9. Granskning av missbruksvården i Kalmar kommun

Revisionsrapport
Granskning av
missbruksvården i
Kalmar kommun
Socialnämnden
Februari 2009
Lena Brönnert
Stefan Wik

Innehållsförteckning
1 Inledning ........................................................................................................................3
1.1 Bakgrund .................................................................................................................3
1.2 Uppdrag och revisionsfråga.....................................................................................4
1.3 Revisionsmetod .......................................................................................................4
2 Nämndens mål och uppdrag avseende missbruksvården...............................................4
2.1 Bedömning ..............................................................................................................5
3 Verksamhet och arbetsmetoder i missbruksarbetet........................................................6
3.1 Bedömning ..............................................................................................................8
4 Samverkan med landstinget ...........................................................................................9
4.1 Bedömning ............................................................................................................10
5 Granskning av riktlinjer, rutiner...................................................................................10
5.1 Bedömning ............................................................................................................11
6 Metoder för uppföljning och utvärdering.....................................................................11
6.1 Bedömning ............................................................................................................12
7 Hur ser genusperspektivet ut? ......................................................................................13
7.1 Bedömning ............................................................................................................13
8 Kostnader i Kalmar och i liknande kommuner ............................................................14
8.1 Bedömning ............................................................................................................15
9 Revisionell bedömning och svar på revisionsfrågorna ................................................15
9.1 Revisionell bedömning..........................................................................................15
9.2 Svar på revisionsfrågorna......................................................................................15

1 Inledning
1.1 Bakgrund
Enligt socialtjänstlagen har kommunerna skyldighet att förebygga missbruk och att erbjuda
missbrukare vård och behandling. Kommunen har också ansvar för att missbrukare får
den hjälp och vård som behövs för att komma ifrån missbruk. Insatserna ska vara lättillgängliga.
Vården ska planeras i samförstånd med den enskilde och noga följas upp. Socialtjänstens
insatser ska vara av god kvalitet.
Socialtjänsten har som uppgift att arbeta uppsökande för att upplysa om verksamheten och
erbjuda hjälp.
Socialtjänstens insatser ska enligt socialtjänstlagen vara av god kvalitet och kvaliteten ska
systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras 1 . Detta samt omvärldsbevakning är
grund för hur verksamheten planeras och prioriteras. Enligt Socialstyrelsen har ledningen
att säkerställa att den finns uppföljningsbara mål enligt SoL, att dessa mål liksom kvalitetsmål
följs upp och att det är tydligt vem som är ansvarig för att detta görs. Personalens
delaktighet och dokumentation kring arbetet betonas 2 .
Socialstyrelsen har 2007 utgivit ”Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård”.
Dessa ska vara vägledande för kommuner och landsting. Riktlinjerna innehåller ett antal
rekommendationer, vilka riktas till kommunernas socialtjänst och hälso- och sjukvården.
Exempelvis förordas användandet av strukturerade bedömningsinstrument i samband med
ut
Länsstyrelsens sociala tillsynsrapporter konstaterar att kvinnor generellt har svårt att få
sina specifika behov tillgodosedda inom missbruksvården idag. Få kommuner erbjuder
specifik behandling för kvinnor.
1 Socialstyrelsen 2008: God kvalitet inom socialtjänsten – om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt
SoL, LVU, LVM och LSS.
2 SOSFS 2006:11. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS.
3

1.2 Uppdrag och revisionsfråga
Komrev inom Öhrling PricewaterhouseCoopers har på uppdrag av kommunens revisorer
granskat kommunens missbruksvård. Granskningsuppdraget inriktas på hur socialnämnden
säkerställer att missbruksvården är ändamålsenlig och har den kvalitet som lagstiftning
och nämndens mål anger. Granskningen begränsas till insatser riktade till vuxna
missbrukare.
Områden som kommer att belysas och bedömas i granskningen är:
• Nämndens mål och uppdrag avseende missbruksvården
• Verksamhet och arbetsmetoder i missbruksarbetet
• Samverkan med landstinget
• Granskning av riktlinjer, rutiner
• Metoder för uppföljning
• Jämförelser med liknande kommuner
• Hur ser genusperspektivet ut?
• Vilka är kostnaderna och hur utvärderats resultat av insatserna?
1.3 Revisionsmetod
Granskningen har genomförts genom enskilda och gruppvisa intervjuer med berörda chefer,
handläggare och behandlingspersonal samt med aktuell samverkanspersonal inom
landstingets beroendevård.
För uppdraget relevanta styrdokument har granskats och analyserats.
Kommunens kostnader har jämförts med andra kommuner med hjälp av underlag från
SKL.
2 Nämndens mål och uppdrag avseende missbruksvården
I ”Socialnämndens mål inför 2000-talet”, vilka antagits av socialnämnden i mars 1999,
framgår att socialförvaltningen ska erbjuda stöd/vård och behandling och att arbetet ska
präglas av en helhetssyn genom aktiv samverkan mellan förvaltningens olika delar. Här
framgår också att drogmissbruk och drogliberalisering aktivt ska motverkas.
I socialnämndens årsrapport 2007 framgår fastställda visioner och inriktningsmål för verksamheten.
Dessa anger bland annat bemötande, förhållningssätt, kompetens, tillgänglighet
och kvalitet. I årsrapporten anges också prioriterade områden vilka är kvalitet och uppföljning
samt insatser till missbrukare, ungdomar och unga vuxna, utsatta barn samt personer
med långvarigt behov av försörjningsstöd
4

Enligt samma dokument framgår att en målsättning inom Alkohol- och narkotikasektionens
(ANS) är att hjälpa klienter bryta missbruksberoendet och att leva ett liv utan droger
med ökad livskvalitet samt att minska antalet missbrukare. Detta görs bland annat genom
vård på hemmaplan och skräddarsydda behandlingsåtgärder. Unga vuxna, kvinnor, föräldrar
med missbruksproblem samt äldre missbrukare i behov av skyddat boende, är särskilt
prioriterade grupper.
Vid intervjuerna framkommer att personalen i de olika verksamheterna inom ANS arbetar
fram verksamhetsnära mål utifrån faktorer i omvärlden som kan påverka behov av missbruksvård,
de mål som fastställts av nämnden och de nationella riktlinjerna. Vägledande är
enligt intervjuerna också forskning, professionens erfarenheter och brukarens situation.
Under en treårsperiod har sektionerna inom socialförvaltningen arbetat med ett antal övergripande
projekt vilka genomförts i syfte att bland annat öka samverkan inom förvaltningen.
Vissa av dessa har konkret berört missbruksvården, exempelvis äldre missbrukare med
omvårdnadsbehov.
År 2006 antog fullmäktige ett drogpolitiskt program för kommunen. Här konstateras att
totalkonsumtionen av alkohol i Kalmar är högre än riksgenomsnittet. För att på verka denna
situation har visioner fastslagits liksom mätbara verksamhetsmål och former för kartläggning.
Här fastslås också att skolor i nära samverkan med föräldrar ska upprätta ett
handlingsprogram mot droger.
2.1 Bedömning
Nämnden bedöms styra verksamheten genom visioner och inriktningsmål som anger inriktning,
arbetssätt och prioriteringar.
Kvalitetsindikatorer berörs i form av kompetens, tillgänglighet och bemötande.
Det finns en kommunövergripande policy utifrån ett drogpolitiskt perspektiv vilket bedöms
som bra för att åstadkomma ett engagemang och en helhetssyn i dessa frågor.
Enligt kommunens direktiv 3 ska verksamhetsmålen vara detaljerade. Nämndens aktuella
mål bör i verksamheten brytas ner till mätbara mål som kompletteras med en strategi för
hur målen ska nås.
3 Budget 2009 och ekonomisk planering 2010-2011
5

3 Verksamhet och arbetsmetoder i missbruksarbetet
Kommunens missbruksvård organiseras i Alkohol- och narkotikasektionen (ANS). Här
finns en handläggargrupp som ansvarar för utredning och bedömning enligt SoL och
LVM, en bostadshandläggningsgrupp och olika verksamheter som svarar för olika behandlande
och stödjande insatser. En del av dessa verksamheter kan klienten själv kontakta
för att få hjälp och för andra behövs ett beslut om insats.
Vid intervjuerna framkommer att två tredjedelar av de insatser som ges inom missbruksvården
ges utan beslut om bistånd. Information om vad kommunen erbjuder i olika former
av missbruksvård finns bland annat på kommunens hemsida, kan fås via växeln, via broschyrer,
annonser i dagspress och via radioannonsering.
Ett arbete pågår sedan våren 2008 med att utveckla utredningsarbetet genom att införa
ASI 4 vilket nu görs i de utredningar där det är möjligt.
Grundläggande kompetenskrav är socionomutbildning eller likvärdig utbildning. Kompetensutveckling
sker kontinuerligt enligt en handlingsplan såväl generellt som individuellt.
Samtliga ska ha kompetens i MI 5 . Kompetensutveckling har också skett i vad gäller
ADHD 6 och samsjuklighet 7 .
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård har implementerats
genom utbildning. Såväl handläggar som personalen inom de olika behandlande verksamheterna
menar att de diskuterats och har i viss mån förändrat verksamheten. Detta gäller
framförallt användandet av strukturerade bedömningsinstrument i samband med utredningar
och att samverkan mellan olika huvudmännen eftersträvas. Det finns också en
4 Addiction Severity Index, är en strukturerad intervju som innehåller frågor som är relevanta för klienters
missbruksproblem, vilken täcker förutom alkohol- och narkotikamissbruk även andra livsområden som arbete,
fysisk och psykisk hälsa, socialt umgänge och kriminalitet.
5 En förändringsinriktad, klientcentrerad och samtidigt styrande samtalsmetodik utifrån kognitiv beteendeterapi
som används på främst livsstilsområdet. Metoden betonar betydelsen av empatiskt lyssnade vilket visat
sig minska klientens alkoholkonsumtion.
6 Attention Deficit Hyperactivity Disorder fokuserar på uppmärksamhetsproblemen och problemen med impulskontroll
och hyperaktivitet
7 Psykisk ohälsa i kombination med missbruksproblematik.
6

medvetenhet om värdet att använda metoder för stöd och behandling som i forskning visat
sig ge effekt.
Inom kommunens interna missbruksvård finns följande verksamheter:
• Alkohol- och drogterapeuter arbetar med utgångspunkt från bland annat12-stegsprogrammet.
Behandlingen utförs på heltid och efterbehandling på deltid. Den genomförs
genom föreläsningar, filmer, egna arbetsuppgifter och samtal. Behandlingen är individuellt
anpassad genom att utgå från klientens förutsättningar och problem men
genomförs i grupp.
• I Alkoholpolikliniken arbetar personal med sjuksköterske- och socionomutbildning
samt skötare med psykoterapiutbildning. Tillgång finns till konsultläkare. Verksamheten
erbjuder behandling och rådgivning för personer med alkoholproblem och deras
närstående. Här arbetar man även med spelproblematik. Primärvården bekostar 25
procent av verksamheten då den tar emot brukare även från flera kommuner i länsdelen.
• Ekuddens behandlingsenhet är en dagverksamhet för kvinnor med missbruksproblem
med åtta platser. Samtalsbehandling är grunden tillsammans med ett miljöterapeutiskt
arbete där praktiska vardagssysslor, fysisk träning och möjlighet att prova på
olika fritidsaktiviteter är viktiga delar.
• Södertull är ett behandlingshem för missbrukare med 12 platser för män och kvinnor.
Verksamheten har en miljöterapeutisk inriktning med samtalsbehandling och praktiskt
arbete/sysselsättning.. Målgruppen är personer som haft svårt att hålla sig drogfria
inom öppenvård, samt personer som slussas ut från externa behandlingsplaceringar eller
anstalt. Verksamheten tar även emot klienter som blivit dömda till kontraktsvård
och vårdvistelse 8 . I mån av tid arbetar personalen på Södertull också uppsökande.
• Narkomanvårdsenheten erbjuder rådgivning, information och behandling för personer
med narkotikaproblematik och deras närstående. Målgruppen är även yngre personer
och ett samarbete med gymnasieskolan finns, framförallt gällande urinprovstagning
vid misstanke om missbruk, men verksamheten har också deltagit i framtagande
av en drogpolicy för gymnasieskolan.
8 Enligt Lag om kriminalvård i anstalt 56 §, kan att en intagen som har behov av vård eller behandling mot
missbruk av beroendeframkallande medel få behandling i hvb-hem (hem för vård eller boende) eller i familjehem.
Kommunen kan då blir ansvarig för fortsatt behandling efter strafftidens slut.
7

• Föreningsgemenskap erbjuder aktiviteter främst i samband med större helger för att
byta social isolering. Målgruppen är, bland annat, personer med missbruksproblematik.
Den drivs som en paraplyorganisation bestående av ett flertal föreningar med ett
antal frivilligarbetare (omkring 20). Socialförvaltningen bidrar med en tjänst om 40
procent som samordnare. I snitt ca 130 personer deltar i aktiviteterna som också kan
vara ett sätt att nå individen för att etablera ytterligare stöd där det finns behov.
• Skälbyallén erbjuder social samvaro och aktiviteter för medelålders och äldre missbrukare..
Här finns upp till 15 platser. Rekrytering till verksamheten sker i huvudsak
genom övriga verksamheter inom ANS, landstinget och kriminalvården.
• Inom sektionen finns tre boendeassistenter som ger stöd för de boende i kommunens
stödlägenheter. Dessa arbetar också uppsökande. I de idag 75 stödkontrakten finns
personer som i de flesta fall också har en missbruksproblematik.
• I kommunen finns riktad verksamhet för män som använder/använt våld, kvinnor
som blivit utsatta för våld respektive barn/ungdom som bevittnat våld i sin närhet.
Våldsituationer sker ofta där missbruk av alkohol och droger förekommer.
• Handläggarna kan även besluta om en kontinuerlig stödkontakt med handläggaren
vilket kan innebära motiverande samtal, hjälp och stöd i myndighetskontakter, att initiera
och samordna olika möten m.m.
Vid intervjuerna framkommer en synpunkt om att vård och framförallt boende saknas för
en grupp i behov av också omvårdnadsinsatser.
Alkoholpolikliniken, Narkomanvårdsenheten samt Skällby allé tar emot/har personer i behandling
som inte klarar nykterhet. Det finns idag två möjligheter för placering av klienter
som behöver längre tids avgiftning. Verksamheterna Södertulls behandlingshem, Ekuddens
behandlingshem samt Alkohol- och drogterapeuterna kräver drogfrihet i behandlingen.
3.1 Bedömning
Organisationen av den kommunala myndighetsutövningen liksom vård och stödinsatser
inom missbruksvården bedöms vara tydlig och ändamålsenlig.
Verksamheten informerar om de insatser som erbjuds så att det möjligt för brukaren att
själv ta kontakt för att få hjälp. Resurserna bedöms vara lättillgängliga.
De arbetsmetoder som valts inom utrednings- respektive behandlingsarbetet är till stor del
evidensbaserade och tillhör de som rekommenderas i de nationella riktlinjerna för miss-
8

uks- och beroendevård. Den kompetens som enligt intervjuerna krävs och den kompetensutveckling
som eftersträvas inom ANS bedöms som lämplig.
De olika former av stöd som kommunen erbjuder för att motverka och behandla missbruk
speglar de mål verksamheten eftersträvar. De kan ses i en åtgärdskedja från öppenvård i
olika omfattning riktat till olika grupper, till mera omfattande vårdinsatser och placeringsalternativ
liksom stöd i boende. Den interna vården kompletteras med tillgång till extern
vård. Inom kommunen finns även uppsökande och förebyggande arbete.
4 Samverkan med landstinget
Den första september 2008 startade Beroendecentrum. Verksamheten är reglerad i ett avtal
mellan psykiatriförvaltningen inom Landstinget i Kalmar Län och sju kommuner, varav
Kalmar är en. Syftet är att utveckla en gemensam verksamhet med bra behandling för alla
med beroendeproblematik i södra länet samt stöd till anhöriga och att skapa ett kunskapsoch
utvecklingscentrum för att förebygga missbruk. Ett mål är också att vården ska var
jämställd.
Enligt avtalet ska behov av slutenvård minska genom skyndsam diagnos och utredning,
adekvat behandling från psykiatrin sida samt snabb åtgärd från kommunens sida. Verksamheten
ska genom samverkan innebära en komplett vårdkedja vad gäller medicinska,
psykiatriska och sociala åtgärder och stöd till anhöriga. Verksamheten kommer att stödja
avgiftning utan inläggning i högre utsträckning. Beroendecentrum ansvarar för att en
gemensam vårdplanering ska göras i alla ärenden. Intervjuerna visar att gemensam vårdplanering
inte görs inom beroendevården idag.
En styrgrupp finns med tjänstemän från ingående parter. Styrgruppen har att utarbeta uppdrag
till verksamheten utifrån avtalet samt att följa och vid behov revidera verksamheten.
Avtalet löper under två år. Länsstyrelsen har avsatt medel för att stödja utveckling, utbildning
och studiebesök i verksamheten och dess kringresurser.
En ledningsgrupp träffas en gång/månad för att följa upp och anpassa verksamheten. Vid
intervjuerna med representanter i lednings- och styrgruppen framkommer en förhoppning
om att väg till beslut blir kortare, att dubbelarbete undvika samt att risken för att den enskilde
”faller mellan stolarna” minimeras. Ett speciellt fokus finns på gruppen med samsjuklighet.
Två socionomer i verksamheten kommer att fungera som en länk mellan huvudmännen.
Vid intervjuerna inom kommunen framkommer en medvetenhet om att Beroendecentrum
startats men också att informationen om verksamheten upplevs som knapp. Detta visar sig
också i olika synsätt vad gäller bland annat huvudmännens ansvar och bedömning av enskildas
behov. Vid kontakt med ansvariga chefer framkommer att det finns en planering
9

för information och också för den gemensamma utbildningssatsning som berörd personal
och samverkansparter kommer att genomgå.
Vid intervjuer framkommer att lång väntan på avgiftning idag kan innebära ett hinder för
att påbörja behandling.
4.1 Bedömning
Granskningen visar att det finns brister i samverkan bland annat gällande gemensam vårdplanering
I intervjuer med kommunens företrädare framkommer en uppfattning om att avgiftningsmöjligheter
saknas, vilket kan innebära att beslutad vård inte kan påbörjas, blir fördröjd
eller inte kommer till stånd. Detta innebär att kommunen, enligt vad som framkommit vid
intervjuerna, i flera fall tar ett ansvar och en kostnad som åvilar landstinget. Vi bedömer
detta som otillfredsställande.
Beroendecentrum bedöms ge en bra struktur för att utveckla samverkan och i denna nå en
samsyn. Det avtal som skrivits mellan parterna är tydligt vad gäller verksamhetens mål
och de olika huvudmännens ansvar.
5 Granskning av riktlinjer, rutiner
Verksamheten uppger att socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
är vägledande i kommunen.
Inom ANS finns samlade rutiner för handläggning och dokumentation. Rutinerna finns
samlade och lättillgängliga. Här finns också en rutin för mottagningsverksamheten inom
ANS.
I rutinerna finns en checklista för utredning och mallar för olika typer av utredning och
yttranden (ansökan boende, vårdvistelse enligt KvaL, beslut enligt LVM 9 m.m.). Där finns
mall för vårdplanering. Rutin för utredning med anledning av LOB 10 , misstänkts narkotikabrott
och våld i familjen innehåller en punkt som uppmärksammar om det finns barn i
familjen och de steg som vidtas då. Denna rutin involverar barn- och familjesektionen.
9 Lagen en om vård av missbrukare i vissa fall
10 Lag om omhändertagande av berusade
personer m.m.
10

För utvärdering finns blankett när en placering avslutas och en klientenkät fokuserad på
bemötande och måluppfyllelse.
Inom kommunen finns en rutin för klagomålshantering.
5.1 Bedömning
Vi bedömer att de nationella riktlinjerna är levande i verksamheten och att de rekommendationer
som ges tillämpas i flera delar.
De rutiner som finns inom ANS bedömer vi ge verksamheten stöd och styrning.
6 Metoder för uppföljning och utvärdering
Socialnämndens mål anger att förvaltningen regelmässigt ska inhämta den enskildes uppfattning
om de insatser som ges. Här framgår också att uppföljning, utvärdering och kvalitetskontroll
ska vara en ständigt levande del av arbetet. Kvalitet och uppföljning är ett av
socialnämndens prioriterade områden för år 2007. Ett system för kvalitetssäkring har tagits
fram och resultat av uppföljning/utvärdering och forskning ska tas tillvara för att utveckla
verksamheten.
Nyckeltal för missbruksvården är antal ärenden, nya ärenden, avslutade ärenden, anmälningar
LVM, antal aktuella personer med psykiska problem samt missbruk, antal bostadslösa,
antal hemlösa och antal placeringar i HVB. Flera variabler visar en minskning.
För att följa upp utredningsarbetet och verka för rättssäkerhet görs årligen en aktgranskning
på ett antal akter varje år. En mall styr vad som granskas. Den genomförs i form av
kollegiegranskning. Resultatet används till förbättringar.
Uppföljning av budgetutfall görs vid sektionens gemensamma träffar. Detta är också en
stående punkt vid de kontinuerliga arbetsplatsträffarna för varje enhet inom sektionen.
Sektionschefen närvarar även vid dessa. Vid intervjuer framkommer efterfrågan om en
större tydlighet vad gäller budgetprocess och budgetutfall.
Samtliga handläggare inom ANS tillsammans med förste socialsekreterare samlas varannan
vecka där också behandlingspersonal finns med i olika konstellationer. Här aktualiseras
diskussioner i olika ärenden vilket kan beröra val av insats, hur olika behov kan mötas
uppföljning och frågor kring rättssäkerhet.
Vid intervjuer framkommer att generella behov uppmärksammas genom de aktualiseringar
som görs hos handläggarna och i de behandlande verksamheterna. Dessa styr utformning-
11

en av vården. Verksamheten beskrivs som flexibel med möjlighet att anpassas efter de behov
som uppmärksammas. Generella behov kan också bekräftas i statistik. Man uppger
även att en bild av missbrukssituationen fångas in från samverkansparter, exempelvis polisen.
Genom införandet av ASI ges möjligheten till en uppföljande intervju.
Efter avslutat ärende inom sektionen sker en utvärdering av hur det gått för respektive klient.
Detta är möjligt genom att en plan upprättas för varje person som får stöd/behandling.
De mål som sätts är fokuserade på konsumtionsnivå. Uppföljning mot planen görs minst
var tredje månad av handläggare (i de fall det finns beslut om bistånd), klient och behandlingspersonal.
Samtliga verksamheter lämnar en verksamhetsberättelse vilken är grund för sektionens
berättelse.
Brukarundersökningar används i varierande omfattning. I april 2008 genomförde alkoholpolikliniken
en brukarundersökning för att följa upp verksamheten. Denna berörde kön,
ålder, hur man fick kännedom om verksamheten, problematik, mål med behandlingen, om
målen uppnåtts, bemötande, hur behandlingen upplevts samt övrigt positivt/negativt i kontakten.
Svarsfrekvensen får anses som relativt hög. Av dem som avslutat behandling upplevde
80 procent att de uppnått sin målsättning med behandlingen vilket i 40 procent var
total avhållsamhet och resterande ett kontrollerat drickande.
6.1 Bedömning
Verksamheten följs upp på olika sätt vilket dokumenteras i års- och verksamhetsberättelse.
Personalen är delaktig i arbetet med uppföljning och utvärdering. I flera forum som beskrivs
finns ett förhållningssätt som innebär att möjlighet till förbättringar i verksamheten
diskuteras vad gäller att möta behov och forma verksamheten därefter, vilket är en framgångsfaktor.
Utifrån detta bedöms kvalitetsarbetet utföras i en rimlig omfattning där även
brukarperspektivet beaktas.
För att få en bild av de olika insatsernas utfall rekommenderas verksamheten att komplettera
brukarundersöknar med att systematiskt samla utfall i de enskilda ärendena. Detta kan
ge en bild av hur effektiva insatserna är.
12

7 Hur ser genusperspektivet ut?
Genusperspektivet i missbruksvården berörs ofta vid arbetsplatsträffar och i behandlingskonferenser.
Ett av de projekt som pågått har fokuserats på genusperspektivet i utredningarna.
Handläggarna uppger att omkring en tredjedel av de aktualiseringar som görs i gruppen
berör kvinnor. Att utreda med hjälp av ASI ger stöd i ett genusperspektiv genom att ”vara
lika för alla”. Behov som uppmärksammat genom utredningarna men även i de olika vårdformerna
har lett till att Ekudden idag riktar resurserna bara till kvinnor.
I ANS:s verksamhetsberättelse framgår att missbruk av alkohol och droger ökar i gruppen
män i åldern 19-29 år. Av samtliga vuxna som utreds med anledning av behov av missbruksvård
är 69 procent män. Inom Narkomanvårdsenheten, Alkoholpolikliniken och i
Drog- och alkoholterapeuternas verksamhet är andelen män i behandling två tredjedelar
(67 , 67,5 respektive 67 procent). Inom Skälbyallén är andelen män 84 procent.
De fyra personer som omhändertogs enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall
(LVM) år 2007 var samtliga män. 31 placeringar gjorden inom hem för vård och boende
under samma år, av vilka 22 stycken var män (71 procent).
Vid intervjuerna framkommer att man uppfattar att kvinnor med missbruksproblematik är
svårare att nå och att de hindras att känslan av skuld och skam. Att rikta en behandlingsenhet
för bara kvinnor menar man medför att det är lättare för kvinnor att ta emot stöd.
7.1 Bedömning
Vi bedömer att det inom missbruksvården finns ett genusperspektiv.
I såväl utredningsarbetet som i de olika stöd- och behandlingsverksamheterna beskrivs
verksamheten utifrån ett genusperspektiv. Detta speglas även i statistik som tas fram för
att följa upp verksamheten.
I granskningen framkommer även att reflexioner om hur mäns respektive kvinnors missbruk
och behov av vård ser lett till anpassning av verksamheten, vilket lett till att det idag
finns en verksamhet specifikt riktad till bara kvinnor.
13

8 Kostnader i Kalmar och i liknande kommuner
Behovet av stöd bland vuxna missbrukare i Kalmar uppges i årsredovisningen för år 2007
ha ökat drastiskt de senaste åren. Där framgår att klienterna är i allt sämre skick när de söker
hjälp vilket medfört att många placerats på institution.
Vård- och behandling av vuxna missbrukare har överskridit budgeten med 5,5 mnkr år
2007. Institutionskostnaderna har stigit och antalet omhändertagandena enligt LVM har
ökat och medfört dyrare placeringar. Här framgår också att fler placeringar gjorts för att
möjliggöra avgiftning då landstingets möjligheter att ansvara för detta uppfattas som begränsad,
enligt intervjuerna. Kostnaden för externa placeringar har ökat med 70 procent i
jämförelse med 2006 enligt årsredovisningen. I denna nämns att 56 procent av placeringarna
avslutats med ”bra resultat”.
I budget 2008 finns 26,7 mnkr för vård av behandling av vuxna. Prognostiserat bokslut är
23,7 mnkr. Kostnaderna har kunnats hålla nere genom stödboende för LVM-mässiga klienter
och genom familjehemsplaceringar av unga vuxna. Starten av Beroendecentrum beräknas
också ha kunnat begränsa kostnaderna. Vid intervjuerna framkommer att det skett
en markant minskning av placeringskostnaderna mellan åren 2007-2008, från 9 874 tkr till
3 122 tkr.
Jämförelser har gjorts mellan kommunens kostnader och kostnader för kommuner som
liknar Kalmar för verksamhetsområdet missbruksvård inom individ- och familjeomsorgen
(IFO), definierade i statistikdatabasen Webor. Variabler för ”liknande kommuner” är antalet
invånare totalt, standardkostnader för IFO samt andel verksamhet i egen regi. Jämförelse
har gjorts med ett snitt om en grupp av tio liknande kommuner samt med kommunerna
Östersund, Karlskrona och Falun. Material finns i sin helhet som bilaga I.
Vid jämförelsen framkommer att kostnadsutvecklingen för missbruksvården i Kalmar inneburit
en minskning fram till år 2007 då kostnaderna markant ökat. Vi kan se samma utveckling
i övriga kommuner men ökning har där kommit tidigare. År 2007 var kostnaden
för missbruksvården i kommunen drygt 10 procent högre än genomsnittskostnaden i de tio
liknande kommunerna.
Kommunens kostnader för institutionsvård för vuxna missbrukare år 2007 är väsentligt
lägre än genomsnittskostnaden för genomsnittskommunen i jämförelsen (216 mot 246
kr/invånare). Kostnaderna är lägst i gruppen. Kostnaden för öppenvård riktad till vuxna
missbrukare är högre än genomsnittskostnaden (327 mot 233 kr/invånare) vilket kan tolkas
som att satsningen på öppenvård genererar lägre kostnader för institutionsvård.
14

Jämförelsen visar ökande kostnader för institutionsvården mellan åren 2004-2006 på i genomsnitt
drygt 13 procent för att därefter öka med 45 procent till år 2007. Trots detta ligger
kommunens kostnad lägst i gruppen.
Kostnadsutvecklingen för öppenvården visar en minskning om drygt 9 procent per år mellan
2004-2006 för att därefter öka med 7 procent. Detta avviker inte markant från genomsnittsökningen
i jämförelsen.
En jämförelse har även gjort med kostnader för missbruksvården i kommunerna Halmstad,
Karskrona, Kristianstad och Växjö. Dessa samt kommentarer återfinns i bilaga II.
8.1 Bedömning
Kalmar kommun beskrivs som belastad vad gäller behov av missbruksvård. Mot denna
bakgrund bedöms den något högre kostnaden i jämförelser med kommunerna i jämförelsen
vara relevant.
Den i jämförelsen lägre kostnaderna för institutionsvård och den högre kostnaden för öppenvård
speglar styrningen mot hemmaplanslösningar. Detta samt det faktum att kostnaderna
för institutionsvård för 2008 sjunkit tolkas som att öppenvården väl tillgodoser de
behov av missbruksvård som förvaltningen möter.
9 Revisionell bedömning och svar på revisionsfrågorna
9.1 Revisionell bedömning
Granskningen visar att missbruksvården i kommunen i stort är ändamålsenlig och att den
eftersträvar den kvalitet som lagstiftning och nämndens mål anger. Vi ser vissa förbättringsmöjligheter
vad gäller målstyrning och uppföljning för att mäta enheternas effektivitet.
Nedan redovisar vi sammanfattning på våra svar.
9.2 Svar på revisionsfrågorna
Nämndens mål och uppdrag
Nämnden bedöms styra missbruksvården med övergripande mål. Dessa samt verksamhetens
egen utvärdering och erfarenheter tillsammans med nya rön inom missbruksforskningen
formar verksamhetens mål och innehåll. Verksamhetens mål bör brytas ner till
mätbara mål samt kompletteras med en strategi för hur målen ska nås, för att ytterligare
effektiviseras.
15

Verksamhet och arbetsmetoder i missbruksarbetet
De olika former av stöd som kommunen erbjuder för att motverka och behandla missbruk
speglar de mål verksamheten eftersträvar och bedöms som ändamålsenliga. De arbetsmetoder
som används bygger i stort på metoder visat sig verkningsfulla och anpassas efter de
behov av missbruksvård som finns i kommunen. Granskningen visar också att verksamheten
har en flexibilitet att anpassas efter förändringar.
Samverkan med landstinget
Samverkan mellan kommunens missbruksvård och Kalmar läns landsting står i en förändring
i och med start av det gemensamma Beroendecentrumet. Detta bedöms kunna förbättra
brister i samverkan som granskningen visat genom att en samverkansstruktur, samsyn
liksom en helhetssyn på klienten kan uppnås.
I granskningen framkommer att kommunen ibland övertar landstingets ansvar för avgiftning,
vilket vi ställer oss kritiska mot.
Granskning av riktlinjer, rutiner
Vi bedömer att det finns rutiner som ger stöd för väsentliga delar av verksamheten. Även
de nationella riktlinjerna tillämpas.
Metoder för uppföljning och utvärdering
Granskningen visar att det finns metoder för uppföljning på olika nivåer och för de olika
verksamheterna. Uppföljning görs såväl vad gäller övergripande måluppfyllelse, budget,
hur de olika verksamheterna lyckas som i de enskilda ärendena.
Utfall i enskilda ärenden bör samlas systematiskt för att tillvarata en generell bild av enheternas
effektivitet.
Jämförelser med liknande kommuner
Vid kostnadsjämförelser med liknande kommuner framkommer en högre kostnadsnivå i
Kalmar. Detta bedöms som relevant med tanke på en belastad missbrukssituation i kommunen.
Genusperspektivet
Granskningen visar att ett genusperspektiv finns i planering och uppföljning av verksamheten.
Reflexioner och kunskap om mäns respektive kvinnors missbruk har medfört anpassning
av verksamheten vilket bland annat lett till att det finns en öppenvårdverksamhet som specifikt
riktas till kvinnor.
16

Bilaga I
Kostnader i kronor/invånare för missbruksvården vuxna i
kommunerna Kalmar, Falun, Karlskrona, Östersund samt
genomsnittskostnaden för tio kommuner med liknande IFO-struktur
som Kalmar under året 2003 – 2007.
Missbrukvård vuxna totalt
Kostnader för vård och stöd som socialtjänsten ger till vuxna missbrukare i form av institutionsvård,
familjehemsvård eller olika öppenvårdsinsatser.
2003 2004 2005 2006 2007
Missbrukarvård vuxna, kr/inv Kalmar 496 481 480 456 543
Likn. Kalmar 408 401 390 447 493
Falun 416 481 468 522 614
Karlskrona 486 458 374 386 405
Östersund 550 587 534 543 689
Missbruksvård för vuxna, totalt - kr/inv
kr/inv
800
700
600
500
400
300
200
100
Kalmar
Likn. Kalmar
Falun
Karlskrona
Östersund
2003 2004 2005 2006 2007
år
1

Institutionsvård vuxna missbrukare
Vård, behandling, arbete, arbetsträning etc. enligt LVM eller SoL i kombination med
dygnet-runtvistelse i utredningshem, motivationshem, behandlingshem och arbetskollektiv
ingår här.
Till dessa vårdformer räknas också andra typer av hem som till exempel familjehem,
inackorderingshem, härbärgen och liknande med HVB-tillstånd där vård och boende
bedrivs dygnet runt.
2003 2004 2005 2006 2007
Inst vård vuxna missbr Kalmar 181 116 134 149 216
Likn.
Kalmar 230 211 186 220 246
Falun 216 254 176 174 270
Karlskrona 296 279 204 221 230
Östersund 426 439 325 334 466
institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv
kr/inv
500
400
300
200
100
Kalmar
Likn. Kalmar, Ind. o
fam.omsorg
Falun
Karlskrona
2003 2004 2005 2006 2007
Östersund
år
2

Övriga öppna insatser vuxna missbrukare
Bistånd som avser boende och annan öppen vård för vuxna missbrukare.
Gäller såväl individuellt behovsprövad öppen vård som sådana öppna insatser som ej är
individuellt behovsprövade.
2003 2004 2005 2006 2007
Övr öppna ins vuxna missbr Kalmar 315 365 345 306 327
Likn.
Kalmar 168 180 190 213 233
Falun 206 227 291 347 343
Karlskrona 190 179 170 165 174
Östersund 96 92 156 170 189
Öppna insatser, vuxna missbruk, kr/inv
kr/inv
400
350
300
250
200
150
100
50
Kalmar
Likn. Kalmar, Ind. o
fam.omsorg
Falun
Karlskrona
2003 2004 2005 2006 2007
år
Östersund
3

Bilaga II.
Kostnader i kronor/invånare för missbruksvården för vuxna totalt i
kommunerna Kalmar, Halmstad, Karlskrona, Kristianstad och Växjö
under åren 2003 – 2007.
2003 2004 2005 2006 2007
Missbr vård för vuxna, kr/inv Kalmar 496 481 480 456 543
Halmstad 519 426 327 432 385
Karlskrona 486 458 374 386 405
Kristianstad 285 319 315 383 390
Växjö 434 396 365 417 436
Missbruksvård för vuxna (tot) kr/inv
600
kr
500
400
300
200
100
Kalmar
Halmstad
Karlskrona
Kristianstad
Växjö
2003 2004 2005 2006 2007
år
Diagrammet visar att kostnaderna för kommunerna i regel sänktes fram till år 2005 för att
därefter stiga markant. Kostnaderna i Kalmar fortsatta dock att minska fram till 2006 då
vändningen skedde och kostnaderna steg markant. Kostnadsökningen mellan åren
2005-2007 varierar mellan 8 -24 %. Kalmars ökning är 13 %.