Del fyra Mer Stadsliv Pdf 10,74 MB - Kalmar kommun

5. MER STADSLIV 

så här utvecklar vi staden 

»OM VI UNDER 1900-TALET 

BEHÖVDE ARBETSKRAFT, MED 

BETONING PÅ KRAFT, 

SÅ BEHÖVER VI PÅ 2000-TALET 

KREATIVA MÄNNISKOR« 

Pat Kane, skotsk samhällsdebattör 

96 

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN

foto: Jonas Lindström 

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN 

97

MER STADSLIV 

SÅ HÄR UTVECKLAR VI STADEN 

Kalmar ska vara en attraktiv och omtalad universitetsstad och regioncentra med 

egen karaktär för personer som bor och verkar här men även ett besöksmål av 

betydelse. En stor del av stadens attraktion ligger i hur stadsmiljön samspelar 

med Kalmarsund och hur stadens historiska kärna är en självklar del av stadskärnan. 

Innerstadens vackra karaktär ska lyftas fram och göras ännu mer tilltalande. 

En samlad strategimodell beskriver stadens utveckling, det vill säga hur exploateringstrycket 

i huvudsak tas till vara. Enskilda projekt sätts i sitt sammanhang 

genom de olika utvecklingstråken. Respektive utvecklingsstråk sätter övergripande 

ramar för vilka lösningar som finns för varje aktuellt projekt. Stadens 

utveckling ger utrymme för en kraftfull tillväxt av staden av såväl bostäder som 

arbetsplatser. Den ger dynamik till stadens utveckling och ger möjligheter att 

snabbt möta investeringsintressen. Målet är också att varje exploatering ska 

bidra till att öka stadsmiljöns attraktionskraft. 

Befästningsstaden – samma roll, två stadslägen. 

Uppmärksammat besöksmål av nationellt och 

internantionellt intresse. 

I går 

Kalmar tätort med omgivande landsbygdsorter 

I morgon 

Kalmar stads fem stadsdelar med större och utvidgad stadskärna 

 

 

B: 5680 

A: 650 

LINDSDAL 

 

E22 

 

NORRA STADEN 

 

B: 3750 

A: 1050 

rv25 

A: 2600 

(Hansa City, 

Flygstaden och 

Hagbygärde) 

 

 

 

 

B: 36 500 

A: 21 850 

VÄSTRA STADEN 

 

B: 2790 

A: 270 

stadskärna 

B: 

A: 

Tätort 

Landsbygdsort 

Handel/verksamhet 

Centrum 

Boende 

Arbetstillfällen 

SÖDRA STADEN 

INNERSTADEN 

98 


Mer Stadsliv

Ett urval av pågående byggnadsprojekt 

Ett stort antal byggprojekt är aktuella i olika delar av staden. De 

befinner sig allt från idéstadiet till bygglovsskedet. Det visar att 

intresset att vilja investera i staden är mycket stort. Med ett stort 

exploateringstryck är det extra viktigt att hitta en strategi för hur 

staden ska utvecklas på önskvärt sätt och att respektive exploatering 

stödjer stadsutvecklingen. Bara att som i illustrationen föra 

samman projekt med varandra ger en tydlig bild av vilken potential, 

kraft som finns i dagens exploateringstryck och att det rätt utnyttjat 

räcker för att önskvärt stadsliv uppnås. 

Samlad strategimodell 

Ur ett hållbarhetsperspektiv och med föreslagen grundstruktur för staden 

utkristalliseras tre starka stadsutvecklingsstråk: från A till Ö, city till city och 

Diagonalen. Stråken City till city (Erik Dahlbergs väg) och västra delen av A till 

Ö (Tyska vägen) är ett regionalt handelsstråk. Det ska stärkas och utvecklas. 

Dessutom ska delen av Diagonalen från Norra Vägen till Erik Dahlbergs väg 

stimuleras till att också bli ett handelsstråk. På så sätt knyts de ihop. De 

beskrivs separat på följande sidor. 

När det gäller Västra staden handlar det om att Smedby kan utvecklas 

med en station och knytas samman med flygplatsen via ett verksamhetsområde. 

Det innebär att Västra staden kan få ökat antal bostäder men 

framför allt att dess betydelse för staden är att den kan utveckla näringslivet 

genom att ge utrymme för väldigt många olika slags verksamheter. 

Södra staden kommer att utvecklas i samband med att E22:an får ny 

sträckning. Ett politiskt beslut är att antalet boende ska fördubblas inom 

området. Det betyder att utvecklingen av Södra staden kommer att ha 

stor betydelse för stadens utveckling. 

Ett huvudgrepp är att ju mer staden växer desto mer ska markerade naturområden 

och Kläckeberga kulturlandskap vävas in i stadsmiljön så att 

deras betydelse för invånarnas livskvalitet ökar. Det betyder självklart att 

dessa områden inte är aktuella för exploatering. För Kläckebergaområdet 

är inriktningen att säkerställa och utveckla nuvarande verksamhet för att 

på så sätt ta tillvara kulturlandskapets värden. 

LINDSDAL 

NORRA STADEN 

ö 

a 


Skärgårds 

parken 

c 

Skälby 

c 

INNERSTADEN 

en ögonblicksbild av 

exploateringstrycket 2013 

SÖDRA STADEN 


Mer Stadsliv 99

STADEN i dag 

invånare ................................48 709 

bilar/1000 invånare ...............367 

I Norra staden och Innerstaden finns 

framförallt mindre bostäder medan 

större bostäder dominerar i Lindsdal, 

Västra staden och Södra staden. Detta 

påverkar vilka som bor i de olika delarna. 

Många unga vuxna 

bor exempelvis i Innerstaden 

medan många 

barn bor i Lindsdal, 

Västra staden och 

Södra staden. 

I stadens fem delar bor idag (år 2010) 48 700 personer, 

vilket betyder att 78 procent av befolkningen i kommunen 

bor i staden. Drygt 20 800 bor i Innerstaden, 

15 700 i Norra staden, 5 680 i Lindsdal, 3 750 i Västra 

staden (Smedby) och 2 790 i Södra Staden. 

De senaste fem åren har folkmängden ökat med över 1 100 

personer eller 2,4 procent. Södra staden är den del av staden 

som ökat mest procentuellt de senaste fem åren (+5,1 procent) 

medan Innerstaden och Norra staden ökat mest i absoluta tal. 

Västra staden har under samma period haft en negativ befolkningsutveckling. 

FLER UNGA VUXNA OCH ÄLDRE 

Knappt 70 procent av de 25 640 bostäderna finns i flerbostadshus. 

De dominerar Innerstaden och Norra staden 

medan det finns flest småhus i Lindsdal, Västra staden samt 

Södra staden. Detta påverkar befolkningssammansättningen 

i de olika delarna. 

Staden har en lägre andel förskolebarn och yngre skolbarn än 

övriga delar av kommunen. Däremot är andelen unga vuxna 

samt personer 80 år och äldre högre i staden. Skillnaderna 

mellan de olika delarna är stora. Södra staden, Lindsdal samt 

Västra staden har en högre andel barn och lägre andel unga 

vuxna och personer 80 år och äldre än Innerstaden och Norra 

staden. Innerstaden utmärker sig genom en låg andel barn och 

en hög andel unga vuxna. Även inom de olika delarna kan det 

finnas stora skillnader. 

HUVUDDELEN AV REGIONENS 

ARBETSTILLFÄLLEN FINNS I STADEN 

Huvuddelen av arbetstillfällena i kommunen finns i staden 

och främst i Innerstaden och Norra staden. 26 450, eller 84 

procent, av kommunens 31 370 arbetstillfällen finns i staden. 

Något fler kvinnor än män arbetar här. 

BEFOLKNINGENS ÅLDER 

8% 6% 4% 2% 0 0 2% 4% 6% 8% 

män 

86% 

med svensk bakgrund 

100- 

90-99 

80-89 

70-79 

60-69 

50-59 

40-49 

30-39 

20-29 

10-19 

0-9 

kvinnor 

ANDEL FÖRVÄRVSARBETANDE 

ARBETSTILLFÄLLEN 

18% 15% 12% 

Vård Handel Utbildning 

BOSTÄDER 

100 


Mer Stadsliv 

KALMAR STAD 

KALMAR KOMMUN

MER STADSLIV övergripande strategier 

Staden förändras och utvecklas ständigt samt präglas av de 

människor som bor och verkar här. Dess struktur och innehåll har i 

alla tider anpassats till den aktuella tidens värderingar och sätt att leva. 

Staden är alltså dynamisk och blir aldrig färdigbyggd. Exploatering ska 

alltid ses som en möjlighet att få den förändring och kvalitetshöjning 

man strävar efter. Idag är det livskvalitet som prioriteras högt och det 

ställer krav på att utveckla ett mångsidigt och innehållsrikt stadsliv. 

De flesta kommuninvånarna bor i staden. Här finns också de flesta arbetstillfällena och 

studieplatserna. Även kultur- och fritidslivet är stort här. Det innebär att staden är viktig för 

hela kommunen och regionen, inte bara för dem som bor här. Det måste finnas bostäder 

både för dem som flyttar till kommunen och ofta flyttar till staden men också kommuninvånare 

som behöver en annan bostad. Vi behöver både fler flerbostadshus och småhus. 

Kalmar stad ska erbjuda en attraktiv, upplevelserik och stimulerande stadsmiljö där människor 

trivs och vill bo, arbeta och studera. En attraktiv stad har en tydlig kulturell identitet och ett 

levande stadsliv. För att vara attraktiv ska staden bidra till att stimulera våra sinnen och bjuda in 

till rörelse och vila. Det kan uttryckas som att staden har ett högt urbant och socialt värde. Möten 

mellan människor kan se ut på många olika sett, vara organiserade eller spontana, stora eller 

små. Biografen, idrottshallen, den lokala affären, badplatsen, fritidsgården eller busshållplatsen 

är exempel på platser där människor möts. Vi behöver se och träffa andra människor än sådana 

som är mest lika oss själva, för att få nya intryck och idéer. 

VISIONEN STADSLIV ÖVER TIDEN 

MED MÄNNISKAN I CENTRUM 

Ett högt urbant värde kännetecknas 

av exempelvis en hög 

fysisk täthet med sammankopplade 

och välutformade 

mötesplatser. Ett högt socialt 

värde kännetecknas av en 

mångfald av människor, relationer 

mellan människor, deras 

nätverk och nyskapande. 

Illustration av White arkitekter 

(ur Fördjupad översiktsplan för 

Kvarnholmen med omgivande 

vattenrum). 

Staden varierat över tiden 

24 timmarsstaden 

Årstidsstaden 

Morgon- & kvällsstaden 

Stadslivet behöver öka, både kvalitativt och kvantitativt, för att göra Kalmar mer konkurrenskraftigt 

mot andra platser och regioner. Kalmar ska ta en aktiv roll för att utvecklas från residensstad 

till regioncentra. Staden används på olika sätt beroende på vem som är i fokus. Staden 

har olika roll för den internationella besökaren, den regionala studie- eller arbetspendlaren eller 

regioninvånaren som besöker staden för att handla, uppleva eller delta i idrott- eller kulturlivet 

eller invånaren som lever sitt dagliga liv här. 

ÄR STADSRUMMEN FÖR STATISKA OCH FÖRUTSÄGBARA 

ISTÄLLET FÖR SPÄNNANDE OCH TILLÅTANDE? STADSRUMMEN 

MÅSTE VARA MÅNGTYDIGA OCH FÖRÄNDERLIGA! 

De internationella, regionala och lokala perspektiven ska tillgodoses och vi måste uppnå ett 

dynamiskt samspel mellan dem. Framtidens stad ska ha ett stadsliv över tiden, hela dygnet och 

alla årstider. Ett dynamiskt samspel mellan de internationella, regionala och lokala perspektiven 

är nödvändigt för att uppnå ett ökat stadsliv. 


Mer Stadsliv 101


Exempel på fördjupade planarbeten i de fem delarna: 

Fördjupad översiktsplan för Norrliden strand. 

Fördjupad översiktsplan för Kvarnholmen och 

dess omgivande vattenrum. 

Planprogram för Skärgårdsstaden. 

Fördjupad översiktsplan för Södra staden pågår. 

FEM DELAR ÄR MER ÄN ETT CENTRUM 

Staden växer ut mot det som vi tidigare betraktat som orter. En mångbottnad och icke 

centrerad stad kan bättre möta olika önskemål och förändringar. Den blir då mer attraktiv för 

fler och kan tillgodose ett utbud av möjligheter för näringslivet. För att kunna möta framtiden är 

staden uppbyggd av fem delar med olika inriktningar och attraktiviteter men som samverkar till 

en helhet. Varje huvuddel ska innehålla en eller flera kvaliteteter som kan attrahera övriga stadsdelar. 

Strukturen blir på det viset robust. I översiktsplanen består staden av Lindsdal, Norra staden, 

Innerstaden, Västra staden och Södra staden. 

Det finns stadsdelscentrum i alla delar, vilket gör att boende kan gå eller cykla till och från sin närbutik. 

Men centrumen kan behöva kompletteras med viss samhällsservice, för att erbjuda ett ännu 

bättre liv för människorna som lever där. Tre av stadsdelarna har direkt kontakt med Kalmarsund. 

Lindsdal och Västra staden behöver kopplas tydligare mot sundet. Det ska vara möjligt att bo och 

leva ett modernt liv utan att ha tillgång till bil. De fem delarna behöver därför kopplas ihop med 

gång- och cykelvägnät samt ännu effektivare kollektivtrafik. 




VÄXA INOM GIVNA RAMAR 

Stadens expansion begränsas av flygplatsen, sundet samt jordbruks- 

och kulturlandskapet. Kalmar stads utveckling har 

sedan 1930-talet präglats av att staden brett ut sig över stora 

ytor och blivit glesare. Samtidigt har en tydligare funktionell 

uppdelning skett och det finns särskilda områden för bostäder, 

verksamheter och handel. Därmed har avstånden mellan olika 

funktioner blivit längre. Bilberoendet har ökat och miljön har 

blivit lidande med ökade utsläpp, barriäreffekter och exploatering 

av natur- och jordbruksmark. Det har också lett till minskad 

fysisk aktivitet med sämre folkhälsa som följd. Genom 

högre täthet kan ett mer hållbart och blandat Kalmar utvecklas 

som är anpassad efter gång-, cykeloch kollektivtrafik. 

Principen är att växa inom de fysiskt givna ramarna för att nå 

en hållbar utveckling av Kalmar stad. Vi skapar då en tätare 

och mer koncentrerad stad med ännu högre livskvalitét och 

där mark som redan varit bebyggd kan användas på ett mer 

effektivt sätt. En tätare och vidgad stadskärna kan på lång 

sikt omfatta hela innerstadsområdet. Det ökar stadens attraktionskraft 

för både människor, företag och institutioner. 

Särskilt för unga kan karaktären av levande stad vara attraherande. 

Blandning av boende och verksamheter motverkar 

att stadsmiljön ligger öde under delar av dygnet. På sikt blir 

flygplatsen stadsintegrerad och det ska utredas om läget är 

möjligt för ett framtida resecentrum. 

Ett mått på stadsutglesningen är hur boendetätheten 

utvecklats. I svenska städer med mer än 

20 000 invånare minskade boendetätheten från 

30 invånare per hektar 1960 till 22 invånare per 

hektar 1990. Även i Kalmar har vi denna utveckling. 

TRE SYNSÄTT ATT FÖRHÅLLA SIG TILL 

I ETT BEFINTLIGT OMRÅDE: 

Mycket är redan byggt i staden, därför finns tre principer för 

byggande: förädling i känsliga områden, utveckling i områden 

som ”tål” mer och förändring sker där markanvändningen helt 

förändras. 

1. Förädling: exempel historiska kärnan, konstmuseet 

2. Utveckling: exempel Oxhagen 

3. Förändring: exempel Gamla industriområdet 

foto: Kalmar kommun 

och Jan Magnusson 




STADSUTVECKLINGSSTRÅK 

Hur staden ska kunna utvecklas och växa inom föreslagna ramar förutsätter en strategi och 

metoden värdebaserad stadsutveckling. Detta finns beskrivet på sidan 144-145. Strategimodellen 

visar tre stadsutvecklingsstråk vilka beskrivs i detta avsnitt. Idén med utvecklingsstråk är att enskilda 

projekt kan sättas in i ett större sammanhang, i en stadsutvecklingsprocess som blir dynamisk. Här 

finns en utvecklingspotential som täcker bland annat stadens bostadsbehov för mycket lång tid framåt. 

Förslag till byggnation på övriga ställen inom stadens givna ramar är naturligtvis alltid intressant om 

det stärker stadens attraktion och inte berör jordbruksmark eller utpekade natur- och kulturområden. 

I strategimodellen finns också utvecklingspilar för såväl Södra som Västra staden som visar på 

möjlighet till långsiktig utveckling. symblerna på kartorna (exemplelvis rekreation) visar principer 

och ska inte ses som exakta gränser. 

A TILL Ö – en modern stadsmiljö växer fram 

Ett antal större bostadsprojekt planeras längs stråket A till Ö. Exempel på projekt är 

Bergagården, södra och östra Vimpeltorpet, Berga centrum med omgivningar och 

Norrliden strand med mera. Även Berga verksamhetsområde är under utveckling. 

Dess betydelse för staden bedöms öka. Längs Tyska vägen och inte minst E22:an 

finns mycket attraktiva skyltlägen för verksamheter. Med de här förutsättningarna 

finns chansen att utveckla denna del av staden till en modern attraktiv stadsmiljö 

med egen karaktär. Tyska vägen, Norra vägen och Norrlidsvägen utvecklas mot att 

bli övergripande stadsgator. 

Korsningen mellan Norra vägen och Tyska vägen utvecklas till en knytplats för alla 

trafikslag, inte minst kollektivtrafiken. Platsen kommer att korsas av stadsbusslinjer 

där byten mellan dessa behöver prioriteras för att uppfylla mål om fler resor med 

kollektivtrafik i staden och till stadskärnan. 

foto: Jan Magnusson 

foto: Malin Gustavsson 

I och med den nya arenan har attraktiviteten i denna del av staden 

höjts kraftigt. Östra Vimpeltorpet lade grunden till det stora intresset 

för att bygga bostäder här. Nu finns möjligheten att kraftigt stärka 

såväl Berga centrum som Norrliden centrum. Norra staden har en 

stor betydelse för stadens bostadsförsörjning. I redan pågående bostadprojekt 

planeras för över 2 000 bostäder men området går att utveckla 

med ytterligare bostäder. Även utbudet av verksamheter går 

att utveckla betydligt i västra delen av stråket. Tänkt stadsutveckling 

kräver att även stadsmiljön utvecklas vad gäller infra- och grönstruktur. 

Tyska vägen, Norra vägen och Norrlidsvägen utvecklas så att de 

blir karaktärskapande för Norra stadens stadsmiljö. 

Norra vägen och Tyska 

vägen (visonsbild från 

Kalmar kommun gjord 

av Sweco, Program inför 

detaljplan Tyska vägen) 

Södra Vimpeltorpet 

(visionsbild från Kalmar 

kommun gjord av Atrio, 

arbetsmaterial) 

Norrliden strand 

(visionsbild från 

Nyréns arkitekter) 




DET HÄR MENAR VI MED TECKENFÖRKLARINGEN TILL STADSDELARNAS I MORGON-KARTOR 

I modern trafikplanering utgår man ifrån 

att alla trafikslag har samma status. I 

stadsmiljö som är blandad betyder det att 

renodlade bilgator ska omvandlas så att 

trafikslagen blir mer balanserade i förhållande 

till varandra. 

Omgestaltad stadsgata menas 

att gatan utformas så att bilarnas 

hastighet måste anpassas till den miljö 

som omgivningen signalerar. Då ökar även 

tryggheten och trivseln för de som är i området. 

Det ger utrymme för fler verksamheter 

och ökat serviceutbud. 

Stadsdelscentrum är motor för att utveckla 

en blandad stadsmiljö i respektive stadsdel. 

Exploateringsgraden kan vara högre här. 

Bebyggelseutveckling. Avsikten är 

att nya bostäder och verksamheter 

helst byggs i stadsdelscentrum eller 

enligt de områden som visar bebyggelseeller 

verksamhetsutveckling på kartorna. 

Ny bebyggelse utanför stadsdelscentrum 

och utpekade områden kan bli aktuella 

men ska då helst hänga ihop med befintlig 

bebyggelse. 

CITY TILL CITY – ett regionalt stråk 

Utveckling av axeln City till city, det vill säga mellan Hansa 

city/Kalmar Öland Airport och Kvarnholmen är av regional 

betydelse vad gäller verksamheter, handel, service, utbildning 

och kommunikationer. Här finns stor potential att utveckla 

ett attraktivt verksamhetsområde med sitt utmärkta annonserings- 

och kommunikationsläge. För att få en mer mångfacetterad 

stad, behöver även andra aktiviteter fortsätta att 

utvecklas, exempelvis kultur och idrott. Här är det också 

möjligt att bygga bostäder med korta avstånd till arbets- och 

studieplatser, service och rekreationsområden. 

Stadskärnan 

Utveckling av en modern attraktiv stadskärna är en förutsättning för att kunna 

utveckla staden till en universitetsstad och besöks- och turiststad med internationell 

dragningskraft. Det finns potential att fler kan bo och besöka detta 

område i framtiden. Detta förutsätter att de offentliga rummen och grönstrukturen 

stärks. Vattnet ska vara ett aktivt inslag i stadsmiljön – Malmfjärdens 

vattenpark. Kulturmiljön, särskilt befästningsstaden – staden som idé – är 

stark karaktärskapande och drivkraft för stadskärnan. Den kan vara en arena 

för stora evenemang. 

Utvecklingstråket city till city, mellan 

Hansa city och Kvarnholmen har mycket 

stor betydelse: 

för stadens bostadsförsörjning över 

en mycket lång tid 

för att staden kan bli ett starkare 

regioncentra 

En sammanhängande attraktiv stadsmiljö från Hansa city till Kvarnholmen 

är en förutsättning för att staden ska bli ett starkt modernt 

regioncentra. Giraffenområdet, som ligger i mitten, utvecklas till ett 

stadsdelscentrum och bidrar till att en innerstadsmiljö utvecklas 

runt detsamma. 

Den potential som finns här för såväl verksamheter, bostäder som 

service är stor. Bara området K2 (gamla industriområdet) omfattar 

cirka 1000 000 m 2 . Infrastrukturen behöver utvecklas inom området. 

En förbindelse som knyter ihop staden norr och söder om järnvägen 

är nödvändig samt att en grönstruktur behöver utvecklas. Erik Dahlbergs 

väg omvandlas till en stadsgata. 

Ett annat mindre stadsutvecklingsområde i Innerstaden är det som 

börjar vid Folkets Park/Södra vägen och sträcker sig till Kalmarsund 

och omfattar även Skärgårdstaden. En översiktlig bedömning är att 

cirka 1 000 bostäder kan rymmas här. 

Hela Innerstaden är lämplig för förtätning, alltså även utanför de angivna 

utredningsområdena för bostäder och verksamheter. Dessa markerade 

områden visar de samlade, större förtätningsområdena. 

c 

Kvarteret Flodhästen, 

före detta Rifa 

(visionsbild från 

Peab/Atrio Arkitekter) 

Polishuset 

(illustration Tyréns) 

c 

INNERSTADEN 

Kvarteret Vipan på Erik 

Dahlbergsväg (visionsbild från 

Riksbyggen/SWECO) 

Utredningsområde, 

bostäder och verksamheter 

Utredningsområde för 

stationsområde 




DIAGONALEN – stadens vardagsrum 

Från Lindsdals centrum till järnvägsstationen är det cirka 

15 kilometer. Inom en zon på 500 meter på båda sidor om 

Norra vägen och Kalmarvägen bor idag över 15 000 människor. 

Det är en fjärdedel av Kalmar kommuns befolkning 

eller ungefär var tionde invånare i regionen kring Kalmarsund. 

Norra vägen uppfattas idag som en barriär och störd 

miljö men skulle kunna omvandlas till en pulsåder i attraktiv 

stadsmiljö. Målet är att skapa ett attraktivt, tilltalande och 

inbjudande stadsrum med ett livligt stadsliv. 

Potentialen till förtätning bedöms som hög. Längs stråket finns 

också många verksamheter med stora kundströmmar och möjlighet 

att etablera nya. Fullt utbyggd skulle Diagonalen kunna 

få en befolkning på åtminstone 30 000 människor. Då är även 

ett område om 500 meter på varje sida om Norrlidsvägen till 

Norrlidens centrum inräknat. 

En effektiv och strukturbildande kollektivtrafik är ett viktigt 

redskap för en lyckad omvandling. Med en så stor befolkningskoncentration 

kan en spårvagnslösning vara en funktionell 

lösning. Norra vägen är redan idag ett viktigt kollektivtrafikstråk 

både för lokal- och regionalbussar. Dagens bussresenärer 

tvingas emellertid, särskilt i de södra delarna, till låg hastighet 

på grund av trängsel med bilister och ett oprioriterat signalsystem. 

Det är viktigt att kollektivtrafiken inte drabbas av 

kapacitetsbrister i framtiden. Norra vägen behöver därför 

utformas så att förutsättningar behålls för en framtida trafik 

med spårvagn eller liknande. All förändring av Norra vägen 

bör redan nu ske utifrån konceptet ”Tänk spår, kör buss” samt 

prioritera bussar i korsningarna. Ett första steg för att förbättra 

kollektivtrafikens möjligheter kan göras redan nu genom 

att planera för knytplatser med rationella bytesmöjligheter och 

närhet till parkering (väderskyddad för cykel). 

Ett stråk sträcker sig diagonalt genom staden från norr till 

söder. En omvandling av Norra vägen från barriär till stadsgata 

ger möjlighet till höjd livskvalitet för ett mycket stort antal 

stadsbor. Det möjliggör också att ett betydande antal nya bostäder 

kan byggas. 

Diagonalen har stor betydelse för att utveckla vardagsstaden 

och kraftigt höja livskvaliten för ett stort antal stadsbor samt 

skapa nya attraktiva bostäder, verksamheter samt stärka det 

lokala serviceunderlaget. 

LINDSDAL 

NORRA STADEN 

INNERSTADEN 




stationsläge 

Exempel på pågående projekt inom Diagonalen: 


A. Majavallen (visionsbild från Loggen Fastighetsutveckling 

AB/White arkitekter) 



B. Bergagården (visionsbild från 

Dorte Mandrup Arkitekter) 

C. Norra Kvarnholmen (visionsbild från White 

arkitekter)

SÖDRA OCH VÄSTRA STADEN 


SÖDRA STADEN 





E22:ans nya sträckning möjliggör en utveckling 

av området öster om Rinkabyholm. Det kan utvecklas 

till en unik stadsmiljö i ett skärgårdslandskap. 

Målet är en dubblerad befolkning vilket 

även kommer att stärka underlag för lokal service. 

Utveckling av Södra staden har betydelse för 

stadens bostadsförsörjning och stärker indirekt 

en utveckling av verksamhetsområdena 

vid Kalmar Öland Airport. 

Fler invånare stärker det lokala serviceutbudet. 

En tågstation och en starkare knytning till flygplatsen, 

kusten och Hansa city kommer att medföra 

ett exploateringstryck i Smedby. Flygstaden 

kan på sikt utvecklas till ett mycket attraktivt 

verksamhetsområde. Kommunikationsmässigt 

ligger det i Kalmarsundsregionens knutpunkt 

med E22, Kalmar Öland Airport och järnväg. 

Området Flygstaden har regional betydelse. 




BETEENDEPÅVERKAN ÄR ETT 

NÖDVÄNDIGT KOMPLEMENT 

TILL ALLA FORMER AV FYSISKA 

SATSNINGAR & OLIKA STYRMEDEL 

År 2030 ska Kalmar vara en fossilbränslefri kommun, vilket ställer ökade krav på hur vi 

utformar och rör oss i staden. Funktionen som regional motor kräver ett bättre och mer 

resurseffektivt transportsystem som dessutom tar stor hänsyn till klimatet. 

UTMANINGEN ÄR ATT STADEN SKA KUNNA 

VÄXA UTAN ATT BILTRAFIKEN ÖKAR 

HELA-RESAN- 

PERSPEKTIVET 

Hela-resan-perspektivet 

innebär att det ska vara 

enkelt att ta sig från hemmet 

till alla sina målpunkter. 

Det handlar inte bara om att 

ta sig från hemmet till skola 

eller arbetsplats, utan även 

andra stopp på vägen som 

exempelvis förskola, butik 

och fritidsaktiviteter. 

Utmaningen är att staden ska kunna växa utan att biltrafiken ökar. Inriktningen är ett 

trafikslagsövergripande synsätt samt helhetslösningar enligt fyrstegsprincipen. Hela-resanperspektivet 

och fyrstegsprincipen gäller även Möre. Särskilt prioriterar vi gång- och cykeltrafikanter 

samt resenärer med kollektivtrafiken. En nyckelfaktor till ett mer hållbart transportsystem 

är att utveckla möjligheten för cykling. 

DET SKA VARA ENKELT ATT GÅ, 

CYKLA & ÅKA KOLLEKTIVT 

fotgängare 

cyklister 

kollektivt 

resande 

bilister 




fotograf: Jan Magnusson 

FYRSTEGSPRINCIPEN 

De lokala stråken ska ge alla en grundläggande tillgänglighet 

med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft 

i hela kommunen. Jämlikhet, jämställdhet och 

barnperspektiv är grundläggande. Det övergripande transportpolitiska 

målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt 

effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare 

och näringsliv i hela landet. 

Alla stråk i transportsystemet vara: 

tillgängliga 

trygga 

trafiksäkra 

miljöanpassade 

För att hushålla med resurser och minska transportsystemets 

miljöpåverkan har Fyrstegsprincipen tagits fram av Trafikverket. 

Den visar hur man kan lösa ett visst behov i fyra steg där man 

undersöker ett eller flera behov genom ett steg i taget. 

EN BIL STÅR 

I GENOMSNITT 

STILLA 23 TIMMAR 

OM DYGNET 

ÅTGÄRDER ANALYSERAS I FÖLJANDE ORDNING: 

1. Åtgärder som påverkar transportbehovet och 

val av transportssätt 

Placering av viktiga målpunkter och hur tät staden byggs 

påverkar vårt behov av resor och vårt sätt att resa. Exempel 

på åtgärder kan vara information för att påverka till alternativa 

val exempelvis för färdsätt, barns skolvägar och transportfria 

möten. 

2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av 

befintligt nät och fordon 

Exempelvis styrning, reglering och information. Parkering 

är ett exempel där samnyttjande av anläggningar kan 

minska markanspråken. Olika kundgrupper kan använda 

samma parkeringsplats vid olika tider på dygnet. 

3. Begränsade förbättringsåtgärder 

Exempelvis mitträcken, sidoområden och ombyggnad av 

korsningar samt bussprioriteringar. Ombyggnad av korsningar 

så att cykelbanor löper kontinuerligt genom dem 

ger en förbättring för cyklisterna. 

4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder 

Exempelvis kan en eventuell flytt av resecentrum ge utrymme 

för utveckling och kvalitetshöjning av staden. 

En strikt tillämpning av en princip kan dock leda till fel beslut 

om den inte hålls samman genom ett helhetsperspektiv. I dag 

saknas en sådan övergripande strategisk helhetssyn. Det gäller 

inte bara i staden utan också för kommunen som helhet och 

även regionen runt Kalmarsund. 




EN TÄT STAD GÖR DET LÄTTARE ATT GÅ OCH CYKLA 

I stora delar av staden finns obalans mellan trafikslagen. Bilen 

tar stort utrymme och de hållbara färdsätten till fots, med 

cykel och med kollektivtrafik, trycks undan. Det handlar 

också om en obalans mellan trafik och stad, där stora trafikapparater 

skapar barriärer i staden, tar upp värdefull mark 

och hindrar stadslivets utveckling. Avstånd mellan bostad och 

olika målpunkter som skola, arbetsplats, fritidsaktiviteter och 

affärer påverkar vilket transportsätt människor väljer. En gles 

och utspridd stad leder till en hög andel biltrafik som i sin tur 

kräver stora (kör)ytor, vilket leder till ännu större utglesning. 

En bil står i genomsnitt stilla 23 timmar om dygnet. Staden är 

ungefär 3x9 kilometer och saknar stora nivåskillnader, vilket 

innebär att förutsättningar för cykeltrafik är mycket bra. 

Gångstråk i staden 

PLATSER FÅR ALLT STÖRRE 

BETYDELSE FÖR HUR VI 

UPPLEVER SAKER OCH HUR 

STADSLIVET STIMULERAR 

SINNENA 

När målpunkterna är få och på för stort avstånd väljer många 

bilen i stället för att gå eller cykla. I en stad som är relativt 

tätbebyggd med begränsad utbredning, är funktionsblandad 

och som har sammanhängande trafiknät finns goda 

möjligheter att göra gång- och cykeloch kollektivtrafik till 

attraktiva alternativ i stället för bilen. Då finns förutsättningar 

för att nå nationella miljömål och hållbar stadsutveckling. 

En tät stad kan bli en hållbar stad. Om fler väljer att gå, cykla 

och resa kollektivt får vi bättre luft i staden, behagligare ljudnivå, 

mindre trängsel, ökad trivsel, mer utrymme för stadsliv, 

ökad säkerhet och bättre folkhälsa. Det ska alltså finnas bättre 

förutsättningar att kunna pendla med kollektivtrafik till 

arbete eller studier. Det ska också vara möjligt att utan omvägar 

lämna barn på förskolan eller skolan på väg till hållplatsen 

eller att kunna handla på hemvägen utan omvägar i samband 

med att barn hämtas. 

Visionsbild huvudcykelvägnät 

Översiktplan 

2012-09-20 

Huvudcykelvägnät 

Huvudcykelvägnät blandtrafik 

Cykelvägnät 

110 



RÄTT TRAFIK PÅ RÄTT PLATS 

Stadens lokala kommunikationsstråk ska binda samman olika 

stadsdelar men också knyta omgivande byar till varandra och 

till Kalmar stad. De ska även vara en funktionell del i Kalmarsundsregionens 

transportsystem. 

För att utveckla stadens centrala delar krävs såväl minskade biltrafikmängder 

som lägre tempo för biltrafiken. Trafiken ska styras 

till gator som utformats för att hantera större trafikmängder. 

Därför ska Kalmar skapa god kapacitet i det yttre vägnätet och 

förbättra kopplingarna till detta. Genom att styra trafiken till 

rätt gator öppnas möjligheten att hitta bättre balans i centrum. 

Det är enkelt att ta sig fram och ofta lätt att parkera med bil. År 

2012 finns det ungefär 2 600 allmänna parkeringar på Kvarnholmen. 

För att det ska bli enklare och snabbare att åka buss, 

fortsätter vi arbetet med att utveckla dagens stomlinjenät till en 

robust stråkstruktur genom att räta upp linjerna, minska stillaståendet 

i korsningar samt bättre turtäthet. 

UTREDA LÄGEN FÖR RESECENTRUM 

Kalmars roll som regionscentra gör att det finns behov av att 

börja titta på kompletterande stationslägen. Klimatförändringar 

och ett ökat resande med kollektivtrafik är ytterligare 

bidragande faktorer. En konsekvensanalys av en ökad trafikering 

på järnvägen ska starta 2013. 1 

ÄVEN PARKERING KRÄVER HELHETSSYN 

Parkeringsfrågor måste integreras i den övergripande trafikstrategiska 

planeringen och får inte ses som en egen isolerad del i 

trafiksystemet. Utan en väl fungerande parkeringspolitik är det 

mycket svårt att uppnå målen för ökat kollektivtrafikresande 

och ökad cykling. Studier visar att åtgärder inom parkeringsområdet 

är helt centrala för att kunna påverka färdmedelsvalet 

inom stadstrafiken. 

I Kalmar stad ska vi arbeta framåtriktat med parkeringsfrågor så 

att attraktivt stadsliv främjas. En ny parkeringsplan och parkeringsnorm 

för centrala Kalmar (Kvarnholmen och Malmen) har 

tagits fram under 2012. De är dock inte antagna i kommunfullmäktige. 

Syftet med normen är att stödja en positiv stadsutveckling. 

Utgångspunkten har varit att med en modern syn 

bättre anpassa parkeringssystemet utifrån behovet för boende, 

besökande och arbetande. Normen innehåller riktlinjer för 

1 Läs mer i Swecos spårutredning ”Utveckling av Kalmar stationsområde”, 

daterad 2012-08-20. 

hur många parkeringsplatser som krävs för att möta behovet 

vid nyexploatering. Planen behandlar frågan om var och hur 

parkeringen ska lösas. Bland annat förespråkas samlade parkeringsanläggningar 

i nära anslutning till huvudvägnätet och bättre 

samutnyttjande mellan boende, besökande och arbetande. 

Gångstråk mellan parkeringsanläggningar och målpunkter ska 

vara gena och inbjudande. 

Göteborg 


rv25 

Malmö/Köpenhamn 

LINDSDAL 

Kalmar 

Airport 

SÖDRA STADEN 

Parkeringsvy. Foto: Kalmar kommun 

Stockholm 

NORRA STADEN 

INNERSTADEN 

Stadens delars koppling till E22 

Reservat för triangelspår ska säkras innan utveckling av 

verksamheter kan ske i stråket mellan flyget och Hansa city. 

E22 

Befintligt järnvägsspår 

Befintligt stationsläge 

Utredningsområde 

för triangelspår 


stationsläge 

Öland 




STADENS BLÅ OCH GRÖNA STRUKTURER 

UTVECKLA KUSTSTADEN KALMAR 

En starkt bidragande orsak till Kalmars särart är stadens vattenrum. 

De är lika viktiga att arbeta med som andra stadsrum. 

Kalmar är i dag starkt förknippad med Kalmarsund genom 

den långa kusten och att delar av staden ligger på öar. Sundet 

är en stor tillgång för såväl invånare, företagare och besökare. 

Hela Kalmar stad är kust- och havsnära och oavsett var människor 

befinner sig i staden är det mindre än tre kilometer till 

kusten. Idag finns olika barriärer som gör att många upplever 

att kusten inte är nåbar. Upplevelsen av barriär är viktig att 

arbeta bort. Stadens kustlinje består av fyra karaktärer: vikar, 

fjärdar, hav och skärgård, vilka är fantastiska förutsättningar 

för utformningen av stadens olika karaktärer. Det innebär att 

stadsmiljön kan nyanseras utifrån de lokala förutsättningarna. 

Genom att binda ihop kusten och de olika karaktärerna med 

sammanhängande stråk och utveckla kopplingen till kulturlandskapet 

i väster tillför vi nya värden till staden. 

»ALL UTVECKLING SKER 

I FORM AV LEK« 

Johan Huizinga historieprofessor och kulturfilosof 

UTVECKLA DET BLÅ OCH GRÖNA 

Kalmars styrka är att staden har kombinerade rekreationsmöjligheter 

som bygger på både park-, kultur- och naturområdens 

tillsammans med vattenrummen. Det gör att staden har ett 

varierat och komplext utbud av möjligheter för rekreation för 

boende och besökande. Följande stråk är särskilt viktiga för 

stadens människor, djur och växter: 

Stensö, skärgården och Skärgårdsparken bildar ett 

sammanhängande rekreations- och naturområde. Området 

kan inte bebyggas på grund av flygbuller men är viktigt för 

det rörliga friluftslivet. Området är också en viktig länk mot 

söder via vandrings- och cykelleder. 

Svinö, Svensknabben och området kring Brofästet bildar 

ett sammanhängande rekreations- och naturområde med 

kopplingar till Berga strandpark och Tallhagen. Inom området 

finns också kulturinslag. Området bör utvecklas till ett portalområde 

för Kalmarsundsregionen, bron bör vara symbolen. 

Golfbanan och Värsnäs naturreservat bör få bättre kopplingar 

sinsemellan och kommunikationerna till dessa bör 

förbättras för att skapa ett starkare besöksmål. 

LINDSDAL 

Golfbana 

NORRA STADEN 

Kalmar stad har stora gröna och rekreativa områden centralt. 

Däremot omges staden av åkermark och flygfält. Ingen av dessa 

ytor är tillgängliga. För att förena områdena för rekreation och 

natur behöver kontakterna förbättras. Detta gäller mot norr 

exempelvis Värsnäs, mot väster med Kläckeberga och Ingelstorp 

och mot söder Skärgårdsparken, Bottorpsängarna och 

reservaten på Värnanäs. 2 

Ingelstorp 

Berga strandpark 


Skärgårds 

parken 

Skälby 

Tallhagen 

INNERSTADEN 

Svensknabben 

Kläckeberga kulturlandskap bygger på att ett aktivt lantbruk 

håller markerna öppna. Olika kopplingar kan behövas 

för att fler människor ska kunna nå det ur rekreationssynpunkt. 

Moskogen är det enda av de gröna områdena i eller i 

anslutning till staden som har karaktär av större skog. Området 

bör fortsätta ha denna karaktär. 

SÖDRA STADEN 

STADENS GRÖNA STRUKTURER. ETT SIGNUM FÖR 

KALMARS STADSMILJÖ ÄR HUR BEBYGGELSE-, GRÖN- 

OCH VATTENSTRUKTURERNA BERIKAR VARANDRA 

UTIFRÅN LANDSKAPETS FÖRUTSÄTTNINGAR. 

112 



2 Är du nyfiken? Läs mer i kommunens antagna Grönstrukturplan.

VAD ÄR BLÅ & GRÖNA STRUKTURER BRA FÖR? 

– STADSMILJÖN SKA LOCKA TILL ATT STADEN ANVÄNDS SPONTANT 

FOLKHÄLSA OCH REKREATION. Att vistas i park- och naturområden 

har stor betydelse för människors hälsa och livskvalitet. 

Modern forskning har visat att de flesta människor 

känner ett större välbefinnande ju oftare de besöker ett naturpräglat 

område. Studier visar att besöksfrekvensen avtar 

snabbt med avståndet och om promenadavståndet är längre 

än 5–10 minuter (300 meter) har antalet besök minskat med 

cirka 50 procent. Närhet till naturmiljöer är avgörande för 

barn, funktionshindrade och äldre med flera som är helt hänvisade 

till sin närmiljö. 

Täta besök i variationsrika och bullerfria naturområden gynnar 

god hälsa. Flera undersökningar visar att vi mår bättre 

och blir friskare fortare efter sjukdom när vi kan uppleva 

grönska, ostördhet och trygghet. Kontakten med naturmiljön 

uppmuntrar till aktiviteter, promenader, lek, avkoppling och 

naturupplevelser. Möjlighet till återhämtning är viktig och 

minskar stressnivå, trötthet och irritation. Barn som vistas i 

naturmiljö, har färre sjukdagar, bättre motorik och koncentrationsförmåga 

än barn på förskolor i innerstadsmiljö. 

Kalmar kommun har därför en nyckelroll för att skapa stödjande 

miljöer för fysisk aktivitet och goda förutsättningar 

för ett aktivt liv för våra invånare. Ambitionen är att skapa 

goda förutsättningar i närhet till de platser där människor 

bor och arbetar eller studerar. Vanliga hinder för människors 

fysiska aktivitet är att bilar och andra motorfordon 

kör fort, att trafikvolymen är stor, att man inte har tillgång 

till anläggningar för motion och rekreation, att det saknas 

gång- och cykelbanor men även otrygghet påverkar. 

Regelbunden aktivitet är en viktig faktor för barns nuvarande 

och framtida hälsa, såväl fysisk som psykisk och social. 

Mycket tyder på att den fysiska aktiviteten hos barn minskat 

och stillasittande aktiviteter ökat. Barns rörelsefrihet och 

möjligheter att på egen hand röra sig i närmiljön och staden 

har begränsats de senaste decennierna, mycket till följd av 

olika samhällshinder. Exempel på hinder är ökningen av 

biltrafik, högre hastigheter på motorfordon och de växande 

avstånden till utbud och olika målpunkter. Barns behov av 

lek och rörelse täcks inte till fullo av lekplatser, skolgårdar och 

parker. För att stimulera barns fysiska, mentala och sociala 

utveckling krävs ett helhetsperspektiv i samhällsplaneringen 

för att åstadkomma sammanhängande barnvänliga miljöer. 

MÖTEN OCH GEMENSKAP. Allmänna parker, naturområden 

och stadens torg har stor social betydelse och lockar till sig 

många olika typer av människor vilket bidrar till integration. 

De är offentliga vardagsrum som ger möjlighet till umgänge, 

gemenskap och spontana möten. Det offentliga uterummet 

ger gratis tillträde att ta del av stadens folkliv, se och synas, 

uppsöka och delta i aktiviteter. Rätt utformade och skötta 

är naturområden inte avskiljande utan sammanlänkande. 

Där finns många olika mötesplatser att bege sig till för lek, 

bad, bollspel, motion och många föreningsaktiviteter äger 

rum i stadens parker och natur. Undersökningar visar att det 

sociala liv som pågår ofta är mycket större än förväntat och är 

värdefullt både för den enskilde, stadsdelen och hela staden. 

KULTURELL IDENTITET. I parker och naturområden finns en 

del av stadens kulturhistoria och kulturella identitet. Natur, 

parker och gröna stadsrum som Stadsparken, Esplanaden, 

Skälby och Stensö speglar stadens historia och rymmer personliga 

minnen för många kalmarbor. Detta ger hemkänsla, 

förankring och samhörighet med staden. 

STADSBYGGNADSSTRUKTUR. Vatten, parker, naturområden, 

trädalléer, gatuplanteringar, småhustomter, koloniområden 

och annan grönska ger upplevelser och skapar stadsrum 

som är uppskattade delar av stadsbilden. De blå och gröna 

strukturerna kan göra att staden blir lättare att orientera 

och känna igen sig i. Dessutom bidrar den till variation eller 

ordning och kan bryta ner det storskaliga till en greppbar 

skala. I gatu- och parkrummet kan de blåa och gröna strukturerna 

både ge skönhets- och årstidsupplevelser. 

BIOLOGISK MÅNGFALD. Stadens natur, parker och andra 

grön- och vattenområden är livsmiljöer för växter och djur. 

Större sammanhängande områden, en variation av naturtyper 

och biotoper, speciellt de med ett rikt artinnehåll 

ger förutsättningar för en biologisk mångfald. Skogs- och 

vattenbryn, gamla ekar och andra träd, död ved, vattendrag, 

våtmarker och ett kultur- och skogslandskap med lång 

kontinuitet, ger möjlighet till ett rikt växt- och djurliv och 

en långsiktigt hållbar livsmiljö. Det ger även näraliggande 

naturupplevelser för oss människor. 

LOKALKLIMAT OCH MILJÖFÖRBÄTTRING. Natur, parker, 

träd och annan grönska bidrar till renare luft, behagligare 

klimat, jämnare temperatur och luftfuktighet. Träden ger 

skugga under varma sommardagar och dämpar kraftig 

blåst. Grönytor och vegetation kan rena nedsmutsat gatuvatten 

samt ge plats för dagvattendammar som hindrar 

föroreningar från att komma ut i sjöar och vattendrag. Grönytorna 

kan även fördröja stora regnmängder så att dessa 

inte överbelastar ledningsnät och orsakar översvämningar. 

I GRÖNSTRUKTURPLANEN FINNS STRATEGIER FÖR ATT 

UTVECKLA DE BLÅ OCH GRÖNA STRUKTURERNA. 




Vattnet är en omistlig del av stadens miljö. Därför ska tillgängligheten 

till och användandet av vattnet vara stor. 

Stadens kustlinje har fyra karaktärer. Genom att binda 

ihop dessa på ett tilltalande sätt lyfts stadens variationsrikedom 

fram. 

EN BRA GESTALTAD 

SOCIALT ANVÄNDBAR 

PARK ÄR EN VÄSENTLIG 

DEL AV BEGREPPET 

STADSKVALITET 

Torbjörn Andersson, landskapsarkitekt 

Stadens kustlinje 

114 



Vikar 

Fjärdar 

Hav 

Skärgård 

foton: Kalmar kommun 



MER STADSLIV ställningstagande 

STADENS STRUKTUR OCH UTVECKLINGSSTRÅK 

Utveckla staden som ett regionalt nav för 

Kalmarsund. 

Stadsintegrera Linneuniversitetet både fysiskt och 

mentalt till år 2020. 

Dela in stadsområdet i fem delar, Lindsdal, norra 

staden, västra staden, Innerstaden och södra 

staden. Varje del ska fungera för såväl det vardagliga 

livet som att bidra till stadens kvalitet och 

attraktion. 

Planera för ett hållbart perspektiv där det råder 

en balans mellan hyresrätter, bostadsrätter och 

eget ägande. Planera med framförhållning för att 

undvika att bostadsbrist uppstår. 

Planera för ett varierat bostadsbestånd i de fem 

stadsdelarna. 

Planera för fler mindre bostäder. 

Planera tät och blandad bebyggelse och innehåll 

(bostäder, arbetsplatser, service samt kultur- och 

fritidsaktiviteter) i stadskärnan, stadsdelscentrum, 

längs Diagonalen (Norra vägen) och i Gamla industriområdet 

(K2) för att hushålla med marken och 

stärka underlaget för kollektivtrafik. 

Utveckla och stärk befintliga stadsdelscentrum 

med tätare bebyggelse, mötesplatser, arbetsplatser 

och service. 

Hitta kombinationsmöjligheter mellan handel 

och annat utbud i syfte att erbjuda bredare möjligheter 

till aktiviteter och upplevelser. 

Göra det stadsnära vattnet mer tillgängligt och 

vara en aktiv del av stadens miljö. 

Utveckla projektet bryggornas och strandpromenadernas 

stad till att innefatta hela staden. 

Utveckla Kalmarsunds potential för båtlivet och 

gästhamnar i all förnyelse och förändring av staden. 

Utveckla följande stråk: 

- mellan arenan och Kvarnholmen, city till city 

- mellan arenan och kusten, A till Ö 

- utveckla Norra vägen och Kalmarvägen till 

integrerade stadsgator, Diagonalen 

Cykelns och kollektivtrafikens status höjs i hela 

stadsbyggnadsprocessen, från planering och byggande 

till drift och underhåll. 

UTVECKLA KUSTSTADEN KALMAR 

Synliggöra och tillgängliggöra vattnet i den 

byggda miljön. 

Verka för att oavsett var man bor, ska man uppleva 

det naturligt att gå eller cykla till kusten. 

BLÅ OCH GRÖNA STRUKTURER 

Utveckla följande stråk: 

- längs stadens kust mellan Hossmo och 

Värsnäs 

- mellan skogen vid Ingelstorp och Svinö 

- mellan kusten och kulturlandskap i 

Kläckeberga 

- mellan Värsnäs via Skälby till Kalmarsundsparken 

Utveckla Skälby som nav för de fyra ovan nämnda 

stråken. 

Integrera naturreservaten i staden så att de enkelt 

kan användas till vardags. 

Utveckla värdekärnorna, kärnområdena samt 

spridningsvägarna för biologisk mångfald i staden 

enligt förslagen i grönstrukturplanen. 

116 



GÅNG- OCH CYKEL 

Arbeta för att cykelhuvudvägnätet får en hög 

standard, där cyklister och fotgängare har högsta 

prioritet i korsningspunkter. 

Planera för att gång- och cykelvägar till skolor 

är trygga och säkra. 

Genomföra aktiviteter som uppmuntrar till cykling 

regelbundet. 

Ta fram parkeringsnorm för cyklar och att trygga 

och attraktiva cykelparkeringar finns nära de 

större målpunkterna. 

KOLLEKTIVTRAFIK OCH RESECENTRUM 

Tillsammans med Kalmar Läns Trafik verka för en 

attraktiv kollektivtrafik för att möta människors 

olika behov av resor. 

Verka för att hela den funktionella staden där 

Färjestaden och centrala Nybro ingår, trafikeras med 

snabb kollektivtrafik av hög turtäthet och kvalitet. 

Utveckla Diagonalen och Erik Dahlbergs väg till ett 

prioriterat huvudnät för kollektivtrafiken. 

Planera för knutpunkter i strategiska lägen (Norra 

vägen–Tyska vägen, Norra vägen–Erik Dahlbergs 

väg, Hansa City och vid stationen). 

Utreda förutsättningar och konsekvenser av nya 

lägen för järnvägstation och resecentrum i samarbete 

med övriga berörda aktörer. 

Tillsammans med KLT arbeta för mindre och tysta 

»cirkulationsbussar« på Kvarnholmen som samspelar 

och stärker stadskärnans stadsliv. 

BIL OCH PARKERING 

Planera för att både E22 och Ölandsleden 

(Ölandsbron med anslutningar) även framöver 

ingår i det lokala huvudnätet för biltrafik och 

att kommande huvudnät för biltrafik minskar 

trafiken genom Kvarnholmen. 

Analysera och planera för att balansera tillgänglighet 

för biltrafiken i Innerstaden i relation till 

andra trafikslag. Detta för att stärka utvecklingen 

av stadskärnan. Möjligheten för ny trafikplats i 

korsningen Ölandsleden-Norra vägen studeras 

liksom en framtida utveckling av Gröndalsvägen- 

Galggatan med koppling mot Lorensbergsleden. 

Gröndalsvägen ska stängas för tung lastbilstrafik. 

Skapa samlade parkeringslösningar för bil och 

cykel på optimala platser i staden. 

Förbättra möjligheterna för samåkning och 

resande med kollektivtrafik genom att skapa 

effektiva samåknings- och pendlarparkeringar. 

HAMN 

Verka för att hamnens utveckling samspelar 

med stadens övriga behov av utveckling. 

Planera för att lokalisera verksamheter till 

Tjärhovet som har koppling och behov av sjöfart. 

Säkra transportleder för farligt gods till och från 

Tjärhovet samt studera möjlig reservväg till 

och från hamnen. 

Tillämpa de nya riktlinjerna för byggnation utmed 

farligt godsleden på Södra vägen, Järnvägsgatan 

och Tjärhovsgatan enligt den riskanalys 

som är gjord. 

ÅTERVINNINGSSTATIONER 

Återvinningsstationer bör placeras i stadens 

huvudstråk och i anslutning till stadsdelscentrum 

för att minimera transportbehoven. Stationerna 

bör utformas så att störningar på omgivningen 

minimeras samt att dess estetiska utformning 

anpassas till sin omgivning. 



LINDSDAL i dag 

invånare ...................................5 675 

inklusive omland ...............6 194 

pendlare in .................................388 

pendlare ut ............................2 336 


62 procent av tjejerna och 69 

procent av killarna i åldern 

7–20 år var aktiva i någon förening 

2010. Den populäraste 

föreningen för 7–20-åriga 

tjejer är Lindsdals IF följt av 

Friskis & Svettis och CL98. För 

killarna är klart flest aktiva i 

Lindsdals IF, följt av CL98 och 

Lindsdals Scoutkår. 

Lindsdal ligger ungefär 10 kilometer norr om centrala Kalmar. 

En stor del av stadsdelen byggdes på 1970-talet och 

präglas av strikt funktions- och trafikseparering. I Lindsdal 

med omland bor knappt 6 200 personer och själva Lindsdal 

har knappt 5 680 invånare. Sedan 1989 har befolkningen 

minskat i både stadsdelen och omlandet. Men mellan 

2006 och 2010 har befolkningen ökat, med två procent i 

stadsdelen med omland och en procent i stadsdelen. Mellan 

dessa år byggdes det knappt 35 bostäder, knappt 20 

bostadsrätter och drygt 15 äganderätter. 

HÄR BOR MÅNGA BARNFAMILJER 

De flesta av de knappt 2 190 bostäderna är stora villor från 

1970-talet. Många vuxna flyttade då till Lindsdal, bildade 

familj, barnen växte upp och flyttade medan många föräldrar 

som nu är 60–74-år bor kvar. Sedan 1989 har befolkningen 

minskat och medelåldern ökat. Idag bor många barnfamiljer 

och personer i åldern 60–74 år i Lindsdal. Däremot bor få 

20–29-åringar här. Det ensidiga bostadsbeståndet gör det 

svårt att bo kvar under olika skeden i livet. Det homogena 

bostadsbeståndet med många villor gör det också svårt för 

andra hushållstyper att flytta till Lindsdal. 

MÅNGA PENDLAR TILL ARBETE UTANFÖR LINDSDAL 

Ungefär 400 kvinnor och 250 män har sin arbetsplats här. 

Mer än hälften arbetar med utbildning eller vård- och omsorg, 

vilket beror på förskolorna och Lindsdals- och Sjöängsskolan 

samt det vård- och omsorgsboendet Frikadellen. De flesta arbetsplatserna 

finns i centrum. Betydligt fler pendlar från än 

till Lindsdal men cirka 260 personer både bor och arbetar här. 

Lindsdals huvudsakliga funktion är i dag boende men de relativt 

få arbetsplatserna som framförallt finns inom offentlig och 

kommersiell service är viktiga för de boendes vardagsliv. 


90-99 

80-89 

70-79 

60-69 

50-59 

40-49 

30-39 

20-29 


0-9 

KOMMUNIKATION 

8% 6% 4% 2% 0 0 2% 4% 6% 8% 

män 

93% 


Utbildning 

Vård 

kvinnor 



37% 22% 8% 

Företagstjänster 


BOSTÄDER 

118 



23-29 min med linje 401 

LINDSDAL 

KALMAR KOMMUN

LINDSDAL i morgon 

Lindsdal är även framöver villastaden med lugnare puls än 

Innerstaden. Närheten till utbudet i övriga staden är stor 

och det ska vara lätt att nå med cykel eller kollektivtrafik. 

Lindsdals centrum har rollen som stadsdelscentrum och 

är även servicecentrum för landsbygden runt om. Möjligheterna 

att utveckla det småskaliga näringslivet är goda. 

MER VARIERAT BOSTADSBESTÅND 

Nya bostäder ska byggas i befintliga områden där kollektivtrafiken 

är bra, exempelvis i Lindsdals centrum och Majavallen. 

Många äldre vill flytta till en mer tillgänglig bostad inom 

Lindsdal och därför är bostäder i markplan utan nivåskillnader 

eller flerbostadshus viktigt. Ett mer varierat bostadsbestånd är 

också viktigt för att fler familjetyper ska kunna flytta hit eller 

att fler par som separerar ska kunna bo kvar om de vill det. 

FLER BOSTÄDER, VERKSAMHETER 

OCH SERVICE I CENTRUM 

Närmast centrum krävs effektivt markutnyttjande när ny bebyggelse 

planeras: flerbostadshus eller markeffektiva småhus. 

Friliggande villor planeras längre från centrum. Ökad täthet i 

och vid centrum kan bland annat stärka verksamheterna och 

de mötesplatser som finns samt ge underlag för nya. Om antalet 

människor som rör sig här under fler av dygnets timmar kan 

den upplevda tryggheten öka samt skapa ett större underlag för 

kollektivtrafiken. 

LÄTTARE ATT CYKLA OCH ÅKA BUSS MELLAN 

LINDSDAL OCH KALMAR 

Bilinnehavet är högt trots närheten till centrala Kalmar. Om 

centrum förtätas med fler verksamheter och bostäder ökar 

förutsättningarna för att fler går, cyklar och åker kollektivt. 

Bra gång- och cykelvägar samt busslinjer är därför viktiga för 

många människors vardagsliv och för att bilresorna kan minska 

på korta sträckor till andra delar av Kalmar stad. Från och med 

augusti 2013 kommer busstrafiken att gå längs Kalmarvägen 

istället för Lindsdalsvägen och Nils Holgerssons väg. Syftet 

är att få snabbare och tätare förbindelser mellan Lindsdal och 

centrala Kalmar via Diagonalen. 

SKAPA KORTARE VÄGAR TILL KALMARSUND 

I det medeltida kulturlandskapet mellan Förlösa och Smedby 

runt Kläckeberga finns stor potential att utveckla för rekreation. 

Kontakten till naturreservatet Värsnäs kan stärkas. Det 

handlar inte bara om att skapa fysiska vägar mot Kalmarsund 

utan också om hur det upplevelsemässigt kan blir mer attraktivt 

att ta sig från Lindsdal till kusten. Även om Kalmar och 

Lindsdal håller på att byggas ihop genom Fjölebro och Norra 

staden behåller Lindsdal sin identitet. 

FÖRLÖSAVÄGEN SOM EN BYGATA 

Förlösavägen har brister i säkerhet för oskyddade trafikanter. 

Det har tidigare diskuterats nya alternativa vägkopplingar från 

Förlösavägen till Lindsdalsvägen. Vägverket konsult tog under 

2004 fram en utredning där olika vägsträckningar diskuterats. 

Kalmar kommun har parallellt med programarbetet för Förlösa 

stationssamhälle tagit fram en liknande studie för en alternativ 

vägsträckning i områdets södra del, väster om Ödingstorpsvägen. 

Båda utredningarna kom fram till att alternativen leder 

till stora ingrepp i jordbruks- och kulturlandskapet samt störningar 

för omkringliggande bostadshus. Det leder också till så 

omfattande ombyggnader för infrastrukturen att det innebär 

stora kostnader. Det är därför lämpligare att se över trafiksäkerheten 

och utformningen av Förlösavägen och utveckla den 

som bygata istället för att dra en ny väg. 

STÄLLNINGSTAGANDE 

DET HÄR VILL KALMAR KOMMUN 

Utveckla stadsmiljön med fler bostäder och service 

längs Diagonalen där stadsdelscentrum ingår. 1 

Samordna utvecklingen kring centrum, eftersom det 

finns intresse och behov av utveckling från skolan, 

omsorgen, kultur- och fritidsaktiviteter, näringsidkare, 

landstinget (familjecentral) och bostäder. 

Utveckla en sammanhållen cykelväg längs med 

Kalmarvägen. 

Utveckla arbetsplatsområden i Fjölebro. 

Stärka kopplingen till Kalmarsund och Värsnäs i 

öster och till kulturlandskapet i väster. 

Variera bostadsbeståndet mer. 

Utreda stationsläge. 

Utveckla Förlösavägen som bygata med 

förbättringar för oskyddade trafikanter. 

1 Läs mer om Diagonalen på sidan 106 



Möregården 

Mosekrog 

E22 

LINDSDAL i dag 

Björkelund 

Kråksmåla 

Bockelebacken 

E22 

Sörstävlö 

lösavägen 

Lindsdalsvägen 

Gravrösen 

Solhem 

Gösbäck 

Nils Holgerssons väg 

Sjöängen 

E22 

Karls 

Förlösavägen 


Borshorva 

Lindsdal 


Balltorp 

E22 

Vesslö 


E22 


Fjölebro 

I Lindsdal finns Sjöängsskolan med 

förskola, årskurs F–5 och fritidshem. 

Vid centrum ligger Lindsdalsskolan 

med årskurs 6–9 och resursskola för 

årskurs 7–9. Det finns även tre andra 

förskolor i Lindsdal. 

Västerslät 

Kl äcke bergavägen 

E22 


Kullen 

Värsnäsvägen 

Strandskydd gäller utmed 

kust och vattendrag. 

Kläckeberga ka 

E22 

Norra vägen 

Nygård 

0 100 200 300 400 500 600 700 m 

Vimpeltorpet 

Krafslösa 


120 Mer Stadsliv

Möregården 

Mosekrog 

E22 

Björkelund 

LINDSDAL i morgon 

Kråksmåla 

Bockelebacken 

E22 

Småskalig stadsmiljö mellan 

Kläckeberga kulturlandskap 

Sörstävlö 

och Värsnäs naturreservat 

vid Kalmarsund. 



höjd 

Gösbäck 

Gravrösen 

Solhem 



Bebyggelseutveckling väster om 

utpekat område kräver särskild 

hänsyn på grund av risk för 

översvämning och bullerstörning. 

Sjöängen 

E22 


Borshorva 

Lindsdal 


Balltorp 

Utveckla Förlösa 

utifrån dess äldre villaträdgårdsstadskaraktär. 

E22 

Vesslö 


E22 


Fjölebro 

Västerslät 


E22 


Kullen 


Samtliga riksintressen, 

förordnanden och 

strandskydd som visas på 

idag-kartan, gäller även 

för imorgon-kartan. 

Kläckeberga ka 

E22 

Norra vägen 

Nygård 


Vimpeltorpet 

Lindsdal 


Idag-karta: 

Vård- och omsorgsboende 

Service 

Förskola 

Skola 

Belyst motionsspår 

Fast fornlämning 



Naturminne 

Idrottsplats 

Riksintresse flyg höjdbegränsning 

Flygplats 

Riksintresse väg 

Riksintresse högexploaterad kust 

Riksintresse kulturmiljövård 

Imorgon-karta: Krafslösa 

Alla förslag på imorgon-kartan 

Omgestaltad stadsgata 

är principer, inte exakta gränser 

Förbättra gång- och cykelförbindelse Utförligare förklaring till kartbegreppen 

finns på sidan 105 

Rekreationsstråk 

Viktig entré- och sambandspunkt 

Stadsutvecklingsstråk 

Kulturlandskap 

Rekreationsområde 

Utredningsområde för bostäder 

Utredningsområde för stationsläge 

Stadsdelscentrum 

121

NORRA STADEN i dag 

invånare ................................15 695 

pendlare in .............................2 676 

pendlare ut ............................5 313 


51 procent av tjejerna och 59 

procent av killarna i åldern 7–20 år 

var aktiva i någon förening 2010. 

Den populäraste föreningen för 

7–20-åriga tjejer är Friskis & Svettis 

följt av IFK Kalmar. För killarna är 

klart flest aktiva i IFK Berga följt 

av Friskis & Svettis. Siffrorna är 

låga, men det finns skillnader 

inom stadsdelen. 

I Norra staden bor cirka 15 700 personer. De senaste fem 

åren har området ökat med cirka 530 personer eller 3,5 

procent. Åldersstrukturen följer kommunens ganska väl 

vad gäller barn och ungdomar. Andelen unga vuxna är 

något högre än kommunen som helhet medan andelen 

yngre medelålders (25–44 år) är något lägre. Den stora 

skillnaden är att andelen 65 år och äldre är högre jämfört 

med kommunen som helhet. 

BLANDNING AV UPPLÅTELSEFORMER I 

MEN INTE INOM NORRA STADEN 

I Norra staden finns cirka 8 100 bostäder. Till skillnad från 

Innerstaden finns det ganska få bostäder i Norra staden som 

är byggda före 1950. De bostäder som är från den tiden är 

huvudsakligen bostäder i småhus. Det finns många bostadsrätter 

i Norra staden. På generell nivå är beståndet blandat 

men är homogent på lägre nivå. Det finns därmed stora 

skillnader i exempelvis åldersstruktur och socioekonomi 

inom Norra Staden. De senaste fem åren har det byggts 

cirka 300 bostäder. 

MÅNGA JOBBAR I BERGA INDUSTRIOMRÅDE 

Runt 3 850 personer arbetar i Norra staden varav cirka 1 650 

i Berga industriområde. De största näringsgrenarna i Berga 

industriområde är handel, tillverkning, företagstjänster samt 

byggverksamhet med mellan 18 och 23 procent av arbetstillfällena 

vardera. I övriga Norra staden finns drygt 85 procent 

av arbetstillfällena inom vård och omsorg samt utbildning. 

ANDELEN FÖRVÄRVSARBETANDE ÄR LÅG 

Andelen förvärvsarbetande är låg, men det finns skillnader 

inom stadsdelen. För att höja den låga andelen förvärvsarbetande 

i framförallt vissa områden kan det både behövas 

bättre utbildnings- och arbetsmarknadssatsningar samt bättre 

kommunikationer. 

KOMMUNIKATION 

8% 6% 4% 2% 0 0 2% 4% 6% 8% 

21% 

män 

79% 


Vård 

Handel 


90-99 

80-89 

70-79 

60-69 

50-59 

40-49 

30-39 

20-29 


0-9 

kvinnor 



18% 15% 14% 

Utbildning 


BOSTÄDER 

FÅ UNGA ÄR AKTIVA I FÖRENINGAR 

Siffrorna över barn och ungas föreningsaktivitet är låga, men 

det finns skillnader inom stadsdelen. Om detta inte är självvalt 

ställer det krav på både möjligheter att ta sig till aktiviteter och 

på vilka ekonomiska möjligheter som krävs för att delta i föreningsverksamhet. 

Det kan också behövas särskilda satsningar för 

att få fler barn och unga aktiva i föreningar. 

122 



14 min med linje 401, räknat till Berga centrum 

17 min, räknat till Norrliden centrum 

NORRA STADEN 

KALMAR KOMMUN

NORRA STADEN i morgon 

STÄRK BERGA CENTRUM & NORRLIDEN CENTRUM 

Centrumen i Berga och Norrliden är viktiga för att vardagslivet 

för många människor ska fungera. Det bör planeras för 

fler bostäder i områdena nära centrumen. Fler nya bostäder i 

centrum eller längs med exempelvis Diagonalen ger fler människor 

korta avstånd till många målpunkter och nära till bra 

kollektivtrafik. Samtidigt hushållar man med marken och behöver 

inte ta mark i utkanten av staden i anspråk för bostäder. 

Ökad täthet i och vid centrumen kan bland annat stärka verksamheterna 

och de mötesplatser som finns samt ge underlag 

för nya. Det ska vara enkelt att ta sig mellan bostad och arbete 

med stopp på exempelvis förskola eller livsmedelsbutik. 

Förutsättningar för det är centrum med sammanhållen service 

samt bra cykelvägar och kollektivtrafik. Om antalet människor 

som rör sig i centrumen under fler av dygnets timmar kan 

den upplevda tryggheten öka samt skapa ett större underlag 

för kollektivtrafiken. Gena gång- och cykelvägar behövs för att 

koppla ihop bostäder med närservice och mötesplatser i den 

lokala staden. 

BLÅ OCH GRÖNA BOENDEMILJÖER 

NÄRA INNERSTADEN 

Attraktionskraften med boendemiljöer i närhet av Innerstaden 

samt till kust- och rekreationsområden där det finns 

höga naturvärden är utgångspunkten för planeringen av nya 

bostäder i Norra staden. Exempelvis kan Värsnäs och golfbanan 

behöva kopplas ihop med bebyggelsen ur ett rekreationsperspektiv. 

För att göra det lättare att bo kvar när livet förändras 

och för att motverka boendesegregationen, behöver bostadsbeståndet 

varieras mer. Bostadsbeståndet är homogent inom 

Norra staden, därför är det viktigt att variera bostadsbeståndet 

i de olika delarna. Bostäder i flerbostadshus eller markplan är 

viktigt för att nybyggda bostäder ska komplettera de delar av 

beståndet som inte är fysiskt tillgängligt i dag. 






Ett stråk sträcker sig diagonalt genom staden från norr till 

söder. En omvandling av Norra vägen från barriär till ett 

långsträckt karaktärstarkt vardagsrum i staden höjer livskvaliten 

för ett mycket stort antal stadsbor. Det möjliggör 

också att ett betydande antal nya bostäder kan byggas. 

Diagonalen har stor betydelse för att utveckla vardagsstaden 

och kraftigt höja livskvaliten för ett stort antal 

stadsbor samt skapa nya attraktiva bostäder, verksamheter 

samt stärka det lokala serviceunderlaget. 

LINDSDAL 

LÄTTARE ATT ÅKA BUSS TILL/FRÅN NORRA STADEN 

För att bilinnehavet ska vara fortsatt lågt bland boende här, 

är det viktigt att vardagslivet fungerar även utan tillgång till 

bil. Närheten till Innerstaden ger goda förutsättningar till 

effektiv gång-, cykel och kollektivtrafik. Med bättre möjligheter 

att cykla och åka kollektivt kan de onödiga korta 

resorna med bil minska. Det stärker ett vardagsliv som främjar 

hållbar livsstil. Många människor bor idag i Norra staden 

och flera arbetar i Berga industriområde, vilket ger stort 

kundunderlag för kollektivtrafiken. Den bör i framtiden 

effektiviseras och stärkas ytterligare för att bli ännu mer attraktiv. 

En bärande tanke är att utveckla Diagonalen med 

ännu tätare och bättre kollektivtrafik. Korsningen mellan 

Norra vägen och Tyska vägen är en viktig punkt för kollektivtrafiken. 

Platsen kommer att korsas av kollektivtrafik och 

byten mellan dessa prioriteras här. 

NORRA STADEN 

foto: Maria E. Johansson 

INNERSTADEN 




stationsläge 

foto: Jan Magnusson 

124 



SKAPA KOPPLINGAR MOT KALMARSUND 

Oavsett om man bor nära kusten och gröna miljöer eller inte, 

ska man uppleva att det är nära och enkelt att ta sig dit för att 

exempelvis promenera, springa eller bada. Vi vill därför utveckla 

det blå och gröna stråket från Värsnäs, Krafslösa, golfbanan, 

Vimpeltorpet, Berga strandpark, Svensknabben och längs med 

kusten. 1 Det ska också vara lätt att ta sig mellan olika grönområden. 

Stråket mellan arenan och Kalmarsund kallat A till Ö, 

är viktigt att stärka för kopplingen till dessa båda målpunkter 

i stråkets ytterkanter och binda ihop exempelvis bostäder och 

verksamheter längs stråket. Det är viktigt både för den lokala 

och regionala staden. 

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN 

NORRLIDEN STRAND 

MED KONSEKVENSBESKRIVNING OCH 

BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN 

ANTAGANDEHANDLING 2011-12-12 

Är du nyfiken på Norra Staden kan du läsa mer i den 

fördjupade översiktsplanen för Norrliden Strand 



I och med den nya arenan har attraktiviteten i denna del av 

staden höjts kraftigt. Östra Vimpeltorpet lade grunden till det 

stora intresset för att bygga bostäder här. Nu finns möjligheten 

att kraftigt stärka såväl Berga centrum som Norrliden centrum. 

Norra staden har en stor betydelse för stadens bostadsförsörjning. 

I redan pågående bostadprojekt planeras för över 2 000 

bostäder men området går att utveckla med ytterligare bostäder. 

Även utbudet av verksamheter går att utveckla betydligt 

i östra delen av stråket. Tänkt stadsutveckling kräver att även 

stadsmiljön utvecklas vad gäller infra- och grönstruktur. Tyska 

vägen, Norra vägen och Norrlidsvägen utvecklas så att de blir 

karaktärskapande för Norra stadens stadsmiljö. 

Utveckla stråken från A till Ö och Diagonalen 

genom stadsutvecklingsprojekt. 

Utveckla attraktionen längs Diagonalen 

så att det blir en intressant stadsmiljö inte 

minst för kollektivtrafikanter samt cyklister 

och gående. 

Stärka de lokala stadsdelscentrumen i Berga 

och Norrliden. 

Genomföra intentionerna i fördjupad översiktsplan 

för Norrliden Strand samt Bergakommissionens 

slutrapport. En handlingsplan 

ska tas fram. 

Utveckla möjlighet för angöring fritidsbåtar 

av olika storlek och eventuell 

gästhamn på Svensknabben och eventuellt 

ytterligare läge. 

1 Se karta s. 112 ”Stadens blå & gröna stråk” 



alsvägen 


E22 

NORRA STADEN i dag 

Fjölebro 

Oxhagen 

ke bergavägen 

E22 


Kullen 

Golfbana 

Björkenäs 

Området berörs av riksintresse för 

flyg höjdbegränsning, riksintresse 

för högexploaterad kust, riksintresse 

för kustkulturmiljö, riksintresse för 

naturvård samt Natura 2000. 


Björkudden 

Norra vägen 

E22 

Nygård 

Norrliden 

Norrlidsvägen 

Vimpeltorpet 

Bergavik 

Krafslösa 

Två systrars kap. 


E22 


Kvarnkullen 

Tallhagsvägen 

Saxen 

Norra vägen 

E22 

Stenskärsudden 

Tyska vägen 

Törnskär 

Berga 

S:ta Birgitta ka 


Ridhus 

Harhol 

Norra vägen 

Tyska bruket 

Trångsundsvägen 

Kalmarsundsskolan är en F–9 skola 

som också har förberedelseklasser för 

nyanlända. I närheten ligger Ögonstenens 

och Björkenäs förskolor. 

Djurängsskolan har förskola, årskurs 

F–5 och fritidshem. En Montesoriskola 

finns i Djurängen, som har 

förskola samt årskurs F–6. På Västra 

Funkaboskolan finns årskurs F–5 och 

fritidshem och på Östra 137 Funkaboskolan 

finns årskurs 6–9. I närheten ligger 

också förskolan Trollet. Därutöver finns 

flera mindre förskolor i Norra staden. 


Fölehagsvägen 

Ölandsleden 

E22 

E22 

Djurängen 

Oxhagen 

Slöjdaregatan 

Kungsgårdsvägen 



137 

Funkabovägen 

Ölandsleden 

Tallhagen 

Funkabo 

Ängöleden 

137 


Ölandsbron 

Naturrese 

gen 

T 




E22 


Fjölebro 

Oxhagen 


E22 

Modern stadsmiljö med 

grunddrag från folkhemmets 

planeringsideal. 


Kullen 

Golfbana 

Björkenäs 


Björkudden 

Norra vägen 

E22 

Nygård 

Norrliden 


Vimpeltorpet 

Bergavik 

Krafslösa 

Två systrars kap. 


E22 






E22 


Kvarnkullen 

Norra vägen 


Stenskärsudden 

Saxen 

Tyska vägen 

Törnskär 

Berga 

S:ta Birgitta ka 


Ridhus 

H 

Norra vägen 


Funkabovägen 

E22 

Djurängen 



Funkabo 

137 

Tyska bruket 

Ölandsleden 

Ölandsbron 

137 

Ölandsleden 

137 

Ängöleden 


E22 

Tallhagen 

Natu 

Oxhagen 



gen 

Norra staden 


Idag-karta: 


Service 

Förskola 

Skola 

Universitet 


Motionsspår 

Kalmarsundsleden 



T 


Naturreservat 

Naturminne 


Flygplats 




Natura 2000 

Riksintresse naturvård 

Idrottsplats 

Imorgon-karta: 



Regionalt intresseområde 


Handelsområde 


Innerstaden 




Utredningsområde för järnväg 




Utförligare förklaring till kartbegreppen 


127

INNERSTADEN i dag 

invånare ................................20 801 

pendlare in ..........................12 432 

pendlare ut ............................4 804 


55 procent av tjejerna och 

59 procent av killarna i åldern 

7–20 år var aktiva i någon förening 

2010. Den populäraste 

föreningen för 7–20-åriga 

tjejer är Friskis & Svettis följt av 

Kalmar Södra och IFK Kalmar. 

För killarna är flest aktiva i 

Smedby BoIK följt av Friskis & 

Svettis och Smedby Scoutkår. 

I Innerstaden bor cirka 20 800 personer. Mellan 2006 och 

2010 har antalet boende ökat med drygt 450 personer 

eller 2,3 procent. Det är den av stadens fem delar som 

har lägst andel barn och ungdomar upp till 15 år. Samtidigt 

är det också den del av staden som har högst andel 

unga vuxna. Även andelen 80 år och äldre är högre här. 

Innerstaden är ett stort område och inom det finns stora 

skillnader i exempelvis åldersstruktur och socioekonomi. 

HYRESRÄTTER I FLERBOSTADSHUS DOMINERAR 

Närmare 90 procent av de cirka 12 840 bostäderna finns i 

flerbostadshus. Hyresrätterna dominerar i området. Lite mer 

än hälften av bostäderna är ettor eller tvåor medan drygt 

20 procent är treor och cirka 20 procent av bostäderna har 

4 rum eller fler. De senaste fem åren (2006–2010) har det 

byggts cirka 320 bostäder. 

MÅNGA ARBETSTILLFÄLLEN I INNERSTADEN 

Här finns drygt 18 000 arbetstillfällen, vilket innebär att 57 

procent av kommunens arbetstillfällen finns i Innerstaden. 

Kvarnholmen, sjukhusområdet, Malmen, Norrgård och 

Gamla industriområdet är områden där många arbetar. Något 

fler kvinnor än män har sin arbetsplats i Innerstaden. Branscher 

som företagstjänster och civila myndigheter är mindre 

vanliga i andra delar av kommunen, vilket beror på många 

privata tjänsteföretag samt att exempelvis Arbetsförmedling, 

Länsstyrelse och kommunförvaltning finns här. 


8% 6% 4% 2% 0 0 2% 4% 6% 8% 

11% 

89% 


män 


90-99 

80-89 

70-79 

60-69 

50-59 

40-49 

30-39 

20-29 


0-9 

kvinnor 



Vård 

20% 13% 12% 

Företagstjänster 

Handel 

BOSTÄDER 

128 



Huvudentrén 

INNERSTADEN 

KALMAR KOMMUN

INNERSTADEN i morgon 

SE OCKSÅ Riksintresse 

för kulturmiljö på sidan 162 

Hela Innerstaden är lämplig för förtätning, 

framförallt stadskärnan med verksamheter 

och service i bottenvåningarna. Det är så 

kartorna på sidan 132-133 ska tolkas. 

MER BLANDNING I REGION- 

OCH UNIVERSITETSSTADEN 

Innerstaden är en sammanhängande tät stadsväv av vatten, 

parker och bebyggelse från olika ålder. Den ska fortsätta utvecklas 

till en blandad del av staden med stort utbud för människor 

lokalt och i regionen av exempelvis arbets- och studieplatser, 

affärer samt kultur- och idrottsverksamhet. Denna del 

av staden står inför förändringar genom bland annat utvecklingen 

av Linnéuniversitet till ett stadsintegrerat universitet, 

kulturcentrum, ny brandstation, fler bostäder och satsning på 

att öka antalet besökare på till exempelvis slottet. Det gäller 

att förädla, utveckla eller omvandla dessa projekt eller funktioner 

och samtidigt behålla de kulturhistoriska kvaliteterna. 

Innerstadens karaktär ska präglas av stadsgator, torg, platser, 

fjärdar, Kalmarsund och parker. 

INNERSTADEN SKA 

VARA EN BLANDSTAD 

MED REGIONALT 

UTBUD AV SERVICE, 

REKREATION OCH 

ARBETSPLATSER 

TÄT BEBYGGELSE 

Fler bostäder och verksamheter kan byggas genom förtätning 

och omvandling för att skapa liv över större del av 

dygnet. För att göra det lättare att bo kvar när livet förändras 

och för att motverka boendesegregationen, behöver 

bostadsbeståndet varieras mer. Bostadsbeståndet är homogent 

inom Innerstaden, därför är det viktigt att variera 

bostadsbeståndet i de olika delarna. Men för att hushålla 

med marken bör majoriteten av nybyggda bostäder ändå 

finnas i flerbostadshus. En tätare bebyggelse gör också att 

avstånd krymper mellan exempelvis bostad och olika målpunkter 

och därmed enklare att förflytta sig med fötterna, 

cykel eller buss. Där det gynnar stadslivet ska service och 

verksamheter planeras i bottenvåningarna. 

Kultur, natur och rekreationsstråk med höga värden 

Befästningsstaden, historiskt kärnområde med internationellt värde 

Utökning av den kommersiella delen av stadskärnan 



INNERSTADEN i morgon 

UTVECKLA INNERSTADSMILJÖN 

Många människor bor i Innerstaden. En majoritet av arbetstillfällena 

i kommunen finns i här, flest arbetar på Kvarnholmen, 

Malmen, gamla industriområdet och området runt 

sjukhuset och många gymnasie- och universitetsstuderande 

har sin studieplats på Malmen. Arbets- och studieplatserna 

har både lokal och regional betydelse. Platser som Skälby, 

Giraffen, Sjukhuset och Ishallen lockar både boende, andra 

kommuninvånare och besökare från andra kommuner. Här är 

det extra viktigt att vardagslivet fungerar även utan tillgång till 

bil. Fotgängare och cyklister är prioriterade och stadsmiljöns 

skala lockar till promenader. Gatunätet är finmaskigt och 

hastigheten på biltrafiken ska vara låg. Med bättre möjligheter 

att cykla och åka kollektivt kan de korta resorna med bil minska. 

Det stärker ett vardagsliv som främjar hållbar livsstil. 

DET UNIKA I STADSKÄRNAN KAN FÖRÄDLAS MER 

Stadskärnan har även i framtiden det tätaste utbudet av händelser 

och aktiviteter av alla stadsdelar i staden. Här finns 

funktioner som attraherar flickor och pojkar, kvinnor och 

män oavsett om man bor, verkar eller besöker stadskärnan. 

Här finns förutsättningar att vidarutveckla en unik stadsmiljö 

med internationell dragningskraft. Ambitionen är att det ska 

finnas aktiviteter och händelser över fler timmar under dygnet 

och fler händelser under höst, vinter och vår. Ambitionen är 

att utveckla stadskärnan så att den omfattar ett större geografiskt 

område än idag med Sveaplan som tänkt centrum. 

GAMLA INDUSTRIOMRÅDET OMVANDLAS 

TILL K2, EN INTEGRERAD DEL I INNERSTADEN 

När gamla industriområdet började byggas låg det i stadens 

utkant, men idag har det ett mer centralt läge ett par kilometer 

från Kvarnholmen. Området är mycket stort, cirka 1 000 000 

kvadratmeter. Det ligger cirka en kilometer från tre kuster och 

i anslutning till Skälbys rekreationsområde och mitt i utvecklingsstråket 

city till city. Det mycket strategiska läget i Innerstaden 

ger goda förutsättningar till omvandling till en stadsdel 

med för staden nya kvaliteter. Gamla industriområdet är strategiskt 

det viktigaste området att utveckla för att stärka rollen 

som regioncentra och universitetsstad. 

Det har potential för ett mycket stort antal attraktiva såväl 

bostäder som arbetsplatser under lång tid. En fördjupad översiktsplan, 

FÖP, bör göras för att visa den långsiktiga utvecklingen 

och användningen av marken. Den ska knyta ihop den södra 

delen av Innerstaden med den norra delen. Idag saknas naturliga 

kopplingar i nord-sydlig riktning genom området. Förslag 

på kopplingar samt områdets framtida roll i Innerstaden, vilken 

i framtiden kan knyta samman omgivande stadsdelar till en helhet, 

är viktigt att lyfta fram i FÖP:en. Ett stråk kan utvecklas 

från Södra vägen vid Folkets Park till Kalmarsund, där det antagna 

programmet för Skärgårdsstaden är en del. 

c 

c 

INNERSTADEN 


130 Mer Stadsliv 

Innerstaden i morgon 




stationsområde 

K2 (arbetsnamn på gamla industriområdet) har ett 

strategiskt läge i såväl innerstaden som i staden

TYDLIGGÖR KUSTSTADEN 

Malmfjärdens potential är viktig att utveckla genom intentionerna 

i den fördjupade översiktsplanen för Kvarnholmen med 

omgivande vattenrum. Det är angeläget att det finns flera badplatser 

av hög kvalitet att välja mellan. Det är en kvalitet för de 

som bor, arbetar eller går i skola här eller besöker Innerstaden 

av andra skäl. Gästhamnen bör integreras ytterligare i staden. 

foto: Kalmar kommun 

 

 

 

 

Är du nyfiken på Innerstaden 

kan du läsa mer i den 

fördjupade översiktsplanen 

för Kvarnholmen 



Lyfta fram befästningsstaden Kalmar. 

Utveckla stadskärnan med utgångspunkt 

i Sveaplan. 

Ta fram en fördjupad översiktsplan för 

Gamla industriområdet – Oxhagen 

Utveckla stråket från Södra vägen/Folkets 

park till Långviken. 

Utveckla vattenparken Malmfjärden. 

Utveckla ett stråk av flera fritidsbåtshamnar, 

med olika karaktär för variation i 

båtstorlek och utbud, mellan Klubbholmen 

och Varvsholmen. De ska vända sig 

till både boende och besökare. 

Utveckla stråk för bad och strandpromenad 

från Stensö till Svinö med olika 

karaktär. 

Utveckla möjligheter för evenemang och 

lek i Innerstaden, både permanent och 

tillfälliga arrangemang. 

Arbeta för att Norra vägen och Erik 

Dahlbergs väg blir bärande stadsgator 

med en utvecklad stadsmiljö och högre 

prioritet för fotgängare, cyklister och 

kollektivtrafik. 

Genomföra parkeringslösningar utifrån 

en parkeringsstrategi. 



Erik Dahlbergs väg 

vägen 

rångsundsvägen 

Funkabovägen 

E22 

Djurängen 


Funkabo 

Ölandsleden 


INNERSTADEN i 137 dag 

137 

Ölandsleden 

137 

Ölandsbron 

137 

Ängöleden 



E22 

Oxhagen 

Tallhagen 

Naturreservat 

Y 



Gröndalsvägen 

Ängö 

Galggatan 

E22 

Ängöleden 

Lorensbergs- 

E22 

Södra vägen 

leden 

vägen 

Järnvägs- 

Tegelviks- 

Ståthållaregatan 

vägen 

Brage- 

Stensö- 

vägen 

Norra vägen 

Esplanaden 

Södra vägen 

Tullslätten 

Fredriksskansgatan 

Landshövdingeg 

nl. 

Tegelviken 

S:t Johannes ka 

Stensbergs 

gatan 

Olof Palmes g. 

gatan 

Stationsg 

Ölandskajen 

Södra 

Kanalgatan 

Skeppsbrog 

Laboratorieholmen 

Kvarnholmen 

Av 

Lotsplats 

Lasarett 

Tjärhovsgatan 

Sjöräddningss 

Kalmar slott 

Tjärhovet 

n 

.omr. 

St. Flisö 

St. Bodö 

Småbåtshamn 

L. Flisö 

Stensövägen 

Stensö 

Fiskehamn 

Långviksudden 

Fågelsk.omr. 

Kalmarsundsparken 



132 



Området berörs av riksintresse för 

flyg höjdbegränsning, riksintresse för 

farled med buffertzon, riksintresse för 

Dragsviksudd 

högexploaterad kust, riksintresse för 

kulturmiljövård, riksintresse för naturvård 

samt riksintresse för obruten kust. 

Vid Lindöskolan finns förskolor, 

Grimskär 

årskurs F–5 och fritidshem. Vasa 

Skans 

skolområde har förskolor, årskurs 

F–9, särskola och fritidshem. 

Falkenbergsskolan har förskola, 

årskurs F–9, resurskola årskurs 

1–6, sjukhusskola och fritidshem. 

I området ligger flera fristående 

skolor. Södra skolan har årskurs 

6–9 och Karl-Oskarskolan med F–9, 

förberedelseklass, fritidshem och 

grundsärskola samt Kalmar Waldorfskola. 

Solhagaskolan med årskurs 

5–9 har inriktning mot elever med 

neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 

Högstadieskolan Västra 

skolan kommer starta hösten 2013. 


Prästör 

Ole 

Skansgrundet 

Få

Erik Dahlbergs väg 

vägen 

rångsundsvägen 

Funkabovägen 

E22 

Djurängen 


Funkabo 



Ölandsleden 


INNERSTADEN i 137morgon 

Ölandsleden 

137 

Tallhagen 

E22 

Oxhagen 

Ängöleden 

137 

Ölandsbron 

En motor i regionen – tätare, 

blandad stadsmiljö-stadskärna Naturreservat 

med universitet och ett besöksområde 

med internationell 

dragningskraft. 

137 



Gröndalsvägen 

Ängö 

Galggatan 

E22 

Ängöleden 

E22 

Lorensbergs- 

vägen 

Södra vägen 

leden 

Järnvägs- 

Tegelviks- 


vägen 

Brage- 

Stensö- 

vägen 

Norra vägen 

Esplanaden 

Södra vägen 

Tullslätten 

Fredriksskansgatan 

Landshövdingeg 

fallsanl. 

Tegelviken 


Stensbergs 

gatan 

Olof Palmes g. 

gatan 

Stationsg 

Ölandskajen 

Södra 

Kanalgatan 

Skeppsbrog 

Kvarnholmen 

Laboratorieholm 

Lotspla 

Lasarett 

Tjärhovsgatan 

Sjöräddn 

Kalmar slott 

Tjärhovet 

tveten 

gelsk.omr. 

Småbåtshamn 

L. Flisö 

Stensövägen 

Stensö 

Långviksudden 

Kalmarsundsparken 

Skans 

Grimskär 

Präst 

Skansgrundet 

St. Flisö 

Fiskehamn 

Fågelsk.omr. 

Förtätning är möjlig i hela Innerstaden 

och inte enbart i de utpekade områdena 

City till city, Diagonalen och Stadskärnan. 

Dessa nämnda område pekas ut, eftersom 

de är stora och sammanhängande. 

St. Bodö 

Dragsviksudd 







Innerstaden 


Idag-karta: 


Service 

Förskola 

Skola 

Universitet 


Motionsspår 





Djurskyddsområde 

Naturreservat 

Naturminne 

Idrottsplats 


Flygplats 

Riksintresse hamn 

Riksintresse farled med buffertzon 





Riksintresse obruten kust 



Förbättra gång- och cykelförbindelse 





Innerstaden 


Stadskärna 







133

VÄSTRA STADEN i dag 

invånare ...................................3 747 

pendlare in .............................3 326 

pendlare ut ............................1 273 


54 procent av tjejerna och 

57 procent av killarna i åldern 

7–20 år var aktiva i någon 

förening 2010. Den populäraste 

föreningen för 7–20-åriga tjejer 

är Smedby BoIK följt av Kalmar 

HSK och Friskis & Svettis. För 

killarna är klart flest aktiva i 

Smedby BoIK följt av Friskis & 

Svettis och Smedby Scoutkår.** 

Västra staden består av Smedby, Flygstaden, Hansa City 

och Hagbygärde. Smedby ligger ungefär åtta kilometer 

väster om centrala Kalmar. Med början under 1970-talet 

började nya bostadsområden byggas i de västra delarna 

av Smedby. I mitten av 1970-talet bodde knappt 1 700 

personer i Smedby. 20 år senare hade befolkningen ökat 

till strax över 4 000 personer. Idag bor cirka 3 750 personer 

i Västra staden. Mellan 2006 och 2010 har befolkningen 

minskat med cirka 70 personer eller 1,8 procent. I 

Västra staden bor en högre andel barn och ungdomar än 

kommunen som helhet. Däremot är andelen unga vuxna 

och personer 65 och år och äldre lägre. 

YNGRE I VÄSTRA ÄN ÖSTRA SMEDBY 

Västra delen av Smedby har en högre andel barn i grundskoleålder 

än både östra Smedby och kommunen som helhet. 

Likaså är andelen unga vuxna högre i västra Smedby jämfört 

med östra. Däremot är andelen över 65 år högre i östra Smedby. 

Detta gör att medelåldern i västra delen av Smedby, är lägre 

än i den östra. Östra Smedby har en lägre andel med utländsk 

bakgrund än kommunen som helhet medan det omvända 

gäller för västra delen. Inkomstnivåerna och andelen av befolkningen 

i arbete är högre i östra än i västra Smedby. 

FLERA ARBETSPLATSOMRÅDEN I VÄSTRA STADEN 

Drygt 3 650 personer har sin arbetsplats i Västra staden. I 

Smedby job bar fler kvinnor än män medan det omvända 

gäller för Hansa City, Hagbygärde och Flygstaden sammantaget. 

I Hansa City, Hagbygärde och Flygstaden strax väster 

om E22:an, har cirka 2 600 personer sin arbetsplats. 1 150 

personer, eller 44 procent av dessa arbetar inom handel som 

därmed är den största näringsgrenen i denna del av staden. 

Tillverkning (16 pro cent), byggverksamhet (13 procent) och 

transport (10 pro cent) är andra stora branscher. 

män 

Tillverkning 

kvinnor 

KOMMUNIKATION 

8% 6% 4% 2% 0 0 2% 4% 6% 8% 

17% 

83% 



90-99 

80-89 

70-79 

60-69 

50-59 

40-49 

30-39 

20-29 


0-9 

44% 16% 13% 10% 

Handel 

Bygg 




Utbildning 

BOSTÄDER 

I själva Smedby finns drygt 1 050 arbetstillfällen. Närmare 60 

procent av alla som arbetar här jobbar med utbildning samt 

vård och omsorg. Tillverkning med 10 procent av arbetstillfällena 

är en annan stor näringsgren här. 

134 

82 procent av de drygt 1 500 bostäderna finns i 

småhus. I Västra staden har det byggts cirka 15 

bostäder de senaste fem åren. Flerbostadshusen 

finns framförallt i västra delen av stadsdelen. 



19 min till Smedby centrum med linje 402 eller 413 

Andelen som är med i föreningar är relativt låg, men det finns 

skillnader inom stadsdelen. Om detta inte är självvalt ställer 

det krav på både möjligheter att ta sig till aktiviteter, på vilka 

ekonomiska möjligheter som krävs för att delta i föreningar och 

satsningar för att få fler aktiva barn och unga. 


KALMAR KOMMUN

VÄSTRA STADEN i morgon 

Pendeltåg kommer att stanna i Smedby i framtiden, vilket 

gör stadsdelen ännu mer attraktiv. Den mest fördelaktiga 

placeringen av station är i anslutning till den planskilda 

korsningen mellan Kläckebergavägen och Kust till kustbanan. 

Inom en kilometers avstånd från det tänkta läget 

bor idag drygt 3 000 personer. Det finns dessutom stora 

områden att utreda för att förtäta med ny tät bebyggelse 

i stationsnära läge. Det handlar både om bostäder och 

vissa verksamheter. Stationsläget skapar dessutom nya 

förutsättningar att knyta ihop nya och gamla Smedby, 

som idag är åtskilt både fysiskt och mentalt. Fler invånare 

stärker det lokala serviceutbudet. 

Vid planeringen av den nya stationen är det viktigt att utgå 

från vardagslivsperspektivet för att underlätta vardagen för 

nuvarande och kommande invånare. Hela-resan-perspektivet 

är en del i ett fungerande vardagsliv och (från dörr till dörr) 

förutsätter bland annat plats för cykel och bil parkering samt 

förutsättningar att ansluta med buss till stationen. 


I den fortsatta planeringen fortsätter vi att ta fasta på attraktionskraften 

med boendemiljöer i närhet av centrala Kalmar 

samt kust- och rekreationsområden. För att göra det lättare att 

bo kvar när livet förändras och för att motverka boendesegregationen, 

behöver bostadsbeståndet varieras mer. Bostadsförsörjning 

för äldre är inte den största frågan för Västra 

staden utan ett mer varierat bestånd som gör att separerade 

barnfamiljer kan bo kvar är istället en större fråga. Bostäder 

i markplan eller flerbostadshus är viktigt för att nybyggda 

bostäder ska komplettera de delar av beståndet som inte är 

fysiskt tillgängligt i dag. 

INFRASTUKTURSATSNINGAR SKAPAR TRYCK 

En tågstation för pendeltåg och en starkare koppling mot flygplatsen 

och Hansa City kommer att leda till ett ökat exploateringstryck 

i Smedby. 

Området Flygstaden ska på sikt utvecklas till en attraktiv 

stadsmiljö. Flygstaden har stor regional betydelse och det 

strategiska läget i förhållande till E22, järnvägen och flyget 

kan på sikt utvecklas till ett kommunikationscentrum för hela 

Kalmarsundsregionen. Detta möjliggörs genom bland annat 

utbyggnad av triangelspår mellan Kust till kustbanan och 

Stångådalsbanan och ett nytt stationsläge med koppling till flygplatsen. 

Reservat för triangelspår ska säkras innan utveckling 

av verksamhet kan ske i stråket mellan flyget och Hansa City. 

NY TRAFIKPLATS VID KARLSRO 

Vid omdragningen av E22 skapas en ny trafikplats mellan E22 

och Riksväg 25. Trafikplats Karlsro kommer att byggas om och 

genererar på så vis en ny publik plats till Kalmar från söder och 

väster. Platsens möjligheter och potential kommer att utredas i 

fördjupningen av översiktsplanen för Södra staden. 

KNYTA IHOP HOMOGENA DELAR 

De olika delarna av Västra staden kan knytas ihop bättre. De 

är relativt homogena i sin funktion, med boende i Smedby, 

flygverksamhet på flygplatsen, tyngre verksamheter i Flygstaden 

och handel i Hansa city, men kan integreras mer med 

exempelvis bra cykelvägar och vägar. Ambitionen är att undvika 

att glesa ut stadsdelen och istället hålla ihop den. Det 

finns också potential att fortsätta utveckla de verksamheter 

som finns här idag, exempelvis med hotell i anslutning till 

flygplatsen eller Hansa city. 

NÄRHETEN TILL 

INNERSTADEN 

GER GODA 

FÖRUTSÄTTNINGAR 

TILL EFFEKTIV 

KOLLEKTIVTRAFIK 




LÄTTARE ATT CYKLA OCH ÅKA KOLLEKTIVT 

MELLAN VÄSTRA STADEN OCH INNERSTADEN 

Ett sätt att stärka den miljömässiga hållbarheten är att planera 

för mer service samt fler verksamheter och bostäder nära 

hållplatser till kollektivtrafiken. Närheten till Innerstaden ger 

goda förutsättningar till effektiv kollektivtrafik. Med bättre 

möjligheter att cykla och åka kollektivt kan de onödiga korta 

resorna med bil minska. Det stärker ett vardagsliv som främjar 

hållbar livsstil. 


Det är viktigt att skapa och identifiera möjliga kopplingar 

mellan Smedby och Rinkabyholm för kontakten med Kalmarsund. 

Den närmaste badplatsen för Smedby finns inom 

fyra kilometer, på Ekö i Södra staden. En viktig frågeställning 

att arbeta med i fördjupningen av översiktsplanen för Södra 

staden är hur intressanta och trygga cykelvägar kan skapas 

mellan Smedby och Rinkabyholm. Längs kuststräckan från 

Bottorpsängarna genom Södra staden till Skärgårdsparken 

finns rekreationsområden med höga naturvärden som bör 

göras nåbara för invånarna i Smedby. Det behövs en koppling 

från Ebbegärde över Karlsro via Rinkabyholm, Skärgårdsparken 

till Ekö. 



Verka för att utveckla pendeltågstrafik 

med station i Smedby. 

Utveckla Smedby med utgångspunkt i 

nya stationsläget. 

Knyta ihop gamla och nya Smedbys 

stadsmiljöer. 

Utveckla attraktiva stråk från Smedby för 

gående och cyklister till skärgårdsparken, 

Rinkabyholm, Hossmo, Trekanten och 

Lindsdal. 

Ta till vara Smedbys kuperade landskap 

och historiska struktur. 

Utveckla Flygstaden på ett sådant sätt att 

en sammanhängande stadsmiljö skapas 

av Smedby, Törneby, Svaneberg, Hagbygärde, 

Hansa City och Arenaområdet 

med intilliggande kulturlandskap. 

Ta tillvara och utveckla vårt unika 

stadsintegrerade flygplatsläge, på sikt 

kan detta läge utvecklas till ett resecentrum 

för Kalmarsund. 

På sikt ta fram en fördjupad översiktsplan 

för Västra staden. 

Utreda reservat för triangelspår öster om 

Smedby mellan Hansa City och flyget. 1 

136 



1 med triangelspår menas här ett spår för att koppla 

Kust-till-kust-banan med Stångådalsbanan.

foto:Malin Gustavsson 



137

Krafslösa 

Tyska vägen 

E22 


Redovisad kartbild berörs 

i sin helhet av riksintresse 

för flyg höjdbegränsning. 


138 Mer Stadsliv 

Kylinge 

Kläckebergavägen 

Bårstad 

E22 

Nygärde 

Motorbana 


Haget 

Lindane 

E22 

Hårstorp 

Tegelviks- 

I Västra staden finns Dörbyskolan 

med årskurs F–5 och fritidshem 

samt Barketorpsskolan årskurs 

6–9. Här finns också flera förskolor 

varav en är fristående. 

Bilskrotningsanläggning 

Ingelstorpslund 

Elverslösa 

Ingelstorp 

Naturbruksgymnasium 

Fuggan 

Avfallsanl. 


Barkestorp 

E22 

Tyska bruket 

D 

Tingby 

Ölandsleden 

Ebbetorp 

backar 

137 

Perstorp 

Kalmar flygplats 


VÄSTRA STADEN i dag 



Smedby 


Smedby 


Tingby 

25 



Hagbygärde 

Flygplatsvägen 

Smedbyvägen 

Nybrovägen 

Ljungbyv 

Ljungbyv 

E22 

Karlsrovägen 

Bo 

Dörby ka 

E22 

E22 

Törnebylund 

Ljungbyvägen 

Södra vägen 

vägen 

25 

Tegelviken 

Hagbynäs 

Gravfält 

Sjöslätten 

Riksvägen 

E22 

25 


Boholmsvägen 

Dörbylund 

Ulvsborg 


Avfallsanl. 

Reningsverk 

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8 2 km 

n 

E22 

Nygård

Tyska vägen 

Krafslösa 


E22 

Motorbana 

E22 

Elverslösa 


E22 

Tyska bruket 

Ölandsleden 

137 

Kalmar flygplats 





Hagbygärde 


E22 

E22 

E22 

Törnebylund 

Södra vägen 

vägen 

Tegelviks- 

Tegelviken 

Hagbynäs 

Sjöslätten 


Boholmsvägen 


Riksvägen 


Karlsrovägen 

Hårstorp 

Haget 

25 

Dörbylund 

E22 

D 

E22 


Reservat för triangelspår 

ska säkras innan utveckling 

av verksamheter kan ske i 

stråket mellan flyget och 

Hansa city. 

Regionens kommunikationsnav 

–stadsmiljö i herrgårdslandskap 

med regionala och 

internationella inslag. 

Avfallsanl. 

Reningsverk 

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8 2 km 

Rinkabyholm 

Gravröse 

Kylinge 

Bårstad 

Nygärde 

Västra staden 

Lindane 


Bilskrotningsanläggning 

Ingelstorpslund 

Ingelstorp 

Naturbruksgymnasium 

Fuggan 

Avfallsanl. 

Idag-karta: 


Service 

Förskola 

Skola 






Naturminne 


Barkestorp 

Tingby 

Ebbetorp 

backar 

Perstorp 

Smedby 

Smedby 


Tingby 

Riksintresse väg planerat 



Flygplats 



Idrottsplats 

25 

Smedbyvägen 

Nybrovägen 

Ljungbyv 

Ljungbyv 

Bo 

Dörby ka 

Ljungbyvägen 









Innerstaden 



25 






Gravfält 

Ulvsborg 



verksamhetsutveckling 

Ny E22 



Stadsdelsecentrum 





139

SÖDRA STADEN i dag 

invånare Södra staden ....2 785 

invånare Rinkabyholm ....1 875 

pendlare in .................................140 

pendlare ut ............................1 229 


Andelen barn och unga som är 

aktiva i en förening är högst i 

hela kommunen i Rinkabyholm 

och klart över genomsnittssiffran. 

Skillnaden mellan 

könen är små, 78,7 procent av 

killarna i åldern 7–20 och 

77,7 procent av tjejerna i 

samma ålder var med i en 

förening år 2010. 

Södra staden ligger ungefär sju kilometer sydväst om 

centrala Kalmar och består av förutom Rinkabyholm av 

Hossmo, Åmunnen, Dunö, Ekö, Boholmarna, Karlsro samt 

Rinkaby. Här bor knappt 2 790 personer varav knappt 

1 880 i själva Rinkabyholm. Sedan 1989 har befolkningen 

ökat i hela området. Mellan 2006 och 2010 har befolkningen 

ökat med fem procent i området och fyra procent i 

Rinkabyholm. 

MÅNGA BARNFAMILJER OCH FÅ UNGA VUXNA 

Här bor många barn och vuxna i åldern 35–44 medan det 

bor få 19–29-åringar och äldre över 65 år. Medelåldern är en 

av de lägsta i hela kommunen. Den har minskat något här 

sedan 1989 medan den ökat något i kommunen som helhet. 

Andelen som lönearbetar och inkomsterna är en av de högsta 

i kommunen. 

MEST STORA VILLOR 

Här finns nästan 970 bostäder och de flesta är stora villor. Det 

finns inte några bostadsrätter. Det ensidiga bostadsbeståndet 

begränsar möjligheten att bo kvar under olika skeden i livet. 

Det kan också vara svårt för andra typer av familjer än de som 

består av två vuxna (och eventuellt barn) att flytta hit. 

MÅNGA PENDLAR HÄRIFRÅN 

Många av de vuxna arbetar och de allra flesta gör det utanför 

stadsdelen. Den fungerar huvudsakligen som bostadsort och 

det finns få arbetstillfällen. Många av de knappt 270 personerna 

som jobbar här finns i branscher som kan betecknas som 

service till de som bor här som inom förskola och skola, vård 

och omsorg och handel. Mer än hälften av kvinnorna arbetar 

med utbildning och mer än 20 procent med vård och omsorg. 

Nästan var tredje man som jobbar här arbetar i byggbranschen. 


90-99 

80-89 

70-79 

60-69 

50-59 

40-49 

30-39 

20-29 


0-9 

KOMMUNIKATION 

8% 6% 4% 2% 0 0 2% 4% 6% 8% 

män 

kvinnor 

94% 


Utbildning 

33% 14% 13% 

Bygg 



Vård 


BOSTÄDER 

MÅNGA HAR BIL TROTS NÄRHET TILL CENTRUM 

Bilinnehavet är högre än genomsnittet för kommunen och 

högt för att ligga så centralt. Bara i Bergavik, Björkenäs och 

Björkudden är bilinnehavet högre i staden. 

140 



Landsbygdslinje 121 går mellan Bergkvara och Kalmar. En 

resa till Kalmar central tar 15–20 minuter 

SÖDRA STADEN 

KALMAR KOMMUN

SÖDRA STADEN i morgon 

NÄR E22 FLYTTAR KAN NY STADSDEL UTVECKLAS 

Flytten av E22 till ett läge väster om stadsdelen öppnar möjligheter 

att utveckla stadsdelen österut. Det kan bli en helt ny 

stadsdel mellan nuvarande Rinkabyholm och Kalmarsund. 

Den övergripande tanken för Södra staden är därför att med 

vardagslivsperspektivet i fokus utveckla en ny stadsdel öster 

om nuvarande E22. Detta görs mer detaljerat i den fördjupade 

översiktsplanen för Södra staden. När omdragningen av 

E22 genomförs skapas en ny trafikplats mellan E22 och riksväg 

25. Den kommer att generera en ny entréplats till Kalmar 

från söder och väster. Området runt trafikplatsen Karlsro kan 

bli intressant för verksamhetsutveckling med anledning av det 

goda kommunikationsläget. Utveckling av Södra staden har betydelse 

för stadens bostadsförsörjning och stärker indirekt en 

utveckling av verksamhetsområdena vid Kalmar Öland Airport. 


Det är viktigt att skapa kopplingar mot Dunöfjärden för 

att öka de visuella och upplevda kontakten med Kalmarsund. 

Det gäller att ta fasta på attraktionskraften med boendemiljöer 

i närhet av centrala Kalmar samt kust med höga 

naturvärden och tillgängligheten till rekreationsområden. 

Travet utvecklas till ett hästcentrum. Det ska finnas en koppling 

som gör det möjligt att röra sig med häst mellan travområdet 

och privat hästverksamhet söder om E22. 


För att göra det lättare att bo kvar när livet förändras och för 

att motverka boendesegregationen, behöver bostadsbeståndet 

varieras mer. Bostadsförsörjning för äldre är inte den största 

frågan för Södra staden utan ett mer varierat bestånd som gör 

att separerade barnfamiljer kan bo kvar är istället en större 

fråga. Bostäder i markplan eller flerbostadshus är viktigt för 

att nybyggda bostäder ska kompletterade delar av beståndet 

som inte är fysiskt tillgängligt i dag. 

LÄTTARE ATT CYKLA OCH ÅKA BUSS MELLAN 

SÖDRA STADEN OCH INNERSTADEN 

Ett sätt att stärka den miljömässiga hållbarheten är att planera 

för lokalisering av service, verksamheter och bostäder nära 

hållplatser till kollektivtrafiken. Närheten till Innerstaden ger 

goda förutsättningar till effektiv kollektivtrafik. Ångloksleden 

kan vara intressant att utveckla till kombinerad gång-, cykeloch 

kollektivtrafikstråk. Med bättre möjligheter att cykla och 

åka kollektivt kan de onödiga korta resorna med bil minska. 

Det stärker ett vardagsliv som främjar hållbar livsstil. 



Ta fram en fördjupad översiktplan för 

Södra staden. 

Utveckla attraktiva stråk för gående och 

cyklister till Skärgårdsparken, Ljungbyholm, 

Smedby, Flygstaden och längs 

kusten. 

Utveckla möjlighet för angöring av 

fritidsbåtar av olika storlek och eventuell 

gästhamn på Klubbholmen och Ekö. 

Variera bostadsbeståndet mer. 






Hagbygärde 


E22 

E22 

E22 

Södra vägen 

vägen 

Tegelviks- 

Tegelviken 

Törnebylund 

Hagbynäs 

Sjöslätten 

Riksvägen 

E22 


Boholmsvägen 


Småbåtshamn 

L. Flisö 

SÖDRA STADEN i dag 

Reningsverk 

Oletveten 

St. Flisö 

väge n 

St. Bodö 

Boholms 

L. Hatten 

Lökholmen 

Karlsrovägen 

25 

E22 

Ekövägen 

Dunövägen 

vägen 

Dunö- 

Kläckebe 

25 

Smedbyvägen 

Nybrovägen 

Ljungbyv 

Ljungbyv 

Ljungbyvägen 

Riksvägen 

Dunövägen 

E22 

Hossmo kyrkväg 


Rinkabylund 

Rinkabyberg 

Myrhem 

E22 

Tingby 

Smedby 

Rinkabyskolan har förskola, årskurs 

F–6 och fritidshem. Det finns även 

fler förskolor i Södra staden. 

25 

Bo 

St. Hatten 

Ulvsborg 

Flöksö 

Dörby ka 

Strandskydd Gravfält gäller utmed 


Rinkaby 

E22 

E22 

Stommet 

St. Binga 

Hossmo säteri 

Åmunnen 

L. Binga 

Dörbylund 

St. Törnskär 

Rinkabyholm 

Mudde 

Dunö udde 

Dunö skär 

S Kalvö 

St. Tornskär 

Eklaskär 

S holmen 

Slätaskär 

V kläpp 

Ö kläpp 

St. Källarskär 

Fågelskyd 

L. Krokskär 

Yttre Källarskär 

Gravröse 

Avfallsanl. 

St. Krokskär 

Långgrund 

St. Manskär 

Hossmo ka 

Kyrkbyn 

Fågelsk.omr. 

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8 2 km 

Smedby 



Ytter-Ören 






Södra vägen 

vägen 

Tegelviks- 

Riksvägen 

Boholmsvägen 


väge n 

Boholms 

Karlsrovägen 

Ekövägen 

Dunövägen 

vägen 

Dunö- 

Smedbyvägen 

Nybrovägen 

Riksvägen 

Dunövägen 


25 

Ljungbyv 

Ljungbyv 

Ljungbyvägen 

E22 

E 

Hagbygärde 

E22 

E22 

E22 

Törnebylund 

Tegelviken 

Hagbynäs 

Sjöslätten 

E22 

25 


SÖDRA STADEN i morgon 

Avfallsanl. 

E22 

Reningsverk 

Oletveten 

Småbåtshamn 

L. Flisö 



E22 

Tingby 

Ulvsborg 

Rinkaby 

St. Binga 

Bo 

25 

E22 

E22 

Stommet 

Hossmo säteri 

Fågelsk.omr. 

Åmunnen 

St. Flisö 

Dörbylund 

St. Bodö 

L. Hatten 

I den fördjupade översiktsplanen 

för Södra staden kommer framtida 

struktur föreslås och hur man ska 

tolka begreppet stadsdelscentrum. 

Smedby 

Rinkabyholm 

Lökholmen 

Mudde 

St. Hatten 

Flöksö 

St. Törnskär 

S Kalvö 

St. Tornskär 

Eklaskär 

S holmen 

Slätaskär 

V kläpp 

Fågelskyd 

Stadsmiljö med gröna 

förtecken i skärgårdslandskap. 

Ö kläpp 

Långgrund 




Dunö udde 

St. Källarskär 



Gravfält 

Dunö skär 

L. Krokskär 

Yttre Källarskär 

St. Krokskär 

0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8 2 km 

Gravröse 

Verksamhetsområdet vid Hossmo 

trafikplats ska anpassas till de 

kulturvärden som finns på platsen. 

Hossmo ka 

Kyrkbyn 

Dörby ka 

Södra staden 


Idag-karta: 


Service 

Förskola 

Skola 


Motionsspår 





Rinkabylund 

Rinkabyberg 

Djurskyddsområde 

Naturminne 

Schaktningsförbud 

Riksintresse väg planerat 





Riksintresse obruten kust 


Flygplats 

Idrottsplats 

Myrhem 







Stadsutveckling 

Innerstaden 




verksamhetsutveckling 

Ny E22 








143

VÄRDEBASERAD STADSUTVECKLING – en 

metod att hantera dagens krav & förväntningar 

Stadsplaneringen blir alltmer komplex. Det kan vara lika viktigt att vara synlig 

globalt som lokalt. Ny teknik ändrar, ibland drastiskt, rutiner eller vanor. Nya 

trender kan snabbt växa och påverka. Ett exempel är begreppet stadsodling 

som på kort tid blivit en faktor att räkna med. Att hitta metoder som kan hantera 

dessa nya förutsättningar är en överlevnadsfråga. Begrepp som till exempel 

stadsbyggnadsakupunktur eller värdebaserad stadsbyggnad är ett par svar. Ett 

sätt att förhålla sig är att stadsplanera utifrån de lokala förutsättningar som finns 

men med ett globalt perspektiv. 

I stadsbyggnadssammanhang är tidshorisonten lång och många intressen och behov 

ska beaktas och jämkas samman. Tidigare har det generellt funnits tendenser att alltför 

starkt låsa sig vid en slutbild som visar en fysisk miljö. Innan den lösningen är 

på plats har förutsättningar ofta ändrats på ett sätt som man i planeringsskedet inte 

kunde förutse. Låsta planer av det slaget fylls sällan av det liv som var avsikten, utan 

blir snarare en begränsning för en kontinuerlig utveckling och förnyelse. Dagens stadsutveckling 

innebär mer än så; till plankartans två dimensioner läggs rummets tredje, 

tidens fjärde och stadslivets femte dimension, för att fånga in helheten. De ekonomiska 

förväntningsvärdena, som alltid finns med, kan här antingen bromsa eller driva 

på önskvärd stadsutveckling. De statiska planeringsmodellerna måste alltså bytas ut 

mot mer dynamiska. 

Värdebaserad stadsutveckling innebär att tidigt formulera en tydlig, bärkraftig och 

engagerande vision att navigera utvecklingen efter. Den innebär ett holistiskt arbetssätt 

som strävar efter att sätta platsens människor och verksamheter i centrum. 

Ett holistiskt arbetssätt handlar inte enbart om hur den färdigbyggda miljön ska se 

ut och fungera utan minst lika mycket om vägen dit. Visionen är förutsättningen för 

att skapa enade krafter som arbetar i samma riktning. Den bör utöver den fysiska 

miljön även innefatta hanteringen av sociala, ekonomiska och administrativa frågor. 

Stadsliv blir alltmer nyckelbegrepp för en framgångsrik stadsutveckling. 

VÄRDEBASERAD STADSUTVECKLING OMFATTAR 

BÅDE KORTA OCH LÅNGA TIDSHORISONTER OCH 

BJUDER IN TILL ATT STÄLLA FRÅGAN: PÅ VILKET 

SÄTT STÄRKER DET HÄR UNIKA KALMAR? 

Fyra platser är särskilt betydelsefulla att utveckla till attraktiva stadsrum, viktiga 

som generatorer för ökat stadsliv. Området runt Sveaplan med kultur, bostäder 

och service. Området kring korsningen Erik Dahlbergs väg – Norra vägen med 

kommunal verksamhet, bostäder och service. Området kring korsningen Tyska 

vägen – Norra vägen med bostäder, arbetsplatser och service. Ölandshamnen med 

universitet, gästhamn och service. 

HÅLLBAR 

STADSBYGGNAD 

Även vid en hög utvecklingstakt 

klarar staden av att möta 

behovet av nya bostäder och 

arbetsplatser under överskådlig 

tid. Men strategimodellen 

bedöms att klara en betydligt 

längre tidsperiod än så. 

TRE STADS- 

UTVECKLINGSSTRÅK 

1. FRÅN A TILL Ö Norra staden har 

en stor betydelse för stadens bostadsförsörjning 

och betydelse för 

stadens utbud av verksamheter. 

Norra staden ökar komplexiteten. 

2. CITY TILL CITY Utvecklingstråket 

mellan Kvarnholmen och Hansa 

city/Kalmar Öland Airport har 

mycket stor betydelse för dels stadens 

bostadsförsörjning över en 

mycket lång tid, dels för att staden 

blir ett starkt regioncentra. 

3. DIAGONALEN Diagonalen har 

stor betydelse för att utveckla vardagsstaden 

och kraftigt höja livskvaliten 

för ett stort antal stadsbor 

samt skapa nya attraktiva bostäder, 

verksamheter och stärka det 

lokala serviceunderlaget. 

144 



SAMLAD STRATEGIMODELL 

Ett signum för Kalmars stadsmiljö är hur 

bebyggelse-, grön- och vattenstrukturerna 

berikar varandra med utgångspunkt 

i landskapets förutsättningar. 

Stadens fem delar 

Lindsdal: Nya bostäder i 

Lindsdal utvecklas längs 

Diagonalen. 

Norra staden: De båda 

stadsutvecklingsstråken 

A till Ö och Diagonalen 

har stor betydelse för 

Norra stadens utveckling 

som ett alternativ 

till Innerstaden. 

Västra staden: Verksamhetsområdet 

Flygstaden 

har regional betydelse. Regionens 

större vägar (25:an, 

E22:an och Ölandsleden), 

stambanan och Stångådalsbanan 

samt Kalmar Öland 

Airport passerar området. 

Ovanligt gynnsamma förutsättningar 

för ett regionalt 

kommunikationscentra. 

Innerstaden: Har mycket stor betydelse 

för bostadsförsörjningen. 

Området K2 (arbetsnamn på 

gamla industriområdet) är så stort 

att det ger staden möjligheten att 

utveckla en ny unik stadsmiljö vad 

gäller arkitektur, struktur och skala 

över en lång tidsperiod. Stadskärnan 

– en del av innerstaden. 

Utveckling av en modern attraktiv 

stadskärna är en förutsättning för 

att kunna utveckla staden till en 

universitetsstad och en besöks/ 

turiststad med internationell dragningskraft. 

Kombinationen av ett 

nytt, modernt och internationellt 

universitet i en historisk stadsmiljö 

med internationellt värde är unik. 

Södra staden: Utveckling av 

Södra staden har betydelse 

för stadens bostadsförsörjning 

och stärker indirekt en utveckling 

av området Flygstaden, 

verksamhetsområdena vid 

Kalmar Öland Airport. 

0 1 2 

0,2 0,4 0,6 0,8 km

Del fyra Mer Stadsliv Pdf 10,74 MB - Kalmar kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?