MiljÃ¶bedÃ¶mning - Karlshamn

Översiktsplan för Karlshamns kommun • Utställningshandling • 2006-10-30

Antagandehandling 

Miljöbedömning 

• miljökonsekvensbeskrivning för översiktsplan, Karlshamns kommun • 

2 Miljöbedömning • miljökonsekvensbeskrivning för översiktsplan, Karlshamns kommun 

Antagandehandling 2007-01-24


Dnr: 2005/1121.212 

MILJÖBEDÖMNING 

miljökonsekvensbeskrivning för översiktsplan, 

Karlshamns kommun 

Sammanfattning 

Denna miljöbedömning är ett försök att översiktligt och principiellt beskriva de 

miljömässiga, sociala och samhällsekonomiska konsekvenserna av planförslaget samt de 

strategiska vägval som gjorts under planprocessen. Miljöbedömningen följer riktlinjerna för 

struktur och innehåll som anges i Miljöbalken kap. 6 samt EG-direktivet om bedömning av 

vissa planers och programs miljöpåverkan, 2001/42/EG. 

Vad gäller bostadsutbyggnaden i Karlshamn har ställningstagandet gjorts att en utbyggnad 

av bostäder företrädesvis ska ske öster om Karlshamns stad. Det innebär ny 

bostadsbebyggelse i den del av kommunen där det finns störst exploateringstryck och 

efterfrågan från kommuninvånarna. Vid utbyggnad längs kusten krävs att man tar stor 

hänsyn till naturvårdens och det rörliga friluftslivets intressen. En utbyggnad av bostäder 

företrädesvis norr om Karlshamn, mellan Karlshamn och Asarum bedöms medföra större 

risk för störningar från europaväg 22 samt konflikter med rekreations- och 

naturvårdsintressen kring Mieån och Byasjön. 

Vad gäller utredningsområden för bostäder i Mörrum kan en utveckling åt väster och 

sydväst medföra olägenheter för boende p.g.a. störningar från närliggande deponi med ev. 

luktproblem som följd. En utveckling av Mörrums bostadsområden förordas en utveckling åt 

öster, norr och i viss utsträckning mot söder. En utveckling österut innebär dock att fler får 

längre till Mörrumsåns attraktiva rekreationsområden, däremot har man nära till 

friluftsområdet kring Jössarinken. En utveckling norrut och söderut innebär konflikter med 

strandskydd, naturvärden och friluftslivets intressen och en viss risk att bygga bort en del av 

de kvaliteterna. Enligt förväntad utveckling av Mörrums bostadsområden fram till 2020 

kommer nuvarande stationsläge att ligga inom cykelavstånd (3 km) även efter skisserad 

utbyggnad österut. 

Planen föreslår att medvetet knyta ihop Asarum och Karlshamn genom ett handelstråk längs 

Sölvesborgsvägen i nord-sydlig riktning. Denna utveckling har redan pågått under ett antal 

år med utbyggnader av verksamheter både norrifrån och söderifrån. Vid val av detta 

alternativ måste en satsning göras på att skapa en mänsklig och grön utemiljö som är väl 

anpassad för fotgängare och cyklister vad gäller trafiksäkerhet och estetik. En 

sammanväxning med Asarum och Karlshamn underlättas, ett fortsatt bostadsbyggande 

uppmuntras liksom etableringen av fler verksamheter, både i verksamhetsområdet och längs 

med centrumstråket Storgatan - Jannebergsvägen. Denna utveckling, att Asarum kommer att 

Miljöbedömning • miljökonsekvensbeskrivning för översiktsplan, Karlshamns kommun 3


integreras som en stadsdel i ett utvidgat Karlshamn, kommer troligen att förändra dess 

karaktär från landsortsby till stadsmiljö men dess nuvarande särart kommer med all 

sannolikhet kunna bestå och utvecklas lokalt. 

Karlshamns hamn Stilleryd är en djuphamn av riksintresse för sjöfarten. Hamnverksamheten 

kan ge upphov till ökade störningar för närbelägna bostäder, företrädesvis fritidsbebyggelse 

(omkring 90 bostäder) om Karlshamns hamn Stilleryds verksamhet tillåts expandera. Ökade 

störningar kan komma oavsett om en framtida expansion sker ytmässigt eller i form av ökat 

antal anlöp och godshantering. Planförslaget förespråkar en prioritering av hamnens 

intressen. En expansion av hamnens verksamhet innebär ökade störningar för närboende i 

form av ökat buller och ökade luftföroreningar från maskiner, lastbilar och fartyg. 

Alternativet att förhindra expansion av hamnverksamheten är inte önskvärt ur kommunens 

perspektiv eftersom hamnverksamheten är av vital betydelse för kommunens och regionens 

tillväxt. Verksamheten begränsas i tillståndsgivningen i form av utsläpps- och bullerkrav. En 

kraftig reglering av hamnens expansionsmöjligheter kan bromsa de positiva 

sysselsättningseffekter som denna transithamn och transportlänk med östeuropa har i 

regionen. Vid en hejdad expansion hålls störningarna för närboende relativt konstanta 

jämfört med nuläget. 

Ett ställningstagande gällande förtätning eller utglesning har också tagits i planen. 

Kommunen förordar en förtätning av tätorterna för att koncentrera befolkningen mot 

kollektivtrafikstråk, handel och service. Vid förtätning av bostadsbebyggelse förbättras 

förutsättningarna för att uppnå effektiva och snabba kollektiva transporter (bilberoendet 

minskar). Att koncentrera befolkningen är viktigt för finansieringen av en god kommunal 

service t.ex. skolor, vägar, vatten och avlopp krävs. En god tillgänglighet till handel och 

service med ett bra och varierat utbud är ytterligare en förväntad effekt av förtätning. 

Planförslaget har även målsättningen att gynna en funktionsblandning i bostadsområden, 

d.v.s. att osektionerat blanda småaffärer, hantverk, kontor m.m. med bostäder. På sätt hoppas 

kommunen kunna bidra till att det skapas områden med stor informell bevakning under 

större delen av dygnet vilket kan minska risken för brott. 

Karlshamns översiktsplan har en planeringshorisont till år 2020, d.v.s. ungefär vid den 

tidpunkt då de nationella miljökvalitetsmålen ska vara uppfyllda. Därför avser de referenser 

till miljömålen som sker på flera ställen i planen miljömålen i generationsperspektiv, så som 

de finns återgivna i prop. 2004/05:150 ”Svenska miljömål - ett gemensamt uppdrag”. 

Som ett genomförandeverktyg för Agenda 21 och miljömålen beslutade kommunstyrelsen i 

mars 1999 om införande av ett miljöledningssystem i Karlshamns kommun. Motiven till att 

införa ett miljöledningssystem är bl.a. för att få struktur på sitt miljöarbete, minska 

organisationens miljöbelastning samt att bli en attraktiv kommun för nyetablering av företag 

och inflyttning av invånare. 

4 Miljöbedömning • miljökonsekvensbeskrivning för översiktsplan, Karlshamns kommun


Innehållsförteckning 

SAMMANFATTNING ...................................................................................................................................... 3 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ........................................................................................................................ 5 

SAMLAD BEDÖMNING.................................................................................................................................. 9 

BEGREPPSFÖRKLARING ........................................................................................................................... 10 

KAPITEL 1. INLEDNING.............................................................................................................................. 13 

AVGRÄNSNING............................................................................................................................................... 13 

BAKGRUND .................................................................................................................................................... 13 

SYFTE OCH MÅL MED MILJÖBEDÖMNINGEN.................................................................................................... 13 

PROCESSEN FÖR MILJÖBEDÖMNING................................................................................................................ 14 

LÄSANVISNING ............................................................................................................................................. 15 

KAPITEL 2. LAGKRAV ................................................................................................................................ 16 

INNEHÅLL OCH STRUKTUR ............................................................................................................................. 16 

KAPITEL 3. ALTERNATIV .......................................................................................................................... 18 

RIMLIGA ALTERNATIV OCH NOLLALTERNATIV............................................................................................... 18 

NOLLALTERNATIV.......................................................................................................................................... 18 

AVVÄGNING EXPLOATERING - BEVARANDE ................................................................................................... 19 

KAPITEL 4. STRATEGISKA VÄGVAL...................................................................................................... 20 

BOSTADSUTBYGGNAD KARLSHAMN .............................................................................................................. 20 

Alternativ A. Utbyggnad av bostäder företrädesvis öster om Karlshamn. ............................................... 20 

Alternativ B. Utbyggnad av bostäder företrädesvis norr om Karlshamn, mellan Karlshamns och Asarum. 

.................................................................................................................................................................. 20 

BOSTADSUTBYGGNAD MÖRRUM.................................................................................................................... 20 

Alternativ A: Mörrums bostadsområden utvecklas åt väster och sydväst................................................. 20 

Alternativ B: Mörrums bostadsområden utvecklas åt öster, norr och söder. ........................................... 20 

ASARUM-KARLSHAMN; SAMMANKNYTNING ELLER SEPARATION .................................................................. 20 

Alternativ A: Knyta ihop Asarum och Karlshamn genom ett handelstråk längs Sölvesborgsvägen i nordsydlig 

riktning. .......................................................................................................................................... 20 

Alternativ B: Förhindra att Asarum och Karlshamn växer ihop. ............................................................. 21 

KARLSHAMNS HAMN STILLERYD – NÄRBELÄGEN FRITIDSBEBYGGELSE......................................................... 21 

Alternativ A: Karlshamns hamn Stilleryds verksamhet tillåts expandera längre västerut än den s.k. 

”gröna linjen” väster om Stilleryds camping........................................................................................... 21 

Alternativ B: Karlshamns hamn Stilleryds verksamhet tillåts inte expandera längre västerut än idag.... 21 

FÖRTÄTNING ELLER UTGLESNING................................................................................................................... 21 

Alternativ A: En förtätning av tätorterna för att koncentrera befolkningen mot kollektivtrafikstråk, 

handel och service. ................................................................................................................................... 21 



Alternativ B: En utglesning av tätorterna................................................................................................. 22 

FUNKTIONSBLANDNING ELLER FUNKTIONSUPPDELNING I BOSTADSOMRÅDEN ............................................... 22 

Alternativ A: Att främja funktionsblandning i nya och befintliga bostadsområden.................................. 22 

Alternativ B: Att sträva efter funktionsuppdelning i bostadsområden...................................................... 22 

KAPITEL 5. MILJÖKONSEKVENSANALYS - HÅLLBAR UTVECKLING........................................ 23 

EKOLOGISKA ASPEKTER.......................................................................................................................... 23 

Mark ......................................................................................................................................................... 23 

Radon........................................................................................................................................................ 23 

Vattenkvalitet ............................................................................................................................................ 24 

Luftkvalitet................................................................................................................................................ 25 

Naturvärden och landskapsbild................................................................................................................ 26 

Friluftsliv och rekreation.......................................................................................................................... 27 

Trafik och infrastruktur ............................................................................................................................ 27 

Avfallshantering........................................................................................................................................ 28 

Vatten och avlopp ..................................................................................................................................... 29 

Elektromagnetiska fält och strålningsrisker ............................................................................................. 30 

Upphandling ............................................................................................................................................. 30 

SOCIALA ASPEKTER ................................................................................................................................... 30 

Demokrati ................................................................................................................................................. 30 

Folkhälsa .................................................................................................................................................. 31 

Bostäder för alla....................................................................................................................................... 31 

Offentlig och privat service....................................................................................................................... 31 

Trygghet och säkerhet............................................................................................................................... 32 

Grönstruktur och rekreation..................................................................................................................... 33 

Kulturmiljö................................................................................................................................................ 33 

Buller ........................................................................................................................................................ 34 

Risker........................................................................................................................................................ 34 

Jämställdhet.............................................................................................................................................. 34 

Barns- och ungdomars livsmiljö ............................................................................................................... 34 

EKONOMISKA ASPEKTER......................................................................................................................... 35 

Kommunalekonomi ................................................................................................................................... 35 

Näringslivet .............................................................................................................................................. 35 

Den bebyggda miljön................................................................................................................................ 35 

Kommunikationer ..................................................................................................................................... 36 

KAPITEL 6. MILJÖKONSEKVENSANALYS - MILJÖKVALITETSMÅL ........................................... 37 

BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN .................................................................................................................... 37 

FRISK LUFT..................................................................................................................................................... 38 



BARA NATURLIG FÖRSURNING ....................................................................................................................... 38 

GIFTFRI MILJÖ ................................................................................................................................................ 38 

SKYDDANDE OZONSKIKT................................................................................................................................39 

SÄKER STRÅLMILJÖ........................................................................................................................................ 39 

INGEN ÖVERGÖDNING .................................................................................................................................... 39 

LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG............................................................................................................... 39 

GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET................................................................................................................. 39 

HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD.................................................................................... 39 

MYLLRANDE VÅTMARKER ............................................................................................................................. 39 

LEVANDE SKOGAR.......................................................................................................................................... 40 

ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP......................................................................................................................... 40 

(STORSLAGEN FJÄLLMILJÖ)............................................................................................................................ 40 

ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV........................................................................................................................ 40 

GOD BEBYGGD MILJÖ ..................................................................................................................................... 40 

Delmål 1: Planeringsunderlag ................................................................................................................. 41 

Delmål 2: Nyttjande av mark och vatten .................................................................................................. 41 

Delmål 3: Goda kommunikationer ........................................................................................................... 41 

Delmål 4: Hälsa........................................................................................................................................ 42 

Delmål 5: Den bebyggda miljön............................................................................................................... 42 

Delmål 6: Kulturmiljö och arkitekturhistoriska värden............................................................................ 42 

Delmål 7: Avfallshantering....................................................................................................................... 43 

Delmål 8: Energihushållning.................................................................................................................... 43 

Delmål 9: Hushållning med material -grus .............................................................................................. 43 

KAPITEL 7. PLANINDIKATORER HÅLLBAR UTVECKLING ............................................................ 44 

EKOLOGISKA INDIKATORER ........................................................................................................................... 44 

E1 Andel fastigheter med god tillgång till kollektivtrafik. Inom centralorten Karlshamn-Asarum max 400 

meter till busshållplats (samma som S5). ................................................................................................. 44 

E2 Antal kilometer gång- och cykelvägar................................................................................................. 45 

E3 Anslutningsgrad spillvatten................................................................................................................. 45 

E4 Nyexploaterad mark inom kustzonen................................................................................................... 46 

E5 Andel av naturområden angivna i Naturvårdsprogrammet, (antagen av KF 1993) som tas i anspråk 

om översiktsplanen genomförs.................................................................................................................. 46 

E6 Andel brukningsvärd jordbruksmark som tas i anspråk om översiktsplanen genomförs. ................... 47 

Bedömning av de ekologiska indikatorerna.............................................................................................. 47 

SOCIALA INDIKATORER .................................................................................................................................. 49 

S1 Mötesplatser ........................................................................................................................................ 49 

S2 Tillgång till rekreationsområden ......................................................................................................... 49 

S3 Boende, närservice och omgivande miljö ............................................................................................ 49 

S4 Andel boende med god tillgång till kollektivtrafik. (jmfr. planindikator E1)....................................... 50 



S5 Delaktighet/Inflytande ......................................................................................................................... 50 

S6 Andel framförda åsikter av allmänheten som blir tillgodosedda......................................................... 50 

Bedömning av de sociala indikatorerna ................................................................................................... 50 

EKONOMISKA INDIKATORER........................................................................................................................... 51 

Samhällsekonomiska faktorer................................................................................................................... 51 

Beräkning av indikatorer.......................................................................................................................... 51 

Bedömning av de ekonomiska indikatorerna............................................................................................ 53 

KAPITEL 8. UPPFÖLJNING ........................................................................................................................ 54 

KÄLLFÖRTECKNING .................................................................................................................................. 54 

MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN ........................................................................................................................ 55 

Bilagor:..................................................................................................................................................... 55 

BILAGA1. ÖVERSIKT - SVERIGES 16 NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL............................. 56 

Miljömål ................................................................................................................................................... 56 

Nationellt delmål med årtal då delmålet ska vara uppnått....................................................................... 56 

BILAGA 2. GOD BEBYGGD MILJÖ (REGIONALT DELMÅL)............................................................. 59 



Samlad bedömning 

+ = positiva konsekvenser 

- = negativa konsekvenser 

0 = varken positiva eller negativa konsekvenser överväger 

ÖP Nollalternativ 

Kommentar 

förslag 

Mark- 

/vattenanvändning 

+ 0 Planförslaget skapar förutsättningar för ett mer 

rationellt nyttjande av kommunens markoch 

vattenresurser och ger förbättrade utvecklingsmöjligheter 

för näringsverksamhet och boende. 

Friluftsliv och natur + 0 Planförslaget presenterar skadeförebyggande 

åtgärder och även en kompensationsprincip 

med syfte att minska förlusterna av värdefulla 

naturmiljöer och friluftsområden. 

Förbättringar är bl.a. en medveten strategi för 

utveckling av grönstrukturen - 

Grönstrukturplan för Karlshamn – Asarum 

samt redovisning av viktiga grönstråk och 

närrekreationsområden på markoch 

vattenanvändningskartan. 

Kulturmiljö + - Planförslaget redovisar under rubriken 

”Hushållning med natur- och kulturresurser” 

med ett samlat grepp vilka värdefulla 

kulturmiljöer som finns i kommunen och hur 

man kan hushålla med dem. 

Stads- och 

landskapsbild 

+ 0 En särskild kommunövergripande 

landskapsbildsanalys har tagits fram som stöd 

för framtida bedömningar kring landskapsbild. 

Enligt förslag på fortsatt arbete / 

genomförande föreslås att även ortsanalyser 

genomförs för att få på motsvarande sätt får 

grepp om hur man kan värna stadsbilden i 

tätorterna. 

Hälsa och säkerhet + - En riskanalys för kommunen har tagits fram av 

Räddningstjänsten i Västra Blekinge. Den 

ligger som grund för de flesta av 

bedömningarna kring Hälsa och säkerhet. 

Hushållning med 

naturresurser 

+ - I planbeskrivningen under rubriken 

”Hushållning med natur- och kulturresurser” 

redovisas med ett samlat grepp vilka 

värdefulla natur- och kulturmiljöer som finns i 

kommunen och hur man kan hushålla med 

dem. 



Begreppsförklaring 

Begrepp 

Behovsbedömning 

BN 

Detaljplan (DP) 

KS 

Lägenhet 

Miljöbalken (MB) 

Miljökonsekvensbeskrivning 

(MKB) 

Förklaring 

Den bedömning kommunen gör av om planens genomförande kan 

antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte, en bedömning 

av behovet av en miljöbedömning. 

Byggnadsnämnden i Karlshamns kommun 

En detaljplan (DP) är ett juridiskt bindande kontrakt mellan 

kommunen, markägarna och grannarna. Den reglerar vad såväl 

enskilda som myndigheter får och inte får göra inom ett 

markområde. 

Detaljplanen styr hur marken får användas (t ex för bostäder, 

handel, kontor, park.), husstorlek, hushöjd, avstånd från hus till 

tomtgräns och rättigheter att dra fram ledningar eller gångvägar 

över annans mark. En detaljplan gäller tills dess att den upphävs 

eller ersätts av en ny. De flesta finns i tätorterna, och för vissa 

fritidshusområden. En detaljplan består av en plankarta, en 

planbeskrivning och en genomförandebeskrivning. Ibland ingår 

även illustrationskarta, program och/eller 

miljökonsekvensbeskrivning. 

Kommunstyrelsen i Karlshamns kommun 

Med lägenhet i bostadsfastighet avses sådan samling rum och andra 

utrymmen inom en eller flera byggnader (flerbostadshus eller 

småhus) som tillsammans bildar en bostadsenhet. 

Miljöbalken (ofta förkortad MB), är en svensk lagsamling som 

utfärdades den 11 juni 1998, och trädde i kraft från den 1 januari 

1999. Miljöbalken ersatte femton tidigare lagar, däribland bland 

annat naturresurslagen. En av grundtankarna med miljöbalken är att 

den ska ersätta tidigare miljölagstiftning som skapades efterhand 

som behoven har uppstått och därför blev lagstiftningen på området 

svåröverblickbar och kaotisk. Det finns även efter miljöbalken viss 

miljölagstiftning på andra håll, t.ex. i planoch bygglagen. 

Det dokument som ska upprättas inom miljöbedömningen där den 

betydande miljöpåverkan identifieras, beskrivs och bedöms. En 

miljökonsekvensbeskrivning är ett beslutsunderlag i form av både 

ett dokument och en process. Miljökonsekvensbeskrivningen ska 

föra fram de konsekvenser för miljön som den planerade 

exploateringen (detaljplan eller projekt) antas innebära. Syftet med 

MKB är att identifiera och beskriva direkta och indirekta effekter 

på; 

- Människor, djur och växter 

- Mark, vatten och luft 

- Landskap och kulturmiljö 



- Hushållning med mark och vatten 

MKB utgår alltså ifrån en bred definition av miljöbegreppet. 

Miljökonsekvensbeskrivningen ska inte bara beskriva de olika 

miljöeffekterna för sig utan också samspelet mellan dem. MKB:n 

resulterar i en rapport, men MKB-begreppet innefattar också 

processen som ligger bakom rapporten. Det bakomliggande syftet 

med MKB-arbetet är att påverka exploateringsprojektet så att den 

negativa miljöpåverkan blir så liten som möjligt. Det räcker alltså 

inte att bara redovisa miljökonsekvenserna i en rapport utan 

miljöhänsynen måste prägla hela projektplaneringen. MKB utgör 

alltså en del i beslutsunderlaget, t.ex. vid tillståndsansökan, eller 

detaljplaner, men är inget instrument som rättsligt säkrar 

miljökvalitén. 

Natura 2000 

Områdesbestämmelser 

(OB) 

PBL 

Naturområde som är en del i ett europeiskt nätverk och som inte får 

skadas varken direkt eller indirekt (naturtyper, arter och deras 

livsmiljöer). 

Kommunala bestämmelser för hur marken får användas, endast 

utanför detaljplan, i områdesbestämmelser kan ingen byggrätt 

läggas fast. 

Plan- och bygglagen, (ofta förkortad PBL), är en lag som reglerar 

planläggningen av mark, vatten och byggande. PBL innehåller 

bland annat bestämmelser för översiktsplaner, detaljplaner, 

bygglov, byggtillsyn, "svartbyggen" och för byggnadsnämndens 

verksamhet. 

Regeringen har tillsatt en kommitté för att se över lagen (den s.k. 

PBL-kommittén). Kommittén har i september 2005 presenterat 

utredningen SOU 2005:77 Får jag lov? Om planering och 

byggande med förslag till ny PBL. 

PM10 Particulate Matter 10, partiklar i luft mindre än 10 µm 

(mikrometer). 

Inandningsbara partiklar har i typiska fall en storlek på ca 10 µm 

(0,01 mm) eller mindre – de största som kan tränga ned i lungorna 

har en diameter kring 15 µm. Luftens innehåll av partiklar med 

sådana dimensioner brukar betecknas som PM10 (Particulate 

Matter 10). En närmare definition av begreppet finns i förordningen 

(2001:527) om miljökvalitetsnormer i utomhusluft. 

”SMB-direktivet” 

eller Direktivet om 

strategiska 

miljöbedömningar 

EG-direktivet om bedömning av vissa planers och programs 

miljöpåverkan, 2001/42/EG, är en utveckling av miljölagstiftningen 

i Europa. Under framtagandet kallades det ”SMB-direktivet” eller 

Direktivet om strategiska miljöbedömningar. 

Syftet med detta direktiv är att sörja för en hög nivå på skyddet av 

miljön och bidra till att integrera miljöaspekter i utarbetandet och 

antagandet av planer och program för att främja en hållbar 



utveckling. 

Direktivet syftar till att föra in miljöhänsyn i tidiga skeden när 

beslut fattas i planer och program, vilka påverkar den senare 

prövningen av olika verksamheters och åtgärders tillåtlighet. 

Direktivet genomfördes genom ändringar i planoch bygglagen 

(PBL, 1987:10), miljöbalken (1998:808) och lagen om kommunal 

energiplanering (1977:439) den 21 juli 2004 samt i förordningen 

(1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, den 1 juli 2005. 

VOC-gaser 

Grupp av organiska föreningar som lätt förångas i rumstemperatur 

kallas lättflyktiga organiska föreningar (av engelskans ”volatile 

organic compund”). Halten av lättflyktiga kolväten i luften har 

hälso- och miljöeffekter, bland annat är de viktiga vid bildandet av 

marknära ozon. 

Källor: 

Boverket, 2005. ”Boverket informerar” 2005:4 

http://www.naturvardsverket.se/index.php3?main=/dokument/lagar/kvalnorm/kvaldoc/m 

kn_luft/mknpart.htm tillgänglig online 2006-05-29 

http://www-mkb.slu.se/mkb/vad_ar_MKB.htm tillgänglig online 2006-06-01 

Svensk standard, SS021053, "Area och volym för husbyggnader – Terminologi och 

mätregler". 

Svenska Kommunförbundet, 2004. Miljölagar för väghållare. 



Kapitel 1. INLEDNING 

Avgränsning 

Ämnesmässig: Den betydande miljöpåverkan som översiktsplanens förslag till markoch 

vattenanvändning bedöms kunna ge upphov till. 

Geografisk: Karlshamns kommun. 

Tidsmässig: 15-20 år. 

Översiktsplanen gör inte anspråk på att utgöra ett övergripande policydokument för all 

kommunal verksamhet, t.ex. planering för vårdbehov, elevunderlag etc. Fokus är på markoch 

vattenanvändning och det är den betydande miljöpåverkan som den förändrade markoch 

vattenanvändningen kan ge upphov till som beskrivs i denna miljöbedömning. 

Översiktsplanens geografiska avgränsning är mark och vatten inom Karlshamns kommun. 

Översiktsplanens tidsmässiga avgränsning är ca 15-20 år. De målsättningar och visioner som 

översiktsplanen beskriver sträcker sig minst fram till år 2020. 

Bakgrund 

Samhällsplaneringen ska, enligt den nationella strategin om en hållbar utveckling, främja en 

utveckling som är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar. Miljöaspekterna är därför en 

viktig del av de olika aspekter som ska beaktas i den fysiska planeringen. 

Sedan den 21 juli 2004 gäller nya bestämmelser om miljöbedömningar i miljöbalken efter 

införande av EG-direktivet om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan, 

2001/42/EG. Bestämmelserna ska enligt planoch bygglagen tillämpas för översiktsplaner 

och detaljplaner. EG-direktivet kallades under framtagandet för ”SMB-direktivet” eller 

Direktivet om strategiska miljöbedömningar. Direktivet syftar till att föra in miljöhänsyn i 

tidiga skeden när beslut fattas i planer och program, vilka påverkar den senare prövningen 

av olika verksamheters och åtgärders tillåtlighet. 

”Syftet med detta direktiv är att sörja för en hög nivå på skyddet av miljön och bidra till att 

integrera miljöaspekter i utarbetandet och antagandet av planer och program för att främja 

en hållbar utveckling...” 

Källa: EG-direktivet om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan, 

2001/42/EG. Artikel 1, Syfte. 

Direktivet genomfördes genom ändringar i planoch bygglagen (PBL, 1987:10), 

miljöbalken (1998:808) och lagen om kommunal energiplanering (1977:439) den 21 juli 

2004 samt i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, den 1 juli 2005. 

Syfte och mål med miljöbedömningen 

Syftet med miljöbedömningen är 

- att sörja för en hög nivå på skyddet av miljön 

- att bidra till att integrera miljöaspekter i utarbetandet och antagandet av planer och 

program 

- att främja en hållbar utveckling 

- att främja genomsiktlighet och demokrati 



Målet med miljöbedömningen är att tidigt i planeringsprocessen belysa miljöeffekterna och 

miljökonsekvenserna av översiktsplaneförslaget och ge ett förbättrat beslutsunderlag. 

Processen för miljöbedömning 

Figur 1. Processen för miljöbedömning enligt Boverkets skrift Miljöbedömningar för planer enligt planoch 

bygglagen– en vägledning (Boverket, 2006). 

1. Kartläggning av utgångsläget. Tillgänglig information, vilka intressenter och 

myndigheter som berörs, vilka utredningsresurser som står till buds. 

2. Identifiering av målsättningar, problem och behov som berörs av planen. 

3. Avgränsning av vad som ska ingå i miljöbedömningen. 

4. Strategiska vägval. 

5. Analys av planförslaget med hjälp av planindikatorer. 

6. Samråd, granskning samt värdering av planförslaget utifrån miljömål och berörda 

intressen. 

7. Identifiering av kvarstående miljöproblem. Återkoppling till punkt 4 om man har gjort 

ett felaktigt val. 

8. Slutsatser för att möjliggöra en samlad politisk bedömning. 

9. Beslut om antagande/godkännande. 

10. Uppföljning av beslutets miljökonsekvenser (ev. nästa revision av översiktsplanen) 2010 

– hur gick det med måluppfyllelsen. 



Läsanvisning 

Beskrivningen av konsekvenserna delas upp i ekologiska, sociala, och ekonomiska 

konsekvenser. Miljökonsekvensbeskrivningen bör betraktas som en metodprövning då det 

till stor del saknas vedertagna metoder och exempel på hur sådana här beskrivningar ska 

göras. Konsekvensanalysen är anpassad till den övergripande nivå som en översiktsplan 

innebär. En mer detaljerad konsekvensanalys kan göras först i en fördjupad översiktsplan 

eller detaljplan. 

Konsekvenserna av planförslaget beskrivs utifrån de ovan nämnda tre perspektiven på 

uthållighet, ekologiska, sociala och ekonomiska, men även utifrån de 16 regionala 

miljökvalitetsmålen för Blekinge län. 

Konsekvenserna av planförslaget beskrivs också med hjälp av s.k. planindikatorer. 

Planindikatorerna ska ge läsaren hjälp med att finna svar på frågan, om översiktsplanen 

innebär en lämplig markoch vattenanvändning ur ett uthållighetsperspektiv. Indikatorerna 

är framtagna för att användas vid en konsekvensbedömning av översiktsplaner och är av 

samma detaljeringsgrad som översiktsplanen, d.v.s. på en relativt översiktlig nivå. För att 

underlätta användandet har antalet indikatorer begränsats till ett fåtal viktiga indikatorer som 

var och en visar på flera aspekter. Indikatorerna är även valda med tanke på att de ska kunna 

användas även vid påföljande revideringar av översiktsplanen. Indikatorerna ska i så hög 

grad som möjligt kunna utläsas direkt ur planen och vara lätt mätbara. Man ska redan under 

arbetet med översiktsplanen kunna få en uppfattning om vilka konsekvenser åtgärder i 

planen kan få. Denna typ av indikator kallas planindikator. Ett exempel på en sådan är 

"andel boende med max 400 meter till kollektivtrafik". En annan typ av indikator är mäteller 

fältindikator som mäter det faktiska tillståndet och alltså inte kan visa på direkta 

konsekvenser av en åtgärd i översiktsplanen, ett sådant exempel är "antal dagar med 

hälsosam och bra luft". Denna typ av indikator används främst vid uppföljning av t.ex. 

miljötillstånd. I denna strategiska miljöbedömning har endast planindikatorer, inte mät- och 

fältindikatorer, använts. 

En hållbar utveckling bygger på ett samspel mellan sociala, ekonomiska och ekologiska 

faktorer. Först när de fungerar tillsammans som en helhet kan en hållbar utveckling uppnås. 

Därför görs även ett försök att analysera helheten eller den samlade effekten av 

planförslaget. 



Kapitel 2. LAGKRAV 

Enligt 6 kap. 11 § miljöbalken skall alla översiktsplaner miljöbedömas. 

Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar 

utveckling främjas. 

Enligt Plan- och bygglagens (PBL) 4 kap. 8 § andra och tredje stycket skall det i 

planbeskrivningen redovisas planeringsförutsättningarna, skälen till planens utformning och 

de åtgärder som kommunen avser att vidta för att fullfölja planen. Vidare skall redogöras för 

planens konsekvenser. Avser förslaget ändring av översiktsplanen för en viss del av 

kommunen, skall ändringens verkningar för andra delar av kommunen redovisas. 

Enligt PBL 4:3 skall, vid förslag till översiktsplan eller ändring av planen, kommunen 

samråda med länsstyrelsen samt regionplaneorgan och kommuner som berörs av förslaget. 

De myndigheter samt de sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt 

intresse av förslaget skall beredas tillfälle till samråd. 

Innehåll och struktur 

En miljökonsekvensbeskrivning skall enligt miljöbalkens 6 kapitel innehålla följande: 

- en sammanfattning av planens eller programmets innehåll, dess huvudsakliga 

syfte och förhållande till andra relevanta planer och program, 

Kommentar: i den icke-tekniska sammanfattningen i början av detta dokument 

beskrivs kortfattat de strategiska vägval som gjorts under planprocessen. Syfte 

och mål beskrivs i inledningskapitlet. 

- en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om 

planen, programmet eller ändringen inte genomförs, 

Kommentar: Nollalternativet beskrivs nedan under ett särskilt avsnitt. 

- en beskrivning av miljöförhållandena i de områden som kan antas komma att 

påverkas betydligt, 

Kommentar: En beskrivning av dessa miljöförhållanden finns i 

planbeskrivningen under kapitlet Miljö- och riskfaktorer. 

- en beskrivning av relevanta befintliga miljöproblem som har samband med ett 

sådant naturområde som avses i 7 kap. Miljöbalken eller ett annat område av 

särskild betydelse för miljön, 

Kommentar: En beskrivning av relevanta befintliga miljöproblem finns i 

planbeskrivningen under kapitlet Miljö- och riskfaktorer. 

- en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn 

beaktas i planen eller programmet, 

Kommentar: En beskrivning av miljökvalitetsmålen samt kommunens 

miljöarbete finns i planbeskrivningen under kapitlet Allmänna intressen. Hela 

kapitel 6 – Miljökonsekvensanalys - Miljökvalitetsmål i denna MKB är 

strukturerat efter de 16 miljökvalitetsmålen. 

- en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma 

med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, 



växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, 

bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes 

förhållandet mellan dessa miljöaspekter, 

Kommentar: MKB:n som helhet avser beskriva den betydande miljöpåverkan 

som planförslaget kan ge upphov till. 

- en beskrivning av de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra eller 

motverka betydande negativ miljöpåverkan, 

Kommentar: En redovisning av förslag till skadeförebyggande åtgärder finns i 

kapitel 5 Miljökonsekvensanalys – Hållbar utveckling under respektive avsnitt 

dessa miljöförhållanden beskrivs i planbeskrivningen under kapitlet Miljö- och 

riskfaktorer. 

- en sammanfattande redogörelse för hur bedömningen gjorts, vilka skäl som 

ligger bakom gjorda val av olika alternativ och eventuella problem i samband 

med att uppgifterna sammanställdes, 

Kommentar: En redogörelse för hur bedömningen av de strategiska vägvalen 

gjorts finns integrerat i beskrivningen av alternativen i kapitel 4 – Strategiska 

vägval. 

- en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning 

av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller 

programmet medför, 

Kommentar: Under kapitel 7 – Planindikatorer hållbar utveckling beskrivs ett 

antal indikatorer/mått på faktorer som spelar en roll för planens miljöpåverkan. 

Dessa indikatorer kan tillämpas vid nästa revidering av översiktsplanen för att 

följa upp planens effekter och konsekvenser. Indikatorerna underlättar även 

bedömningen i vilken grad planen bidrar till en hållbar utveckling. 

- en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i ovanstående 

punkter 1-9. 

Källa: Miljöbalken 6 kap 12 §. 



Kapitel 3. ALTERNATIV 

Rimliga alternativ och nollalternativ 

Översiktsplanen har en nyckelroll i plansystemet. Utmärkande är till exempel val av 

alternativa lokaliseringar för olika verksamheter, liksom val av skyddsnivå för värdefulla 

eller känsliga områden. Eftersom översiktsplanen inte är bindande utan vägledande för 

beslut, beror den styrande förmågan på kvaliteten i planeringsunderlag och analyser samt på 

den argumentation som förs fram i planen. De alternativ som funnits för planens utformning 

beskrivs i kapitel 4 – Strategiska vägval. Ett nollalternativ för en översiktsplanen kan utgå 

ifrån de planeringsfrågor som identifierats som viktigast att fokusera på. Utifrån dessa 

planeringsfrågor kan en beskrivning göras över vilken situation som kan uppstå om de 

planerade verksamheterna eller åtgärderna inte blir av respektive om föreslagna 

skyddsåtgärder inte kommer att vidtas. 

Nollalternativ 

Nollalternativet skall, enligt miljöbalkens 6 kapitel, utgöra en beskrivning av 

miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen, programmet eller ändringen 

inte genomförs (nollalternativ). 

Om översiktsplanen inte genomförs uppkommer både positiva och negativa konsekvenser. 

Utbyggnadsintressena står delvis emot intresset av att bevara natur- kultur- och 

rekreationsmiljöer. Vid varje enskild exploatering måste en värdering av 

exploateringsintressen och bevarandeintressen göras samt en bedömning av om positiva eller 

negativa effekter/konsekvenser av planförslaget överväger. 

Om denna översiktsplan ej genomförs bedöms den stora efterfrågan på lägenheter och 

villatomter att kvarstå. En konsekvens kan vara att människor har svårt att finna bostäder i 

attraktiva lägen och därmed beslutar sig för att bosätta sig i någon annan kommun. 

Medelåldern i befolkningen förväntas öka, vilket skapar ett behov av fler bostäder anpassade 

för äldre. Om detta behov ej kan tillgodoses tvingas ett antal personer troligen att bo kvar i 

ett sämre anpassat boende. 

När det gäller verksamheter finns det en brist på byggklara tomter i attraktiva lägen. 

Näringslivet är i dag väldigt rörligt och företagsetableringar är känsliga för tillgången och 

kvaliteten på de tomter som erbjuds. Verksamheterna är bl.a. beroende av tillgång till god 

infrastruktur och goda skyltlägen för att kunna distribuera varor och exponera sina varor och 

tjänster. Om inte behovet av attraktiva områden för verksamheter kan tillgodoses kan 

konsekvenserna bli att arbetstillfällena i kommunen minskar och kommunens skatteintäkter 

minskar, vilket i sin tur kan påverka kvalitet och utbud av kommunal service. 

Om inte behovet av nya förskolor tillgodoses kan konsekvenserna bli ökade transporter om 

förskolornas läge stämmer sämre överens med befolkningsstrukturen. Är kommunen ingen 

barnvänlig kommun kanske barnfamiljerna väljer någon annan bosättningsort. Det kan bli 

svårt att uppfylla garantierna om att få en dagisplats om inte antalet dagisplatser stämmer 

överens med behovet. 



De nya vägar som omnämns i planförslaget förväntas medföra bl.a. en förbättrad 

framkomlighet och minskad olycksrisk. När det gäller den nya dragningen av E22 mellan 

Stensnäs och Sölve förväntas den bl.a. medföra att nya, mer attraktiva lägen för bostäder 

skapas närmast kusten. Om planen inte genomförs kvarstår eller förvärras dagens problem 

vid trafikökning. 

Om man inte bygger ut enligt planförslaget finns troligen jordbruksmarken kvar som en 

viktig resurs för t.ex. produktion av mat och bioenergi. En positiv bieffekt är att landskapet 

hålls öppet. Både natur- och kulturvärden finns knutna till det brukade landskapet. Om man 

inte bygger ut enligt planförslaget finns troligen även skogsbruksmarken kvar som en resurs 

för bl.a. materialproduktion och rekreation. 

Avvägning exploatering - bevarande 

De regionala miljökvalitetsmålen ”Miljömål i Blekinge”, bör ses som en konkretisering av 

miljöbalken och nedbrytning av nationella miljökvalitetsmål. Under rubriken regionala 

miljömål för God bebyggd miljö framgår det bl.a. att värdefulla områden bör skyddas och 

ges möjlighet att utvecklas i den fysiska planeringen, att åtgärder som innebär en 

fragmentisering av värdefulla frilufts-, natur-, och kulturmiljöer vid lokalisering av ny 

bebyggelse och nya anläggningar bör undvikas, samt att viktiga tätortsnära rekreations- och 

grönområden bör skyddas i planeringen. 

Noggranna avvägningar bör därför ske mellan exploateringsintressen och 

bevarandeintressen. 

När exploateringsintresset väger tyngst i ett värdefullt naturområde skall 

kompensationsprincipen ersättningsytor – som beskrivs i planbeskrivningens kapitel 10 

Regleringar: Natur- och kulturmiljöer, tillämpas. 

Vid ianspråktagande av mark för exploatering i områden med höga naturvärden bör en 

kompensationsprincip tillämpas för att åstadkomma en hållbar utveckling för både människa 

och natur. Enligt kompensationsprincipen kompenseras en för arten eller naturtypen negativ 

åtgärd med en eller flera åtgärder som påverkar samma art eller naturtyp på ett positivt sätt. I 

första hand skall kompensationen ske i närområdet men kompensationen kan även ske på 

annan plats i kommunen. Denna kompensationsprincip har stöd i miljöbalken och skall 

tillämpas vid detaljplanering och bygglovgivning. 



Kapitel 4. STRATEGISKA VÄGVAL 

Bostadsutbyggnad Karlshamn 

Alternativ A. Utbyggnad av bostäder företrädesvis öster om Karlshamn. 

Bedömning: Detta alternativ föreslår ny bostadsbebyggelse i den del av kommunen där det 

finns störst exploateringstryck och efterfrågan från nuvarande och tillkommande 

kommuninvånare. Vid utbyggnad längs kusten krävs att man tar stor hänsyn till 

naturvårdens och det rörliga friluftslivets intressen. 

Alternativ B. Utbyggnad av bostäder företrädesvis norr om Karlshamn, mellan 

Karlshamns och Asarum. 

Bedömning: Detta alternativ bedöms medföra större risk för störningar från europaväg 22 

samt konflikter med rekreations- och naturvårdsintressen kring Mieån och Byasjön. 

Valt alternativ: A 

Bostadsutbyggnad Mörrum 

Alternativ A: Mörrums bostadsområden utvecklas åt väster och sydväst. 

Bedömning: Vid en utveckling av Mörrums bostadsområden åt väster och sydväst kommer 

dessa närmre Västblekinge Miljö AB:s (VMAB) deponi som alstrar lukt. En fördel med att 

låta Mörrum expandera åt väster och sydost är att tätorten koncentrerar sig bättre kring 

stationsläget som är en viktig knutpunkt för pendling med kollektivtrafik. En möjlighet är att 

stationsläget flyttas till ett mer central läge. Utbredningen av Mörrums samhälle idag och 

förväntad utveckling till 2020 innebär att nuvarande stationsläge är nåbart till fots eller med 

cykel. Om samhället utvecklas åt väster och sydväst så kan det komma att medföra 

olägenheter för boende. 

Alternativ B: Mörrums bostadsområden utvecklas åt öster, norr och söder. 

Bedömning: En utveckling av Mörrums bostadsområden åt öster, norr och söder. En 

utveckling österut innebär att fler får längre till Mörrumsåns attraktiva rekreationsområden. 

En utveckling norrut och söderut innebär konflikter med strandskydd, naturvärden och 

friluftslivets intressen och en viss risk att bygga bort en del av de kvaliteterna. 

Valt alternativ: B 

Asarum-Karlshamn; sammanknytning eller separation 

Alternativ A: Knyta ihop Asarum och Karlshamn genom ett handelstråk längs 

Sölvesborgsvägen i nord-sydlig riktning. 

Bedömning: Denna utveckling har redan pågått under ett antal år med utbyggnader av 

verksamheter både norrifrån och söderifrån. Vid val av detta alternativ måste en satsning 

göras på att skapa en mänsklig och grön utemiljö som är väl anpassad för fotgängare och 

cyklister vad gäller trafiksäkerhet och estetik. 

En sammanväxning med Asarum och Karlshamn underlättas, ett fortsatt bostadsbyggande 

uppmuntras liksom etableringen av fler verksamheter, både i verksamhetsområdet och längs 



med centrumstråket Storgatan - Jannebergsvägen. Denna utveckling, att Asarum kommer att 

integreras som en stadsdel i ett utvidgat Karlshamn, kommer troligen att förändra dess 

karaktär från landsortsby till stadsmiljö men dess nuvarande särart kommer med all 

sannolikhet kunna bestå och utvecklas lokalt. 

Alternativ B: Förhindra att Asarum och Karlshamn växer ihop. 

Bedömning: Att förhindra den pågående spontana utvecklingen i detta fall kan vara svårt 

eftersom det redan investerats så stora summor i bl.a. byggnader och trafikmiljö i området. 

Det saknas uppenbara vinster med att försöka förhindra denna utveckling. Ev. skulle en 

något större del av naturytorna längs Mieån kunna bevaras om exploateringstrycket i 

området minskade. 


Karlshamns hamn Stilleryd – närbelägen fritidsbebyggelse 

Alternativ A: Karlshamns hamn Stilleryds verksamhet tillåts expandera längre 

västerut än den s.k. ”gröna linjen” väster om Stilleryds camping. 

Bedömning: Karlshamns hamn i Stilleryd är en djuphamn av riksintresse med stor betydelse 

för regionens utveckling. Hamnverksamheten kan ge upphov till störningar för närbelägna 

bostäder, företrädesvis fritidsbebyggelse (omkring 90 bostäder). En expansion av hamnens 

verksamhet i omfattning samt ev. även geografiskt längre västerut kan innebära ökade 

störningar för närboende i form av ökat buller, lukt och ökade luftföroreningar från 

maskiner, lastbilar och fartyg. 

Alternativ B: Karlshamns hamn Stilleryds verksamhet tillåts inte expandera 

längre västerut än idag. 

Bedömning: En kraftig reglering av hamnens expansionsmöjligheter kan bromsa de positiva 

sysselsättningseffekter som denna transithamn och transportlänk med östeuropa har i 

regionen. 


Kommentar: Kommunen vill understödja riksintressets framtida utveckling och förordar 

därför alternativ A. Pågående tillståndsprövning enligt Miljöbalken av hamnverksamheten 

avser hamnens nuvarande geografiska omfattning. Utvecklingen av hamnen kommer att 

prövas närmare enligt framtida erforderliga tillstånd. Ändrad markanvändning prövas genom 

tillämpning av PBL och MB. 

Förtätning eller utglesning 

Alternativ A: En förtätning av tätorterna för att koncentrera befolkningen mot 

kollektivtrafikstråk, handel och service. 

Bedömning: Att koncentrera befolkningen mot kollektivtrafikstråk, handel och service kan 

vara en förutsättning för att uppnå effektiva snabba och effektiva transporter; bilberoendet 

minskar. En god tillgänglighet till handel och service med ett bra och varierat utbud är 

ytterligare en förväntad effekt av förtätning. För att lättare kunna finansiera en god 



gemensam service t.ex. skolor, vägar, vatten och avlopp krävs en ökande 

befolkningskoncentration. 

Alternativ B: En utglesning av tätorterna. 

Bedömning: Vid en utglesning av tätorterna finns det mer plats för grönstruktur, ytor för 

lokalt omhändertagande av dagvatten m.m. Däremot minskas tillgängligheten till handel och 

service och det finns en risk att bilberoendet ökar. En utglesning gör det dyrare att finansiera 

en god gemensam service. 


Funktionsblandning eller funktionsuppdelning i bostadsområden 

Alternativ A: Att främja funktionsblandning i nya och befintliga 

bostadsområden. 

Bedömning: Om man öppnar för funktionsblandning; att osektionerat blanda småaffärer, 

hantverk, kontor m.m. med bostäder skapas områden med stor informell bevakning under 

större delen av dygnet. Eftersom de olika verksamheterna pågår under olika delar av dygnet. 

Det minskar risken för brott. 

Alternativ B: Att sträva efter funktionsuppdelning i bostadsområden. 

Bedömning: En funktionsuppdelning kan leda till öde områden under vissa tider på året och 

under vissa tider på dygnet. Det kan öppna möjligheter för en ökad brottslighet. 




Kapitel 5. MILJÖKONSEKVENSANALYS 

- HÅLLBAR UTVECKLING 

I Karlshamns lokala Agenda 21 anges att ”Utvecklingen i Karlshamns kommun ska vara 

långsiktigt hållbar ur ekologisk, ekonomisk och social synvinkel. Förbrukningen av resurser 

och påverkan på miljön får inte vara större än vad som är rättvist med hänsyn till såväl 

kommande generationer och människor i andra länder” 

För att kunna bedöma om planförslaget bidrar till en hållbar utveckling i Karlshamns 

kommun görs nedan en analys av planförslaget utifrån de tre dimensionerna för hållbar 

utveckling – ekologiska, sociala och ekonomiska. Kommunen har också antagit ett 

visionsdokument, Vision 2014, där ett antal målområden formuleras och som ska prägla den 

framtida planeringen. 

Nedan följer en konsekvensbedömning av de prioriteringar, val av inriktningar och 

förhållningssätt som görs i översiktsplanen. 

Ekologiska aspekter 

Den ekologiska utgångspunkten att människan är en del av naturen och är beroende av de 

resurser som naturen producerar i form av byggnadsmaterial, mat m.m. 

Mark 

I kommunen finns ett stort antal områden med misstänkt förorenad mark. Dessa områden 

redovisas i planbeskrivningen under kapitel 12 MILJÖ- OCH RISKFAKTORER. 

Länsstyrelsen har inventerat misstänkt förorenade markområden och Karlshamns kommun 

inventerar kommunala deponier. Vid byggnation i eller i anslutning till dessa områden finns 

en osäkerhet kring lämpligheten p.g.a. föroreningarna. Lämpligheten av exploateringen 

måste utredas. 

Skadeförebyggande åtgärder 

Vid byggnation i eller i anslutning till dessa områden bör en miljöteknisk markundersökning 

genomföras. För att minska risken för direktkontakt med giftiga ämnen i marken bör 

förorenad mark som tas i anspråk för verksamheter som innebär stadigvarande vistelse i 

området saneras. 

I arbetet med att göra Karlshamns kommun till en ekologiskt hållbar kommun är det av stor 

vikt att begränsa utsläppskällor till mark och vatten, men även ökad rening av utsläpp och 

sanering av redan förorenade områden krävs. 

Radon 

I kommunen finns ett fåtal områden som klassas som högriskområde för radon. Det rör sig 

ofta om områden med tunna jordlager eller berg i dagen. I anslutning till de större tätorterna, 

där de flesta utredningsområdena är lokaliserade, finns förhöjda radonhalter på några platser. 

Föreslagna utvecklingsområden som delvis hamnar inom område med förhöjda radonhalter 

är bl.a. Stilleryd - utredningsområde för verksamheter och utvecklingsområde för 

verksamheter vid E22 sydväst om Mörrum. För mer information om radonförekomster i 

Karlshamns kommun hänvisas till flygradiometriska kartan utgiven av Sveriges Geologiska 

Undersökning (SGU). Denna kan dock inte direktöversättas till var markradon kan 

förekomma. 




Vid detaljplanering av föreslagen bebyggelse i normalrisk- och högriskområden krävs att 

hänsyn tas till radonhalten. Sådan hänsyn kan tas exempelvis i form av bestämmelser i 

detaljplanen om radonskyddad eller radonsäker grundläggning för att säkerställa att 

radonhalten i byggnader inte överstiger gällande riktvärden. 

Kommunen kräver i samband med bygglov/bygganmälan att radonhalt mäts för 

nybyggnation av bostäder oavsett om bebyggelsen hamnar inom ett högriskområde eller ej. 

Detta för att kunna följa Boverkets rekommendationer baserat på radonhaltens 

årsmedelvärde (nuvarande rekommendation 2006 är ett årsmedelvärde på max 200Bq/m 3 ). 

Vattenkvalitet 

Störst negativ miljöpåverkan på vattenmiljön längs Blekingekusten har enskilda avlopp, 

näringsläckage från jordbruksmarken samt utsläpp från fritidsbåtar och sjöfart. 

Figur 2. Riksväg 29 vid passagen över Mieån och Brogylet. 

Karlshamns vattenförsörjning baseras nästan helt på ett ytvattenverk vid Långasjön. 

Anläggningen togs i drift 1969. Förutom Karlshamn omfattar leveransområdet även 

Asarum, Mörrum, Elleholm, Svängsta, Hällaryd, Åryd samt några skärgårdsöar. 

Riksväg 29 passerar tvärs igenom det befintliga vattenskyddsområdet Mieån-Långasjön. 

Detta innebär en potentiell föroreningsrisk för vattentäkten. I januari 1994 körde en tankbil 

lastad med dieselolja av riksväg 29 norr om Karlshamn. Oljan läckte ut och rann ner i 

kommunens huvudvattentäkt, som måste saneras till en kostnad av omkring 9 miljoner 

kronor. Civilförsvarets slang och rör användes för att leda vatten från en tillfällig ordnad 

reservvattentäkt. Källa: SOU1995:19 Ett säkrare samhälle, sidan 422. 

Grustillgångarna i kommunen är viktiga bl.a. för den framtida vattenförsörjningen. För att 

skydda grustillgångarna är kommunen restriktiv till utökad grustäkt. 


Ett minskat markläckage av närsalter till havet har högsta prioritet. 

Åtgärder som motverkar övergödningen är bl.a.: 



- Att gynna jordbrukssystem med regional/lokal balans mellan växtodling och 

djurhållning, till exempel ekologisk produktion. 

- Att inrätta skyddszoner och en bättre fördelning av stallgödsel mellan 

Blekinges kommuner. 

- Att vidta åtgärder för att uppnå strukturell fördelning av djurhållningen. 

- Att återskapa och restaurera våtmarker och vattendrag som naturliga 

kvävefällor. 

- Att stimulera småskalig, ekologisk teknik för omhändertagande av 

avloppsvatten, separationstoaletter med mera. 

Anläggande av enskilda avlopp är tillståndspliktigt enligt miljöbalken. Miljöförbundet 

Blekinge Väst ska kontaktas vid anläggande. 

För att återställa den biologiska balansen i vattensystem som blivit försurade är 

kalkningsinsatser nödvändigt. Som grund för detta arbete ligger den Regionala 

åtgärdsplanen för kalkningsverksamhet i Blekinge län. 

För att minska risken för förorening av vattentäkten Mieån-Långasjön har man, när den nya 

sträckningen av riksväg 29 gjordes, anpassat vägområdet så att hänsyn tagits till transporter 

med farligt gods. Dagvatten omhändertas lokalt och avstängningsmöjlighet finns i händelse 

av olycka. Syftet är att om en olycka med farligt gods inträffar inom vägområdet ska inte 

föroreningarna kunna nå vattentäkten. Om förorening av huvudvattentäkten ej kan undvikas 

kan reservvattentäkterna tas i bruk. Vattenskyddsområdets avgränsning och zonindelning 

håller på att utredas genom framtagande av ett förslag till föreskrifter för Mieån-Långasjöns 

vattenskyddsområde. Föreskrifter kommer även att tas fram för Ringamålas vattentäkter och 

kommunens reservvattentäkter för att kunna säkerställa en tryggad vattenförsörjning även i 

framtiden. 

Bostäder kring Långasjön samt verksamhetsområdet Tostarp som på markoch 

vattenanvändningskartan är föreslaget som markresurs för verksamheter kring Hokavägen 

angränsar skyddsområde för vattentäkt Mieån-Långasjön. Exploatering inom 

vattenskyddsområdena regleras i föreskrifterna för vattenskyddsområdena. 

Kontinuerliga mätningar, trenduppföljning och provtagning utföras av erfaren personal och 

med bra hjälpmedel är också viktigt. 

Luftkvalitet 

Halten av luftföroreningar i Karlshamns kommun som helhet bedöms ligga under 

miljökvalitetsnormen för luftkvalitet. Inte heller i Karlshamns innerstad, kring torget där 

trafikintensiteten är som störst, överskreds miljökvalitetsnormen vintern 2005/2006 vad 

gäller årsmedelvärde. Luftföroreningshalterna i innerstaden är dock så höga att mätningar, 

främst av partiklar (PM10), krävs. En arbetsgrupp har tillsatts för att utreda nuläget gällande 

luftkvaliteten och förslå åtgärder för att förbättra luftkvaliteten. 

Utsläpp av växthusgasen koldioxid bidrar till växthuseffekten och måste minska. De främsta 

utsläppsskällorna är, enligt kommunens bedömning, uppvärmning av bostäder/lokaler, 

transporter (inkl. utsläpp av kolväten från fritidsbåtar). Även utsläpp från enskilda 

vedpannor kan vid ofullständig förbränning orsaka miljöproblem i form av stoft och VOC. 

Målsättningen är att åtminstone ny bebyggelse i anslutning till befintligt fjärrvärmenät ska 

kopplas till fjärrvärmenätet för att på så sätt minska utsläppen av växthusgaser. 



Vissa av de föreslagna utbyggnadsområdena för bostäder, särskilt i anslutning till tätorternas 

centrum, ligger i områden som kan vara förorenade vilket kan försvåra bostadsbebyggelse. 

Detta måste beaktas vid detaljplanering för att säkerställa en giftfri miljö för de boende. 

Karlshamn kommun är miljömässigt belastad med stora mängder luftburna föroreningar från 

kontinenten och från den internationella sjöfarten. Detta är ett problem som bara kan lösas 

genom nationella påtryckningar och ett aktivt miljöarbete inom Europeiska Unionen. 

Planens utbyggnadsområden bedöms inte påverka så att miljökvalitetsnormerna överstigs. 


För att, på ett systematiskt sätt kunna minska utsläpp av växthusgaser, bl.a. koldioxid måste 

kunskapen om energiproduktion, energidistribution och energiförbrukning förbättras och 

nya strategier tas fram. Detta görs lämpligen i en kommande kommunal energiplan. I 

dagsläget erbjuds allmänheten energirådgivning genom inhyrd kompetens från det 

kommunala energibolaget Karlshamns Energi AB (KEAB). 

Översiktsplanens förslag på utbyggnadsområden i anslutning till befintlig infrastruktur samt 

kommunens positiva inställning till kompletteringsbebyggelse bidrar till användning eller 

utvidgning av det befintliga fjärrvärmenätet och därmed minskade utsläpp från enskilda 

värme anläggningar. 

Naturvärden och landskapsbild 

Utredningsområden för bostäder i Vettekulla-Matvik, Guö samt Köpegårda kan komma att 

beröra strandskyddet. Vid detaljplanering ska hänsyn tas till strandskyddets syften – att 

skydda livsbetingelser för växter, djur och allmänhetens tillträde. 

Föreslagna utredningsområden för bostäder vid Dala, Vettekulla-Matvik, och Hästaryd 

(Mörrum) samt föreslagna utredningsområden för verksamheter i Stilleryd ligger inom 

områden för Brukningsvärd jordbruksmark dock ej inom områden som ingår i 

Bevarandeplan för odlingslandskapet. Länsstyrelsens underlagsmaterial för Brukningsvärd 

jordbruksmark saknar dock en klassning av jordbruksmarken, vilket bör ligga till grund för 

lämplighetsprövningen. Utredningsområden för bostäder vid Guö och Köpegårda ligger 

inom områden som ingår i Bevarandeplan för odlingslandskapet. 

Även gaslednings- och vägreservat i Asarum och Mörrum ligger inom områden för 

Brukningsvärd jordbruksmark. Infrastrukturreservaten är av stor vikt för regionens 

utveckling, och bör väga tungt i lämplighetsprövningen. 

Föreslagna utbyggnadsområden för vindkraft tar vid full utbyggnad i anspråk ungefär lika 

stor yta jordbruksmark (ca 230 ha) som de föreslagna områdena för bostäder och 

verksamheter tillsammans (ca 230 ha). Det bedöms dock som realistiskt att jordbrukets och 

vindkraftens intressen ska kunna samexistera, medan områdena bostäder och verksamheter 

ianspråktas för ändrad markanvändning. Vindkraftverksetableringarna påverkar dock 

landskapsbilden i högre utsträckning än övriga föreslagna exploateringar. 

Föreslagna utredningsområden för verksamheter söder om Mörrum ligger även inom ett 

område med jordbruksmark. Här kan en intressekonflikt uppstå och det är av stor vikt att 

detta beaktas vid en mer detaljplanering av området. En ökad medvetenhet och kunskap om 

natur- och kulturvärdena är en förutsättning för att de ska kunna skyddas. 



Karlshamn är en del av Blekinge - Sveriges trädgård och innefattar en mängd olika 

landskapstyper med en mångfald av växt- och djurarter. Genom framtagandet av en 

grönstrukturplan för Karlshamns- och Asarums tätorter bidrar till att värna om den rika 

naturmiljön. I planen anges strategier för hur landskap och bebyggelsemiljöer ska utvecklas 

och nyttjas så att deras värden kvarstår även i framtiden. 

Några av planens föreslagna utbyggnadsområden angränsar eller ligger inom område som är 

av riksintresse för naturmiljö eller övriga naturvårdsområden: 

- Föreslagen bostadsbebyggelse och verksamhetsområden i Strömma angränsar 

till natura 2000-område SE0410196 (Strömma). 

- Föreslagna verksamheter väster om Jannebergsvägen angränsar till en 

nyckelbiotop. 

- Föreslaget utredningsområde för bostäder i Bellevue angränsar till natura 

2000-område SE0410195 (Bellevue). Naturvårdsavtal är tecknat för området 

och det innehåller nyckelbiotoper. 

- Föreslaget utredningsområde för bostäder i Stenhagen angränsar till en 

nyckelbiotop. 

- Föreslaget utredningsområde för vindkraft mellan Elleholm och Stensnäs 

ligger inom riksintresseområde för naturvården (NK5 Stensnäs-Elleholm). 

- Föreslaget utredningsområde för vindkraft Kofsa udde angränsar naturreservat 

Stilleryd. 


Vid mer detaljerad planering i de föreslagna utredningsområdena ska hänsyn tas till berörda 

naturintressen. Negativ påverkan på dessa intressen ska undvikas så långt som det är möjligt. 

Vid exploatering på landsbygden skall hänsyn tas till landskapsanalysen Analys av 

landskapsbilden och dess värden i Karlshamns kommun, Mellanrum landskapsarkitekter, 

2006-03-15. 

Friluftsliv och rekreation 

Riksintresseområden för friluftsliv berörs i anslutning till Mörrumsåns dalgång av 

föreslagna markreservat för industriexpansion samt markreservat för gasledning söder om 

Ifö i Mörrum. 

Övriga föreslagna bebyggelseområden kan komma att påverka befintliga större områden 

som idag kan användas för friluftsliv och rekreation, t.ex. Långakärrsområdet, Vägga och 

Kollevik öster om Karlshamn. 


Behovet av att ta tillvara på grönområden ska särskilt beaktas vid planering inför 

exploatering. Kompensationsprincipen ersättningsytor, som beskrivs i planbeskrivningens 

kapitel 10 Regleringar: Natur- och kulturmiljöer skall tillämpas för att kunna uppnå 

kommunens mål gällande närhet till grönområden av god kvalitet. 

Trafik och infrastruktur 

Utvecklingsområdena för verksamheter ligger till övervägande delen i anslutning till 

befintliga större vägar, vilket ger bra transportmöjligheter. 

De föreslagna utvecklingsområdena för bostäder ligger till övervägande del i anslutning till 

befintlig infrastruktur och kollektivtrafikstråk. Ett undantag är dock Vettekulla-Matvik – ett 

utredningsområde som ligger längre från staden än normalt cykelavstånd och där 

infrastrukturens standard försvårar kollektivtrafikförbindelser med buss. 



Kompletteringsbebyggelse ses som positivt i hela kommunen och dessa ska så långt som det 

är möjligt kopplas till befintlig infrastruktur. Ett utökat underlag för kollektivt resande kan 

ge tätare avgångstider och ökad möjlighet att använda kollektivtrafiken för de boende. Om 

kollektivtrafikens attraktivitet ökar kan att biltrafiken minska. 


Behovet av transporter ska så långt möjligt minskas genom koncentration av bostäder och 

verksamheter i anslutning till befintlig infrastruktur och kollektivtrafikstråk. 

På lång sikt kan den nya vägkorridoren Vettekulla-Matvik som markerats på Mark- och 

vattenanvändningskartan tas i bruk vilket skulle förbättra förutsättningarna för 

kollektivtrafikförbindelser i området. 

Avfallshantering 

Andelen avfall kommer sannolikt att öka om kommunen får fler hushåll om eller när planens 

föreslagna utbyggnadsområden bebyggs. Avfallsmängderna ökar och behovet av god 

planering ökar för att kunna hantera avfallet på ett rationellt och miljömässigt godtagbart 

sätt. Sorterings- och bearbetningsbehovet ökar. Transporterna med sopbilar ökar p.g.a. 

ökade avfallsmängder. Vid etablering av större industrier kan större avfallsmängder alstras. 

Deponifraktionen bedöms inte öka eftersom inget organiskt eller brännbart material får 

deponeras. 

Utsorterat brännbart avfall från hushåll fraktas till Hässleholms Fjärrvärmeverk AB i 

Hässleholm där det förbränns och utvinns på energi (blir fjärrvärme i slutändan). 

Industriavfall som sorteras ut som brännbart körs till SYSAV AB (Sydskånes 

Avfallsaktiebolag), Malmö. Hushållsavfall kommer osorterat till Västblekinge Miljö AB 

(VMAB) där det sorteras i en brännbar fraktion och en organisk, komposterbar fraktion. Den 

organiska fraktionen komposteras på VMAB:s anläggning i Mörrum. Förpackningar 

utsorteras på återvinningsstationer och återvinningscentraler. Återvinningscentraler finns i 

Tubbaryd och Hällaryd. Från återvinningscentralerna fraktas förpackningarna till 

materialåtervinningsföretag på olika platser runt om i landet. 


En minskning av resursförbrukningen ska vara vägledande i kommunens ambition att 

minska avfallsmängderna. Återanvändning (1), materialåtervinning (2) och energiutvinning 

(3) ska vara vägledande för behandlingen av kvarvarande avfall (prioriteringsordning inom 

parentes). Fungerande system för kretslopp ska stimuleras. 

Det finns planer på att förfina insamlingssystemet i västra blekinge. Fastighetsnära 

källsortering avses, enligt VMAB, utvecklas och införas så snart som möjligt. Om planerna 

genomförs kan fler sorteringsfraktioner hämtas nära hemmet. Det kan innebära att man får 

renare fraktioner att hantera eftersom avfallet ”sorteras vid källan”. Då minskar behovet av 

återvinningsstationer. 



Ett sådant systemskifte kan även innebära en satsning på de bemannade 

återvinningscentralerna dit kan man komma med grovavfall, elektronik, träavfall etc, som ej 

går att ha i öppna behållare. 

Osorterat avfall medför merkostnader för hushållen och industrin, vilket kan ses som ett 

”mjukt styrmedel” – genom att det lönar sig att sortera sitt avfall. De får betala för tjänsten 

att få sitt avfall sorterat. 

En bearbetning av avfallsplanen pågår. Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd 

(NFS 2006:6) om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning 

bör inarbetas i denna avfallsplan. 

VMAB som ägs av de tre kommunerna i västra Blekinge jobbar för att få igång ett 

utvecklingsprojekt där man vill satsa på en rötningsanläggning för organiskt avfall vilket 

skulle kunna producera biogas till bl.a. fordonsbränsle. Rötningsprocessen är beroende av 

renare fraktioner av organiskt (rötbart) avfall än idag. 

Verksamheten vid södra deponin i Mörrum (VMAB), som används idag kommer att 

fortsätta inom samma geografisk område. Ny mark för deponi avses ej tas i anspråk inom de 

närmaste 10-15 åren. Mer detaljerade krav på deponier införs 2008 som en del i 

implementeringen av ett eu-direktiv. 

Vatten och avlopp 

Vatten- och avloppsfrågan var en av de mest debatterade frågorna vid framtagande av 

Skärgårdsprogrammet sommaren 2005. En av orsakerna till det är att förutsättningarna för 

infiltration ofta är dåliga och det därför är svårt att etablera enskilda vatten- och 

avloppsanläggningar i kust- och skärgårdsområdet. De dåliga möjligheterna att anordna 

enskilda vatten- och avloppslösningar i skärgården är begränsande för möjligheterna att 

utveckla området i den riktning som skärgårdsprogrammet pekar på. Kommunens ansvar 

och andra aktörers ansvar och möjligheter ska utredas. 

Översiktsplanens förslag till utbyggnadsområden ligger inte inom problemområden för 

vatten- och avlopp. Kommunala vatten- och avloppsledningar har byggts ut till Vettekulla- 

Matvik, vilket delvis ökar möjligheterna till permanentboende. 


Ny bebyggelse samt permanentning av befintliga fritidshus ska så långt som det är möjligt 

endast accepteras om avloppsfrågan löses på ett miljömässigt godtagbart sätt. 

Kommunen ställer sig positiv till ett samarbete med kringliggande kommuner för att 

tillsammans planera för ett hållbart nyttjande av Blekinges kustzon. En fördjupning för den 

egna kustzonen föreslås även i översiktsplanen som en åtgärdsstrategi för att kunna säkra 

kustzonens framtid. 

Om all ny bebyggelse ansluts till kommunalt VA-nät minskar omhändertagande av slam 

från enskilda anläggningar, vilket minskar transportbehovet vid slamtömning. 



Teknik- och fritidsnämnden bör lägga fast en policy och strategi vad gäller framtida VAförsörjning 

i kust- och skärgårdsområdet. I strategin bör kommunens syn på teknik, miljö 

och ekonomi redovisas. 

Elektromagnetiska fält och strålningsrisker 

När det gäller elektromagnetiska fält finns det i dagsläget endast ett fåtal kända konflikter 

med föreslagen bebyggelse. 

Följande föreslagna bebyggelseområden kräver ev. en anpassning av utredningsområdet 

och/eller eller flyttning helt/delvis av högspänningsledning med 400 kV (A), 130 kV (B) + 

50 kV (C) och 20 kV (D). 

- Verksamhetsområde för småindustri/handel väster om Oljehamnsvägen 

- Stilleryd östra delen av utredningsområde för verksamheter 

- Stärnö utredningsområde för verksamheter i Stärnö diabasbrott. 

- Hästaryd, Mörrum - östra delen av utredningsområde för bostäder. 

- Abborresjön, nordöstra Svängsta - - östra delen av utredningsområde för 

bostäder. 

- Dala och Långakärr - del av utredningsområde för bostäder. 


Vid fortsatt planering av ny bebyggelse i de ovan nämnda utredningsområdena ska 

utformning och placering ske enligt miljöbalkens försiktighetsprincip och gällande riktlinjer 

för skyddsavstånd ska följas. 

Upphandling 

Vid kommunens upphandling ska tydligare miljökriterier skrivas in och vara vägledande. 

Agenda 21-arbetet ska åter ges hög prioritet, såväl centralt som lokalt. 

Sociala aspekter 

Demokrati, jämlikhet och jämställdhet, hälsa, goda levnadsförhållanden är globalt sett 

ingen självklarhet. Ett utvecklat och starkt lokalt samhälle krävs liksom en global ordning 

för fred, miljö etc. 

Demokrati 

Möjligheten till demokrati - att delta aktivt i att forma samhället är en viktig faktor för en 

socialt hållbar utveckling. Processen kring framtagandet av denna översiktsplan har präglats 

av brett deltagande och stor insyn. Samråd med allmänheten har skett på sex samrådsmöten 

under samrådsskedet runt om i kommunen och planförslaget har funnits tillgängligt på 

kommunens hemsida under hela samrådstiden. Även i genomförandeskedet har 

medborgarna möjlighet att inkomma med synpunkter i detaljplane- och 

bygglovsprocesserna. 



Folkhälsa 

Med folkhälsa avses det allmänna hälsotillståndet för hela eller delar av befolkningen samt 

hälsans utveckling och hur den fördelas i befolkningen. Källa: 

http://www.sweden.gov.se/sb/d/1888 tillgänglig online 2006-06-28. 

Folkhälsa kan beskrivas ur två perspektiv; det hälsofrämjande som utgår från det som håller 

oss friska och gör att vi mår bra och det sjukdomsförebyggande som utgår från det som 

orsakar ohälsa. Översiktsplanen behandlar exempelvis god bebyggd miljö, tillgänglighet till 

grönområden för rekreation, trygga och jämlika uppväxtmiljöer, en bra skola, god 

kommunal service, frisk luft, säker strålmiljö, ökad fysisk rörelse, minskad isolering och 

ensamhet, ökad trygghet och minskad boendesegregation. 


Insatser som syftar till att skapa goda förutsättningar för hälsofrämjande levnadsvanor i 

befolkningen är bl.a. insatser för att förhindra alkoholskador, narkotika- och tobaksbruk, 

dopning och spelberoende samt insatser för att främja fysisk aktivitet, sunda kostvanor och 

sexuell och reproduktiv hälsa. Även det sjukdomsförebyggande perspektivet med smittskydd 

och hälsoskydd ingår i kunskapsområdet. Dessa åtgärder faller inte direkt under 

översiktsplanens område eftersom fokus i översiktsplanen är markoch vattenanvändningen. 

Däremot försöker planen skapa de fysiska förutsättningarna för en god bebyggd miljö, god 

tillgänglighet till grönområden för rekreation och fritid, uppväxtmiljöer som upplevs som 

trygga och jämlika, en bra skola, god kommunal service, frisk luft, säker strålmiljö, ökad 

fysisk rörelse, minskad isolering och ensamhet, ökad trygghet och minskad 

boendesegregation. 

Bostäder för alla 

Vikten av ett allsidigt lägenhetsutbud samt blandade upplåtelseformer lämpade för 

kategoriboende såsom ungdomsboende, äldreboende och familjebostäder, traditionella 

kärnfamiljer samt olika konstellationer av särbo-barnfamiljer understryks i planen. 

Kommunen har under 2005, i samarbete med det kommunala bostadsbolaget KABO 

(Karlshamnsbostäder), drivit ett projekt kallat ”Boende för äldre på egna villkor”. Syftet 

med projektet är att fånga upp boendebehoven som den växande gruppen äldre har. Ett antal 

konkreta åtgärder föreslås. Bilden av vilka förväntningar som finns när det gäller boende för 

äldre har förtydligats, vilket underlättar för kommunen i planeringen av bostäder för 

människor med olika förutsättningar. 


De föreslagna utbyggnadsområdena för bostäder i planen anger inte någon speciell typ av 

bebyggelse för respektive utredningsområde. Ställningstagande till vilken typ av bebyggelse 

som avses i respektive utredningsområde tas i detaljplaneskedet. Kommunens strategi är 

dock att så långt möjligt kunna erbjuda ett varierat utbud av bostäder både vad gäller 

hustyper/boendeformer och upplåtelseformer. Denna variation förväntas bidra till att 

motverka segregation i bostadsområdena eftersom människor med olika preferenser och 

olika ekonomiska förutsättningar kan bosätta sig i samma område. 

Offentlig och privat service 

Tillgång till god närservice i tätorternas centrum ses generellt som en tillgång i 

boendemiljön. Särskilt viktigt är det för barn och äldre samt personer utan tillgång till bil. 



Ett levande ortscentrum har dessutom en viktig roll som social mötesplats och utgör en del 

av ortens identitet. 


Den kommunala servicen med bl.a. skola och omsorg är ofta en förutsättning för de mindre 

orternas överlevnad och deras möjlighet att också attrahera företag och annat serviceutbud. 

En centrumutvecklingsgrupp har tillsatts med uppgift att, i samarbete med Karlshamns 

näringsidkare, arbeta för ett mer levande ortscentrum. Föreslagen utbyggnad av bostäder och 

verksamheter i kommunen bidrar till att skapa bättre underlag för privat och offentlig 

service. 

Trygghet och säkerhet 

Trygghets- och säkerhetsfrågor är viktigt i anslutning till bostaden, vid skolområdet, längs 

skolvägarna, i offentliga utemiljön och parkerna. Särskilda satsningar har gjorts och vid all 

planering arbetar kommunen för att skapa en tryggare och säkrare kommun. 


Det strategiska vägvalet att blanda bostäder och verksamheter syftar bl.a. till att öka 

tryggheten i områdena. Risken för brott minskar om den informella bevakningen stärks 

under större del av dygnet. 

Ett samarbete kring brottsförebyggande frågor på det lokala planet är en förutsättning för att 

brottsligheten ska minska. I samarbetet kring brottsförebyggande frågor kan till exempel 

skolor, polis, föreningar, bostadsföretag, föräldrar, organisationer, media, försäkringsbolag 

och näringslivet delta. 

I Karlshamn har det sedan år 1999 funnits lokala brottsförebyggande råd i varje kommundel, 

med syfte att motverka brottslighet och öka tryggheten för invånarna. Sen 2003 är en ny 

organisation beslutad utifrån ett behov av förnyelse. Brottsförebyggande åtgärder kan syfta 

till att antingen påverka individers brottsbenägenhet eller förekomsten av brottsskapande 

situationer. Karlshamns kommun har ett samarbete med det nationella brottsförebyggande 

rådet (BRÅ) som fortlöpande förmedlar värdefull kunskap och stimulerar det 

brottsförebyggande arbetet. Karlshamns brottsförebyggande råd är ett samarbete mellan 

Karlshamns kommun, Polismyndigheten i Karlshamn och Brottsförebyggande rådet i 

Sverige. 

Nattvandrarna består av en frivillig och ideell grupp vuxna som nattvandrar i kommunen 

varje veckoslut. Syftet är att vara ett stöd för ungdomarna. Nattvandrarna ordnar också 

regelbundet träffar med diskussioner med olika teman som angår ungdomar. Polis, sociala 

myndigheter, fritidsledare m.m. bjuds in. 

Brottsofferjouren i Blekinge kommuner är en ideell förening, som är religiöst och politiskt 

obunden. BOJ i Blekinge har utbildade stödpersoner för brottsofferstöd och vittnesstöd. Den 

som drabbats av brott, exempelvis rån, misshandel, våldtäkt eller hot om våld behöver hjälp 

och tid att bearbeta vad som hänt. Ofta upplever den drabbade att han eller hon förlorat 

kontrollen över sitt liv. Då kan det vara särskilt viktigt med en erfaren samtalspartner som 

kan ge råd och stöd. Stödpersonen ger också vägledning i brottmålsprocessen. Utbildade så 

kallade vittnesstöd ger information om hur rättegången går till och ger stöd i samband med 

rättegången. 

Källa: http://www.blekinge.boj.se tillgänglig online 2006-06-28 



Grönstruktur och rekreation 

Att vistas i naturen; skogar, parker och andra grönområden är viktigt för människor. 

Grönska renar luften från stoft och avgaser. Det är angeläget att det finns möjligheter för alla 

att vistas nära naturen. Möjligheterna till meningsfull rekreation i park- och naturmiljöer har 

ett starkt samband med hälsan. Avståndet till grönområden är av avgörande betydelse för 

benägenheten till att motionera i vardagen. Har man mer än omkring 5 minuters promenad 

till park eller grönområde avstår många från promenaden. Tillgång till kravlösa, 

avstressande miljöer; ”ren” natur utan störande inslag är av stor betydelse för återhämtning 

och rekreation. Aktivitet och motion blir allt viktigare för att balansera den moderna, 

stillasittande livsstil, som kryper allt längre ner i åldrarna. Satsningar på tätortsnära 

rekreationsområden samt gång- och cykelvägar syftar till att inspirera och underlätta för 

motion i närområdet som en naturlig del i vardagen. 


Det är angeläget att våra grönområden är bullerfria, trygga och säkra. Åtgärder måste vidtas 

för att dessa miljöer ska bli säkrare; bättre belysning och att omgivningen är lätt att 

överblicka. Genom planförslaget samt framtagen grönstrukturplan för Karlshamn-Asarum 

planerar Karlshamns kommun aktivt för att säkerställa tillgången till en grön miljö i 

bostadens närhet och i staden som helhet. 

Några av de utbyggnadsområden som planen föreslår ligger inom område som räknas som 

närrekreationsområde för tätorten; bl.a. Stockholmsledet, Långakärr (planutredning), samt 

Vägga-Kollevik (planutredning). Här kan det innebära en intressekonflikt mellan att behålla 

befintligt natur-/rekreationsområde och att bygga nya bostäder. Den grönstrukturplan som 

tagits fram inom ramen för denna översiktsplan är en åtgärdsstrategi för att kunna säkerställa 

kvaliteten och tillgången på närrekreationsområden. 

Tillgången till park- och naturområden inom 5 minuters promenad är en planindikator som 

applicerats på denna översiktplan för att få ett ”mått” på hur vi ligger till i dagsläget och för 

att kunna mäta motsvarande aspekt vid nästa revidering av översiktsplanen. 

Kulturmiljö 

Några av de föreslagna utredningsområdena ligger inom område med fornlämningar enligt 

riksantikvarieämbetets fornminnesregister, bl.a.: 

• Inom utredningsområde för bostäder vid Stockholmsledet finns fornlämningar i form av 

stensättningar och en fyndplats. 

• Inom utredningsområde för vindkraft vid Kofsa udde finns fornlämningar i form av 

stensättningar. 

• Område för fördjupad översiktsplan/planutredning Karlshamns rutnätsstad ligger inom 

riksintresseområde för kulturmiljövården (K6 Karlshamns stad, Kastellet, Boön). 

• Område för fördjupad översiktsplan/planutredning Mörrum omfattar delvis 

riksintresseområde för kulturmiljövården (K5 Mörrum). 


Vid detaljplanering i de föreslagna utbyggnadsområdena ska hänsyn tas till ovanstående 

kulturhistoriskt värdefulla miljöer och fornlämningar. Skador ska så långt som möjligt 

undvikas eller begränsas. Inga riksintressen för kulturmiljövården (utöver de ovan nämnda) 

eller kulturreservat berörs av översiktsplanens föreslagna utbyggnadsområden. 



En ny inventering och analys av kulturhistoriskt intressanta miljöer i Karlshamns stad och 

övriga delar av kommunen föreslås upprättas som underlag för utveckling av bebyggelse i 

kommunen. Denna inventering skulle innebära större möjligheter att skydda kulturvärden i 

den bebyggda miljön. 

Buller 

Vägtrafiken är en av de största källorna till störande buller. Hänsyn till detta ska tas vid 

detaljplanering och bygglovgivning. Behov finns att närmare studera var dessa störningar 

finns och vad vi kan göra åt dem. Förutom åtgärder på husen kan man tänka sig att 

exempelvis leda trafiken andra vägar eller att sänka hastigheten lokalt. Även åtgärder med 

vägbeläggningsmaterial kan i vissa fall lösa en del problem. 


En kartläggning av vägtrafikbuller i Karlshamns innerstad har genomförts under 2006. En 

kartläggning av vägtrafiken i andra delar av kommunen samt vid skjutbanor och motorbanor 

kan ge en mer komplett bild av bullersituationen. 

Områden som räknas som tysta områden bör kartläggas. 

Risker 

Trafiksäkerhet är en viktig fråga för de flesta av oss och vi konfronteras dagligen med mer 

eller mindre riskfyllda situationer i trafiken. I samband med nybyggnad av större 

bostadsområden ska säkra lösningar sökas vid anslutningspunkterna. Gång- och 

cykelvägnätet ska successivt byggas ut för att förbättra säkerheten för de oskyddade 

trafikanterna. 


En kartläggning av transporter med farligt gods i kommunen bör utföras. 

En riskanalys är gjord av Räddningstjänsten i Västra Blekinge inventering för att lokalisera 

och värdera eventuella riskobjekt. 

Det finns ett behov av att studera och skydda dricksvattenreservoarerna. 

Jämställdhet 

Kommunens planering strävar alltid efter att uppnå ett så jämställt samhälle som möjligt. 

Dagens samhälle är under ständig förändring och man kan därför inte anta att kvinnor och 

män har samma livsrutiner idag som igår. Det är ändå av stor vikt att kunna förstå att det kan 

finnas skillnader i män och kvinnors rörelsemönster och att det också ska tas hänsyn till i 

den kommunala planeringen. 

Många av de föreslagna utbyggnadsområdena kan anslutas till befintligt gång- och 

cykelvägnät samt kollektivtrafiknät vilket tillgodoser olika resandemönster och färdsätt som 

kan nyttjas av både män och kvinnor. 


Könsuppdelad statistik kan vara användbar vid en mer detaljerad planering för bostäder, 

kollektivtrafik, barnomsorg m.m. 

Barns- och ungdomars livsmiljö 

Kommunen har en ambition att de föreslagna utbyggnadsområdena för bebyggelse ska 

kunna erbjuda olika typer av upplåtelseformer. Mångfalden gynnar även barn och 



ungdomar. Kommunens viljeinriktning att bygga ett antal nya förskolor stämmer överens 

med satsningen på barnfamiljer. Mötesplatser för barn- och ungdomar eftersträvas i flera av 

kommunens verksamheter. 


Kommunens Samhällsbyggnadsbyggnadsförvaltning kan tillvarata barns och ungdomars 

synpunkter i den kommunala planeringen. 

En fortsatt utbyggnad av g/c-vägnätet samt en översyn av trafiksäkerheten, fr.a. kring 

kommunens skolor kan förbättra kvaliteten på barns och ungdomars livsmiljö. 

Ekonomiska aspekter 

Här inbegrips det byggda samhället, hus, vägar, tekniska anläggningar och all materiell 

produktion som vi även behöver i samhället. Infrastrukturen ska ge oss ett väl fungerande 

och resurssnålt samhälle som bildar basen för goda levnadsförhållanden. 

Kommunalekonomi 

Kommunen ska bedriva en ansvarsfull ekonomisk politik. Medvetna underskott som tär på 

det egna kapitalet får inte vara ett sätt att finansiera löpande drift. Frågan om att höja eller 

sänka skatten prövas i relation till behoven av förstärkningar i välfärden. Kvalitet och 

inflytande för brukarna (kommuninnevånarna) ska stå i fokus för stadens omsorg. 

Näringslivet 

Näringslivsfrågorna har särskild relevans för den ekonomiska utvecklingen. Planens 

föreslagna utbyggnadsområden för verksamheter har bra lokalisering ur transportsynpunkt. 

Utbyggnadsområdena ligger på bra avstånd till kommunikationsstråk och underlättar därmed 

för personal och kunder att ta sig dit. Utökade verksamheter som leder till nya 

arbetstillfällen samspelar med kommunens vision om ett ökat invånarantal i kommunen. 

Viktiga lokaliseringsfrågor för näringslivet är attraktiva och välbelägna boendemiljöer med 

god social infrastruktur inte minst skola och barnomsorg, god tillgång till mark och lokaler 

för verksamheter och goda kommunikationer. Översiktsplanen anger strategier för en positiv 

utveckling av dessa frågor. Kommunens positiva inställning till samarbete mellan högskola, 

näringsliv och samhälle ska fortsätta och tillsammans med planens föreslagna 

utbyggnadsområden för verksamheter bidrar detta till en positiv utveckling av det lokala och 

regionala näringslivet. 

Den bebyggda miljön 

Arbetet med att bevara och förbättra den byggda miljön i tätorterna fortsätter. Detta sker i 

första hand genom omvandling och förtätning innanför tätorternas nuvarande gränser. 

Nybyggnadsområden föreslås inom Karlshamns tätort, Dala, Stockholmsledet, Vettekulla, 

Asarum, Mörrum och Svängsta. Många av de föreslagna utbyggnadsområden är väl belägna 

för att kunna erbjuda en fin boendemiljö med närhet till den service som behövs och med 

goda kommunikationer. Utbyggnadsstrategin ger god servicetillgänglighet för ny bebyggelse 

och innebär ett effektivt nyttjande av gjorda investeringar. Först i andra hand kommer 

utredningsområden utanför tätorterna att tas i anspråk. Kommunen har en tydlig ambition att 

de skolor som finns idag ska drivas vidare och utvecklas efter sina speciella förutsättningar. 

Kommunen har en bra strategisk markreserv för att tillgodose verksamhetsetableringar i 

tätortsnära lägen. Marken som föreslås planläggas för verksamheter och handel är väl 

belägna ur kommunikationssynpunkt. 



Kommunikationer 

Karlshamn kan erbjuda goda kommunikationer med järnväg inom regionen och västerut till 

Öresundsregionen. Järnvägen har även anslutning till södra stambanan och med buss kan 

man lätt förflytta sig såväl lokalt som regionalt. Till Stockholm går flygförbindelser dagligen 

via Kallinge flygplats. Inom tätorterna Karlshamn och Asarum finns ett väl utbyggt gångoch 

cykelvägnät och planen visar på fortsatt utbyggnad av felande länkar samt att knyta 

samman nya bostads- och verksamhetsområden till befintligt nät. 

För Karlshamns vidare utveckling är utbyggnaden av E 22 av stor ekonomisk betydelse på 

sikt liksom elektrifieringen och uträtningen av Blekinge Kustbana. 

Karlshamns tätort ges i planen en uttalad avgränsning mot verksamhetsområdena i väster 

och föreslås expandera österut i första hand mot Stockholmsledet och Dala samt mot 

Vettekulla-Matvik. 



Kapitel 6. MILJÖKONSEKVENSANALYS - 

MILJÖKVALITETSMÅL 

Begränsad klimatpåverkan 

Strukturen på bebyggelsen påverkar uppfattningen av området starkt. De fyra större 

tätorterna Karlshamn, Asarum, Mörrum och Svängsta är relativt glest bebyggda tätorter 

eftersom de till stor del består av större villatomter, vilket gör att invånarna i orterna, särskilt 

Karlshamns expansion mot Vettekulla-Matvik, tenderar att få större avstånd till service, 

handel och arbetsplatser. Underlaget för service (butik, kiosk etc.) kan därmed begränsas. Ett 

samhälle med stora avstånd påverkar även användningen av bilen och således även 

utsläppen av miljöfarliga ämnen. Alla människor har ett ansvar att tillsammans försöka 

minska dessa utsläpp. En förtätning av staden är i detta perspektiv att föredra. 

Energianvändningen i bostäder och verksamhetslokaler behöver anpassas så att de fossila 

bränslena fasas ut successivt. 

Konsekvenserna av minskad användning av fossila bränslen som fordonsbränsle och för 

uppvärmning blir ett minskat bidrag till växthuseffekten och den globala uppvärmningen, 

helt i enlighet med intentionerna i Kyoto-protokollet och Sveriges miljökvalitetsmål 

begränsad klimatpåverkan. 

Grönstrukturen har en mycket viktig roll för miljömålen. Konsekvenserna av en 

utbyggnad av Karlshamn kompenseras i de flesta fall av en grönstruktur med bra struktur 

och höga rekreationsvärden. Bekväma, gena och trafiksäkra gång- och cykelstråk kan 

minska bilkörningen. Vatten-, skogs- och odlingsmiljöerna blir större, mer varierade och 

med större biologisk mångfald. 

Gång- och cykeltrafik är på många sätt ett fördelaktigt färdsätt i mindre och mellanstora 

tätorter. Genom att skapa goda förutsättningar för sådan trafik och stimulera användningen 

av dem uppnås en positiv påverkan på många samhällsmål, inte minst miljömålen. Ökad 

gång- och cykeltrafik är också viktigt ur ett folkhälsoperspektiv. Dessutom är cykel ett 

snabbt och billigt färdsätt på korta avstånd. För att minska biltrafikökningen och stimulera 

pendling med tåg från Karlshamn är det viktigt att åtgärder i form av cykelvägar mot 

centrum och järnvägsstationen görs i befintlig miljö. 

Kollektivtrafikens utveckling spelar en stor roll för minskning av hälso- och miljöskadliga 

ämnen till luften. Kollektivtrafikens utveckling beskrivs bl.a. i Marknadsplan för 

Blekingetrafiken. Både ur social synpunkt och med hänsyn till miljön måste 

kollektivtrafiken bli konkurrenskraftig. Området kring järnvägsstationen avses studeras som 

en utvecklingsresurs för kollektivtrafik och arbetsplatser. Järnvägsstationens läge nära 

stadskärnan är en tillgång som avses tillvaratas. 

Busstrafiken utgör kollektivtrafikens bas med 77 % av samtliga kollektivtrafikresor. Den 

inriktning som gällt under senare år, d.v.s. att koncentrera busstrafiken till stråk där 

människor bor och reser, har gett resultat både genom ökat resande och kostnadseffektivitet. 

På turer med litet resande avses Närtrafiken i allt större utsträckning bli komplement. 

Biltrafiken förväntas öka p.g.a. ökningen av antalet bostäder, främst i Karlshamn - 

Asarum. Det medför ökad trafik inte bara i de nya områdena utan på flera platser i tätorterna, 

inte minst på befintliga huvudgator och omkring Karlshamns centrum. Även tillfartsvägarna 



till Karlshamn kan förväntas få ökad trafik. Detta medför bland annat en ökad risk för 

olyckor, mer buller och ökade utsläpp, vilket bör motverkas genom åtgärder även på det 

befintliga bilvägnätet samt satsningar på alternativa färdsätt, främst gång- och cykel. 

Utveckling av näringslivet i Karlshamn ger närhet mellan bostäder och arbetsplatser och i 

förlängningen goda miljökonsekvenser. Städer av Karlshamns storlek ger också bra 

förutsättningar för en attraktiv boendemiljö, vilket minskar resbehovet och stimulerar till 

gång- och cykeltrafik. 

Frisk luft 

Konsekvenserna ökar vid en snabb utbyggnad då miljöstörningarna är störst under 

byggtiden. Buller och avgaser från transporter och maskiner stör omgivningen allra mest 

under byggtiden. Luftkvaliteten kommer att påverkas negativt av den ökade biltrafiken inom 

området. 

Eldning i braskaminer och pannor för fast bränsle ökar utsläppen av skadliga ämnen i luften 

främst av VOC (Volatile Organic Compound). Miljökvalitetsnormer för utomhusluft, 

förordning (2001:527), ska kunna följas. Därför är det bland annat nödvändigt med gångoch 

cykelvägar och kollektivtrafik för att minimera biltrafikökningen. Stora och 

innehållsrika grönområden skapar förutsättningar för renare luft. Kommunen vill verka för 

icke fossila uppvärmningsalternativ. 

Bara naturlig försurning 

Försurningen berörs av miljömålen ”Begränsad miljöpåverkan”, ”Frisk luft” och ”Ingen 

övergödning”. Se kommentarer under de rubrikerna. 

Giftfri miljö 

Rätt avloppshantering och avfallshantering bidrar till en giftfri miljö. 

Konsekvenserna ökar vid en snabb utbyggnad då miljöstörningarna är störst under 

byggtiden. Marken grävs om och jorden ligger bar utan skyddande växtlighet under 1–2 år. 

I Karlshamns kommun finns för närvarande (år 2006) 588 identifierade potentiellt 

förorenade områden och av dessa är 50 riskklassade, enligt den sk MIFO-modellen (Metod 

för Inventering av Förorenade Områden). I Karlshamns kommun har länsstyrelsen inventerat 

och sammanställt ett material över misstänkt förorenade markområden. De områden som är 

mest angelägna att sanera 

är områden som utgör riskklass 1-objekt. I dagsläget finns inga områden som utgör riskklass 

1 i kommunen men ca 10 st av riskklass 2. 

En av de största riskerna för förorening av grundvattnet är användningen av 

bekämpningsmedel under 1950-60-talen. Resterna finns kvar fortfarande i marken och 

infiltrerar långsamt mot grundvattnet. Det här har lärt oss att vi måste begränsa 

användningen av kemiska bekämpningsmedel. 

Byggnationen inom de föreslagna utbyggnadsområdena i Karlshamns stad påverkas troligen 

endast i liten omfattning av transporterna med farligt gods eftersom de föreslagna 

exploateringsområdena för bostäder inte ligger i direkt anslutning till riksväg 29 och 

Oljehamnsvägen – den huvudsakliga infartsvägen för farligt gods väster om innerstaden. 

Olycksrisken kan dock öka i plankorsningar när biltrafiken ökar. Fler boende kan drabbas av 

en olycka med farligt gods när bostadsområdena byggts ut. 



Skyddande ozonskikt 

Ozonnedbrytande ämnen är svåra att minska genom fysisk planering eftersom det handlar 

om hantering av köldmedier, klorerade lösningsmedel och liknande ämnen. 

Säker strålmiljö 

Försiktighetsprincipen tillämpas och bostäder, skolor och daghem planeras inte nära 

elanläggningar och kraftledningar som ger förhöjda magnetfält. Inom kommunen finns 

områden med förhöjda radonvärden. Normalriskområde för radon kräver radonskyddande 

grundläggning av byggnader. Gällande miljökvalitetsmål beaktas både vid 

detaljplaneläggning och bygglovsgivning. 

Ingen övergödning 

Övergödning minskas genom Lokalt Omhändertagande av Dagvatten (LOD), och ekologisk 

skötsel av gröna miljöer. 

Läckage av näringsämnen från marken till vattendrag kan minskas om våtmarker och 

dammar anläggs. 

Levande sjöar och vattendrag 

Utbyggnaden av dagvattendammar och bäckar i grönområdena i anslutning till 

utbyggnadsområdena kan öka den biologiska mångfalden och ge positiva konsekvenser för 

miljömålet ”Levande sjöar och vattendrag”. Vattenliv kan åstadkommas i anlagda 

våtmarker, dammar och bäckar. Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten, förordning 

(2001:554), ska kunna följas. Ökad areal öppen vattenspegel skapar fler platser och miljöer 

för fåglar, grodor, smådjur och växter. 

Grundvatten av god kvalitet 

Grundvatten påverkas på liknande sätt som beskrivs under rubrikerna ”Giftfri miljö”, 

”Ingen övergödning” och ”God bebyggd miljö”. 

Hav i balans samt levande kust och skärgård 

Skärgården i Karlshamns kommun är unik och mycket attraktiv för boende, besökare, 

turister och rörligt friluftsliv. Natur- och kulturmiljön är en stor tillgång inte bara lokalt för 

Karlshamn och Blekinge då området är klassat som riksintresse. En levande skärgård 

förutsätter att det finns service av olika slag samt möjligheter till näringsverksamhet. 

Skärgården och dess värden spelar en viktig roll i strävan att marknadsföra kommunen som 

en attraktiv plats att bo, verka och leva i. 

För att bevara havsmiljön krävs t.ex. godkända enskilda avlopp, övergång från 

tvåtaktsmotorer till fyrtaktsmotorer, mindre giftiga båtbottenfärger. En åtgärd som är 

genomförd är mottagningsstation för toalettavfall från fritidsbåtar i Väggahamnen. 

Myllrande våtmarker 

Det finns relativt goda möjligheter att skapa ”Myllrande våtmarker” i Karlshamns kommun. 

Ökad biologisk mångfald kan åstadkommas genom gröna åtgärder, anlagda naturlika miljöer 

och ökad areal öppen vattenspegel. Vid utbyggnad och ökad areal hårdgjorda ytor bör man, 

så långt möjligt, åstadkomma en fördröjning av dagvattnet innan utsläpp till recipienten. 

Syftet med fördröjningen är bl.a. att minska näringsläckage och sedimentation av 

tungmetaller. 



Levande skogar 

Skogsbruksplan och grönstrukturplan för Karlshamn-Asarum finns. En utbyggnad i 

samklang med dessa planer bidrar till att uppfylla målen levande skogar och ett rikt växtoch 

djurliv. 

Ett rikt odlingslandskap 

Jordbruksmarken i kommunen är av hög odlingsklass och den viktiga naturresursen god 

odlingsjord tas delvis i anspråk vid exploatering. Naturresursen minskar. Småbiotoperna 

med brynzoner i anslutning till utbyggnadsområdena är få och ska bevaras och förstärkas 

som en del av grönstrukturen. Om ängs- och betesmarker kan bevaras i anslutning till 

utbyggnadsområdena för bostäder kan de utgöra ett landskapsbildmässigt positivt tillskott 

för områdena. Ängar och hagar är helt beroende av en ständig och väl avvägd hävd i form av 

betsdjur och/eller slåtter. Gröna stråk och öppet vatten i landskapet ger även de ett varierat 

landskap, många rum, ökad areal allemansrättslig mark och ökad biologisk mångfald. 

(Storslagen fjällmiljö) 

Inte aktuellt i Karlshamns kommun. 

Ett rikt växt- och djurliv 

Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och 

framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och 

processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med 

tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö 

med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. 

När exploateringsintresset väger tyngst i ett värdefullt naturområde skall 

kompensationsprincipen ersättningsytor – som beskrivs i planbeskrivningens kapitel 10 

Regleringar: Natur- och kulturmiljöer, tillämpas. Detta bidrar till att tillgången på värdefulla 

naturmiljöer för växt- och djurliv inte utarmas. 

God bebyggd miljö 

Bebyggelsestrukturen påverkar energianvändningen. Val av uppvärmningssystem påverkas 

av hur tät bebyggelsen är. Fjärrvärme är aktuellt i den tätare bebyggelsen närmast tätorterna 

Karlshamn, Asarum, Mörrum och Svängsta. En gles bebyggelsestruktur ökar bilberoendet 

och således även transporterna och utsläppen av växthusgaser. En tätare bebyggelse ger 

kortare transporter in mot centrum och järnvägsstationen och bättre underlag för 

kollektivtrafik. Andelen hårdgjord yta ökar; det gör att det vid exploatering blir extra viktigt 

att bevara befintlig naturmark mellan bebyggelsegrupperna. Skogs-, ängs- och hagmarker 

samt bäckar och dammar kan bli värdefulla inslag i närrekreationsmiljön. 

Planens målsättning är att Karlshamns grönstruktur ska behållas och utvecklas. Andelen 

hårdgjord yta kommer att öka men det kan kompenseras av anläggandet av grönområden. 

I delmål 6 för Blekinge nämns kulturhistoriska och arkitekturhistoriska värden. Dessa 

värden tas till vara genom att denna översiktsplan visar en strategi för att ta hänsyn till 

riksintressena för kulturmiljövården. Jordbruksmark blir bebyggd mark med bostäder och 

skola samt parker och gator. Den byggda miljön idag är gles och konsekvenserna för den blir 

mindre vind, mer grönska, fler grannar och förändrad utsikt. 



Översiktsplanen kan vara ett instrument för att visa hur kommunen avser att arbeta mot de 

nationella/regionala/kommunala miljömålen. Det miljömålet som den fysiska planeringen 

till största del berör är målet God bebyggd miljö. Även andra miljömål berörs till viss del av 

den fysiska planeringen. 

De regionala delmålen för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö beskrivs i bilaga 2 till 

denna MKB. Hur planen främjar de regionala delmålen i God bebyggd miljö redovisas 

nedan: 

Delmål 1: Planeringsunderlag 

Enligt det regionala miljömålet God bebyggd miljö ska den fysiska planeringen grunda sig 

på program och strategier i form av regionala och kommunala planeringsunderlag. 

Karlshamns kommun saknar idag mycket underlag som har till syfte att ligga till grund för 

övrig planering. Översiktsplanen har inom ramen för denna planprocess utarbetat en 

grönstrukturplan för Karlshamn-Asarum. Ytterligare planeringsunderlag som behövs tas 

fram är bl.a. ett landsbygdspolitiskt program, en analys av kulturhistoriskt intressanta 

miljöer i kommunen, en energiplan, en plan för framtida vattenförsörjning samt en 

avfallsplan. Dessa åtgärdsförslag, om de genomförs, bidrar till att närmare uppfylla målet 

om planeringsunderlag. Andra miljömål som berörs av planen gällande planeringsunderlag 

är Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. 

Delmål 2: Nyttjande av mark och vatten 

Enligt det regionala miljömålet God bebyggd miljö är en del i en god livs- och boendemiljö 

bra tillgång till natur- och kulturupplevelser samt ett aktivt friluftsliv. Skyddsvärda områden 

enligt det regionala miljömålet God bebyggd miljö bland annat: strandområden, 

jordbruksmarker av nationell intresse, vatten- och energi försörjningsområden, områden med 

biologisk mångfald, riksintressen, ekologiskt känsliga områden. 

Översiktsplanen redovisar tydligt vilka områden som är skyddade enligt miljöbalken och 

även andra värdefulla markoch vattenområden. Planen visar tydligt att hänsyn måste tas till 

dessa områdens värden. Föreslagna bebyggelseområden som angränsar eller ligger inom 

något av dessa områden måste vid detaljplanering anpassas till de skyddsvärda områdena så 

att de, så långt möjligt, inte påverkas negativt. De områden som till största delen berörs av 

föreslagna bebyggelseområden är riksintresset för kustzonen, jordbruksmarker av nationellt 

intresse samt ekologiskt känsliga områden. Andra miljömål som berörs av planen gällande 

nyttjande av markoch vatten är Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Begränsad 

klimatpåverkan. 

Delmål 3: Goda kommunikationer 

Enligt det regionala miljömålet God bebyggd miljö ska människor ha tillgång till goda 

kommunikationer för att kunna transportera sig till arbete, bostad, skolor och service mm. 

Det är samtidigt viktigt att dessa faktorer inte skapar problem med buller, luftföroreningar 

mm. som i sig kan motverka andra miljömål. En stor del av de föreslagna 

bebyggelseområdena ligger i goda kollektivtrafiklägen. Några områden innebär dock att 

ytterligare/utbyggda busslinjedragningar måste komma till för att uppnå målet om 500 m 

mellan bostad och hållplats. Nya föreslagna bebyggelseområden har god tillgänglighet till 

gång- och cykelnätet eller ligger i närheten av planerad gång- och cykelväg och bidrar till 

målet goda kommunikationer. Planerade verksamhetsområden ligger i lägen med bra 

möjligheter att använda befintlig väginfrastruktur. Då verksamheter har föreslagits på dess 

platser istället för bostäder bidrar detta till att färre bostäder blir bullerpåverkade. 



Delmål 4: Hälsa 

Enligt det regionala miljömålet God bebyggd miljö ska planeringen främja en god och 

hälsosam miljö. Målet förutsätter att utformning och placering av bostäder och anläggningar 

strävar efter att minska risken för störningar såsom buller, strålning, elektromagnetiska fält, 

och farliga ämnen. Tillgång till dricksvatten av bra kvalitet bidrar också till delmålets 

uppfyllelse. 

Översiktsplanen klargör hur den kommunala planeringen ska förhålla sig till buller. 

Utbyggnadsområden för bostäder måste sökas i de riktningar där bullret är minst. För 

områden som är bullerstörda ska den detaljerade planeringen reglera vilka 

bullerskyddsåtgärder eller andra åtgärder som krävs för en bra boendemiljö. Föreslaget 

utbyggnadsområde för verksamheter väster om Oljehamnsvägen kan komma att beröras av 

elektromagnetiska fält som kan påverka människan. Vid en fördjupning eller detaljerad 

planering ska utformningen ske enligt försiktighetsprincipen och de avståndsregler som 

finns ska följas. Exempelvis kan ledningar komma att jordläggas. 

Föreslagna områden för verksamheter kan komma att beröra delar av bostadsbebyggelse i 

södra Mörrum, Asarum och västra Karlshamn. Det är i dagsläget svårt att säga vilken 

påverkan denna utbyggnad skulle innebära innan man vet vilka verksamheter som kommer 

etablera sig här. Dock ska ett lämpligt skyddsavstånd planeras i förhållande till platsens 

egenskaper, byggnadens placering, topografi mm. 

Planen bedöms inte påverka så att miljökvalitetsnormerna överstigs. Andra miljömål som 

berörs av planen är Grundvatten av god kvalitet och Frisk luft. 

Delmål 5: Den bebyggda miljön 

Enligt det regionala miljömålet God bebyggd miljö ska planeringen värna om en varierad 

och estetiskt tilltalande bebyggelse med social och historisk förankring. Trygghet och 

säkerhet är viktiga frågor att arbeta med för att uppnå delmålet Den bebyggda miljön. 

Översiktsplanen fastställer vikten av ett allsidigt lägenhetsutbud och blandade 

upplåtelseformer för att kunna erbjuda boende för alla. När det gäller trygghet och säkerhet 

har tidigare satsningar gjorts och vid all planering ska kommunen även fortsättningsvis 

arbeta för att skapa trygghet och trevnad. 

Under översiktsplaneprocessen har en strategi för den gröna planeringen tagits fram i form 

av Grönstrukturplan Karlshamn-Asarum. Den är viktig bl.a. för att kunna ta tillvara på 

stadens befintliga gröna ytor och att säkerställa tillgången till trygga grönytor av hög 

kvalitet. 

Andra miljömål som berörs av grönstrukturplanen är bl.a. Levande skogar. 

Delmål 6: Kulturmiljö och arkitekturhistoriska värden 

Enligt det regionala miljömålet God bebyggd miljö ska planeringen bevara de 

kulturhistoriska och estetiskt värdefulla miljöerna som ger människor möjlighet att uppleva 

det historiska arvet och förankringen på den plats de bor. 

Översiktsplanen visar tydligt vilka områden som idag är skyddade enligt lag som 

exempelvis kulturhistoriskt viktiga miljöer och byggnader. Kommunen saknar idag något 

underlag som beskriver och identifierar andra områden och byggnader med detta värde. 

Planen föreslår därför en analys och inventering av kulturhistoriskt intressanta miljöer som 

sedan ska kunna ligga till grund för fortsatt planering. 



Delmål 7: Avfallshantering 

Enligt det regionala miljömålet God bebyggd miljö ska de boende sortera sitt hushållsavfall. 

Om förslaget om hushållsnära sopsortering i upp till åtta fraktioner genomförs förbättras 

möjligheterna till en effektiv och miljömässigt gynnsam avfallshantering. Befintliga 

deponianläggningar beräknas, enligt uppgift från VMAB, täcka behovet av deponier 

åtminstone det närmaste decenniet. Därför föreslås inga nya deponier i planen. 

Delmål 8: Energihushållning 

Enligt det regionala miljömålet Begränsad klimatpåverkan ska planeringen påverka en god 

energihushållning vilket är svårt att uppnå på lokal nivå. Översiktsplanens föreslagna 

utbyggnadsområden ligger till största del i anslutning till befintlig infrastruktur och ska vid 

uppförandet anslutas till det kommunala fjärrvärmenätet. En kommunal energiplan ska 

upprättas. 

Delmål 9: Hushållning med material -grus 

Enligt det regionala miljömålet Grundvatten av god kvalitet är en god hushållning med 

markens naturtillgångar i form av grustäkter viktig. Kommunen är restriktiv till utökad 

grustäkt. Planen föreslår även ett samarbete med länsstyrelsen i inventering av naturgrus 

som är viktiga för bland annat framtida dricksvattenförsörjning. 



Kapitel 7. PLANINDIKATORER HÅLLBAR UTVECKLING 

För att belysa effekterna av översiktsplaneförslaget analyseras planförslaget utifrån ett antal 

indikatorer som tar sin utgångspunkt i såväl nationella och regionala miljömål som 

folkhälsomål, transportpolitiska mål, miljöpolitiska mål etc. Med hjälp av indikatorerna ska 

läsaren få hjälp med att finna svar på frågan, om översiktsplanen innebär en lämplig markoch 

vattenanvändning ur ett uthållighetsperspektiv. Kommunen kan också få hjälp av 

planindikatorerna när det gäller att analysera utfallet av planförslaget. 

Denna miljökonsekvensbeskrivning bör betraktas som en metodprövning då det till stor del 

saknas vedertagna metoder och få exempel på hur sådana beskrivningar ska göras. 

Först analyseras konsekvenserna av planförslaget utifrån de ovan nämnda tre perspektiven 

på uthållighet; ekologiska, sociala och ekonomiska. 

Målsättningen med planindikatorerna är att de, i så hög grad som möjligt, ska kunna utläsas 

direkt ur planen och vara lätt mätbara. Syftet med planindikatorerna är att man redan under 

arbetet med översiktsplanen ska kunna få en uppfattning om vilka konsekvenser de i planen 

föreslagna åtgärderna kan få. Ett exempel på en planindikator är "andel boende med max 

400 meter till kollektivtrafik". 

En hållbar utveckling bygger på ett samspel mellan ekologiska, sociala och ekonomiska 

faktorer. Först när de fungerar tillsammans som en helhet kan en hållbar utveckling uppnås. 

Ofta används begreppet nyckeltal för att mäta olika miljöaspekter. I denna översiktsplan där 

detaljeringsgraden är låg används istället begreppet indikator för att tydliggöra några 

aspekter på planens effekter/konsekvenser för en hållbar utveckling. Skillnaden mellan 

nyckeltal och indikator är följande: 

Ett nyckeltal utgör en sifferuppgift som ofta något förenklat sammanfattar komplicerade 

relationer och som kan användas som jämförelsetal. Index av olika slag brukar uppfylla 

kraven för nyckeltal. Om nyckeltalet är välvalt kan det också vara en indikator på någon 

företeelse. 

En indikator är ”påvisare” eller ”angivare” indirekt av hur något förhåller sig. Iakttagelser i 

naturen kan t.ex. vara indikatorer på förekomst av gifter eller höga halter av något ämne. 

Indikatorer kan användas för att hålla reda på hur de verkliga förändringarna över tiden ser 

ut. 

Ekologiska indikatorer 

E1 Andel fastigheter med god tillgång till kollektivtrafik. Inom centralorten 

Karlshamn-Asarum max 400 meter till busshållplats (samma som S5). 

Nuläge 84% av de boende inom centralorten Karlshamn-Asarum har högst 400 meter till 

busshållplats. 

ÖP2007 

75-80% (54-56 % om man räknar med de 150-200 lägenheter, huvudsakligen 

villor, som planeras i Vettekulla och Matvik). En uppskattning av det framtida 

kollektivnätet är svår att göra. Indikatorn kan med fördel användas för att jämföra 

olika delområden med den kommunomfattande situationen samt vid framtida 

revidering av översiktsplanen. 



Kommentar: Slutsatsen blir att det är angeläget att antalet hållplatser för kollektivtrafik 

anläggs inom de nya områdena för att allmänhetens tillgänglighet till kollektiva färdmedel 

inte ska bli sämre. Dagens situation lever delvis upp till den kommunala målsättningen som 

definierats av kommunfullmäktige i Översiktsplan 1990, nämligen att ”Ett effektivt 

kollektivtrafiknät ska eftersträvas.” Förbättring av kollektivtrafikförbindelserna med centralorten 

ska eftersträvas, framför allt på kvällstid.” En utbyggnad österut (Vettekulla-Matvik), delvis på 

ett avstånd av mer än 5 km från centrala Karlshamn, kan motverka målet om god tillgång till 

kollektivtrafik inom den tidshorisont som denna översiktsplan omfattar. Detta eftersom 

avståndet till centrum överstiger bekvämt cykelavstånd. Om planerade utbyggnadsområden 

öster om Karlshamn förses med kollektivtrafik kan målet om god tillgång till kollektivtrafik 

uppnås. Situationen för boende i orter med enbart regionbussar varierar. Ingen beräkning 

görs för dessa. 

Antalet hållplatser för kollektivtrafik bör öka vid ett genomförande av översiktsplanen. 

E2 Antal kilometer gång- och cykelvägar 

Nuläge Ca 76 kilometer totalt i kommunen, varav ca 50 km i Karlshamn-Asarum, ca 7,6 

km i Mörrum, ca 5,6 km i Svängsta och ca 1 km i Hällaryd. Övriga sträckor ligger 

mellan tätorternaa. 

ÖP2007 

Gång och cykelnätet skall årligen utvecklas med 2-3 kilometer nyanläggning. 

Teknik- och fritidsnämndens prioriteringslista skall ses över vart annat år för att 

säkerställa att satsningarna utförs rätt i förhållande till framtida exploateringar. 

Kommentar: 

I kommunens större centralorter och mellan dessa finns ett väl fungerande gång- och 

cykelvägnät. Fortsatta utbyggnader av gång- och cykelvägar pågår bl.a. österut mot 

Hällaryd. Förbindelser saknas dock till en del större arbetsplatser såsom Södra Cell och 

Karlshamns hamn Stilleryd ifrån både Karlshamn och Mörrum. Vidare saknas förbindelser 

till en del viktiga rekreationsområde. 

Det omfattande enkelriktningssystemet i Karlshamns centrum medför problem för 

cykeltrafikanterna. Vid planering av fortsatta åtgärder som syftar till att främja cykeltrafiken 

måste hänsyn tas till detta. 

E3 Anslutningsgrad spillvatten. 

Andel av folkmängden som är ansluten till kommunens allmänna spillvattenförande 

ledningsnät: 

Nuläge 83,24 % (2004) 

ÖP 2007 

De föreslagna exploateringsområdena i översiktsplanen ligger i anslutning till 

verksamhetsområde för vatten och avlopp varför möjligheten till att kopplas till 

nätet ses som god. 

Kommentar: Befintligt va-nät kommer att byggas ut vid genomförande av planen. Det finns 

inga prognoser för omfattningen av utbyggnaden och därmed anslutningsgraden som 

utbyggnaden innebär utan motsvarande siffra får tas fram vid nästa revidering av denna plan. 

Genom en högre grad kommunal anslutning har kommunen kontroll på mängden 

näringsämnen som släpps ut till recipienten Östersjön. Koppling till övergödning av 

Östersjön genom minskat näringstillskott till Östersjön från hushållen. 



E4 Nyexploaterad mark inom kustzonen. 

Andel av total yta nyexploaterad mark som är föreslagen inom kustzonen, Miljöbalken 4 kap 

4§: 

Bostäder 

Verksamheter 

Ca 12 % (ca 26 hektar av totalt 213 hektar) 

Ca 45 % (ca 104 hektar av totalt 232 hektar) 

Kommentar: Blekinges kustzon omfattas av riksintresse enligt 4 kap. 4 § miljöbalken. 

Detta riksintresse tillhör de s.k. geografiska områdesbestämmelserna, och innebär att 

fritidsbebyggelse endast får tillkomma som kompletteringar till befintliga områden. 

I området Vettekulla-Matvik föreslås utbyggnad ske enligt planprogrammet, godkänt av 

byggnadsnämnden 2003-06-25. Vissa delar av det aktuella planområdet för Vettekulla- 

Matvik hamnar inom kustzonen. Det är i huvudsak de delarna av planområdet som ligger 

väster om Vettekullavägen och söder om Matviksvägen med planprogrammets beteckning 

R13. Total utbyggnad i Vettekulla-Matvik är enligt planförslaget ca 200 bostäder 

(villatomter á 1000-2000 m2). 200 villatomter á 1500 m2 = 300 000 m2 = 30 ha. Av 

Vettekulla-Matviks totalt 30 ha tomtmark (programområdet) hamnar ca 6 ha inom kustzonen 

(ca 20 %). 

Av utredningsområdet för verksamheter i Stilleryd (totalt ca 246 ha) beräknas, inom ramen 

för översiktsplanens tidshorisont, omkring 60 ha exploateras som tomtmark. 

E5 Andel av naturområden angivna i Naturvårdsprogrammet, (antagen av KF 

1993) som tas i anspråk om översiktsplanen genomförs. 

Nuläge: 

ÖP2007: 

Bostäder 

Verksamheter 

Vindkraft 

9.811 ha värdefulla naturmiljöer omnämns i 

naturvårdsprogrammet 

142,8 av 9.811 ha berörs av utbyggnads- och 

utredningsområden 

1,4 % (142,8 av 9.811 ha) 

Ca 0,6% (57,9 ha) 

Ca 0,1 % (12,9 ha) 

Ca 0,7 % (72,0 ha) 

Kommentar: Det är främst produktiv jordbruks- och skogsbruksmark som berörs av 

exploatering. Inga kärnområden av stor betydelse för naturvården tas i anspråk. 

Vid ianspråktagande av ytor för bostäder kan t.ex. villatomter med trädgårdsväxter och 

småvatten öka den biologiska mångfalden. 



E6 Andel brukningsvärd jordbruksmark som tas i anspråk om översiktsplanen 

genomförs. 

Ca 4% (461,6 av 11.812 ha) 

Nuläge: 

ÖP2007: 

11.812 ha brukningsvärd jordbruksmark 

461,6 av 11.812 ha berörs av utbyggnads- och utredningsområden 

4 % (461,6 av 11.812 ha) 

Bostäder Ca 0,8 % (98,7 ha) 

Verksamheter Ca 1,1 % (133,8 ha) 

Vindkraft Ca 1,9 % (229,1 ha) 

Nuläge: Av kommunens bebyggda mark (ca 1.925 ha) är idag (2002-06-03) ca 801 ha 

brukningsvärd jordbruksmark är bebyggd. 

ÖP2007: Ytterligare 461,6 ha odlingsmark tas i anspråk 

Kommentar: Övervägande del av föreslagen exploatering (52%) sker på brukningsvärd 

jordbruksmark. 

Bedömning av de ekologiska indikatorerna. 

De ekologiska planindikatorerna ska visa om markoch vattenanvändningen i ÖP2007 

förändras i en önskvärd riktning med syfte att uppnå ett ekologiskt hållbart samhälle. 

Övervägande delen av de ekologiska planindikatorerna ger svar på vilken typ av mark som 

används vid exploatering. Det är emellertid svårt att med ett tydligt ja eller nej säga om 

ÖP2007 medverkar till att de nationella miljömålen kan uppnås. En återkommande konflikt 

är markbehovet och expansionen av de större tätorterna. Ekvationen att undvika att bygga på 

värdefull åkermark och samtidigt spara parkmark och naturmark är svår att lösa om vi vill 

att de större tätorterna ska kunna växa. Vid exploatering av icke hårdgjord mark (åker, park 

och natur) är det därför angeläget att den sker yteffektivt och i goda kollektivtrafiklägen 

samt att kompensation av ingreppen sker enligt kompensationsprincipen ersättningsytor som 

beskrivs i planbeskrivningens kapitel 10 Regleringar: Natur- och kulturmiljöer. 

Konsekvensbeskrivning av effekterna ska alltid vara underlag vid beslut om exploatering. 

Behovet av nya bostäder är stort i Karlshamn. I ÖP2007 föreslås cirka 500-900 nya 

lägenheter byggas under en tidsperiod av 15-20 år. Mer än hälften av 

exploateringsområdenas ytor, ca 52%, är på odlingsvärd jordbruksmark. Odlingsbar mark i 

närheten av de större tätorterna är en avgörande resurs för att klara den lokala 

livsmedelsproduktionen men också för att öka natur- och rekreationsvärden genom 

omförande till natur- och parkmark. 

Planindikator E1, Tillgång till kollektivtrafik, kopplas främst till miljömålen Ren luft och 

Begränsad klimatpåverkan. Dagens situation lever delvis upp till den kommunala 

målsättningen som definierats av kommunfullmäktige i Översiktsplan 1990, nämligen att 

”Ett effektivt kollektivtrafiknät ska eftersträvas”. 



En bostadsutbyggnad österut (Vettekulla-Matvik), delvis på ett avstånd av mer än 5 km från 

centrala Karlshamn, kan motverka målet om god tillgång till kollektivtrafik inom den 

tidshorisont som denna översiktsplan omfattar. Detta eftersom avståndet till centrum 

överstiger bekvämt cykelavstånd. Om planerade utbyggnadsområden öster om Karlshamn 

förses med kollektivtrafik kan målet om god tillgång till kollektivtrafik uppnås. Situationen 

för boende i orter med enbart regionbussar varierar. Ingen beräkning görs för dessa. 

Planindikator E2, antal kilometer gång- cykelvägar, kopplas främst till miljömålen Ren luft 

och Begränsad klimatpåverkan. I kommunens större centralorter finns ett väl fungerande 

gång- och cykelvägnät. Fortsatta utbyggnader av gång- och cykelvägar pågår bl.a. österut 

mot Hällaryd. Förbindelser saknas dock mellan kommunens större tätorter och till en del 

större arbetsplatser såsom Södra Cell och Karlshamns hamn Stilleryd ifrån både Karlshamn 

och Mörrum. Vidare saknas g/c-förbindelser till en del viktiga rekreationsområden. 

Det omfattande enkelriktningssystemet i Karlshamns centrum medför problem för 

cykeltrafikanterna. Vid planering av fortsatta åtgärder som syftar till att främja cykeltrafiken 

måste hänsyn tas till detta. 

Planindikator E3, anslutningsgrad spillvatten, kopplas främst till miljömålet Hav i balans 

och En levande kust och skärgård. Idag är en stor del av kustzonen bebyggd och resterande 

markanvändning domineras av jord- och skogsbruk. Att minska kväveläckaget till havet och 

att säkerställa de värden som är knutna till kusten, såväl natur- och kultur som 

rekreationsvärden, är särskilt viktigt vid fortsatt planering av utbyggnadsområdena inom 

kustzonen. Det kan ske bland annat genom att tillämpa ekologisk dagvattenhantering och att 

öka andelen park- och naturmark samt anläggande av stigar. 

Planindikator E4, nyexploaterad mark i kustzonen, har kopplingar främst till miljömålen 

Frisk luft, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö. 

Den föreslagna exploateringen tar omkring 4 % i anspråk av den återstående landarealen 

inom riksintresse för kustzon. De föreslagna exploateringarna sker i huvudsak i skogsmark 

och i kantzonerna av åkermark, innanför befintlig kustnära bebyggelse. Planförslaget 

minimerar därför effekterna på allmänhetens möjlighet att utnyttja kustzonen för rekreation. 

Planindikator E5, andel naturområden (naturvårdsprogrammet, KF 1993) som tas i anspråk 

för exploateringarna, berör framförallt miljömålen Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap 

och God bebyggd miljö. Den rekreations- och naturmark som föreslås ianspråktas vid ett 

genomförande av i översiktsplanen är främst produktiv jordbruks- och skogsbruksmark. Inga 

områden av riksintresse för naturvården tas i anspråk. 

Planindikator E6, andel jordbruksmark som tas i anspråk för exploateringarna, berör främst 

det nationella miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Enligt föreslagen översiktsplan kommer 

närmare 1000 ha åkermark att exploateras. Detta försvårar en lokal livsmedelsproduktion, 

samt bevarandet av biologisk mångfald och kulturmiljövärden knutna till odlingslandskapet. 

I det avseendet motverkar översiktsplanen miljömålet. Alternativen till att expandera staden 

på åkermark är att förtäta på parkmark och genom omvandling av industriområden till lättare 

verksamheter och/eller bostäder. 



Sociala indikatorer 

S1 Mötesplatser 

Antal mötesplatser för social samvaro i kommunen per 1000 invånare. 

Med mötesplatser avses offentliga platser utomhus och inomhus som kommunen förfogar 

över. Allmänna idrottsanläggningar, badplatser, allmänna samlingslokaler och parker. 

Nuläge: 

ÖP2007: 

Ca 2 allmänna mötesplatser per 1000 invånare. 

Det får förutsättas att mötesplatser anordnas i nybyggda områden. Någon 

uppskattning av den framtida situationen är dock inte möjlig att göra. 

Kommentar: Indikatorn kan med fördel användas för att relatera olika delområden till 

situationen för kommunen som helhet. Detta kan till exempel göras vid utarbetande av 

detaljplaner. 

S2 Tillgång till rekreationsområden 

Andel boende med max 200 meter eller 5 minuters promenad till grönområde enligt 

grönstrukturplanen för Karlshamn-Asarum. 

Nuläge: Cirka 66% av de boende i Karlshamn-Asarum har mindre än 200 meter (5 

minuters promenad) till grönområde enligt grönstrukturplan för Karlshamn- 

Asarum. 

ÖP2007: 

Cirka 64% av den totala befolkningen i Karlshamn-Asarum 2020 kommer 

att ha har mindre än 200 meter (5 minuters promenad) till ett grönområde 

enligt grönstrukturplan för Karlshamn-Asarum om inga nya grönområden 

anläggs. Minskningen kan förklaras med att de grönområden, som kommer 

att ingå som en naturlig del av de nya områdena, inte finns med i analysen. 

Kommentar: Slutsatsen blir att det är angeläget att grönområden anläggs inom de nya 

områdena för att allmänhetens tillgänglighet till grönområden inte ska bli sämre. 

S3 Boende, närservice och omgivande miljö 

Andel boende som har max 400 meter till en livsmedelsaffär med basutbud. 

Nuläge: 39% av de boende i kommunens större tätorter har 400 meter eller mindre 

till livsmedelsaffär. 

ÖP2007: 

48% av den framtida befolkningen 2020 kommer att ha 400 meter eller 

mindre till en livsmedelsaffär om utbudet av affärer är oförändrat. 

Kommentar: Handelsstrukturen är under ständig förändring och det är svårt att förutse hur 

en framtida situation kan te sig. Indikatorn kan med fördel användas för att relatera olika 

delområden till den kommunomfattande situationen samt vid framtida revidering av 

översiktsplanen. 



S4 Andel boende med god tillgång till kollektivtrafik. (jmfr. planindikator E1) 

Nuläge: Cirka 84% av de boende inom centralorten Karlshamn-Asarum har högst 

400 meter till busshållplats. 

ÖP2007: En uppskattning av det framtida kollektivnätet är svår att göra. Indikatorn kan 

med fördel användas för att jämföra olika delområden med den 

kommunomfattande situationen samt vid framtida revidering av 

översiktsplanen. Dagens situation lever upp till den kommunala 

målsättningen som definierats av kommunfullmäktige. 

Kommentar: Situationen för boende i orter med enbart regionbussar varierar. Ingen 

beräkning görs för dessa. 

S5 Delaktighet/Inflytande 

Andel av befolkningen som inlämnat skriftligt yttrande i planprocessen under samråd och 

utställning. Uppdelat efter kön. 

Samrådsskedet: 

Utställningsskedet: 

37 män 

28 kvinnor 

14 män 

7 kvinnor 

Kommentar: Utöver samrådsmöten, utskick och annonsering i lokalpressen har 

plandokumenten varit tillgängliga på kommunens hemsida under både samråds- och 

utställningsskedena. Förutom synpunkter framförda på samrådsmötena och genom yttranden 

har omkring hundratalet personer besökt rådhuset för att få information, lämna synpunkter 

och diskutera planförslaget. 

S6 Andel framförda åsikter av allmänheten som blir tillgodosedda. 

Samråds- och 

utställningsskedet: 

Av inkomna synpunkter ger en grov bedömning att ungefär hälften 

har tillgodosetts. Från privatpersoner har 38 skrivelser inkommit 

med synpunkter. Synpunkter har även framförts vid 6 

samrådsmöten. 

Kommentar: Samrådsskedet syftar till att föra en dialog med olika aktörer kring framarbetat 

förslag. Förfarandet har mer karaktären av en ömsesidig dialog än ett tillfälle att ensidigt 

föra fram sina åsikter. Det är därför svårt att bedöma hur många åsikter som blivit 

tillgodosedda i samrådsskedet. Utställningsskedet är mer formaliserat vilket gör en 

uppföljning enklare. 

Bedömning av de sociala indikatorerna 

Beträffande tillgången till grönområde respektive kollektivtrafik får denna i dagsläget anses 

över lag god. Förutsättningarna för att situationen ska vara densamma framöver bedöms 

goda med föreslagna närrekreationsområden samt nya bostadsområden till största delen 

förlagda i goda kollektivtrafiklägen. Indikatorn som behandlar kollektivtrafiken är kopplad 



till ett antal olika miljömål. Indikatorn som rör grönområden har bäring både på miljömål 

och friskfaktorer. 

Indikatorn för närservice visar att hälften av Karlshamns invånare har mycket god tillgång 

till livsmedelshandel. Utbyggnadsområdena främst i centralorten är dock lokaliserade 

relativt långt från befintlig livsmedelshandel vilket medför att den totala tillgängligheten 

minskar. Andra faktorer som kan påverkar utöver vad indikator visar på är den pågående 

strukturomvandlingen inom handeln. Det är därför angeläget att rekommendationerna i 

översiktsplanen följs. Indikatorn har bäring på såväl miljömål som friskfaktorer. 

Indikatorerna som visar på delaktighet och inflytande är i dagsläget svåra att bedöma 

eftersom det saknas något jämförelsetal. Utvärdering får göras efter utställningsskedet. Det 

är dock viktigt att utveckla allmänhetens möjligheter till medbestämmande och inflytande. I 

”Vision 2014” anges att Karlshamn år 2014 ” genomsyras av demokratiska värderingar där 

invånarna känner delaktighet och har vilja och förmåga att ta ansvar för utvecklingen.” 

Den demokratiska grundtanken återfinns i flera viktiga nationella och internationella 

dokument, t.ex. Agenda 21. Medborgarna ska vara delaktiga i de beslut som påverkar deras 

framtid. Delaktighet, dialog och förankring ska vara nyckelord i arbetet med den nya 

översiktsplanen. Processen är lika viktig som slutresultatet. 

Ekonomiska indikatorer 

Samhällsekonomiska faktorer 

En god samhällsekonomi är en av förutsättningarna för en hållbar samhällsutveckling. 

I översiktsplanesammanhang behöver man ha ett brett synsätt på de ekonomiska aspekterna 

som då kan innefatta samhällets ekonomi i helhet, kommunalekonomi, privat ekonomi och 

även gröna räkenskaper (t. ex. miljöskuld och miljökapital). 

Översiktsplanens breda omfattning med förslag och riktlinjer för samhällsutvecklingen 

innebär att planerna står i nära relation till samhällsekonomin. Utgångspunkter för en god 

samhällsekonomi är t. ex. en hög sysselsättning, regional balans, rättvis och jämn fördelning 

av levnadsstandarden och ekonomisk tillväxt. 

I arbetet med ekonomiska konsekvenser uppstår svårigheter då många är svåra att beskriva 

och bedöma ekonomiskt. Översiktsplaneringens möjligheter att styra och påverka de 

ekonomiska aspekterna är också begränsade. 

Utgångspunkten vid utarbetandet av de ekonomiska indikatorerna har varit generella 

målsättningar i samhället samt ett urval av de transportpolitiska målen. 

Beräkning av indikatorer 

Förutom de mer konventionella indikatorerna för kommunalekonomi och liknande har 

ytterligare beräkningar inte genomförts. Istället förs resonemang kring de övriga 

indikatorerna. 



Ek1 Medför föreslagna åtgärder i översiktsplanen en positiv regional utveckling? 

Nuläge: Förutsättningarna för att Karlshamn ska kunna bidra till, och dra nytta av en 

positiv regional utveckling är redan i dagsläget goda bland annat genom dess 

infrastruktur med en effektiv logistik och hamnen som en viktig logistiknod 

och port mot östeuropa. 

ÖP2007: Merparten av föreslagna utbyggnadsområden är lokaliserade så långt möjligt 

på gång- eller cykelavstånd från till befintliga stationsläge, vilket bidrar till att 

skapa en integrerad bostads- och arbetsmarknad. 

Kommentar: Regional utveckling innebär många andra frågor än tillgänglighet till det 

övergripande kollektivtrafiksystemet. Denna har dock stor betydelse och är av sådan fysisk 

karaktär att den går att behandla i en översiktsplan. 

Ek2 Är arbetsplatsområden lokaliserade i anslutning till det övergripande 

transportnätet? 

Nuläge: I nuläget är det endast ett mindre antal arbetsplatsområden som har god 

tillgänglighet både till det övergripande vägnätet och järnvägsnätet. Flera av 

de mindre tätorterna har bra tillgänglighet till järnvägsnätet, men sämre till 

det övergripande vägnätet. 

ÖP2007: 

Beträffande större utbyggnadsområden är dessa lokaliserade i anslutning till 

industrispår och det övergripande vägnätet så långt möjligt. Flera av de 

mindre områdena har sämre tillgänglighet till det övergripande vägnätet men 

god tillgänglighet till järnvägen och dess stationer. Detta skapar 

förutsättningar för ett miljövänligt resande till verksamheter som troligen 

kommer att vara relativt personalintensiva. 

Ek3. Lokaliseras ny bebyggelse så att så lite investeringar som möjligt behöver göras? 

Investeringar behöver göras i VA, el, kollektivtrafik, skola, vägar, etc. 

Kommentar: Flertalet av de föreslagna områdena ligger bra till med hänsyn till detta. För 

kollektivtrafiken ser det i allmänhet bra ut. På kort sikt sker det en upprustning av 

stationslägena i samband med elektrifieringen av blekinge kustbana, vilket ökar 

tillgänglighet och standard för pendling. På längre sikt är det viktigt att planera för 

ytterligare förbättringar av järnvägsnätet, t.ex. uträtning av bansträckningen. Befintligt 

vägnät klarar de flesta utbyggnadsområdena. En översyn av trafiksäkerhet och 

framkomlighet är en förutsättning för byggnation i Vettekulla-Matvik. Även en ny 

förbindelseväg mellan Vettekulla och Matvik som klarar kollektiva busstrafikförbindelser 

skulle minska bilberoendet och underlätta byggnation i Vettekula-Matviksområdet. 

Fyra nya förskolor föreslås för att täcka det förväntade tillskottet av barn i Karlshamn. 

Övriga eventuella obalanser bör kunna klaras av genom skjutsning. 

Distributionen av el har god täckning. På sikt måste dock ev. nya transformatorstationer 

tillkomma för de största utvecklingsområdena. 



Ek4 Ökar eller minskar miljöskulden/miljökapitalet som en följd av åtgärder i 

översiktsplanen? 

Nuläge: Den långfristiga miljöskulden motsvarar kostnaden för att återställa en skada 

samt det kapital som behövs för att betala återkommande reparationsinsatser 

om inte källan åtgärdas, exempelvis försurning av mark och vatten. 

Återställandenivån bedöms vara den situation som rådde innan 

störningen/skadan först började ske. Det som inte kan återställas kan ej heller 

kostnadsberäknas! Detta innebär dock inte att problemet är borta. Den 

långfristiga skulden ackumuleras och överförs till kommande generationer 

även om källan elimineras. Den kortfristiga miljöskulden försvinner i och 

med att källan åtgärdas, exempelvis buller, ventilationsproblem, dricksvatten, 

radon och luftkvalitet i tätorter. Det naturliga miljökapitalet är värdet av 

befintliga resurser som markvärde, naturresurser, rekreation och biologisk 

mångfald. Värdet av byggnader och mänskliga resurser är inte medtaget. 

ÖP2007: 

Översiktsplanens förslag innebär att obebyggda områden tas i anspråk för 

bebyggelse vilket har en negativ effekt på miljökapitalet. Samtidigt föreslås 

ett antal rekreationsområden anläggas vilket ökar den biologiska mångfalden 

jämfört med dagens jord- /skogsbruk. I de fall utvecklingsområdena saneras 

minskas den långfristiga miljöskulden. Förorenad mark är en av de stora 

posterna i den långfristiga miljöskulden. 

Översiktsplanen innebär till viss del ett ökat trafikarbete även om lokalisering 

till goda kollektivtrafiklägen prioriteras. Miljöskulden i form av påverkan på 

klimat och stratosfäriskt ozon kommer troligen att öka. Arbete pågår 

fortlöpande med åtgärder för att minska övergödning. Dessa behandlas dock 

inte i översiktsplanen. 

Kommentar: Miljöeffekter i form av olika skador på mark, vatten eller hälsa leder på sikt 

även till en försämrad samhällsekonomi. Tydliga exempel är marknära ozon och försurning 

som leder till miljardförluster i minskad biologisk produktion enbart i Sverige. Karlshamns 

miljöskuld och miljökapital har beräknats. Snarare än att redovisa exakta summor syftar 

uträkningarna till att påvisa att ökad miljöbelastning samt återställandet av skador innebär 

stora kostnader för samhället. 

Bedömning av de ekonomiska indikatorerna 

Det är mycket svårt att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av planförslaget. Utifrån 

indikatorerna Ek2, Ek3 och Ek4 kan utläsas att åtgärdsförslagen i översiktsplanen bör 

bedömas som rimliga och alltså är i linje med målsättningarna. Även indikator Ek1 ligger 

troligen i linje med målsättning om "Regional utveckling" vilket resonemanget kring också 

visat. Liknande resonemang har förts kring indikatorer som är komplexa och i flera fall 

beroende av faktorer som inte påverkas direkt genom översiktlig planering. 

Det är därför troligt att resultaten av dessa indikatorer ger störst behållning vid en framtida 

revidering av översiktsplanen, när situationen vid olika tillfällen kan jämföras. 



Kapitel 8. UPPFÖLJNING 

Provtagningar och utvärderingar av miljösituationen i Östersjön samt luftkvaliteten i 

Karlshamns stad behöver även fortsatt samordnas för att få en överblick av läget. 

Större deltagande från personal från kommunen och/eller Miljöförbundet Blekinge Väst kan 

ge kontinuitet i miljöövervakningsarbetet. 

Under kapitel 7 – Planindikatorer hållbar utveckling beskrivs ett antal indikatorer/mått på 

faktorer som spelar en roll för planens miljöpåverkan. Dessa indikatorer kan tillämpas vid 

nästa revidering av översiktsplanen för att följa upp planens effekter och konsekvenser. 

Indikatorerna underlättar även bedömningen i vilken grad planen bidrar till en hållbar 

utveckling. 

Källförteckning 

Svenska Miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige 

Regeringens proposition 1997/98:145 

Kretslopp - Basen för hållbar stadsutveckling 

SOU 1992:42 Miljövårdsberedningen SOU 1992:42. Ett miljöanpassat samhälle. 

Lokal Agenda 21 för Karlshamn, antagen av kommunfullmäktige den 9 

december 1996. 



Medverkande tjänstemän 

I framtagandet av denna handling har tjänstemän på Samhällsbyggnadsförvaltningen och 

Miljöförbundet Blekinge Väst medverkat. 

Samhällsbyggnadsförvaltningen 

Karlshamn, 2007-01-24 

Bilagor: 

Bilaga1. Översikt - Sveriges 16 nationella miljökvalitetsmål 

Bilaga 2. God bebyggd miljö (regionalt delmål) 



Bilaga1. Översikt - Sveriges 16 nationella miljökvalitetsmål 

Miljömål 

Nationellt delmål med årtal då delmålet ska vara 

uppnått 

Begränsad klimatpåverkan Minskade utsläpp av växthusgaser (2008-2012) 

Frisk luft Halt av svaveldioxid (2005) 

Halt av kvävedioxid (2010) 

Halt av marknära ozon (2010) 

Utsläpp av flyktiga organiska ämnen (2010) 

Halt av partiklar (2010) 

Halt av benso(a)pyren (2015) 

Bara naturlig försurning Färre försurade vatten (2010) 

Trendbrott för markförsurningen (2010) 

Minskade svavelutsläpp (2010) 

Minskade kväveutsläpp (2010) 

Giftfri miljö 

Kunskap om kemiska ämnens hälso- och 

miljöegenskaper (2010/2020) 

Information om farliga ämnen i varor (2010) 

Utfasning av farliga ämnen (2007/2010) 

Fortlöpande minskning av hälso- och miljörisker med 

kemikalier (2010) 

Riktvärden för miljökvalitet (2010) 

Förorenade områden utredda (2010) 

Åtgärder i förorenade områden (2005-2010)/2050 

Dioxiner i livsmedel (2010) 

Exponering för kadmium (2015) 

Skyddande ozonskikt Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen (2010) 

Säker strålmiljö Utsläpp av radioaktiva ämnen (2010) 

Hudcancerfall orsakade av UV-strålning (2020) 

Risker med elektromagnetiska fält (löpande) 

Ingen övergödning Minskade utsläpp av fosforföreningar (2010) 

Minskade utsläpp av kväveföreningar till havet (2010) 

Minskade utsläpp av ammoniak (2010) 

Minskade utsläpp av kväveoxider till luft (2010) 

Levande sjöar och vattendrag 

Åtgärdsprogram för natur- och kulturmiljöer 

(2005/2010) 

Åtgärdsprogram för restaurering av vattendrag 

(2005/2010) 

Vattenförsörjningsplaner (2009) 

Utsättning av djur och växter som lever i vatten (2005) 



Åtgärdsprogram för hotade arter och fiskstammar 

(2005) 

Grundvatten av god kvalitet Skydd av geologiska formationer (2010) 

Konsekvenser av förändringar i grundvattennivåer 

(2010) 

Kvalitetskrav för grundvatten (2010) 

Hav i balans samt levande kust 

och skärgård 

Skydd av marina miljöer och kust- och 

skärgårdsområden (2005/2006/2010) 

Strategi för kustens och skärgårdens kulturarv och 

odlingslandskap(2005) 

Åtgärder för hotade marina arter och fiskstammar 

(2005) 

Minskning av bifångster (2010) 

Anpassning av uttaget av fisk (2008) 

Störningar från båttrafiken (2010) 

Utsläpp från fartyg (2010) 

Myllrande våtmarker Strategi för skydd och skötsel (2005) 

Långsiktigt skydd för våtmarker (2010) 

Skogsbilvägar och våtmarker (2006) 

Anläggning och återställning av våtmarker (2010) 

Åtgärdsprogram för hotade arter (2005) 

Levande skogar Långsiktigt skydd av skogsmark (2010) 

Förstärkt biologisk mångfald (2010) 

Skydd för kulturmiljövärden (2010) 


Ett rikt odlingslandskap Skötsel av ängs- och betesmarker (2010) 

Bevara och nyskapa småbiotoper i odlingslandskapet 

(2005) 

Skötsel av kulturbärande landskapselement (2010) 

Genetiska resurser hos husdjur och odlade växter 

(2010) 


Lantbrukets ekonomibyggnader (2005) 

Storslagen fjällmiljö Begränsa skador på mark och vegetation (2010) 

Minskat buller i fjällen (2010/2015) 

Skydd av områden med höga natur- och kulturvärden 

(2010) 


God bebyggd miljö Planeringsunderlag (2010) 

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (2010) 

Buller (2010) 

Uttag av naturgrus (2010) 

Minskning av avfallsmängder (2005/2010/2015) 



Energianvändning i byggnader (2010) 

God inomhusmiljö (2010/2015/2020) 

Ett rikt växt- och djurliv Hejdad förlust av biologisk mångfald (2010) 

Minskad andel hotade arter (2015) 

Hållbart nyttjande (2007/2010) 

Källa: http://www.miljomal.nu/om_miljomalen/alla_mal.php tillgänglig online 2006-06-21 



Bilaga 2. God bebyggd miljö (regionalt delmål) 

1. Planeringsunderlag 

Senast 2010 ska fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier 

för 

• Befolkningsutveckling, framtida behov av bostäder och verksamheter samt 

bostadssammansättning. 

• Tillgänglighet till service och handel t.ex. på landsbygd. 

• Miljöanpassat transportsystem. 

• Utveckling och bevarande av värdefulla områden, byggnader och objekt för 

kulturmiljön t.ex. i fiskelägen, kust- och skärgård, landsbygdens orter m.m. 

• Estetiska och arkitekturhistoriska värden: förutsättningar, bevarande och utveckling 

t.ex. i stadsmiljön. 

• Grön- och vattenområden i och kring tätortsmiljöer: förutsättningar, behov och 

utveckling. 

• Långsiktigt hållbar energiförsörjning bl.a. förutsättningar för utbyggnad av 

fjärrvärme och vindkraft. 

2. Nyttjande av mark och vatten 

Utgångspunkten för den fysiska planeringen är att markoch vattenområden av stor 

betydelse för människors rekreation och för rörligt friluftsliv, naturresurshushållning 

och/eller ur natur- och kulturmiljösynpunkt långsiktigt skyddas och ges möjlighet att 

utvecklas. Inriktningen är att arealen och/eller kvaliteten på sådana områden inte ska minska 

och att noggranna avvägningar sker mellan exploateringsintresset och bevarandeintresset. 

Exempel på viktiga områden är: 

• strandområden, 

• jordbruksmarker av nationellt intresse, 

• områden för vatten- och energiförsörjning, t.ex. vattenskyddsområden och 

riksintressen för energiproduktion, 

• områden av vikt för biologisk mångfald (nyckelbiotoper mm), 

• riksintressen för bl.a. naturvård, kulturmiljövård och rörligt friluftsliv, 

• ekologiskt särskilt känsliga områden. 

3. Goda kommunikationer 

• Samhällsplaneringen ska bidra till att främja en utveckling där människors behov av 

biltransporter samt biltrafikens miljöpåverkan minskar. 

• Planeringen ska främja förutsättningarna för en god kollektivtrafik samt gång- och 

cykeltrafik i såväl tätorter som på landsbygd och i skärgårdsområden. 

• Utifrån analyser kring viktiga start- och målpunkter planeras och byggs 

sammanhängande gång- och cykelvägnät. 

• Inriktningen för samhällsplaneringen är att avståndet mellan bostaden/arbetsplatsen 

och busshållplats som trafikeras med minst två turer per dag ska vara högst 500 m. 



4. Hälsa 

Planering för hälsosamma livsmiljöer 

Planeringen och samhällsbyggandet ska främja en god och hälsosam livsmiljö i såväl 

befintlig som ny bebyggelse. Aspekter såsom trivsel, solljusförhållanden, tillgång till ren luft 

m.m. beaktas. Stor försiktighet iakttas och analyser kring hälso- och riskfrågor tas fram vid 

lokaliseringar i anslutning till miljöstörande verksamheter. 

Följande inriktningar ligger till grund för den fysisk planeringen 

• I områden med bristande kapacitet för vatten- och avloppsförsörjning, t.ex. i vissa 

kust- och skärgårdsområden, råder restriktivitet till ny bebyggelse om inte 

gemensamma lösningar kan åstadkommas. 

• I områden med radonmark utförs ny bebyggelse radonskyddad. 

• Riktvärdet 0,2 mikrotesla i boendemiljöer överskrids inte på grund av närhet till 

kraftledningar. 

• Riktvärdena för buller i bebyggelsemiljön överskrids inte vid lokalisering av nya 

bebyggelseområden, verksamheter, anläggningar eller infrastruktur. 

• I områden med eller risk för förorenad mark görs i tidiga skeden i 

planeringsprocessen undersökningar som ligger till grund för eventuella 

åtgärdsbehov och för bedömning om lämplig markanvändning. 

• Ny bebyggelse undviks inom områden där risk för fukt- och mögelskador kan 

uppstå. 

• Stor försiktighet iakttas i anslutning till miljöstörande verksamheter t.ex. lantbruk 

med djurhållning, större hamnar, energiproduktionsanläggningar och industrier. En 

bedömning av behov av skyddsavstånd alternativt andra lämpliga skyddsåtgärder 

sker utifrån förutsättningarna i varje enskilt fall och utifrån framtagna riktlinjer. 

Detsamma gäller för anläggningar där en olyckshändelse kan medföra allvarliga 

skador på liv eller miljö utanför anläggningen t.ex. sevesoanläggningar, anläggningar 

2 kap 4§ lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, riskobjekt samt övriga områden 

där det råder en förhöjd risk. 

Inomhusmiljö 

År 2010 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsa negativt. Därför ska det 

säkerställas att: 

• samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast 2015 har 

en dokumenterat fungerande ventilation, 

• radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/m3 luft och att 

• radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/m3 luft. 

Buller från trafik 

Antalet personer som utsätts för trafikbullerstörningar över rekommenderade riktlinjer 

minskar med 5 % till 2010 jämfört med 1998. 

5. Den bebyggda miljön 

Mångfald och god livsmiljö i bebyggd miljö 

Samhällsplaneringen ska främja en god bebyggd miljö, en god livsmiljö och ge utrymme för 

god tillgänglighet, mångfald, skönhetsupplevelser m.m. Orts- och stadsbildsanalyser 

omfattande värden som har betydelse för människors livsmiljö tas fram och ligger till grund 

för fysisk planering. Viktiga aspekter är bl.a. 

• estetiska värden 

• autenticitet, d.v.s. ursprunglighet 



• trygghet 

• historisk och social förankring, bebyggelsetraditioner 

• utsikt 

• tystnad 

• tillgång till ytor för lek, service och kulturutbud, kollektivtrafik 

Förtätning och utnyttjande av befintliga bebyggelsemiljöer förordas framför i 

anspråkstagande av orörda områden, då detta bidrar till en levande och varierad 

bebyggelsemiljö, bättre underlag för kollektivtrafik och hushållning med naturresurser. 

Tätortsnära grönområden 

Tätortsnära grönområden som är av betydelse för rekreation och friluftsliv och/eller för den 

biologiska mångfalden utvecklas och skyddas för att bidra till en god livsmiljö, för att 

möjliggöra dagvatteninfiltration och fungera som spridningskorridorer för växter och djur. 

Avståndet mellan bostaden och närmaste grönområde som kan nyttjas för rekreation, lek 

och/eller skönhets- och naturupplevelser är högst 200-400 m. 

6. Kulturmiljö och arkitekturhistoriska värden 

Kulturmiljövärden och arkitekturhistoriska värden är resurser i en god boendemiljö och för 

friluftsliv, turism m.m. Värdena identifieras, tas tillvara och ges möjlighet att utvecklas i 

kommunernas fysiska planering. Länets kulturmiljövärden i byggnader och 

bebyggelsemiljöer har senast 2010 ett långsiktigt skydd. 

7. Avfallshantering 

Avfallsmängder 

Mängden deponerat avfall exklusive gruvavfall ska minska med 50 % till år 2005 (det 

regionala miljömålet är ej uppdaterat) från 1994 års nivå samtidigt som den totala mängden 

genererat avfall inte ökar. Avfallets farlighet ska minska. 

Omhändertagande av avfall 

Frågan om omhändertagande av brännbart och organiskt material ska lösas innan 2005. 

8. Energihushållning 

Frågan behandlas under begränsad klimatpåverkan. 

9. Hushållning med material - grus 

Skydd av naturgrusformationer 

Naturgrusformationer skyddas från åtgärder som kan skada naturvärden samt nuvarande och 

framtida dricksvattenförsörjning. 

Användning av naturgrus 

Användningen av naturgrus ska minskas med 20 % från år 2000 (235 000 ton) till år 2010 

(188 000 ton) genom ökad användning av bergkross och genom att 15 % av använt 

grusmaterial återanvänds. Antalet täkter i länet bör minskas till 45 år 2010. 

Källa: Länsstyrelsen i Blekinge län 2003. Miljömål i Blekinge.

MiljÃ¶bedÃ¶mning - Karlshamn

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?