Inventering och antikvarisk undersökning - Kalmar kommun

Kalmar kommun
RAPPORT
2002 10 02
Rapport från inventering och antikvarisk undersökning av
Kalmar folkpark
Samhällsbyggnadsförvaltningen

Förord
Parkmiljön i Kalmar Folkpark har sedan 1970-talet befunnit sig i dvala då dess lönsamhet har varit i
fokus och de byggnader och trädgårdsdetaljer som slitits ut inte ersatts. Man har sedan 1992 drivit
verksamheten under affärsmässiga former som ett allaktivitetshus där möjlighet funnits, och finns, för
möten, loppmarknader, auktioner, fester och konferenser. Parken har legat i skuggan och blivit allt mer
utarmad och nedsliten. De senaste åren har olika aktörer visat intresse för att bebygga parkmarken utan
koppling till områdets hundraåriga funktion som folkpark.
Eftersom detta skulle vara nådastöten för parken som sådan har Kalmar kommun valt att låta göra en
noggrann antikvarisk och biologisk utredning. Ett underlagsmaterial i form av antikvariska
undersökningar av parkens byggnader finns redan att tillgå, där även en kort historik angående
arbetarrörelsens och folkparkens tillkomst och utveckling beskrivs. Den för handen liggande rapporten
tar bara upp vissa hållpunkter när det gäller arbetarrörelsens utveckling. För mer information hänvisas
därför till ’Folkets Park i Kalmar – kort historik om byggnadernas tillkomst’ av Henrik Åsenius.
Rapporten skall belysa vad de olika tidsperiodernas förändringar när det gäller aktiviteter och
byggnadernas tillkomst har betytt för parkens utformning och utveckling. Den skall resultera i ett
underlagsmaterial att användas vid ställningstagande angående parken i samband med detaljplaner för
stadsdelen i sin helhet.
Fältarbeten, antikvarisk undersökning och sammanställning har utförts av Demeter Trädgårdsform KB
genom Elisabeth Jörgensen.
Rapporten har klarlagt parkanläggningens kulturhistoriska värden, både som ett exempel på en
borgares lantställe på 1700-talet och en folkparks tillkomst och utveckling under 1900-talet. Det är en
förhoppning att denna rapport skall bidra till förståelse för de stora värden som finns i att bevara och
återge Folkparken lite av sin gamla roll i verksamheten. Det skulle ligga helt rätt i tiden då trädgård
och park de senaste åren har genomgått en renässans.
Elisabeth Jörgensen
Trädgårdsarkitekt / -historiker
2 (34)

Innehåll
2 Förord
3 Innehåll
4 Kalmar Folkets Park
Inledning
6 Bakgrund och utveckling från 1700-talets mitt till år 1900
Lindsberg på 1700-talet
7 1800-talets gestaltning
8 Sommarstället Lindsberg blir Kalmar Folkpark
Köpet
Invigningen
11 Omställningen till en folkets park
Åren 1900 till 1915
13 Folkparkens vaktmästare den första tiden
15 Folkparkens byggnader fram till 1930
17 En ny tidsålder gör sitt intåg i Folkets park
19 1970 och framåt
21 Några gamla bilder från Folkparken i Kalmar
26 Några nya bilder från Folkparken i Kalmar
30 Slutledning / analys
33 Källor
3 (34)

FAKTARUTA
Kalmar stad
Det är inte helt
belagt när Kalmar
stad grundlades
men det uppskattas
till
omkring 1200.
Stadsindikationer
uppträder vid
1200-talets mitt.
På 1300-talet var
borgen i Kalmar
ett av rikets
starkaste fästen
och Gamla staden
omgavs av en
ringmur. Kalmar
hade en viktig roll
i medeltidens
nordiska politik
med en höjdpunkt
vid bildandet av
Kalmarunionen
1397. Under
medeltiden höll
sig befolkningsmängden
mellan
1500 till 2000
invånare.
Staden förstördes
under Kalmarkriget
1611-13.
En eldsvåda
förstörde återigen
staden 1647
varefter man
började
flyttningen till
Kvarnholmen.
Där byggde man
en ny stad med
regelbunden rutplan
enligt tidens
ideal med Storgatan
som
mittaxel.
Roskildefreden
1658 innebar att
Kalmar inte
längre hade
fördelarna av att
vara gränsstad
med de
ekonomiska
KALMAR FOLKETS PARK
Inledning
Läge
Kalmar folkpark är beläget nordväst om Kalmar Gamla stad med slottet och
Kvarnholmen invid havet i öster. Den ligger på området som i äldre tider
benämndes Broslät utmed Södra vägen som redan tidigt utgjorde en
tillfartsled till Kalmar. Vid parkens tillkomst omgavs den av ett
kulturlandskap och låg då utanför stadens gamla ringmur. Under tidens gång
har stora förändringar skett både i parken och dess omgivning. Idag har
tomten folkparken ligger på benämningen Vesslan 1och 2.
Fig 1
Syfte
Syftet med inventeringen och dokumentationen av Kalmar folkpark är att få
en kartläggning av dess tillkomst och utveckling fram till idag. Den skall
utgöra en grund för beslutsfattande när det gäller framtida användning och
detaljplaneringen av dess omgivning. Dessutom skall en träd- och
buskvårdsplan upprättas.
Metod
Utgångspunkt för arbetet har varit en rad centrala frågeställningar. Hur har
parkens yttre gränser sett ut och hur har de förändrats. Hur har trädgården sett
ut i äldre tider innan den antog formen av en offentlig anläggning, en
folkpark. Hur ser sedan utvecklingen ut i arbetarrörelsens regi. Vilka
förändringar har omgivningen i parkens omedelbara närhet genomgått. Har
användningen av parkmarken ändrats och i så fall hur och varför, etc.
Uppdraget inleddes i slutet av Maj 2002 då inmätning och växtinventering
genomfördes. Som underlag användes kommunens tomtkarta i skala 1:400.
Utifrån detta material upprättades sedan en situationsplan i skala 1:400.
Växtmaterialet mättes in liksom gångar, rabatter, terrasseringar etc. Under
sommaren genomfördes kompletterande växtinventeringar.
Avritningar av gamla kartor i samma skala, den tidigaste från 1854, har
upprättats. Detta för att få ett bra underlag för jämförelse. Ett bra material där
kartversioner från olika tidsepoker kan jämföras ger mycket information om
tidpunkter för större förändringar i markens yttre och inre gränser och rivna
byggnaders placering i förhållande till dagens.
Fotografier och beskrivningar i text har tillhandahållits av Folkparken i
Kalmar, Kalmar Läns Museum och Kalmar kommuns kartarkiv. Dessutom
har intervjuer gjorts med en privatperson med anknytning till folkparken,
Gilbert Magnusson.
4 (34)

fördelar det
innebar. Men under
1700-talet
förbättrades
konjunkturerna åter
då sjöfarten
expanderade. 1770
hade staden en
befolkning på
3 500 invånare.
Kalmar upphörde
som befästningsstad
1822 och den
gamla ringmuren
revs successivt.
Under 1800-talet
tappar Kalmar
mycket av sin forna
ställning bland de
ledande städerna i
landet.
Industrialiseringen
kom relativt sent
till Kalmar och
utvecklingen
skedde långsamt.
NE
Sammanfattning av inventering och dokumentation
Genom att jämföra gammalt kartmaterial, den första daterad 1854, och
folkparkens utformning idag blir flera tidpunkter för medveten omgestaltning
tydliga. Det står också klart att efterhand som användningen av parken
förändras, skjuts tyngdpunkten under 1900-talet från park och trädgård till de
byggnader och ytor som aktiviteterna inom folkparkens regi kräver. Både
utifrån besökarnas förväntningar och de ekonomiska villkor som man lever och
har levt under. Det innebär att under 1900-talet har parkens gestaltning fått stå
tillbaka och anpassats till folkparken nöjesverksamhet.
Den tidigaste karta som visar Kalmar folkparks planlösning är ’Karta öfver
staden Kalmar med dertill lydande Egor’ upprättad 1854. Den benämns där
Lindsberg och, enligt minnessrkiften upprättad inför Folkparkens 25-
årsjubileum, uppskattas trädgårdens och parkens tillkomst vara 1770. Att det
skulle ha skett någon omgestaltning av parken under tiden 1770 till 1854
framkommer inte av det material som undersökts. Enligt en beskrivning
daterad 1865 skriver G V Sylvander att parken bestod av en skogsdunge och
en trädgård.
På en karta daterad 1868 har skogsdungen en annan gestaltning med tydliga
gångstråk i den uppluckrade geometriska och romantiska stil som var tidens
ideal. Någon gång mellan 1865 och 1868 genomgick parken denna större
förändring. Enligt ett intyg upprättat av Kalmar läns museum 1995 byggdes
lusthuset ’Snuskulan’ omkring 1880. Kartmaterialet pekar på att den 1868
redan var planerad, kanske byggd.
Nästa tidpunkt för en större förändring sker när arbetarrörelsen köper
Lindsberg och gör om den till folkpark. Gångar och rabatter anpassas till att
klara ett större besökartryck och en dansbana och en liten teaterbyggnad byggs
redan de första åren. Det gamla boningshuset används som serveringslokal
fram till 1922 då en ny byggs. 1928 bryts parkens mittaxel då en stor
teaterbyggnad uppförs.
På 1940-talet genomgick parken ytterligare en större förändring då en ny
vinterbonad dansbana byggdes och parkens yttre gränser utökades. Det är vid
denna tid som den nuvarande dammen anläggs och ingången flyttas från Södra
vägen till Falkenbergsvägen.
Inventering och uppmätning av parken visar rester av den ursprungliga yttre
gräns som parken hade samt spår efter ett gångsystem som vid kartöverlägg
stämmer överens med 1868 års karta. Växtmaterialet i form av buskar och
mindre träd härrör i stort från 1940-talet då parken utvidgades och flera gamla
byggnader revs. Det höga trädbeståndet har en uppskattad ålder av 100-150 år.
Fig 2
Vice borgmästare Lind var en av de första som lät bygga ett sommarställe
utanför vallarna som då omgärdade Kalmar. Tiden för parkens anläggning
uppskattas till omkring 1770. Lindsberg hade sedan flera ägare innan
snusfabrikör Per Oskar Engström någon gång under 1800-talets senare hälft
köpte Lindsberg. Nästa ägare var riksbanksdirektör Ernst Ancker som år 1900
sålde parken till arbetarrörelsen i Kalmar. De bildade en ekonomisk förening
som skulle sköta skötsel och drift av folkparken. Föreningen Folkets Hus i
Kalmar gick i konkurs 1992 och en ny förening bildades som skulle driva
verksamheten under affärsmässigas former. Folkparken drivs idag som ett
allaktivitetshus för möten, auktioner, loppmarknader, konferenser och fester.
Parken står öppen för allmänheten och består idag främst av ett högt, gammalt
trädbestånd, buskage i parkens yttre gränser samt solitärer och stora gräs- och
asfaltytor.
5 (34)

Borgarens
sommarställe på
1700-talet
Under 1600-talet
ingick en
trädgårdsanläggning
till både lust och
nytta i en
ståndsmässig
anläggning. Slott
och herrgårdar
anlade trädgårdar
enligt barockens
mönster fast i
mindre skala.
Nyttoträdgårdens
alster ingick i
kosthållningen.
Under 1700-talet
spred sig intresset
för trädgårdskulturen
till präster
och stadsborgare.
En ny ekonomiskt
stark grupp borgare
började intressera
sig för att investera i
mark. Att vara en
god hushållare
ingick i tidens ideal
och att experimentera
med nya sorter
och odlingstekniker
spred sig till allt
fler. Det blev
vanligt att borgare
med goda
ekonomiska
förutsättningar lät
bygga ett lantställe
som kunde
användas som
sommarställe eller
vinterbonades för
åretruntboende.
Vice borgmästare
Anders Lind
Han föddes 1733 i
Karlskrona och
verkade som
stadssekreterare och
vice borgmästare i
Kalmar under sin
levnad. Tre
händelser kommer
man ihåg honom
för. Sina tvister med
lektor Stagnell, sin
röda klädeskappa
och sitt sommarställe
Lindsberg.
Bakgrund och utveckling från 1700-talets mitt till år 1900
Lindsberg på 1700-talet
Lindsberg byggdes som ett sommarställe vid 1700-talets mitt och trädgården
tros vara anlagd omkring år 1770. Det var ett av de första sommarställen som
anlades av en av staden Kalmars borgare på malmarna utanför vallarna.
Byggmästare var vice borgmästare Anders Lind. En av Kalmar stads historiker
G V Sylvander skriver 1865 följande: ’Han har efterlämnat ett vackert minne i
anläggningen av det lilla trevliga sommarstället, nedanför Sandås, vid vägen till
Falkenberg, som han upptog ur ett för fäfot liggande stenröse och oändligt kärr,
upphöjde, stenröse och utlade till jämnt fält, vilket han sedan planterade med
dess nuvarande (=1865) vackra skogsdunge och trädgård, samt bebyggde med
det likaledes nuvarande boningshuset. Sålunda skapade han en liten täck
lägenhet vid landsvägen, i stället för det vanprydande stenröset. Han uppkallade
också stället efter sig med namnet Lindsberg.’
Borgmästare Lind dog i Kalmar 1793.
Den karta som finns tillgänglig och som närmast kan ge en vink om hur
Lindsberg såg ut vid slutet av 1700-talet är upprättad 1854. Här finns en
byggnad inritad på kullen i tomtens västra del. Enligt minnesskriften ’Kalmar
folkparks historia’ är det en kvarn och eventuellt är stugan nedanför kvarnstuga.
Mittpartiet är ordnat som lustträdgård och i östra änden syns en grupp av fyra
byggnader. En huvudbyggnad med två flyglar och ett uthus. Marken sydöst om
byggnaderna utgjordes av en nyttoträdgård. Den har en streckad markering på
kartan. Byggnadernas placering pekar på att ingången låg vid Södra vägen.
Fig 3 och 4
Lindsberg ligger utanför stadens vallar och i dess närhet finns 1854 flera tomter
markerade som har större eller mindre trädgårdsanläggningar. De som kan
nämnas är Falkenberg och Stensberg. Marken i parkens omedelbara närhet
beskrivs som åkerjord. Norr om Södra vägen ligger vid denna tid ’Skälbys egor’.
På ’Plan af Kalmar och dess förstäder 1831’ finns en stor park och trädgård
markerad invid slottet där Stadsparken ligger idag.
6 (34)

1800-talets
trädgårdsideal
Den tyska stilen
dominerade
trädgårdarna under
1800-talets andra
hälft. Slingrande
oregelbundna
gångar, rundlar och
tapetgrupper
kännetecknar dessa
trädgårdar. Man
älskade att
dekorera sin
trädgård och bland
annat byggde man
lusthus. Denna stil
användes först i
Tyskland då man
anlade de stora
stadsträdgårdarna
men det var lätt att
anpassa dem till
mindre trädgårdar
och parker.
Snusfabrikör
P O Engström
Fig 7
1936 startade
änkan efter en
sjökapten,
Charlotte
Engström, en
tobaksindustri i
Kalmar. Charlotte
var dotter till en
tobaksfabrikör i
Blekinge, J W
Kramer. 1860 blev
hennes äldsta son
Per O Engström
delägare i sin
moders industri och
från 1870 drev han
rörelsen själv. Han
lät bygga den höga,
åttakantiga utsiktspaviljong,
som
ännu står kvar på
kvarnbacken. Efter
den stora, bruna
kupolkulan, som
kröner byggnaden
fick den heta
’Snuskulan’.
1800-talets gestaltning
Någon gång mellan 1865 och 1868 genomgår Lindsberg en förändring.
Sylvander beskrev mittpartiet som skogsdunge 1865. Ingenting nämns om
gångar eller att en damm skulle finnas där. När det gäller byggnaderna på
tomten är den västra flygeln riven på 1868 års karta . Det är möjligt att det
vid denna tid har skett ett ägarbyte och att Lindsberg har rustats upp och då
fått en gestaltning enligt 1800-talets ideal.
Fig 5 och 6
På kullen i väster är fortfarande en byggnad markerad, men denna gång är
den rund och har samma placering som Snuskulan har idag. Kanske är den
byggd redan nu? Gångar, damm och odlingsbäddar är tydligt utmärkta. En
förklaring som hör till kartan finns och där benämns den västra delen, till
vänster om dammen, som trädgård, äng, högländ kulle, hårdvall.
Mittenpartiet jämn hårdvall och åbidem trädgård hårdvall. Framför
huvudbyggnaden på gårdsplanen finns en rundel, en typisk detalj i den tyska
stilen, markerad med ett j. Denna markering har även marken bakom huset.
De utgjorde förmodligen den rena prydnadsträdgården. Ingången ligger
fortfarande vid Södra vägen. Öster och norr om byggnaderna är områdena
utmärkta som jordland bestående av sandmylla. Dammen kan vara en
uppdämning av vattnet i det träskområde som Sylvander beskriver.
1868 ligger Lindsberg fortfarande utanför stadens vallar och omges av ett
odlingslandskap. Ägorna i Lindsbergs närhet är de samma förutom norr om
Södra vägen där nu ’Slottsladugården’ ligger.
fig 8
7 (34)

Arbetarrörelsen i
Kalmar
Starten för
arbetarrörelsen i
Kalmar var en
strejk som utbröt
1881. Fyra
fackföreningar
bildade 1890
Fackföreningarnas
Centralförening
(senare omorganiserat
med det nya
namnet Kalmar
Samverkande
Fackföreningar).
De startade 1892
en byggnadsfond
vars syfte var att
skapa ett Folkets
hus.
Riksbankdirektör
Ernst Georg
Ancker
E Ancker föddes i
Norra Varalövs
församling 24 maj
1851. Han
intresserade sig
tidig för
folkparksidén och
studerade den i
Malmö där den
förverkligades år
1892. När han
sedan fick
anställning i
Kalmar ville han
bereda arbetarna
där samma
möjlighet till nöje
och rekreation.
Sommarstället Lindsberg blir Kalmar Folkpark
Köpet
Riksbanksdirektör Ernst Ancker erbjöd på eget initiativ fackföreningarna att
köpa hans sommarställe Lindsberg. Han var välvilligt inställd till
arbetarrörelsen och gav därför goda villkor. Han hade varit i Malmö och
studerat hur folkparken där växte fram.
Egendomen Lindsberg köptes efter en del förhandlingar för
byggnadsfondens insamlade medel år 1900 för 9000 kronor. Den bestod av
en stor park med tillhörande liten sommarvilla. Betalning skulle ske med en
kontantinsats på 1 500 kronor och en avbetalning på 500 kronor per år.
Redskap, trädgårdsmöbler och andra saker ingick i köpet för 400 kronor.
Den 29 augusti år 1900 gjordes affären upp. På så sätt fick arbetarna en stor
park med en liten villa i stället för ett folkets hus.
Det var nödvändigt att starta en ekonomisk förening vars uppgift skulle vara
att förvalta äganderätten och skötseln av parken. ’Föreningen Folkets Hus u.
p. a’s första protokoll är fört vid ett konstituerande sammanträde onsdagen
den 26 september 1900.
Då parkföreståndare F V Thorsson från Ystad vid samma tid besökte Kalmar
bad styrelsen honom om råd angående parkens organisation och skötsel. Han
föreslog att styrelsen skulle fungera som en festkommitté och att arvodet då
kunde lösas genom att ta 10 % på inträdesbiljetterna. De skulle hyra in så lite
hjälp som möjligt och i så fall till låg kostnad. Man skulle i första hand
försöka få frivillig hjälp.
Inför invigningsfesten tog man hjälp utifrån. Trädgårdsmästare Forsberg
gjorde sådant i parken de inte själv hann göra. Hans arvode låg på 30 öre i
timmen. Annars ville man i första hand anlita medlemmar eller organiserade
arbetare. Till den första festen fick man låna det som behövdes, förutom
kaffekoppar och kannor som köptes in.
Invigningen
Invigningen av Folkparken gick av stapeln söndagen den 16 september 1900.
Fig 9
Makarna Ancker
var med på
folkparkens
invigningsfest den
16 september år
1900. Fru Bertha
Fig 10
Här följer ett utdrag ur årsskiften ’Kalmar Folkparks Historia’.
8 (34)

Ancker stod i sitt
gamla kök och skötte
kaffekokning medan
maken höll
invigningstal. De
besökte sedan ofta
folkparken och följde
dess utveckling med
intresse.
Varför en
Folkpark ?
Folkparkens tillkomst
hänger samman med
den i stadsmiljön nya
samhällsklass som
arbetarna utgjorde.
Industrin krävde
många arbetare som
på kort tid ökade
stadens befolkning
drastiskt. I dess spår
följde många problem,
och en av lösningarna
var att skapa en plats i
det gröna för nöje och
rekreation.
Grundarna av dessa
parker utgjordes oftast
av de organiserade
arbetarna i staden med
hjälp av någon
borgare som var
välvilligt inställd till
arbetarrörelsen.
Den första
folkparken i Sverige
grundades 1892 i
Malmö. Som
förebild hade man
nöjesparken Tivoli i
Köpenhamn. Den
grundades 1843 av
journalisten Georg
Carstensen. På
samma sätt som
Tivoli i Köpenhamn
ville man att
folkparken skulle
erbjud sina basökare
flera typer av underhållning
i en
grönskande och
välansad omgivning.
Tillgång till
dans, teater och
konserter var bland
annat vad man
erbjöd. Eftersom
folkparkens koncept
’Tidningen Barometern hade ett fylligt referat över festen.
Invigningsfesten i Folkets Park i går em gynnades av det härligaste
sommarväder. Vid 2-tiden avmarscherade de olika fackföreningarna från
samlingsplatsen å Tullslätten, företrädda av musikkår och föreningsfanor samt
åtföljda av en ansenlig skara festdeltagare. Sedan man anlänt till festplatsen
spridde sig folkmassorna i den ganska vidsträckta parken, beundrande dess
naturskönhet och de verkligen prydliga arrangemangen, som dagen till ära
anordnats, flaggdekorationer, guilander, transparanger, kulörta lyktor m m
vilket allt gjorde ett festligt intryck mot de lummiga trädens, i höstfärger
skiftande lövprakt. Vid 3-tiden började festens första avdelning.
Sedan musiken spelat en ingångsmarsch och åtskilliga kvartettsånger
avsjungits, bestegs talarstolen av bankdirektör Ernst Ancker, som ombetts
hålla högtidstalet.
Fig 11
I kortfattade, behjärtansvärda ordalag framhöll talaren innebörden av denna för
Kalmar stads arbetare så betydelsefulla dag. Det var ju städse en behaglig
känsla att hava något som man kunde kalla sitt eget, i synnerhet om detta vore
ett eget hem. Ett sådant hade de organiserade arbetarna i viss mån skaffat sig
genom att under enig samverkan och med egna medel inköpa denna park, där
de allt emellan kunde samlas till välbehövlig förfriskning och förströelse efter
det trägna arbetet.
Arbetarnas andra önskemål, att få ett eget Folkets Hus, en samlingsplats
användbar under alla årstider, skulle väl i sinom tid förverkligas.
Driven av ungdomlig entusiasm, som med små medel uträttar stora ting och
som trots allt bereder väg för nya och berättigade krav över gamla och
förlegade, hade vår arbetarbefolkning i allmänhet lärt sig inse, att all sund
utveckling måste gå långsamt och att man under frammarschen mot sina
önskemål städse borde hålla sig på lagens fasta mark. Talaren hoppades att
denna dag skulle bliva av den betydelse, att Kalmar arbetare måtte alltmera
samlas till enig samverkan för nykterhet, förbättrade ekonomiska villkor samt
berättigade krav i politiska avseende, främst det, att varje välfrejdad man måtte
äga en röst i frågor som gemensamt angå vårt land och folk.
Härefter förklarade talaren Folkets Park öppnad och utbragte ett leve för
densamma och dess ägare, de förenade arbetarna, (=Samverkande
fackföreningarna) varpå följde ett fyrfaldigt hurra och fanfarer. Sedan
mängden unisont avsjungit ’Du gamla, du fria’, höjdes ett leve för fosterlandet,
varefter servering av kaffe och läskedrycker försegick under musik och sång.
Sedemera bestegs talarstolen av kakelarbetaren S A Andersson, som framhöll,
huru köpet av parken efter många svårigheter kommit till stånd, icke minst på
9 (34)

.
ännu inte var helt
accepterat av det
etablerade
samhället var det
viktigt att
folkparken
sköttes väl så
ingen fick
anledning att
klaga
grund av direktör Anckers välvilliga tillmötesgående samt uttalade de bästa
välönskningar, att parken efter den omgestaltning som den så småningom
kommer att undergå, skulle bli en lämplig samlingsplats, ett gott föreningsband
mellan Kalmar stads arbetare. Talaren utbragte ett leve för hr Ancker, för
Folkets Park, för de Samverkande fackföreningarna och för allt arbete för en
förbättring av arbetarnas ställning.
Vid 6-tiden började festens andra avdelning, då tillfälle gavs, att å en tillfälligt
anordnad dansbana taga en sväng vid musikens toner. Då i skymningen de
talrika marschallerna och lyktorna tänts och bengaliska eldar allt emellanåt
upplyste parken, gav den onekligen ett trevligt intryck, ett riktigt intryck á la
Tivoli. Ehuru festen besöktes av mer än 2 000 personer var ordningen hela tiden
mönstergill.’
Fig 12
Festen besöktes av 2 300 personer. Dansbanan bestod för kvällen av en med rep
inhägnad gräsplan.
10 (34)

Omställningen till en folkets park
Åren 1900 till 1915
År 1900 bestod bebyggelsen av en mindre envåningsvilla och några uthus.
Några stora, gamla träd gav en ålderdomlig prägel åt sommarstället.
Nedanför kullen som kröntes av lusthuset ’Snuskulan’ ledde en liten brygga
över en smal damm. Förutom de stora träden bestod växtligheten av
bärbuskar, prydnadsbuskar och blommande växter. Parken var inhägnad med
ett högt gammalt staket som var i ett dåligt skick.
Trädgårdsmästare Forsberg anställdes den första hösten för att göra en
ansning av den gamla parken. Han hade några kvinnor till sin hjälp att
bredda gångar, klippa häckar, flytta bersåer, täcka rosor etc. Trots allt arbete
fanns det mycket kvar att göra innan parken fick sin rätta folkparksprägel.
Fig 13
Den första byggnad som sattes upp var dansbanan. I januari 1901 antogs
byggmästare J A Petterssons anbud och redan den 13 mars hade man
taklagsöl. Kostnaden slutade på 4 500.00. Danspaviljongen användes sedan
i 34 år. Dessutom byggde man biljettkurar till dansbanan, en garderob och
skjutbana strax intill. Det första året utgjorde en enkel tribun teaterscen. Till
omklädningsrum användes dansbanans biljettkurar. Tribunen användes bara
sommaren 1901.
Medlemmarna uppmanades att vara behjälpliga i arbetet med parken. Gärna
ett par timmar per kväll. Även utomstående var välkomna. Det gjordes upp
listor där den som hade möjlighet kunde sätta upp sig. Denna första lösning
utgjorde sedan grunden för en tradition att göra frivilliga arbetsinsatser i
parken.
Parken förbättrades så långt tid och pengar tillät. Gångar grusades,
gräsmattor anlades, planket reparerades och en ny bro byggdes över
dammen.
11 (34)

Området väster om dammarna, den utjämnade marken som enligt 1868 års karta
bestod av fyra planteringar, grusades så att en plan bildades.
Teatern 1902 ombyggd 1917
Fig 14
Snuskulan 1880 Damm 1886 Dansbana1901 Skjutbanan1901
I dammen hade man några ankor och tydligen odlades det köksväxter, för det
står noterat i minnesskriften ’Kalmar folkparks historia’ att ankägg såldes till
dagspris och så även trädgårdsprodukter. Man odlade säkert bara i liten skala, så
mycket som intresse och tid av de frivilliga krafterna medgav. Trädgårdsmästare
anlitades endast vid särskilda behov och att odla köksväxter kräver
specialkunskap och mycket tid.
Vimplar och dekorationsflaggor anskaffades. Den gamla flaggan var dålig och i
stället för den beslöt man sätta upp en vimpel med orden Folkets Park i
silverfärg. Belysningen utgjordes av fotogenlyktor.
Den första sommaren, 1901, ordnades många fester med bland annat fyrverkerier,
dansaftnar och teater. Som serveringslokaler använde man ’Villan’ och
’Snuskulan’. Avslutningsfesten ägde rum den 27 oktober.
På hösten vinterbonades dansbanan så att den kunde användas till vinterfester.
En kamin inköptes och musikestraden gjordes om till scen. I december ordnades
en julbasar. Vid årets slut var dansbanan nästan helt betald och ekonomin hade
gått ihop. Det var då fritt inträde till parken, men till dansbanan kostade inträdet
50 öre. Följande sommar, 1902, uppfördes en liten sommarteater som blev
färdig i augusti. Den fick en exotisk arkitektur som var mycket populär vid
sekelskiftet 1900, med kupoler och spiror i morisk stil.
Fig 15
12 (34)

Vaktmästare Karl
Magnusson
Folkparkens vaktmästare den första tiden
Under de första fem åren skötte fru Matilda Hagström verksamheten i
folkparken. Hon bodde i den gamla huvudbyggnaden som man kallade
Villan. En mängd sysslor ingick i en vaktmästares eller föreståndarinnas
uppgifter. Från skötseln av parken och byggnader till organisation av
parkens olika evenemang. När man 1905 köpte ett Folkets hus flyttade hon
dit och skulle nu sköta både Folkets park och Folkets hus. Efter 11 veckor
sa hon upp sin tjänst. Medan man sökte en ersättare åtog sig parkens
kaffekokerska Otilia Persson uppgiften att tills vidare sköta arbetet.
Fig 16
K Magnusson var en
av flera som lämnade
sitt arbete efter
ångkvarnskonflikten
1905. Han gjorde
under åren flera
agitationsresor och
1911 valdes han in i
riksdagens andra
kammare.
1906 fick han
tjänsten som
vaktmästare för både
det nyköpta Folkets
hus och Folkparken.
Familjen var stor,
den bestod av 8
personer, och de
skulle bo i den fria
bostaden i Folkets
hus under vintern i
två rum och kök. På
sommaren bodde de
i Villan i Folkets
park.
Fig 17
Nu måste frågan om vaktmästare lösas både till Folkets hus och park. Man
sökte en manlig och gav tjänsten till Karl Magnusson som började sin
anställning den 1 juli 1906. Listan över vad som ingick i arbetsuppgifterna
var lång. Han skulle sköta parken med tillhörigheter, renhållning och
städning av parken inklusive lokalerna, anlägga och sköta planteringar,
underhålla lamporna i parken och hugga ved till både Folkets hus och
parken, värma upp lokalerna och utföra lättare reparationer. Dessutom
skulle han stå till tjänst vid styrelsens fester och ta hand om uthyrningen av
lokaler, skura golven 2-4 gånger per år och rengöra gården, gatan och
avträdena vid Folkets hus. Han ansvarade också för tvätten av handdukar
och förkläden som användes vid festerna.
För att detta skulle kunna gå fick både frun och barnen göra stora insatser.
Efterhand växte verksamheten och den 27 december 1914 beslöt styrelsen
att anställa en vaktmästare som tog hand om Folkets hus. Magnusson fick
stanna som vaktmästare på Folkparken. Vid samma möte bestämdes det att
en vaktmästarbostad skulle byggas om två rum och kök samt en expedition
till styrelsen. Vaktmästarbostaden stod färdig den första april 1915 och
entrén som låg vid vaktmästarbostadens ena gavel fick samtidigt en vacker
portal.
Fig 18
13 (34)

En centralorganisation
bildas
1905 bildas
Folkparkernas
centralorganisation
som skulle samordna
folkparkernas
gemensamma
intressen och bevaka
kvalitén på utbudet.
De kunde ge råd om
folkparksanordningar,
artister och
inköp.
Folkparkernas
centralorganisation
höll artisternas gager
nere och höll borta
de sämsta. Detta
medförde att
artisterna blev
rikskända då de
turnerade mellan
olika folkparker.
Teaterverksamhetens
utveckling i
folkparkerna blev
alltmer seriös och
från 1915 till slutet
av 1920-talet krävde
den allt större
utrymme.
Fig 19
På bilden ovan ser man vaktmästarbostaden och rabatten framför entrén
mot Södra vägen omkring 1920. Lägg märke till planteringens utformning
med en kant av böjda grenar. Ett av många sätt som fanns att dekorera
kanten var med böjda grenar så att det såg ut som överkanten av en korg.
Grenarna böjdes i fuktigt tillstånd som fick torka under en vinter. I mitten
står en urna på en piedestal och en flaggstång.
Fig 20
Teatern 1917 Vaktmästarbostaden 1915
Fig 21
Villan 1700 och 1800-tal
14 (34)

Samlingsplats över
klassgränserna
På 1920-talet blir
folkparken allt mer
accepterad av
stadens borgare och
blir en samlingsplats
över samhällsklasserna.
Folkparken har dock
fortfarande kvar sin
prägel av folkrörelse.
Folkparkens byggnader fram till 1930
Kraven höjdes på teaterscenen i och med att teaterverksamheten ökade i
popularitet under 1910- och 20–talen. Den lilla teaterbyggnaden som byggdes
1902 räckte inte längre till. Den nya teatern som byggdes 1917 fick en annan
vinkel och en klassicistisk arkitektur. Samtidigt byggdes inhägnade
åskådarbänkar för att öka bekvämligheten. Allt riktat mot den centrala
grusplanen.
Fig 22
Det höga besökarantalet krävde även förbättrade serveringsmöjligheter och
bekvämlighet i samband med det. Nästa byggnadsprojekt blev därför att
bygga en serveringspaviljong. Byggstarten fick läggas på framtiden på grund
av de höga kostnader som rådde under krigstiden. 1922 ansåg man att de
ekonomiska möjligheterna fanns och bad då stadsarkitekt Josef Fredrik Olsson
göra ett enklare förslag än det man vid ett tidigare tillfälle tagit fram. Man
valde att använda marken där den gamla nyttoträdgården en gång låg för den
nya byggnaden.
Fig 23
Fig 24
Den gamla nyttoträdgården, som redan år 1900 låg i träda, fick ge plats för
den nya serveringspaviljongen 1922. Byggnaden smälter in i parkens
gestaltning som har kvar 1868 års planlösning där inga nya byggnader byggts
eller rabatter lagts igen. Parkens yttre gränser är också desamma. Observera
att Vesslan 2 inte ingår.
Kalmar stad börjar vid denna tid växa sig allt större och närmar sig nu
folkparken. Norr om Södra vägen har några industrier etablerat sig och
området öster om parken är planlagt. Mot sydöst ligger fortfarande Broslätt
med sitt gamla kulturlandskap.
15 (34)

Vykortet nedan är taget 1925 och visar en av grusgångarna från grusplanen i
parkens centrum mot den då tre år gamla serveringspaviljongen. Villan skymtar
fram i grönskan till höger och en trädgårdsdekoration i form av en
glaskula på piedestal till vänster. Kanten mellan grus och gräs markeras med
lågt sittande rep och planteringarna består av gräskant, stora buskage och höga
träd.
Fig 25
Fig 26
Fig 27
Musikscenen vid
serveringspaviljongen
Fig 28
1928 var det åter dags att förbättra teatersalongen. Intäkterna var låga och
man var tvungen att göra något. Bedömningen var att teaterverksamheten
skulle utvecklas i en positiv riktning. Därför satsade man på att bygga en
teatersalong med tak över åskådarplatserna fast med öppna väggar. Vid
om- och tillbyggnaden använde man den gamla teaterbyggnaden.
16 (34)

Denna gång betydde den nya byggnadens placering att parkens gestaltning i
sin helhet genomgick en stor förändring. Den mittaxel som band samman
Snuskulan, mittplanen med dansbana, skjutbana, teater och planteringar och
parkens östra del med Villan, serveringssalongen, vaktmästarbostaden och
uthus, är nu bruten. Snuskulan har hamnat utanför och vyn därifrån över
parken är borta. Teatersalongens östra del ligger där den gamla dammen låg.
Man måste dränerat bort vattnet för att kunna placera teatern på detta sätt.
Enligt en karta upprättad 1939 ligger det en branddamm inritad söder om
dansbanan. Förmodligen leddes vattnet dit.
Fig 29
Regeringsskiftet
Efter att socialdemokraterna
tagit
makten 1932 blev
folkparkens
verksamhet erkänd
som en viktig del
av samhället. Från
att ha kämpat för
sin existens fick
man nu statsanslag.
Detta innebar
att organisationen
allt mer sköts som
ett företag.
Nöjesbranschen i
stort har under
1940- och 1950-
talet sitt forum
inom folkparkernas
regi. De utgör en
samlingsplats för
alla samhällsklasser
och för
artisterna en
arbetsplats.
En ny tidsålder gör sitt intåg i Folkets park.
Under 1930-talet hade urbaniseringen gått så långt att staden växt en bra bit
utanför de gamla vallarna. Ny mark planläggs för industri, boende och
allmänna inrättningar. Med en socialdemokratisk regering blir
folkparksrörelsen accepterad och får nu statliga anslag. De anser att
folkparkerna har hjälpt till att jämna ut samhällsklytftorna. Musikbranschens
expansion med hjälp av radio, grammofonskivor och film gjorde att
dansbanan blev viktigare än teatersalongen. Den gamla dansbanan var sliten
och alldeles för liten. Därför beslutade man att bygga en ny.
Fig 30
Redan 1939 planlades Broslätt och parkens yttre gräns mot söder och väster
utökades till vad den är idag, det vill säga fram till Lindsbergsvägen.
Gränsen mot Södra vägen drogs in en aning. Förändringen var slutförd först
1943 då den nya danspaviljongen stod färdig. Den ritades av Torbjörn
Haglund och bestod av både dansbana och servering. Den var då Kalmars
största samlingssal och kunde användas i många sammanhang. Genom att
föra över fokus på musik och dans räknade man med att kunna förbättra
Folkparkens ekonomi som vid denna tid hade stora svårigheter.
17 (34)

Trädgård och
boendemiljöer
under 1900-talets
första hälft
Boendemiljön för
arbetarklassen
förbättrades
successivt under
1900-talet där
bland annat
egnahemslånefonden
som
inrättades 1904
hade en stor
betydelse. En
trädgård hörde som
en självklar del till
huset. För dem
som bodde i
hyresbostäder
fanns möjligheten
att hyra en
odlingslott eller
kolonilott. Även ett
kvarters innergård
kunde vara
uppdelad i
odlingslotter som
sköttes av
hyresgästerna. Det
var i dessa
sammanhang som
olika typer av
trädgårdsföreningar
startade. De
ordnade med
föreläsningar och
hjälpte till med
goda råd. Under
denna tid ges
många mönsterböcker
ut i
trädgårdsplanering,
skötsel och
odling. På 1930-
talet börjar man
bygga hyreshus i
städernas
ytterkanter på
naturtomter. Idén
var att bygga in
hyreshusen i den
befintliga naturen.
Man skulle behålla
så mycket växtmaterial
som
möjligt. Resultatet
blev en luftig, grön
och ljus boendemiljö.
Det man
benämner ’Hus i
Park’.
Fig 31
Fig 34
Fig 32
När den nya danspaviljong byggdes revs den gamla och då också skjutbanan
och andra småbyggnader som låg intill. Uthusbyggnaden vid Södra vägen och
den gamla ’Villan’ revs också och entrén invid vaktmästarbostadens gavel
flyttades och en ny togs upp mot Falkenbergsvägen.
Fig 33 1964
En trädkrans bestående av oxel planterades längs med den nya gränsen mot
söder i samband med ombyggnaden. Mellan träden sattes ett tätt bestånd av
buskar, ca fem sorter, som återkommer med jämna mellanrum. Växtvalet är
ett exempel på 1940-talets sätt att kombinera med hänsyn till blomningstid
och färgval. Den nya gränsen mot söder får ett nätstaket som ger insyn i
parken samtidigt som det skärmar av. Mot norr står fortfarande den gamla
typen av plank kvar. Tomten väster om kullen (Vesslan 2) omgärdas också
av ett buskage, men består för övrigt av en stor öppen gräsyta. Flygfotot ovan
som är taget 1964 är den karta som ligger närmast i tid till 1940-talets
förändringar. Det syns tydligt på de betydligt högre träden var den gamla
18 (34)

Folkparken under
1900-talets andra
hälft
Från 1950 till och
med 1969
minskade
besökarantalet
drastiskt och runt
1970 var det åter
dags att smida nya
planer. Publiken
hade under denna
tid blivit rörligare
tack vare att bilen
blev var mans
egendom. Större
rörlighet innebar
större
valmöjligheter och
publiken svek.
Under 1960-talet
gjordes utredningar
som rörde
folkparkernas
framtid och då
fastslogs det att de
inte kunde fortleva
utan statligt stöd.
Det innebar att
antalet parker
skulle reduceras
samtidigt som
verksamheten vid
de kvarvarande
skulle utökas. 1974
fastslogs det från
statligt håll att man
ville verka för
samarbete med
institutioner som
Riksteatern,
Rikskonserter och
Riksutställningar.
För att få
lönsamhet ville
man bidra till
upprustning av
lokaler och
utbildning av
personal. Man fick
dessutom bidrag
till utsmyckning av
lokalerna. 1971-72
delades bidrag ut
för utredning och
projektering av
kulturbyggnader i
folkparkerna.
Fig 35
delen av parken låg. Den gamla gränsen mot söder utgjordes av en bred
grusgång som slutade där den gamla dansbanan låg. Planen i parkens
centrum är fortfarande belagd med grus. Under 1940-talet byggdes nya
småbyggnader. Bland annat kortbarer och skjutbana. 1954 moderniserades
vaktmästarbostaden då den bland annat fick ny entré och nya fönster. På
flygfotot 1964 syns en mängd detaljer i form av grusytor, planteringar och
mindre byggnader öster om dammen. Det kan vara en lekplats och en liten
festplats. Precis väster om dammen skymtar en halvmåneformad rabatt fram.
Fig 36
1970 och framåt
Efter 1960-och 70-talets utredningar som gällde de gamla folkparkernas
framtid beslutade man i Kalmar folkparks fall att inte lägga ned utan att, som
ett provisorium, bygga ut dansbanan och på så sätt få lönsamhet. Detta
genomfördes 1974.
Fig 37
Ritningarna till utbyggnaden gjordes av arkitekterna Uppling och Fylking
med kontor i Stockholm.
19 (34)

Den gröna sektorn
under 1900-talets
andra hälft
Konceptet ’Hus i
park’ där omsorgen
om den befintliga
gröna miljön är ett
kännetecken fick
under 1960 och
1970-talen en annan
gestaltning.
Ledstjärnan blev i
stället ett billigt och
effektivt byggarbete
och så låg
skötselnivå på
anläggningen som
möjligt. Det innebar
att all vegetation
togs bort inför ett
bygge och husen
placerades tätare.
Under 1970-talet
börjar man asfaltera
allt fler hårdgjorda
ytor för att göra dem
lättskötta. Den
gröna miljön tålde
inte det höga
befolkningstryck
som den förtätade
bebyggelsen
innebar.
Fig 38 1977
Resultatet blev att den gamla danspaviljongen byggdes in i den nya. Vid
denna tidpunkt bestod de hårdgjorda ytorna fortfarande av grus. Mindre
byggnader har rivits medan andra tillkommit. På platsen där Villan låg har en
sexkantig plantering anlagts med en hög lyktstolpe i varje hörn och entrén,
som byggdes 1943, är riven. Rivningen är en följd av att det vid utbyggnaden
1974 bestämdes att parken skulle vara öppen för allmänheten. Trots
förändringarna och öppenheten uppfattades folkparken som trist och
felsatsningar i nöjesutbudet gjorde att nya lösningar måste sökas. För parken
som sådan betydde förändringarna under 1980- och 90-talen enbart att gångar
las igen, buskar och träd förnyades i stort sett inte och någon gång mellan
1977 och 1988 asfalterades grusytorna. Ev i samband med en upprustning
som genomfördes 1986. 1988 är det flesta mindre byggnaderna rivna.
Fig 39 1988
Fig 40
Under 1990-talet och fram till idag har mindre satsningar gjorts i parken. Till
exempel har dammens vattenspegel minskats ner och det gamla planket mot
Södra vägen rivits. Mittpartiet som en gång var navet i folkparken används
idag som parkeringsplats. Parken har successivt förlorat sin ursprungliga
medvetna planlösning utan att ha fått en ny istället. Byggnader har placerats
in efter behov utan hänsyn till parkens utformning. På så sätt har
anläggningen utarmats och parken helt förlorat i värde. En viktig del i
parkmiljöns tillbakagång har varit att de ideella arbetsinsatser som befästes i
ett tidigt stadium i folkparkens historia helt har försvunnit. Det faktum att
man såg utbyggnaden 1974 som provisorisk har säkert också haft betydelse
för att ambitionerna när det gäller parkens utveckling varit helt obefintliga.
Känslan av att parken kan läggas ner eller flyttas när som helst kan ha varit en
hämmande faktor. För att folkparken i framtiden skall få en positiv utveckling
behövs en tydlig plan både för organisation och skötsel, användning och
planlösningar för byggnader och parkanläggning. Den senaste utbyggnaden
av danspaviljongen på 1970-talet var ett långlivat provisorium. Tiden är nu
mogen för ett helhetsgrepp där hänsyn till alla Folkparkens värden görs, så att
en trivsam atmosfär skapas, där parken återigen får stå i centrum.
20 (34)

Några gamla bilder från Folkparken i Kalmar
Fig 41
Dansbanan byggdes 1901 och under hösten gjordes en storsatsning på
parkanläggningen. 1902 byggdes den första teatertribunen. Här ser man
nyplanteringar som skyddas med lågt sittande rep.
Vy från Snuskulan 1906 mot öster där så småningom den nya
serveringspaviljongen byggdes 1922.
Fig 42
21 (34)

Fig 43
Från den öppna yta som skapades 1901 och 1902 mellan teatertribunen och
dansbanan skymtar ´Snuskulan’ fram på andra sidan bron. Dammen var omgärdad
av ett uppväxt trädbestånd som säkert stod kvar sedan Lindsbergs tid. Gränsen
mellan plantering och grusyta är på samma sätt som på tidigare bilder markerad med
ett lågt sittande rep. Broräcket är gjort av trä och en trappa leder upp till kullen.
Trappan finns kvar idag bakom teatern.
Fig 44
Serveringspaviljongen som byggdes 1922 terrasserades med hjälp av en stödmur
med stenpollare. Över trappan syns portalen i järnsmide. Längs stödmuren kantas
planteringen av stora vita snäckor. Trädgårdsmöblemanget utgörs av den klassiskt
vita ribbade modellen. Ett stort träd står på terrassen och av storleken att döma bör
det ha fått stå kvar under byggnationen.
22 (34)

Fig 45
En parkbild som visar en rabatt, träd, buskage och längst bak syns staketet som
stod framför den nya teaterbyggnaden vilken byggdes 1928. Till vänster skymtar
’Villan’ fram. Fotografen bör stå vid serveringspaviljongens södra trappa och
kortet är taget 1929.
Fig 46
Teaterbyggnadens södra fasad 1929. Man ser den öppna väggen som omgärdade
publikläktaren. När teatern byggdes 1928 och vattnet i dammen leddes bort
förändrades parkens hela gestaltning genom att mittaxeln som genomkorsade
hela Folkparken bröts. Även här har de befintliga träden fått stå kvar.
23 (34)

Fig 47
Kortet är taget 1929 och här framgår det att musikkuren tillkommit vid ett senare
tillfälle. Enligt kartmaterialet någon gång mellan 1936 och 1939. I en rund rabatt
mellan ’Villan’ och ’Serveringspaviljongen’ står Hjalmar Brantings byst.
Stenpollaren som bysten står på finns kvar på samma plats. Det ser ut som om
planteringen består av träd och lägre buskar och rosor.
Fig 48
Denna bild visar hur planket såg ut. Det är taget 1936 från Södra Vägen.
Fig 49
Den sexkantiga rabatten invid den nya danspaviljongen ligger på platsen där
’Villan’ en gång låg. Fotot är taget 1973 före utbyggnaden av danspaviljongen
1974. Till vänster finns ett buskage och rakt fram musikkuren.
24 (34)

Fig 50
Danspaviljongen som byggdes 1943. Det är långsidan mot serveringspaviljongen
som syns här. Till vänster i bilden ser man två av lyktorna som står i den
sexkantiga rundeln. Fotot är taget 1973 från entrén.
Fig 51
Här ser man danspaviljongen från väster, det vill säga från teaterbyggnaden.
Fotot är taget vid samma tillfälle som bilden ovan.
Fig 52
Per Albin Hansson står som byst i parkens sydöstra del. På flygfotot 1964 är
denna del av parken fylld av mindre byggnader och detaljer. 1973 är allt borta
och enbart bysten står kvar, flankerad av en flaggstång och omgärdad av en
stensättning. Det som syns på fotot är en stor gräsyta delvis bestående av
solitärer, buskar och träd. Bak i bilden kan samma hängalm stå som finns invid
ett gammalt stenbord idag. Det kan vara rester av det som 1964 års flygfoto visar.
25 (34)

Några nya bilder från Folkparken i Kalmar
Fig 53
Aktivitetshuset idag rymmer många möjligheter, dans, konferenser, auktioner och
loppmarknader. Parken används till stor del av pensionärer och barngrupper för
olika utomhusspel. Den är alltför öppen för att vara trivsam att bara sitta i.
Utbyggnaden var tänkt som ett provisorium för att hålla igång verksamheten fram
till beslut fattats om Folkparkens framtid. Flera träd och buskage fick ge vika för
utbyggnaden 1974. Viss nyplantering har skett, men utan något övergripande
grepp när det gäller parkens gestaltning.
Vy mot ingången över parkens sydöstra del. I bakgrunden ses
serveringspaviljongen. Parken har idag inga plank eller staket som begränsningar
utåt. Entrén som byggdes 1943 revs vid ombyggnaden 1974 då man bestämde att
ha fri entré till parken. Parkdelen består av en stor gräsyta med stora solitärer av
träd och buskar med en ålder på ca 60 år.
Fig 54
26 (34)

Fig 55
Serveringspaviljongen fick en dansbana i trä med handikappvänliga ramper på
sidorna under 1970-talet och då fick också musikpaviljongen en liten scen genom
att den fördjupades. På tomten som idag hör till boendet i den gamla
vaktmästarbostaden står ett gammalt äppleträd.
Fig 56
De två rundlarna och vaktmästarbostaden mellan aktivitetshuset och
serveringspaviljongen. Den främre rundeln anger platsen för ’Villans’ placering
och den bortre är den gamla rundeln som finns med på 1868 års karta. Den
ursprungliga entrén låg där vaktmästarbostadens garage ligger idag. Till höger
skymtar den del av det gamla planket som vette mot Södra vägen fram. Resten
revs 2001 då det var alltför nedslitet. Idag är gränsen helt öppen.
27 (34)

Fig 57
Den centrala delen av parken där den runda dansbanan och teatertribunerna en
gång låg asfalterades under 1970-talet. Även gången som går längs med
Folkparkens gamla södra gräns och ytorna mellan aktivitetshuset och
serveringspaviljongen asfalterades. Folkparkens gamla hjärta används idag som
parkeringsplats.
Fig 58
Mot väster ligger först den gamla branddammen som byggdes 1943. På 1990-talet
fyllde vattenspegeln fortfarande hela dammen och i mitten fanns en fontän.
Dammen är idag igenfylld med en liten vattenspegel i mitten. Längre bort i sydväst
byggdes under 2001 två boulebanor på den stora, öppna gräsytan. Växtmaterialet
här är omkring 60 år, men på kullen där Snuskulan står finns träd som kan ha en
ålder på 100 till 120 år. Här finns spår efter det gamla gångsystemet som fanns
sedan Lindsbergs tid. Alléträden är planterade på 1940-talet när parken utvidgades
och den nya moderna dansbanan byggdes.
28 (34)

Fig 59
Snuskulan sedd från Vesslan 2 som består av en stor gräsmatta med buskage mot
söder och sydväst. Utifrån en bedömning av buskarnas ålder planterades de också
på 1940-talet. I gränsen mellan Vesslan 1 och 2 finns spår, mitt framför Snuskulan,
efter en gammal ingång bestående av två stenar. På kullen har några träd en ålder
på 100 till 120 år.
29 (34)

Slutledning / Analys
1700-talet
Vid mitten av 1700-talet var marken som Folkparken i Kalmar ligger på ett stycke obearbetad kulturmark
utanför stadens vallar. Den var vattenmättad och kuperad då vice borgmästare Lind lät bygga ett
sommarställe om en manbyggnad med två flyglar och ett uthus på tomtens östra del. Öster om byggnaderna
anlades ett trädgårdsland. I väster låg en kvarn uppe på en kulle och ytterligare en byggnad på tomten som
idag benämns Vesslan 2. Marken däremellan planades ut och planterades med träd. Tomten låg invid Södra
vägen och var omgiven av ett kulturlandskap. Sommarstället fick namnet Lindsberg. Sedan dess har stora
förändringar skett, både i parken och i dess omgivning. Den förändrades successivt på ett sätt som
tydliggjorde varje tidpunkts mode och ideal.
1800-talet
Vid mitten av 1800-talet byggdes den om enligt en modell som först användes i de tyska stads- och
folkparkerna. En stil som man enkelt kunde anpassa till mindre trädgårdar och parker. I parkens nya
gestaltning ingick geometriska och botaniska element som tydligt visar på inspirationskällan och därför
också kan påstås ha en medveten gestaltning i den riktningen. Tidpunkten för denna förändringen är någon
gång mellan 1865 och 1868. Till 1868 års karta hör ett protokoll som beskriver Lindsbergs olika delar från
kullen i väster till de öppna trädgårdslanden i öster. Kartan beskriver en befintlig parkanläggning.
1900-talet
1900 tog arbetarrörelsen över äganderätten och bebyggde då tomten med de byggnader som behövdes för
den nöjesverksamhet som hör till en Folkpark. Parken anpassades genom att dess centrala del öppnades upp
och belades med grus samt att planteringarna rustades upp och skyddades för intrång med lågt sittande rep.
Det var de kvarvarande befintliga planteringarna som rustades upp, de samma som beskrivs på 1868 års
karta. Grusgångarna renoverades samtidigt. Parken skulle nu klara ett större publiktryck och fick
gestaltningen av en nöjespark i stil med Malmö Folkpark, som i sin tur var inspirerad av Tivoli i
Köpenhamn. Trots omgestaltningen och nybyggnationer hade parken kvar mittaxeln som band samman
gårdsplanen framför ‘Villan’ i öster via bron över dammen och ‘Snuskulan’, uppe på kullen i väster. Dans
och teater blev huvudattraktionerna varav teaterverksamheten fick en allt större betydelse. Populariteten
kulminerade på 1920-talet och satsningen på en större och bekvämare teatersalong 1928 innebar för parkens
gestaltning att vattnet i dammen leddes bort och kullen med lusthuset ‘Snuskulan’ hamnade i bakgrunden.
Den blev inte länge en naturlig del av parkens centralaxel utan utgjorde nu en egen separat enhet. I gränsen
mot öster hade man redan byggt en serveringspaviljong 1922. Även en vaktmästarbostad mitt emot den
gamla Villan stod färdig 1915. Rundeln som funnits redan på 1800-talet utgjorde en mittpunkt i denna del
av parken och ett välkomnande smycke synligt från entrén från Södra Vägen. Dessa tidiga byggnader
placerades i parken på ett sätt som inte påverkade gestaltningen på annat sätt än att planteringarnas och
odlingsytornas antal reducerades. Det var när den nya teaterbyggnaden byggdes 1928 parkens gestaltning
förändrades genom att mittaxeln bröts. Trots förändringen hade dock parkanläggningen som sådan kvar sitt
värde som rekreations- och skönhetsupplevelse.
1930- och 40-talet
Nästa omgestaltning i Folkparkens historia inträffar på 1940-talet då folkparkens lönsamhet åter igen
kräver en nysatsning när det gäller nöjesutbudet. Teaterverksamhetens popularitet avtar och dansen drar
allt mer folk. Den gamla, runda dansbanan har gjort sitt efter 42 år och en ny måste byggas. Publikens
ökade intresse för dans hänger samman med det nya mediet radio, och så småningom också TV, som
gjorde att artisterna blev rikskändisar och drog folk från ett allt större område. Nu rivs många av de gamla
byggnaderna som den gamla villan, uthuset och skjutbanan, den gamla runda dansbanan med biljettkurer
etc. Parkens yttre gränser utökas mot söder och dras in en aning utmed Södra Vägen. Den nya dansbanan
som står färdig 1943 placerades mellan serveringspaviljongen och teatern vilket innebar att fler
planteringar lades igen och ytterligare ett avbrott i parkens mittaxel uppstod. Parken har nu fått fyra
separata enheter varav den nya tomten längs med Lindsbergsvägen bildar en. Den nya parktomten får en
gång utmed den södra gränsen, alléer utmed den gamla gränsen som nu blir parkens centralaxel, en
trädkrans med buskplantering, en ny damm, nya planteringar och buskage samt nya småbyggnader för
olika ändamål. Utmed den södra gränsen omgärdas parken av ett nätstaket och mot norr står det gamla
30 (34)

träplanket kvar. Folkparkens huvudingång är flyttad till serveringspaviljongens södra gavel och får en
modern, funktionalistisk utformning.
Det är vid denna tid som man börjar bygga nya typer av arbetarbostäder där trädgård ingick som en viktig
del. En viktig aspekt vid planering och byggnation är att funktion och skönhet skall samverka. De
bostadsområden som byggdes i form av hyreshus byggdes in
i de befintliga naturtomterna runt städerna utan att man fällde fler buskar och träd än som krävdes. Husen
stod på ett avstånd som gav dem gott om luft och ljus. Gemensamma ytor planerades in i form av
lekplatser, piskställningar, platser för cyklar etc. En annan typ av boende som redan startat 1904 var att
investera i ett egnahem. Ett eget hus med tillhörande tomt som kunde köpas med statligt reglerade,
fördelaktiga lån. Egnahemsrörelsen erbjöd mönsterböcker och gratiskonsultation till dem som önskade få
hjälp att planera och anlägga sina trädgårdar. En trädgård hörde alltid till ett egnahem och den ansågs
viktig för folkhälsan. De skulle innehålla uteplats, lekplats, odlingsbäddar, fruktträdgård och lustträdgård.
Givetvis efter var mans behov och önskemål.
Förändringen 1943 innebar för Folkparken att den fick en öppnare och stramare gestaltning i och med de
nya byggnaderna och den nya inhägnaden som tillät insyn. De hårdgjorda ytorna bestod som förut av grus
och för övrigt är de stora gräsytorna nu tillgängliga för besökarna. De bryts upp av solitärer, mindre
planteringar, mindre byggnader och anordningar för olika aktiviteter i parken. Av de gamla inhägnade
planteringarna återstår nu bara området runt Snuskulan, den runda rabatten framför vaktmästarbostaden
och planteringarna fram till serveringspaviljongen. Vid studie av gamla foton ser man att de gamla träd
man kunde bevara invid den nya dansbanan fick stå kvar. Folkparken är nu moderniserad med byggnader i
funktionalismens anda och en öppen och tillgänglig gestaltning av parken. Den gamla parkens yttre
gränser syns tydligt i den nya gestaltningen och den äldre vegetationen visar också var den låg. I övrigt
finns ingenting kvar av den gestaltning som Lindsberg hade när arbetarrörelsen tog över år 1900.
1950- till och med 70-talet
Människors utökade rörlighet, tack vare att bilen under 1950-talet blir var mans egendom, gjorde det
möjligt att även besöka avlägsna folkparker. Nöjesutbudet utanför folkparkerna ökade och den nöjeslystne
fick mer att välja på. Folkparkernas besökarantal sjönk nu drastiskt. Under 1960-talet föranledde detta en
statlig underökning, där man kom fram till att reducera antalet folkparker för att sedan kunna ge mer stöd
åt de kvarvarande. Man konstaterade att en satsning måste göras för att modernisera folkparken. Den
måste bli ett aktivitetscentrum med fyra funktioner: dagpark, mötespark, nöjespark och kulturpark. Den
nya folkparksanläggningen skulle innehålla en barnby, redskapslek, barnteater, kägelbana, uteschack.
Dessutom skulle man bygga fontäner, uteservering, loggior med infravärme, kryddgård, planteringar och 4
bassänger för tempererat utebad. Detta var tänkt att förverkligas genom att flytta parken till ett annat
område. Flyttningen genomfördes aldrig, utan Kalmar folkparksförening beslutade i stället att bygga ut
den befintliga danspaviljongen. Utbyggnaden såg man som ett provisorium tills markfrågan hade löst sig.
De nya idéer angående parkens utformning som låg till grund för ombyggnaden 1974 var att den skulle
vara öppen för allmänheten utan entréavgift. Entrén rivs därför och nätstaketet längs med Lindsbergsvägen
i söder tas ner. Buskagen och trädkransen får stå kvar. Planket utmed Södra vägen får också stå kvar som
skydd mot trafiken. Ingenting av de ny planerna som skissats genomfördes i parken eftersom
ombyggnaden enbart sågs som ett provisorium. Mindre byggnader och andra arrangemang i parken
förnyas inte efterhand som de slits ut. Parkens växtmaterial förändras bara genom att de åldras och till
viss del dör ut och planteringar läggs ner. Den gång som löpte parallelt med Lindsbergsvägen har 1977
lagts igen.
1980-talet fram till 2002
Under de senaste 25 åren har parken inte genomgått några förändringar som letts av något helhetsgrepp.
Utarmningen av växtmaterial och allmänt slitage fortsätter. Parken får kritik för att vara trist och 1986
rustades dansbanan upp då den fick den nuvarande lastkajen och en ny entré. Ingenting görs med parken
utan enbart mindre förändringar har gjorts fram till idag. En plantering anlades i dammen där
vattenspegeln minskades ner, två boulebanor byggdes 2001 då även det gamla planket utmed Södra vägen
31 (34)

evs. Den yttre miljön genomgår under denna tid inga större förändringar och verksamheten drivs i första
hand som ett allaktivitetshus där uthyrning av lokaler och konferansverksamheten har en stor betydelse. I
parken spelar man idag olika typer av spel som kräver stora gräsytor. Det är främst barngrupper och
pensionärer som besöker parken. De stora öppna ytorna lämpar sig också väl för loppmarknader. De
asfalterade ytorna mellan byggnaderna används som parkeringsplats.
Framtiden
Parken i Kalmar folkpark har sedan 1960-talet befunnit sig i en sorts dvala. Den har ryckts med i 1970-
talets rationalisering av skötseln då grusytorna, som låg på den del där den ursprungliga parken låg,
asfalterades. För att kunna fortleva som park behöver den en ny plan för dess övergripande gestaltning. I
den antikvariska undersökningen har fyra perioder där en medveten gestaltning förekommit kristalliserats
fram. Den första romantiska landskapsparken på 1700-talet, den tidstypiska parken i tysk stil på 1800-
talet, folkparken som hade nöjesparken Tivoli i Köpenhamn som förebild under 1900-talets första hälft,
1940-talets funktionalistiska gestaltningskoncept med tillgängliga gräsytor och lekplatser.
Det finns inte mycket kvar i parken som minner om de tre första faserna. Växtmaterial och gestaltning
har främst sitt ursprung i 1940-talets funktionalistiska ideal. I det framtida konceptet för parken bör därför
den huvudsakliga inspirationskällan utgöras av 1940 års gestaltning. I den mån delar finns kvar som
härrör från de övriga perioderna bör de tas till vara. Det kan vara den gamla södra gränsen som idag
utgörs av vägen som löper genom parkens mitt. Trädmaterialet som står på kullen runt Snuskulan och den
gamla ingången från Vesslan 2. Rundeln framför vaktmästarbostaden och piedestalerna där bysterna en
gång stod. Rundeln med lyktorna som markerar var ‘Villan’ en gång stod och därmed också platsen för
den första manbyggnaden. Detta är några exempel på delar som minner om de tre första faserna i parkens
historia.
För att kunna göra en genomtänkt planlösning för Folkparken i Kalmar krävs en undersökning av hur
stadens framtida utveckling och behov ser ut och på vilket sätt folkparken kan ingå i dessa. Vilken
funktion kan parken fylla för den nya tidens boende? Hur kan nyttjandet av parken som kulturmiljö, både
när det gäller byggnaderna och själva parkanläggningen som sådan, anpassas till dagens behov. Hur kan
man tydliggöra parkens kulturhistoriska värden?
Svaren till de kulturhistoriska frågeställningarna i rapportens inledning (under metod) har bäddat för att
den kommande planläggningen av Folkets park i Kalmar kan bli en gedigen och hållbar lösning. En plan
som kan bryta den känsla av provisorium som smög sig in under 1970-talet. Som kan stärka Folkparkens
identitet som en kulturmiljö med rötter i 1700-talets era då borgarna anlade sommarställen åt sig utanför
stadens vallar. Tydliggöra de tre perioder av omgestaltning som sedan skedde fram till idag. En sådan plan
kan, genom en ny medveten gestaltning, återge parken en central betydelse i verksameheten i framtidens
Folkpark i Kalmar. En fjärde omgestaltning som tar hänsyn till parkens kulturhistoriska värden.
Laholm 2002-11-13
Med vänliga hälsningar
Elisabeth Jörgensen
32 (34)

Källor: fotografier och kartor
KK Kalmar kommunarkiv kartarkivet
LMK Länsmuseet i Kalmar arkivet bildarkivet, original finns på folkrörelsernas arkiv i
Kalmar
KFH ‘Kalmar Folkparks Historia’ minnesskrift 50 år, folkparken
MS25 25-årsjubileum, minnesskrift privat ägo Gilbert Magnussom
FP T Folkets park tavla
FP V Folkets park vykort
FPIK ‘Folkets park i Kalmar’ rapport Länsmuseet Kalmar
BaS ‘Byggnadsstudie av
Snuskulan’ “
NE Nationalencyklopedin
DT Demeter Trädgårdsform avskrifter, foto, ritningar
Figur
0 Den gamla entrén från Södra vägen vid vaktmästarbostadens gavel FP T
1916
1 Karta över Kalmar NE
2 Kalmar slott NE
3 ‘Karta öfver staden Kalmar med dertill lydande Egor’ 1854 LMK
4 Avskrift 2002 DT
5 ‘Karta öfver största delen af KALMAR STADS ÄGOR’ 1868 KK
6 Avskrift 2002 DT
7 Snusfabrikör P O Engström 1830-1890 BaS
8 Snuskulan 1929 KFH
9 Riksbanksdirektör Ernst Georg Ancker 1900 KFH
10 Annons inför invigningen den 16 sept 1900 KFH
11 Parkinteriör invigningen 1900 MS25
12 Parkinteriör invigningen 1900 FPT
13 Nyplanterad och med nya byggnader 1902 LMK
14 Avskrift 2002 av ‘ KARTA över KALMAR STAD upprättad
1922’ KK
15 Vy över parkens centrala del 1902 FPIK
16 Vaktmästare Karl Magnusson omkring 1910 KFH
17 Trädgårdsmöbler framför den lilla teaterscenen 1906 FPT
18 Entrén vid vaktmästarbostaden 1916. Villan syns i bakgrunden. MS25
19 Rundeln framför entrén 1920-tal med vaktmästarbostaden i
bakgrunden.
FP V
20 Ritning över vaktmästarbostaden 1915 FPIK
21 Avskrift 2002 av ‘ KARTA över KALMAR STAD upprättad
1922’ KK
22 Den lilla teaterscenen byggdes om i klassicistisk stil 1917 KFH
23 Serveringspaviljongen före terrasseringen 1922 FPIK
24 Avskrift 2002 av ‘KARTA över KALMAR STAD upprättad
1922’ KK
25 Vy mot serveringspaviljongen 1925 FP V
26 Avskrift 2002 ‘Karta över tomten nr 1 i kvarteret Vesslan‘ 1943 KK
27 Den första musikkuren innehöll högtalare och blommor. 1929 LMK
28 Teaterbyggnaden byggdes om 1928 och fotot är taget 1929. LMK
29 Avskrift 2002 ‘Karta över tomten nr 1 i kvarteret Vesslan‘ 1943 KK
30 Danspaviljongen på 1930-talet från ett tidningsurklipp LMK
31 En ny dansbana byggdes 1943 FPIK
33 (34)

32 Avskrift 2002 ‘Kalmarkarta 1969’ KK
33 Flygfoto 1964 KK
34 Den nya entrén 1943 vid Falkenbergsvägen KFH
35 Kortbar och skjutbana invid planket mot Södra vägen 1949 LMK
36 “ “
37 1974 utökades dansbanan som byggdes 1943 FPIK
38 Flygfoto 1977 KK
39 Flygfoto 1988 KK
40 Lyktrundeln 2002 DT
41 Folkparken nyplanterad och med nya byggnader 1902 LMK
42 Vy från ‘Snuskulan’ 1906 KFH
43 Grusplanen, bron över dammen och Snuskulan 1925 FP V
44 Serveringspaviljongen vid mitten av 1920-talet FP V
45 Parkbild riktad mot teatern 1929 KFH
46 Den nya teatern som byggdes 1928 hade öppna väggar runt
åskådarläktarna. Foto 1929
LMK
47 En byst av Hjalmar Branting 1929 KFH
48 Planket utmed Södra vägen 1936 LMK
49 Foto taget 1973 , ett år före utbyggnaden av danspaviljongen LMK
50 “ LMK
51 “ LMK
52 Per Albin Hanssons byst 1973 LMK
53 Aktivitetshuset 2002 DT
54 Parkens sydöstra del 2002 DT
55 Serveringspaviljong med musikscen och vaktmästarbostaden
till vänster 2002
DT
56 Rundlarna framför serveringspaviljongen 2002 DT
57 Den centrala delen mellan aktivitetshuset och teatern 2002 DT
58 Vy mot parkens västra del 2002 DT
59 Snuskulan på kullen sedd från Vesslan 2 DT
Skriftliga källor
Andersson, Robert Kalmar folkparks historia Kalmar 1951
Ahrland , Åsa Trädgårdsväxter i historiska källor Alnarp 1998
Flink, Maria Tusen år i trädgården Värnamo 1994
Blennow, Anna-Maria m fl Vardagens paradis Uddevalla 1991
Hansson, Marie De skånska trädgårdarna och deras historia Kristianstad 1997
Lindqvist Anna m fl Lusthus Vårgårda 1995
Lundquist, Kjell m fl Historiska parker och trädgårdar
NE Nationalencyklopedin Höganäs 1993
Nolin Catharina Till stadsbornas nytta och förlustande Laholm 1999
Persson, Bengt m fl Svenska bostadsgårdar 1930-59 Arlöv 1995
Åsenius, Henrik Folkets park i Kalmar Kalmar 93-10-18
Åsenius, Henrik Byggnadsstudie av Serveringspaviljongen Kalmar 94-03-07
Åsenius, Henrik Byggnadsstudie av Snuskulan Kalmar 94-02-27
Muntlig källa
Gilbert Magnusson Kalmar 2002
Angående vaktmästare Magnussons tid vid Folkparken
34 (34)