blekinge Väst gjorde sommaren 2012. Att nu exploatera 

ett av dessa fåtaliga grönområden för tillfarter till planerad villabebyggelse på tre nya 

fastigheter ser vi som ytterst olyckligt. 

Kommentar: I ovan nämnda naturvärdesbedömning uiförd av Miljöförbundet Blekinge 

Väst 2012-07-03 står att: "Området kan även tänkas vara en typ av rekreationsområde 

för närboende i och med dess centrala läge. " Det ska observeras att 

naturvärdesbedömningen gjorts för hela planområdet och därmed även innefattar den 

privata tomtmarken som redan är planlagd för bostadsändamål. 

Att ta i anspråk grönytor för bebyggelse ska alltid utvärderas noga bland annat utifrån 

områdets tillgänglighet, besöksfrekvens och hur det används. Detta får sedan ställas mot 

värdet av ny bebyggelse utifrån sociala, tekniska och ekonomiska aspekter samt 

hållbarhetsaspekter. Se även kommentar till nr 16 på sidan 8. 

• Vi kan inte se att denna bostadsförtätning och analoga reducering av gemensamma 

grönområden, är i enlighet med den antagna översiktsplanens viljeinriktning att "arbeta 

får en attraktiv och god livsmiljö får alla människor oavsett kön, ålder och etnisk 

tillhörighet" (Översiktsplan 2007 Karlshamns kommun). Vi ser med oro på förslaget att 

ta i anspråk gemensamma grönområden för att möjliggöra privat villabebyggelse och 

ifrågasätter om en sådan utveckling är i överensstämmelse med nämnda översiktsplan. 

Kommentar: Med tanke på aktuellt områdes topografi och växtlighet kan det inte ses 

utgöra en tillgänglig plats med värde för alla. Det är endast den södra delen av 

planområdet, samt de två korridorerna, som utgör allmän platsmark, se även kommentar 

till nr 13 på s idan 4. 


genuina naturmiljön så att områdets karaktär av 40-talsmiljö skulle gå förlorad. Just 

denna miljö där bebyggelsen anpassats till natur- och bergformationer är unik och bör 

bevaras. 

En av fastigheterna kommer enligt förslaget att bebyggas på en bergformation och 

kornmer därmed att utgöra att dominerande inslag inte bara i gatubilden utan kornmer 



även att synas vida omkring som nytt landmärke får tätorten. Av remisshandlingarna 

framgår inte att dessa landskapsaspekter beaktats i planarbetet Vi har starka 

invändningar mot uppförandet av en så dominerande byggnad som skulle komrna att 

förändra hela mmådets karaktär. 

Kommentar: I den till planhandlingarna hörande "Behovsbedömning/Avgränsning av 

miljökonsekvens beskrivning" har frågan om påverkan på stadsbilden belysts. Området i 

stort är redan bebyggt med bostäder på exponerade lägen ochföreslagen bebyggelse kan 

därmed inte anses ha betydande påverkan på stadsbilden. Ett avsnitt om detta lyfts in i 

planbeskrivningen 

o 

Förslaget om att via hiss och trappor nå det tilltänkta huset på berget antyder att huset 

blir svårtillgängligt. Vi ifrågasätter om handikappelitiska hänsyn tagits i 

planeringsarbetet i enlighet med Boverkets byggregler, BBR. 

Kommentar: Vid detaljplaneläggning ska reglerna i planoch bygg/agen, PBL, följas. I 2 

kap 6 § 7 står att: "Vid planläggning och i ärenden om bygglov enligt denna lag ska 

bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt 

som är lämpligt med hänsyn till möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller 

orienteringsformåga att använda området. " I 8 kap. l§ 3 P BL kan läsas att: "En 

byggnad ska vara tillgänglig och användbar for personer med nedsatt rörelse- eller 

orienteringsförmåga" och i 8 kap 6 § 3 P BL, står att "Kraven på tillgänglighet och 

användbarhet i l§ 3 gäller inte ifråga om tillgänglighet till ett en- och två bostadshus, 

om det med hänsyn till terrängen inte är rimligt att uppfylla kraven. Lag (2011:335)" 

Den hiss som planeras för byggnationen på berget i sydöst anses lösa problem med 

framkomlighet. Boverkets byggregler, BER, ska efterföljas i bygglovsskedet. 

• Den brant sluttande terrängen mot söder och sydväst utgörs av bergsformationer och 

berg-i-dagen vilket medför omfattande sprängning och utfyllnadsarbete för att förändra 

landskapet ifråga till tomt- och gatumark. Vi är oroliga för hur dessa omfattande 

sprängningsarbeten ska påverka våra hus och de flertaliga bergvärmeinstallationer som 

gjorts i området. Dessa installationer gjordes i ett läge när Karlshamns kommun 

förklarat att området ifråga aldrig kornmer att anslutas till !j ärrvärmenätet pga. 

nivåskillnaderna i området. 

Kommentar: Se kommentar till nr 16 på sidan 7 och 8. 

• Ur trafiksäkerhetssynpunkt förefaller det ytterst tveksamt att ordna en väganslutning till 

tre fastigheter i en brant backe (15 % lutning) och så nära backkrönet. Sikten är skymd 

och periodvis är intensiteten av cyldister och fotgängare hög. Skogsvägen fungerar då 

som en genande cykel- och promenadled. Backen är farlig och flera olyckstillbud har 

skett under senare år. 

Kommentar: En utredning av tillfartsvägens anslutning till Skogsvägen gjordes i ett 

inledande skede i planprocessen. Utformningen av tillfartsvägen studerades och den 

placerades på sådant sätt att den ska bli så flack som möjligtför att undvika 

sprängningsarbeten Vad gäller anslutningen till Skogsvägen är den problematisk då 

skogsvägen är så pass brant. Det bedömdes dock vara möjligt att genoniföra med tanke 

på den ringa trajtianängden samt att det redan idagfinns en existerande korsning strax 

sydväst om den planerade, Högliden/Skogsvägen, somforsörjer fyra fastigheter. Den 

planerade korsningspunkten är belägen ca 40 meter nedanför backkrönet, vilket innebär 

tillfredsställande siktförhållande med tanke på rådande hastighetsbegränsning på 30 

lan/h. Se även kommentar om trafikforhållandet till nr 15 på sidan 6. 

24 


Granskningshandling o Normalt förfarande 2013-01-23 

• Dalgången är en stadsdel som planerades och bebyggdes i en tid när trafikintensiteten 

var helt annorlunda jämfört med idag. Gatorna är smala och på vissa sträckor bl. a. på 

Dalgångens nord-sydliga sträckning saknas helt trottoar. Trafikintensiteten i området 

har ökat påtagligt dels genom den bostadsförtätning som redan genomförts vid 

Hagaslättsvägen och Myntvägen samt nu senast vid Skyttevägen, dels genom ett 

förändrat kommunikationsmönster med en ökad trafik till och från Karlshamns 

resecentrum. Dalgången och Skogsvägen används numera i icke ringa grad för 

genomfartstrafik, inte minst av en ökande andel cyklister, från Karlshamns östra infart 

till det nya bostadsområdet kring V altentornet och till Resecentrum. Pågående 

generationsväxling med ett ökat antal barn i området måste särskilt beaktas i detta 

hänseende. 

Kommentar: Eventuellt ökad trafik som nya bostäder vid Hagaslättsvägen, Myntvägen 

och Skyttevägen genererar, kan inte anses belasta Skogsvägen, men möjligen Dalgången, 

till vilken skogsvägen ansluter. Aktuell del av Skogsvägen har ingen direkt anslutning till 

intilliggande bostadsområden i öster mer än en gång- och cykelväg och kan därför 

endast vara aktuell for genonifartstrafik för cykel. En trafikräkning visar att 

trafikmängden idag ligger på ca 505 fordon på Dalgången och 113 fordon på 

Skogsvägen, vilket är mycket låg trafikmängd, se kommentar till nr 15 på sidan 6. Antalet 

cyklister var på Skogsvägen 80 stycken och på Dalgången 216 stycken. Det ska även 

beaktas att räkningen uifördes i november, då det var rimligt väder med god 

framkomlighet, men inte den årstid som är attraktivast för cyklister. Skogsvägen är på 

den södra och Dalgången på den västra sidanförsedda med trottoarer. 

• Ett tillskott med tre villafastigheter i området medför att trafikintensiteten ytterligare 

kommer att öka. Vi förutsätter att kommunen redovisar hur säkerheten för främst gångoch 

cykeltrafikanter ska säkras om nu trafikmängden i området medges öka som en 

konsekvens av den planerade utökningen med tre nya fastigheter. 

Kommentar: Som ett genomsnittligt värde på den trafikalstring som varje hushåll bidrar 

med brukar man räkna med 4-5 trafikrörelser per dygn och hushåll. Med tre nya hushåll 

beräknas Irqfikmängden därmed öka med maximalt 15 trafikrörelser per dygn. Detta ses 

inte som en större ökning och därmed ingen betydande påverkan. 

Med dessa synpunkter vill vi understryka att vi starkt motsätter oss förslag till reviderad 

detaljplan för fastigheten Smörblomman l O m fl. 

23.Anna-Karin Janerus och Patrik Håkansson, Blåklinten 1 (yttrande 

inkom den 1 oktober 2012) 

Kommentar: Detta yttrande är till största dellikalydande med det gemensamma yttrande 

som inkom den 5 oktober, se yttrande nr 22, och som även Fatrik Håkansson skrivit 

under. Svaren och kommentarerna till det gemensamma yttrandet gäller därmed även 

detta yttrande. Kompletterande kommentarer ges i de fall där yttrandet skiljer sig åt från 

det gemensamma yttrandet. 

Med anledning av att ny detaljplan utarbetas för rubricerad fastighet har vi som grannar beretts 

möjlighet att inkomma med yttrande över den nya planen. Det gör vi härmed: 

• Skogsvägen liksom Dalgångsområdet lider brist på allmänna grönytor i närområdet. 

Området planerades och bebyggdes i en tid då grönområden och naturliga lekområden 

får barn inte var självklara inslag i det närmaste grannskapet. De befintliga grönytornas 

funktion som rekreationsområde för närboende betonas i den naturvärdesbedömning av 

Samrådsredogörelse o Detaljplan för Smörblomman 1 O m.fl., Karlshamn 25


området somMiljöförbundet Blekinge Väst gjorde sommaren 2012. Att nu exploatera 

ett av dessa fåtaliga grönområden för tillfarter till planerad villabebyggelse på tre nya 

fastigheter ser vi som ytterst olyckligt. 

• Vi kan inte se att denna bostadsförtätning och analoga reducering av gemensanuna 

grönområden är i enlighet med den antagna översiktsplanens viljeinriktning att "arbeta 

för en attraktiv och god livsmiljö för alla mäm1iskor oavsett kön, ålder och etniska 

tillhörighet" (Översiktsplan 2007, Karlshamns konmmn). Vi ser med oro på förslaget att 

ta i anspråk gemensamma grönområden för att möjliggöra privat villabebyggelse och 

ifrågasätter om en sådan utveckling är i överensstämmelse med nämnda översiktsplan. 


genninanaturmiljön på så sätt att områdets karaktär av 30- och 40-talsmiljö skulle gå 

förlorad. I just denna miljö har bebyggelsen anpassats till natur- och bergformationer 

och därav fått namn som Dalgången, Pengaberget och Skogsborg. Milj ön är unik och 

bör bevaras. 

En av fastigheterna kommer enligt förslaget att bebyggas på en mycket högt belägen 

bergsformation och kommer därmed att utgöra ett dominerande inslag, inte bara i 

gatubilden, utan komn1er att synas vida omkring som ett nytt landmärke för tätorten. Av 

remisshandlingarna framgår inte att dessa landskapsaspekter har beaktats i planarbetet 

Vi har starka invändningar mot uppförandet av en så dominerande byggnad som skulle 

förändra hela områdets karaktär och dessutom ge oss en grannfastighet med störande 

insyn. 

Kommentar: Vad gäller insyn till grannfastigheter kommer planerad bebyggelse 

innebära ökad insynför samtliga intilliggande fastigheter. Vid planering av nya 

bostadsområden orienteras bostadshusen utifrån söder- och västerläge, vilket i dettafall 

innebär att husensframsidor kommer att vara vända bortfrån närmast berörda 

fastigheter. Detta beskrivs i planbeskrivningen på sidan 9. 

• Den brant sluttande terrängen mot söder och sydväst utgörs av bergformationer och 

berg i dagen vilket medför omfattande sprängnings- och utfyllnadsarbete för att 

förändra landskapet i fråga till tomt- och gatumark. Vi är oroliga för hur dessa 

omfattande sprängningsarbeten skall påverka vårt hus och de flertaliga 

bergvärmeinstallationer som gjorts i området. Dessa installationer gjordes i ett skede 

när Karlshamns kommun förklarat att området ifråga aldrig kanuner att anslutas till 

fjärrvärmenätet pga, nivåskillnader i området. 

• Ur trafiksäkerhetssynpunkt förefaller det ytterst tveksamt att anordna en väganslutning 

till tre fastigheter i en brant backe (15% lutning) och så nära backkrönet. Sikten är 

skymd och periodvis är intensiteten av cyldister och fotgängare hög. Skogsvägen 

fungerar då som en genande cykel- och gångväg/led. Backen är farlig och flera 

olyckstillbud har skett under senare år. Vintertid är just derrna del av Skogsvägen den 

enda farbara och extra belastad av biltrafik. Dessutom sker bilparkeringar på 

Skogsvägen från de fastigheter som salmar utryrrune för mer än en bil på sin tomt och 

detta orsakar skymd sikt i backen och ökad risk för trafikolyckor. 

Kommentar: Se kommentar till nr 15 på sidan 6. 

• Dalgången är en stadsdel som planerades och bebyggdes i en tid när trafikintensiteten 

var helt annorlundajämfört med idag. Gatorna är smala och på vissa sträckor salmas 

helt trottoar. Trafikintensiteten i området har ökat påtagligt, dels genom den 

bostadsförtätning som redan genomfö1is vid Hagaslättsvägen och Myntvägen samt nu 

senast vid Skyttevägen, dels genom ett förändrat kommunikationsmönster med en ökad 



trafik till och från Karlshamns Resecentrum samt Landstingets verksamhet - Barn och 

ungdomspsykiatrin som år beläget vid Pengabergsvägen/Ställverksvägen. Dalgången 

och Skogsvägen används numera i icke ringa grad for genomfartstrafik, inte minst även 

ökande andel cyklister, från Karlshamns östra infart till det nya bostadsområdet kring 

Vattentornet och till Resecentrum Pågående generationsväxling med ett ökat antal barn 

i området måste sårskilt beaktas i detta avseende. 

• Ett tillskott med tre villafastigheter i området medför att trafikintensiteten ytterligare 

kommer att öka. Vi förutsätter att kommunen redovisar hur säkerheten för främst gångoch 

cykeltrafikanter (till stor del skolbarn) ska säkras om nu trafilanängden i området 

medges öka som en konsekvens av den planerade utökningen med tre nya fastigheter. 

• En ytterligare synpunkt vi har består i att vi foreslår en flytt av bygglin j en/ byggrätten i 

nordlig riktning gällande den fastighet som eventuellt planeras byggas tätt intill vår 

fastighet. Detta skulle innehåra ett bevarande av utsikt och upplevas mindre 

inskränkande. Vid ett eventuellt kommande bygglovsförfarande vill vi att detta beaktas 

samt att bebyggelsen anpassas i stil och byggnad till den redan befintliga i "funldsstil". 

Kommentar: I planförslaget föreslås ett bebyggelsefritt område på 17meter från 

Skogsvägen och gränsen är dragen iförlängningen av befintlig byggnads norra fasad 

inom Blåklinten I. Detta är gjort bland annat på grund av rådande topografi men 

fra11iför allt för att planerad bebyggelse inte ska inkräkta på fastigheten Blåklinten l i 

öster. 

Några av de befintliga bostadshusen i området är ifunkisstil, men det kan inte ses som ett 

genomgående karaktärsdrag och därför finns det inte någon särskild 

utseendebestämmelse i samrådsförslaget. Det ses som en fördel om arkitekturen speglar 

vår nutid, istället för att skapa en pastisch. 

Med dessa synpunkter vill vi understryka att vi starkt motsätter oss förslag till reviderad 

detaljplan för fastigheten Smörblomman l O m fl. 


Sammanfattande bedömning 

I det fortsatta planarbetet gör stadsmiljöavdelningen bedömningen att, förutom vissa 

redaktionella ändringar, bör följande bearbetningar göras och planhandlingarna kompletteras 

och förändras i nedan redovisade avseenden. 

Plankartan kompletteras med: 

• Byggrätt för hiss. 

Planbeskrivningen kompletteras med: 

• Text angående V A enligt VA-enhetens yttrande. 

• Text angående bevarande av befintliga träd inom planområdet 

• Uppgifter om befintlig teleledning som korsar plan området. 

• Resultatet från trafikräkningen på Skogsvägen och Dalgången. 

• Förtydligande om avsikten att bygga uppe på berget i den sydöstra delen av planområdet 

• Text angående tomtindelning. 

• Nya fotografier tagna under sommarhalvåret. 

• Avsnitt om planerad bebyggelses påverkan på stadsbilden. 

Samrådsredogörelse • Detaljplan för Smörblomman 10m. fl., Karlshamn 27



Följande synpunkter inkonma under samrådet, avseende förhållanden som kan regleras i planen 

bedöms kvarstå: 

• Punkt 13, Naturskyddsf

IF:29 

SAMRÅDSYTTRANDE l (2) 

2012-09-14 Dnr 402-2972-12 

LÄNSSTYRELSEN 

BlEKINGE LÄN 

Avdelningen fCr samhällsutveckling 

Yv01me Bgner 

tfil 010-22 40 128 

yvonne.egner@lansstyrelsen.se 

Karlshamns konunun rK;~ni:;:T;m-;:;;"-;;-.;"';":".,.,..,,....., 

Byggnadsnämnden KARLSHAMNS KOMMUN 

Rådhuset 

SAMHÅ"SSYGGNADSFÖRVALTNJNGEN 

374 81 Karlshamn 2012 ~' 

INK -~9~ 1 f 

~R, :.?/~ll}f!i~,Y.1::. 

Samråd om förslag till detaljplan för del av fastigheten Smörblomman lO 

m fl, Karlshamn, Karlshamns lwmmun 

Handlingar till lirendet 

- Planbeskrivning ink! genomförandebeskrivning 

- Planbrta med planbestämmelser 

- Behovsbedömning 

- Fastighetsförteckning 

2012-08-29 

2012-08-29 

2012-08-29 

2012-08-21 

Planens syfte och bakgrund 

Området är beläget i den östra delen av Karlshamns stad, norr om Bodestorpsväge11. 

Syftet med planen är att möjliggöra en utbyggnad av tre enbostadshus med anslutning 

från skogsvägen. 

För området finns idag en gällande stadsplan från 1962, som anger bostadsändan1ål 

inom Smörblomman l O. För det område som föreslås för anslutningsväg och vändplats 

(inom Karlshamn 4: l), anges AllmEin plats - plantering, park. 

Kommtmen har upprättat ett beslutsl!llderlag, inklusive en checklista, för att bedöma 

behovet av en MKB. Konm1tmens ställningstagande är att ett genomförande av planförslaget 

inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan, och att en MKB enligt 4 kap 34 § 

PBL inte erfordras. Länsstyrelsen instä.nnner i kommunens bedömning och samråd om 

behovsbedömningen har skett den23 augusti 2012. 

LUnsstyrelsens synpunkter 

Föreslaget bedöms vara i enlighet med kommtmens översiktsplan från 2007 och länsstyrelsen 

har inget att erinra. 

Prövningsgrunder enligt 1l kap 10 § PBL 

Föreslaget bedöms inte aktualisera några frågor som kan föranleda prövning enligt planoch 

bygglagen 11 kap l O § vad gäller riksintressen, mellankommunala frågor, miljökvalitetsnormer, 

strandskydd, hälsa och sälcerhet eller risken för olyckor, översvämning 

eller erosion. 

Po-stadress 

SE-371 86 KARLSKRONA 

13esöksadre.::;s 

Skeppsbrokajetl 4 

Telefon/Telefax 

010·22 40 000 

01 0·22 40 223 

E-postlwebbplats: 

bleklnge@ l ansstyrelse n .se 

www.lansstyrelsen.se/blekinge 

Org.nr 

202100·2320

2 (2) 

Dur 402-2972-12 

lÄNSSiYRELnN 

BLEKING-E LÄN 

Deltagare 

I detta yttrande har länsarkitekt Kristina Stark beslutat och planarkitekt Yvonne Egner 

varit föredragande. 

Y'>' 1111e Egn 

Kopia 

Centraldiariet 

Akten

~ 

KARLSHAMN 

2012-08-29 

Dnr:2007/1499.214 

Samrådshandling 



Il 

Il 


Enligt 4 kap 34 §första stycket planoch bygglagen, PBL 2010:900, ska, om genomförandet av planen 

kan antas få en betydande miljöpåverkan, planbeskrivningen i fråga om miljökonsekvenserna ha det 

innehåll som följer av 6 kap 12 §och 13 §första stycket miljöbalken. 










8. djurpark. 




information om detta lämnas till den myndighet som avses i 6 kap. 8 §andra stycket tredje meningen 

miljöbalken. 

Enligt 16 kap 1 § 2 planoch bygglagen får regeringen meddela föreskrifter om när en plan på grund av 


Kommunen (byggnadsnämnden) som PBL-ansvarig är den som i första hand avgör om genomförandet 



Som bilaga 2 återfinns länsstyrelsens yttrande över behovet av MKB, hörande till startskedet 


MKB-checklista • Detaljplan för del av Smörblomman 10 m.fl, Karlshamn 

l

20 j 2-08-29 

Dn r :2007 /j 499.2 j 4 


Detaljplan för del av Smörblomman 1Om .fl. 



Anna Terning, landskapsarkitekt, Stadsmiljöavdelningen, 


Planområdet är beläget i den östra delen av Karlshamns stad, norr 

om Bodestorpsvägen. Planområdet avgränsas i söder av 

Skogsvägen och befintliga fastigheter inom kvarteret Smörblomman i 

övriga riktningar. 

c;,;.;;,H '_ ~- 

Bild 2. Avgränsning av p/anområdet. 

Planens syfte 


en bostadshus på del av fastigheterna Smörblomman 1 O och 


MKB-checklista • Detaljplan för del av Smörblomman i O m.fl, Karlshamn 2

2012-08-29 

Dnr:2007/1499.214 

Sam rådshand l i ng 

Oversiktlig beskrivning av 

planområdet och dess omgivning 

Planområdet omfattar ca 0,4 ha och är planlagt enligt detaljplan från 

år 1961 (A 165- förslag till ändring i och utvidgning av stadsplanen 

för kv. Blåklinten och Smörblomman). Smörblomman 1 O är i privat 

ägo och är planlagd för bostadsändamåL Karlshamn 4:1 ägs av 

kommunen och är planlagd som allmän plats, plantering och park. 

Den södra delen av området är brant sluttande mot sydväst och 

marken består av berg i dagen. l den norra delen är marken flackare 

med inslag av uppstickande bergspartier. Området består av 

hällmark med inslag av några äldre tallar, en och diverse yngre 

uppväxande lövträd som ek, björk, rönn och lönn. l fältskiktet finns 

bland annat björnbär och flertalet trädgårdsväxter. På grund av 

utslängt trädgårdsavfall och planterade trädgårdsväxter är området 

inte av den karaktäristiska hällmarkstypen och bedöms endast ha 

vissa naturvärden. De äldre tallarna anses ha vissa naturvärden. 

Under inventering 2012-06-14, utförd av Miljöförbundet Blekinge 

Väst, hittades inga signalarter eller rödlistade arter. 

Planområdet omfattar även två gröna korridorer 4-5 meter breda, 

som ansluter parkmarken med omkringliggande gator. Norra delen 

av den västra korridoren är idag oframkomlig då marken täcks av 

sprängsten och är tätt bevuxen med ris, snår och träd. Den södra 

delen av den västra korridoren samt den östra korridoren är i stort 

sett helt ianspråktagna som tomtmark. 

Området varierar höjdmässigt mellan cirka 26-38 meter över havet. 

Området har både branta partier och partier med svagare sluttning. 

Omgivande mark är bostadsområden i Karlshamns tätort. 

Planen ska tas fram genom ett normalt planförfarande. 

MKB-checklista • Detaljplan för del av Smörblomman 1 O m.fl, Karlshamn 3

2012-08-29 

Dnr:2007/1499.214 

Sam råds hand Ii ng 


Bedömningskriterier 

l {Förordning {1998:905) om miljökonsekvensbeskrivning ar) 



Bedömning 


planen eller programmet 

a) anger förutsättningarna för verksamheter eller Planområdet är begränsat i yta genom 



angränsande väg och fastigheter. Planen reglerar 

markanvändningen för bostäder. Bostädernas 

exakta läge på tomten regleras inte. 

b) har betydelse för andra planers eller programs Bedöms inte ha någon påverkan. 


c) har betydelse för integreringen av miljöaspekter Viljeriktningen i Agenda 21 bör vara vägledande 


vid bland annat byggande, avfallshantering och 

energiförsörjning. 

Planområdet ligger i Karlshamns stad med 

möjligheter att utnyttja befintlig teknisk 

infrastruktur samt kollektivtrafik. 

d) innebär miljöproblem som är relevanta för Planen bedöms inte medföra några miljöproblem. 


e) har betydelse för genomförandet av Planen bedöms inte medföra några hinder för 


genomförandet. 


kan antas bli påverkat. l bedömningen skall Bedömning 


a) sannolikheten, varaktigheten och frekvensen av Planen innebär att obebyggd mark tas i anspråk 

påverkan och möjligheten att avhjälpa den, för bostadsbebyggelse. Sannolikheten för planens 

genomförande är stort och kommer att vara 

varaktigt. 

b) påverkans totaleffekt, Totaleffekten är att betrakta som mindre. 

c) påverkans gränsöverskridande art, Ingen negativ påverkan förväntas. 

d) riskerna för människors hälsa eller för miljön, Ingen negativ påverkan förväntas. 

e) påverkans storlek och fysiska omfattning, Drygt 1700 m2 parkmark kommer att tas i anspråk 

för kvartersmark med bostadsändamåL Påverkan 

bedöms som mindre. Övrig mark är redan idag 

planlagd för bostadsändamåL 

D vilken betydelse och sårbarhet som det Plangenomförandet bedöms inte innebära intensiv 

påverkade området har på grund av intensiv markanvändning eller överskridna 

markanvändning, överskridna miljökvalitetsnormer, miljökvalitetsnormer. Området är inte av vikt för 

kulturarvet eller speciella särdrag i naturen, och kulturarvet och har inga specifika särdrag. 

g) påverkan på områden eller natur som har Ingen negativ påverkan förväntas. 

erkänd nationell, gemenskaps- eller internationell 

MKB-checklista • Detaljplan för del av Smörblomman 1 o m.fl, Karlshamn 4

2012-08-29 

Dnr:2007/1 499.214 

Sam råds h and l i ng 

skyddsstatus. 

l 




l (PBL) erfordras. 


miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 4 kap. 34 §planoch bygglagen (PBL) 

erfordras inte. Miljökonsekvenserna redovisas i planbeskrivningen 

x 



Kap.3 

Nej 


1' stora opåverkade områden, 

enligt§ 2? 



områden, enligt§ 3? 

- (Kommunens översiktsplan, 


skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopoch 


3. Jord- och skogsbruksmark, Nej 

enligt§ 4? 

- (Kommunens översiktsplan 


jordbruksmark, skogsvårdsstyrelsens 



skogsbruksplan i 

4. Mark- och vattenområden Nej 



enligt§ 5? 

- (Kommunens översiktsplan) 


med natur- och kulturvärden 

samt av betydelse 

för friluftslivet, enligt§ 6? 


"Karlshamns innerstadsbebyggelse", 



- 


Se vidare under kap. 7 MB. 


5

2012-08-29 

Dnr:2D07/1 499.214 




material, enligt § 7? 

- (Kommunens översiktsplan, SGUinventeriilfl_ar; 

grus, berq, morän) 



enligt§ 8 för: 

a) Industriell produktion? Nej 

b) Energiproduktion, energi- Nej 

distribution (nätkonsession och 

ledningsrätter för el- och 

energidistribution j (Kommunens 

översikts-plan/planlagd mark)? 

c) Kommunikationer (vägar, Nej 

järnvägar, sjöfart, lumart, 

telekomrn unikationer, 

kollektivtrafik)? 

d) Vatlenförsörjning? Nej 

e) Avfallshantering? Nej 



totalförsvaret, enligt § 9? 

9. Mark- och vallenområden av 

riksintressen, enligt§ 1 O, se 

nedan: 


a) Friluftsliv Nej 


- Hällaryds skärgård- Eriksberg 

- Tjärö- Järnavik, FK4 

b) Naturvård Nej 

- Stensnäs- Elleholm, NK5 


- l re- Loberget- Mieån, NK? 

- E riksberg - Tjärö- Järnavik- 

Tärnö, NK8 

- Persgärde- Tattamåla, NK37 


c) Kulturmiljövård Nej 





Boön, K6 

- lre, K7 

- Djurtorp, KS 


6

2012-08-29 

Dnr:2007/1499.214 

Sam råds hand l i ng 

d) Yrkesfiske 






e) Energiproduktion 



Munkahusviken 


Munkahusviken 

o Sjöfart 


g) Järnväg 


Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

h) Vägar 

-E 22 


Nej 



Nej 


- Castellet 

- Stärnö 

Nej 

k) Natura 2000-områden 



l) CW-områden ( Conventian of 

Wetlands}/Ramsar-områden 

- Blekinge skärgård 

Mörrumsån - Pukaviksbukten 

Kap.4 


1. Ås n en med öar och 


söder därom, utmed Mörrumsån 

och vid sjön Mien till 

Pukaviksbukten och Listerlandet, 

enligt§ 2, där turismens och 

friluftslivets, främst det rörliga 

friluftslivets, intressen särskilt 

beaktas? 

2. Kustzonen, enligt§ 4, med 



Ja 

Nej 

Nej 

Nej 

Planområdet ligger inom riksintresseområde för 

högexploaterad kust. Föreslagen bebyggelse 

kompletterar och förtätar befintligt bostadskvarter 

inne i staden och planens påverkan på riksintresset 

anses därmed inte vara betydande. 


2012-08-29 

Dnr:2007/1499.214 

Sam råd s h an dl i ng 

3. Mörrumsån, enligt § 6, där 



för kraftändamål inte 

får utföras. 

Kap. 5 



(Förordningarna om miljökvalitetsnormer; 

fisk- och musselvaffen (SFS 2001:554), 


utomhus/uff (SFS 2001:527) och vaffenmiljö 

jSFS 2004:660).) 

Kap. 7 



1' Allemansrätt 

2. Nationalpark 

Ja 

Ja 

Nej 

Nej 

Centralt belägen parkmark tas i anspråk för 

bostadsändamåL 

3. Naturreservat 

4. Kulturreservat 

5. Naturminnen 

Nej 

Nej 

Nej 

6. Biotopskyddsområden 

Nej 

7, Djur/växtskyddsområden 

8. Strandskyddsområden 

9. Miljöskyddsområden 

Nej 

Nej 

Nej 

1 O. Vattenskyddsområden 

Nej 

Kap 10. 


vattenområden samt byggnader och 

anläggningar som är så förorenade 

att det kan medföra skada eller 

olägenhet för människors hälsa eller 

miljön? 


områden.) 

Overgripande miljömål 




Nej 

1' Sirider mot kommunens 


Nej 

2. Sirider mot nationella 

miljö mål? 

Nej 

MKB-checklista • Detaljplan för del av Smörblomman 1 O m.fJ, Karlshamn 8

3. strider mot regionala 

miljömål? 

4. strider mot kommunens 


5. Var för sig är begränsade 


betydande? 

6. Kan orsaka skada på 

människors hälsa, direkt 

eller indirekt? 

Ovrigt 

Kommer verksamheter som planen 

tillåter eller iordningställande! av 

planområdet att kräva anmälan eller 

tillstånd enligt miljöbalken? 

Ja 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

2012-08-29 

Dnr:2007/1499.214 


lordningsställandet av planområdet kan komma 

medföra åtgärder som kräver tillstånd enligt 

miljöbalken. 

Plan- och bygg/agen, PBL, 2010:900 

FråiJeställnin_g~~r Ja Nej Kommentar 

Kap.2 

Mark som idag är obebyggd kommer att tas i 

Kan ett genomförande av planen: Ja anspråk för bostadsbebyggelse. Området ligger i 

1. Medföra avsevärd förändring av nära anslutning till teknisk infrastruktur och innebär 


därmed att befintliga ledningar och vägar kan 

i området, enligt§ 2? 

användas utan större utbyggnader. 




a) Radonförekomst? Nej En planbestämmelse om att bostäder skall utföras i 

- (Radonkarta, radonregister) radonskyddat utförande gäller inom hela 

planområdet 


solförhållanden 

- Vindförhållanden 

- Förändringar i luf!rörelser, 



c) Trafikbuller? Nej Tillkommande trafikmängder uppskattas som ringa 

- (Tralikbul/erkarlor, trafikräkningar, och kommer inte medföra några förändringar på 

bullerberäkningar) 

dagens bullersituation. 

- Väg 

- Järnväg 

- Sjöfart 

M KB-checklista • Detaljplan för del av Smörblomman 1 o m.fl, Karlshamn 9

MKB-checklista • Detaljplan för del av Smörblomman 1 o m.fl, Karlshamn 

lO

20 j 2-08-29 

Dnr:2007/1 499.214 



(Geotekniska utredningar. "Bättre plats 

för arbete" etc.) 

a) Brand och explosion? 

Nej 

b) Utsläpp av särskilt miljö- och 

hälsofarliga ämnen vid 




ohälsa? 


- Ge-trafik 

- Fordonssirafik 




(Karla; transporlvägar farligt gods) 

D Instabilitet i mark-förhållandena 

eller de geologiska grundförhållandena? 

- Skred 

- Ras 


g) Skada eller förändring av någon 

värdefull geologisk formation? 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Marken inom planområdet består av berg och till 

större delligger det i dagen. En översiktlig 

geoteknisk utredning ska tas fram i kommande 

planarbete. 

h) Erosion? 

Nej 

Nej 


sedimentationsförhållanden i 

vattendrag, sjö eller 

havsområde? 

j) Att befintlig miljöstörande 

verksamhet i omgivningen kan 

ha negativ inverkan på 

projektet? 

4. Kan ett genomförande av 

planen medföra påverkan, 

enligt§ 6, på: 

a. stads- och landskapsbilden? 


element? 







Ja 

Nej 

Nej 

Planområdet berör inget vattendrag, sjö eller 

havsområde. 

Någon miljöstörande verksamhet finns inte i 

planområdets närområde. 

Föreslagen tomt i söder med bostadshus uppe på 

berget kommer att innebära att ett nytt element 

tillförs stadsbilden. Då området redan är bebyggt 

med bostäder på exponerade lägen, kommer detta 

inte medföra någon påtaglig förändring. 

Planbestämmelse reglerar tillkommande 

bebyggelses storlek. 

MKB-checklista • Detaljplan för del av Smörblomman lO m.fl, Karlshamn 

Il

2012-08-29 

Dnr:2007/1499.214 


omgivningen (bebyggelsehistoria, 


Skapas någon otrygg stadseller 

landskapsmiljö? 

b. Natur- och kulturvärden? 

Betydande förändringar i 





Minskning i antal av någon 


eller växtsamhälle 

Införande av någon ny växlar!? 

Sämre möjligheter att använda 

området i forsknings- eller 


Betydande förändringar av 





Minskning i antalet av någon 


djurart? 

Införande av nya djurarter i 



rörelser? 

(Försämring av fiskevatten eller 

_jaktmarker?) 

Ja 

Ja 

Ja 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Naturinventering har gjorts inom planområdet Inga 

rödlistade arter eller signalarter som tyder på höga 

naturvärden hittades. Ca 1700 m2 allmän 

platsmark, parkmark, bestående av en brant 

sluttning med berg i dagen, kommer att tas i 

anspråk för kvartersmark. Detta kommer att 

förändra det befintliga antalet och 

sammansättningen av växt- och djurarter i området. 

Ca 200meter öster om området finns ett större 

grönområde med möjlighet tör lek och rekreation. 



Kap. 2 


Fasta fornlämningar enligt§ 1; 








målningar? 

Ja 

Nej 

Nej 

Nej 

Kommentar 


2012-08-29 

Dnr:2007/1499.214 

Sam rådshand l in g 












n Ruiner av borgar, slott, kloster, 


samt av andra 


byggnadsverk? 


vårdkasar, 







sedan skeppet blev vrak. 

Naturbildningar till vilka 



knutna liksom lämningar efter äldre 

folklig kult? 

Kap. 3 


byggnadsminne 

Kap.4 


kyrkliga kulturminnen 



beqravninqsplatsei.}_ 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 


Behovsbedömningen har upprättats av Anna Terning, landskapsarkitekt på stadsmiljöavdelningen, 

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Karlshamns kommun, i samråd med berörda kommunala tjänstemän och 

Miljöförbundet Blekinge Väst. 

Karlshamn, den 29 augusti 2012 

Anna Terning 


Emina Kovacic 

stadsarkitekt 

MKB-checklista • Detaljplan för del av Smörblomman 10 m.fl, Karlshamn 13

2012-08-29 

Dnr:2007/1 499.214 


Bilaga 1 








Elleholm norra (habitatdirektiv) 







lre (habitatdirektiv) 







Slänsrnåla (habitatdirektiv) 



Taltamåla (habitatdirektiv) 



Tärnö-Yttre Ekö (habitatdirektiv) 





MKB-checklista ·Detaljplan för del av Smörblomman 10m. fl, Karlshamn 

14

lÄNSSTYRElSEN 

BlEKINGE lÄN 

Yvonne Egmlr 

.. tfit O 10.22 4'1 128 

yvonne.egner@lansstyTelsen.se 

YTTRANDE 

· IKRONA Skepp5\lrokaien 4 010-22 40 000 

o·I0·22AP~23 

·•· E-pÖ.Vwabbplats: 

--:;---·---- 

Org.nr 

bleklnge@ lansstyre l se n .se 202100-2320 

w~N,_1an~~tyr~l;:;~n,_se/blek1nge

Kopia 

Akten 

2(2) 

Dur 402-2460-12

ndet Blekinge Väst 

RAPPORT 

2012-07-03 

1(5) 

Ärende 

201212863 

Fastighet 

Smörblomman l O 

Handläggare 

Biologpraktikant 

Felicia Ahiksson 

felicia.alr:iksson@miljovast.se 


Samhällsbyggnadsförvaltningen 

Stadsmiljöavdelningen 

Att: Anna Teming 

Rådhuset, 374 81 Karlshamn 

Naturvärdesbedömning av Smörblomman 1 O 

Uppdrag och metodik 

På uppdrag av planhandläggare Anna Teming, Karlshamns kommun, har undertecknad 

tillsammans med ekolog Jonas Engzell, genomfört en översiktlig naturvärdesbedömning 

av ett ca 0,4 ha stort område beläget centralt i Karlshamns tätort. Områdets avgränsning 

visas i bilaga 2. Rapporten ska användas som en del av underlaget för framtagande av 

detaljplan för bostadsändamåL 

Uppgifter om dels naturvårdsintressanta arter i området och ev. utpekade naturvårdsintressen 

i området har sökts i olika källor. Området har besökts i fält 2012-06-14 och då 

inventerats med avseende på förekomst av strukturer som kan innebära högre naturvärden, 

rödlistade arter samt signalarter. Omgivande mark har studerats översiktligt. Under 

inventeringen rådde soligt och relativt varmt väder med goda ljusförhållanden. 

Rapporten är granskad av ekolog Jonas Engzell, Miljöförbundet. 

Sammanfattande omdöme 

Öveniripande beskrivning 

Övergripande beskrivning hämtas ifrån Anna Teming, Planarkitekt, Karlshamns kommun. 

Smörblomman 10, markerad med röd linje på kartan (se bilaga 2), utgörs av kvartersmark 

som redan är planlagd för bostadsändamåL Den del som inte är blåmarkerad (se b~aga 2) 

används som trädgård, övrig del är lite mer vildvuxen med inslag av berg i dagen. Ovrig 

del är allmän platsmark med parkändamål och utgörs av en stor bergsknalle med fåtalet 

träd och gräs. De rvå "armarna" är planlagda som parkmark men den västra är i stort sett 

oframkomlig på grund av skrotsten och vegetation och den östra används som trädgård 

av den södra grannen. Planärendet gäller maximalt tre ettbostadshus och en infartsväg, se 

bifogad skiss. Marken är starkt kuperad i den södra delen och den tredje tomten ligger 

uppe på berget, medan de två andra ligger i nivå med husen norr om. 

Miljötörbundet Blekinge Väst 

SE-294 80 Sölvesborg 

Klostergatan 1 

Tel:+46 456 816 000 

Fax:+46 456194 56 

Ewpost: miljokontoret@miljovast.se 

Webb: miljovast.se

J0~1j&f&bundet l3lekinge Väst 

RAPPORT 

2012-07-03 

2(5) 

Omdöme och kompletterande beskrivning 

Området består av hällmark med inslag av några äldre tallar, en och diverse yngre uppväxande 

lövträd som ek, björk, rönn och lönn. Där fanns mycket växter i fältskiktet med 

bland annat björnbär och flertalet trädgårdsväxter insprängda i området. Notering av 

rödfibbla gjordes även under inventeringen. Omgivande mark är bostadsområden i 

Karlshamns tätort. 

Området bedörns ha vissa naturvärden, då blomrik solexponerad hällmark är en bra 

livsmiljö för många insekter. Avsaknaden av signalarter och rödlistade arter drar ner det 

bedömda värdet. På grund av både utslängt trädgårdsavfall och planterade trädgårdsväxter 

är området inte av den karakteristiska hällmarks typen. Området kan även tänkas vara 

en typ av rekreationsområde för närboende i och med dess centrala läge. 

Historisk markanvändning 

Har inte efterforskats. 

Naturvärdesbedömning och vegetationsbeskrivning 

Objekt rred unika rnttrniirden 

Inga sådana objekt har konstaterats i området. 

Objekt rred höga rnttmiirden 


Objekt rred rntuniirden 


Objekt rred r.issa rnttmiirden 

Hela området. 

Bedömning 

solexponerad hällmark med mycket blommande växter (både naturliga och "trädgårdsrymlingar") 

ger en god livsmiljö för flera vanligare insektsarter. Även de äldre tallama får 

anses ha vissa naturvärden även om inga signalarter eller hotade arter ktmde konstateras. 

Översiktlig bedömning av omgivande mark 

E j bedömt i denna inventering. 

Referenser 

Länsstyrelsen Blekinge län, 1984. Na!WWrdsplanBlekin[J!. 

Artportalen. 

Miljöförbundet F.llckinge Väst 



Tel:+46 456 816 000 

Fax:+46 456 194 56 

E~post: miljokontoret@miljovast.se 

Webb: miljovast.se

ndet Blekinge Väst 

RAPPORT 

2012-07-03 

3(5) 

Bilagor 

BilagJ-1 - Värdepyramid får natWliirden 

Bilaga 2- Karta äu:rSrrörblomran 10 

Kopia 

Akten 

Miljöförbundet Blekinge Väst 



Tel:+46 456 816 000 

Fax:+46 456 194 56 

E-post: miljokontoret@miljovast.se 

Webb: mi!jovast.se

Miljoförbundet Blekinge Väst 

BILAGAl 

Värdepyramid för naturvärden 

MiJjölörbundet 8\ckinge Väst 

SE-294 BO Sölvesborg 


Tel:+46 456 816 000 

Fax:+46 456 194 56 

E-post: miljokontoret@miljovast.se 

Webb; miljovast.se

undet Blekinge Väst 

BILAGAl 

Karta över Smörblomman 1 O 

Miljöförbundet Blekinge V§sl 



Tel:+46 456 816 000 

Fax:+46 456 194 56 

Ewpost: miljokontoret@miljovast.se 

Webb: miljovastse

o 

z 

;p 

z 

"' 

505=antal fordon/dygn/2o/o= andel lastbilar/dygn /26=medelhastighet (km/h) 

C 216= antal cyklister/dygn 

7 

~ 

'"'

RING B 

\ 

'----- 

~ 

', ', 

', 

/ 

' 

i 

KARLSt-1.1\MNS r..._._ ''"O~Ji.MUN 

SAMHÄw.-SSYGGNADSFÖRVALTN\NGEN 

INK 

Z011 -04- 1 O 

DNR. .... ,,.,,,.,, .......... ,.,.,,.,, ••••••••• ,, 

fil 

REV l ANT l ÄNDRINGEN AVSfR tiCDK.f DATUM VV OATIJI't l VV DIARIENUMMER ~ 

~ 

KARLS!:"JAMNS KOMMUN ~ 

KV SMORBLOMMAN 

Karlshamns kommun Planutredning 

~ 

~ 

.Yecturo 

l 

Tr.lefon: on1-15!l 159 1 www.vectura.se ~ 

UPPQjl:AGSANSVAR!I'i UPPDRAGSNUHHER p L A N ? 

RAkesson 110501 ~ 

KONSTR 6RANSK KONSTRUKT!ONSNR FllliMAT ISIU\LA E 

A Gvllström A3 1600 W 

Karlskrona 2012-03-30 oo-;m i'öö' T 02 01 l'" ~ 

l t ' 

1

~ 

KARLSHAMN 

2012-08-29 

Dnr:2007/1 499.214 




Il 

Il 


Enligt 4 kap 34 §första stycket planoch bygglag en, PBL 2010:900, ska, om genomförandet av planen 

kan antas få en betydande miljöpåverkan, planbeskrivningen i fråga om miljökonsekvenserna ha det 

innehåll som följer av 6 kap 12 §och 13 §första stycket miljöbalken. 










8. djurpark. 




information om detta lämnas till den myndighet som avses i 6 kap. 8 §andra stycket tredje meningen 

miljöbalken. 

Enligt 16 kap 1 § 2 planoch bygglagen får regeringen meddela föreskrifter om när en plan på grund av 


Kommunen (byggnadsnämnden) som P BL-ansvarig är den som i första hand avgör om genomförandet 



Som bilaga 2 återfinns länsstyrelsens yttrande över behovet av MKB, hörande till startskedet 


MKB-checklista • Detaljplan för del av Smörblomman 10 m.ff, Karlshamn 

l

20 j 2-08-29 

Dnr:2007/1 499.214 

Sam råds han dl i ng 

Detaljplan för del av Smörblomman 1 O m .fl. 



Anna Terning, landskapsarkitekt, Stadsmiljöavdelningen, 


Planområdet är beläget i den östra delen av Karlshamns stad, norr 

om Bodestorpsvägen. Planområdet avgränsas i söder av 

Skogsvägen och befintliga fastigheter inom kvarteret Smörblomman i 

övriga riktningar. 

Planens syfte 


en bostadshus på del av fastigheterna Smörblomman 10 och 



2012-08-29 

Dnr:2007/1499.214 


Oversiktlig beskrivning av 

planområdet och dess omgivning 

Planområdet omfattar ca 0,4 ha och är planlagt enligt detaljplan från 

år 1961 (A 165- förslag till ändring i och utvidgning av stadsplanen 

för kv. Blåklinten och Smörblomman). Smörblomman 1 O är i privat 

ägo och är planlagd för bostadsändamåL Karlshamn 4:1 ägs av 

kommunen och är planlagd som allmän plats, plantering och park. 

Den södra delen av området är brant sluttande mot sydväst och 

marken består av berg i dagen. J den norra delen är marken flackare 

med inslag av uppstickande bergspartier. Området består av 

hällmark med inslag av några äldre tallar, en och diverse yngre 

uppväxande lövträd som ek, björk, rönn och lönn. J fältskiktet finns 

bland annat björnbär och flertalet trädgårdsväxter. På grund av 

utslängt trädgårdsavfall och planterade trädgårdsväxter är området 

inte av den karaktäristiska hällmarkstypen och bedöms endast ha 

vissa naturvärden. De äldre tallarna anses ha vissa naturvärden. 

Under inventering 2012-06-14, utförd av Miljöförbundet Blekinge 

Väst, hittades inga signalarter eller rödlistade arter. 

Planområdet omfattar även två gröna korridorer 4-5 meter breda, 

som ansluter parkmarken med omkringliggande gator. Norra delen 

av den västra korridoren är idag oframkomlig då marken täcks av 

sprängsten och är tätt bevuxen med ris, snår och träd. Den södra 

delen av den västra korridoren samt den östra korridoren är i stort 

sett helt ianspråktagna som tomtmark. 

Området varierar höjdmässigt mellan cirka 26-38 meter över havet. 

Området har både branta partier och partier med svagare sluttning. 

Omgivande mark är bostadsområden i Karlshamns tätort. 

Planen ska tas fram genom ett normalt p/anföriarande. 


2012-08-29 

Dnr:2007/1 499.214 



Bedömningskriterier 

l (Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivninQar) 



Bedömning 


l planen eller programmet 

a) anger förutsättningarna för verksamheter eller Planområdet är begränsat i yta genom 



angränsande väg och fastigheter. Planen reglerar 

markanvändningen för bostäder. Bostädernas 

exakta läge på tomten regleras inte. 

b) har betydelse för andra planers eller programs Bedöms inte ha någon påverkan. 


c) har betydelse för integreringen av miljöaspekter Viljeriktningen i Agenda 21 bör vara vägledande 


vid bland annat byggande, avfallshantering och 

energiförsörjning. 

Planområdet ligger i Karlshamns stad med 

möjligheter att utnyttja befintlig teknisk 

infrastruktur samt kollektivtrafik. 

d) innebär miljöproblem som är relevanta för Planen bedöms inte medföra några miljöproblem. 


e) har betydelse för genomförandet av Planen bedöms inte medföra några hinder för 


genomförandet. 


kan antas bli påverkat. l bedömningen skall Bedömning 


a) sannolikheten, varaktigheten och frekvensen av Planen innebär att obebyggd mark tas i anspråk 

påverkan och möjligheten att avhjälpa den, för bostadsbebyggelse. Sannolikheten för planens 

genomförande är stort och kommer att vara 

varaktigt. 

b) påverkans totaleffekt, Totaleffekten är att betrakta som mindre. 

c) påverkans gränsöverskridande art, Ingen negativ påverkan förväntas. 

d) riskerna för människors hälsa eller för miljön, Ingen negativ påverkan förväntas. 

e) påverkans storlek och fysiska omfattning, Drygt 1700 m2 parkmark kommer att tas i anspråk 

för kvartersmark med bostadsändamåL Påverkan 

bedöms som mindre. Övrig mark är redan idag 

planlagd för bostadsändamåL 

0 vilken betydelse och sårbarhet som det Plangenomförandet bedöms inte innebära intensiv 

påverkade området har på grund av intensiv markanvändning eller överskridna 

markanvändning, överskridna miljökvalitetsnormer, miljökvalitetsnormer. Området är inte av vikt för 

kulturarvet eller speciella särdrag i naturen, och kulturarvet och har inga specifika särdrag. 

g) påverkan på områden eller natur som har Ingen negativ påverkan förväntas. 

erkänd nat'1onell, gemenskaps- eller internationell 


skyddsstatus. 


l 

2012-08-29 

Dnr:2007/1 499.214 




(PBL) etfordras. 


miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 4 kap. 34 §planoch bygglagen (PBL} 

ettordras inte. Miljökonsekvenserna redovisas i planbeskrivningen 

x 



Kap.3 

Nej 


1. stora opåverkade områden, 

enligt§ 2? 



områden, enligt § 3? 

" (Kommunens översiktsplan, 


skogsvårdsstyrelsens nyckelbiotopoch 


3. Jord- och skogsbruksmark, Nej 

enligt§ 4? 

" (Kommunens översiktsplan 


jordbruksmark, skogsvårdsstyrelsens 



skogsbruksplan) 




enligt§ 5? 



med natur- och kulturvärden 

samt av betydelse 

för friluftslivet, enligt§ 6? 


"Karlshamns innerstadsbebyggelse", 




- Se vidare under kap. 7MB. 

MKB-checklista • Detaljplan för del av Smörblomman 1 O m.fl, Karlshamn 

5

2012-08·29 

Dnr:2007/1499.214 

Sam råd sh andli ng 



material, enligt§ 7? 

" (Kommunens översiktsplan, SGUinventeringar;_grus, 

berg, morän) 



enligt§ 8 för: 

a) Industriell produktion? Nej 

b) Energiproduktion, energi- Nej 

distribution (nätkonsession och 

ledningsrätter för el- och 

energidistribution) (Kommunens 

översikts-planlp/anlagd mark)? 

c) Kommunikationer (vägar, Nej 

järnvägar, sjöfart, luftfart, 

telekommunikationer, 

kollektivtrafik)? 

d) Vattenförsörjning? Nej 

e) Avfallshantering? Nej 



totalförsvaret, enligt§ 9? 

9. Mark- och vattenområden av 

riksintressen, enligt§ 10, se 

nedan: 

" (Kommunens översiktsplan) 

a) Friluftsliv Nej 


- Hällaryds skärgård- Eriksberg 

- Tjärö- Järnavik, FK4 

b) Naturvård Nej 

- stensnäs- Elleholm, NK5 


- l re- Loberget- Mieån, NK? 

-E riksberg - Tjärö- Järnav'tk- 

Tärnö, NKB 

- Persgärde- Tattamåla, NK37 


c) Kulturmiljövård Nej 





Boön, K6 

- l re, K? 

- Djurtorp, KB 


6

2012-08-29 

Dnr:2007/1499.214 


d) Yrkesfiske 






e) Energiproduktion 



Munkahusviken 


Munkahusviken 

~ Sjöfart 


g) Järnväg 


Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

h) Vägar 

-E 22 


Nej 



Nej 


- Castellet 

- Stärnö 

Nej 

k) Natura 2000-ornråden 



l) CW-områden (Convention of 

Weilands )/Ramsar-om råden 

-Blekinge skärgård 

Mörrumsån- Pukaviksbukten 

Kap.4 


1. Asnen med öar och 


söder därom, utmed Mörrumsån 

och vid sjön Mien till 

Pukaviksbukten och Listerlandet, 

enligt§ 2, där turismens och 

friluftslivets, främst det rörliga 

friluftslivets, intressen särskilt 

beaktas? 

2. Kustzonen, enligt § 4, med 



Ja 

Nej 

Nej 

Nej 

Planområdet ligger inom riksintresseområde för 

högexploaterad kust. Föreslagen bebyggelse 

kompletterar och förtätar befintligt bostadskvarter 

inne i staden och planens påverkan på riksintresset 

anses därmed inte vara betydande. 

MKB-checklisla • Detaljplan för del av Smörblomman lO m.fl, Karlshamn 7

2012-08-29 

Dnr:2007/1499.214 

s am råds hand! i ng 

3. Mörrumsån, enligt§ 6, där 



för kraftändamål inte 

får utföras. 

Kap.5 



(Förordningarna om miljökvaliletsnormer; 

fisk- oc/1 musselvaffen (SFS 2001 :554), 


utomhus/uff (SFS 2001:527) och vaffenmiljö 

(SFS 2004:660).) 

Kap. 7 



1. Allemansrätt 

2. Nationalpark 

3. Naturreservat 

4. Kulturreservat 

5. Naturminnen 

Ja 

Ja 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Centralt belägen parkmark tas i anspråk för 

bostadsända mål. 

6. Biotopskyddsområden 

7. Djur/växtskyddsområden 

8. Strandskyddsområden 

9. Miljöskyddsområden 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

1 O. Vattenskyddsområden 

Nej 

Kap 10. 


vattenområden samt byggnader och 

anläggningar som är så förorenade 

att det kan medföra skada eller 

olägenhet för människors hälsa eller 

miljön? 


områden.) 

Overgripande miljömål 




Nej 

1' strider mot kommunens 


Nej 

2. strider mot nationella 

miljö mål? 

Nej 

M KB-checklista • Detaljplan för del av Smörblomman 1 O m.fl, Karlshamn 8

3. strider mot regionala 

miljömål? 

4. strider mot kommunens 


5. Var för sig är begränsade 


betydande? 

6. Kan orsaka skada på 

människors hälsa, direkt 

eller indirekt? 

Ovrigt 

Kommer verksamheter som planen 

tillåter eller iordningställandel av 

planområdet att kräva anmälan eller 

tillstånd enligt miljöbalken? 

Ja 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

2012-08-29 

Dnr:2007/1499.214 


lordningsställandet av planområdet kan komma 

medföra åtgärder som kräver tillstånd enligt 

miljöbalken. 

Plan- och bygg/agen, PBL, 2010:900 

Frågeställningar Ja Nej Kommentar 

Kap. 2 

Mark som idag är obebyggd kommer att tas i 

Kan ett genomförande av planen: Ja anspråk för bostadsbebyggelse. Området ligger i 

1. Medföra avsevärd förändring av nära anslutning till teknisk infrastruktur och innebär 


därmed att befintliga ledningar och vägar kan 

i området, enligt§ 2 ? 

användas utan större utbyggnader. 




a) Radonförekomst? Nej En planbestämmelse om att bostäder skall utföras i 

- (Radonkarta, radon register) radonskyddat utförande gäller inom hela 

planområdet 


- solförhållanden 

- Vindförhållanden 

- Förändringar i luftrörelser, 



c) Trafikbuller? Nej Tillkommande trafikmängder uppskattas som ringa 

- (Trafikbullerkartor, trafikräkningar, och kommer inte medföra några förändringar på 

bul/erberäkningar) 

dagens bullersituation. 

- Väg 

- Järnväg 

- Sjöfart 



JO

2012-08-29 

Dnr:2007/1499.214 



(Geotekniska utredningar, "Bättre plats 

för arbete" etc.) 

a) Brand och explosion? 

Nej 

b) Utsläpp av särskilt miljö- och 

hälsofarliga ämnen vid 




ohälsa? 


- Ge-trafik 

Fordonssirafik 




(Karta; transporlvägar farligt gods) 

D Instabilitet i mark-förhållandena 

eller de geologiska grundförhållandena? 

- Skred 

- Ras 


g) Skada eller förändring av någon 

värdefull geologisk formation? 

h) Erosion? 


sedimentationsförhållanden i 

vattendrag, sjö eller 

havsområde? 

j) Att befintlig miljöstörande 

verksamhet i omgivningen kan 

ha negativ inverkan på 

projektet? 

4. Kan ett genomförande av 

planen medföra påverkan, 

enligt§ 6, på: 

a. stads- och landskapsbilden? 


element? 







Ja 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Marken inom planområdet består av berg och till 

större delligger det i dagen. En översiktlig 

geoteknisk utredning ska tas fram i kommande 

planarbete. 

Planområdet berör inget vattendrag, sjö eller 

havsområde. 

Någon miljöstörande verksamhet finns inte i 

planområdets närområde. 

Föreslagen tomt i söder med bostadshus uppe på 

berget kommer att innebära att ett nytt element 

tillförs stadsbilden. Då området redan är bebyggt 

med bostäder på exponerade lägen, kommer detta 

inte medföra någon påtaglig förändring. 

Planbestämmelse reglerar tillkommande 

bebyggelses storlek. 


Il

2012-08·29 

Dnr:2007/1499.214 

Sam råd sh and l i ng 

omgivningen (bebyggelsehisloria, 


Skapas någon otrygg stadseller 

landskapsmiljö? 

b. Natur· och kulturvärden? 






Minskning i antal av någon 


eller växtsamhälle 

Införande av någon ny växtart? 

Sämre möjligheter att använda 

området i forsknings· eller 


Betydande förändringar av 





Minskning i antalet av någon 


djurart? 

Införande av nya djurarter i 



rörelser? 

(Försämring av fiskevatten eller 

jaktmarker?) 

Ja 

Ja 

Ja 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Naturinventering har gjorts inom planområdet Inga 

rödlistade arter eller signalarter som tyder på höga 

naturvärden hittades. Ca 1700 m2 allmän 

platsmark, parkmark, bestående av en brant 

sluttning med berg i dagen, kommer att tas i 

anspråk för kvartersmark. Detta kommer att 

förändra det befintliga antalet och 

sammansättningen av växt- och djurarter i området. 

Ca 200 meter öster om området finns ett större 

grönområde med möjlighet för lek och rekreation. 



Kap.2 


Fasta fornlämningar enligt§ 1; 








målningar? 

Ja 

Nej 

Nej 

Nej 

Kommentar 


2012-08-29 

Dnr:2007/1 499.214 













D Ruiner av borgar, slott, kloster, 


samt av andra 


byggnadsverk? 


vårdkasar, 







sedan skeppet blev vrak. 

Naturbildningar till vilka 



knutna liksom lämningar efter äldre 

folklig kult? 

Kap. 3 


byggnadsminne 

Kap.4 


kyrkliga kulturminnen 



begravningsplatser.) 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 

Nej 


Behovsbedömningen har upprättats av Anna Terning, landskapsarkitekt på stadsmiljöavdelningen, 

Samhällsbyggnadsförvaltningen, Karlshamns kommun, i samråd med berörda kommunala tjänstemän och 

Miljöförbundet Blekinge Väst. 

Karlshamn, den 29 augusti 2012 

Anna Terning 


Emina Kovacic 

stadsarkitekt 


2012-08-29 

Dnr:2007/1499.214 

Sam råds hand l i ng 

Bilaga 1 








E Ileholm norra (habitatdirektiv) 







l re (habitatdirektiv) 







Slänsmåla (habitatdirektiv) 



Taltamåla (h abitatdirektiv) 



Tärnö-Yttre Ekö (habitatdirektiv) 





MKB·check!ista ·Detaljplan för del av Smörblomman 10 m.fl, Karlshamn 

14

................................. .......... \ 

YTTRANDE 

Ll\NSSTYRELSEN 

BLEKINGHÄN 

Yvonne Egner 

. tO!OlO,:U.40J2S 

yvonne.egn.er@lan.ssiyrelsen.se 

KARI:SHAMNS:.KOMMON 

SAMHÄLU!!lYGGNADSFÖi'!VA4TNINSEN 

~~===:t=::.::===1

f) (Il Q i\ 

-;,L j :) .!.....- 

2 (2) 

Dnr 402-2460-12 

Kopia 

Akten



§ 75 2013/168 

Försäljning av Karlshamns Kajer AB 


att inte ha något att erinra mot att stadsvapnet i Karlshamn AB överlåter sitt vilande 

dotterbolag Karlshamns Kajer AB till Karlshamns Hamn AB till dess bokförda värde i 

moderbolaget om l 00 tkr. 


Som ett led i Karlshamns kommuns satsning på Stillerydsområdet och bildandet av den 

nya kombiterminalen så behövs ett nytt dotterbolag till Karlshamns Hamn AB. 

stadsvapnet i Karlshamn AB föreslår att Karlshamns Kajer AB överlåtes till 

Karlshamns Hamn AB för bildande av ett nytt dotterbolag får byggande, ägande och 

drift av en kombiterminaL Investeringen beräknas uppgå till ca 50 mnkr. 


• stadsvapnet i Karlshamn AB protokoll 2013-04-09 § l 

• Kommunstyrelsens protokoll2013-04-23, § 104. 


stadsvapnet i Karlshamn AB 

Karlshamns Hamn AB

ST ADSV APNET I KARLSHAMN AB PROTOKOLL nr 3 

2013-04-09 

§ 20 Beslutsärenden 

l. Försäljning av Karlshamns Kajer AB 


Styrelsen för stadsvapnet i Karlshamn AB beslutar föreslå kommunstyrelsen hemställa 

hos kommunfullmäktige 

att kommunfullmäktige beslutar 

att inte ha något att erima mot att stadsvapnet i Karlshamn AB överlåter sitt vilande 


moderbolaget om 100 tkr. 


Som ett led i Karlshamns kommuns satsning på Stillerydsområdet och bildandet av den nya 

kombiterminalen så behövs ett nytt dotterbolag till Karlshamns Hamn AB. Förslaget är att 

Karlshamns Kajer AB överlåtes till Karlshamns Hamn AB för bildande av ett nytt 

dotterbolag för byggande, ägande och drift av en kombiterminaL 

Bakgrund 

Karlshamns kommun vill utveckla Stillerydsområdet och avser att via det helägda bolaget 

Karlshamns Hamn AB bilda ett nytt dotterbolag till hamnbolaget för byggnation, ägande 

och drift av en kombiterminaL Investeringen beräknas uppgå till ca 50 mnkr. 


• Skrivelse från stadsvapnet i Karlshamn AB:s VD ang Karlshamns Hamn AB:s 

övertagande av Karlshamns Kajer AB. 

2(2)

2013-04-03 

Till 


Karlshamns Hamn AB - övertagande av Karlshamns Kajer AB 


Som ett led i Karlshamns kommuns satsning på Stillerydsområdet och bildandet av den nya 

kombiterminalen så behövs ett nytt dotterbolag till Karlshamns Hamn AB. Förslaget är att 

Karlshamns Kaj er AB överlåtes till Karlshamns Hamn AB för bildande av ett nytt dotterbolag 

för byggande, ägande och drift av en kombiterminaL 

Bakgrund 

Karlshamns kommun vill utveckla Stillerydsområdet och avser att via det helägda bolaget 

Karlshamns Hamn AB bilda ett nytt dotterbolag till hamnbolaget för byggnation, ägande och 

drift av en kombiterminaL Investeringen beräknas uppgå till ca 50 mnkr. 


Styrelsen för stadsvapnet i Karlshamn AB beslutar föreslå kommunstyrelsen hemställa hos 

kommunfullmäktige 

att kommunfullmäktige beslutar 

att inte ha något att erinra mot att stadsvapnet i Karlshamn AB överlåter sitt vilande 


moderbolaget om l 00 tkr. 

Karlshamn 2013-04-03 

Göran Persson 

Kommundirektör och VD i stadsvapnet 


Rådhuset • 374 81 Karlshamn · Tfn 0454-811 00 · Fax 0454-810 40 

E-post: stadsvapnet@karlshamn.se · Hemsida: www.karlshamn.se



§ 76 2013/139 

Ungdomsjobb i samverkan - UngSam 


att för 2013 godkänna projektet i enlighet med de överväganden som yttrandet anger 

att projektet finansieras med l 197 600 kronor ur kommunens egna kapital 

att projektet för 2014 prövas i pågående budgetberedning. 


Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning har 2013-03-20 beslutat att från 

kommunstyrelsen begäran l 517 280 kr till20 nystartsjobb för 2013, samt att från 

kommunstyrelsen via budgetberedningen begära l 517 280 kr till20 nystartsjobb för 

2014. 

Den politiska koalitionen föreslår att projektet godkänns med de överväganden som 

anges i ekonomichefens yttrande och att projektet finansieras med l 197 600 kr ur 

kommunens egna kapital. 


o Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildnings protokoll2013-03-20 § 16 

• Ekonomchefens yttrande 2013-04-22 

o Kommunstyrelsens protokoll2013-04-23, § III. 


Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning 

Ekonomichefen 

.;t 

/:J {jc1 ~


Nämnden för arbetsmarknad 

och vuxenutbildning 

PROTOKOLL NAV 2 

2013-03-20 

21 

§ 16 

2013/162 

Projektbeskrivning- UngSam 

Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildnings beslut 

att från kommunstyrelsen begära l 517 280 kr ti1120 nystartsjobb för 2013 

att från kommunstyrelsen via budgetberedningen begära l 517 280 kr till 20 nystartsjobb 

för 2014. 


Region Blekinge och arbetsförmedlingen har kontaktat arbetsmarknadsavdelningen 

för att minska ungdomsarbetslösheten i Blekinge. Region Blekinges projekt 

heter "Ungdoms jobb i samverkan- Ungsam". Det övergripande målet med 

projektet är att med direkta och strategiska åtgärder minska ungdomsarbetslösheten 

(18-24 år) i Blekinge. Under projekttiden ska en samverkansmodell för deltagande 

kommuner etableras som skapar "en väg in" för arbetssökande ungdomar. 

Minst 200 ungdomar ska ha fått en anställning inom kommun eller fåretag 

vid projektets slut. Arbetsfårmedlingen har ett önskemål om att Karlshamns 

kommun anställer 40 ungdomar under 2013 och 40 ungdomar under 2014. 

Kostnaden för anställningarna kan delvis finansieras med lönesubventioner från 

arbetsfårmedlingen via nystartsjobb och särskilt anställningsstöd. Vid en lön på 

16 720 kr/månad blir nettokostnaden 12 644 kr/mån får ett nystartsjobb och 

6738 kr/månad får ett särskilt anställningsstöd. Nystartsjobb är A 

kassegrundande men det är inte anställningar med särskilt anställningsstöd. 

Anställningarna kan kombineras med studier. 

Nämnden får arbetsmarknad och vuxenutbildning har under vart och ett av åren 

möjlighet att under sex månader anställa 20 ungdomar med särskilt anställningsstöd 

till en kostnad av 808 560 kr per år, eller nystartsjobb till en kostnad av 

l 517 280 kr. 

Utbildningsförvaltningens förslag till beslnt 

Nämnden får arbetsmarknad och vuxenutbildning beslutar 

att från kommunstyrelsen begära 808 560 kr till 20 ungdomsjobb med särskilt '.. \. 

anställningsstöd eller l 517 280 kr till nystartsjobb för 2013 / 

att från kommunstyrelsen via budgetberedningen begära 808 560 till 20 ungdomsjobb 

med särskilt anställningsstöd eller l 517 280 kr till nystartsjobb får 

2014.


Nämnden för arbetsmarknad 

och vuxenutbildning 

PROTOKOLL NAV 2 22 

2013-03-20 

§ 16 forts. 

2013/162 

Yrkanden 

Ordfårande Vivianne Andersson (S) yrkar att nämnden beslutar att begära medel 

till nystartsjobb enligt förslagen till beslut. 

Petronella Petersson (C) yrkar att möjligheten att anställa 40 ungdomar till ungdomsjobb 

med särskilt anställningsstöd under 2014 utreds. 


• Ungdomsjobb i samverkan- UngSam, tjänsteskrivelse daterad 

2013-03-12. 



Ewa Kristensson, förvaltningschef 

Martin Kemi, verksamhetschef 

Cindy Olsson, arbetsmarknadskoordinator 

Anders Agnesson, ekonom

2013-03-12 

Nämnden för arbetsmarknad och 

vuxenutbildning 

Ungdomsjobb i samverkan- UngSam 


för att minska ungdomsarbetslösheten i Blekinge. Region 

Blekinges projekt heter "Ungdomsjobb i samverkan- Ungsam" 

Det övergripande målet med projektet är att med direkta och strategiska 

åtgärder minska ungdomsarbetslösheten (18-24 år) i Blekinge. 

Projektet bygger på samverkan med näringslivet, ökad samverkan inom 

kommunerna och på kompetensutveckling för offentliga organisationer 

såsom kommuner och arbetsförmedling. 

Under projekttiden ska en samverkansmodell för deltagande kommuner 

etableras som skapar "en väg in" för arbetssökande ungdomar. 

Minst 200 ungdomar ska ha fått en anställning inom kommun eller företag 

vid projektets slut. 

Arbetsförmedlingen har ett önskemål om att Karlshamns kommun anställer 

40 ungdomar 2013 och 40 ungdomar 2014. 

Kostnaden för anställningarna kan delvis finansieras med lönesubventioner 

från arbetsförmedlingen via nystartsjobb och särskilt anställningsstöd. 

Vid en lön på 16 720 kr/månad blir nettokostnaden 12 644 kr/mån 

för ett nystartsjobb och 6 738 kr /månad för ett särskilt anställningsstöd. 

Nystartsjobb ärA-kassegrundande men det är inte anställningar med 

särskilt anställningsstöd. 

Anställningarna kan kombineras med studier. 

Omsorgsförvaltningen har under vart och ett av åren och inom befintlig 

budget möjlighet att under 6 månader anställa 20 ungdomar via nystartsjobb 

i samband med sommarjobben och i FIA projektet (ett projekt som 

vänder sig till personer med försörjningsstöd). 

Karlshamns kommun • Utbildningsförvaltningen • Arbetsmarknad och Vuxenutbildning 

Netport · 374 81 Karlshamn· Tel +46 454-81133, 81148 ·Fax +46 454-81117 

E-post: cindy.olsson@utb.karlshamn.se · Hemsida: http://www.karlshamn.se

Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning har under vart och ett 

av åren möjlighet att under sex månader anställa 20 ungdomar med särskilt 

anställningsstöd till en kostnad av 808 560 kr per år, eller nystartsjobb 

till en kostnad av 1517 280 kr. 

Utbildningsförvaltningens förslag till beslut 

Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning beslutar 

att från kommunstyrelsen begära 808 560 kr till 20 ungdomsjobb med 

särskilt anställningsstöd eller 1 517 280 kr till nystartsjobb för 2013 

att från kommunstyrelsen via budgetberedningen begära 808 560 till 20 

ungdomsjobb med särskilt anställningsstöd eller 1517 280 kr till nystartsjobb 

för 2014. 

Arbetsmarknadsavdelningen 

Cindy Olsson 

Arbetsmarknadskoordinator 

Karlshamns kommun • Utbildningsförvaltningen • Arbetsmarknad och Vuxenutbildning 

Netport · 374 81 Karlshamn · Tel +46 454-81133, 81148 · Fax +46 454-81117 

E-post: cindy.olsson@utb.karlshamn.se · Hemsida: http://www.karlshamn.se

1 

l 

YTTRANDE 

2013-04-22 

2013/139. 


Ungdomsjobb i samverkan - UngSam 


Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning har 2013-03-20 beslutat 

att från kommunstyrelsen begära l 517 280 kr till 20 nystartsjobb för 2013, samt 

att från kommunstyrelsen via budgetberedningen begära l 517 280 kr till 20 

nystartsjobb för 2014. 

Bakgrund 


for att minska ungdomsarbetslösheten i Blekinge. Region Blekinges 

projekt heter "ungdomsjobb i samverkan- Ungsam". Det övergripande målet 

med projektet är att med direkta och strategiska åtgärder minska 

ungdomsarbetslösheten (18-24 år) i Blekinge. Under projekttiden ska en 

samverkansmodell för deltagande kommuner etableras som skapar "en väg in" 

for arbetssökande ungdomar. Arbetsformedlingen har ett önskemål om att 

Karlshamns kommun anställer 40 ungdomar under 2013 och 40 ungdomar under 

2014. 

Kostnaden for anställningarna kan delvis finansieras med lönesubventioner från 

arbetsfårmedlingen via nystartsjobb. Vid en lön på 16 720 kr/månad blir 

nettokostnaden 12 644 kr/månad beräknat med 38,46% PO-påslag. Nystartsjobb 

är A-kassegrundande. 

Förslaget iunebär således attNAV -nämnden anställer 20 ungdomar under sex 

månaders tid under 2013 samt ytterligare 20 ungdomar under sex månaders tid 

under 2014. 

Omsorgsförvaltningen har under vart och ett av åren och inom befintlig budget 

möjlighet att under sex månader anställa 20 ungdomar via nystartsjobb i samband 

med sommarjobben och i FIA-projektet (ett projekt som vänder sig till personer 

med försörjningsstöd). 

Karlshamns Kommun • Kommunledningsförvaltningen 

Rådhuset • 374 81 Karlshamn· Tfn 0454·811 00 ·Fax 0454-810 40 

info@karlshamn.se · karlshamn.se

Detta innebär att Karlshamns kommun totalt sett kan uppfylla målet att anställa 

20 ungdomar under vardera 2013 och 2014 om de begärda anslagen beviljas 

NAV-nämnden. 

Övervägande 

Ekonomikontoret, som fått ärendet för yttrande, noterar f6ljande: 

o Målgruppen 

Målgruppen för NAV-nämnden är i detta förslag ungdomar som fyller 21-26 år 

under året och varit borta från arbetslivet i tolv månader. 

• Kalkylförutsättningar 

Kalkylen i förslaget utgår från en månadslön på 16 720 kronor, vilket är den lön 

som flertalet anställda i arbetsmarknadsåtgärder erhåller. 

För en person som fyller 21 -26 år under året betalar kommunen 

arbetsgivaravgifter med 22,53% (lagstadgade och avtalade). 

Kostnaden för kommunen blir med denna lägre arbetsgivaravgift 9 980 

kr/månad eller 1197 600 kronor för 20 ungdomar under sex månaders tid. 

Arbetsförmedlingen bidrar med 62,84% av bruttolönen vid nystartsjobb under 

förutsättning att ungdomen varit borta från arbetslivet i tolv månader. 

Kalkylen förutsätter vidare att intjänad semester tas ut innan anställningen 

avslutas. I annat fall tillkommer semesterersättning. 


Med dessa överväganden lämnas ärendet till politisk behandling. 

Hans Hyllstedt 

Ekonomichef 

LenaLund 

Verksamhetscontroller



§ 77 2013/167 

Begäran om medel för inköp av fordon FNG362 till mätningsenheten 


att bilköpet lånefinansieras med 70 tkr i investeringsbudgeten för 2013 

att driftkostnader fullt ut finansieras inom byggnadsnämndens driftbudget. 

På grund av jäv deltar inte Jan Bremberg (S) i handläggningen av detta ärende. 


Byggnadsnämnden har beslutat att köpa ut rubricerat fordon från leasingkontraktet och 

begär därför investeringsanslag på 70 tkr. 


• Byggnadsnämndens delegationsbeslut 2013-04-17 § 231 

• Ekonomichefens yttrande 2013-04-22 

• Kommunstyrelsens protokoll2013-04-23, § 112. 


Byggnadsnänmden 

Ekonomichefen


DELEGATIONSBESLUT 

B y ggnadsnthnnden 2013-04-17 

§ 231 delegation D nr 2013/498.205 

Begäran om medel fllr inköp av fordon FNG362 till mätningsenheten 

Sökande: B yggnadsnä1m1den 

Bakgrund 

Leasingavtalet för den bil som används vid mätavdelningen går ut i maj. Bilen fu: en Caddy 

med skåp av årsmodel12007. Den har gått 4 800 mil och är senast besiktigad 8 apri12013. 

Leasingföretaget Sven Jeppsson AB har inkommit med pris för fortsatt leasing av bilen 

samt beräknat restvärdet för bilen. Fortsatt leasing kommer att kosta verksaml1eten 34 074 

kronor per år exklusive moms och att köpa fordonet kostar 69 500 kronor exldusive moms. 

Bilens ekonomiska livslängd beräknas till tio år. Då bilen.är ombyggd efter verksamhetens 

behov, inte har gått långt och i övrigt är i bra skick bedömer verksamheten det fördelaktigt 

att köpa ut bilen frånleasingavtalet Redovisningsmässigt är köpet att betrakta som en 

investering och Byggnadsnärmlden saknar medel för att fmansiera detta. För att göra en 

korrekt redovisning begär Byggnadsnämnden därför 69 500 kr genom upplåning av extra 

investeringsanslag. 

Byggnadsnämnden forslag på beslut 

Bilen köps ut från leasingkontraktet och köpet finansieras genom upplåning av extra 

investeringsanslag. 

Delegat: ,_ 

~~ 

~'"'"'~ 

-- 

Vice ordförande byggnadsnärmlden 

Beslutet ska skickas till 

Kommunstyrelsen

2013-04-22 


Begäran om medel för inköp av fordon FNG 362 till mätningsenheten. 

Bakgrund 

Byggnadsnämnden har beslutat att köpa ut rubricerat fordon från 

leasingkontraktet och begär därfor investeringsanslag på 70 tlcr. 

Överväganden 

A v beslutet framgår att utköpet är fordelaktigt och ekonomikontoret har därfOr inget 

att invända mot forfarandet Avskrivningstiden bör anpassas till bilens återstående 

ekonomiska livslängd. 


Kommunstyrelsen beslutar foreslå kommunfnllmä.ktige 

att bilköpet lårrefinansieras med 70 tlcr i investeringsbudgeten for 2013 

att driftskostnader fullt ut finansieras inom byggnadsnämndens driftbudget 

~!(i/il# 

Ekonomichef 

Karlshamns Kommun • Kommunledningsförvaltningen • Kansli 

Rådhuset • 374 81 Karlshamn • Tfn 0454-811 00 • Fax 0454-810 40 

E-post: kommunkansli@karlshamn.se • Internet: www.karlshamn.se



PROTOKOLL KF 4 

2013-05-06 

123 

KF§78 

Inkomna motioner 

Följande motioner har inlämnats: 

2013/149, 2013/164, 

2013/182, 2013/183 

• Motion om att införa LOV -lagen, lagen om valfrihets system, i Karlshamns kommun 

- Irene Ahlstrand-Mårlind (M), remitteras till kommunstyrelsen och omsorgsnämnden 

för att besvaras i kommunfullmäktige i november 2013 

• Motion om mer motion - Marco Paulsson (M), remitteras till kommunstyrelsen, 

BUS-nämnden och gymnasienämnden för att besvaras i kommunfullmäktige i 

november 2013 

• Motion om hormonstörande kemikalier - Anders Englesson (MP), Anna 

Atmander (MP), Sara Månsson Mällergren (MP), Joharma Karlsson (MP) och 

Per Atmander (MP), remitteras till kommunstyrelsen, tekniska nämnden, omsorgsnämnden, 

BUS-nämnden, gymnasienämnden, nämnden för arbetsmarknad 

och vuxenutbildning och Miljöförbundet Blekinge Väst för att besvaras i kommunfullmäktige 

i november 2013 

• Motion om aktivt genusarbete i Karlshanms skolor- Sara Månsson Mällergren 

(MP) och Anders Englesson (MP), remitteras till kommunstyrelsen, BUS-nänmden, 

gymnasienämnden nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning för att 

besvaras i kommunfullmäktige i november 2013. 

k 

~ 

ett 

tf-t :5li/

~ 

moderatema 

Motion till kommunfullmäktige i Karlshamns 2013·04·12 

Inför LOV, Lagen om valfrihetssystem i Karlshamns kommun 

Sedan inforandet av den nya lagen om valfrihetssystem, LOV 2009 har 133 av Sveriges 290 

kommuner valt att infora valfrihetssystem. Nu är det dags även for Karlshamns kommun att 

inforaLOV. 

Lagen innebär bland annat att kommunerna kan erbjuda vårdtagare inom äldreomsorgen en 

valfrihet bland utforare av tjänster inom hemtjänst och annan service. 

Särskilt viktig är denna lag får de äldre som känner trygghet genom att själva kunna välja och 

nyttja den omsorgsverksamhet som erbjuder den efterfrågade omsorgen. Detta är i synnerhet 

betydelsefullt for de personer som har särskilda behov, till exempel är flerspråkiga eller 

önskar en särskild inriktning på vården. Många av dem som har svenska som andraspråk 

tappar ofta det språket när de får demenssjukdomar. Det egna valet som tillgodoser det 

personliga behovet skänker därmed fårbättrad livskvalitet. Kommtmallagen reglerar vilka 

tjänster landsting, regioner eller kommuner får låta sig omfattas av i ett valfrihetssystem. På 

detta sätt behålls en demokratisk kontroll över äldreomsorgen i kommunerna. 

Inforandet av LOV innebär också att uppmuntra enskilt fåretagande eller kooperativ 

verksamhet inom äldreomsorgen. Detta gynnar tillväxten av jobb inom kommunerna. 

Medarbetare som hittills endast kunnat arbeta i kommunal regi kan då välja att pröva sina 

egna möjligheter eller byta anställning. Fler arbetsgivare inom en sektor resulterar ofta att den 

egna lönen att stiger och inflytandet över arbetet ökar. Detta är en positiv utveckling i en 

verksamhet som idag präglats av tung byråkrati och monopol. Dessutom kan detta på sikt 

bidra till att göra yrken inom vård och omsorg mer attraktiva. 

Alliansregeringen M+Fp+Kd+C har avsatt särskilda stimulansbidrag for att tmderlätta 

inforandet av valfrihetssystem inom äldreomsorgen. Alliansregeringen har också beviyat 

särskilda medel till (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting for att ge stöd till kommuner 

som överväger eller redan har infort valfrihetssystem. Karlshamn har inte sökt 

stimulansbidrag. 

Med LOV blir det konkurrens om kvalitet, inte om pris. Makt och inflytande flyttas från oss 

politiker till enskilda individer. Karlshamns kommun bör nu ge de äldre möjlighet att få större 

inflytande och kunna välja sin äldreomsorg. Valfrihet är viktigt även på äldre dagar.

tem 11M ~os 

GY 

IC.~ 

~tnoderateriiva:W'~ 

Motion till kommunfullmäktige i Karlshamns kommun 2013-04-18 

Motion om mer motion. 

Efter att ha tittat på Bunkefloprojektet och förstått de vinster för eleverna med fysisk aktivitet varje dag i skolan, anser 

jag att Karlshamns kommun borde satsa på detta. Bunkefloprojektet startades 1999 och är ett unikt samarbete mellan 

grundskola, högskola och universitetssjukhus och har hittills resulterat i fem doktorsavhandlingar. De som haft daglig 

fysisk aktivitet hade förutom bättre betyg, även i teoretiska ämnen också bättre muskulatur och skelett. 

Bunkefloprojektet viade sig vara speciellt viktigt för de barn som inte är intresserade av föreningsidrott eftersom att 

man i skolan når alla barn. Det är arena där alla barn finns. Detta i en tid där många barn och ungdomar spenderar allt 

mer av sin fritid med sysselsättning som ger allt annat än motion. Regelbunden och planerad fysisk aktivitet är inte att 

jämföra med prestationsid rott. 

96% av dem som haft daglig fysisk aktivitet blev behöriga till gymnasiet medan 89% av dem som haft gymnastik två 

gånger i veckan blev behöriga. 

Även läkartidningen har rosat modellen 

(http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/5/5035/lkt0640s2979 2980.pdf) och riksmedia har 

rapporterat om fördelarna bl.a. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/mer-idrott-gav-battreskolresultat 

6988301.svd 

När forskarna mätte elevernas motoriska förmåga, det vill säga balans och koordination, så hade 93% av de elever som 

haft daglig fysisk aktivitet bra motorik medan endast 53% i kontrollgruppen bedömdes ha bra motoril

miljöpartiet de gröna O 

Motion 

Till kommunfullmäktige i Karlshamns kommun 

Angående hormonstörande kemikalier 

Hormonstörande ämnen finns överallt i vårt kemidopade samhälle. Ungefår 400 miljoner ton kemikalier 

används varje år i världen. 

Möbler, plastmattor, nappflaskor, plastförpackningar och leksaker är bara några av de varor som innehåller 

dessa milj ö gifter. 

De viktigaste hormonstörande kemikaliegrupperna är bromerade flamskyddsmedel, ftalater, bisfenol A, 

perfluorerande ämnen och parabener. 

Alla dessa kemikalier stör eller misstänks störa kroppens hormonsystem med resultatet att fertiliteten 

påverkas negativt liksom spermieproduktion. Ökad risk för missfall och spontana aborter är andra följder av 

dessa kemikalier. Forskning har också kunnat påvisa att många av dessa ämnen är cancerframkallanden samt 

skadar immunförsvaret. 

Eftersom dessa gifter finns överallt i samhället är det svårt att skydda sig, särskilt om det inte tydligt framgår 

att varorna vi köper innehåller dessa kemikalier. 

Även om det är svårt göra våra hem helt fria från dessa ämnen borde det vara en självklarhet att de platser 

som kommunen upplåter till barnen att vistas i- skolor och forskolor-ska vara fria från dessa kemikalier. 

Det är omrimligt att kommunen erbjuder lokaler som är skadliga. 

Mot denna bakgrund fareslår vi 

Att det vid upphandling klart ska framgå att hormonstörande ämnen inte får ingå i material som 

används i kommunens lokaler. 

Att kommunen inte ska använda golvmattor som innehåller PVC vid renovering eller nybyggnation 

av skol- och förskolelokaler. 

Att kommunen inte ska köpa leksaker, möbler etc som innehåller ämnen som är hormonstöraude 

eller kan orsaka sjukdomar som exempelvis allergi och astma. 

Karlshamn 2013 05 02 

Milj ö pm tiet i Karlshamn 

Anders Englesson, Anna Atmander, Sara Månsson Möllergren, .Tohanna Karlsson och: 

Per Atmander

miljöpartiet de gröna OJ 

,Datum: 

Motion till kommunfullmäktige Karlshamns kommun 

Angående aktivt genusarbete i Karlshamns skolor 

Bakgrund 

2013/05/03 

' . 

.. . ' :: i 

L. @,Ot3/L.E3.-·.J 

' 

l 

Mot bakgrunden av egna och andras erfarenheter anser vi att det fortfarande salenas verktyg för 

många lärare i Karlshamns skolor för att aktivt arbeta med att motverka stereotypa könsroller - trots 

att detta är ett krav i läroplaner och skollag. Liknande åsikter finns även i bus-nämndens protokoll: 

"Ett trettiotal pedagoger i grundskolan har under 2012 deltagit i vidareutbildning genom 

regeringens satsning på Lärarlyftet. Förskolans genuspedagoger har under året fortsatt arbetet, 

bl a genom nätverksträffar, för att stärka kunskapen om och medvetenheten kring genusfrågor. 

Det finns ett fortsatt behov av att intensifiera arbetet mot grundskolan för att åstadkomma ett 

röda-tråden -perspektiv i genusarbetet." Källa.- Ba' pmtokol/2013·02·07 

För att kunna arbeta med jämställdhet på ett professionellt sätt behövs en förankring i teori och 

forskning. Jämställdhet är ett kunskapsområde och får inte reduceras till en attitydfråga. 

Erfarenheter och iakttagelser från den egna verksamheten måste bearbetas och problematiseras och 

då är teori och forskningsresultat goda hjälpmedel. 

Vad är då könsroller och genus? 

Hirdmans teori om genuskontraktet 

Yvonne Hirdman är professor i historia och har i sin forskning beskrivet hur vi skapar olika, 

osynliga regler normer, seder, förväntningar om manligt och kvinnligt i vårt samhället, ett 

genuskontrakt 

Det kännetecknas av tre grundläggande principer: 

K vinnor och män hålls isär 

Manligt och kvinnligt är helt skilda saker och oftast också varandras motsatser, så kallade 

dikotomier. Vi talar om "bråkiga pojkar och tysta flickor", flickleksaker och pojkleksaker, med 

mera. 

Det manliga värderas högre är det kvinnliga 

Det som räknas som manligt har högre status än det som räknas som kvinnligt. Det värderas till 

exempel högre för en flicka att kallas "pojkflicka" är för en pojke att kallas "flickaktig". Det män 

gör tenderar att tillslaivas ett högre värde. 

Alla med och skapar genusordningen 

Vi alla, både kvinnor och män, är med och skapar denna genusordning, oftast helt omedvetet. Det 

upplevs som "normalt" för oss att det ska vara så. 

Hirdmans teori beskriver hur genuskontraktet skapas på gruppnivå och som strukturer i samhället.

miljöpartiet de gröna Q 

Datum: 2013/05/03 

Det innebär inte att alla män har högre status äu alla kvinnor. Det finns kvinnor med hög status, 

likväl som det finns män som saknar status. Det är där för viktigt att hålla isär individ- och 

gruppni V å. Källa: http://www.iamstalldskola.se/vad-ar-jamstalldhet/genus-genusteori.shtml 

Skollagen 

Kompetensutveckling 

34 § Huvudmannen ska se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till 

kompetensutveckling. Huvudmannen ska se till att förskollärare, lärare och annan personal vid 

förskol e- och skolenheterna har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skol väsendet 

Utformningen av utbildningen 

5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar 

och de mänsldiga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, 

alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar 

inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av 

kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. 

Mot denna bakgrund föreslår undertecknade 

Att genomföra en kompetensutvecklingsdag i genusarbete för alla skolledare. 

Att genomföra kompetensutveckling i ämnet för alla lärare. 

Att anställa en högskoleutbildad genuspedagog som arbetar i projektform där tydliga mål 

formuleras och årligen utvärderas tillsammans med utbildningsförvaltningen. Behoven bör 

kontinuerligt ses över och nya mål formuleras för en ständigt framåtsträvande utveckling. 

Sara Månsson Möllergren och Anders Englesson 

MP Karlshamn



§ 79 2013/176 

statistikrapport enligt 16 kap. 6h) §i Socialtjänstlagen och 28 f-g§§ Lagen om 

stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) avseende kvartal I år 2013 


att ta statistikrapporten till dagens protokoll. 


Omsorgsnämnden och socialnämnden redovisar gynnande beslut enligt 4 kap l § i 

socialtjänstlagen och enligt 9 § LSS som inte verkställts inom 3 månader från 

beslutsdagen och beviljade insatser som avbrutits och inte verkställts på nytt inom tre 

månader. Besluten har imapporterats till Socialstyrelsen och revisionsnämnden. 


• statistikrapport 2013-04-08. 

Protokollet ska sldclms till 


Omsorgsnämnden

2013-04-08 


statistikrapport enligt 16 kap 6 h)§ i Socialtjänstlagen och 28 f-g§§ Lagen om stöd 

och service till vissa funktionshindrade (LSS) avseende kvartall år 2013 

I nedanstående tabell redovisas Omsorgsnämndens gynnande beslut enligt 4 kap l § i 

socialtjänstlagen och enligt 9 § LSS som sej verkställts inom 3 månader från beslutsdagen 

samt beviljade insatser som avbrutits och inte verkställts på nytt inom tre månader. 

Per kvartal l 2013 finns, inom Omsorgsnämndens verksamhet, elva gynnande beslut som 

ej verkställts inom 3 månader. 

Under samma period finns, inom Socialnämndens verksamhet, två gynnande beslut enligt 

4 kap. l § SoL som ej verkställts inom 3 månader. 

Besluten har inrapporterats till Socialstyrelsen och till Revisionsnämnden. 

Antal 

l. 

2. 

3. 

4. 

5. 

Typ av bistånd Beslut Man Kvinna Verl

6. Permanent bostad jnu 5 kap 5 § 121203 x Den enskilde har 121220, 

eller 5 kap 7 § SoL 

130124 samt 130322 tackat 

nej till erbjudande om särskilt 

boende men valt att stå kvar i 

7. 

kön 

Permanent bostad jn11 5 kap 5 § 121130 x Den enskilde har 130211 

eller 5 kap 7 § SoL 

tackat nej till erbjudande om 

särskilt boende men valt att 

stå levar i kön 

8. Korttidsvistelse utanför det 120615 x Resursbrist, lämplig 

egna hemmet en19.6 LSS 

personal/uppdragstagare 

9. 

saknas 

Biträde av personlig assistens 130101 x Den enskilde har 130313 

en19.2 LSS 

tackat nej till erbjudande. 

10. Bostad med särskild service för 121109 x Resursbrist, ledig bostad 

vuxna eller annan särskilt 

salmas 

anpassad bostad för vuxna en! 

Il. 

9.9 LSS 

Bostad med särskild service för 130101 x Den enskilde har 130204 

vuxna eller annan särskilt 

tackat nej till erbjudande. 

anpassad bostad får vuxna enl 

12. 

9.9 LSS 

Öppenvårdsverksan1l1et. 120412 x Den ensldlde ska först avsluta 

Samtal i resurs Trappan 

annan gruppverksamhet 

därefter skall Trappan-samtal 

vidta. Ärendet avslutas 

130403 då samtycke till 

13. 

insatsen inte lfu1gre föreligger. 

Kontaktfanoilj 120516 x Beslutet har ej verkställts 

p g a resurs brist, avsaknad av 

lämplig uppdragstagare. 

Den ensldlde har beviljat s 

kontaktperson i avvaktan på 

kontaktfanoilj, denna insats 

pågår. 

2 

Kommunfullmäktige föreslås 

att ta rapporten till protokollet 

Enligt Omsorgsnämndens och Socialnämndens uppdrag: 

,__ __t/ ~· 

~ •• 

c. p;r(_ 

~ ~···· 

Inger ~a/Nämn sZterare


125 


§ 80 2013/103 

Årsredovisning 2012 för Region Blekinge 


att godkänna årsredovisningen för 2012 

att bevilja Regionstyrelsen ansvarsfrihet för år 2012. 


Med anledning av ny förbundsordning § 11, som gäller fr o m 2011 ska Region 

Blekinges revisorer avge revisionsberättelse för Region Blekinges styrelse till 

medlemmarna. Denna skall således antas av respektive medlems fullmäktige som 

beslutar om ansvarsfrihet för Regionstyrelsen. 

Revisorerna tillstyrker att årsredovisningen godkänns och att regionstyrelsen beviljas 

ansvarsfrihet. 


Årsredovisning 2012 

Revisionsberättelse 20 12 


Landstingsfullmäktige 

Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun 

Kommunfullmäktige i Ronneby kommun 

Kommunfullmäktige i Olofströms kommun 

Kommunfullmäktige i Sölvesborgs kommun 

Revisorerna i Region Blekinge



§ 81 

Ärenden för kännedom 




Länsstyrelsens i Blekinge läo beslut 2013-03-19 att inte pröva 

kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplan för del av fastigheterna Matvik 

l :54 m fl (Matviks hamn), Hällaryd, Karlshamn

LÄNSSTYRELSEN 

BLEKINGE LÄN 

BESLUT 

2013-03-19 

404-982-2013 


Byggnadsnämnden 

Rådhusgatan l O 


201r /-ro 

Detaljplan för del av fastigheten Matvik 1:54 m.fl. (Matviks hamn), 

Hällaryd i Karlshamns kommun i Blekinge län. 

Beslut om prövning enligt 11 kap 10 §planoch bygglagen (PBL) 

Kommunfullmäktige i Karlshamns kommun har den 4 mars 2013 antagit 

detaljplan för del av fastigheten Matvik l :54 m. fl. (Matviks hanm), Hällaryd 

i Karlshamns kommun. 

Länsstyrelsen har den 19mars 2013 enligt 11 kap 10 § PBL beslutat att 

inte pröva kommunens beslut. 

Enligt 13 kap 4 § PBL får detta beslut inte överklagas. 

Lars Olsson 

Peter Abrahamsson 

Kopia till 

Kommunfullmäktige i Karlshamns kommun, 374 81 Karlshamn 

Samhällsbyggnadsforvaltningen, Rådhusgatan 10, 374 81 Karlshamn 

Lantmäterimyndigheten, Box 510,391 25 Kalmar 

Pressen 

Centraldiariet 

Akten 

Postadress 

SE-371 86 KARLSKRONA 

Besöksadress 

skeppsbrokajen 4 

Telefon/Telefax 

010-22 40 ODD 

010-22 40 223 

E-post/webbplats: 

Org.nr 

blekinge@lansstyrelsen.se 202100-2320 

www.lansstyrelsen. se/b lekinge


127 


§ 82 2013/159 

Entledigande från uppdrag som ledamot i kommunfullmäktige - Kent Sohl 

(OBER) 


att bifalla Kent Sohls (OBER) avsägelse från uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige 

och lämna in en begäran om ny sammanräkning till länsstyrelsen. 


I skrivelse daterad 2013-04-13 avsäger sig Kent Sohl (OBER) sitt uppdrag som ledamot 

i kommunfullmäktige på grund av bristande engagemang. 



Matrikeln 

Lönesamordnare Agneta Samuelsson 

W ebben 

Jl 

p


128 


§ 83 2013/157 

Entledigande från uppdrag som ersättare i kommunfullmäktige- Tim 

Remen (OBER) 


att bifalla T im Remens (OBER) avsägelse från uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige 

och lämna in en begäran om ny sammanräkning till länsstyrelsen. 


I skrivelse daterad 2013-04-13 avsäger sig T im Rem en (OBER) sitt uppdrag som ersättare 

i kommunfullmäktige på grund av bristande engagemang. 



Matrikeln 


W ebben 

J;[' 

/i)


129 


§ 84 2013/44 

Fyllnadsval av nämndeman i Blekinge tingsrätt - Kristin Lundberg (FP) 


att till ny nämndeman i Blekinge tingsrätt efter Marie Broden (FP) t o m 2014 års 

utgång välja Kristin Lundberg (FP). 


Kommunfullmäktige beslutade 2013-02-04, § 24, att bifalla Marie Brodens (FP) 

avsägelse från uppdraget som nämndeman i Blekinge tingsrätt. 

Till ny nämndeman i Blekinge tingsrätt nomineras Kristin Lundberg (FP). 


• Meddelande från Paul Hedlund (FP) 

• Valberedningens protokoll2013-05-06, § 13. 


Blekinge tingsrätt 

Kristin Lundberg 

Matrikeln 

W ebben



§ 85 2013/7 

Fyllnadsval av ersättare i BUS-nämnden- Kenneth Svanberg (FP) 

Kommunfnllmäldiges beslut 

att till ny ersättare i BUS-nämnden efter Johan Sandevärn (FP) t o m 2014 års utgång 

utse Kenneth Svanberg (FP). 


Kommunfullmäktige beslutade 2013-02-04, § 23, att bifalla Johan Sandevärns (FP) 

avsägelse från uppdraget som ersättare i BUS-närnnden. 

Till ny ersättare i BUS-nämnden nomineras Kenneth Svanberg (FP). 


• Muntligt besked från Paul Hedlund (FP) 



BUS-närnnden 

Kenneth Svanberg 

Matrikeln 


W ebben



§ 86 2013/163 

Fyllnadsval av ledamot i valnämnden- Kennet Aronsson (C) 


att bifalla Christel Svenssons (C) avsägelse från uppdraget som ledamot i valnämnden 

att till ny ledamot i valnämnden efter Christel Svensson (C) t o m 2014 års utgång utse 

Kennet Aronsson (C). 


I e-postmeddelande daterat 2013-04-09 avsäger sig Christel Svensson (C) sitt uppdrag 

som ledamot i valnämnden på grund av sjukdom. 

Till ny ledamot i valnämnden nomineras Kennet Aronsson (C). 


• Avsägelse från Christel Svensson (C) 2013-04-09. 

• Muntligt besked från Marco Gustafsson (C) 



Valnämnden 

Kennet Aronsson 

Matrikeln 


W ebben


132 


§ 87 2013/81 

Fyllnadsval av ledamot och ersättare i kommunstyrelsen- Magnus 

Gärdebring (M) och Emanuel Noren (M) 


att till ny ledamot i kommunstyrelsen efter Lars Pröjtz (M) t o m 2014 års utgång utse 

Magnus Gärdebring (M) 

att till ny ersättare i kommunstyrelsen efter Magnus Gärdebring (M) t o m 2014 års 

utgång utse Emanuel Noren (M). 


I e-postmeddelande ankomstregistrerat 2013-02-25 avsäger sig Lars Pröjtz (M) sig sitt 

uppdrag som ledamot i kommunstyrelsen av personliga skäl. 

Kommunfullmäktige beslutade 2013-03-04, § 40, att entlediga Lars Pröjtz (M) från 

uppdraget som ledamot i kommunstyrelsen. 

Till ny ledamot respektive ny ersättare i kommunstyrelsen nomineras Magnus 

Gärdebring (M) respektive Emanuel Noren (M). 


• Avsägelse från Lars Pröjtz (M) 2013-02-25 

• Kommunfullmäktiges beslut 2013-03-04, § 40 

• Pressmeddelande 2013-04-23 från Marco Paulsson (M) 




Magnus Gärdebring 

Emanuel Noren 

Matrikeln 


W ebben


133 


§ 88 2013/81 

Fyllnadsval av ledamot i Karlshamn Energi AB och Karlshamn Energi 

Elförsäljning AB- Magnus Olsson (M) 


att till ny ledamot i Karlshamn Energi AB och Karlshamn Energi Elförsäljning AB 

efter Lars Pröjtz (M) t o m 2014 års utgång utse Magnus Olsson (M). 


I e-postmeddelande ankomstregistrerat 2013-02-25 avsäger sig Lars Pröjtz (M) sitt 

uppdrag som ledamot i Karlshamn Energi AB och Karlshamn Energi Elförsäljning AB 

av personliga skäl. 

Kornmunfullmäktige beslutade 2013-03-04, § 40, att entlediga Lars Pröjtz (M) från 

uppdraget som ledamot i Karlshamn Energi AB och Karlshamn Energi Elförsäljning 

AB. 

Till ny ledamot respektive ny ersättare i Karlshamn Energi AB och Karlshamn Energi 

Elförsäljning AB nomineras Magnus Olsson (M). 







Karlshamn Energi AB 

Karlshamn Energi Elförsäljning AB 

Magnus Olsson 

Matrikeln 

Lönesamordnare Agneta Samuelsson



§ 89 2013/81 

Fyllnadsval av ledamot i Miljöförbundet Blekinge Väst- Nils Odenberger (M) 


att till ny ledamot i Miljöförbundet Blekinge Väst efter Lars Pröjtz (M) t o m 2014 års 

utgång utse Nils Odenberger (M). 



uppdrag som ledamot i Miljöförbundet Blekinge Väst av personliga skäl. 

Kommunfullmäktige beslutade 2013-03-04, § 40, att entlediga Lars Pröjtz (M) från 

uppdraget som ledamot i Miljöförbundet Blekinge Väst. 

Till ny ledamot i Miljöförbundet Blekinge Väst nomineras Nils Odenberger (M). 


• AvRägelse från Lars Pröjtz (M) 2013-02-25 





Miljöförbundet Blekinge Väst 

Nils Odenberger 

Matrikeln 


o 

Jt 

.L'~ 

cjlc



§ 90 2013/81 

Fyllnadsval av ersättare i gymnasienämnden- Elin Petersson (M) 


att till ny ersättare i gymnasienämnden efter Lars Pröjtz (M) t o m 2014 års utgång utse 

Elin Petersson (M). 



uppdrag som ersättare i gymnasienämnden av personliga skäl. 

Kommunfullmälctige beslutade 2013-03-04, § 40, att entlediga Lars Pröjtz (M) från 

uppdraget som ersättare i gymnasienämnden. 

Till ny ersättare i gymnasienämnden nomineras Elin Petersson (M). 







Gymnasienämnden 

Elin Petersson 

Matrikeln 


W ebben



§ 91 2011/270 

Val av huvudman i Årvds Sparbanks stiftelse 

Kommunfullmäktiges beslut: 

att välja Stefan Särensson (FP) till huvudman i Åryds Sparbanks stiftelse for tiden 

efter huvudmännens årsstämma 2013 t o m deras årsstämma 2015. 


Åryds Sparbank har fusionerats med ett antal fristående Sparbanker och har därmed 

bildat Sparbanken Eken AB. 

A v stiftelseförordnandet för den nya sparbanksstiftelsen framgår det bl. a. att "i 

Stiftelsen skall det finnas huvudmän. Tillsammans bildar huvudmännen stiftelsens 

stämma. Stämman skall ha tio for viss tid utsedda huvudmän. Huvudman skall vara 

kund i Sparbanken Eken AB. 

Av antalet huvudmän skall hälften väljas av kommunfullmäktige i Karlshamns 

kommun. Återstoden utses av huvudmännen själva." 

Nyvalda kommunfullmäktige beslutade 2010-12-06 § 47 att välja Stephan Fällgren, 

Ann-Christin Jonasson och Per-Ivar Ivarsson, samtliga representerande (C), till 

huvudmän i Åryds Sparbanksstiftelse for tiden efter huvudmännens årsstämma 20 Il 

t o m deras årsstämma 2015. I valteknisk samverkan mellan Miljöpartiet och 

Vänsterpartiet, har Vänsterpartiet nominerat Monica Åkesson (V) till huvudman. 

Kommunfullmäktige valde 2013-03-07, § 33, Monica Åkesson (V) till huvudman i 

Åryds Sparbanks stiftelse för tiden efter huvudmännens årsstämma 20 Il t o m 

årsstämma 2015. 

Moderat Samlingspartiet som med stöd av valresultat har att nominera en huvudman, 

nominerar i skrivelse daterad 2013-05-06 Stefan Särensson (FP) till huvudman. 


Skrivelse 2013-05-06 från gruppledare Marco Paulsson (M) 

Valberedningens protokoll2013-05-06, § 20. 


Åryds Sparbanks stiftelse 

Sparbanken Eken AB 

Stefan Särensson 

Matrikeln 

Lönesamordnare Agneta Samuelsson

Protokoll KF 130506 - Karlshamn

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?