17.03.2014 Views

Del två Så här ser vi framtiden och Mer ... - Kalmar kommun

Del två Så här ser vi framtiden och Mer ... - Kalmar kommun

Del två Så här ser vi framtiden och Mer ... - Kalmar kommun

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

2. SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN<br />

Unika <strong>Kalmar</strong><br />

foto: Jonas Lindström<br />

22<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN


KALMARs attraktionskraft bygger på det överordnade<br />

målet för all planering, nämligen att utveckla en jämställd<br />

<strong>och</strong> hållbar <strong>kommun</strong>, såväl socialt, kulturellt, ekologiskt<br />

som i ekonomiskt avseende.<br />

KALMAR är ett samspel mellan stad <strong>och</strong> land.<br />

KALMAR är generatorn i en attraktiv, hållbar <strong>och</strong> växande<br />

region runt <strong>Kalmar</strong>sund, där människor kan förverkliga<br />

sina drömmar <strong>och</strong> nå hög livskvalitet.<br />

KALMAR är det självklara navet för utbildning, arbete,<br />

boende <strong>och</strong> upplevel<strong>ser</strong> i sydöstra Sverige, känt i <strong>och</strong> en<br />

förebild för övriga landet.<br />

KALMAR är känt för sitt öppna, kreativa <strong>och</strong> kulturella<br />

klimat. Linneuniversitets etablering har varit förutsättningen<br />

för denna utveckling.<br />

KALMAR OCH KALMARSUND är åter en aktiv del av Östersjöregionen<br />

inte minst inom besöksnäringen. Framgångsnyckeln<br />

har varit <strong>och</strong> är att förvalta <strong>och</strong> utveckla<br />

våra unika värden <strong>och</strong> resur<strong>ser</strong>.<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

23


SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN<br />

GER MODERN STADSUTVECKLING<br />

Människans behov <strong>och</strong> levnadsförutsättningar är<br />

utgångspunkten i översiktsplanen. För att kunna<br />

uppfylla detta ba<strong>ser</strong>as stadsplaneringsarbetet på en<br />

värdeba<strong>ser</strong>ad stadsbyggnadsmodell (se figur nedan).<br />

Det är den mentala bilden, om hur verkligheten <strong>ser</strong><br />

ut, som styr om en tanke eller förslag uppfattas intressant,<br />

möjligt eller önskvärt att genomföra.<br />

24<br />

foto: Jan Magnusson<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

<strong>Så</strong> <strong>här</strong> <strong>ser</strong> <strong>vi</strong> <strong>framtiden</strong><br />

VÄRDEBASERAD STADSBYGGNAD<br />

översiktsplan<br />

strategier<br />

ledstjärnor<br />

<strong>vi</strong>sion<br />

<strong>Kalmar</strong><br />

på djupet<br />

modell för värdeba<strong>ser</strong>ad<br />

stadsutveckling<br />

»DET FINNS INGEN OBJEKTIV<br />

STADSBYGGNAD. DET FINNS<br />

ENBART VÄRDEBASERAD<br />

STADSBYGGNAD«<br />

Eva Dalman, arkitekt<br />

ur Arkitekten nr 8 2012


TRE LEDSTJÄRNOR FÖR<br />

ETT UNIKT KALMAR<br />

I översiktsplanen dras riktlinjer upp hur <strong>och</strong> var <strong>kommun</strong>en ska växa <strong>och</strong><br />

utvecklas. Unika <strong>Kalmar</strong> når <strong>vi</strong> genom de tre ledstjärnorna, <strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund,<br />

<strong>Mer</strong> Möre <strong>och</strong> <strong>Mer</strong> stadsliv. Till ledstjärnorna är fem strategier kopplade för<br />

att bidra till <strong>kommun</strong>ens mål om en jämställd <strong>och</strong> hållbar utveckling. Ledstjärnorna<br />

<strong>och</strong> strategierna ska genomsyra <strong>kommun</strong>ens planeringsverksamhet<br />

<strong>och</strong> stämmas av i allt planeringsarbete.<br />

MER KALMARSUND<br />

innebär att sundet har fått tillbaka rollen som sammanhållande för alla som bor<br />

<strong>här</strong> <strong>och</strong> är ett samlande identitetsbegrepp. Samarbete finns över <strong>kommun</strong>grän<strong>ser</strong>na<br />

<strong>och</strong> har skapat en gemensam konkurrenskraftig identitet.<br />

UNIKA FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

Det geografiska läget i Östersjön med tre kuster<br />

I <strong>Kalmar</strong>sundsregionen finns tre kuster:<br />

fastlandskusten samt Ölands östra <strong>och</strong> västra<br />

kust. Regionen ligger centralt runt Östersjön.<br />

MER MÖRE<br />

innebär att <strong>kommun</strong>ens landsbygd identifierar sig med begreppet Möre. Hela<br />

<strong>kommun</strong>en växer invånarmässigt <strong>och</strong> Möre är ett av <strong>Kalmar</strong>sunds spännande<br />

besöksmål. Många <strong>vi</strong>ll bo <strong>och</strong> arbeta i Möre <strong>och</strong> dess natur- <strong>och</strong> kulturmiljöer<br />

är en tillgång för alla invånares livskvalitet som resurs för rekreation <strong>och</strong> fritid.<br />

MER STADSLIV<br />

innebär att staden har utvecklats till en inbjudande demokratisk mötesplats.<br />

Den växer på ett sätt som gör den än mer attraktiv genom att erbjuda ett<br />

stort <strong>och</strong> brett utbud av akti<strong>vi</strong>teter, boenden <strong>och</strong> jobb. <strong>Kalmar</strong> är känt som ett<br />

kulturellt, spännande <strong>och</strong> internationellt besöksmål. Stadmiljön bjuder in till,<br />

för såväl den lokala befolkningen som besökare, att aktivt användas. En <strong>vi</strong>ktig<br />

konsekvens är en tryggare stad <strong>och</strong> mer integrerade plat<strong>ser</strong> där människor möts<br />

som jämlikar <strong>och</strong> där alla känner sig välkomna.<br />

Staden <strong>och</strong> sundets unika kulturhistoria<br />

<strong>Kalmar</strong>sund <strong>och</strong> staden <strong>Kalmar</strong> har en rik <strong>och</strong><br />

komplex kulturhistoria som är präglad av<br />

internationella, nationella, regionala <strong>och</strong> lokala<br />

händel<strong>ser</strong> under alla tider.<br />

<strong>Kalmar</strong>sunds unika landskap<br />

Sundet <strong>och</strong> åsarna gör vårt landskap unikt.<br />

Regionen ligger i växtzon 1 samt ligger i topp<br />

med flest soltimmar i Sverige. Därmed kan<br />

regionen sägas vara Sveriges Provence.<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

<strong>Så</strong> <strong>här</strong> <strong>ser</strong> <strong>vi</strong> <strong>framtiden</strong> 25


SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN<br />

FEM STRATEGIER FÖR ÖKAD<br />

ATTRAKTIVITET OCH TILLVÄXT<br />

1. FLER SKA FÅ CHANSEN ATT BO OCH ARBETA VID KALMARSUND<br />

2. LINNÉUNIVERSITETET ÄR EN KREATIV DRIVKRAFT FÖR<br />

NÄRINGSLIVET I HELA REGIONEN<br />

3. KALMAR ÄR REGIONCENTRA FÖR 160 000 MÄNNISKOR<br />

4. LIVSKVALITETEN ÄR HÖG VID KALMARSUND<br />

5. KALMARSUND ÄR TURIST- OCH BESÖKSREGION<br />

MED INTERNATIONELL DRAGNINGSKRAFT<br />

foto: White Arkitekter<br />

Jonas Lindström<br />

Jan Magnusson<br />

Malin Gustavsson<br />

Jonas Lindström<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

26 <strong>Så</strong> <strong>här</strong> <strong>ser</strong> <strong>vi</strong> <strong>framtiden</strong>


foto: White Arkitekter<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

<strong>Så</strong> <strong>här</strong> <strong>ser</strong> <strong>vi</strong> <strong>framtiden</strong><br />

27


SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN fem<br />

strategier för ökad attrakti<strong>vi</strong>tet <strong>och</strong> tillväxt<br />

1. FLER SKA FÅ CHANSEN ATT BO<br />

OCH ARBETA VID KALMARSUND<br />

<strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> <strong>Kalmar</strong>sund är känt för sina unika värden i övriga<br />

Sverige men även i andra länder <strong>och</strong> är därmed attraktivt för<br />

fler boende, besökare <strong>och</strong> företag. Fler invånare leder till fler<br />

idéer, nya företag <strong>och</strong> fler arbetstillfällen. En positiv utvecklingsspiral<br />

ger alltså fler invånare i <strong>kommun</strong>en såväl som i hela<br />

regionen. Särskilt fokus finns på att <strong>Kalmar</strong> är det självklara<br />

valet för de personer som är i början av sina yrkesliv eller de<br />

som har flyttat <strong>här</strong>ifrån, för att exempel<strong>vi</strong>s studera på annan<br />

ort, åter ska välja <strong>Kalmar</strong> efter studierna.<br />

REGIONALA FLYTTUNDER-<br />

SÖKNINGAR VISAR ATT HUVUD-<br />

SKÄLEN FÖR ATT FLYTTA TILL<br />

REGIONEN ÄR STUDIER, FÖLJT<br />

AV ARBETE OCH FÖRBÄTTRAD<br />

LIVSKVALITET<br />

Alla dessa tre motiv kan <strong>Kalmar</strong> starkt svara upp till. Linnéuniversitetet<br />

är därmed den <strong>vi</strong>ktigaste magneten för att få<br />

fler personer att flytta hit, att nya företag startas <strong>och</strong> att våra<br />

befintliga företag kan utvecklas. Förutsättningar som ger företag<br />

<strong>och</strong> universitetet möjlighet att utvecklas är prioriterade.<br />

<strong>Kalmar</strong> är regioncentra för <strong>Kalmar</strong>sunds utbildnings- <strong>och</strong><br />

arbetsmarknad.<br />

BOSTÄDER FÖR ALLA BEHOV OCH ÖNSKEMÅL<br />

Det är brist på bostäder i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> <strong>och</strong> det gäller<br />

framförallt små bostäder. Det behövs fler hyresrätter i <strong>kommun</strong>en.<br />

Fokus ligger särskilt på unga, studenter <strong>och</strong> äldre i<br />

bostadsförsörjningen. Planberedskapen för nya bostäder är<br />

hög <strong>och</strong> ny byggnation är blandad när det gäller hustyper,<br />

storlekar <strong>och</strong> upplåtelseformer. Alla ska kunna hitta en bostad<br />

som passar de egna behoven oavsett skede i livet. Ett<br />

blandat bestånd motverkar också boendesegregation. För att<br />

hushålla med mark- <strong>och</strong> naturresur<strong>ser</strong> bör <strong>vi</strong> bygga i befintliga<br />

områden där infrastruktur redan finns. Genom att bygga i<br />

kollektivtrafiknära lägen främjas den miljömässiga hållbarheten.<br />

Konsekven<strong>ser</strong> av bedömda klimatförändringar beaktas.<br />

foto: Jan Magnusson<br />

300 000 INVÅNARE I EN NY<br />

ARBETSMARKNADSREGION<br />

En större arbetsmarknadsregion leder till mindre sårbarhet<br />

om konjunkturen går ner. Därför är en större arbetsmarknad<br />

för både k<strong>vi</strong>nnor <strong>och</strong> män <strong>vi</strong>ktigt för att stärka <strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong><br />

<strong>Kalmar</strong>sund. Det ska vara möjligt att bo i <strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> arbeta<br />

i andra <strong>kommun</strong>er eller omvänt. Med en regionförstoring<br />

kan människor lättare hitta nya arbeten <strong>och</strong> företagen hitta<br />

rätt kompetens. För att skapa möjligheter för en gemensam<br />

arbetsmarknad för 300 000 personer måste restiden från <strong>Kalmar</strong><br />

till respektive Växjö, Oskarshamn <strong>och</strong> Karlskrona vara<br />

högst en timme. Det kräver en snabb, effektiv <strong>och</strong> miljövänlig<br />

kollektivtrafik. Bra <strong>kommun</strong>ikationer är också <strong>vi</strong>ktigt för<br />

att besöksnäringen ska kunna utvecklas.<br />

28<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

<strong>Så</strong> <strong>här</strong> <strong>ser</strong> <strong>vi</strong> <strong>framtiden</strong>


2. LINNÉUNIVERSITETET ÄR EN<br />

KREATIV DRIVKRAFT FÖR NÄRINGSLIVET<br />

I HELA REGIONEN<br />

Linnéuniversitetet är Sveriges sjätte största lärosäte. Ett unikt näringsliv<br />

ba<strong>ser</strong>at på universitetets profil såväl som att universitetet<br />

har ett utbildningsutbud matchande det regionala näringslivets<br />

behov ger maximal utdelning. Det ger en student ett starkt motiv<br />

till att stanna i regionen efter avslutade studier. Universitetet<br />

<strong>och</strong> näringslivet kan också knytas ihop genom att fler studenter<br />

gör examensarbeten eller praktik i regionens företag.<br />

<strong>Kalmar</strong> är en stark företagsregion med hög framtidstro <strong>och</strong><br />

gott företagsklimat. Entreprenörskap <strong>och</strong> företagande stimuleras,<br />

<strong>vi</strong>lket förmedlar att regionen är öppen för nya idéer <strong>och</strong><br />

innovationer. Samarbetet mellan <strong>kommun</strong>, näringsliv <strong>och</strong><br />

universitetet ska ständigt stärkas <strong>och</strong> utvecklas för att bättre ta<br />

tillvara den kunskap som genereras <strong>här</strong>.<br />

foto: Malin Gustavsson<br />

3. KALMAR ÄR REGIONCENTRA<br />

FÖR 160 000 MÄNNISKOR<br />

Idén om regionförstoring är stark <strong>och</strong> för att kunna möta<br />

en sådan utveckling är tanken att <strong>kommun</strong>en blir en del av<br />

<strong>Kalmar</strong>sund för att göra sig intressant i en sydsvensk region.<br />

En utökad arbetsmarknadsregion gynnar alla i <strong>Kalmar</strong>sundsregionen.<br />

För människor som bor i andra <strong>kommun</strong>er <strong>vi</strong>d<br />

<strong>Kalmar</strong>sund är det självklart att åka till <strong>Kalmar</strong> för att nå det<br />

stora utbudet av handel, kultur, nöje <strong>och</strong> idrott. En utökad<br />

<strong>och</strong> attraktivare stadskärna är den huvudsakliga anledningen.<br />

Fler spännande <strong>och</strong> stimulerande mötesplat<strong>ser</strong> <strong>och</strong> hållbara<br />

trafiklösningar är <strong>vi</strong>ktiga delar för att utveckla en modern <strong>och</strong><br />

efterfrågad stadskvalitet. Näringslivet i staden skapar flöden av<br />

människor <strong>och</strong> bra möjligheter att utvecklas. Ett brett kultur<strong>och</strong><br />

idrottsliv är <strong>vi</strong>ktigt för att invånare i alla åldersgrupper ska<br />

trivas <strong>och</strong> må bra. Då skapas möten mellan olika människor<br />

vars vägar annars aldrig hade korsats. Det är väsentligt med en<br />

levande kulturell infrastruktur, alltså utbud <strong>och</strong> nätverk inom<br />

utbildning, stödsystem, institutioner <strong>och</strong> organisationer samt<br />

goda möjligheter för utveckling av personliga nätverk inom<br />

kultur, utbildning <strong>och</strong> kreativa näringar. Det är en förutsättning<br />

för att skapa det kreativa samhällsklimat som är <strong>vi</strong>ktigt i<br />

en universitetsstad.<br />

<strong>Kalmar</strong> har sedan staden grundades varit ett handelscentrum.<br />

I <strong>och</strong> med IKEA:s etablering i nuvarande Hansa City 2006<br />

stärktes <strong>Kalmar</strong>s historiska roll som handelsstad i regionen.<br />

Utmaningen är att fortsätta stadens utveckling som regional<br />

knutpunkt för handel i kombination med evenemang <strong>och</strong><br />

upplevel<strong>ser</strong>. Handeln i <strong>Kalmar</strong> fungerar som en motor för hela<br />

regionen <strong>och</strong> det finns ett rikt utbud av fackhandel <strong>och</strong> affärskedjor<br />

som attraherar kunder från ett mycket stort område,<br />

men även lokal handel <strong>och</strong> <strong>ser</strong><strong>vi</strong>ce som underlättar ett bra vardagsliv<br />

för <strong>kommun</strong>invånarna.<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

<strong>Så</strong> <strong>här</strong> <strong>ser</strong> <strong>vi</strong> <strong>framtiden</strong> 29


SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN fem<br />

strategier för ökad attrakti<strong>vi</strong>tet <strong>och</strong> tillväxt<br />

4. LIVSKVALITETETEN ÄR HÖG<br />

VID KALMARSUND<br />

Vardagslivet är enkelt i <strong>Kalmar</strong>. Du hittar det sättet att bo på<br />

som du själv <strong>vi</strong>ll <strong>och</strong> det arbete som du önskar. Det finns bra<br />

skolor som utgår från barnens perspektiv. Det ska vara enkelt<br />

att ta sig från bostaden till skolan eller arbetet men också till<br />

andra akti<strong>vi</strong>teter. Styrkan är det stora utbudet av utbildning,<br />

arbete, <strong>ser</strong><strong>vi</strong>ce, kultur, idrott <strong>och</strong> grönområden i den medelstora<br />

stadens skala med korta avstånd till allt.<br />

VÅR STYRKA ÄR DET STORA UTBUDET<br />

AV UTBILDNING, ARBETE, KULTUR,<br />

IDROTT OCH GRÖNOMRÅDEN I DEN<br />

MEDELSTORA STADENS SKALA<br />

MED KORTA AVSTÅND TILL ALLT<br />

SJÄLVKLARHET ATT LEVA JÄMSTÄLLDA LIV<br />

Jämställdheten stärks genom att nya bostäder, verksamheter<br />

<strong>och</strong> samhälls<strong>ser</strong><strong>vi</strong>ce planeras nära knutpunkter för kollektivtrafiken.<br />

Det ökar förutsättningarna för att familjer ska kunna<br />

dela på ansvaret i hemarbetet även när man pendlar. Detta<br />

möjliggör också att minska bilberoendet. Om den fysiska miljön<br />

är tillgänglig <strong>och</strong> attraktiv är fler människor i rörelse <strong>och</strong><br />

miljön upplevs roligare <strong>och</strong> tryggare. Bra belysning <strong>och</strong> fri sikt<br />

på entréer, gång- <strong>och</strong> cykelvägar, hållplat<strong>ser</strong> <strong>och</strong> parkeringar<br />

ökar den upplevda tryggheten <strong>och</strong> därmed förutsättningarna<br />

för att både flickor <strong>och</strong> pojkar, k<strong>vi</strong>nnor <strong>och</strong> män <strong>vi</strong>ll <strong>och</strong> vågar<br />

röra sig utomhus oavsett tid på dygnet.<br />

JÄMSTÄLLDHETEN STÄRKS GENOM ATT<br />

NYA BOSTÄDER, VERKSAMHETER OCH<br />

SAMHÄLLSSERVICE PLANERAS NÄRA<br />

KNUTPUNKTER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN<br />

GRÖN REGION<br />

Gröna näringar<br />

I <strong>Kalmar</strong> län har de gröna näringarna högst andel sysselsatta<br />

i Sverige. Inom <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>s grän<strong>ser</strong> ska dessa näringar<br />

lyftas fram. För varje arbetstillfälle inom jord- <strong>och</strong> skogsbruket<br />

skapas tre jobb i livsmedels- <strong>och</strong> skogsindustrin <strong>och</strong><br />

åt underleverantörer. Utifrån detta perspektiv är det <strong>vi</strong>ktigt<br />

att ytterligare utveckla samspelet mellan staden <strong>och</strong> Möre.<br />

Konsumenternas intresse för lokalproducerad <strong>och</strong> ekologiska<br />

produkter växer stadigt.<br />

Regeringens mål är att till år 2020 ska andelen certifierad ekologisk<br />

odling vara minst 20 procent av jordbruksmarken. Skogen<br />

kan ge förnyelsebar energi. De gröna näringarna skapar även<br />

en ljus framtid för landsbygdens turism- <strong>och</strong> fritidsmöjligheter,<br />

med mellan<strong>kommun</strong>ala samverkansmöjligheter för vandringsleder,<br />

cykel, kanot <strong>och</strong> ridning. Möres landskap med slingrande<br />

vägar är också mycket attraktivt för att åka motorcykel.<br />

Tanken med en grön region som utgångspunkt är att utveckla<br />

ett hållbart transportsystem. En annan positiv konsekvens med<br />

perspektivet grön region är att energiförbrukningen kan effekti<strong>vi</strong><strong>ser</strong>as<br />

<strong>och</strong> bidra med alternativ till fossilbränsle. Ökad självförsörjning<br />

genom exempel<strong>vi</strong>s <strong>vi</strong>ndkraft, kraftvärme <strong>och</strong> biogas<br />

ger minskat beroende av fossila bränslen <strong>och</strong> mindre utsläpp<br />

till <strong>Kalmar</strong>sund <strong>och</strong> Östersjön. Bästa sättet är att utveckla samverkan<br />

mellan starka aktörer där <strong>kommun</strong>en ska vara drivande<br />

för att klara målet om en fossilbränslefri region senast år 2030.<br />

REGIONEN HAR UTMÄRKTA<br />

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT<br />

UTVECKLA ALTERNATIVA<br />

ENERGISLAG SOM KAN<br />

SAMMANFATTAS SOL, VIND<br />

OCH VATTEN<br />

30<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

<strong>Så</strong> <strong>här</strong> <strong>ser</strong> <strong>vi</strong> <strong>framtiden</strong>


<strong>Kalmar</strong>sund som en utpräglad grön region kan vara en stark<br />

konkurrensfördel mot andra regioner i Sverige när det gäller<br />

att locka företag att etablera sig eller bli valet som bostadsplats.<br />

Fler näringar beskrivs i <strong>Kalmar</strong>sundsavsnittet under<br />

<strong>Kalmar</strong>sunds rika näringslivsträds fem huvudgrenar<br />

Grönare resor<br />

Förbättrade möjligheter att gå <strong>och</strong> cykla kombinerat med en<br />

attraktiv kollektivtrafik gör att bilresandet inom <strong>och</strong> mellan<br />

stadens delar <strong>och</strong> <strong>kommun</strong>ens <strong>ser</strong><strong>vi</strong>ceorter kan minskas.<br />

DET MÄRKS ATT KALMAR<br />

LIGGER VID KALMARSUND<br />

Kust<strong>kommun</strong>en <strong>Kalmar</strong>s goda livsmiljö är beroende av ett<br />

friskt <strong>Kalmar</strong>sund <strong>och</strong> en levande Östersjö. Vattnet ska vara<br />

så rent att det går att bada <strong>och</strong> vara en bra miljö för vattenlevande<br />

arter att leva i.<br />

OAVSETT ÅLDER,<br />

BAKGRUND OCH OM<br />

MAN BOR FYSISKT<br />

NÄRA VATTNET ELLER<br />

INTE, SKA ALLA<br />

UPPLEVA ATT DET ÄR<br />

NÄRA TILL DET<br />

Ny bebyggelse planeras med utgångspunkt från kommande<br />

klimatförändringar. Vattendirektivet uppfylls. Dagvatten tas<br />

omhand <strong>och</strong> <strong>vi</strong>d behov renas innan det hamnar i vattendrag<br />

<strong>och</strong> kustvatten. Kommunen arbetar <strong>vi</strong>dare med grund-, yt- <strong>och</strong><br />

kustvatten för att skapa en tydlig bild av vattensituationen <strong>och</strong><br />

<strong>vi</strong>lka åtgärder som kommer att behövas för ett friskare vatten.<br />

<strong>Kalmar</strong>s läge <strong>vi</strong>d <strong>Kalmar</strong>sund är en boendekvalitet som kommer<br />

alla till godo. Oavsett ålder, bakgrund <strong>och</strong> om man bor<br />

fysiskt nära vattnet eller inte, ska alla uppleva att <strong>Kalmar</strong> är en<br />

kust<strong>kommun</strong>. Genom nya, eller stärkta befintliga, väst - östliga<br />

kopplingar mot <strong>Kalmar</strong>sund knyts bostäder <strong>och</strong> verksamheter<br />

bättre till kusten, något som även binder ihop andra målpunkter<br />

på vägen. Stadens <strong>och</strong> Möres kustområde erbjuder ett brett<br />

<strong>och</strong> varierat utbud för alla, såsom bad, båtbryggor, strövområden<br />

samt ett varierat natur- <strong>och</strong> kulturlandskap.<br />

5. KALMARSUND ÄR TURIST-<br />

OCH BESÖKSREGION MED<br />

INTERNATIONELL DRAGNINGSKRAFT<br />

Besöksnäringen är en lokal <strong>och</strong> regional styrka som utvecklas<br />

till att vara ännu mer lockande under alla årstider. <strong>Kalmar</strong>sund<br />

är ett av Sveriges mest attraktiva besöksmål <strong>och</strong> en självklar <strong>och</strong><br />

<strong>vi</strong>ktig mötesplats i Östersjöregionen för såväl privatpersoner,<br />

organisationer <strong>och</strong> företag. Tillsammans med Glasriket <strong>och</strong><br />

Öland kan utbudet av upplevel<strong>ser</strong> stärkas. <strong>Kalmar</strong> stads unika<br />

kulturhistoria kan lyftas fram ännu tydligare. Det unika eklandskapet<br />

marknadsförs nationellt <strong>och</strong> internationellt gemensamt<br />

med grann<strong>kommun</strong>erna. Den satsningen blir också ögonöppnaren<br />

för Möres andra kvaliteter. Möre blir ett starkt bidrag till<br />

<strong>Kalmar</strong>sunds höga attraktion som turist- <strong>och</strong> besöksregion.<br />

Sambanden <strong>och</strong> närheten till Astrid Lindgrens värld, de <strong>två</strong><br />

världsarven Ölands odlingslandskap <strong>och</strong> Örlogsstaden Karlskrona<br />

lyfts fram som ett gemensamt besöksmål. Den historiska<br />

segelbara kusten från Blekinge skärgård genom <strong>Kalmar</strong>sund <strong>och</strong><br />

norrut mot Tjust-, Gryts- <strong>och</strong> St Anna skärgårdar alternativt<br />

<strong>vi</strong>a Visby <strong>och</strong> Gotland till Stockholms skärgård lyfts fram <strong>och</strong><br />

utvecklas till en sevärdhet <strong>och</strong> upplevelse av mycket hög internationell<br />

nivå. Potentialen finns för att området kan utvecklas<br />

till Sveriges internationellt mest konkurrensstarka turistregion.<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

<strong>Så</strong> <strong>här</strong> <strong>ser</strong> <strong>vi</strong> <strong>framtiden</strong> 31


3. MER KALMARSUND<br />

så <strong>här</strong> utvecklar <strong>vi</strong> <strong>Kalmar</strong>sund – mellan<strong>kommun</strong>ala frågor<br />

NATIONELLT KÄNT KUSTMILJÖARBETE PÅGÅR<br />

MED BRED FÖRANKRING I KOMMUNERNA<br />

RUNT SUNDET, DÄR ALLA JOBBAR MED FOKUS<br />

PÅ FYSISKA ÅTGÄRDER<br />

32<br />

foto: Malin Gustavsson<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN


ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

33


MER KALMARSUND<br />

SÅ HÄR STÄRKER & UTVECKLAR VI<br />

REGIONEN RUNT KALMARSUND<br />

Visionen <strong>och</strong> målen i RUS 2030, Regionala utvecklingsstrategi för <strong>Kalmar</strong> län genomsyrar<br />

översiktsplanen. Exempel<strong>vi</strong>s finns <strong>här</strong> mål om att antalet arbetsmarknadsregioner som<br />

länet berörs av ska minska till <strong>två</strong>, bland annat genom satsningar på kollektivtrafiken,<br />

andelen gods som går <strong>vi</strong>a tåg <strong>och</strong> båt ska öka <strong>och</strong> från flygplatsen i <strong>Kalmar</strong> kan man flyga<br />

över dagen till flera av de större europeiska städerna.<br />

<strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> Oskarshamn är idag huvudorter för var sin lokal arbetsmarknad. 1 Genom<br />

samverkan <strong>och</strong> förbättrade <strong>kommun</strong>ikationer mellan <strong>kommun</strong>erna kan <strong>vi</strong> erbjuda våra<br />

invånare goda inkomstmöjligheter <strong>och</strong> bra samhälls<strong>ser</strong><strong>vi</strong>ce. <strong>Kalmar</strong>sund är den geografiska<br />

identitet som knyter samman Öland med södra delen av Smålandskusten <strong>och</strong><br />

inlands<strong>kommun</strong>er till en funktionell arbetsmarknad.<br />

FÖR ATT BLI MER KONKURRENSKRAFTIGA SAMARBETAR VI ÖVER<br />

KOMMUNGRÄNSERNA I EN GEOGRAFI SOM GER EN POSITIV<br />

GEMENSAM IDENTITET OCH SOM INTE ÄR BEROENDE AV FRAMTIDA<br />

REGIONINDELNINGAR. KALMARSUND ÄR DENNA IDENTITET<br />

Ett mål är att verka för att <strong>Kalmar</strong>s <strong>och</strong> Oskarshamns arbetsmarknader blir en gemensam.<br />

Ju fler människor desto bättre är förmågan till förnyelse <strong>och</strong> innovation, <strong>vi</strong>lket innebär<br />

starkare humankapital. Av den anledningen arbetar <strong>vi</strong> för att sydöstra Sverige ska utgöra<br />

en enda arbetsmarknad för cirka 300 000 invånare med <strong>Kalmar</strong>, Växjö <strong>och</strong> Karlskrona<br />

som samverkande regioncentra.<br />

FLYGPLATSEN HAR ETT UNIKT STRATEGISKT LÄGE CENTRALT<br />

I STADEN MED NÄRHET TILL BÅDE JÄRNVÄGEN OCH E22<br />

<strong>Kalmar</strong> Öland Airport ska ytterligare stärkas som sydöstra Sveriges <strong>vi</strong>ktigaste <strong>kommun</strong>ikationscentrum.<br />

Flyget har stor betydelse för såväl nationella som internationella förbindel<strong>ser</strong>.<br />

Näringslivet <strong>och</strong> universitetet efterfrågar goda förbindel<strong>ser</strong> med våra storstäder <strong>och</strong><br />

kontinenten. Flyget har också en betydande roll för <strong>Kalmar</strong>sundsregionens besöksnäring.<br />

Flygplatsen har ett unikt strategiskt läge centralt i staden med närhet till både järnvägen<br />

<strong>och</strong> E22. Kommunens ambition är att knyta samman de olika trafikslagen i området <strong>och</strong><br />

skapa ett starkt nav för hela regionens långväga resebehov.<br />

REGIONENS VATTENFÖRSÖRJNING<br />

Vattenfrågorna är <strong>vi</strong>ktiga mellan<strong>kommun</strong>ala frågor. <strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> Nybro <strong>kommun</strong>ers huvudvattentäkter<br />

finns i Nybroåsen. I regionen finns nationellt känt kustmiljöarbete i form<br />

av <strong>Kalmar</strong>sundskommissionen som arbetar konkret för att förbättra vattenkvaliteten i <strong>Kalmar</strong>sund.<br />

Läs mer om vatten i avsnittet om Allmänna intressen samt i MKB:n.<br />

VISIONEN I REGIONALA<br />

UTVECKLINGSSTRATEGIN<br />

Genom tillgänglighet, mångfald <strong>och</strong><br />

rätt kompetens ska <strong>Kalmar</strong>regionen<br />

vara en av Östersjöregionens mest<br />

attraktiva <strong>och</strong> innovativa plat<strong>ser</strong> för<br />

invånare, näringsliv <strong>och</strong> besökare.<br />

3 FOKUS-<br />

OMRÅDEN<br />

Sundet får tillbaka<br />

rollen som sammanhållande<br />

för alla som<br />

bor <strong>här</strong>.<br />

Hela området<br />

definieras av<br />

det samlande<br />

begreppet<br />

»<strong>Kalmar</strong>sund«<br />

på samma sätt<br />

som begreppen<br />

Österlen,<br />

Höga kusten <strong>och</strong><br />

Öresund gör för sina respektive<br />

regioner.<br />

<strong>Kalmar</strong>sund en<br />

arbetsmarknad.<br />

1 I <strong>Kalmar</strong>s lokala arbetsmarknad ingår Borgholm, Mörbylånga, Emmaboda, Nybro <strong>och</strong> Torsås <strong>kommun</strong>er<br />

medan Högsby <strong>och</strong> Mönsterås <strong>och</strong> Oskarshamns <strong>kommun</strong>er tillhör Oskarshamns lokala arbetsmarknad.<br />

34<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

<strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund


SÅ HÄR SER MERVÄRDENA UT<br />

UNIKT LANDSKAP<br />

MED NATURVÄRDEN PÅ INTERNATIONELL NIVÅ<br />

Världsarv <strong>och</strong> eklandskap med internationellt höga värden<br />

samt moränkust, åsar, landborg, kalksten, skärgårdar, åar <strong>och</strong><br />

sjöar är karaktärer som präglar <strong>och</strong> nyan<strong>ser</strong>ar landskapet <strong>vi</strong>d<br />

<strong>Kalmar</strong>sund <strong>och</strong> därför gör det så upplevel<strong>ser</strong>ikt. Att detta<br />

landskapsparti ligger i växtzon 1 ger förutsättningar för ett till<br />

stora delar annorlunda växt- <strong>och</strong> djurliv än i övriga Sverige.<br />

<strong>Kalmar</strong>sund är internationellt känt för sitt rika fågelliv i synnerhet<br />

södra Öland.<br />

Landskapet är till stor del odlingsmark med lövblandskogar,<br />

långsmala strandängar <strong>och</strong> vassrika <strong>vi</strong>kar. Kustslätterna i norra<br />

<strong>och</strong> södra Möre samt på Öland sätter stark prägel på området<br />

liksom läget <strong>och</strong> utblickarna över <strong>Kalmar</strong>sund <strong>och</strong> Öland. Ett<br />

par mil in på fastlandsidan tar skogsbygden <strong>vi</strong>d. Där finns bland<br />

annat ett område som kan närmast betecknas som ”urskog”.<br />

UNIKT VATTENOMRÅDE<br />

MED TRE KUSTER<br />

Ingen annan del av Sverige har så nära tillgång till tre kuster<br />

med så skiftande karaktärer. 2 Tillsammans kan därför <strong>kommun</strong>erna<br />

runt <strong>Kalmar</strong>sund erbjuda ett närmast komplett utbud<br />

av såväl naturupplevel<strong>ser</strong> som av boenden för året runt eller för<br />

fritid i ytterst attraktiva miljöer.<br />

<strong>Kalmar</strong>sunds läge i Östersjön har med sitt gynnsamma klimat<br />

stimulerat till bosättning med resultat att en rik kulturmiljö<br />

har utvecklats. Både kustens klimat <strong>och</strong> kulturmiljö har fortsatt<br />

berika regionens besöksnäring.<br />

Kommunens kuststräcka utanför staden är fortfarande förhållande<strong>vi</strong>s<br />

oexploaterad. Fritids- <strong>och</strong> permanentbebyggelsen<br />

är begränsad <strong>och</strong> samlad i mindre byar. Dessa naturmiljöer<br />

är unika <strong>och</strong> kan bara upplevas på ostkusten. Det är <strong>vi</strong>ktigt<br />

att både bevara <strong>och</strong> göra tillgängligt, för såväl boende som<br />

besökare, att få uppleva denna mycket speciella strandmiljö<br />

med ekhagar, strandängar, rikt fågelliv, kulturmiljöer <strong>och</strong> historiska<br />

plat<strong>ser</strong>. <strong>Kalmar</strong>sundsleden kan vara utgångspunkten<br />

för denna utveckling. Naturkänslan är mycket stark <strong>här</strong>, extra<br />

rikt kan det vara att få uppleva detta från vattnet. Kuststräck-<br />

2. Läs mer om Tre <strong>och</strong> Fem kuster på sidan 7<br />

an med sin variation av låg moränkust i söder <strong>och</strong> skärgård<br />

med skogsklädda öar i norra delen, är i sin helhet av riksintresse<br />

för natur- <strong>och</strong> kulturmiljövården.<br />

Sundet är en <strong>vi</strong>ktig farled för kustsjöfarten, <strong>vi</strong>lken ska kunna<br />

fortsätta <strong>och</strong> utvecklas i samspel med friluftslivets intressen<br />

både på land <strong>och</strong> i vattnet.<br />

UNIK KULTURHISTORIA<br />

MED KULTURVÄRDEN PÅ INTERNATIONELL NIVÅ<br />

Världsklass är rätt benämning på <strong>Kalmar</strong>sundstrion Kronan,<br />

Mars <strong>och</strong> Svärdet. Den bildar en oslagbar världskvartett tillsammans<br />

med regalskeppet Vasa. Mars byggdes i <strong>Kalmar</strong> på<br />

1560-talet <strong>och</strong> var den tidens mest imponerade skepp på Östersjön.<br />

Även skeppet Elefanten, som ligger på botten nära kusten<br />

där Mars byggdes, är från samma tid. Cirka 100 år senare, under<br />

stormaktstiden, <strong>här</strong>stammar skeppen Nyckeln, Kronan <strong>och</strong><br />

Svärdet. Sundets militära marina historia är enastående med<br />

skeppsbyggeri <strong>och</strong> stora sjöslag såväl i sundet som på Ölands<br />

östra sida. Men även den ci<strong>vi</strong>la varvsepoken utmärker sig. Från<br />

Figeholm i norr till Bergkvara i söder trängdes såväl små som<br />

stora skeppsvarv efter <strong>Kalmar</strong>sundskusten <strong>och</strong> även på några<br />

plat<strong>ser</strong> på Öland. Denna speciella epok har getts namnet ”Skutriket”.<br />

Handelsfartygen var många <strong>och</strong> av alla slag. Sjöfarten var<br />

särskilt livlig längs den Svenska kusten under 1800-talets senare<br />

del. Handeln nådde även ut i Östersjöområdet <strong>och</strong> världen.<br />

Östersjön hade mycket stor betydelse för världshandeln långt i<br />

på 1900-talet <strong>och</strong> <strong>Kalmar</strong>sund hade sin roll i detta.<br />

<strong>Kalmar</strong>sund har varit befolkat sedan istiden upphörde <strong>och</strong> har<br />

närmast kontinuerligt haft internationella kontakter <strong>vi</strong>da omkring.<br />

Järnåldern på Öland är ett bra exempel på detta, men<br />

har också under långa tider varit utsatt för invasioner, krig <strong>och</strong><br />

pirater. Detta har satt tydliga spår runt sundet med ett antal<br />

fornborgar, till exempel Eketorp på södra Öland, <strong>och</strong> fästningsbyggnader,<br />

ibland som kyrkobyggnader, <strong>och</strong> där <strong>Kalmar</strong>s <strong>och</strong><br />

Borgholms slott/borg utgjorde låset i sundet. Betydelsen var<br />

så stor att <strong>Kalmar</strong> benämndes ”Rikets nyckel”. <strong>Kalmar</strong>sund<br />

hade betydelse i den riksbildningsprocess som ägde rum under<br />

1100-1200-talen. Den mest betydelsefulla internationella händelsen<br />

i historisk tid är <strong>Kalmar</strong>unionen.<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

<strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund 35


MER KALMARSUND bostadsmarknad<br />

DET BEHÖVER BYGGAS<br />

MER I KOMMUNERNA<br />

RUNT KALMARSUND<br />

Kommunerna runt <strong>Kalmar</strong>sund erbjuder ett brett utbud av olika boendekvaliteter<br />

såväl på landsbygden som i städerna. I några av <strong>kommun</strong>erna finns den<br />

charmiga småstaden, i andra finns den mindre ortens särpräglade boendekvaliteter.<br />

I samtliga <strong>kommun</strong>er finns alltså ett stort utbud av boendemöjligheter på<br />

landsbygden i byar eller (häst-) gårdar.<br />

Enligt <strong>kommun</strong>ernas bedömning 2012 om läget på bostadsmarknaden är det brist<br />

i <strong>Kalmar</strong>, Oskarshamn, Mörbylånga <strong>och</strong> Borgholm. Kommunerna bedömer att<br />

det är balans på bostadsmarknaden i Nybro, Torsås, Mönsterås <strong>och</strong> Emmaboda.<br />

Fritidshusägarna bor såväl i länet som utanför det. Nästan var tionde fritidshus i<br />

länet ägs av personer från andra länder, framförallt från Tyskland. Det finns därför<br />

en större befolkning delar av året som inte (alltid) kan utläsas av befolkningsstatistiken.<br />

Eftersom prisnivån skiftar kraftigt inom regionen pågår <strong>två</strong> motsatta<br />

proces<strong>ser</strong>: där pri<strong>ser</strong>na är höga kan fritidshus börja användas som åretruntbostäder<br />

medan permanenta bostäder kan börja användas som fritidshus där pri<strong>ser</strong>na<br />

är låga. Hur omfattande dessa båda proces<strong>ser</strong> är bör studeras så att dynamiken i<br />

detta kan användas som utvecklingskraft. Exempel<strong>vi</strong>s kan äldre personer, som bor<br />

i svårtillgängliga lägenheter eller i <strong>vi</strong>llor som kan bli för arbetskrävande att sköta,<br />

behöva flytta till mer lämpliga bostäder. Då kan deras bostäder komma ut på<br />

bostads- alternativt fritidshusmarknaden.<br />

KALMARSUNDS BOSTADSMARKNAD HAR<br />

FLERA GYNNSAMMA FÖRUTSÄTTNINGAR<br />

FÖR ATT ROTATION OCH DYNAMIK SKA<br />

KUNNA RÅDA OCH DÄRMED VARA ATT-<br />

RAKTIV UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV<br />

KALMARSUND<br />

VÄXER<br />

Runt <strong>Kalmar</strong>sund bor omkring<br />

160 000 personer varav cirka<br />

hälften i <strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> Mörbylånga<br />

<strong>kommun</strong>er. <strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> Mörbylånga<br />

har växt invånarmässigt<br />

sedan 1990.<br />

Antalet invånare ökade i området<br />

runt <strong>Kalmar</strong>sund 2010 med cirka<br />

700 invånare genom de tre <strong>kommun</strong>erna<br />

<strong>Kalmar</strong>, Mörbylånga<br />

<strong>och</strong> Nybro. Utöver <strong>Kalmar</strong> har städerna<br />

Nybro <strong>och</strong> Oskarshamn samt<br />

Färjestaden ökat sin befolkning de<br />

senaste åren.<br />

<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> har lägst medelålder<br />

av <strong>kommun</strong>erna <strong>och</strong> har större<br />

in- än utflyttning av 20-24-åringar<br />

i ett långt tidsperspektiv. Både<br />

<strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> Mörbylånga <strong>kommun</strong>er<br />

har <strong>vi</strong>sat sig särskilt attraktiva för<br />

barnfamiljer.<br />

36<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

<strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund


foto: Jan Magnusson<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN <strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund<br />

37


MER KALMARSUND bostadsmarknad<br />

ATT BO PÅ<br />

KALMARSUNDS<br />

LANDSBYGD,<br />

PÅ FASTLANDET<br />

ELLER ÖLAND,<br />

BETYDER ETT<br />

BOENDE MED<br />

UNIKA KVALITETER<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

foto: Jonas Lindström<br />

38 <strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund


SUNDETS STÄDER OCH KÖPINGAR<br />

Historiskt sett har sundet varit länken mellan<br />

Öland <strong>och</strong> fastlandet, <strong>vi</strong>lket har lett till<br />

att städerna <strong>och</strong> köpingarna på fastlandet<br />

har fått sin motsvarighet på Ölandssidan.<br />

Oskarshamn<br />

foto: Dzenana Plivac<br />

Mönsterås<br />

foto: Mönsterås <strong>kommun</strong><br />

Borgholm<br />

foto: Borgholms <strong>kommun</strong><br />

<strong>Kalmar</strong><br />

foto: White arkitekter<br />

Mörbylånga<br />

foto: Mörbylånga <strong>kommun</strong><br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

<strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund 39


MER KALMARSUND arbetsmarknad<br />

LÄTTILLGÄNGLIGT KALMARSUND –<br />

LIVSKVALITET FÖR ALLA<br />

Människors möjligheter att nå ett stort utbud av arbetstillfällen <strong>och</strong> studiemöjligheter<br />

är grundförutsättningen för en stabil arbetsmarknad <strong>och</strong> en sund<br />

utveckling av näringslivet. Det innebär att modern infrastruktur kombineras<br />

med snabb <strong>och</strong> effektiv trafikering. Människors benägenhet att pendla till arbete<br />

ökar markant när restiden för en enkelresa minskar till 45 minuter eller<br />

mindre. En <strong>vi</strong>ktig aspekt är att tiden det tar att ta sig mellan bostad <strong>och</strong> arbete<br />

ofta är längre än resan med kollektivtrafiken, eftersom få bor <strong>och</strong> arbetar<br />

precis <strong>vi</strong>d hållplatsen. Viljan <strong>och</strong> möjligheten att pendla varierar beroende<br />

på kön <strong>och</strong> utbildningsnivå. Högavlönade män är generellt mest benägna att<br />

pendla medan lågutbildade k<strong>vi</strong>nnor gör det i minst utsträckning. Attityden<br />

till pendling skiljer sig mellan olika personer. I många yrken kan det vara svårt<br />

att pendla både kort <strong>och</strong> långt med kollektivtrafik beroende på arbetstider<br />

som inte kan kombineras med kollektivtrafikens tider. I <strong>vi</strong>ssa yrken finns det<br />

inte något ekonomiskt incitament att pendla långt.<br />

»KREATIVITET DEFINIERAS MED BEGREPP<br />

SOM ÖPPENHET, MÅNGFALD, ORIGINALITET,<br />

GEMENSKAP, MOTIVATION OCH LUST,<br />

GENEROSITET, TILLIT OCH TOLERANS,<br />

NYFIKENHET, EXPERIMENTLUSTA<br />

SAMT FRIHETSANDA«<br />

Nils-Erik Sahlin, filosof <strong>och</strong> professor i medicinsk etik<br />

En regional resvaneundersökning <strong>vi</strong>sar att cirka 60 procent<br />

av alla resor en vardag i <strong>kommun</strong>en (oavsett var personerna<br />

som rest bor), sker inom <strong>Kalmar</strong> stad (tätort). Drygt 60 procent<br />

av resorna som invånarna i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> gör, sker<br />

med bil. Detta är lägre än i de andra <strong>kommun</strong>erna runt <strong>Kalmar</strong>sund.<br />

Jämfört med befolkningen i regionen som helhet<br />

har befolkningen i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> körkort <strong>och</strong> tillgång till<br />

bil i något lägre utsträckning samtidigt som fler har tillgång<br />

till cykel <strong>och</strong> kort på kollektivtrafiken. Ålder, kön <strong>och</strong> socioekonomi<br />

påverkar inställning <strong>och</strong> innehav av exempel<strong>vi</strong>s<br />

bil <strong>och</strong> skillnader mellan <strong>kommun</strong>er kan förklaras av demografiska<br />

skillnader. Men även de faktiska förutsättningarna<br />

att cykla <strong>och</strong> åka kollektivt till sina målpunkter spelar roll,<br />

dessa är ofta bättre i större städer.<br />

TVÅ TREDJEDELAR AV REGIONENS<br />

CIRKA 78 000 ARBETSTILLFÄLLEN FINNS<br />

I KALMAR ELLER OSKARSHAMN<br />

Ser<strong>vi</strong>cenivån, effekti<strong>vi</strong>teten <strong>och</strong> komforten måste vara i takt med tidens krav<br />

<strong>och</strong> förväntningar om kollektivtrafiken ska kunna bli ett reellt alternativ till<br />

bilåkandet inom <strong>Kalmar</strong>sund. Statusen måste höjas rejält.<br />

LINDSDAL<br />

Stockholm<br />

E22<br />

NORRA STADEN<br />

40<br />

Bättre <strong>kommun</strong>ikationer är också avgörande för att <strong>kommun</strong>erna gränsande<br />

till <strong>Kalmar</strong>, Växjö, Karlskrona <strong>och</strong> Oskarshamn ska ha möjlighet att<br />

nå större utbildnings- <strong>och</strong> arbetsmarknader. Rimlig restid från de mindre<br />

<strong>kommun</strong>erna är en <strong>vi</strong>ktig del i deras arbete med att bli mer attraktiva bostadsorter.<br />

Därför satsar <strong>Kalmar</strong> län kraftigt på att utveckla <strong>och</strong> effekti<strong>vi</strong><strong>ser</strong>a<br />

linjenätet för regionalbussarna <strong>och</strong> att införa pendeltåg successivt från 2014.<br />

Järnvägen mellan Emmaboda <strong>och</strong> Karlskrona moderni<strong>ser</strong>as så att driftsäkerheten<br />

höjs <strong>och</strong> restiden kortas.<br />

EN FÖRUTSÄTTNING FÖR ATT REGIONEN SKA FÅ EN<br />

STÖRRE ARBETSMARKAD ÄR BÄTTRE KOLLEKTIVTRAFIK.<br />

PENDELTÅG MELLAN KALMAR OCH KARLSKRONA<br />

STARTAR ÅR 2014. INOM DE NÄRMSTA ÅREN KOMMER<br />

ÄVEN DESSA TÅG ATT STANNA I SMEDBY OCH TREKANTEN<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

<strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund<br />

Göteborg<br />

VÄSTRA STADEN<br />

rv25<br />

Malmö/Köpenhamn<br />

<strong>Kalmar</strong><br />

Airport<br />

SÖDRA STADEN<br />

INNERSTADEN<br />

Befintligt järnvägsspår<br />

Befintligt stationsläge<br />

Utredningsområde<br />

för triangelspår<br />

Utredningsområde för<br />

stationsläge<br />

Öland<br />

Re<strong>ser</strong>vat för triangelspår ska säkras innan utveckling av<br />

verksamheter kan ske i stråket mellan flyget <strong>och</strong> Hansa city


KALMARSUNDS RIKA<br />

NÄRINGSLIVSTRÄDS FEM HUVUDGRENAR<br />

Här beskrivs de branscher som särskilt sticker ut runt<br />

<strong>Kalmar</strong>sund. Dessa kompletterar övriga starka branscher<br />

som utbildning, handel samt vård <strong>och</strong> omsorg.<br />

Skolan i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> håller hög kvalitet <strong>och</strong><br />

många mätbara värden är höga.<br />

ENERGIVERKSAMHETEN I<br />

OSKARSHAMN kräver specialkompetens<br />

<strong>och</strong> kunskapsutbyte<br />

på internationell nivå.<br />

LINNEUNIVERSITETET STÄRKER<br />

OCH UTVECKLAR NÄRINGSLIVET<br />

Linneuniversitetet höjer utbildningsnivån, utvecklar<br />

forskningsområden i samverkan med<br />

näringslivet, bidrar starkt till att göra regionen<br />

attraktiv för åldersgruppen 20–30 samt stärker<br />

sjukvårdskvaliten genom att steg<strong>vi</strong>s utveckla<br />

en fullständig läkarutbildning.<br />

JORDBRUKSBYGD OCH ÖKANDE<br />

LIVSMEDELSPRODUKTION med hög<br />

klassning på jordbruksmarken <strong>och</strong> stor<br />

djurhållning.<br />

BESÖKSNÄRING & TURISM<br />

Turism inom sol <strong>och</strong> bad, cykel,<br />

båt, kultur, natur <strong>och</strong> idrott –<br />

allt detta går att utveckla inom<br />

<strong>Kalmar</strong>sund.<br />

<strong>Kalmar</strong> län är ett starkt turistlän<br />

med landets längsta kuststräcka<br />

med en outvecklad potential. Det har starka delområden<br />

men ingen gemensam marknadsföring. <strong>Kalmar</strong>sund är södra<br />

länet. Den norra delen utgörs i väster av ett sjörikt småbrutet<br />

landskap Astrid Lindgrens värd <strong>och</strong> i öster av Misterhults<br />

<strong>och</strong> Tjust skärgårdar. De är Sveriges minst exploaterade skärgårdsområden.<br />

Idrottsturismen är under stark utveckling. Det<br />

senaste är Ironman, en internationellt mycket uppmärksammad<br />

stortävling.<br />

Störst andel anställda inom handeln i regionen finns i <strong>Kalmar</strong><br />

följt av Borgholm <strong>och</strong> Mörbylånga. Borgholm har en klart högre<br />

andel av arbetstillfällena inom hotell- <strong>och</strong> restaurangverksamhet<br />

än i de övriga <strong>kommun</strong>erna.<br />

TILLVERKNINGSINDUSTRI<br />

Andelen som arbetar inom tillverkningsindustrin<br />

är hög i Torsås, Mönsterås,<br />

Nybro <strong>och</strong> Oskarshamn. I Emmaboda<br />

finns ungefär vartannat arbete<br />

inom industrin.<br />

Den största koncentrationen av kunskapsintensiva<br />

företagstjänster <strong>och</strong> de<br />

branscher som klassas som kreativa finns i <strong>Kalmar</strong>. Här arbetar<br />

en klart högre andel med information <strong>och</strong> <strong>kommun</strong>ikation<br />

samt offentlig förvaltning än i de övriga <strong>kommun</strong>erna.<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

<strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund 41


MER KALMARSUND <strong>Kalmar</strong><br />

regioncentra <strong>och</strong> tillväxtmotor<br />

<strong>Kalmar</strong>, med en aktningsvärd ålder av 800 år, har en särpräglad urban<br />

stadsmiljö med stort utbud inom handel, restauranger, nöjen <strong>och</strong> kultur.<br />

Men även länssjukhuset <strong>och</strong> Linneuniversitet, som på sikt kommer<br />

att få rätt till läkarutbildning, gör att <strong>Kalmar</strong> kan ta rollen fullt ut<br />

som regioncentra. Det <strong>vi</strong>ll säga fullt ut komplettera det lokala utbud<br />

som finns runt <strong>Kalmar</strong>sund, för att bli mer konkurrenskraftig mot andra<br />

regioner i Sverige.<br />

UTVECKLAD PENDLINGS-<br />

AXEL MELLAN EMMABODA<br />

OCH ÖLAND SOM BERÖR<br />

RUNT 100 000 MÄNNISKOR<br />

Många människors rörlighet har ökat <strong>och</strong> flera bor exempel<strong>vi</strong>s i en <strong>kommun</strong> men<br />

arbetar eller studerar i en annan <strong>och</strong> har fritidsintressen i en tredje. De flesta som<br />

arbetar i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> bor också <strong>här</strong>, men det kan finnas stora pendlingsrörel<strong>ser</strong><br />

inom <strong>kommun</strong>en, exempel<strong>vi</strong>s från byar till staden. Fler pendlar till än från<br />

<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> <strong>och</strong> framförallt från andra <strong>kommun</strong>er i länet. De största pendlingsflödena<br />

finns med grann<strong>kommun</strong>erna Mörbylånga <strong>och</strong> Nybro. Detta <strong>vi</strong>sar<br />

på <strong>Kalmar</strong>s betydelse som centrum för arbetsmarknaden i regionen. <strong>Kalmar</strong> ingår<br />

i dag inte i samma lokala arbetsmarknadsregion som Karlskrona, Oskarshamn<br />

eller Växjö, eftersom pendlingsströmmarna är för få (se tabell).<br />

Inpendlingen är relativt jämn mellan män <strong>och</strong> k<strong>vi</strong>nnor, medan det är betydligt<br />

fler män än k<strong>vi</strong>nnor som pendlar ut. <strong>Kalmar</strong> har därmed stor betydelse som<br />

arbetsplats för k<strong>vi</strong>nnor. Män pendlar oftare över en länsgräns än k<strong>vi</strong>nnor, det<br />

gäller både för in- <strong>och</strong> utpendling till <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>. Män har därmed en<br />

större arbetsmarknad än k<strong>vi</strong>nnor.<br />

1 300 ELEVER KOMMER FRÅN<br />

ANDRA KOMMUNER ÄN KALMAR<br />

Även ungdomar som går på gymnasiet kan pendla över <strong>kommun</strong>grän<strong>ser</strong>.<br />

<strong>Kalmar</strong>sunds Gymnasieförbund är ett <strong>kommun</strong>alförbund<br />

som sköter gymnasieutbildning åt medlems<strong>kommun</strong>erna<br />

<strong>Kalmar</strong>, Mörbylånga, Borgholm & Torsås. På Gymnasieförbundets<br />

<strong>kommun</strong>ala gymnasieskolor i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> går drygt 3 200<br />

elever. Av dem kommer 1 910 från <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> medan<br />

1 300 kommer från andra <strong>kommun</strong>er (höstterminen 2010).<br />

INTRESSANTA<br />

PENDLINGSFLÖDEN<br />

FRÅN & TILL KALMAR 2009<br />

KVINNOR<br />

KOMMUN IN UT TOTALT<br />

Mörbylånga 1 293 421 1714<br />

Nybro 729 361 1090<br />

Borgholm 359 129 488<br />

Mönsterås 313 138 451<br />

Torsås 265 112 377<br />

Emmaboda 97 87 184<br />

Oskarshamn 83 77 160<br />

Stockholm 43 103 146<br />

Karlskrona 66 51 117<br />

Växjö 47 67 114<br />

MÄN<br />

KOMMUN IN UT TOTALT<br />

Mörbylånga 1 260 431 1691<br />

Nybro 708 600 1308<br />

Mönsterås 334 244 578<br />

Borgholm 384 134 518<br />

Torsås 248 229 477<br />

Emmaboda 70 154 224<br />

Oskarshamn 132 248 380<br />

Karlskrona 134 137 271<br />

Växjö 72 161 233<br />

Stockholm 54 164 218<br />

<strong>Så</strong> <strong>här</strong> lä<strong>ser</strong> du figuren:<br />

Exempel<strong>vi</strong>s re<strong>ser</strong> 1 293 k<strong>vi</strong>nnor från<br />

Mörbylånga in till <strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> 421 ut<br />

från <strong>Kalmar</strong> till Mörbylånga.<br />

RESTID MELLAN KALMAR &<br />

NÄRLIGGANDE STATIONER<br />

<strong>Kalmar</strong>– Växjö<br />

<strong>Kalmar</strong>–Karlskrona<br />

<strong>Kalmar</strong>–Oskarshamn<br />

1:04–1:13<br />

1:25 med buss 500<br />

1:05 med snabbuss,<br />

övriga 1:22 eller 1:30<br />

42<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

<strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund


Linköping/<br />

Norrköping<br />

Stockholm,<br />

Linköping,<br />

Norrköping<br />

Stångådalsbanan<br />

FUNKTIONELL ARBETSMARKNADSREGION<br />

MED KOLLEKTIVTRAFIK<br />

Ettårsperspektiv<br />

Tillväxtzonen i <strong>Kalmar</strong>sund är idag Nybro,<br />

<strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> Mörbylånga <strong>kommun</strong>er.<br />

Steg ett: Pendlingsaxel Nybro-Färjestaden som<br />

idag behöver stärkas <strong>och</strong> utvecklas.<br />

Steg <strong>två</strong>: Pendlingsaxeln Oskarshamn-Torsås<br />

(Karlskrona)<br />

Stockholm 2 tim 28 min (flyg)<br />

4 tim 32 min (tåg)<br />

Nödvändigt inom en tioårsperiod<br />

Tillväxtzonen omfattar <strong>Kalmar</strong>sund. Pendlingsaxeln<br />

Växjö-Nybro-<strong>Kalmar</strong>-Färjestaden med en<br />

effektiv <strong>och</strong> snabb kollektivtrafik.<br />

Pendeltåg på Stångådalsbanan <strong>och</strong> Kust-tillkust-banan.<br />

Restiden för kollektivtrafiken ska bli mindre<br />

än en timme mellan <strong>Kalmar</strong>, Oskarshamn,<br />

Karlskrona respektive Växjö.<br />

Regionaltrafiken mellan <strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> Linköping<br />

ska ned till <strong>två</strong> <strong>och</strong> en halv timme.<br />

Oskarshamn<br />

Mönsterås<br />

136<br />

Göteborg<br />

Växjö<br />

Kust till Kust<br />

Borgholm<br />

25<br />

Nybro<br />

Malmö<br />

Kastrup<br />

Göteborg<br />

Stockholm<br />

2 tim 50 min<br />

3 tim 15 min<br />

4 tim<br />

4 tim 32 min<br />

Färjestaden<br />

Mörbylånga<br />

Torsås<br />

Malmö<br />

E22<br />

restid till/från <strong>Kalmar</strong> *<br />

under 20 min<br />

Karlskrona<br />

20-45 min<br />

45-60 min<br />

över 60 min<br />

*av<strong>ser</strong> resor med kollektivtrafik mellan centralstationen i <strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> motsvarande plats<br />

i angivna samhällen under "bästa pendlingstid" (vardagar 06.30-08.30 samt 15.30-17.30)<br />

Restider hämtade från resrobot (www.resrobot.se) september 2010


MER KALMARSUND ställningstagande<br />

• <strong>Kalmar</strong>sunds<strong>kommun</strong>erna tillsammans ska vara en<br />

aktiv part i Östersjöregionen <strong>och</strong> de samarbeten<br />

som finns för till exempel infrastruktur <strong>och</strong> miljö.<br />

VATTENFÖRSÖRJNING<br />

• Vattenförsörjningsintresset ska ha högsta prioritet<br />

inom fastställda vattenskyddsområden. De intresseområden<br />

<strong>och</strong> de för regionen strategiskt <strong>vi</strong>ktiga<br />

områden som idag saknar skydd utreds i pågående<br />

arbete med vatten- <strong>och</strong> avloppsplan som ska utgöra<br />

tematiskt tillägg till översiktsplanen.<br />

• Se <strong>vi</strong>dare i ställningstaganden på sidan 178-180.<br />

ARBETS- OCH BOSTADSMARKNAD<br />

GEMENSAM ARBETS- OCH BOSTADSMARKNAD<br />

• Samverka med övriga <strong>kommun</strong>er i <strong>Kalmar</strong>sund för<br />

att skapa en arbetsmarknadsregion runt <strong>Kalmar</strong>sund<br />

<strong>och</strong> effektivare restider i alla huvudriktningar.<br />

• Samverka för en gemensam bostadsmarknad,<br />

boendekvalitet <strong>och</strong> varierat utbud.<br />

BESÖKSNÄRING<br />

BESÖKSNÄRING SAMT BESÖKSMÅL<br />

SÅSOM HANDEL, IDROTT & KULTUR<br />

• Samverka med övriga <strong>kommun</strong>er i <strong>Kalmar</strong>sund för<br />

att utveckla den gemensamma besöksnäringen,<br />

det gäller inte minst båtturismen.<br />

• Samverka för att göra regionen mer tillgänglig,<br />

både att resa till <strong>och</strong> inom <strong>Kalmar</strong>sund.<br />

• Underlätta att nå de regionala målpunkterna inom<br />

<strong>Kalmar</strong>sund. En utvecklad kollektivtrafik som sammanbinder<br />

besöksmålen effektivt är <strong>vi</strong>ktig.<br />

44<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

<strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund


SE OCKSÅ ställningstaganden för<br />

Västra staden <strong>och</strong> Innerstaden som<br />

har beröring även för regionen.<br />

KOMMUNIKATIONER<br />

REGIONAL KOLLEKTIVTRAFIK & TÅG<br />

• Verka för att kollektivtrafiken är effektiv <strong>och</strong> passar<br />

majoriteten av dem som arbets- eller studiependlar<br />

tidsmässigt. Mottot är »Tänk spår, kör buss«.<br />

• Verka för mindre än en timmes restid med kollektivtrafik<br />

till <strong>och</strong> från Oskarshamn, Växjö <strong>och</strong> Karlskrona<br />

(station till station). På lång sikt utreda en<br />

framtida kustjärnväg <strong>Kalmar</strong>–Oskarshamn i särskild<br />

ordning i samarbete mellan <strong>kommun</strong>erna samt<br />

Trafikverket <strong>och</strong> Regionförbundet i <strong>Kalmar</strong> län.<br />

• Verka för direkttåg mellan <strong>Kalmar</strong> <strong>och</strong> Växjö.<br />

• Verka för tågstopp i Trekanten <strong>och</strong> Smedby för<br />

pendeltåg. Eventuellt även i Rockneby, Läckeby,<br />

Lindsdal, Hansa City <strong>och</strong> flygplatsen.<br />

• Arbeta för en bättre förbindelse för godstrafiken<br />

mellan Mönsterås <strong>och</strong> Södra stambanan.<br />

• Re<strong>ser</strong>vera mark för triangelspår mellan Kust till<br />

kust <strong>och</strong> Stångådalsbanan. Utreda <strong>kommun</strong>ikationscentra<br />

<strong>och</strong> triangelspår i samverkan med<br />

Trafikverket, Länsstyrelsen <strong>och</strong> Regionförbundet<br />

för att stärka flygplatsens regionala funktion.<br />

• Verka för en snabb järnvägsförbindelse med Stockholm/Mälardalen<br />

<strong>och</strong> med Linköping/Norrköping<br />

(Stångådalsbanan <strong>och</strong> Kust-till-kust-banan).<br />

• Verka för förbättrad kapacitet på Södra Stambanan<br />

(Köpenhamn–Stockholm).<br />

• Verka för att snabbt komma ut på en eventuell<br />

höghastighetsbana.<br />

VÄG<br />

• Verka för mötesfri väg på hela E22 <strong>och</strong> på<br />

riksväg 25 till Växjö.<br />

• Verka för vägförbättringar för att snabbt nå E4<br />

(Malmö–Stockholm).<br />

• Lyfta fram behovet av väginvesteringar på väg<br />

136 på Öland <strong>och</strong> på riksväg 37/47.<br />

• Stödja Nybros arbete med kombiterminal.<br />

FLYG OCH SJÖFART<br />

• Utveckla <strong>Kalmar</strong> Öland Airport till sydöstra<br />

Sveriges nav för flygresor <strong>och</strong> en regionflygplats<br />

med internationella förbindel<strong>ser</strong>. En riksintresseklassificering<br />

av flygplatsen håller på att<br />

tas fram.<br />

• Öka samverkan med Oskarshamns <strong>och</strong><br />

Karlskronas hamnar.<br />

• Stödja Oskarshamns arbete med att behålla<br />

Gotlandstrafiken.<br />

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN<br />

<strong>Mer</strong> <strong>Kalmar</strong>sund 45

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!