Årsredovisning 2009 (Pdf, 2,67 MB) - Kalmar kommun

Årsredovisning 

2009

Femårsöversikt 

Femårsöversikt 2005 2006 2007 2008 2009 

Folkmängd, den 31/12 60 924 61 321 61 533 61 693 62 388 

Utdebitering* 32:03 32:03 32:03 32:03 32:43 

varav kommunen** 21:56 21:56 21:56 21:82 22:22 

Skatteintäkter och kommunal utjämning i mnkr 2 218,7 2 355,4 2 473,7 2 628,3 2 748,4 

Skatteintäkter och kommunal utjämning per invånare i kr 36 418 38 411 40 201 42 603 44 054 

Nettokostnader per invånare i kr 36 146 37 997 37 464 41 916 42 678 

Löpande kostnader i procent av skatteintäkter och 

kommunal utjämning (nettokostnadsandel) 98,4 98,3 93,1 98,8 96,9 

Årets resultat i mnkr 34,9 40,9 170,8 34,8 82,9 

Investeringar i mnkr (netto) 121,1 243,8 38,2 275,2 161,7 

Pensionsåtaganden i mnkr 983,3 1 179,5 1 401,2 1 371,8 1 386,9 

Låneskuld i mnkr 47,2 47,2 412,2 267,2 262,2 

Totala tillgångar i mnkr 1 579,5 1 833,0 2 272,5 2 228,8 2 445,8 

Eget kapital i mnkr 1 039,6 1 080,6 1 251,4 1 286,2 1 369,0 

Soliditet i procent 65,8 59,0 55,1 57,7 56,0 

Antal årsarbetare 4 067 4 182 4 274 4 350 4 373 

*Utdebitering redovisas exkl kyrkoavgift 

** Utdebiteringen för 2008 inkluderar skatteväxling om 26 öre avseende övertagande av hemsjukvården från landstinget. 

2 Kalmar kommuns årsredovisning 2009

Innehåll 

Förvaltningsberättelse 

Verksamhetsberättelse från kommunens nämnder 

Verksamhetsberättelse från koncernens hel- och delägda bolag 

Finansiella rapporter, kommunen 

Finansiella rapporter, koncernen 

Femårsöversikt 2 

Innehåll 3 

Kommunstyrelsens ordförande 4 

Omvärldsanalys 6 

Måluppfyllelse 10 

Årets viktigaste händelser 22 

Finansiell analys 26 

Driftredovisning 33 

Investeringsredovisning 34 

Exploateringsredovisning 35 

Framtidsbedömning 36 

Väsentliga personalförhållanden 38 

Kommunens organisation 43 

Kommunstyrelsen – Kommunledningskontoret 44 

Kommunstyrelsen – Fastighets- och inköpskontoret 46 

Samhällsbyggnadsnämnden 50 

Gatu- och parknämnden 54 

Kultur- och fritidsnämnden 58 

Barn- och ungdomsnämnden 62 

Omsorgsnämnden 64 

Socialnämnden 68 

Södermöre kommundelsnämnd 72 

Kommunkoncernens organisation 75 

Kalmarsunds Gymnasieförbund 76 

Kalmarsundsregionens Renhållare 80 

Kalmar Kommunbolag AB 82 

Kalmarhem AB 84 

Kalmar Vatten AB 86 

KIFAB i Kalmar AB 88 

Kalmar Hamn AB 90 

Kalmar Airport AB 92 

Destination Kalmar AB 94 

Kalmar Familjebad KB 98 

Industriparken i Kalmar AB 100 

Kalmar Biogas AB 102 

Kalmar Science Park AB 104 

Kalmar Energi Holding AB, koncern 106 

Redovisningsprinciper 108 

Resultaträkning kommunen 111 

Finansieringsanalys kommunen 112 

Balansräkning kommunen 113 

Noter kommunen 114 

Resultaträkning koncernen 118 

Finansieringsanalys koncernen 119 

Balansräkning koncernen 120 

Noter koncernen 121 

Ordlista 124 

Kalmar kommuns årsredovisning 2009 3

Kommunstyrelsens ordförande 

En tillbakablick på år 2009 

För att möta effekterna av finanskrisen och lågkonjunkturen inledde 

vi år 2009 med en skattehöjning på 40 öre och ytterligare 

1 procents besparing på förvaltningarnas verksamheter från och 

med 1 juli 2009. 

Parallellt fortsatte ”budget i balansarbetet” med omställningspaket, 

organisationsförändringar och andra insatser. För att förbättra 

kvalitet, effektivitet och samordning har vi från och med 

2010 minskat antalet förvaltningar från tio till åtta. Genom att 

flytta hela LSS-verksamheten från omsorgsnämnden till socialnämnden 

får vi tydligare ingångar för våra brukare och en 

tydligare ansvarsfördelning mellan nämnderna. 

Resultat 

Vi når våra finansiella mål med råge genom ett ekonomiskt 

överskott på 83 miljoner kronor. 

2009 års medborgarundersökning visar att Kalmarborna är nöjda 

med sin kommun som plats att leva och bo på och de ger de 

kommunala verksamheterna högt betyg. Vi får genomgående 

högre betyg än genomsnittet av de andra kommuner som deltar 

i undersökningen. Vi kan också se att alla våra verksamheter har 

höjt sina betyg mellan 2008 och 2009. 

Även andra mätningar visa att kvaliteten i våra verksamheter är 

god. 



Befolkning 

Vi har blivit 695 fler invånare under år 2009. Det är den största 

befolkningsökningen under ett enskilt år sedan 1970 och ökningen 

har vi fått genom både födelse- och flyttningsöverskott. 

Näringsliv och arbetsmarknad 

Det har varit hög aktivitet i det lokala näringslivet under 2009 

trots lågkonjunkturen. Till och med tredje kvartalet startade 

286 nya företag samtidigt som 138 företag upphörde. Kalmar 

har befäst sin position som regional handelsstad. Bland satsningarna 

kan nämnas det nya modehuset i Hansa City-området. 

Arbetslösheten i Kalmar ökade under året från 3,9 procent till 

6,2 procent. Trots detta kan vi se att Kalmar klarat lågkonjunkturen 

bättre än både riket och jämförelsekommunerna. 

Bostäder 

Vi har fortfarande långt kvar till målet 500 nya bostäder per år. 

Under 2009 påbörjades 133 nya bostäder. Vi har därför förstärkt 

resurserna på samhällsbyggnadskontoret för att kunna 

öka från 20 till 40 nya detaljplaner per år. Förstärkningar är 

också beslutade för kommunledningskontorets mark- och planeringsenhet. 

Genom dessa förstärkningar och den nya organisationen 

ska vi nå bättre resultat. 

Linnéuniversitetet 

Ett mycket viktigt beslut för Kalmars framtid togs när Linnéuniversitetet 

bildades. Vi har tillsammans med Växjö kommun och 

de båda regionförbunden ett mycket nära och fruktbart samarbete 

med universitetet. De anser att samarbetet med regionen 

har en avgörande betydelse för universitetets utveckling. 

Infrastruktur och kollektivtrafik 

I linje med kommunens mål om högst 45 minuters restid mellan 

Kalmar och Växjö har Banverket beslutat om utbyggnad av 

fler mötesspår på sträckan. Inom kollektivtrafiken har förändringar 

i linjenät och tidtabeller genomförts för att få balans i 

kostnaderna. Ett första steg av enhetstaxa har införts och intresset 

för den har varit stort. 

Ekologisk hållbarhet 

Inom Energimyndighetens satsning uthållig kommun har en 

stor klimatlöfteskampanj startat. Vi deltar i ett internationellt 

samverkansprojekt om LED-belysning där offentliga sektorn 

och forskare från flera Östersjöländer deltar. 

Den nya Kalmarsundskommissionen har genomfört åtgärder 

för att förbättra vattenmiljön i Östersjön t.e.x. musselodlingar 

och inköp av vassröjningsmaskin. 

Projektet Snyggt & Tryggt c/o Kalmar handlar om att motverka 

klotter, skadegörelse och vandalism. 

Kultur och fritid 

Ett nytt kultur-, fritids-, och idrottpolitiskt program ”Ett rikt 

liv i Kalmar” har tagits fram. ”Kultur med nya ögon” handlar 

om arbetet med en ny regional kulturstrategi för tillväxt, attraktion 

och näring och beräknas vara klart i början av 2010. 

Byggandet av den nya fotbolls- och evenemangsarenan i kvarteret 

Bilen har inletts. Kalmar FF kommer genom sitt arenabolag 

att stå som ägare av arenan. Planerad invigning är våren 2011. 

Besöksnäringen 

2009 var ett fantastiskt år för besöksnäringen. Kalmar län hade 

under året den högsta ökningen av antalet gästnätter i hela landet. 

Vi startade upp satsningen på Kalmar slott, RIX FM sände 

direkt från Kalmar, Thriathlon lockade besökare från hela världen 

och sommarteatrarna fortsatte locka människor. 2009 var 

också det år som vi för första gången hamnade på topplistan när 

svenskarna rankade Sveriges sommarstäder. 

Avslutning 

Helt klart var 2009 på många sätt ett turbulent år. Vi kan konstatera 

att Kalmar har klarat detta år på ett bättre sätt än vad 

många av oss vågade hoppas på. Kvittot på detta är ett starkt 

ekonomiskt resultat, goda betyg på den kommunala verksamheten 

och lägst arbetslöshet av jämförelsekommunerna. Jag vill 

ge en eloge och ett TACK till alla anställda och förtroendevalda 

för ert engagerade arbete under 2009. 

Johan Persson 




Omvärldsanalys 

Vi lever i en föränderlig värld och kommunen påverkas allt mer 

och snabbare av förändringarna. Det internationella ekonomiska 

läget, hur arbetsmarknaden ser ut i landet, hur utvecklingen i 

grannkommuner och regionen ser ut samt hur näringslivet och 

arbetsmarknaden ser ut i den egna kommunen är faktorer som 

påverkar. Nedan har vi beskrivit en del av dessa faktorer. 

Samhällsekonomin 

Sedan halvårsskiftet 2008 har det varit turbulent på den finansiella 

marknaden och världen gick då in i en lågkonjunktur. Det 

var den största nedgången av produktion och efterfrågan sedan 

krisen på 1930-talet. Sommaren 2009 ökade världshandeln 

igen men återhämtningen går dock långsamt. 

Det är i Asien som tillväxten sker och de var de länder som 

bäst klarade finanskrisen. I Kina och Indien förväntas BNPtillväxten 

öka starkt, medan OECD-ländernas återhämtning 

är långsammare. USA som normalt är motor i världsekonomin 

har stora budgetunderskott och hög arbetslöshet, vilket medför 

att återhämtningen kommer att ta lång tid. BNP-tillväxten i 

Sverige 2009 var -4,3 procent och återhämtningen här hämmas 

till viss del av att tillväxten i Europa är svag. Europa är Sveriges 

största exportmarknad. 

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gör bedömningen i 

februari 2010 att tillväxten under större delen av 2010 blir fortsatt 

låg även om en viss återhämtning sker. Utvecklingen på kort 

sikt är mer positiv än den på längre sikt. Internationellt är utvecklingen 

mer måttlig och hämmar den svenska tillväxten som 

är exportberoende. Trots detta beräknas en relativt hög BNPtillväxt 

på 3,3 procent 2010 och 2,7 procent 2011. Även om 

BNP-tillväxten är god så ökar inte sysselsättningen i och med att 

resursutnyttjandet är lågt i många företag. Produktionen kan således 

växa betydligt utan att fler anställda behövs. SKL:s prognos 

för arbetslösheten är 9,5 procent för 2010 och 2011. 

Inflationen var under 2009 enligt KPI -0,3 procent (3,4 procent 

2008) och KPIX (tidigare UND1X, exkl. räntekostnader 

för egnahem och den direkta effekten av förändrade indirekta 

skatter och subventioner) 1,5 procent (2,5 procent 2008). 

Antalet arbetade timmar under 2009 var -2,7 procent att jämföras 

med 2008 års ökning på 1,0 procent. Arbetslösheten (procent av 

arbetskraften) var 8,5 procent (6,1 procent 2008) och timlöneökningen 

3,1 procent (4,0 procent 2008). Sysselsättningen minskade 

med 2,5 procent 2009 mot en ökning på 0,9 procent 2008. 

Kommunsektorn 

I Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publikation Ekonomirapporten 

– oktober 2009 beskrivs den samhällsekonomiska 

utvecklingen samt landstingens och kommunernas ekonomiska 

läge nu och på några års sikt. Bedömningen är att de ekonomiska 

förutsättningarna blir svåra för kommunerna då det kommunala 

skatteunderlaget inte ökar i samma omfattning som 

tidigare. Dock har det ekonomiska läget för 2010 förbättrats 

något då tillfällig förstärkning har skett i form av statligt konjunkturstöd. 

Problemen för 2011 och framåt kvarstår. Detta 

medför att under de kommande åren finns inget eller mycket 

begränsat utrymme för att höja ambitionsnivån. Dels beroende 

på lågkonjunkturen och dels på att behovet av tjänster förändras 

med anledning av förändringarna i demografin. 

Tillväxten av skatteunderlaget har varit god under några år tack 

vare ökad sysselsättning och en gynnsam demografisk utveckling 

men framöver får vi räkna med betydligt lägre uppräkningsfaktorer. 

För 2008 var uppräkningen 5,4 procent och SKL gör be- 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

1 

5 

4 

7 

6 

2 

3 

Källa: Sveriges Kommuner 

och Landsting – 

Ekonomirapporten 

oktober 2009 




dömningen i februari 2010 att för 2009 är uppräkningsfaktorn 

1,4 procent. Åren framöver kommer att bli svårare då skattebasen 

inte kommer att ge samma tillskott och den demografiska utvecklingen 

kommer att innebära större åtaganden för kommunerna. 

Åren framöver kommer att innebära omflyttning av resurserna 

mellan olika verksamheter. Förskoleverksamhet och äldreomsorg 

ökar medan verksamheten inom gymnasieskolan minskar. 

I grundskolan minskar först behovet för att sedan öka. Verksamhetsanpassningar 

och omprioriteringar kommer förmodligen 

att innebära vissa omställningskostnader. I diagrammet på 

föregående sida visas den demografiska utvecklingen i Sverige 

mellan åren 2006 och 2013. 

Det största behovet finns inom äldreomsorgen, men även inom 

verksamheter för funktionshindrade och förskola. Minskningen av 

övriga verksamheter 2008 och 2009 är avvecklingen av plusjobben. 

Kostnaderna för försörjningsstödet har ökat betydligt och beräknas 

öka än mer åren framöver. Kostnaderna ökar på grund av 

den ökade arbetslösheten men också på grund av regelförändringar 

som skett sedan 2006 såsom ändringar i arbetslöshetsförsäkringen 

och i sjukförsäkringen. Syftet med ändringarna har 

varit att öka sysselsättningen. Effekterna varierar dock på kort 

sikt beroende på konjunkturen. I högkonjunktur då efterfrågan 

på arbetskraft är hög ökar förmodligen sysselsättningen, men 

nu i lågkonjunkturen och lägre efterfrågan på arbetskraft minskar 

sysselsättningen. Fler blir därmed beroende av samhällets 

stöd för försörjning. SKL gör bedömningen att det ekonomiska 

biståndet ökar med 65 procent mellan åren 2008 till 2013 som 

en följd av ökad arbetslöshet och ändrade regler. 

Befolkning 

Vid årsskiftet hade Kalmar kommun en folkmängd på 62 388 

personer vilket innebär att vi ökade med 695 personer under 

året. Det är en högre befolkningsökning än kommunen brukar 

ha. Folkökningen beror liksom flera tidigare år främst på 

ett positivt flyttnetto (fler inflyttade än utflyttade). Flyttnettot 

(inflyttade minus utflyttade) på 552 är en ökning med 487 personer 

jämfört med 2008. Invandringsnettot (invandrade minus 

utvandrade) på 308 personer är betydligt högre än 2008, och 

det i sin tur beror både på att invandringen är högre och utvandringen 

är lägre. Både flyttnettot mot kommunerna i länet 

(+300) och flyttnettot gentemot övriga kommuner i Sverige 

(-56) är bättre än förra året, och det är främst utflyttningen som 

minskat jämfört med 2008. 

Totalt föddes 760 barn 2009 vilket är 56 fler än 2008 och innebär 

att antalet födda barn fortsätter att öka. Inte sedan 1993 har 

det fötts så många barn i kommunen, då föddes 827 barn. 620 

personer dog under 2008 vilket är 9 fler än 2008. Det ökande 

antalet födda gör att födelseöverskottet (födda minus döda) på 

140 personer är det högsta sedan 1994. 

Tabell 1. Folkmängd och befolkningsförändringar 

i Kalmar kommun 

2009 2008 

Folkmängd 62 388 61 693 

Folkökning 695 160 

Födda 760 704 

Döda 620 611 

Födelseöverskott 140 93 

Inflyttade 3 931 3 774 

Utflyttade 3 379 3 709 

Flyttnetto 552 65 

därav mot: 

Egna länet 300 187 

Övriga Sverige -56 -198 

Utlandet 308 76 

Åldersfördelning 

Det är inte enbart antalet invånare som har betydelse för den 

kommunala ekonomin, utan även hur befolkningen fördelar 

sig mellan olika åldrar, det vill säga befolkningssammansättningen. 

I Kalmar kommun är drygt 12 960 eller 20,8 procent av befolkningen 

0-18 år vilket är en något lägre andel än i riket som 

helhet (-1,2). Cirka 38 240 eller 61,3 procent är i åldern 19-64 

år vilket är något högre andel än för riket som helhet (+1,4) 

Slutligen är cirka 11 190 eller 17,9 procent av befolkningen 

i kommunen 65 år och äldre. Det är ungefär detsamma som 

riket (-0,2). 

Tittar vi på våra jämförelsekommuner finner vi att både Karlskrona, 

Kristianstad och Halmstad har en högre andel personer 

65 år och äldre än Kalmar. Endast Växjö har en lägre andel 

(16,9 mot 17,9 i Kalmar). Kalmar har lägre andel 0-18-åringar 

än samtliga av våra jämförelsekommuner. Kalmar län som helhet 

har en högre andel äldre än Kalmar kommun och något lägre 

andel 0-18-åringar samt lägre andel människor i arbetsför ålder. 

Diagram 1. Åldersfördelningen 2009, % 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Kalmar län Kalmar Växjö Karlskrona Kristianstad Halmstad 

0-18 19-64 65-w 




Förvärvsarbetande med arbetsplats i Kalmar 

kommun 

Obs! Siffrorna avser 2008. 

Det totala antalet förvärvsarbetande med arbetsplats i Kalmar 

kommun uppgick 2008 till 31 890 personer. Det motsvarar 

en ökning med 233 förvärvsarbetande eller 0,7 procent från 

föregående år. I riket som helhet ökade sysselsättningen med 

0,4 procent. Jämfört med sysselsättningsökningarna 2006 och 

2007 visar 2008 en avmattning. Av de 31 890 förvärvsarbetande 

i kommunen är 15 995 kvinnor och 15 895 män. Antalet 

förvärvsarbetande kvinnor ökade med 68 personer eller 0,4 

procent medan de förvärvsarbetande männen ökade med 165 

personer eller 1 procent. 

Näringsstruktur 

Den största näringsgrenen i Kalmar är och har länge varit vård och 

omsorg som idag (2008) har drygt 6 200 förvärvsarbetande varav 

5 100 (82 procent) kvinnor. Därefter sysselsätter handel flest människor, 

drygt 4 370 varav 2 340 (54 procent) män. Utbildning sysselsätter 

cirka 3 900 förvärvsarbetande varav 2 700 eller 69 procent 

kvinnor. 

Pendling 

Obs! Siffrorna avser 2008 

Totalt pendlade 7 739 personer till kommunen för att arbeta 

medan 5 749 personer pendlade ut från kommunen. Det innebär 

ett pendlingsöverskott på 1 990 personer. 

Av alla som arbetar i Kalmar kommun är 24 procent bosatta i 

någon annan kommun och pendlar således till Kalmar för att 

arbeta. Flest inpendlare har vi från Mörbylånga och Nybro. 2 530 

personer eller en tredjedel av alla som pendlar till Kalmar för att 

arbeta bor i Mörbylånga. 1 460 eller 19 procent av inpendlarna 

bor i Nybro. 

Av de i Kalmar bosatta förvärvsarbetarna pendlar 19 procent till 

annan kommun för att arbeta. Den största gruppen av pendlare 

reser till Nybro följt av Mörbylånga. 40 procent av utpendlarna 

arbetade utanför länets gränser och då i första hand i Stockholms, 

Kronobergs och Skåne län samt utlandet (Många av dessa är sjömän). 

Källa: SCB 

Under 2008 var handeln den näringsgren i Kalmar som ökade 

mest i antal personer räknat. Handeln ökade med 268 personer 

eller 7 procent. 

Efter några års ökning minskade vård och omsorg under 2008 

med 165 personer eller 3 procent. 

Antalet förvärvsarbetande inom tillverkningsindustrin fortsätter 

att minska. Under 2008 minskade de förvärvsarbetande 

med drygt 50 personer eller 2 procent. 2 640 personer arbetar 

inom tillverkningsindustrin idag (2008). 





Måluppfyllelse 

Vår strävan är visionen om ett samhälle som präglas av demokrati, solidaritet och 

rättvisa villkor. Det är en vision som grundar sig på miljötänkande, jämställdhet och 

stark framtidsoptimism. Vi vill ha ett växande, integrerat och framgångsrikt Kalmar 

som är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart. 

PRIORITERADE OMRÅDEN 

Attraktiva 

Kalmar 

Socialt 

hållbar 


Ekologiskt 

hållbar 


Ekonomiskt 

hållbar 


Utvidgad 

arbetsmarknadsregion 

VERKSAMHETSPLAN 

Mätbara mål 

Uppdrag 

RESURSER 

Ekonomi Organisation 

Personal Omvärld 

I Budget 2009 och ekonomisk planering 2010–2011 antogs 

mål under rubrikerna Attraktiva Kalmar, Socialt hållbar kommun, 

Ekologiskt hållbar kommun, Ekonomiskt hållbar kommun 

och Utvidgad arbetsmarknadsregion. Ett antal mål är 

tidsatta att mätas 2010 eller senare, så utfall 2009 är för att 

visa hur långt kommunen har kommit hittills. 

För att läsa mer om pågående och utförda insatser för att nå 

målen hänvisar vi till förvaltningarnas årsrapporter och bolagens 

årsredovisningar. 




Attraktiva Kalmar 

Kalmar kommun ska genom hållbar tillväxt öka med 

minst 1 000 invånare per år. 

Utfall 

Under 2009 ökade invånarantalet med 695 personer. Målet 

är inte uppnått. 

Insatser 

En länsansökan till regionala utvecklingsfonder för ökad internationell 

inflyttning till Kalmar län. 

Kalmar kommun ska genom hållbar tillväxt planera 

och tillse att minst 500 nya bostäder byggs varje år. 

Utfall 

Under 2009 fick ca 106 bostäder bygglov. 17 detaljplaner är 

klara. 210 bostäder i färdiga planer. 16 förhandsbesked och 

82 villatomter i detaljplan. Målet är inte uppnått. 

Insatser 

En ny översiktsplan tas fram för samråd mitten av 2010. 

Fördjupad översiktsplan för Norrlidens strand har varit ute 

på samråd. 

Program för Malmfjärden pågår. 

Riktlinjer för reservation och försäljning av mark har tagits fram. 

En process för samordning av den fysiska planeringsprocessen 

har antagits. 

Planarbete pågår för drygt 100 villatomter. 

Flera detaljplaner för verksamhetsområden pågår, exempelvis 

Fjölebro och Smedby. 

Ortsanalyser, utvecklingsdialoger och planering för nya tomter. 

Ett stadsförnyelsearbete för Oxhagen pågår. I arbetet ingår 

hur vi kan ta tillvara områdets centrala läge och tillgodose 

behovet av fler bostäder. 

Kalmar kommun ska genom hållbar tillväxt öka med 

minst 500 nya jobb per år. 

Utfall 

Mellan åren 2007 och 2008 ökade antalet arbetstillfällen med 

233 stycken. Målet är inte uppnått. 

Insatser 

12-15 verksamheter ingår i krishanteringsarbete som arbetar 

med affärsuppgörelser under finanskrisen. 

Kifabs utbyggnad av industrilokal ca 2 500 m2 för expansion 

av befintlig verksamhet. 

Samarbetar i projektet Digitala tjänstemarknaden som leds 

av Linnéuniversitetet. Det involverar 20 lokala livsmedelsproducenter 

och syftar till att bygga en lokal marknadsplats 

för lokala livsmedel. 

Södermöre kommundelsnämnd har genomfört två näringslivsträffar 

i syfte att förbättra företagsklimatet i Södermöre. 

Ett kontinuerligt arbete för att skapa nya arbetstillfällen i bl.a. 

inkubatorverksamhet pågår. 

Näringslivsträff genomfördes under våren med Nybro, Kalmar 

och Öland gällande hur dialogen med näringslivet på 

landsbygden kan utvecklas. 

Kommunen har varit medarrangör och medverkat i ett stort 

antal konferenser, bl.a. i Technical Visits. Detta utgör i Kalmar 

ca 1000 gästnätter per år. 

I SCB:s undersökning 2006 av medborgarnas syn på hur 

det är att bo och leva i Kalmar kommun redovisades 

index 71. Målet är att detta index ska öka till 75 år 2014. 

Utfall 

I 2009 års undersökning redovisas index 69. Genomsnittet 

för samtliga 84 kommuner som gjort undersökningen var index 

64. 

Insatser 

Kalmar ingår i nationellt nätverk för städer i Europeiska koalitionen 

av städer mot rasism (ECCAR). 

Ett arbete för att stödja föräldrar pågår. Staten beviljat 6,2 

mnkr, samarbete med grannkommunerna har påbörjats. 

Samarbete vad det gäller varuförsörjning på landsbygden och 

främst vad det gäller dagligvarubutiken i Halltorp och Påryd 

är igång. 

Utveckling av Möreleden, vandringsleden i Ljungbyholm 

och utveckling av vandringsled i Ekenäs är några Leaderprojekt 

som har godkänts. 

Södermöre kommundelsnämnd tillsammans med informationsenheten 

driver ett samarbete med Mönsterås, Kalmar 

och Torsås kommun i syfte att utveckla Kalmarsundsleden. 

Omsättningen och sysselsättningen inom besöksnäring 

och handel ska mellan åren 2007 och 2010 öka med 20 %. 

Utfall 

Mätning sker 2010. 

Insatser 

Kalmar kommun ska medverka i arbetet med att ta fram en 

regional strategi för kultur som en regional utvecklingskraft. 

Arbetet med utvecklingen av den 10-åriga handlingsplanen 

på Kalmar Slott pågår. 

Kalmar deltar varje år på Schwedenfest i Wismar som del i 

marknadsföringen av kommunen. 

Sala Ida projektet TUSENET med Turkiet i Svarta Havskusten 

och Egeiska regionen pågår. 

Samordning av Kalmars insats på Hansedagarna (marknadsför 

Kalmar som Hansastad med koppling till bl.a turism). 

Luciafirande i Gdansk (sedan 1990 Luciabesök från Kalmar) 

En årlig marknadsföring av Kalmar. 

Film om Kalmarsundsregionen klar. Översättning av marknadsföringsmaterial 

utarbetas tillsammans med Destination Kalmar. 

Utvecklingsgrupperna och hembygdsföreningarna i Södermöre 

tog fram en ny turistbroschyr inför säsongen 2009. 




Antal besökare och gästnätter ska mellan 2007 och 

2010 öka med 20 %. 

Utfall 

Mätning sker 2010. Mellan år 2008 och 2009 ökade antalet 

övernattningar såväl kommersiella som icke kommersiella 

med nästan 33 000, en ökning med 2,8 procent. Mellan 2007 

och 2009 är ökningen 16 procent. 

Omsättningen ökade med 23 mnkr mellan 2008 och 2009, 

en en ökning med 2,8 procent. Mellan 2007 och 2009 är ökningen 

14,4 procent. 

Insatser 

Destination Kalmar har i ett omfattande samarbete med olika 

aktörer lokalt och regionalt samordnat en rad evenemang 

som dragit stor publik till Kalmar. 

Arbetet med Visit.se fortgår för att skapa en mer effektiv beställningsfunktion. 

Planer på hotellbyggnationer pågår, t.ex. ny detaljplan för 

Slottshotellet. 

Bygglov för ca 90 rum på Hotell Packhuset. 

Det pågår också ett arbete med planer, fastighetsbildning och 

bygglov för besöksnäringen och säkra matställen via livsmedelsinspektörerna. 

Förvärvsfrekvensen för befolkningen i åldern 20-64 år i 

Kalmar kommun ska öka från 74,8 % 2005 till lägst 80 % 

2014. Arbetslösheten ska inte överstiga riksnivån. 

Utfall 

År 2008 var förvärvsfrekvensen i åldern 20-64 år 77,3 % en 

minskning med 0,5 procentenheter sedan 2007. 

Insatser 

Fördubbla antal besök hos företagen i Kalmar kommun. 

Minst en gång per år bjuda in samtliga företag och företagsföreningar 

till möte. 

Ta fram mark (ca 50 000 - 100 000 m2 per år) för verksamheter. 

Vidareutveckla arbetet för vägledning och därmed underlätta 

för vuxna att välja utbildning och yrke. 

Förstärka bibliotekets roll som resurs för vuxnas lärande. 

Undersöka behovet av att skapa en modell för validering av 

vuxnas kunskaper inom regionen. 

Förvärvsfrekvensen för utrikes födda i åldern 20-64 år 

ska öka från 53,4 % 2005 till lägst 70 % 2014. 

Utfall 

År 2008 var förvärvsfrekvens för utrikes födda i åldern 20-64 

år 55,4 %. En ökning med 0,4 procentenheter sedan 2007. 

Insatser 

Förvaltningar och bolag ska ta emot praktikanter som kommer 

via invandrarservice och svenska för invandrare. 

Den socialt hållbara kommunen 

Inom social hållbarhet har Kalmar kommun under 2009 gjort 

ett stort antal strategiskt viktiga insatser, exempelvis kan 

det drogförebyggande arbetet med satsningen Fullt Ös vid 

Valborg tjäna som exempel på både kostnadseffektiva och 

lyckade satsningar. Arbetet vid medborgarkontoret i Norrliden 

har också varit prioriterat och under 2009 permanentades 

projektet. 

Det omfattande omställningsarbetet med jämställdhetsintegrering 

har fortsatt och kommer att avslutas under 2010. 

Arbetet med att utveckla styrningen av folkhälsoarbetet och 

att utveckla metoder för att säkerställa att fördelningen av 

välfärd och förutsättningar för hälsa för hela befolkningen 

har också fortskridit under året. 

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) har genomförts 

för ungdomar i år 8 i grundskolan och år 2 på gymnasiet. 

Under 2010 kommer det att följas upp med en enkät riktad 

mot unga vuxna. Resultatet av LUPP har analyserats och 

en strategi för det ungdomsfrågorna håller på att utarbetas. 

En prioriterad fråga inom folkhälsoområdet har varit utformningen 

av det lokala föräldrastödet. En utredning genomfördes 

som resulterade i en regional ansökan om statligt stöd för 

det fortsatta utvecklingsarbetet som kommer att ske i samverkan 

med de sex södra kommunerna i Kalmar län. Utvecklingsarbetet 

kommer att ledas av kommunledningskontorets 

utvecklingsenhet. 

Kommunen har under 2009 anslutit sig till UNESCO´s koallition 

för städer mot rasism (ECCAR) och deltar i ett utvecklingsarbete 

som leds av Sveriges Kommuner och Landsting. 

I SCB:s undersökning 2006 av Nöjd-Inflytande-Index 

för hur medborgarna bedömer möjligheterna till inflytande 

på kommunens verksamheter och beslut i kommunen 

redovisas index 44. Målet är att detta index ska 

öka till minst 50 år 2014. 

Utfall 


för samtliga 84 kommuner som genomfört undersökningen 

var index 40. 

Insatser 

Ett aktivt arbete sker inom en rad verksamheter och det pågår 

ett intensivt arbete inom de tekniska verksamheterna för att 

utveckla samrådsformerna, som ett exempel kan nämnas arbetet 

kring Norrlidens Strand. En annan insats inom området 

är arbetet med Medborgarkontoret i Norrliden som har just 

invånarnas inflytande och delaktighet som primärt fokus. I 

Södermöre har man genomfört ett Södermöreforum. Detta 

ska bli en kontinuerlig mötesplats inom varje skolupptagningsområde 

mellan nämnden, invånarna, föreningar och företag. 

Inledningsvis har fokus lagts på utvecklingsdialogen, 

Leader och förvaltningsutveckling. 

Ytterligare en insats för att stärka invånarnas möjligheter till 




inflytande är de utvecklingsdialoger som genomförts utanför 

Kalmar tätort som också innehållit en barnpanel för att 

säkerställa att barn och unga kommer till tals i utvecklingsfrågorna. 

Kommentar 

Ytterligare analys av medborgarindex krävs för att insatserna 

ska kunna riktas på ett effektivt sätt. Vilka grupper är mer 

nöjda än andra, finns det geografiska skillnader, åldersskillnader, 

könsskillnader etc. 

I SCB:s undersökning 2006 av Nöjd-Medborgar- 

Index för verksamheterna ”Äldreomsorg och Stöd för 

utsatta personer” redovisades index på 50 resp. 51. 

Målet är att dessa index ska öka till 60 år 2014. 

Utfall 

I 2009 års undersökning redovisas index 54 för ”Äldreomsorg 

och index 53 för ”Stöd för utsatta personer”. Genomsnittet 


var index 52 respektive 48. 

Insatser 

Handikappolitiskt program. Ett tillgänglighetsprogram har 

upprättas. Kostnadskalkyler och prioriteringslistor har presenterats. 

I Södermöre kommundelsnämnd har man arbetat med att: 

Förbättra demensvården genom att inrätta en demensavdelning 

på omsorgsboende Björkhaga. 

Utveckla träffpunktverksamhen för äldre vid våra särskilda 

boenden. Minst en träffpunktverksamhet skall ha startat under 

2009. 

Etablera lokala nätverk av frivilligkrafter i syfte att stärka 

den sociala dimensionen inom omsorgen och för att minska 

den ofrivilliga ensamheten för äldre. Varje omsorgsboende 

ska ha utvecklat ett lokalt nätverk t.o.m 2010. 

Förbättra det fallskadepreventiva arbetet. Mätbart mål kopplat 

till fallstatistik/ medicinering utvecklas under år 2008. 

Under 2009 beslutade kommunledningsnämnden om ett nytt 

mål gällande det fallskadepreventiva arbetet. Målet är att andelen 

fallolyckor årligen ska minska med två procent. 

Socialförvaltningen - under året haft 11 delprojekt inom ramen 

för projektorganisationen redovisat sina arbeten i rapporten 

- Fler ska bli hjälpta på bättre sätt - där projekten sökt 

efter de bästa sätten att hjälpa de mest utsatta. 

Omsorgsförvaltningen har arbetat med att: 

Utveckla modell för hemrehab. 

Implementera kost- och nutritionspolicy. 

Implementera värdegrund. 

Utveckla stöd till anhöriga och närstående. 

Förstärka kontaktmannaskap i särskilt boende. 

Läkemedelsgenomgångar 

Genomförandeplaner 

Kommuninvånarna ska uppleva att det finns ett rikt 

kultur- och fritidsliv präglat av mångfald och eget 

skapande. I SCB:s undersökning av Nöjd-Medborgar- 

Index 2006 redovisades ett index på 64. Målet är att 

detta index ska öka till 70 år 2014. 

Utfall 



var index 57. 

Insatser 

Här har en mängd insatser genomförts under året, bland annat 

har Södermöre kommundelsnämnd arbetat med att göra 

Ljungbyholms- och Södermöreskolan till kulturellt centrum 

och man arbetar i nära samverkan med kultur och fritidsförvaltningen 

för att genomföra estetiska lärprocesser i skolan. 

Arbetet med estetiska lärprocesser är ett samverkansprojekt 

mellan kultur- och fritidsförvaltningen, barn och ungdomsförvaltningen, 

Södermöre kommundelsförvaltning och kulturinstitutioner 

i regionen. 

Under 2009 har både kultur och fritidsförvaltningen och 

kommunledningskontoret arbetat med att utreda en framtida 

plats för Byteatern och medverkat i arbetet med att ta fram en 

regional kulturstrategi. 

Ett konkret exempel på insats på stadsdelsnivå och som också 

inneburit samverkan mellan gatu- och parkförvaltningen, 

barn- och ungdomsförvaltningen och Medborgarkontoret i 

Norrliden är när barn från Kalmarsundsskolan medverkade 

i renoveringen av gång- och cykeltunneln mellan Norrliden 

och Björkenäs inom projektet Snyggt & Tryggt. De målade 

teckningar med motiv från havet. Ett antal motiv valdes ut 

och överfördes av gatu- och parkförvaltningens personal till 

de grundmålade väggarna. Erfarenheterna från projektet är 

ett stort engagemang från elever och en permanent påminnelse 

om barns kulturbidrag. 

Kultur och fritidsförvaltningen har under året arbetat aktivt 

med ungdomar med funktionsnedsättning och rätten till ett 

rikt kultur- och fritidsliv. Bland annat har en inventering genomförts 

när det gäller verksamhet i föreningslivet och efter 

detta har man tagit fram en informationsbrochyr riktad till 

barn och unga med funktionsnedsättning. Man har också påbörjat 

ett arbete med så kallade kamratkort. 

Kommentar 

Pågår mycket långsiktiga satsningar som sannolikt ger utslag 

på sikt. 




Kommunens invånare ska bli mer jämställda och 

Jämindex (SCB) ska förbättras från rang 133 år 2005 

till att vara bland de hundra bästa 2010. (Den mest 

jämställda kommunen har rang 1 och den minst jämställda 

rang 290.) 

Utfall 

Inga mätningar görs central längre, varför målet måste skrivas om. 

Insatser 

Pågår ett omfattande omställningsarbete för att kvalitetssäkra 

den kommunala verksamheter där samtliga förvaltningar 

deltar. Mål och indikatorer för uppföljning är under framtagande. 

I det distrikt som hade lägst valdeltagande 2006 

röstade 64 % av de röstberättigade. Målet är att inget 

distrikt ska ha ett lägre valdeltagande än 70 % 2010. 

Utfall 


Insatser 

Kalmar kommun deltog i kampanjen Rösta 7 juni vars mål var 

att höja valdeltagandet hos förstagångsväljare i Europavalet i 

juni 2009. Fyra valambassadörer utbildades och de arbetade 

med att informera om valdeltagandet och delade ut information 

i olika sammanhang. I Norrliden och valdistrikt 20, 21, 22 

och 23 ökade valdeltagandet mellan 12 och 15 procent. 

Kommentar 

Viktigt att använda erfarenheterna från kampanjen 2009 för 

arbetet 2010. Målet i sig är ett indikatorsmått för att mäta 

folkhälsa och bör således behandlas som ett sådant. 

Utfall 


Insatser 

Här har insatser gjorts inom framför allt gatu- och parkförvaltningen, 

barn- och ungdomsförvaltningen och Södermöre 

kommundelsförvaltning. I gatu- och parkförvaltningen har 

tillgängligheten ökat under ombyggnaden av Södermöre- och 

Ljungbyholmskolan, men tillgängligheten behöver förbättras 

vid vissa skolor i Södermöre. Gatu- och parkförvaltningen 

har bland annat i samverkan med barn- och ungdomsförvaltningen 

gjort kontrastmarkeringar på övergångsställen och 

busshållplatser (173 övergångsplatser och 81 busshållplatser). 

Under 2009 har gatu- och parkförvaltningen inventerat 

gator och under 2010 kommer prioriteringar av insatser 

göras. I Norrliden har gatu- och parkförvaltningen genomfört 

insatser såsom bättre parkeringsplats för skola och familjecentral 

med bättre tillgänglighet för handikappfordon 

och rullstolsburna. Belysningen har förbättrats och det har 

genomförts en rejäl röjning av vegetationen i parken och i naturmarken 

mot Norrlidsvägen. Utöver detta bidrar nya papperskorgar, 

parksoffor och uppsnyggning av grusytor etc till 

en mer tillgänglig miljö. 

Barn- och ungdomsförvaltningen har vidtagit insatser som 

medfört att tillgängligheten ökat, bedömningen är att ca 80 

% av önskvärda åtgärder är genomförda. 

Utifrån specialstudier och brottsofferundersökningar 

har Brottsförebyggande rådet uppskattat att endast 

20-25 % av våldsbrott mot kvinnor i nära relationer 

anmäls. Målet är att mörkertalet ska minska. 

Utfall 

Följs upp i Folkhälsoinstitutets rapporter och i Välfärdsbokslutet 

som redovisas en gång per mandatperiod. 

Insatser 

Olika förvaltningar arbetar med olika delar av målet. Alternativ 

Till Våld arbetar aktivt med behandling, råd och stöd 

till kvinnor och barn som upplever våld i nära relationer. Här 

arbetar man även med män som utövar våld. Kommunledningskontoret 

har under 2009 fortsatt arbetet med en förebyggande 

handlingsplan som omfattar samverkan med bland 

andra barn- och ungdomsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen 

och Kommunhälsan. 

Kommentar 

Målet kommer att följas upp i välfärdsbokslutet 2010 och då 

kommer en kvantitativ redovisning att ske avseende anmälda 

brott, antal ärenden inom Alternativ Till Våld. 

För att öka tillgängligheten till kommunens lokaler 

ska enkelt avhjälpta hinder vara åtgärdade 2010. 

Andelen barn som fanns i ekonomiskt utsatta hushåll 

var 10,2 % 2004. Barnfattigdomen ska minska med 

50 % till 2014. 

Utfall 

År 2007 var andelen barn som fanns i ekonomiskt utsatta 

hushåll 9 %. 

Insatser 

Både socialförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen 

har under året initierat insatser inom målområdet. Socialförvaltningen 

har under 2009 tittat på Helsingborgsmodellen 

som är en kommunal kraftsamling kring utsatta barn. Förankring 

har skett i samtliga ”mjuka” nämnder. Socialförvaltningen 

arbetar dessutom aktivt för att hitta olika försörjningsvägar 

åt utsatta familjer. 

Kommentar 

För att förflytta fokus till insatser för att motverka konsekvenserna 

av barnfattigdom har målet formulerats om 2010. 




För att öka barns och ungdomars delaktighet och 

inflytande ska nämnder och styrelser sammanlagt 

genomföra minst tio barn- och ungdomspaneler 

årligen. 

Utfall 

Under 2009 genomfördes 11 barn- och ungdomspaneler inkl 

barndialoger i samband med utvecklingsdialogerna. Målet 

är uppnått. 

Insatser 

Ett antal barn- och ungdomsdialoger är genomförda under 

2009. Gatu- och parkförvaltningen har tillsammans med kommunledningskontoret 

genomfört en barnpanel i Lindsdal. I 

Södermöre kommundelsförvaltning har barndialoger genomförts 

i samtliga skolor med undantag av Ljunbyholmskolan 

där en dialog genomförs 2010. Samhällsbyggnadskontoret 

har genomfört en ungdomspanel i Västa-Malmenprojektet. 

Inom fritidsgårdsverksamheten i kultur- och fritidsförvaltningen 

arbetas det med ungdomspaneler av olika slag då 

verksamheten utvecklas i dialog med ungdomarna. 

Ett flertal regelbundna och strukturerade möten och diskussionsforum 

med ungdomar har även ägt rum (t.ex. hos gymnasieförbundet 

och kultur- och fritidsförvaltningen) där man 

involverar ungdomar i sin verksamhetsutveckling på olika 

sätt. 

Kalmarhem och Äventyrsbadet och omsorgsförvaltningen 

har haft ungdomar med i projekt och diskussionsforum kring 

sina verksamheter. 

Kalmar Airport har haft dialoger med unga i samband med 

studiebesök. 

Kommentar 

Viktigt att vara medveten om att detta är en indikator på ungdomsinflytande 

och att den indikatorn inte är det enda måttet 

på huruvida barn och ungdomar har möjlighet att påverka 

samhällsutvecklingen. 

Befolkningsenkäten 2005 ” Hälsa på lika villkor” 

visade att många unga i Kalmar kommun upplever 

sömnbesvär, svår stress och nedsatt psykiskt välbefinnande. 

I åldersintervallet 16-24 år upplever 8,6 % av 

unga män och 32,9 % av unga kvinnor svår stress. 

Var fjärde ungdom upplever nedsatt psykiskt välbefinnande. 

Målet är att barn och ungdomars psykiska 

hälsa och välbefinnande ska förbättras med minst 25 % 

till 2014. 

Utfall 


Insatser 

Under 2009 har barn- och ungdomsförvaltningen tillsammans 

med kultur- och fritidsförvaltningen arbetat med DISA (en 

evidensbaserad metod för att förebygga psykisk ohälsa hos 

ungdomar). DISA är implementerat på Falkenbergsskolan 

och under året har två personal utbildats till interna utbildare 

och de har genomfört två kurser för kollegor inom resp. förvaltning. 

Under 2009 har kommunledningskontoret utrett det 

lokala behovet av föräldra- och elevstöd som resulterade i en 

ansökan om utvecklingsstöd hos Statens folkhälsoinstitut. 

Socialförvaltningen arbetar tillsammans med landstinget och 

grannkommunerna för att kunna starta en gemensam verksamhet 

kring Unga Vuxna. 

Resultat på befolkningsnivå när det gäller psykiskt välbefinnande 

enligt Sveriges Kommuner och Landstings Öppna 

Jämförelser inom folkhälsoområdet 2009. 

Psykiskt välbefinnande 

Andel (%) med nedsatt psykiskt välbefinnande, 18-80 år, 2006-2008 

Kommun Totalt Män Kvinnor 

Kalmar 18,6 10,1 25,1 

Halmstad 20,8 * * 

Karlskrona 18,5 20,5 17,0 

Kristianstad 16,3 15,2 17,7 

Växjö 14,6 * * 

Riket 17,7 14,3 20,5 

*) Uppgift saknas 

Kommentar 

Det förebyggande arbetet behöver systematiseras och kunskap 

om bästa tillgängliga metoder krävs för att målet ska nås. 

Barns och ungdomars möjligheter till fysiska aktiviteter 

ska öka. 

Utfall 

Under 2009 investerades ca 8,8 mnkr i fritids- och idrottsanläggningar. 

Insatser 

Under 2009 har insatser genomförts inom en rad verksamheter. 

Bland annat är ambitionen i barn- och ungdomsförvaltningen 

att alla skolor ska möjliggöra för eleverna att få minst 

30 min fysisk aktivitet dagligen. Det uppnås genom att rastvakterna 

genomför fysiska aktiviteter under skolans raster. 

Barn- och ungdomsförvaltningen har också ett mål om att andelen 

elever med övervikt och fetma år 2, år 4, och år 7 succesivt 

ska minska och elevhälsan arbetar aktivt med bland annat 

hälsosamtal för att förebygga och minska övervikten. Under 

2009 har man dock inte haft möjlighet att mäta p.g.a. vaccinationsinsatserna 

och man kan därför inte skatta om övervikt 

och fetma minskat. I Södermöre kommundelsförvaltning arbetar 

man med att elev, skoloch gårdsråd ska inventera och 

definiera befintliga aktivitetsmöjligheter samt lämna förslag 

på förbättringar inom skoloch bostadsområdena. 

I gatu- och parkförvaltningen har man arbetat med att rusta 

och ta fram ytterligare motionsspår under året bland annat i 

Trekanten. 

Resultat på befolkningsnivå när det gäller fysisk aktivitet enl 

Sveriges Kommuner och Landstings Öppna Jämförelse inom 

folkhälsoområdet 2009. 




Fysisk aktivitet 

Andell (%) fysiskt aktiva minst 30 min per dag, 18-80 år, 2006-2008 



Halmstad 71,2 * * 

Karlskrona 58,0 53,5 61,5 

Kristianstad * * * 

Växjö 71,1 * * 

Riket 64,2 65,0 63,5 

*) Uppgift saknas 

Kommentar 

Det förebyggande arbetet behöver systematiseras och kunskap 

om bästa tillgängliga metoder krävs för ett långsiktigt arbete. 

Andelen elever som hade behörighet att söka till gymnasieskolan 

var 92,6 % 2005. Målet är att alla elever 

ska vara behöriga att söka till gymnasieskolan 2014. 

Utfall 

Mätning sker 2014. Andelen behöriga att söka till gymnasieskolan 

2009 var 91,4 %. Riksnivån var 88,8 %. 

Insatser 

Skolorna arbetar med att se eleverna tidigare, redan vid de nationella 

proven i åk 5 och på så sätt kunna sätta in resurser tidigare. 

Någon skola arbetar även med individanpassade och flexibla 

grupper inom läs- och skrivinlärning, engelska och matematik. 

Resultat på befolkningsnivå när det gäller behörighet till 

gymnasieskolan enl Sveriges Kommuner och Landstings 

Öppna Jämförelse inom folkhälsoområdet 2009 

Flickor och pojkar i årskurs 2 på gymnasieskolan ska 

minska sin totala konsumtion av alkohol med 50 % till 

år 2010. 

Utfall 

Mätning sker 2010. 2006 års mätning visar att flickorna har 

minskat sitt alkoholintag från 7,3 l år 2004 till 3,5 l. Pojkarna 

minskade från 8,2 l till 7,0 l. 

Insatser 

Det görs en rad insatser i målområdet. Både barn- och ungdomsförvaltningen, 

Södermöre kommundelsförvaltning, 

kommunledningskontoret och socialförvaltningen arbetar 

med föräldrastödsprogram och elevstödsprogram. I samband 

med bland annat sportlov, Valborgshelg, skolavslutning, 

stadsfest, skolstart och rugby gör förvaltningar, föreningar 

och företag gemensamma satsningar för att skapa drogfria 

alternativ för ungdomar. Fullt Ös som genomfördes vid Valborg 

2009 blev en succe med närmare 1 000 besökare. Även 

Schools Out i Vita Sand blev en succe med ca 300 besökare. 

Ett annat exempel på lyckade insatser är Tjejmässan på 

Lindsdals fritidsgård som genomfördes under året och som 

lockade närmare 250 tjejer. 

Kommentar 

Enligt Lupp som genomfördes hösten 2008 anger 6,7 % av elverna 

i åttan att de någon gång/flera gånger har provat narkotika 

och 25% av eleverna uppger att de flera gånger i veckan/någon 

gång i månaden eller en gång i veckan dricker starksprit. 

I en undersökning 2004 angav 14 elever i årskurs 8 

att de hade provat narkotika. Målet är att andelen 

elever i årskurs 8 som provat narkotika ska minska 

med 50 % till år 2010. 

Behörighet till gymnasieskolan 

Andel (%) elever med behörighet, 2008 



Halmstad 92,2 92,2 92,3 

Karlskrona 89,1 87,2 91,0 

Kristianstad 88,3 88,1 88,5 

Växjö 92,1 91,3 92,8 

Riket 88,9 86,3 91,5 

Kommentar 

För att läsa mer se barn- och ungdomsnämndens årsrapport 

under Arbetet med kunskaper, utveckling och lärande. 

Andelen elever i Kalmarsunds Gymnasieförbund som 

erhöll slutbetyg var 86 % 2005. Målet är att 92 % ska 

erhålla slutbetyg 2008. 

Utfall 

Andelen elever som erhöll slutbetyg var 94 % 2008. Målet är uppnått. 

Insatser 

Åtgärdsprogram och stöd för elever med svårigheter. 

Uppföljande medarbetarenkät inom ramen för ”En frisk 

satsning” ska visa på en förbättring inom områdena 

ledarskap, medarbetarsamtal och organisationsklimat. 

Uppföljande mätning ska genomföras senast 2009. 

Utfall 

Slutrapport kommer att lämnas under första halvåret 2010 till 

kommunstyrelsen. 

Utfall 

Mätning sker 2010. År 2008 hade 9 elever provat narkotika. 

Insatser 

Se ovan 




År 2005 hade 5,2 % av kommunens anställda utländsk 

bakgrund. Av kommunens invånare var motsvarande 

siffra 9,4 %. Kommunens anställda med utländsk 

bakgrund ska vara motsvarande andel av kommunens 

invånare som har utländsk bakgrund 2011. 

Utfall 

År 2008 hade 6,4 % av Kalmar kommuns tillsvidareanställda 

utländsk bakgrund. Av kommunens invånare var motsvarande 

siffra 11,1 %. (Utrikes födda 8,9 %.) 

Insatser 

I internutbildningen ”Praktisk rekrytering” ingår rekrytering 

utifrån mångfaldsperspektiv. 

Genom att kommunen använder webbrekrytering via systemet 

”Offenliga jobb” finns möjlighet att använda avidentifierade 

ansökningshandlingar. 

Sjukfrånvaron 2006 var 7,9 %. Målet är att sjukfrånvaron 

ska minska till 5 % 2014. 

Utfall 

Sjukfrånvaron 2009 var 5,5 %. Sjukfrånvaron har fortsatt att 

minska genom olika aktiva åtgärder och förändrat regelverk. 

Insatser 

Internutbildning finns i ”Praktisk rehabilitering”. 

Friskvårdsprojekt med livsstilskurser. 

Insatser i rehabiliteringsarbetet, ett tydligt och närvarande ledarskap 

samt stöd och samverkan från kommunhälsan. 

Utveckling av arbetsledarrollen - ökad tillit till ledningen. 

Minska övertiden. 

Feedback genom strukturerade medarbetarsamtal. 

Bra fysisk arbetsmiljö. 

Hälsokontroller och friskvårdssatsningar. 

Arbete efter AFA-planer. 

Den ekologiskt hållbara kommunen 

Kalmar kommun ska bidra till att all verksamhet inom 

kommunens gränser är fossilbränslefri år 2030. 

Utfall 

Regionens andel av förnyelsebar energi är ca 65 %. Beräkningarna 

bygger på SCB:s statistik. Osäkerheten bedöms nu 

för stor för att kunna bryta ner till kommunal nivå. 

Moskogens kraftvärmeanläggning har en energileverans med 

99 % förnybara bränslen. Det motsvarar en tredjedel av Kalmar 

stads behov och leder till en minskning med ca 100 000 ton/år. 

KIFAB´s totala fastighetsbestånd (280 000 m2 lokalyta exkl. 

sporthallar) är fossilbränslefritt från 1 januari 2010. 

Insatser 

Kalmar Energis kraftvärmeverk startade hösten 2009. 

KIFAB:s två sista fastigheter med fossilbränsleuppvärmning 

konverterade. Av totalt har enbart ca 1 000 m2 uppvärmning 

med olja. 

EU-projektet beträffande LED-belysning har inletts och arbetet 

pågår, 3 årigt projekt mot energieffektivisering m.m. 

Tillsammans med Kalmarsundsregionens Renhållare, Linnéuniversitetet 

och privata sektorn utveckla Kretsloppscentrum 

Moskogen. Redovisning avuppdraget sker under 2010. 

Delta i arbetet ”Uthållig kommun” i samarbete med Regionförbundet. 

Kalmar leder Klimatlöfteskampanjen i Kalmar Län - som är 

ett samarbete med länets kommuner, Energikontor Sydost 

och Uthållig kommun/ Regionförbundet/Energimyndigheten 

och WWF. Kampanjen introducerades i hela länet. Klimatambassadörer 

utbildas. Länet har nästan hälften av alla Sveriges 

klimatlöfte. 

Utveckla KlimatArena Kalmar genom att bl.a. följa upp Klimatpiloterna 

och genomföra Klimatlöftet. Klimatpiloterna i 

Kalmar har slutförts och utvärderats. Stort genomslag i massmedia 

för samarbetet med ambassaden i Washington. 

Beaktas i program- och detaljplanearbete samt av klimat- och 

energirådgivaren. 

De osakliga löneskillnaderna mellan män och kvinnor 

enligt lönekartläggningen ska vara åtgärdade 2010. 

Utfall 

Kartläggning har gjorts 2009 och inga osakliga löneskillnader 

mellan män och kvinnor påträffades. Målet är uppnått 

Insatser 

Osakliga löneskillnader kan finnas inom en grupp och där har 

förvaltningscheferna ett uppdrag att analysera och åtgärda 

inom sin förvaltning i samband med ordinarie löneöversyn. 

Jämställdhetsintegrering. 

Utvecklingsplan. 

De totala utsläppen av koldioxid ska 2010 vara högst 

4,4 ton per invånare och år. 

Utfall 

Målet är ett delmål för att nå den fossilbränslefria kommunen 

2030. 

Insatser 

Se ovan. 




Koldioxidutsläppen från transporter ska 2010 ha minskat 

med 20 % jämfört med 1995 års siffror. 

Utfall 

Med hänvisning till utfallet i länet och i Sverige så har koldioxidutsläppen 

inte minskat utan snarare ökat jämfört med 

1995. Allt talar för att målet inte komer att nås. Vi kan idag 

inte ange hur många procent det har minskat sen 1995. Anledningen 

är att sådan beräkningar bygger på SCB:s statistik. 

Osäkerheten bedöms nu för stor för att kunna bryta ner till 

kommunal nivå. 

För närvarande drivs ca 36 % av bilarna på etanol. 

Insatser 

Nästa upphandling 2017 ska hela länets kollektivtrafik vara 

fossilbränslefri. Hållbarhetsmålen beaktas i den fysiska planeringen. 

Minska CO2 utsläppen genom att öka antalet etanolbilar. 

En utredning har genomförts för att klara ut förutsättningar 

för att ”stadshusgårdens förvaltningar” ska använda sig av 

en kommersiell bilpool. Analysen visade på höga kostnader 

varför en kommersiell bilpool ej inrättats. 


energirådgivaren. 

Det ska bli attraktivare att resa kollektivt. Den 

kollektivtrafik som kommunen ansvarar för ska ha en 

årlig resandeökning med 10 % utan ökade utsläppsmängder. 

Utfall 

Ökningen mellan 2008 och 2009 är endast ca + 600 personer. 

I tätorten minskar resandeantalet med ca 0,5 % medan landsbygdstrafiken 

ökar med nästan 2 %. Kalmar Läns Trafik AB 

menar att utvecklingen i tätorten skulle kunna vara att den 

kraftiga expansionen av handeln i tätorten skapat nya förutsättningar 

för kollektiva resor. Det tidigare resmönstret har 

förändrats. Självklart pendlar även invånare i Kalmar kommun 

längre till skola och arbete. Subventionen av pendelkort 

inom kommun har fått effekt bland landsbygdsresorna. 

Insatser 

År 2008 infördes biogasbussar. 

Enhetstaxa har införts. 


energirådgivareen. 

Cykeltrafiken i Kalmar stad ska till 2012 ha ökat med 

15% jämfört med dagens siffror. 

Utfall 


Insatser 

Arbeta med att genomföra kommunens handlingsplan för 

cykel och Klimpprojketet Kalmar Cykelstad. Integrera dessa 

med varandra. 

Utökning av antalet tjänstecyklar. 

Energianvändningen i kommunägda byggnader ska 

minska med 10% årligen. 

Utfall 

En inventering har gjorts av bolagens och förvaltningarnas 

uppfattning av deras potential att bidra till att kommunens 

mål om ekologisk hållbarhet. 

Insatser 

Utfallet ledde till att kommunledningskontoret fick i budget 

2010 i uppgift att mer i detalj utreda potentialen. Kommunledningskontoret 

har under hösten inlett arbetet med energieffektiviseringen 

tillsammans med serviceförvaltningen, 

Äventyrsbadet, KIFAB, Kalmarhem och Kalmar Energi. Energideklarationer 

har upprättats för de fastigheter som Kalmar 

Hamn AB äger. 

Ramavtal skrivna för vitvaror, som inte ingår i byggnaden, i 

syfte att minska energiförbrukningen. 

Energibesiktning två år efter nybyggnation. 

Kommunledningskontoret ska senast den 31 december 

2009 redovisa ett förslag till Handlingsplan för Klimat 

och energi, då komplettering och eventuell revidering 

av mål för detta område, samt indikatorer, tas fram. 

Utfall 

Flera förvaltningar och bolag anser sig ha potential för att 

bidra till målen, men relativt ofta så hade de inte angett egna 

mål för sina insatser. Flera vill också ha stöd i detta arbete. 

Utfallet ledde till att kommunledningskontoret fick i budget 

2010 i uppgift att mer i detalj utreda potentialen. 

Insatser 

Genomföra uppdraget ”Handlingsplan för att nå klimatmålen”; 

Klimatstrategi. Som ett underlag för detta så har en 

inventering gjorts av bolagens och förvaltningarnas uppfattning 

av deras potential att bidra till att kommunens mål om 

ekologisk hållbarhet. 




Länets utsläpp av fosfor- och kväveföreingar till vatten 

ökar fortfarande trots att de regionala miljömålen 

innebär en minskning till 2010 med 20 respektive 30% 

jäfmört med 1995 års nivåer. Kommunens mål är att 

i samverkan med länets kustkommuner minst uppnå 

de regional målen och uppfylla vår del av de svenska 

åtaganden som gjorts i Helsingforskonventionens 

aktionsplan. Det kräver fortsatta och intensifierade 

insatser i jordbruket, vid hantering av enskilda avlopp 

och reningsverk, nyanläggning och restaurering av 

vårtmarker samt en utökad regional samverkan. 

Utfall 

Målet mäts 2010. Se även Kalmar Vatten AB:s årsredovisning. 

LEADER arbetet och Kalmarsundskommissionens LOVAansökan 

är det dominerande resultatet. Delar av ansökan beviljades 

dec 2009. 

Pilotanläggning för lakvatten finns. 

Avtalsförslag för klustersamverkan klart. 

Vatten/Samh teknik involverade. Köp av svensk utrustning. 

Eu-projketet ”MOMENT” har beviljats. 

Insatser 

Kalmar Vatten AB:s insatser är en mycket viktiga och kontinuerliga 

åtgärder för att nå målen liksom samhällsbyggnadsnämndens 

planarbete och arbete med enskilda avlopp. 

Medverka i ”nya Kalmarsundskommissionen”, med utgångspunkt 

från tidigare rapporter från bl.a musselodlingar, våtmarker 

och stödja kustföreningar. 

Genomföra EU-projektet JOCCOW, rening av lakvattnet från 

Kaliningrads deponi, klustersamverkan tillsammans med 

Kalmarsundsregionens Renhållare och Linnéuniversitetet. 

I samverkan med berörda förvaltningar/ bolag redovisa förslag 

till Kustmiljöplan med åtgärder för att minska näringsläckaget 

m.m till Kalmarsund. 

Växla upp EU-pengar (Leader/ landsbygdsprogram) för åtgärder 

inom kustmiljö, kultur- och hembygdsvård, näringsliv, 

mm. 

Moskogen kraftvärmeanläggning har bästa tillgängliga teknik 

för vattenrening och ligger i framkant när det gäller krav 

på vattenkvalitet. 

Genomgång av enskilda avlopp med syfte att alla ska ha godkända 

anläggningar senast 2014. 

Kalmar kommuns åtagande enligt Global Compact 

ska följas och särskilt föras fram i samband med 

internationella etableringar, internationell samverkan 

och kommunens egna inköp. 

Utfall 

Studier av hur principerna följs av leverantörer av laptops, 

engångshandskar, blyertspennor och krossade tomater har 

inletts. 

Insatser 

Uppföljning av handlingsplan betr Global Compact och Fairtrade 

City. Förslag till förnyad upphandlingspolicy är framtagen 

som innebär förstärkt koppling till Global Compact. 

Kalmar ska under 2009 ansluta sig till minst ett internationellt 

nätverk för kommuner som ligger i framkant 

för hållbar utveckling och senast 2010 ha fått ett 

internationellt erkännande eller pris för insatserna för 

miljö och hållbarhet. 

Utfall 

Kalmar kommun har anslutit sig till Convenat for Mayors. 

(ett nätverk för klimatkommuner i framkant). Priset gick till 

Novgorod Ecology Club och blev utdelat under Hansadagarna 

i juni. 

Insatser 

Kalmar kommuns Miljöpris för Hansan i samarbete med lokala 

näringslivet. 

Hela den kommunala verksamheten ska ha fungerande 

verksamhetsledningssystem. Senast under 2009 

ska samtliga förvaltningar, liksom hela den kommunala 

bolagskoncernen, omfattas av ISO-certifiering för 

miljö och kvalitet. 

Utfall 

Södermöre kommundel har uppnått certifierbar nivå. Alla 

kommunens bolag och förvaltningar har inte uppnått målet. 

Omorganisationen av några förvaltningar har också inneburit 

att förutsättningarna förändrats. Planeringen är nu att förvaltningarna 

under 2010 går in under ett gemensamt certifikat 

och de som inte är certifierade ska bli det under 2010. När 

det gäller bolagen kommer något av de bolag som inte är 

certifierade att certifieras under 2011 medan övriga räknar 

med att certifieras under 2012 och då gå in under ett bolagsgemensamt 

certifikat. 

Tjänsten som övergripande miljösamordnare tillsattes hösten 

2009, vilket inneburit att arbetet nu tagit fart. 

Insatser 

Ett nätverk har bildats för det övergripande arbetet och som 

bollplank åt kvalitets- och miljösamordnarna. En referensgrupp 

har bildats för bolagen. En kommungemensam verksamhetshandbok 

har skapats för samordning/koncernnytta 

där alla gemensamma dokument samlas. En upphandling av 

ett kommungemensamt certifieringsföretag har genomförts. 

Driva, utveckla och följa upp Kalmar kommuns, kommunledningskontorets 

samt utvecklingsenhetens miljöarbete och 

verksamhetssystem. 




Den ekonomiskt hållbara kommunen 

Kalmar kommun ska ha god ekonomisk hushållning 

genom att begränsa nettokostnaderna till högst 98 % 

av skatteintäkter och kommunal utjämning. 

Utfall 

Nettokostnadsandelen har 2009 förbättrats med 1,9 procentenheter 

jämfört med 2008, från 98,8 till 96,9 %. Främst beror 

detta på att verksamhetens nettokostnader har förbättrats med 

2,6 procentenheter. Även avskrivningar och finansnettot har 

förbättrats med vardera 0,2 procentenheter. Jämförelsestörande 

poster har försämrats med 1,1 procentenheter. 

Målet är uppfyllt. 

Kalmar kommun ska ha god ekonomisk hushållninggenom 

att självfinansiera investeringarna till 100 %. 

Utfall 

Självfinansieringsgraden 2009 är 115 %. Kommunen investerade 

netto för 157,8 mnkr. Större genomförda investeringar 

under året är skoloch förskolelokaler för 42,7 mnkr, fritidsanläggningar 

för 8,8 mnkr, gator och parker för 22,1 mnkr, 

hamnverksamhet 5,4 mnkr och produktion av arbets- och bostadsområden 

för 40 mkr. 

Det finansiella målet om 100 % självfinansiering av investeringar 

är uppfyllt. 

Utvidgad arbetsmarknadsregion 

Restiden till Växjö ska vara max en timme när man 

reser kollektivt senast 2012. 

Utfall 


Insatser 

Förstudier pågår om insatser för att öka kapaciteten på mötesspår 

på kust till kustbanan. Kommunen tillsammans med 

Regionförbundet och andra kommuner förskotterar och kommer 

ev. att delfinansiera arbetet med mötesstationer. 

Detaljplaner för stängning av järnvägskorsningar m.m. 

Kommunen har uppvaktat tillsammans med Regionförbundet 

regeringsföreträdare om förskottering av vägar och järnvägar. 

Direktbussar från Kalmar till Oskarshamn har införts. 

Snabbuss mellan Kalmar och Karlskrona i avvaktan på järnvägsombyggnaden. 

Arbeta för fortsatt upprustning av E22. 

Arbeta för att landstinget ska utöka persontrafiken på kust till 

kustbanan, om utbyggnad av mötesstationer kommer till stånd. 

Arbete pågår för att utveckla trafiken på järnvägen Kalmar 

- Växjö. 

Utredning hur Kalmar flygplats kan bli ett regionalt intermodalt 

kommunikationscentrum har genomförts. 

År 2005 fanns 2 199 arbetstillfällen inom statlig förvaltning. 

Målet är att antalet statliga arbetstillfällena i 

Kalmar ska öka. 

Utfall 

År 2008 fanns det 2 268 arbetstillfällen inom statlig förvaltning 

i kommunen. 

Insatser 

Medverka i program och planer för nytt häkte och det nya 

universitetet. 

Kalmar ska förbättra sin placering i olika undersökningar 

av det lokala företagsklimatet till att bli en av 

de hundra bästa 2014. 

Utfall 

I mätningar från Svenskt Näringsliv var Kalmar år 2009 placerad 

på plats 118. År 2005 var placeringen 229, 170 år 2006, 

154 år 2007 och 109 år 2008. 




Insatser 

I samarbete med Kalmar Science Park AB lansering av ny 

hyresprodukt med flexibla villkor för att sänka tröskeln för 

nyföretagande. 

Creative Arena har lyckats attrahera nya företag att samlokalisera 

sig på Varvsholmen. 

Aktivt arbete för samordning av Triple Helixaktörerna samt 

fortsatt arbete med Global Compact och Fairtrade City. 

Innovation, forskning, utbildning Linnéuniversitetet, i ett 

samarbete mellan Linnéuniversitetet, Växjö och Kalmar 

kommun, landstinget, länsstyrelsen. Grupperna tar fram en 

gemensam handlingsplan. 

Regionförbundet och kommunen erbjuder företagen att deltaga 

i China Baltic Sea Forum. 

Kommunen har varit medarrangör och medverkat i ett stort 

antal konferenser. 

En del skolor utvecklar former för arbete med ungt entreprenörskap 

och stärker samarbetet mot lokalt/ regionalt näringsliv. 



Årets viktigaste händelser 

Kommunen 

Effekterna av finanskrisen och lågkonjunkturen har drabbat även 

kommunen. Inom ramen för arbetet med budget i balans och för 

att förbättra resultatet höjdes skatten med 40 öre från och med 

2009. Det lades även ytterligare 1 procents besparing på förvaltningarnas 

verksamheter från och med halvårsskiftet 2009. 

Den 31 december 2009 är 62 388 personer folkbokförda i Kalmar 

kommun. Det är en ökning från föregående år med 695 personer, 

vilket är den största befolkningsökningen ett enskilt år 

sedan 1970. 

En ny process har införts under året för att ge en bättre samordning 

av den fysiska planeringen och därigenom stimulera bostadsbyggandet. 

Enligt preliminära uppgifter har 131 bostäder 

påbörjats under året; varav 77 nya småhus, 44 nya lägenheter 

samt 10 styck genom om- och tillbyggnad. 

Året som gick präglades av en stor osäkerhet kring arbetsmarknaden. 

Arbetslösheten i Kalmar kommun gick från 3,9 

procent i månadsskiftet september – oktober 2008 till 6,2 

procent samma period 2009. Motsvarande siffror för riket då 

var 3,8 och 6,5 procent. Relativt sett klarade sig Kalmar under 

2009 bättre än både riket och jämförelsekommunerna när det 

gäller arbetslösheten. 

Kalmar har befäst sin position som regional handelsstad. Bland 

satsningarna kan nämnas det nya modehuset i Hansa City området. 

Ytterligare etableringar kan förväntas framöver. 

Det har varit hög aktivitet i det lokala näringslivet under året 

trots lågkonjunkturen. Under 2009 till och med tredje kvartalet 

startade 286 nya företag, samtidigt som 138 företag upphörde. 

Under hösten 2009 genomfördes en medborgarundersökning 

och den visar att invånarna överlag är nöjda med Kalmar som 

kommun att leva i och med de tjänster som kommunen tillhandahåller. 

Högskolan i Kalmar och Växjö universitet har tillsammans under 

2009 arbetat med bildandet av Linnéuniversitetet. Kalmar 

kommun ingår tillsammans med Regionförbundet och landstinget 

i en referensgrupp som följt/följer projektet tillsammans 

med fyra arbetsgrupper inom olika områden. Frågan om universitetets 

framtida lokalisering i staden utreds. 

Inom regionen samverkar man kring behovet av framtida infrastruktursatsningar 

i sydöstra Sverige. I linje med kommunens 

mål om högst 45 minuters restid mellan Kalmar och Växjö 

har nu Banverket beslutat om utbyggnad av fler mötesspår på 

sträckan mellan orterna. 

Inom kollektivtrafiken har utredningar genomförts i syfte att 

sänka kostnaderna. Det har medfört förändringar i linjenät och 

tidtabeller. Ett första steg av enhetstaxa har införts och intresset 

för den har varit stort. Skolskjutstrafiken har linjelagts i det 

ordinarie nätet. 



att stå som ägare till arenan. Planerad invigning är våren 2011. 

På miljöområdet har Klimatlöfteskampanjen som drivs inom 

ramen för Energimyndighetens satsning Uthållig kommun startat. 

Utvecklingsenheten leder det internationella samverkansprojektet 

om LED belysning där offentliga sektorn och forskare 

från flera Östersjöländer deltar. Den nya Kalmarsundskommissionen 

arbetar med åtgärder för att förbättra vattenmiljön 

i Östersjön. 

Under 2009 har beslut tagits om att föra över LSS-verksamheten 

från omsorgsnämnden till socialnämnden från och med 

2010. Dessutom har beslut tagits om att bilda en servicenämnd 

där gatu- och parkproduktionen, fastighets- och inköpskontoret 

och delar från kultur- och fritidsförvaltningens anläggningssida 

ingår. Även denna organisationsförändring träder i kraft 

från och med 2010. 

Enheterna Bergaviksskolan och Novaskolan utgör sedan halvårsskiftet 

den nya Kalmarsundsskolan. Även Lindsdalsskolan, 

Sjöängsskolan och Pulpetens förskola har omorganiserats. En 

enhet för elever med Aspergers syndrom har startats på Norra 

Funkaboskolan. 

Under året har projektet ”Stadens själ” genomförts och avsikten 

med detta var att bidra till ett öppet samtal om Kalmars 

utveckling. Projektet har innehållit utställningar, filmer och diskussion 

med allmänheten kring vad just som är stadens själ. Ett 

nytt kultur-, fritids- och idrottspolitiskt program ”Ett rikt liv i 

Kalmar” har tagits fram. Detta ska vara både ett stöd och ange 

färdriktningen. ”Kultur med nya ögon” är arbetet med en regional 

kulturstrategi för tillväxt, attraktion och näring och beräknas 

vara klart i början av 2010. 

Larmgatan har byggts om under 2009 och nya krukor, soffor 

och cykelställ har placerats ut i centrala delar av Kvarnholmen. 

I det kalmaritiska stimulanspaketet har renovering av småbåtshamnen 

vid Ängö skett likväl som en ny vågbrytare vid Ekenäs 

har uppförts. Ett antal infrastruktur- och exploateringsprojekt 

har genomförts under året. I projektet enkelt avhjälpta hinder 

för rörelsehindrade har vägmarkeringar på och runt Kvarnholmen 

förbättrats. Handikappanpassning av 25 busshållplatser 

har genomförts i Lindsdal, Rinkabyholm och Smedby. 

Som en del i kustmiljösatsningen har kommunen medverkat till 

att musselodlingar startats vid Vita Sand och att spiggnät lagts 

ut vid Ljungnäs. Kommunen har också medfinansierat inköp av 

en vattenburen vassröjningsmaskin som kommer att förbättra 

både vår egen och via föreningar andra markägares möjligheter 

att bekämpa igenväxt av vikar och vattendrag. 




Projektet Snyggt & Tryggt c/o Kalmar handlar om att motverka 

klotter, skadegörelse och vandalism. Under 2009 har kommunen 

tillsammans med samarbetspartners gått från ord till handling 

och nu finns en samordnad resurs som tar emot, registrera 

och dokumenterar anmälningar som sedan åtgärdas av utbildad 

personal och med nyanskaffad utrustning. 

Den klart största räddningsinsatsen under 2009 och även i modern 

tid i Kalmar då det gäller brandsläckning var den stora 

skogsbranden i Påryd under juni och juli. Denna genererade 

uppskattningsvis 12 000 persontimmar under 8 dygn. Kostnaden 

totalt för insatsen uppgick till ca 5 mnkr. 

Antalet bygglovsärenden sjönk under 2009. Lantmäteri- och 

mättjänster ligger dock på en fortsatt hög nivå. Samhällsbyggnadskontoret 

har arbetat med program för Västra Malmen, 

Rockneby och Läckeby. Under året har 17 detaljplaner tagits 

fram och detaljplaner för drygt 200 bostäder har antagits och 

vunnit laga kraft. Bygglov har lämnats för 106 bostäder, varav 

87 enbostadshus. 

Kalmar har tagit emot 182 flyktingar vilket är fler än överenskommelsen 

med Migrationsverket. Under 2009 har också 17 

ensamkommande flyktingbarn mottagits. 

Ljungbyholms- och Södermöreskolans om- och nybyggnation 

är klar. Målet är att skolan, biblioteket och fritidsgården ska bli 

en mötesplats och ett kulturellt centrum i Ljungbyholm. 

Koncernen 

Nybro kommun ingår i Kalmarsunds Gymnasieförbunds intagningsorganisation 

från och med 2009. En tredje grupp elever 

togs in på Aspergerenheten inför läsåret 09/10. Intresset har successivt 

ökat inom förbundet och även kringliggande kommuner 

har efterfrågat möjligheten att köpa utbildningsplatser på enheten. 

Gymnasiesärskolan har vidkänts en del förändringar av 

sina lokaler. Anledningen är att förbundet måste avveckla alla 

lokaler där kontrakten upphör för att möta elevminskningarna. 

Den kommunala vuxenutbildningen har visat på ett vikande 

intresse då det gäller ansökningar till verksamheterna grundvux 

och gymnasial vuxenutbildning. Under 2009 har nedgången 

stagnerat och vi förväntar oss ett ökat intresse 2010. Antalet 

studerande inom svenska för invandrare har ökat under 2009. 

Från och med 2009 har Kalmarsundsregionens Renhållare en 

ny, gemensam avfallsplan och renhållningsordning, vilket innebär 

att förbundet gick från att vara administratör av fyra olika 

avfallssystem till ett nytt gemensamt. Med det tidigare beslutet 

om insamling av matavfall har förbundet arbetat vidare med 

att se över hur insamlingen och hanteringen ska effektueras de 

kommande åren. Detta innebär att förbundet har bestämt att 

insamling ska ske med baklastande fordon. Upphandling under 

2009 på insamlingsfordon har haft fokus på biogasdrift med 

inköp av sju nya fordon under 2009. 

Kalmar kommunbolag har anställt ny VD och en projektledare 

har också rekryterats för att påbörja arbetet med ett gemensamt 

verksamhetsledningssystem. Ett första steg i denna process är 

att i samverkan med samtliga bolag ta fram övergripande styrdokument 

för bolagskoncernen. Styrelseutbildning för bolagens 

samtliga styrelser genomfördes under våren med syfte att informera 

och kompetensutveckla inom områdena kommunal aktiebolagsrätt, 

verksamhetsledningssystem och rådande situation 

inom finanssektorn. I samverkan med kommunledningskontoret 

pågår en förstudie om förutsättningarna för och effekterna 

av en utökad samordning av kommunkoncernens samlade upplåning. 

Efterfrågan på Kalmarhems lägenheter har under 2009 varit 

god med fortsatt hög uthyrningsgrad. Nyproduktionen av bostäder 

i Funkabo och i kvarteret Kämpaleken har färdigställts. 

Kämpaleken 4, Jägarvägen 20, anpassad för vård- och omsorgsboende, 

överlämnades till Kalmar kommun, omsorgsförvaltningen 

och invigdes i april. Bolaget har slutfört satsningen på 

att förbättra området Bergkristallen 2 i Oxhagen under året. 

Under året har fyra fastigheter sålts. 

Under året har Kalmar Vatten AB färdigställt byggnationen av 

ett nytt råvattenverk i Yxneberga. VA-saneringar har utförts på 

flera platser i kommunen såsom Kalmarsundsparken, Bragegatan, 

Idungatan och Norrlidsvägen. Avloppsvatten från Påryd 

och Halltorp kommer framöver att renas på reningsverket vid 

Tegelviken. En ny överföringsledning har börjat byggas mellan 

Tvärskog och Ljungbyholm och arbetet med projektering och 




anbudshandlingar av överföringsledningen från Halltorp har färdigställts. 

Ett kvalitetssystem REVAQ för återföring av växtnäring 

från slam för spridning på produktiv mark har tagits fram. 

KIFAB i Kalmar AB har i och med utgången av 2009 varit verksamt 

i 37 år. På grund av finanskrisen steg vakansgraden till ca 

5 procent i början av 2009. Året har präglats av omfattande diskussioner 

för att finna affärsmässiga lösningar inom befintliga 

kontrakt som underlättar för de finansiellt mesta ansträngda 

kunderna. Glädjande nog kan vi konstatera att KIFAB ej drabbats 

av konkurser och att flera företag trots krisen startat upp ny 

verksamhet eller expanderat sin befintliga verksamhet. Under 

året har en ny fabrikshall byggts för Trelleborg Rubore AB och 

fastigheten Babianen 14 har förvärvats för att möjliggöra framtida 

expansion av Prestando/OGO AB. Senare delen av 2009 

har dominerats av diskussionerna om Linnéuniversitetets framtida 

lokalförsörjning. Linné-universitetet hyr ca 20 procent av 

KIFAB-gruppens lokaler. 

Kalmar Hamn AB:s verksamhet drabbades hårt av den djupaste 

konjunkturnedgången på flera decennier, vilket avspeglades i 

dramatiskt sjunkande godsvolymer och en i det närmaste utraderad 

vinst. Samtidigt slutfördes ett omfattande investeringsprogram 

till en total kostnad av ca 46 mnkr. Godsomsättningen 

minskade med 36 procent, vilket är den lägsta nivån på tio år. 

Under våren fattade länsstyrelsen beslut om nytt miljötillstånd 

för hamnverksamheten. Hamnbolaget bedömde att villkoren i 

beslutet var svårtolkade och orimligt hårda varför beslutet har 

överklagats till Miljödomstolen. Kommunfullmäktiges beslut 

att godkänna ett nytt planprogram för Tjärhovet som ska utgöra 

underlag för en ny detaljplan, underlättar högst påtagligt 

hamnens strävan att åstadkomma ett ändamålsenligt och effektivt 

sjöfarts- och hamnskydd som kan tillmötesgå Transportstyrelsens 

krav. 

Passagerarsiffrorna för Kalmar Airport AB sjönk 11,7 procent 

till följd av lågkonjunkturen. Under årets sista månader kunde 

man dock se en förbättring jämfört med första halvåret. Det är 

i första hand inrikestrafiken till Stockholm som tappar passagerare 

men även chartertrafiken har minskat. Under sommaren 

har antalet avgångar varit färre än tidigare år men beläggningen 

har varit hög. Under året har det funnits fem olika charterdestinationer 

från Kalmar; Gran Canaria, Fuerteventura, Kreta, 

Mallorca och Thailand. Från och med den 1 juni tog Kalmar 

Airport AB över flygplatsens ramptjänst från SGS (SAS Ground 

Services), samt även utrustning för ramptjänstutförande genom 

hyrköp och 12 anställda. 

Vid årsskiftet 2009 började arbetet för Destination Kalmar AB 

med den utvecklingsplan som är framtagen för Kalmar Slott. Det 

är ett nytt hyresavtal med vidhängande utvecklingsplan mellan 

Statens Fastighetsverk och Kalmar kommun. Årets besöksantal 

har ökat med nästan 20 procent. Kalmar Stadsfest genomfördes 

under tre dagar i augusti. Stadsfesten bjöd på mycket musik av 

både lokala, nationella och internationella artister och lockade flera 

olika målgrupper. Totalt lockade årets stadsfest mer än 100 000 

besökare. Tillsammans med Larmtorgets krögarförening och 

Sveriges Radio Kalmar arrangerades musikunderhållning på 

Larmtorget. Destination Kalmar har aktivt medverkat till att 

sommarteatern i Krusenstiernska gården etablerats i Kalmar. 

Ett nytt avtal är undertecknat och sträcker sig över minst fem 

säsonger. Även Kalmar Turistbyrås verksamhet har under 2009 

ökat likväl som antalet gästnätter i Kalmar Gästhamn. 

Under året har Kalmar Familjebad tillsammans med extern 

konsult tagit fram en energieffektiviseringsplan som redovisar 

akuta respektive framtida åtgärdsbehov. Under processen har 

en mindre statusbesiktning genomförts med syfte att inspektera 

anläggningens nuläge för bästa resultat av energieffektivisering. 

Kalmar Familjebad har under året deltagit i projektet Nötskrikan 

där fokus riktats på gemensam entré och samlade resurser 

för kvarteret. Parallellt med projektet har Kalmar Familjebad 

arbetat och beslutat om att bygga nya kontor samt utveckla 

nya ytor för träning med fokus på bättre miljö för våra kunder 

och medarbetare. Verksamheten har investerat i ny teknik för 

Openair systemet i Äventyrsbadet. Satsningen tillsammans med 

varierande sommaraktiviteter är ett steg i visionen om ett välbesökt 

”året runt bad” i Kalmar. 

Finanskrisen och konjunkturläget har påverkat Industriparken 

i Kalmar AB:s verksamhet och kunderna. I aktuella hyresförhandlingar 

har fokus lagts på affärsmässiga lösningar som på 

kort sikt underlättar för de mest ansträngda hyresgästerna. Nya 

överenskommelser har tecknats under året, som säkrar kontrakten 

för delar av fastighetsbeståndet. 

Kalmar Biogas behandlar organiska restprodukter, producerar 

biogödsel och biogas. Gasproduktionen från biogasrötkammaren 

har ökat jämfört med 2008. Ökningen beror delvis på ombyggnaden 

av rågasledningarna från rötkammarna samt ökad 

mängd vassle, slakteriavfall och potatisskal. Försäljningen av 

fordonsgas i den publika tankstationen har ökat. Ca 80 procent 

av såld mängd gas används av stadsbussarna. Under juli 

har eldningsolja används för uppvärmning av processen för att 

tillgodose efterfrågan på fordonsgas, vilket har medfört högre 

kostnader för uppvärmning av processen. 

Under 2009 har ett antal strategiskt viktiga frågor stått i fokus 

för Kalmar Science Park AB. En av dessa är dessa knutna 

till starten av Linnéuniversitetet samt ett långsiktigt perspektiv 

gällande samarbete med närliggande inkubatorverksamheter. 

Ett riktat projekt mot en avgångsklass vid Designhögskolan 

i Pukeberg gör att studenterna ligger i startgroparna för att bilda 

bolag. Ett ökat samarbete med Ung Företagsamhet har inletts. 

Förstudien Green Living har avslutats. Kalmar Science Park har 

under året gått in som operativ part i projektet TTC, Technology 

Transfer Center, som ägs av Regionförbundet i Kalmar Län. 

Under året har Kalmar Science Park AB tillsammans med 

KIFAB gjort en satsning på Creative Arena, en helt ny miljö 

för småföretagare ute på Varvsholmen. Konceptet innebär att 

vi kan erbjuda småföretag fullt utrustade arbetsplatser i en modern 

och kreativ miljö. 



För Kalmar Energi Holding AB blev 2009 ett händelserikt år 

med en tuff inledning på året och en riktigt lyckad avslutning. 

Vi satte under året punkt för två stora projekt, ”mät 2009” och 

”kraftvärme Moskogen” samtidigt som vi genomförde ett stort 

besparingsprogram. Från mitten av oktober började anläggningen 

på Moskogen att producera värme och från slutet av 

november släppte vi på lokal elproduktion på nätet. Vi är särskilt 

stolta och nöjda över att vi har kunnat hålla tidplan och beviljade 

investeringsmedel genom hela projektet. I slutet av året 

gjordes en överenskommelse kring Energicentralen i Nybro där 

el och värmeproduktionen vid anläggningen i början av januari 

övergick till Nybro Elnät. 

Foto: Magnus Bremefors 



Finansiell analys 

Analysmetod 

För att beskriva kommunens finansiella situation används den 

så kallade RK-modellen. Modellen belyser fyra aspekter som är 

viktiga ur ett finansiellt perspektiv. Dessa fyra aspekter är: 

Resultat – vilken balans har kommunen haft över sina 

intäkter och kostnader under året och över tiden? 

Kapacitet – vilken kapacitet har kommunen att möta 

finansiella svårigheter på lång sikt? 

Risk – föreligger någon risk som kan påverka kommunens 

resultat och kapacitet? 

Kontroll – vilken kontroll har kommunen över den 

ekonomiska utvecklingen? 

Resultat – kapacitet 

Kommunen 

Årets resultat 

Ett sätt att belysa god ekonomisk hushållning är att studera 

det löpande resultatet. Vad gäller årets resultat så har det sedan 

2005 förbättrats från 34,9 mnkr till 82,9 mnkr 2009. Jämfört 

med budget avviker resultatet med 35,4 mnkr. Resultatet exkl. 

jämförelsestörande poster har också förbättrats från 34,9 mnkr 

2005 till 103,3 mnkr 2009. De jämförelsestörande posterna 

för 2007 är reavinst vid försäljning av aktier i Kalmar Energi 

Holding AB till Kalmar Kommunbolag AB 215 mnkr och avsättning 

för omställningsåtgärder 22,5 mnkr. För 2008 är merparten 

reavinst 10,5 mnkr vid försäljning av Tullhuset och för 

2009 avsättning för omställningsåtgärder 20,2 mnkr. 

Flera faktorer har påverkat denna utveckling under året. Nämnderna 

har förbättrat sina resultat med 32,0 mnkr. Skatteunderlagsprognoserna 

har redovisat ökat skatteunderlag avseende 

slutavräkningarna för 2008 och 2009 med 25,5 mnkr. AFA beslutade 

under året att avgiften 2009 för avtalsgruppsjukförsäkring 

(AGS-KL) och avgiftsbefrielseförsäkring (AFA) skulle sättas 

till 0 vilket innebar en kostnadsminskning på ca. 23 mnkr. 

En lägre investeringsnivå än planerat och därmed uppskjuten 

nyupplåning tillsammans med en låg ränta har inneburit lägre 

räntekostnader med ca. 13 mnkr. Under året har även Sverige 

Kommuner och Landsting beslutat om utdelning till medlemskommunerna, 

för Kalmar kommun 3,5 mnkr. 

Nämndernas nettokostnader avviker från budget med 6 mnkr. 

Pensioner, internräntor, central pott för löne- och kostnadsökningar 

och jämförelsestörande poster avviker med sammanlagt 

44,2 mnkr. Skatteintäkter och kommunal utjämning avviker 

med -31,5 mnkr och finansnettot avviker med 16,7 mnkr. 

Olika kostnaders andel av skatteintäkter och kommunal utjämning 

(nettokostnadsandel) 

En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning 

är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. 

Ett sätt att belysa detta är att analysera hur stor andel 

olika typer av återkommande löpande kostnader tar i anspråk 

av skatteintäkter och kommunal utjämning. På lång sikt räcker 

det inte att intäkterna och kostnaderna är lika stora, utan minst 

2 procent av de löpande intäkterna bör finnas kvar för att bland 

annat finansiera årets nettoinvesteringar med. Det innebär att 

de löpande kostnaderna över en längre period inte bör ta mer än 

98 procent av de löpande intäkterna. 

Nettokostnadsandelen har 2009 förbättrats med 1,9 procentenheter 

jämfört med 2008, från 98,8 till 96,9 procent. Främst 

beror detta på att verksamhetens nettokostnader har förbättrats 

med 2,6 procentenheter. Även avskrivningar och finansnettot 

har förbättrats med vardera 0,2 procentenheter. Jämförelsestörande 

poster har försämrats med 1,1 procentenheter. 

Mnkr 2005 2006 2007 2008 2009 

Årets resultat (mnkr) 34,9 40,9 170,8 34,8 82,9 

Resultat exkl. jämförelsestörande 

poster 34,9 27,4 -19,0 22,2 103,3 

Årets resultat/skatteintäkter (%) 1,5 1,7 6,9 1,3 3,0 

Resultat exkl. jämförelsestörande 

poster /skatteintäkter (%) 1,5 1,2 -0,8 0,8 3,8 

% 2005 2006 2007 2008 2009 

Verksamhetens nettokostnader 96,0 96,2 97,5 95,2 92,6 

Jämförelsestörande poster -0,1 -0,7 -7,7 -0,4 0,7 

Avskrivningar 3,4 3,4 3,5 3,7 3,5 

Finansnetto -0,9 -0,7 -0,1 0,3 0,1 

Nettokostnadsandel 98,4 98,2 93,2 98,8 96,9 

Efter mars månad redovisades i uppföljningen en prognos för 

årets resultat på -23,3 mnkr och efter juni redovisades -5,1 mnkr. 

Delårsrapporten efter augusti redovisade 4,4 mnkr, uppföljningen 

efter oktober 36,4 mnkr för att slutligen fastställas till 

82,9 mnkr. Skillnaden mellan bokslut och första uppföljningen 

i mars är 106,2 mnkr. 

Det finansiella målet, att nettokostnadsandelen inte ska överstiga 

98 procent, är för 2009 uppfyllt. Det redovisade resultatet 

överstiger målet med 1,1 procentenhet, vilket i pengar betyder 

ca 30 mnkr. 




Nettokostnads- och skatteintäktsökning 

9% 

7,8% 

8% 

7, 1% 

7% 

6,2% 

5,8% 

5,8% 

6% 

5,0% 

5% 

4% 

3% 

3,6% 

6,2% 

2,2% 

4,6% 

Soliditet 

Soliditet (eget kapital/totala tillgångar) är ett viktigt nyckeltal 

när kapaciteten ska analyseras. Soliditeten mäter kommunens 

långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens 

tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. 

Soliditet 2005 2006 2007 2008 2009 

Exkl. pensionsskuld intjänad 

före 1998 (%) 65,8 59,0 55,1 57,7 56,0 

Inkl hela pensionsskulden (%) 8,6 -1,2 -1,1 1,2 1,1 

2% 

1% 

0% 

2005 2006 2007 2008 2009 

Nettokostnadsökning 

Skatteintäktsökning 

För 2007 har justering gjorts för reavinsten vid försäljningen 

av aktierna i Kalmar Energi Holding AB till Kalmar Kommunbolag 

AB och avsättning till omställningsåtgärder (190 mnkr). 

För 2009 har justering gjorts för avsättning till omställningsåtgärder 

-20,2 mnkr. 

Soliditeten, exklusive pensionsskuld intjänad före 1998, uppgick 

år 2009 till 56 procent vilket är en försämring med 1,7 

procentenheter från föregående år. Årets positiva resultat på 

82,9 mnkr har visserligen bidragit till att öka soliditeten men 

den kortfristiga skulden har ökat mer vilket gör att soliditeten 

sjunker. I den kortfristiga skulden finns det tillfälliga konjunkturstödet 

som utbetalades i december 2009 men avser 2010. Att 

även ta med pensionsskulden i nyckeltalet speglar bättre kommunens 

långsiktiga finansiella utrymme. Soliditeten, inklusive 

pensionsskuld intjänad före 1998, har försämrats med 0,1 procentenheter 

till 1,1 procent. 

Investeringsvolym och självfinansieringsgrad 

När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå tillräckligt 

stor andel av skatteintäkter och kommunal utjämning 

så att större delen av investeringarna ska kunna finansieras med 

egna medel. Summan av årets resultat, avskrivningar och avsättningar 

utgör det finansiella utrymmet för investeringar som 

kommunen kan göra utan att ta upp nya lån eller minska befintlig 

likviditet. Detta nyckeltal benämns självfinansieringsgrad. 

Risk – kontroll 

Kommunen 

Likviditet 

Ett mått som mäter likviditet eller kortsiktig betalningsberedskap 

är kassalikviditet (likvida medel + kortfristiga fordringar/ 

kortfristiga skulder). 


Investeringsvolym (mnkr) 121,1 243,8 38,2 275,2 157,8 

Självfinansieringsgrad (%) 103,7 48,8 806,5 45,6 115,0 

Kommunen investerade netto under 2009 för 157,8 mnkr. 

Större genomförda investeringar under året är skoloch förskolelokaler 

för 42,7 mnkr, fritidsanläggningar för 8,8 mnkr, gator 

och parker för 22,1 mnkr, hamnverksamhet 5,4 mnkr och produktion 

av arbets- och bostadsområden för 40 mkr. 

Det finansiella målet om 100 procent självfinansiering av investeringar 

är uppfyllt. 

Kassalikviditet 2005 2006 2008 2008 2009 

(%) 42,8 38,7 109,2 48,7 67,5 

Kassalikviditeten har förbättrats från 42,8 2005 till 67,5 procent 

2009. Orsaken är främst att fordringar, placeringar och kassa/ 

bank ökat relativt kortfristiga skulder. En stor del (111,1 mnkr) 

av den kortfristiga skulden utgörs av semesterlöneskuld som inte 

kommer att omsättas under det närmaste året. Förtida utbetalning 

av det tillfälliga konjunkturstödet för 2010 och lösen av 

Kalmarsundsregionens renhållares revers samt årets resultat har 

bidragit till att förbättra kassalikviditeten. 

Budgetföljsamhet och prognossäkerhet 

En viktig del för att nå och bibehålla en god ekonomisk hushållning 

är att det finns en god budgetföljsamhet i kommunen. 





Budgetavvik årets resultat 3,9 16,5 172,1 8,0 35,4 

Prognos budgetavvik augusti 0,6 10,9 -39,6 -26,6 -43,2 

Nämndernas budgetavvikelse 16,5 -24,2 -9,7 -19,7 6,0 


Pensionsförpliktelser 983,3 1 179,5 1 401,2 1 371,8 1 386,9 

Följsamheten mot budget (budgetavvikelse) har förbättrats under 

2009. Exploateringsverksamheten -14,8 mnkr och socialnämnden 

-23,2 mnkr är de enda nämnder som redovisar ett 

större negativt resultat. Kommunledningskontoret 21,4 mnkr, 

fastighets- och inköpskontoret 10,4 mnkr, barn- och ungdomsnämnden 

6,7 mnkr och omsorgsnämnden 9,9 mnkr redovisar 

störst positiv avvikelse mot budget. De övriga nämnderna avviker 

med mindre positivt eller negativt resultat. Att nämnderna 

fortsättningsvis håller sina budgetramar är av stor betydelse för 

kommunens strävan mot en starkare finansiell ställning. 

Nämndernas avvikelser 


Kommunstyrelsen: 

kommunledningskontoret 2,0 3,0 7,8 16,8 21,4 


exploateringsverksamheten 0,2 -1,5 1,1 -72,7 -14,8 


gymnasieförbunden -2,4 -3,9 -0,8 5,6 -1,4 


fastighets- och inköpskontoret 0,3 0,6 6,8 9,7 10,4 


kommunens revisorer 0,0 0,0 0,5 0,0 0,0 

Hamndirektionen 

(bolag från 1/7 2007) 3,0 3,6 2,9 

Samhällsbyggnadsnämnden 1,9 1,5 4,0 2,3 -1,4 

Gatu- och parknämnden -0,9 -5,9 0,5 2,8 -1,5 

Kultur- och fritidsnämnden 0,6 -1,0 0,0 1,7 -0,3 

Barn- och ungdomsnämnden -2,5 -11,9 -8,2 -1,0 6,7 

Omsorgsnämnden 13,0 -12,5 -19,6 23,1 9,9 

Socialnämnden 0,7 3,8 -4,9 -9,9 -23,2 

Södermöre kommundelsnämnd 0,7 0,0 0,4 2,1 0,2 

Summa nämnder 16,5 -24,2 -9,7 -19,7 6,0 

Kommunens samlade pensionsförpliktelser uppgår till 1 386,9 mnkr 

varav 117,8 mnkr redovisas som avsättning i balansräkningen 

och 1 269,1 mnkr som ansvarsförbindelse. Detta betyder att 

ungefär 92 procent ligger utanför balansräkningen. Utbetalningarna 

hänförliga till denna ansvarsförbindelse och som 

belastar resultaträkningen kommer successivt att öka fram till 

”toppnoteringen” 2020–2023. Räknat i fasta priser kommer 

utbetalningarna att öka med storleksordningen 30 mnkr. 

Pensionsförpliktelser och pensionsmedelsförvaltning, mnkr 2008 2009 

1. Avsättning inkl. löneskatt 95,7 117,8 

2. Ansvarsförbindelse inkl. löneskatt 1 371,8 1 269,1 

3. Placerade pensionsmedel (KLP) 

a. bokfört värde 50,0 50,0 

b. marknadsvärde 52,4 64,9 

4. Återlånade medel (1+2-3b) 1 415,1 1 322,0 

Tillgångsslag placerade pensionsmedel (KLP) 

-aktier 23,5 35,8 

-obligationer m.m. 28,9 29,1 

Avkastning placerade pensionsmedel (KLP) 

-aktier -27,89% 42,99% 

-obligationer m.m. 5,41% 5,48% 

Uppgifter om KLP:s förvaltning, dess utveckling och resultat i förhållande till placeringspolicy 

redovisas löpande månadsvis till kommunstyrelsen. 

Borgensåtagande och koncernens resultat 


Borgensåtaganden 2 307,0 2 399,6 2 551,9 2 821,4 2 742,6 

Koncernresultat 50,6 74,5 -48,8 43,6 

När det gäller prognoserna under året är det ett område som 

bör stärkas ytterligare för att hålla en god finansiell kontroll över 

kostnader och intäkter under året. 

Pensionsskuld 

I kommunal redovisningslag (1997:614) regleras hur pensionskostnad/skuld 

ska redovisas enligt den så kallade blandmodellen. 

Enligt denna modell ska pensionsförpliktelser intjänade 

från och med 1998 redovisas som skuld i balansräkningen 

och pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas som 

ansvarsförbindelse. 

Kommunens borgensåtagande uppgår till 2 742,6 mnkr, 43 960 

kr per invånare (45 753 kr/inv. 2008). 2 663,3 mnkr (2 769,3 

mnkr) är beviljade till helägda bolag, 67,9 mnkr (40,0 mnkr) 

till delägda bolag och 11,5 mnkr (12,1 mnkr) till egnahem och 

småhus med bostadsrätt samt byggnadskreditiv. 

Av det totala borgensåtagandet för helägda bolags lån svarar 

Kalmarhem AB för 51,2 procent (48,5 procent). En positiv befolkningsutveckling 

och därmed efterfrågan på bostäder är naturligtvis 

en förutsättning för bolagets ekonomi. Efterfrågan på 

Kalmarhems lägenheter har under 2009 varit god med fortsatt 

hög uthyrningsgrad 99,3 procent, således en vakansgrad på 0,7 

procent. Omflyttningsfrekvensen exklusive studentlägenheter 




var 24 procent (22 procent). Omflyttningsfrekvensen för studentlägenheter 

var 77 procent (63 procent). Behovet av ytterligare 

bostäder i Kalmar ökar årligen varför detta risktagande på 

kort och medellång sikt bör betecknas som relativt lågt. 

KIFAB i Kalmar AB svarar för 24,6 procent (25,6 procent) av 

det totala borgensåtagandet för helägda bolags lån. Som fastighetsbolag 

är KIFAB beroende av ett gynnsamt företagsklimat 

och hyresgästernas förmåga att överleva på en konkurrensutsatt 

marknad. Lokalytan som KIFAB idag hyr ut är 132 696 

kvadratmeter och fördelas på 42 procent industrilokaler, 28 

procent kontorslokaler, 18 procent högskolelokaler, 7 procent 

speciallokaler och 5 procent lager/garage. Vakansgraden vid årsskiftet 

2009 var 5 procent (5 procent). Kommunens risk med 

hänvisning till KIFAB:s marknad måste betecknas som högre 

än det är för Kalmarhem AB. 

Sammanfattande kommentar 

Syftet med analysen är att belysa var kommunen befinner sig 

finansiellt och hur utvecklingen över tiden ser ut. Genom analys 

av de fyra perspektiven resultat, kapacitet, risk och kontroll 

identifieras finansiella problem och visar om kommunen har 

god ekonomisk hushållning eller inte. I detta innefattas att 

kommunen i ett kort- och medellångt perspektiv inte behöver 

vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. 

Det viktigaste nyckeltalet är nettokostnadsandelen (olika kostnaders 

andel av skatteintäkter och kommunal utjämning) och 

då verksamhetens nettokostnader. Nettokostnadsandelen för 

2009 har förbättrats med 1,9 procentenheter jämfört med 

2008. Främst beror detta på att verksamhetens nettokostnader 

har förbättrats med 2,6 procentenheter. Även avskrivningar och 

finansnettot har förbättrats med vardera 0,2 procentenheter. 

Jämförelsestörande poster har försämrats med 1,1 procentenheter. 

För att säkerställa att det långsiktiga finansiella utrymmet förstärks 

krävs att kommande investeringar självfinansieras. Summan 

av årets resultat, avskrivningar och avsättningar utgör det 

finansiella utrymme för investeringar som kan göras utan att 

ta upp nya lån eller minska den befintliga likviditeten. Årets 

investeringar har självfinansierats. 

Nämndernas förmåga att hålla sin budget har kraftigt förbättrats 

under året, dock har exploateringsverksamheten och socialnämnden 

negativa avvikelser. Positivt är dock att så många 

nämnder klarat att hålla budget. För att hålla en god finansiell 

kontroll över kostnader och intäkter är det viktigt att det finns 

en god säkerhet i de prognoser som görs under året. 

Resultat – kapacitet 

Koncernen 

Årets resultat 

Resultatet för kommunkoncernen efter extraordinära poster 

och skatt uppgick till 122,3 mnkr (43,6 mnkr), vilket är 78,7 

mnkr bättre än 2008. Resultatförbättringen beror bland annat 

på att kommunen, Kalmarhem AB och Kalmar Energi Holding 

AB har förbättrat resultaten sedan 2008. 

Årets resultat, kommunkoncern, mnkr 

150 

100 

50 

0 

-50 

-100 

50,6 

70,1 

-48,8 

43,6 

122,3 

2005 2006 2007 2008 2009 

Kalmarsunds Gymnasieförbunds resultat uppgår till 53 tkr. 

Från och med 2006 tillämpar gymnasieförbundet resultatutjämningsfonder, 

detta har bidragit till att vissa enheter redovisar 

stora överskott. Efter årets resultat har förbundet ett positivt 

eget kapital på 25,1 mnkr. Gymnasieförbundet har därmed 

också klarat balanskravet. 

Kalmarsundsregionens Renhållare har ett budgeterat underskott 

på 7,5 mnkr för 2009 som räknas av från överskottet 2008. Arbetet 

med att förverkliga avfallsplanen medför extra kostnader 

under året. Byte till mindre kärl, glesare hämtning och delade 

kärl gör att intäkterna sjunker. Årets resultat, -6,8 mnkr, är därför 

tillfredsställande. 

Kalmar Kommunbolag AB:s resultat efter finansiella poster blev 

-4 141 tkr. Det förväntade resultatet enligt budget var -4 071 

tkr. Efter justering av uppskjuten skattefordran med 2 741 tkr 

blev årets redovisade resultat -1 399 tkr. För att neutralisera 

resultat från dotterföretag får kommunbolaget koncernbidrag 

från KIFAB i Kalmar AB med 1 080 tkr. Koncernbidraget påverkade 

inte årets resultat utan stärker det fria egna kapitalet. 

Kalmarhem AB redovisar för 2009 ett resultat efter finansnetto 

på +17,6 mnkr (-24,9 mnkr) och ett resultat efter skatt på 

+15,1 mnkr (-20,9 mnkr). Kalmarhems ekonomiska resultat 

beror till stor del på fortsatt minskning av bolagets kostnader. 

Detta beror på en minskad belåning under 2009, den kraftiga 

räntenedgången till följd av den finansiella oro som fanns på finansmarknaden 

samt ett förbättrat kassaflöde i bolaget. Räntebidragen 

har fortsatt att minska och beräknas vara borta under 

2012. I årets resultat finns en realisationsvinst på 29,1 mnkr 

och en nedskrivning av fastigheter har gjorts med 34,0 mnkr 




(8,2 mnkr). Under året har bolaget gjort en genomgång av 

fastigheternas taxeringsvärden samt bolagets beräkningsgrund 

för uttagsskatt. Detta har påverkat 2009 års resultat med 5,1 

mnkr. Kostnaderna för el, värme, avfall och vatten ökade med 

6,8 mnkr jämfört med föregående år, (från 63,2 mnkr till 70,0 

mnkr). Den främsta orsaken till ökningen var taxeökningar, en 

ökad uppvärmd yta samt att 2009 i stort sett motsvarande ett 

normalår i vädertemperatur, att jämföras med 2008, som var ca 

12 procent varmare än 2009. 

Under året uppgår nettoförsäljningen till 127,8 mnkr vilket är 

bättre än planerat för Kalmar Vatten AB. Anslutningsavgifter för 

VA-anslutning redovisas till 10,5 mnkr jämfört med budgeten på 

9,2 mnkr. Av årets totala underhållskostnad på ledningsnätet på 

40,5 mnkr har 26,3 mnkr använts till VA-saneringar. Föregående 

år var motsvarande belopp för VA-sanering på 22,9 mnkr. Resultatet 

för år 2009 uppgår till -7,2 mnkr mot budgeterat -17,3 mnkr. 

KIFAB i Kalmar AB:s omsättning uppgick till 106,7 mnkr 

(100,4 mnkr). Omsättningsökningen är till stor del ett resultat 

av gjorda investeringar. KIFAB:s resultat efter finansiella poster 

uppgår till 6,5 mnkr (5,1 mnkr). Det förbättrade resultatet beror 

främst på den förmånliga finansieringen med lån på 745 mnkr 

mot en genomsnittlig ränta på ca 3,4 procent. Till detta kommer 

en borgensavgift på 0,25 procent per år till Kalmar kommun. 

Nedgången i hamntrafiken för Kalmar Hamn AB slår obönhörligen 

igenom på intäktssidan, vilka sjönk med närmare 13 mnkr 

till drygt 29 mnkr. En minskning med 30 procent jämfört med 

året innan. För att möta intäktsbortfallet vidtogs betydande kostnadsbesparande 

åtgärder inom snart sagt alla områden. Därmed 

reducerades kostnaderna med 7,5 mnkr (-21 procent) jämfört 

med 2008 och med 5 mnkr relaterat till budget. Detta innebar 

sammantaget att företaget trots rådande konjunkturläge kunde 

visa ett positivt rörelseresultat på en dryg halv miljon kronor 

efter finansiella poster. Till detta ska läggas en reavinst på ca 6,2 

mnkr från försäljningen av fastigheten Styrmannen 3 (magasinsbyggnad) 

på Tjärhovet till Kalmar Lantmän. Efter bokslutsdispositioner 

och skatt redovisar bolaget en vinst på 1,8 mnkr. 

Helårsresultatet 2009 för Kalmar Airport AB slutade på -2 390 

tkr. Denna förlust utgörs till största delen av minskad GAS-ersättning 

(Gemensamma Avgiftssystemet för Säkerhetskontroll) 

med 2 361 tkr. Avseende övriga trafikintäkter visade startavgifterna 

såväl inrikes som utrikes minus gentemot budget medan 

passagerarintäkterna gick bättre, d.v.s. färre starter men högre 

kabinfaktor än förväntat. Även extra öppethållning och flygplansparkering 

har ett positivt utfall. Övriga intäkter slutade 

484 tkr bättre än budget. Vi har fått en högre ersättning från 

Transportstyrelsen för underhåll på CNS-utrustning samt bidrag 

för ett projekt från Nutek som inte var budgeterat. Efter 

övertagande av ramptjänsten med efterföljande personalminskning 

ger omorganisationen ett högre löneutfall än budgeterat 

samtidigt som ett flertal icke planlagda utbildningar genomförts 

under hösten. Personalminskningen har också lett till högre 

övertidskostnad än planerat. 

Destination Kalmar AB:s omsättning såväl som kostnader ligger 

ca 1 400 tkr över budget och avvikelsen är i första hand 

hänförlig till slottet och ovan nämnda utvecklingsplan. Redovisat 

resultat -56 tkr blev något sämre än budget men sett till 

verksamhetens omfattning är avvikelsen obetydlig. 

Kalmar Familjebad:s resultat per december 2009 uppgår till 

-515 tkr vilket är ett sämre resultat än budgeterat för året (0 

resultat). Den största avvikelsen (-400 tkr) till underskottet är 

ökade fjärrvärmekostnader vilket kan härledas till kallare temperatur 

under årets vintermånader samt ökat besöksantal i anläggningen. 

Andra indikatorer för årets negativa resultat är ökade 

elkostnader, vatten och avlopp samt räntekostnader. Kalmar Familjebad 

kan för året presentera en positiv ökad försäljning inom 

alla verksamhetsområden. Bad, försäljning reception, gruppträningsverksamheten 

samt Nautilus Gym har sammanlagt ökat 

intäkterna under året med 880 tkr jmf med föregående år. 

Industriparkens omsättning uppgick till 8,0 mnkr (13,3 mnkr). 

Omsättningsminskningen är till största delen ett resultat av 

att en hyresgäst ej fullföljde ingånget hyresavtal. Industriparkens 

resultat efter finansiella poster uppgår till 1,0 mnkr (-1,3 

mnkr). Det förbättrade resultatet beror främst på den förmånliga 

finansieringen med lån på 42 mnkr mot en genomsnittlig 

ränta på ca 2,6 procent. Till detta kommer en borgensavgift 

på 0,25 procent per år till Kalmar kommun. Bolaget har också 

varit återhållsamt med fastighetsunderhåll. 

Resultatet för 2009 slutade på -1 915 tkr för Kalmar Biogas AB. 

Kostnaderna blev högre än förväntat bland annat på grund av 

att extra gödsel och slam behövt köras in. Personalkostnaderna 

blev högre än beräknat delvis på grund av att utbildning och 

beredskap blivit högre än förväntat, men även övertidsarbete 

i samband med den nya uppgraderingsanläggningen. Kompressorhaveri, 

majsförsök, inköp av eldningsolja samt ökade 

transportkostnader har också bidragit till ett försämrat resultat. 

Kalmar Science Park AB:s resultat -1,4 mnkr för året ligger i nivå med 

budget och enligt plan täcks underskottet genom koncernbidrag. 

Under 2009 omsatte Kalmar Energi koncernen 703 mnkr. Resultatet 

för helåret blev 69 mnkr vilket är 7 mnkr bättre än 

planerat. Vi inledde året tungt och låg efter mars månad 15 

mnkr efter budget. Orsaken till det försämrade resultatet var 

minskat träspill som följd av lågkonjunkturen, vilket ökade 

våra produktionskostnader. Ett besparingsprogram förbättrade 

resultatet med 10 mnkr och värdet av en lyckad inkörning av 

Moskogen anläggningen förbättrade tillsammans med en kylig 

avslutning resultatet med närmare 12 mnkr och året avslutades 

med ett plus jämfört med uppsatta planer. 

Resultat efter bokslutsdispositioner och skatt för bolag och förbund 

framgår av tabellen. Siffrorna avser det totala resultatet i 

respektive bolag och förbund, d.v.s. före elimineringar av kommunens 

ägda andel. 




Årets resultat, mnkr 

2005 2006 2007 2008 2009 

Kalmar kommun 34,9 40,9 170,8 34,8 82,9 

Kalmarsunds Gymnasieförbund 9,1 18,7 12,6 0,1 0,1 

Kalmarsundsregionens Renhållare 3,3 8,7 23,9 -6,9 

Kalmar kommunbolag AB 1,1 16,3 -5,3 0,3 -1,4 

Kalmarhem AB 1,9 1,0 -35,5 -20,9 15,1 

Kalmar Vatten AB 0,2 0,2 0,2 0,0 0,0 

KIFAB i Kalmar AB -3,6 3,9 1,6 4,9 5,4 

Kalmar Hamn AB 0,6 0,9 0,2 3,1 1,8 

Kalmar Airport AB -4,1 -0,2 -2,4 

Destination Kalmar AB -0,8 0,3 -5,5 -0,4 -0,1 

Kalmar Turism AB* 0,1 0,1 0,0 

Kalmar Slott AB* 0,2 0,1 0,1 

Kalmar Familjebad AB o KB -1,6 -0,6 0,0 -0,9 -0,5 

Industriparken i Kalmar AB -3,5 -2,8 -1,1 0,8 

Kalmar Biogas AB -1,2 -1,4 

Kalmar Science Park AB 0,1 -0,1 -0,3 -0,6 -1,4 

Kalmar Energi Holding AB, koncern 49,6 42,7 49,1 45,4 53,8 

Salvestaden i Kalmar AB -1,6 -2,4 -2,7 -0,5 

*) Fr.o.m. 2008 i Destination Kalmar AB 

Den totala koncernomsättningen, uttryckt i verksamhetens 

intäkter inklusive skatteintäkter och kommunal utjämning, 

uppgick till 4 364,9 mnkr, vilket är en ökning med 227 mnkr 

jämfört med 2008. Av den totala omsättningen hänför sig 72 

procent till kommunen och 28 procent till bolagen. 

Koncernomsättning 

Andel 

Kalmar kommun 72 % 

Kalmarhem AB 6 % 

Kalmar Vatten AB 2 % 

KIFAB i Kalmar AB 2 % 

Kalmarsunds Gymnasieförbund 2 % 

Kalmarsundsregionens Renhållare 2 % 

Kalmar Energi Holding AB, koncern 6 % 

Övriga 7 % 

mnkr. Bland de större investeringar som kan nämnas är färdigställande 

av ett nytt råvattenverk, nya VA-ledningar vid Fjölebro 

och Smedby, ny pumpstation P48 Ljungbyholm och påbörjat 

arbete med en ny överföringsledning från Tvärskog till 

Ljungbyholm. 

Under året har KIFAB i Kalmar AB byggt en ny fabrikshall för 

Trelleborg Rubore AB och fastigheten Babianen 14 har förvärvats 

för att möjliggöra framtida expansion av Prestando/OGO 

AB. Investeringarna totalt är 60 mnkr. 

Totalt investerade Kalmar Hamn AB för över 30 mnkr 2009. 

Fem miljoner kronor för att slutföra ombyggnaden av oljekajen 

finansierades av Kalmar kommun inom ramen för gällande 

nyttjanderättsavtal, medan återstående 25 mnkr till inköp av en 

ny mobilkran och byggnationen av Hamnen Hus på Barlastholmen 

självfinansierades av bolaget. 

Kalmar Airport AB:s investeringar uppgår till 2,8 mnkr och 

består till största delen av en ILS/GP (inflygningshjälpmedel) 

samt avslutningen på fjärrvärmeprojektet. 

Under året har Destination Kalmar AB gjort investeringar för 

ca 1 400 tkr i enlighet med investeringsplanen för slottet. Investeringarna 

har självfinansierats. Investeringar på slottet kommer 

att fortsätta under 2010 i utökad omfattning. 

Kalmar Familjebad har investerat för 335 tkr i bland annat ny 

teknik för Openair systemet i Äventyrsbadet. 

Investeringarna för Kalmar Biogas AB uppgår till 543 tkr och 

avser främst gasledningen från biogödsellagret till gasklockan. 

Kalmar Energi Holding AB investerade i ny anläggning och 

distributionsnät för 486 mnkr. 

Nettoinvesteringar 

100 % 

Nettoinvesteringar 

Under året investerade koncernen för totalt 310,9 mnkr (619,8) 

netto. 

Kalmar kommun investerade för 157,8 mnkr. 

Kalmarsundsregionens Renhållare investerade för 44,8 mnkr 

i bland annat fordon, markanläggningar återvinningscentraler 

och soputrustning. 

Kalmarhem AB investerade i byggnader och mark för 18,0 

mnkr (150,8 mnkr), vilket avsåg om- och nybyggnad. Övriga 

investeringar uppgick till 0,3 mnkr (5,9 mnkr). 

Under året har Kalmar Vatten AB investerat för 28,9 (55,1) 

700,0 

600,0 

500,0 

400,0 

300,0 

200,0 

100,0 

0,0 

619,8 

514,5 510,4 

330,6 

310,9 

2005 2006 2007 2008 2009 




Soliditet 

Soliditeten visar koncernens långsiktiga betalningsförmåga. Det 

vill säga hur stor del av balansomslutningen som har finansierats 

med eget kapital (aktiekapital och ackumulerade vinster). 

Soliditeten påverkas med andra ord av en förändrad balansomslutning 

och ett förändrat resultat. Soliditeten för koncernen 

har ökat från 21,4 till 22,2 procent 2009. En hög soliditet innebär 

att handlingsfriheten ökar såväl som förmågan att hantera 

svängningar i resultatutvecklingen. 

Soliditeten 

Rörelsekapitalet, d.v.s. omsättningstillgångar minskat med de 

kortfristiga skulderna, var vid årsskiftet negativt och uppgick 

till -458 mnkr (-210,7 mnkr). Förändringen beror i huvudsak 

på att kommunens och Kalmarhem AB:s kortfristiga skulder 

har ökat. 

Ränterisk – finansnetto 

Det negativa finansnettot uppgår till -123,9 mnkr (-153,7 

mnkr). De finansiella kostnaderna har minskat med 25,8 mnkr 

samtidigt som de finansiella intäkterna ökat med 4,0 mnkr. 

Finansnetto 

28 

27 

27,4 

26,2 

26 

25 

24 

23 

22 

21 

20 

23,5 

21,4 

22,2 

2005 2006 2007 2008 2009 

0,0 

-20,0 

-40,0 

-60,0 

-80,0 

-100,0 

-120,0 

-140,0 

-160,0 

-180,0 

2005 2006 2007 2008 2009 

-88,0 

-96,8 

-121,3 

-153,7 

-123,9 

Skuldsättningsgrad 

Den del av koncernens totala tillgångar som finansierats med 

främmande kapital benämns skuldsättningsgrad. I skuldsättningsgraden 

ingår avsättningsgrad, långfristig skuldsättningsgrad 

och kortfristig skuldsättningsgrad. Koncernens skuldsättningsgrad 

har minskat från 78,6 till 77,8 procent. Minskningen 

beror framför allt på att de långfristiga skulderna har minskat 

hos Kalmarhem AB. 

Långfristiga skulder, kommunkoncern 

Andel 

Kalmar kommun 7% 

Kalmar Kommunbolag AB 6% 

Kalmarhem AB 39% 

Kalmar Vatten AB 6% 

KIFAB i Kalmar AB 20% 

Kalmarsunds Gymnasieförbund 0% 

Kalmarsundsregionens Renhållare 0% 

Kalmar Energi Holding AB, koncern 1% 

Övriga 21% 

Risk – kontroll 

100,0 % 

Koncernen 

Betalningsförmågan på kort sikt 

Genom det gemensamma koncernkontot, där likviditetsflödena 

samordnas och koncernkontokrediten ger möjligheter till förmånlig 

finansiering av korta rörelsekrediter. Det finns genom 

denna finansiella konstruktion normalt sett alltid möjlighet att 

möta periodvisa underskott för respektive bolag. 

Prognossäkerhet 

I tabellen anges prognos för helårsresultat i delårsrapporten 

2009-08-31 och resultat i bokslut 2009. Siffrorna i tabellen 

visar bolagens totala resultat efter bokslutsdispositioner och 

skatt. 

Kalmar kommuns avvikelse beror på förändringar i prognoserna 

för skatterna, minskad avgift till AFA, uppskjuten nyupplåning, 

lägre räntekostnader och utdelning från Sveriges Kommuner 

och Landsting. 

Avvikelserna i bolagen beror till stor del på lägre räntekostnader, 

realisationsvinster, kostnadsbesparande åtgärder m.m. 

Prognossäkerhet per delårsbokslut 2009-08-31 

Prognos Bokslut 

Årets resultat, mnkr helår 2009 

Kalmar kommun 4,4 82,9 

Kalmarsunds Gymnasieförbund -8,0 0,1 

Kalmarsundsregionens Renhållare -8,1 -6,9 

Kalmar kommunbolag AB -4,1 -1,4 

Kalmarhem AB 32,8 15,1 

Kalmar Vatten AB -6,7 0,0 

KIFAB i Kalmar AB 24,5 5,4 

Kalmar Hamn AB 7,6 1,8 

Kalmar Airport AB -0,3 -2,4 

Destination Kalmar AB 0,0 -0,1 

Kalmar Familjebad AB o KB -0,3 -0,5 

Industriparken i Kalmar AB -1,7 0,8 

Kalmar Biogas AB -2,2 -1,4 

Kalmar Science Park AB -1,8 -1,4 

Kalmar Energi Holding AB, koncern 64,0 53,8 



Driftredovisning 

Kommunens verksamheter 

Budget Utfall Budget- 

Mnkr Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto avvikelse 

Kommunstyrelsen: kommunledningskontoret 70,3 -295,0 -224,7 146,4 -349,8 -203,4 21,4 

Kommunstyrelsen: exploateringsverksamhet 45,3 -5,4 39,9 32,9 -7,8 25,1 -14,8 

Kommunstyrelsen: gymnasieförbundet 0,0 -298,1 -298,1 0,0 -299,5 -299,5 -1,4 

Kommunstyrelsen: fastighets- och inköpskontoret 352,5 -349,0 3,5 452,1 -438,2 13,9 10,4 

Kommunstyrelsen: kommunens revisorer 0,0 -2,8 -2,8 0,0 -2,7 -2,7 0,0 

Samhällsbyggnadsnämnden 24,6 -94,3 -69,7 32,5 -103,7 -71,2 -1,4 

Gatu- och parknämnden 91,0 -177,4 -86,3 84,3 -172,1 -87,8 -1,5 

Kultur- och fritidsnämnden 15,7 -139,4 -123,7 18,0 -141,9 -124,0 -0,3 

Barn- och ungdomsnämnden 67,2 -757,8 -690,6 85,5 -769,4 -683,8 6,7 

Omsorgsnämnden 222,5 -1 155,9 -933,4 247,0 -1 170,5 -923,5 9,9 

Socialnämnden 49,5 -233,6 -184,2 63,2 -270,5 -207,4 -23,2 

Södermöre kommundelsnämnd 19,3 -196,5 -177,2 24,7 -201,7 -177,0 0,2 

Summa nämnder 957,9 -3 705,2 -2 747,3 1 186,4 -3 927,7 -2 741,3 6,0 

Jämförelsestörande poster 2,0 -7,4 -5,4 2,7 -3,9 -1,2 4,2 

Finansförvaltningen, del av 103,0 -63,2 39,8 93,0 -13,1 79,9 40,0 

Verksamhetens nettokostnader 1 062,9 -3 775,7 -2 712,8 1 282,1 -3 944,7 -2 662,6 50,2 



Investeringsredovisning 

Tkr 

Kommunens verksamheter 

Budget Utfall Avvikelse 

Kommunstyrelsen 112 999 45 672 67 327 

Kommunledningskontoret 200 243 -43 

Hamnverksamhet 11 604 5 361 6 243 

Prod. av arbetsområden 21 500 8 899 12 602 

Prod. av bostadssområden 42 625 28 927 13 698 

Markförvärv, markregler. 1 500 3 492 -1 992 

Övriga planeringsåtgärder 35 570 1 797 33 773 

Övrig mark och fastigheter 0 -3 047 3 047 

Kommunstyrelsen: fastighets- och inköpskontoret 162 009 65 837 96 172 

Varav: 

Fordon (räntabel) 3 892 5 137 -1 245 

Arbetslokaler 3 309 2 429 880 

Förvaltningslokaler 6 284 5 032 1 252 

Gymnasielokaler 3 620 4 297 -677 

Fritidslokaler 47 453 8 825 38 628 

Omsorgslokaler 17 795 1 140 16 655 

Skollokaler 37 398 27 898 9 500 

Förskolelokaler 31 185 10 529 20 657 

Samhällsbyggnadsnämnden 5 418 3 114 2 304 

Gatu- och parknämnden 95 239 23 747 71 492 

Varav: 

Huvudnät 83 577 19 877 63 700 

Parkering 157 205 -48 

Trafiksäkerhet 2 468 302 2 166 

Miljöåtgärder 839 115 724 

Parker 6 099 1 834 4 265 

Sjösportanläggningar 702 1 250 -548 

Frilutftsanläggningar 464 181 283 

Kultur- och fritidsnämnden 1 650 1 516 135 

Barn- och ungdomsnämnden 11 988 8 292 3 696 

Omsorgsnämnden 3 750 2 851 899 

Socialnämnden 200 94 106 

Södermöre kommundelsnämnd 6 444 6 640 -196 

Summa nettoinvesteringar 399 697 157 763 241 934 

Övriga investeringar/finansiell leasing 3 913 

Summa nettoinvesteringar 161 676 



Exploateringsredovisning 

Exploateringsmark 

Tkr 2006-12-31 2007-12-31 2008-12-31 2009-12-31 

Exploateringsmark 

Tkr 2006-12-31 2007-12-31 2008-12-31 2009-12-31 

Berga 10:13 mfl 25,6 61,8 690,4 795,5 

Berga övrigt 110,6 110,6 145,8 173,0 

Berga/Bergagården 8,9 8,9 10,2 14,5 

Björkenäs 0,0 0,0 57,2 76,5 

Björkudden 0,0 0,7 0,8 1,0 

Djurängen 22,5 22,5 136,7 159,4 

Domherren 0,0 3,7 7,4 8,6 

Dörbylund 71,7 71,7 81,9 94,4 

Fjölebro 6,7 439,9 940,9 604,2 

Flodhästen 92,5 1 108,2 0,0 0,0 

Flygplatsområdet 43,8 65,2 349,8 213,1 

Fruskogen 912,7 959,7 959,7 1 117,2 

Gamla industriområdet 50,0 50,0 57,2 161,8 

Gräshoppan 0,0 8,4 0,0 0,0 

Hagby övrigt 6,2 7,8 8,9 10,2 

Hagbygärde/Svaneberg 2,6 903,7 1 082,5 1 147,7 

Halltorp 4,5 7,3 8,4 12,8 

Harby 1:81, m.fl. 0,0 138,6 191,9 98,8 

Högalidsvägen 0,0 0,1 0,1 0,0 

Ingelstorp 6,2 6,2 13,8 15,9 

Jakobsberg 0,0 0,0 0,0 6,2 

Kalmar tätort 0,0 167,0 194,9 224,9 

Karlsro 233,0 233,0 285,4 329,3 

Kläckeberga trafikplats 0,0 0,0 6,3 7,8 

Konvaljen 82,2 82,2 94,0 108,3 

Krafslösa 151,5 151,5 297,3 342,6 

Kvarnholmen 13,7 -13,7 0,0 4,0 

Lagerträdet 25,0 25,0 0,0 0,0 

Lillviken 20,0 182,8 409,2 0,0 

Lindsdal 81,1 81,1 104,7 119,2 

Lindsdals centrum 22,0 45,2 51,7 59,6 

Ljungbyholm 7,8 7,8 49,0 56,4 

Ljungbyholm Kölbygärde 14,9 66,4 148,2 170,8 

Läckeby 14,9 14,9 17,1 19,7 

Läckeby övrigt 8,0 61,0 69,8 81,6 

Magistern 34,9 128,3 222,7 0,0 

Malmen övrigt 0,0 20,1 805,2 933,5 

Malmfjärden 0,0 0,0 29,2 33,6 

Moskogen 55,9 112,4 130,7 152,0 

Neptunusvägen 60,0 122,0 142,2 164,3 

Norra Kvarnholmen 0,0 0,0 1 114,1 1 342,6 

Norra Snurrom 0,0 25,6 29,3 33,7 

Norra Vimpeltorpet 0,0 12,8 39,2 45,1 

Norrgård 4,4 4,4 0,0 0,0 

Norrgårdsgärde 38,0 38,0 43,5 187,0 

Norrgårdsgärde, Wollinska 0,0 61,1 149,9 22,9 

Norrliden 59,8 59,8 68,4 82,3 

Norrlidens strand 0,0 0,0 134,5 161,4 

Ofördelat bostadsområden 0,7 7,0 8,6 0,0 

Oxdrivarvägen 0,0 5,9 6,8 0,0 

Oxhagen övrigt 22,5 37,0 42,3 50,4 

Oxhagen studentbostäder 0,0 17,8 20,4 0,0 

Rinkabyholm Boholmarna 2,9 2,9 3,4 11,2 

Rinkabyholm övrigt 44,4 183,5 238,4 275,2 

Rockneby 17,1 17,1 19,5 22,5 

Rockneby, Knapegården 0,0 0,0 27,7 32,2 

Rockneby övrigt 0,0 0,0 57,2 91,5 

Serviser, bostadsområden 0,0 -30,0 0,0 0,0 

Skälby trafikplats, kv Bilen 0,0 430,1 826,5 755,2 

Skärgårdsstaden 50,0 138,5 220,7 254,9 

Smedby 40,7 40,7 60,8 71,3 

Smedby 149,9 186,1 571,6 669,3 

Smedby, Dokumentvägen 199,7 218,8 0,0 0,0 

Smedby, kust till kust 0,0 144,7 0,0 0,0 

Smedby, Nybrovägen 0,0 0,0 0,0 7,3 

Smedbyvägen 115,5 115,5 132,1 152,2 

Snurrom 225,4 361,2 932,2 1 074,0 

Snättebro 148,9 148,9 389,4 611,5 

Solvägen 292,4 515,0 591,5 2 615,1 

Stationsområdet 0,0 0,0 0,0 2,2 

Svensknabben 3,0 19,7 22,5 26,0 

Södra Vimpeltorpet 0,0 1 971,3 2 368,6 2 747,7 

Södra vägen, Bragegatan 248,3 1 004,3 0,0 5,0 

Södra vägen, Fåret 0,0 70,1 194,5 224,9 

Tallhagen, övrigt 13,8 13,8 15,8 18,2 

Talludden 36,6 36,6 0,0 0,0 

Trekanten 89,5 74,5 175,3 203,4 

Trekanten, övrigt 1,4 1,4 605,6 697,7 

Trekanten, kust till kust 0,0 78,7 0,0 0,0 

Tusenskönan 60,0 103,4 131,2 151,2 

Tvärskog 0,0 7,0 8,0 9,2 

Tyska bruket 31,3 31,3 35,8 41,2 

Ugglan 0,0 0,0 0,0 2,5 

Vallmon 23,4 23,4 26,7 30,8 

Varvsholmen 92,5 573,2 3 217,3 0,0 

Vasallgatan 0,0 451,7 796,7 918,0 

Vassmolösa övrigt 0,0 0,9 113,2 130,5 

Vesslan/Folkets park 310,0 310,0 354,5 408,4 

Vimpeltorpet 200,0 202,4 231,5 266,7 

Vimpeltorpet, bost.etapp 1 0,0 2,6 0,0 0,0 

Vimpeltorpet, disp.plan. 0,0 510,7 704,2 811,4 

Västra Djurängen 399,9 627,7 1 168,5 1 353,5 

Västra flygplatsområdet 0,0 15,2 341,7 44,1 

Västra Lindsdal 133,9 153,6 175,6 202,4 

Västra Malmen 0,0 0,0 0,0 24,4 

Ängö 0,0 0,2 0,2 0,0 

Ölandshamnen 93,5 93,5 106,9 123,2 

Östra Vimpeltorpet 253,1 1 744,9 3 122,9 2 664,8 

Övrig landsbygd 0,0 0,0 0,0 0,0 

Övrig landsbygd 0,0 -0,6 0,0 0,0 

Utan objekt 152,0 0,0 0,0 0,0 

5 743,8 16 325,9 27 446,4 27 194,6 



Framtidsbedömning 

Kommunen 

En grundläggande förutsättning för att kommunen ska kunna 

infria de finansiella målsättningarna och nå en ekonomi i balans 

är att nämnderna håller sina budgetar och att verksamheterna 

anpassas i takt med de demografiska förändringarna. 

Viktigt framåt blir att klara omfördelningen av resurser mellan 

verksamheterna. Barnen i de yngre åldrarna ökar medan eleverna 

i grundskolan minskar. Det är framför allt i 7-9 som det är 

elevminskningar. Även inom gymnasieskolan minskar antalet 

elever åren framöver. Antalet äldre fortsätter att öka, men det 

ser olika ut i de olika åldersgrupperna. Ökningen sker framför 

allt i åldern 65-79 år. 

Befolkningen 2009 ökade i högre takt än tidigare år. Förutsättningen 

för en fortsatt positiv befolkningsutveckling är flera men 

den viktigaste faktorn är god tillgång på bostäder. Under 2009 

fick ca 106 bostäder bygglov i Kalmar kommun. Ytterligare 

framgångsfaktorer är samarbetet med näringslivet och högskolan 

i tillväxt- och utvecklingsarbetet. 

Nämndernas möjligheter att påverka sina intäkter har i och med 

maxtaxornas införande begränsats. Utebliven kompensation för 

kostnadsökningar kan till viss del ”hämtas hem” genom effektiviseringar, 

men på sikt är det risk för att verksamhetens innehåll 

och kvalitet försämras. Redan beslutad verksamhet måste också 

erhålla ”rätt” anslag innan ny verksamhet startas. 

Kommunens samlade pensionsförpliktelser uppgår till 1 386,9 

mnkr varav 117,8 mnkr redovisas som avsättning i balansräkningen 

och 1 269,1 mnkr som ansvarsförbindelse. Detta betyder 

att ungefär 92 procent ligger utanför balansräkningen. 

Utbetalningarna hänförliga till denna ansvarsförbindelse och 

som belastar resultaträkningen kommer successivt att öka fram 

till ”toppnoteringen” 2020-2023. Räknat i fasta priser kommer 

utbetalningarna att öka med storleksordningen 30 mnkr. 

Att kommunen uppfyller de finansiella målen skapar ett viktigt 

handlingsutrymme dels för oförutsedda händelser och dels för 

de framtida kraven på ökade pensionsutbetalningar, ökat behov 

av vård och omsorg om äldre och andra liknande generationsfrågor. 

Därmed skapas bättre förutsättningar för att trygga den 

långsiktiga välfärden genom utbildning, vård, omsorg och annan 

kommunal service. 

Viktigt framåt är också att investeringsnivån är kontrollerad, 

det vill säga anpassad till resultatnivån, samt att en fullständig 

kostnadsbedömning, på såväl kort som lång sikt, görs vid större 

investeringsprojekt. En utmaning blir att se över den lokalmässiga 

situationen. 

Koncernen 

I Kalmarsunds Gymnasieförbund kommer från och med 2009 

elevkullarna att minska, vilket ställer krav på strategiska bedömningar 

av framförallt personalavveckling och lokalavveckling. 

Detta arbete har redan påbörjats och måste intensifieras under 

närmast kommande år. Förbundet har byggt upp en ekonomisk 

buffert för att möta ökade kostnader i avvecklingsfasen. Samtidigt 

är det viktigt att gasa i organisationen för att bibehålla 

kvalitén och stå starka i konkurrensen med fristående skolor 

och andra utbildningsanordnare. 

Reformeringen av gymnasieskolan omfattar såväl ny skollagsstiftning 

som förändrade kursplaner, ny utbildningsstruktur 

och nytt betygssystem. Vår bedömning är att det kommer att 

ta flera år innan reformen har satt sig på det lokala planet och 

verksamheten helt har anpassat sig till förändringarna. 

Det finns i det kommande året mycket systematisering som 

kommer att genomföras för att effektivisera och förenkla det 

avfallssystem som Kalmarsundsregionens Renhållare nu har satt 

igång. Samtidigt finns det många frågeställningar som ligger 

inbakat i avfallsplaneperioden 2009-2012 som det fortfarande 

ska arbetas med såsom insamling och behandling av matavfall 

till rötning och biogasproduktion, optimering av öppettiderna 

på återvinningscentralerna, effektivisering av det administrativa 

nätverket, samverkan med kranskommuner och optimering av 

service och information. Ett annat stort projekt är utveckling 

av ett givande samarbete med lokala frivilliga aktörer som idag 

arbetar med avfallsminimering genom t.ex. återbruksverksamhet. 

Detta innebär fokus på kommunala och privata aktörer för 

att tillsammans hitta lösningsmodeller för ett förstärkt miljömål 

om minimering av avfallsmängden. En annan viktigt frågeställning 

är avsiktsförklaringen med Cementa AB i Degerhamn om 

ett projekt för att se på möjligheterna för förbränning av sorterat 

hushållsavfall i Degerhamn och detta projekts koppling med 

det pågående samarbetet med Nybro Energi AB. 

Verksamhetsinriktningen för Kalmar Kommunbolag AB är att 

fortsätta arbetet med ett gemensamt verksamhetsledningssystem, 

utveckla arbetet med internkontroll och att fortsätta samordningsprocessen 

i ett koncernperspektiv. 

De närmaste åren är de fokuserade områden Kalmarhems målsättningar, 

hyressättningen och analys av varje fastighet för att 

minska kostnadsnivån. Stora ansträngningar görs för att Kalmarhem 

skall fortsätta att redovisa ett positivt resultat. Bolagets 

övergripande finansiella mål är att minska belåningsgraden. 

Därmed ska dagens alltför stora känslighet för ränte- och finansieringsrisk 

minska. Nu påverkas bolagets kostnader i hög grad 

av finansmarknadens utveckling. I kvarteret Lunden/Gläntan 

planeras renovering av 48 lägenheter och nyproduktion av 20- 

30 tillgängliga lägenheter. Förutsättningarna för kommande 

nyproduktion har påverkats av dagens ränteläge, slopade investeringsbidrag 

och ökade produktionskostnader. Det innebär 

att svårigheterna har ökat med att få investeringarna lönsamma 

inom rimlig tid. Takten på bolagets kommande nyproduktio- 



Framtidsbedömning 

nen kommer således att påverkas av de ekonomiska förutsättningarna. 

För att klara målen med att minimera antalet läckor, minska 

inläckaget av ovidkommande vatten i spillvattennätet och reducera 

antal bräddningar tillför Kalmar Vatten AB extra resurser. 

Resursförstärkningen kommer att bestå i många år, då 

ledningsnätet är omfattande och föråldrat. Planerade investeringar 

beräknas uppgå till 66 mkr. Främst är det i VA-ledningsutbyggnader 

exempelvis överföringsledningar, ledningar 

till nya industrier och bostadsområden. Dubblering av råvattenledningen 

till Skälby vattenverk. Förbättra slamhanteringen 

och optimera processen vid reningsverket. Enskilda avloppsanläggningar 

är ett miljöproblem och bolaget kommer att avsätta 

årligen extra medel för att bygga ut ledningsnätet i ”icke lönsamma” 

områden 

Under 2009 stabiliserades KIFAB i Kalmar AB:s vakansgrad på 

ca 5 procent. Vi bedömer att denna nivå kommer att bestå under 

2010-2011 och att risken för ytterligare vakansökning och 

ev. konkurser inte kan uteslutas då vi ännu inte fått några tydliga 

tecken på att återhämtningen fått effekt på våra betydande 

industrikunder. Ev. förändringar avseende Linnéuniversitetets 

lokalförsörjning får inget genomslag på KIFAB förrän 2015- 

2017 då nuvarande kontrakt skall förlängas alternativ avslutas. 

Den stränga vintern till trots kan i början av 2010 skönjas ett 

något förbättrat marknadsläge inom flera sektorer där Kalmar 

Hamn AB är verksamt. Sammantaget finns det dock fog för en 

försiktig optimism om marknadsutvecklingen under återstoden 

av året. Viktigast av allt för hamnens framtid är dock som påpekats 

så många gånger tidigare att inte hamnfrämmande verksamheter 

tillåts expandera i hamnens omedelbara närhet. 

Kalmar Airport AB:s budget för 2010 är mycket återhållsam 

samtidigt som ett antal investeringar skjutits på framtiden. 

Flygplatsen har prognostiserat 3 procents ökning i flygresandet 

jämfört med 2009. Regionen har tillsammans med flygplatsen 

beslutat om en fortsatt marknadssatsning på Europaflyget via 

Arlanda. En viktig fråga under året är att skapa finansiella förutsättningar 

för de investeringsbehov som finns i bolaget inom 

den kommande femårsperioden. 

Destination Kalmar AB menar att hela regionen har haft en positiv 

utveckling för besöksnäringen trots hård konkurrens. Arbetet 

framöver kommer mer och mer handla om att kraftsamla 

resurser både lokalt och regionalt för att nå resultat. Att förstärka 

vårt kustnära läge och att hitta skäl för att besökaren ska 

välja Kalmar före andra destinationer är ett ständigt arbete. Tack 

vare det utvecklingsarbete som är påbörjat för Kalmar Slott, är 

chansen större för Kalmar att locka fler såväl nationella som 

internationella besökare. En utveckling av Kalmar Gästhamn 

kan förstärka gästhamnen, som ostkustens bästa gästhamn. Att 

bygga en attraktiv stad börjar alltid på hemmaplan, därför är 

det fortsatt viktigt att skapa ökad trivsel för oss som bor här. 

Under första kvartalet 2010 kommer en grundligare statusbesiktning 

att genomföras av Kalmar Familjebads anläggning. En 

förprojektering av byggnationen för gemensam entré kommer 

att ske under våren och byggstart beräknas enligt planerna ske 

i september månad. Planerade investeringar för året är installation 

av nytt brandlarm, webboknings- och bokningssystem 

samt uppfräschning av miljön kring undervisningsbassängen. 

Kalmar Familjebad planerar att stänga en av bassängerna i sommar 

cirka fyra veckor på grund av reparation alternativt utbyte 

av skadad bassängmatta. 

2009 års uthyrningsgrad i Industriparken AB bedöms som relativt 

stabil med hänvisning till nytecknade kontrakt. I den ena 

stora industrihallen finns möjligheter för en större etablering 

och tillsammans med en fortsatt aktiv bearbetning av potentiella 

hyresgäster, kan fastighetens vakansgrad minska och ett 

bättre resultatutveckling uppnås för bolaget. 

För att möta den ökade efterfrågan av fordonsgas måste rågassystemet 

och facklan byggas om. Stora delar ägs av Kalmar Vatten 

AB. Dessutom krävs en ökad uppgraderingskapacitet och mer 

substrat. Avgörande för Kalmar Biogas AB:s resultat de kommande 

åren kommer fram för allt vara; priset för fordonsgasen, 

avsättning för all producerad rågas, kostnaden för biogödsel, 

tillgången till bra substrat och dess betalningsförmåga, samt en 

stabil drift av biogasanläggningen. 

Kalmar Science Park AB:s samarbete med inkubatorerna i Växjö 

och Oskarshamn kommer att fördjupas och även att ha kopplingar 

till Linnéuniversitetets strategier för samverkan. Bolaget 

har beviljats medel från Regionförbundet under 2010 för att 

arbeta fram strategier och planer för samarbetet beskrivet ovan 

och driver också således frågan. Idén med att starta ett huvudprojekt 

för Green Living kommer att lyftas igen under 2010 

med förhoppning om ett bättre medfinansieringsläge. Från januari 

2010 går vi ut till företagen i vårt nätverk och erbjuder 

dem ett medlemskap i Member Network. Genom att företagen 

aktivt ”går med” och betalar en mindre medlemsavgift hoppas 

vi på större engagemang från företagen. Projektet TTC, Technology 

Transfer Center, som ägs av Regionförbundet i Kalmar 

Län, kommer att avslutas under 2010. Där förs idag diskussioner 

om att Kalmar Science Park AB skulle bli ansvarig för den 

eventuellt fortsatta löpande verksamheten. Under 2010 kommer 

ett nyhetsbrev att skickas var sjätte månad till inkubatorföretagen 

samt övriga företag inom våra nätverk. 

Avgörande för utvecklingen i Kalmar Energi Holding AB de 

närmaste åren blir förutom driften av kraftvärmeanläggningen 

på Moskogen, prisutvecklingen på el och biobränsle. Med höga 

elpriser och god tillgänglighet på anläggningen har vi fått en bra 

start på detta år. Med energieffektivisering skapas plats för nya 

användningsområden för fjärrvärmen. Vi ska vara en naturlig 

part när det gäller energifrågor både när det gäller spara och val 

av energislag. Utmaningarna framåt handlar om att trygga volymer 

och hitta vägar att kombinera vårt storskaliga värmesystem 

med de småskaliga alternativen. 



Väsentliga personalförhållanden 

Personalsammansättning 

Vid årets slut hade Kalmar kommun 4 817 anställda med tillsvidareanställning 

vilket motsvarar 4 373 årsarbetare. Utöver dessa 

fanns ett antal vikarier anställda för kortare eller längre tid. Antalet 

tillsvidareanställda hade jämfört med samma tidpunkt år 

2008 ökat med 18 personer. Antalet årsarbetare (omräknade 

heltider) ökade med 0,5 procent. De största förändringarna 

skedde på omsorgsförvaltningen som ökade med 35 personer 

och barn- och ungdomsförvaltningen som minskade med 25 

personer. 

Tillsvidareanställda den 31 dec. 

Personer och årsarbetare* 

2008 2009 Förändring 

Förvaltningar Pers. Årsarb. Pers. Årsarb. Pers. Årsarb. 

Barn- och ungdomsförv. 1 485 1 406 1 460 1 386 -25 -19,5 

Brandkåren**) 52 52 54 53 +2 +1,8 

Fastighets- och inköpskont. 178 166 178 166 0 +0,6 

Gatu- och parkförvaltningen 77 74 76 73 -1 -0,3 

Kommunledningskontoret 124 122 131 130 +7 +8,1 

Kultur- och fritidsförvaltn. 140 129 139 130 -1 +1,0 

Omsorgsförvaltningen 2 100 1 816 2 135 1 844 +35 +28,5 

Samhällsbyggnadskontoret 72 69 69 67 -3 -1,8 

Socialförvaltningen 178 174 181 178 +3 +3,8 

Södermöre kommundelsförv. 393 345 395 345 +2 +0,8 

Totalt ***) 4 799 4 350 4 817 4 373 +18 +23,0 

*)Årsarbetare (omräknade heltider) = anställningar x sysselsättningsgrader x (anställningsdagar/365). 

**) Exkl. deltidsbrandmän. 

***) Förvaltningarna ska inte summeras då vissa personer har anställningar på fler 

förvaltningar. 

Insatsen av timavlönad personal uppgick under året till 558 759 

timmar under 2009 vilket är en ökning med 729 timmar jämfört 

med 2008. Antalet timmar motsvarade ca 329 årsarbetare 

om vi mäter en årsarbetare som 1 700 timmar/år. Måttet 1 

700 timmar/år utgår från 44 arbetsveckor med genomsnittlig 

arbetstid på 38,5 tim/vecka. Ca 46 procent av timmarna görs 

under perioden juni-augusti. 

Andel heltider 

Genomsnittlig 

Kvinnor Män Totalt syssgrad 

i % 

Barn- och ungdomsförvaltningen 82 % 90 % 83 % 94,9 

Brandkåren*) ** 100 % 96 % 98,7 

Fastighets- och inköpskontoret 52 % 96 % 70 % 93,5 

Gatu- och parkförvaltningen 100 % 92 % 93 % 96,4 

Kommunledningskontoret 94 % 98 % 96 % 98,9 

Kultur- och fritidsförvaltningen 72 % 89 % 80 % 93,2 

Omsorgsförvaltningen 36 % 49 % 38 % 86,3 

Samhällsbyggnadskontoret 88 % 100 % 94 % 97,6 

Socialförvaltningen 92 % 98 % 94 % 98,3 

Södermöre kommundelsförvaltning 48 % 86 % 52 % 87,4 

Totalt 56 % 80 % 61 % 90,7 

*) Exkl. deltidsbrandmän 

**) Underrepresenterat kön redovisas endast om det finns 5 eller fler på förvaltningen 

De tillsvidareanställdas genomsnittliga sysselsättningsgrad är 

90,7 procent. Kvinnornas sysselsättningsgrad är 89,5 procent 

och männens 95,5 procent . 62 procent av Kalmar kommuns 

tillsvidaretjänster är heltidstjänster. Männen arbetar i en klart 

större utsträckning heltid (80 procent ) jämfört med vad kvinnorna 

gör (56 procent ). Sysselsättningsgrader och heltidsanställningar 

varierar stort även mellan personalgrupperna. Personal 

inom vård omsorg, kök och städ har lägst andel heltider och 

därmed även lägst genomsnittliga sysselsättningsgrader. 

Åtta av tio av Kalmar kommuns tillsvidareanställda är kvinnor. 

De mest kvinnodominerande förvaltningarna är omsorgsförvaltningen, 

Södermöre kommundelförvaltning och barn- och ungdomsförvaltningen. 

Det omvända förhållandet råder på brandkåren 

och gatu- och parkförvaltningen. Jämn könsfördelning 

hade fastighets- och inköpskontoret, kommunledningskontoret, 

kultur- och fritidsförvaltningen och samhällsbyggnadskontoret. 

47,0 

Medelålder Tv-anställda 

46,5 

Medelålder 

46,0 

45,5 

45,0 

44,5 

44,0 

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Kvinnor 45,4 45,1 45,4 45,6 45,9 46,3 46,0 46,0 46,1 45,9 45,9 

Män 45,6 45,3 45,4 45,8 46,1 46,6 46,3 46,2 46,2 46,0 46,3 




De tillsvidareanställdas medelålder är 46,0 år. Männens medelålder 

är 46,3 och kvinnornas 45,9. Kommunens anställda finns 

framförallt i åldersgrupperna 40-49 år och 50-59 år vilket gör 

att stora pensionsavgångar väntar de kommande åren. Även 

gruppen anställda som är över 60 år är relativt stor. Nedan 

visas ett diagram med dessa gruppers åldersfördelning och där 

framgår att grupper med stora förväntade pensionsavgångar de 

närmaste åren i förhållande till antalet anställda är framförallt 

handläggare och chefer. Medelåldern varierar på förvaltningarna: 

Högst medelålder har gatu- och parkförvaltningen(49,9) 

och lägst har brandkåren (43,1). 

Medelålder - Tillsvidareanställda 

Personalomsättning (externa avgångar exkl. pension) 

Förvaltningar 2007 2008 2009 Snitt 

1999-2009 

Barn- och ungdomsförvaltningen 2,0 % 2,0 % 1,4 % 1,9 % 

Brandkåren 2,0 % 3,8 % 1,9 % 1,7 % 

Fastighets- och inköpskontoret 1,7 % 2,3 % 0,0 % 1,1 % 

Gatu- och parkförvaltningen 1,3 % 3,9 % 0,0 % 1,3 % 

Kommunledningskontoret 2,5 % 5,5 % 2,3 % 2,1 % 

Kultur- och fritidsförvaltningen 1,4 % 0,0 % 0,0 % 1,4 % 

Omsorgsförvaltningen 2,5 % 2,5 % 1,8 % 1,7 % 

Samhällsbyggnadskontoret 6,8 % 2,8 % 4,4 % 3,1 % 

Socialförvaltningen 2,5 % 2,3 % 3,9 % 3,4 % 

Södermöre kommundelsförvaltning 2,3 % 2,3 % 1,5 % 1,5 % 

Totalt 2,3 % 2,4 % 1,6 % 1,9 % 

Personalgrupper Totalt Kvinnor Män 

Ledningsarbete 50,0 49,4 51,1 

Handläggar - och administratörsarbete 50,7 50,2 52,5 

Vård- och omsorgsarbete m.m. 44,4 44,7 42,6 

Rehab och förebyggande arbete 43,0 42,1 48,8 

Socialt och kurativt arbete 45,3 44,4 48,0 

Skol- och barnomsorgsarbete 46,2 46,2 46,5 

Kultur-, turism- och fritidsarbete 47,2 48,5 44,9 

Teknikarbete 45,8 43,5 46,7 

Hantverkare m.m. 50,0 51,5 50,0 

Räddningstjänstarbete 40,9 * 40,9 

Köks- och måltidsarbete 49,2 49,9 41,9 

Städ, tvätt och renhållningsarbete 48,3 48,7 45,1 

Totalt 46,0 45,9 46,3 

Nedanstående tabell ger en bild av vilket födelseland kommunens 

anställda har. Sveriges Kommuner och Landsting kan 

tillsammans med SCB följa statistik för att se vilket födelseland 

personalen har. Med utländsk bakgrund räknas de som är 

födda i ett annat land eller de som är födda i Sverige med två 

utrikes födda föräldrar. Av Kalmar kommuns anställda hade 

6,4 procent utländsk bakgrund den 31 december 2008 vilket 

är en ökning jämfört med samma tidpunkt året innan med 0,8 

procentenheter. Målet är att kommens anställda ska spegla det 

omgivande samhället vilket innebär att antalet anställda med 

utländsk bakgrund de närmaste åren måste öka betydligt. 

*) Underrepresenterat kön redovisas endast om det finns 5 eller fler inom personalgruppen. 

Under 2009 slutade 79 tillsvidareanställda på egen begäran vilket 

var 34 färre än 2008. Detta ger en personalomsättning på 

1,6 procent under året vilket är en mycket låg nivå. Personalomsättningen 

räknas som antalet tillsvidareanställda som slutat 

sin anställning på egen begäran (exklusive pensioneringar) och 

med extern avgångsväg satt i relation till antalet snittanställda 

för perioden. Störst personalomsättning under 2009 var på 

samhällsbyggnadskontoret (4,4 procent ). 

Tv-anställda i % fördelade på födelseland – Kalmar kommun 

Födelseland 1995 2000 2006 2007 2008 

Sverige 96,8 96,6 94,7 94,4 93,6 

Övriga Norden 1,4 1,3 1,3 1,2 1,3 

EU exkl. Norden*) 0,4 0,4 0,4 1,2 1,4 

Övr. världen 1,4 1,7 3,6 3,2 3,7 

*) EU exkl. Norden omfattar det s.k. EU25 from 2004, EU27 from 2007 




Personalpolitik 

Kompetensutveckling 

Kommunledningskontoret erbjuder strategiska och förvaltningsövergripande 

utbildningar bland annat inom områden 

som arbetsmiljö, ledarskap, datakunskap, juridik och arbetsrätt. 

Utöver detta så genomför förvaltningarna egna utbildningar på 

organisations-, enhets- eller individnivå. Kommunen har sedan 

flera år ett väl fungerande ledarutvecklingsprogram, en del av 

programmet genomförs i samarbete med Regionförbundet. 

Flertalet av de utbildare vi använder är kommunens egna anställda 

som utbildar sina kollegor. Detta är mycket uppskattat 

av både utbildare och kursdeltagare och leder till utveckling för 

utbildaren och en utbildning som har direkt koppling till praktisk 

verklighet som speglar kommunens olika verksamheter. 

Våra internutbildningar får vid utvärderingarna ett gott betyg 

av deltagarna. Under 2009 har det varit satsningar på utbildning 

i jämställdhetsfrågor och praktiskt rehabiliteringsarbete. 

Sjukfrånvaro och rehabilitering 

Kommunens arbete med att förbättra arbetsmiljö, stärka arbetshälsan 

och minska sjukfrånvaron har fortsatt vilket också visar 

sig i fortsatt sänkt sjukfrånvaro. Det finns ett offensivt mål i 

budgeten om att kommunens sjukfrånvaro år 2014 ska uppgå 

till högst 5 procent . Sjukfrånvaron 2009 summerades till 5,5 

procent vilket innebär att vi har en bit kvar till målet. Kommunhälsan 

har arbetat offensivt med att genomföra trepartsmöten 

med anställd och arbetsgivare tidigt i rehabiliteringsprocessen. 

Sjukfrånvarostatistik 

Sjukfrånvaro kan redovisas på olika sätt. Det alternativ som förordas 

är : total sjukfrånvaro under året i relation till de anställdas 

sammanlagda ordinarie arbetstid angiven i procent. Med 

frånvaro på grund av sjukdom avses frånvaro under den tid den 

anställda har rätt till sjuklön från arbetsgivaren eller sjukpenning 

enligt lagen om allmän försäkring. Redovisningen omfattar 

samtliga arbetstagare som under året haft en eller flera anställningar 

oavsett anställningsform. 

% 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

5,2 

6,6 

7,6 

Sjukfrånvaro i % av arbetad tid 

8,6 8,5 

8,2 7,9 7,9 

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetad tid 

Fastighets- och inköpskontoret och omsorgsförvaltningen är 

de två förvaltningar där sjukfrånvaron varit högst under senare 

år. Sjukfrånvaron sjönk mest under året på gatu- och parkförvaltningen 

(-24,1 procent) och omsorgsförvaltningen (-19,8 

procent). Sjukfrånvaron som andel av ordinarie arbetad tid 

uppgick under året till 5,5 procent vilket är 1,1 procentenheter 

lägre jämfört med 2008. Den stigande sjukfrånvaron bröts 

under 2003 för att därefter ha planat ut och har nu fortsatt att 

minska sedan förra året. 

Kvinnorna har en högre sjukfrånvaro än männen och under året 

var kvinnorna sjuka 6,2 procent av arbetstiden medan motsvarande 

siffra för männen var 3,5 procent . Både kvinnornas och 

männens sjukfrånvaro minskade under året. 

% 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

5,7 

3,5 

7,2 

4,3 

8,4 

4,9 

Sjukfrånvaro i % av arbetad tid 

9,4 9,4 

5,7 

5,5 

9,1 

5,5 

8,8 8,8 

4,8 4,8 

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

7,2 

8,1 

4,4 

6,6 

7,3 

4,1 

5,5 

6,2 

3,5 

Kvinnor 

Män 

Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetad tid 

Förvaltningar 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Förändring Förändring 

i % i % 

2009-2008 2009-2004 

Barn- och ungdomsförvaltningen 7,8 7,3 7,4 6,2 6,0 5,2 -14,0 -33,3 

Brandkåren 7,3 3,4 3,0 3,0 1,9 2,1 + 8,6 -71,2 

Fastighets- och inköpskontoret 11,5 11,3 11,4 8,3 8,1 7,1 -12,8 -38,3 

Gatu- och parkkontoret 6,3 5,8 3,6 6,3 6,8 5,2 -24,1 -17,2 

Kommunledningskontoret 5,5 4,4 3,8 2,8 2,7 2,4 -12,2 -56,7 

Kultur- och fritidsförvaltningen 4,2 3,7 3,4 4,4 3,8 3,1 -19,0 -26,0 

Omsorgsförvaltningen 9,6 9,7 9,3 8,9 8,0 6,4 -19,8 -33,1 

Samhällsbyggnadskontoret 5,0 6,0 6,1 6,0 4,8 4,5 -7,1 -10,0 

Socialförvaltningen 3,8 4,0 5,0 3,2 3,7 3,5 -4,4 -8,4 

Södermöre kommundelsförvaltning 7,1 6,4 7,3 7,2 5,4 5,0 -7,2 -29,5 

Totalt 8,2 7,9 7,9 7,2 6,6 5,5 -16,1 -32,8 




Sjukfrånvaro > 59 dagar i % av total sjukfrånvaro 

Åldersintervall Totalt Kvinnor Män 

18-29 år 8,5 9,2 4,6 

30-49 år 43,1 45,9 25,6 

≥ 50 år 54,0 56,1 43,2 

Totalt 45,9 48,1 33,5 

Frisknärvaro 

En del i att mäta hälsotillståndet hos kommunens anställda är 

att undersöka hur många som är helt friska under ett år som 

med m.a.o. har noll sjukdagar. Som motvikt till att redovisa 

hur mycket vi är sjuka bör man även lyfta fram det faktum att 

vi också är väldigt friska. Många är inte sjuka alls under ett år 

och under 2009 hade 41,7 procent av de tillsvidareanställda 

noll sjukdagar. Andelen kvinnor med noll sjukdagar var 39,2 

procent och motsvarande siffra för männen var 51,0 procent . 

Definitionen av långtidssjukfrånvaro kan variera men här är 

definitionen all sammanhängande sjukfrånvaro över 59 dagar. 

Den 1 januari 2009 var 189 personer sjukskrivna med en sjukskrivningsperiod 

över 59 dagar vilket är 52 färre än för ett år 

sedan. Av de 189 hade 63 en tidsbegränsad sjukersättning och 

det är 21 färre än för ett år sedan. 

De längre sjukskrivningsperioderna spelar en större roll för de 

totala sjuktalen för kvinnorna än för männen. 

Antal sjukskrivna > 59 dagar 

2009-01-01 2010-01-01 

Förvaltningar*) Totalt därav Totalt därav 

sjuk- 

sjukersättning 

ersättning 

Barn- och ungdomsförvaltningen 78 25 66 17 

Brandkåren 0 0 * * 

Fastighets- och inköpskontoret 12 5 * * 

Gatu- och parkförvaltningen 2 0 * * 

Kommunledningskontoret 4 0 1 0 

Kultur- och fritidsförvaltningen 4 1 4 1 

Omsorgsförvaltningen 121 47 53 21 

Samhällsbyggnadskontoret 3 2 3 2 

Socialförvaltningen 5 1 37 14 

Serviceförvaltningen * * 11 5 

Södermöre kommundelsförvaltning 12 3 14 3 

Totalt 241 84 189 63 

*) Ny organisationsstruktur from 2010. 

Frisknärvaro i % 

(0 sjukdagar jan – dec 2009). Tv-anställda 

Förvaltningar Totalt Kvinnor Män 

Barn- och ungdomsförvaltningen 37,4 34,8 48,1 

Brandkåren*) 74,5 ** 76,0 

Fastighets- och inköpskontoret 34,7 27,0 46,7 

Gatu- och parkförvaltningen 45,6 37,5 47,3 

Kommunledningskontoret 54,0 52,1 56,1 

Kultur- och fritidsförvaltningen 55,3 47,4 65,1 

Omsorgsförvaltningen 42,9 41,9 49,4 

Samhällsbyggnadskontoret 47,3 45,9 42,4 

Socialförvaltningen 53,1 50,6 60,0 

Södermöre kommundelsförvaltning 37,5 38,0 34,6 

Totalt 41,7 39,2 51,0 

*) Exkl. deltidsbrandmän 

**) Redovisas om fler än fem personer 

Övriga personalhändelser av vikt 

• Under 2009 har kommunen arbetat fram och antagit en 

tobakspolicy som innebär rökfri arbetstid. 

• Under året har anställda haft möjlighet att genom ett individuellt 

avtal växla semesterdagstillägg mot ledig tid. Ca 550 

anställda uppskattade och utnyttjade den möjligheten. 

• 94 personer har slutat sin anställning med ordinarie ålderspension 

inkluderat 42 personer som slutat med särskild 

avtalspension inom omställningsavtalet. 

• Kalmar kommuns webbaserade rekrytering och ansökningsförfarande 

fungerar väl och färre personer skickar en 

”pappersansökan” till våra lediga tjänster, vilket har lett till 

en enklare administration. 

• Under slutet av 2009 genomfördes vaccinering av all personal 

mot influensan A H1N1, den så kallade svininfluensan. 

Ca 75 procent av kommunens personal valde att vaccinera 

sig. Kommunhälsan var ansvariga för vaccineringen. 





Verksamhetsberättelser från kommunens nämnder 

Kommunens organisation 

Kommunfullmäktige 

61 ledamöter och 32 ersättare 

Kommunens revisorer 9 

Kommunstyrelsen 15 (9) 

Facknämnder 

Kommunägda företag 

Kommunledningskontor 

Samhällsbyggnadsnämnd 11 (7) 

Fastighets- och inköpskontor 

Samhällsbyggnadskontor 

Brandkår 

Gatu- och parknämnd 9 (7) 

Kultur- och fritidsnämnd 11 (7) 

Barn- och ungdomsnämnd 11 (7) 

Omsorgsnämnd 11 (7) 

Socialnämnd 11 (7) 

Södermöre kommundelsnämnd 11 (7) 

Överförmyndarnämnd 5 (2) 



Kommunstyrelsen – Kommunledningskontoret 

Kommunledningskontorets verksamhetsidé eller huvuduppgift 

är att: 

• på bästa sätt ge stöd och service till kommunens politiska 

organisation, bolag, förvaltningar och allmänhet. 

• samordna kommunens verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning. 

• särskilt stödja kommunledningens strävan att göra Kalmar 

till en framtidskommun. 

Viktiga händelser och ändrade förutsättningar 

Effekterna av finanskrisen och lågkonjunkturen har drabbat 

även kommunen. Inom ramen för arbetet med budget i balans 

och för att förbättra resultatet höjdes skatten med 40 öre 

från och med 2009. Det lades även ytterligare 1 procent besparing 

på förvaltningarnas verksamheter från och med halvårsskiftet 

2009. 

62 388 personer är folkbokförda i Kalmar kommun den 31 december 

2009. Det är en ökning från föregående år med 695 

personer, vilket är den största befolkningsökningen ett enskilt 

år sedan 1970. 

Mark- och planeringsenhetens resurser i den fysiska planeringen 

har förstärkts. En ny process har införts under året för att ge 

en bättre samordning av den fysiska planeringen och därigenom 

stimulera bostadsbyggandet. Enligt preliminära uppgifter har 

131 bostäder påbörjats under året; varav 77 nya småhus, 44 nya 

lägenheter samt 10 st genom om/tillbyggnad. 

Året som gick präglades av en stor osäkerhet kring arbetsmarknaden. 

Arbetslösheten i Kalmar kommun gick från 3,9 procent i månadsskiftet 

september-oktober 2008 till 6,2 procent samma period 2009. 

Motsvarande siffror för riket då var 3,8 procent och 6,5 procent. 

Relativt sett klarade sig Kalmar under 2009 bättre än både riket 

och jämförelsekommunerna när det gäller arbetslösheten. 

Kalmar har befäst sin position som regional handelsstad. Bland 

satsningarna kan nämnas det nya modehuset i Hansa City-området. 

Ytterligare etableringar kan förväntas framöver. 

Det har varit hög aktivitet i det lokala näringslivet under året 

trots lågkonjunkturen. Under 2009 till och med tredje kvartalet 

startade 286 nya företag, samtidigt som 138 företag upphörde. 

Under hösten 2009 genomfördes en medborgarundersökning 

som sammanställts till tre index: Nöjd-Region-Index, Nöjd- 

Medborgar-Index och Nöjd-Inflytande-Index. De visar att invånarna 

överlag är nöjda med Kalmar som kommun att leva i 

och med de tjänster som kommunen tillhandahåller. 

Högskolan i Kalmar och Växjö universitet har tillsammans under 

2009 arbetat med bildandet av Linnéuniversitetet. Kalmar 

kommun ingår tillsammans med Regionförbundet och landstinget 

i en referensgrupp som följt/följer projektet tillsammans 

med fyra arbetsgrupper inom olika områden. Frågan om universitetets 

framtida lokalisering i staden utreds. 

Inom regionen samverkar man kring behovet av framtida infrastruktursatsningar 

i sydöstra Sverige. I linje med kommunens 

mål om högst 45 minuters restid mellan Kalmar och Växjö 

har nu Banverket beslutat om utbyggnad av fler mötesspår på 

sträckan mellan orterna. 

Inom kollektivtrafiken har utredningar genomförts i syfte att 

sänka kostnaderna. Det har medfört förändringar i linjenät och 

tidtabeller. Ett första steg av enhetstaxa har införts och intresset 

för den har varit stort. Skolskjutstrafiken har linjelagts i det 

ordinarie nätet. 



att stå som ägare till arenan. Planerad invigning är våren 2011. 

Det kinesiska företaget Fanerduns investeringar och intressen 

i Kalmar håller på att avvecklas. Utställningshallen i Snurrom 

har sålts på exekutiv auktion. Lokalerna man hyrt av Industriparken 

är tömda och ett antal av Fanerduns svenska bolag har 

begärts i konkurs. 

På miljöområdet har Klimatlöfteskampanjen som drivs inom 

Resultaträkning 

mnkr 2005 2006 2007 2008 2009 

Intäkter 96,0 138,2 159,5 151,0 179,3 

Kostnader -241,9 -279,1 -326,4 -326,3 -357,6 

varav personalkostnader -95,2 -121,4 -121,8 -118,3 -127,1 

varav avskrivningar -1,0 -0,8 -0,6 -3,1 -2,7 

Verksamhetsområden 2005 2006 2007 2008 2009 

Politisk verksamhet 8 9 9 9 10 

Administration och stöd 60 67 73 67 72 

Bidrag, aktier och andelar 26 22 36 41 33 

Kollektivtrafik 32 45 55 65 85 

Arbetsmarknadsåtgärder 22 25 34 31 29 

Totalt 148 167 207 213 229 

Nettokostnad -145,9 -140,9 -166,9 -175,3 -178,3 

Kommunbidrag 149,5 142,4 175,9 119,3 184,9 

Årets resultat 3,6 1,5 9,0 -56,0 6,6 

Nettoinvesteringar 5,9 59,4 -160,8 -75,3 45,7 

Resultatutjämningsfond 11,8 10,8 11,7 23,3 22,8 



Kommunstyrelsen – Kommunledningskontoret 

ramen för Energimyndighetens satsning Uthållig kommun 

startat. Utvecklingsenheten leder det internationella samverkansprojektet 

om LED-belysning där offentliga sektorn och 

forskare från flera Östersjöländer deltar. Den nya Kalmarsundskommissionen 

arbetar med åtgärder för att förbättra vattenmiljön 

i Östersjön. 

Kalmar bedriver ett flertal internationella arbeten och engagerat 

sig i EU-, SIDA- och andra projekt. 

Resultatredovisning och analys 

Kommunledningskontoret, inklusive exploateringsverksamheten, 

redovisar ett överskott på 6,6 mnkr jämfört med budget 

för 2009. Ingen enhet på kommunledningskontoret redovisar 

en negativ avvikelse mot budget. Dock finns en antal avvikelser, 

varav de mest betydande är följande: 

• Kommunens erbjudande till tomträttsinnehavare om att friköpa 

sina tomträtter har varit mycket framgångsrikt. Friköpen har 

under året genererat en nettovinst på 25,1 mnkr. 

(Försäljningsintäkt minus bokfört värde för marken.) Från 2010 

och framåt kommer friköpen att minska de årliga intäkterna från 

tomträttsavgälderna. Eftersom avgälderna för kvarvarande avtal 

regleras då avtalen skrivs om mildras dock den effekten. 

• Kostnaden för kollektivtrafiken har genererat en negativ avvikelse 

mot budget på 10,6 mnkr. Den slutliga siffran är preliminär 

i väntan på slutavräkningen på aktieägartillskottet till KLT. 

Det finns flera orsaker till denna avvikelse. Dels har budgetramen 

minskat till följd av besparingar i budget i balanspaketet 

och genom en riktad neddragning på 3 mnkr i 2009 års budget. 

Dels har kostnaderna stigit på grund av övergång till biogasdrift, 

enhetstaxa, en tredje närtrafiklinje och vissa trafikökningar. 

Under året har kontoret arbetat med att ta fram åtgärder för att 

minska den totala kostnaden för kollektivtrafiken. 

• Exploateringsverksamhetens resultat medförde en negativ avvikelse 

på -14,8 mnkr. Nettot från exploateringsverksamheten 

budgeterades till 39,9 mnkr och utfallet blev 25,1 mnkr, 

en skillnad på 14,8 mnkr. Den enskilt största avvikelsen är 

senareläggningen av gång- och cykelbron över E22 vid Hansa 

City, som hade en budgeterad intäkt på 13,6 mnkr. Den 

intäkten justerades dock under året och återfinns i budgeten 

för 2010 och 2011. 

Av 2009 års investeringsbudget på 113 mnkr har inte 67,3 mnkr 

förbrukats. Av de oförbrukade anslagen uppgår investeringar 

i hamnverksamheten till 6,2 mnkr och åtgärder för kust till 

kust-banan till 33,8 mnkr. Dessa anslag rullar vidare till 2010. 

Inom exploateringsverksamheten har investeringsutgiften 

för gång- och cykelbron över E22 på 14 mnkr senarelagts till 

2010 och 2011. Större markförvärv har under året genomförts 

i Läckeby för 2,7 mnkr samt i Trekanten för kust till kustbanan, 

0,8 mnkr. Bland bostadsområdena återstår 13,7 mnkr 

av investeringsanslaget. Bland budgetavvikelserna märks främst 

Fjölebro 5 mnkr, östra Vimpeltorpet 4 mnkr och Solvägen 2 mnkr. 

Orsaken är förseningar och justeringar av tidsramarna i projekten. 

Jämförelser 

Tabellen på föregående sida jämför utfallet för kommunledningskontorets 

huvudsakliga verksamhetsområden under perioden 

2007-2009, exklusive exploateringsverksamheten. Det kan 

konstateras att kontorets ”kärnverksamhet”, central administration 

och stöd till kommunledning, förvaltningar och bolag, står 

för en relativt konstant andel av verksamheten. Ökningen av 

den totala volymen utgörs främst kostnaden för kollektivtrafiken. 

Ansvaret för skolskjutsarna har överförts från barn- och 

ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd vilket 

tillfört 10,6 mnkr mellan 2008 och 2009. 

Framtiden 

Kommunledningskontorets verksamhet måste ständigt anpassas 

till förändringar i omvärlden så att vi får fortsatt nöjda kunder. 

Visionen om en socialt, ekologiskt, ekonomiskt hållbar och växande 

kommun är styrande för vårt arbete. Följande uppgifter är 

centrala i kontorets verksamhet de kommande åren: 

Arbetslösheten har ökat i kommunen på grund av lågkonjunkturen. 

Med ökade resurser till arbetsmarknadsenheten kan den 

öppna arbetslösheten minskas. Genom aktivt samarbete med 

näringslivet och andra aktörer skapas förutsättningar att även i 

fortsättningen nå målet 500 nya arbetstillfällen varje år. 

För att nå målet om 500 nya bostäder varje år har kommunen beslutat 

att antalet färdigställda detaljplaner ska öka från 20 till 40 per 

år. Det ökar mark- och planeringsenhetens behov av resurser. 

Arbetet med ”Budget i balans” har varit mycket framgångsrikt. 

Det koncerntänkande och den ekonomiska medvetenhet som 

har byggts upp måste bibehållas de kommande åren. 

Det nya Linnéuniversitetet kommer att få stor betydelse för 

Kalmars utveckling. Genom utvecklat samarbete universitet – 

kommun – näringsliv kan vi få fler studenter, mer forskning 

och injektioner i vårt näringsliv. Infrastrukturen måste förbättras 

för att Kalmar ska få en utvidgad arbetsmarknadsregion och 

för att Linnéuniversitetets behov av integrering ska tillgodoses. 

Jämställdheten är viktig för utformningen av kommunens 

tjänster i alla verksamheter. Därför prioriterar vi jämställdhetsprojektet 

där kontoret har en ledande roll. Folkhälsoarbetet behöver 

en bättre struktur och organisation. Kvalitets- och miljöcertifieringen 

av hela kommunen ska fullföljas. 

Klimat- och kustmiljöarbetet har långsiktigt stor inverkan på Kalmars 

framtid. Vi måste tillvarata uppnådda framgångar och gå vidare. 



Kommunstyrelsen – Fastighets- och inköpskontoret 

Verksamhetsbeskrivning 

Fastighetsförvaltningen, städ-, transport- och verkstadsservicen 

skall vara ekonomiskt självbärande enligt kommunens riktlinjer. 

Verksamheterna på inköpsavdelningen/säkerhet och försäkring 

och centralförrådet får kommunbidrag. Dessutom delfinansieras 

inköpsavdelningens verksamhet med ersättningar från externa 

kommuner för upphandlingssamarbetet. 

Enligt vår kvalitetspolicy ska vi: 

tillhandahålla ändamålsenliga lokaler, varor, fordon, fastighetsservice, 

upphandlings-, transport-, verkstads-, och städtjänster 

till rätt kvalitet och konkurrenskraftiga priser enligt kundens 

önskemål. 

Enligt vår miljöpolicy ska vi: 

med allas insats målmedvetet arbeta förebyggande och långsiktigt 

för att skapa en livsmiljö byggd på miljö- och resurshushållning. 


Under juni månad genomfördes en extern revision av både 

kvalitets- och miljöledningssystemet. Utfallet av revisionen 

blev mycket bra med endast fem mindre avvikelser och tre noteringar. 

Att notera från revisionsrapporten: ”Revisionsledarens 

bedömning utifrån den senaste 3 års perioden är att företagets prestanda 

har höjts. 

På kvalitetssidan kan nämnas följande: 

- Optimering av processen reparation och underhåll av fordon. 

- centralförrådet har startat en webbutik, vilket leder till en effektivisering. 

För närvarande sker ca 25 % av beställningarna 

via webbutiken. 

- täthetsprovning genomförs på fastigheter 

Inom miljö kan nämnas: 

- av totalt 280 000 m2 lokalyta (exkl sporthallarna) har enbart 

ca 1 000 m2 uppvärmning med olja, vilket innebär att resten 

av lokalytorna värms med hjälp av förnybar energikälla. 

- ekologisk upphandling, f n ca 25 % ekologiska livsmedel i 

kostverksamheten. 

- koldioxidutsläppen har minskat genom att antalet etanolbilar 

ökat. F n drivs ca 36 % av bilarna på etanol. 

- ramavtal för vitvaror, som inte ingår i byggnader, i syfte att 

minska energiförbrukningen. 

- sponsring av Miljöpärmen som är skolbarnens miljöutbildning i 

Kalmar kommun. 

- energibesiktning två år efter nybyggnation.” 

Fjärrvärmepriset är enligt överenskommelse med leverantören 

satt till ett takpris för 2009 med 5 procent ökning och för 2010- 

2013 med 3 procent vart år. Takpriset innebär att om prisutvecklingen 

skulle bli lägre gäller den lägre nivån. Under 2009 

gjordes en ny upphandling av elavtalet för kommunen och de 

delägda bolagen vilket överklagades varför ny upphandling genomförs 

under 2010. Nuvarande leverantörs, Öresundskraft, 

avtal löper ut december 2010. 


Målet för sjukfrånvaron var en sänkning till 7,9 procent av arbetad 

tid och resultatet blev 7,2 procent. Det var en förbättring 

jämfört med 2008 då sjukfrånvaron var strax över åtta procent. 

EU:s direktiv på energideklaration av fastigheter har påbörjats 

2007. Energieffektivisering och driftoptimering gällande energiförbrukningen 

i fastighetsbeståendet är en prioriterad uppgift. 

Kravet på energideklarationer för byggnader över 1 000 m2 

innebär att cirka 80 byggnader ska deklareras under 2008 och 

början av 2009. Målet har inte uppfyllts under 2009 och ca en 

tredjedel kvarstår att deklarera. Så fort den för närvarande vakanta 

tjänst som handlägger dessa ärenden blir återtillsatt under 

2010 kommer det fortsatta arbetet ge nya förslag till energieffektiviseringar. 

Anslag till åtgärder finns budgeterat med 5 mnkr 

per år i investeringsbudgeten. 

Inköpsavdelningen har startat ett samarbete med Kalmarhem 

AB avseende upphandlingar inom bygg, måleri, låssystem mm 

för att få mer fördelaktiga priser. Samarbetet pågår. 



Intäkter 378,6 393,9 421,4 447,4 452,1 

Kostnader -375,0 -390,2 -411,6 -434,6 -438,2 



Nettokostnad 3,6 3,7 9,8 12,8 13,9 

Kommunbidrag -3,3 -3,1 -3,1 -3,1 -3,5 

Internhyror, hyra kr/m2 2005 2006 2007 2008 2009 

Skollokaler* 499 509 538 587 657 

Förskolor* 629 688 792 891 921 

Gymnasielokaler 844 705 740 745 751 

Omsorgslokaler* 585 589 622 689 748 

Förvaltningslokaler** 502 505 538 549 579 

Fritidslokaler 364 392 425 452 473 

Arbetslokaler** 467 430 433 507 796 

* Värme och vatten ingår i hyran 

** ca 70% av avtalen med värme 

Årets resultat 0,3 0,6 6,7 9,7 10,4 

Nettoinvesteringar 57,3 109,3 151,8 130,0 65,8 





För att förbättra möjligheterna för kommunala medarbetare att 

nå information om träffade ramavtal var avsikten att ett nytt avtalssystem 

skulle införas under våren 2009. Projektet är försenat 

men startar i februari 2010. 

I syfte att förenkla direktupphandlingsprocessen genomförs en genomgripande 

översyn av den delen i verksamhetsledningssystemet. 

Lokalresursplanering samt inventering av möjliga fastighetsförsäljningar 

bör ägnas större uppmärksamhet för att undvika och 

eliminera framtida större hyresförluster. Exakt när i tiden försäljningar 

blir effektuerade är inte klart. 

Utbyggnadstakten inom förskola med mera ställer krav på alternativa 

lösningar. I samverkan med barn- och ungdomsförvaltningen 

och samhällsbyggnadskontoret pågår studier kring flexibla 

förskolor vilka kan ge vinster på sikt i lokalplanering, projektering, 

konsultkostnader, flexibilitet samt byggkostnader. För 

att maximera effektiviseringen bör förskolebyggnaderna helst stå 

i anslutning till befintliga skoltomter för att samnyttja kök och att 

förskolelokaler ska kunna användas för skolverksamhet. 

Så kallade ”passiva hus” som alternativ till traditionellt uppvärmda 

lokaler har utretts liksom användandet av paviljonger 

för kommunens SoL-verksamhet. ”Förskolan Kalmarmodellen” 

har tillämpas vid byggnationerna av Vimpeltorpets, och Fjölebro 

förskolor samt att förprojektering av denna modell pågår 

för Ljungbyholms-, Rinkabyholms- och Norrlidensförskolor. 

Kravet enligt lag att inventera och dokumentera trycksatta kärl 

är avslutat. 


Driftbudget 

Driftbudgetens resultat ska för året enligt beslut visa 3 515 tkr i 

överskott (avkastningskrav). Årets resultat blev 13 921 tkr. Det redovisade 

nettoöverskott på 10 406 tkr föreslås bli avsatt till resultatutjämningsfonden 

för drift av fastigheter. Efter resultatöverföringen 

uppgår driftfonden för fastigheter till 5,1 mnkr, skaderegleringsfonden 

till 2, 9 mnkr och driftfonden för fordon och maskiner 

uppgår till 359 tkr. Dessutom finns 1,8 mnkr för maskiner och 

fordon i en egen investeringsfond för transportverksamhet. 

Samtliga serviceverksamhet har hållit sin budget. Ökad arbetsnärvaro 

och ökat antal serviceuppdrag ger fler debiterbara produktionstimmar. 

Även ökad efterfrågan av support i upphandlingar 

hos inköpsavdelningen ger ett överskott. Överskottet från 

serviceverksamheterna blev 2,6 mnkr. 

Förbrukningskostnaderna blev detta år 93 procent av anslaget 

(+1 945 tkr) med anledning av det varma vädret under året. 

Enligt SMHI blev graddagsavvikelsen 8 procent jämfört med 

ett statistiskt normalår, alltså var 2009 varmare än normalt. Det 

milda och snöfattiga vintervädret under året har medfört lägre 

el- och fjärrvärmekostnader förutom att den yttre fastighetsskötseln 

varit på en mycket låg aktivitetsnivå och inga köldskador 

behövt åtgärdas. Energisparåtgärder och konverteringar till 

förnyelsebar energi som vidtagits har gjort viss verkan avseende 

energiförbrukningen. Kostnaderna för skadegörelse ligger högt, 

2 493 tkr, vilket är 12 procent av kostnaderna för avhjälpande 

underhåll. År 2008 var kostnaden för skador 2 828 tkr viket var 

14 procent av kostnaderna för avhjälpande underhåll. Då som 

nu medför glaskrossningen de största kostnaderna, men 2009 

är beloppet ännu högre 1 156 tkr mot 937 tkr 2008, trots uppsatta 

övervakningskameror. Redovisade kostnader till planerat 

underhåll uppgår till 30 mnkr vilket är på ungefär samma nivå 

som år 2008. Med vetskap om att kapitalkostnaderna på grund 

av sänkt investeringstakt inte skulle uppgå till det budgeterade 

beloppet har de arbeten i arbetsplanen för planerat underhåll 

som fått anstå i avvaktan på kommande års anslag kunnat genomföras 

till viss del detta år. 

Ambitionsnivån enligt investeringsbudgeten för fastighets- och 

inköpskontoret har under de senaste tre åren legat betydligt högre 

än vad som blev fallet för 2009 efter ”Budget i balans”- pro- 

Fastighetsförvaltning 

Budget Bokslut Budget Bokslut 

Kostnad kr/m2 2008 2008 2009 2009 

Drift 184,25 165,65 185,70 182,50 

Avhjälpande underhåll 43,30 53,75 48,25 63,25 

Planerat underhåll 67,55 95,15 75,80 90,70 

Fotnot: endast verksamheter för lokaler som ägs av kommunen berörs, alltså exkl 

bostäder, förhyrda lokaler och markreservsfastigheter. 




jektet. Budgeten för kapitalkostnader har lagts efter tänkt investeringstakt. 

Men eftersom utfallet legat på ca 40 procent har det 

resulterat i lägre kapitalkostnader. För 2009 blev kapitalkostnaderna 

5,6 mnkr lägre än budget. Även övriga driftbudgetposter, 

kostnader som intäkter, påverkas av detta. Hyresintäkterna hade 

resulterat i ett underskott om inte utfallet av konsumentprisindexet 

blivit 4 procent mot budgeterat 2 procent. 

Investeringar 

Nettoinvesteringarna uppgår i år till 162 009 tkr inkl tilläggsbudget 

varav 157 454 tkr avser investeringar i fastigheter. Av 

dessa medel är 65 8378 tkr (41 procent) förbrukade. 

Med hänvisning till kommunens pågående arbete med ”Budget 

i balans” har beslutade investeringar omprövats och skjutits upp 

under planperioden. Samtliga planerade projekt är inte ännu 

färdigutredda av nyttjaren avseende placering och dimensionering, 

varför någon slutgiltig beställning inte lämnats in. Somliga 

projekt avvaktar planändringar, detaljplaner och bygglov. 

Större projekt som fördröjts eller senarelagts i tidplanen är förskolorna 

i Fjölebro, Ljungbyholm, och förskolan Ögonstenen, 

ombyggnaden av korttidsboendet i Norrlidshemmet och delar 

av idrottspaketet exempelvis idrottsanläggningen i Fjölebro, 

omklädningsrum på Spelefanten och den nu påbörjade byggnationen 

av träningshall för aktiviteter på is i kvarteret Nötskrikan. 

Anslagna medel för räntabla investeringar, fordon och 

maskiner, 3 892 tkr i år, har användas främst till småbilsparken 

och överskridits totalt med cirka 1,2 mnkr. 

Framtiden 

Det kommer under 2010 vara ett år med stort fokus på att sätta 

den nya orgnisationen, serviceförvaltningen. Självklart finns det 

en hel del frågetecken när vi startar i januari men vi har kommit 

en bra bit på väg. Då inte alla förvaltningar som ska in i 

serviceförvaltningen är certifierade så blir detta ett mål att nå 

inom rimlig tid. 

Beslut om chefer med mera är klart och vi ser redan idag att det 

kommer Resultaträkning att bli en hel del förändringar, en enhet kommer att 

ansvarar mnkr för kommunens grönytor 2005 samma 2006 sak 2007 när det 2008 gäller 2009 lekplatser. 

Men vi kommer ändå att göra förändringar i etapper så 

att alla anställda få möjlighet att vara med på tåget. Här måste 

vi jobba mycket med bra kommunikation. 

Vi kommer från den 1 januari att ha en gemensam felanmälan 

på serviceförvaltningen, vilket kommer att underlätta samt binda 

ihop våra olika förvaltningar så att vi blir sammansvetsade. 

En stor förändring för många är den mängd personer som jobbar 

hos oss på ”arbetsmarknadspolitiska åtgärder” här gäller det 

att både tillsvidareanställda och icke tillsvidareanställda får en 

bra arbetsmiljö med rätt förutsättningar. Det kan ligga en osäkerhet 

i att bygga upp en verksamhet på icke anställd personal. 

Vi tror också att vi kommer att bli påverkade av det antal ökade 

detaljplaner som ska tas fram och som i nästa steg kan påverka 

vår förvaltning. 

På grund av förändringar inom grundskolan, gymnasieskolan 

och omsorgsverksamheten pågår ett ständigt arbete att planera, 

förändra och utöka användningssättet för aktuella lokaler. Detta 

ger vissa hyresförluster under en övergångsperiod. 

Ökade driftskostnader och tillkommande myndighetskrav ställt 

mot begränsade hyreshöjningar minskar förvaltningens resurser 

till att utföra planerat underhåll enligt lokalnyttjarnas önskemål. 

Arbetsplanen för planerat underhåll är ständigt föremål 

för revideringar och omprioriteringar alltefter det att ändrade 

behov framkommer under budgetåret. Under 2010 finns budgeterat 

27,7 mnkr men behovet ligger enligt underhållsplanen 

de närmaste åren på cirka 40 mnkr till större som mindre arbeten. 

Målsättning är att återställa omslutningen för planerat 

fastighetsunderhåll till den kostnadsnivå som är behövlig för att 

säkerställa en god arbetsmiljö för lokalnyttjarna och att mota 

en hotande kapitalförstöring. Omslutningen bör ligga på cirka 

35 000 tkr per år. 

Myndighetskravet att genomföra energideklarationer på våra 

fastigheter har påbörjats 2008 och pågår med hjälp av både 

interna och externa resurser. Intentionen är att med än större 

engagemang vidta åtgärder mot kostnadspådrivande faktorer. 

Energideklarationerna kommer att resultera i förslag på energibesparande 

åtgärder i ett antal fastigheter. Finansieringen av 

en löpande åtgärdsplan för räntabla investeringar är budgeterad 

med ett schablonbelopp med 5 000 tkr per år under innevarande 

planeringsperiod. 

Inventeringen av samtliga lokaler har blivit gjord och åtgärdsplan 

upprättats till det handikappolitiska programmet. För att arbeta 

med de enkelt avhjälpta hindren har nu verkställandet av delar av 

åtgärderna framskridit långt men fortgår även under 2010 med 

hjälp av en extra resurs för ändamålet. Åtgärder som kommer att 

utföras berör dörröppnare på skolor och förskolor, hörselslingor, 

och utrymningssäkerhet. Medel finns upptaget i budget. 

Kommunen har en målsättning att ekologiska livsmedel ska utgöra 

25 procent av den totala senast 2010. Under 2009 har vi 

nått en nivå om ca 14 procent. Nivån är klart under vår målsättning 

och är beroende av utbudet på ekologiska produkter 

i marknaden. Det som främst saknas är produkter framtagen 

från griskött. 





Samhällsbyggnadsnämnden 


Brandkåren 

Totalt antal insatser under 2009 var 617 vilket kan jämföras 

med föregående års 661. Larm brand i byggnad var 71 stycken. 

Under 2009 hade vi 217 automatlarm ej brand. Under året har 

ett märkbart trendbrott skett när det gäller onödiga automatlarm. 

Förvaltningen har arbetet intensivt med att minska larmen 

vilket på ett påtagligt sätt åstadkommits trots en ganska 

kraftig ökning av antalet branddetektorer. 

Förvaltningen har under året jobbat med att få fram beslut angående 

den förstudie som presenterades för samhällsbyggnadsnämnden 

december 2008. I det så kallade Ebbetorpsprojektet 

påbörjas planeringen för två nya brandstationer i centrala Kalmar 

enligt förslag i Brandkårens förstudie. I december månad 

beslutade dessutom kommunfullmäktige att investering i nya 

utbildningslokaler vid brandövningsfältet Ebbetorp och två nya 

brandstationer tas upp i arbetet med budgeten inför 2011. 

Beträffande driften av larmcentralen, komma med kompletterande 

förslag och i samband härmed fortsätta diskussionerna 

med Kalmar Airport angående ett utökat samarbete. 

Under år 2009 har ett projekt bedrivits som har som mål att få 

alla krisverksamheter i Kalmar att använda Rakel. 

Under 2010 kommer ett omfattande arbete att bedrivas ihop 

med MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) 

i Ebbetorpsprojektet. 

Den klart största räddningsinsatsen under 2009 och även i modern 

tid i Kalmar då det gäller brandsläckning var den stora 

skogsbranden i Påryd under juni/juli. Denna skogsbrand genererade 

uppskattningsvis cirka 12 000 persontimmar under 

åtta dygn. Detta satte vår organisation på hårda prov men med 

förenade krafter löste vi uppgiften på ett utmärkt sätt. 

Många timmar har också lagts ner på den omfattande ansökan om 

statsbidrag för brandsläckningskostnaden som Brandkåren tog 

fram. Kostnaden totalt för insatsen uppgick till ungefär 5 mnkr. 

Helikopterinsatsen kostade drygt 2 mnkr och kostnaderna för 

Kalmars personal blev ca 1 mnkr. Kalmar kommun har en självrisk 

på cirka 2 mnkr. 

Samhällsbyggnadskontoret 

2009 har varit ett år med mycket hög produktion som givit bra 

med intäkter inom de flesta verksamhetsområden. Personalen 

har gjort strålande insatser för att uppnå detta. Den intensiva 

utvecklingsperioden avmattades något för byggsidan vilket 

märktes tydligast på antalet inkomna bygglovärenden som fortsatte 

sjunka med ca 100 ärenden. En ökad ambitionsgrad från 

kommunen för investeringar medför stora och intressanta uppgifter 

för kontoret. 

Efterfrågan på våra lantmäteri- och mättjänster ligger på en 

fortsatt hög nivå. Stadsingenjörsavdelningen kunde klara flertalet 

av målsättningarna för handläggnings- och leveranstider. 

Under året har ett nytt koordinatsystem (rikets) införts, vilket 

kommer att underlätta överföring av geografiska data mellan 

oss och bland andra Banverket och Transportstyrelsen. En mätningsingenjör 

har anställts efter det att stora ansträngningar 

gjorts för att hitta sökande inom denna bristyrkesgrupp. 

Handläggarkartan har vidareutvecklats och tagits i drift vid årsskiftet. 

Kommunens positiva utveckling har inneburit att kontoret arbetat 

med både övergripande program och detaljplaner. De program 

som kontoret arbetat med under året är Västra Malmen, 

Rockneby och Läckeby 

Under året har samhällsbyggnadsnämnden färdigställt 17 detaljplaner. 

Detaljplaner för drygt 200 bostäder har antagits och vunnit laga 

kraft. Bygglov har lämnats för 106 bostäder varav 87 enbostadshus. 



Intäkter 23,9 29,4 31,74 29,0 32,5 

Kostnader -82,8 -93,1 -96,3 -98,4 -103,7 



Nettokostnad -58,9 -63,7 -64,5 -69,4 -71,2 

Kommunbidrag 60,8 65,2 68,5 71,6 69,7 

Årets resultat 1,9 1,5 4,0 2,3 -1,4 



Detaljplaner 2005 2006 2007 2008 2009 

-inkomna 22 27 26 26 30 

-lagakraftvunna 11 9 25 16 17 

Bygglovsärenden 2005 2006 2007 2008 2009 

-inkomna 1 293 1 278 1 280 1 165 1 071 

-beslut 869 743 1 009 1 015 748 

-handläggningstid* 19 21 32 25 26 

-beviljat bygglov enbostadshus 71 87 116 87 

-beviljat bygglov lgh i flerbostadshus 393 159 235 42 

*) med handläggningstid i bygglovsärenden avses från att ansökan inkommer till 

dess att beslut fattas under senaste tolvmånadersperioden. 




Fördelningen av ärenden: 

Flerbostadshus 483 ärenden – kostnad 5,3 mnkr 

Enbostadshus 204 ärenden – kostnad 3,9 mnkr. 

Bidrag har lämnats till ca 55 st automatiska dörröppnare till en 

kostnad av 1 mnkr. 

Inom ramen för Kalmarsundskommissionen har arbetet med 

projektet enskilda avlopp intensifierats. Entreprenörer har utbildats 

hur nya enskilda avloppsanläggningar skall utföras. 

Ny taxa har tagits fram och beslutats av kommunfullmäktige. 

Inom området för livsmedelstillsyn har ny lagstiftning trätt i 

kraft vilket medfört mycket arbete med nyregistrering och tillsyn 

av verksamheterna. 

Vi har deltagit i Socialstyrelsens nationella tillsynsprojekt om 

hygien i förskolor. Syftet är öka kunskapen om hygien och 

smittskydd samt om egenkontroll. Totalt har 40 förskolor inspekterats. 

Minst en förskola per kommunalt rektorsområde 

har besökts och samtliga fristående förskolor. 

Kalmar var värd för FAH:s (Föreningen Allmänt Hälsoskydd) 

höstmöte med ca 150 deltagare från hela Sverige. 

Antalet inkomna ärenden om bostadsanpassning ökar stadigt. 

2009 inkom 733 st och det betalades ut bidrag för nästan 10 

mnkr. Antalet miljöärenden har ökat medan antalet bygglovärenden 

har däremot minskat och följer därmed konjunkturläget. 

Andra verksamheter ligger på ungefär samma nivå som 

förra året. 


Samhällsbyggnadsnämnden redovisar -1,4 mnkr 2009 jämfört 

med 2,3 mnkr 2008. 

De olika ingående verksamheterna redovisar både positiva och 

negativa avvikelser mot budget. Bostadsanpassning och bygglov 

redovisar -4,5 respektive -1,5 mnkr. En stor anledning till att 

det negativa resultatet begränsas till -1,4 mnkr är att miljö- och 

stadsingenjörsverksamheterna lyckats hålla kostnaderna och 

generera intäkter utöver budget. Miljöverksamheten redovisar 

1,5 mnkr och stadsingenjörsverksamheten 2,6 mnkr. Det totala 

resultatet för samhällsbyggnadskontoret är -1,7 mnkr. 

Brandkåren visar ett positivt resultat på 0,3 mnkr och där administration, 

förebyggande, utbildning och beredskap visar på positiva 

resultat medan drift, räddning och ledningscentral visar 

på negativa resultat. Den omfattande branden i Påryd innebar 

kostnader för ca 5 mnkr varav helikopterinsatserna kostade 2 

mnkr och personal för Kalmars del 1 mnkr. Delar av kostnaderna 

täcktes av statsbidrag, men Kalmar kommuns självrisk 

var 2 mnkr. 

Nämnden investerade för 3,1 mnkr och de största projekten 

var andningsskydd inom brandkåren, klippverktyg och mätinstrument. 

Jämförelser 

Verksamheterna inom plan och bygg har jämförts med jämförelsekommunerna 

Kristianstad, Karlskrona, Växjö och Halmstad 

och utfallen inom bygglovhantering och detaljplanering 

har fallit väl ut för Kalmars del. Stadingenjörsverksamheten 

har jämförts vad gäller fastighetsbildning mot Lantmäteriverket. 

Inom miljöområdet har ett jämförelsearbete påbörjats och 

kommer att genomföras under 2010. 

Miljöärenden 2005 2006 2007 2008 2009 

-djurhållning 513 259 259 247 0 

--tillsyn 221 259 244 293 0 

-hälsoärenden 602 409 335 389 685 

--tillsyn 434 165 126 131 165 

-livsmedel 987 505 917 603 1 072 

--tillsyn 817 248 732 543 767 

-miljöskydd 1 002 1 078 910 961 1 355 

--tillsyn 607 643 464 527 766 

-naturvård 59 56 65 70 71 

Bostadsanpassning 2005 2006 2007 2008 2009 

-inkomna 525 590 597 634 773 

-utbetalade bidrag, tkr 5 272 7 444 6 169 7 957 9 848 

-handläggningstid** 6 7 7 8 8 

**) med handläggningstid i bostadsanpassningsärenden avses från att ansökan 

inkommer till dess att arbetet beställts under senaste tolvmånadersperioden. 




Framtiden 

Samhällsbyggnadskontoret 

Vi bedömer att efterfrågan på samhällsbyggnadskontorets tjänster 

och produkter kommer att vara något lägre 2010 på grund 

av den avmattning i konjunkturen som nu ses. Å andra sidan 

finns ambitioner från kommunens sida med stimulanspaket 

med mera att satsa på planering inför kommande konjunkturuppgång. 

Samtidigt som kraven ökar på allt snabbare processer 

och handläggning ska de demokratiska spelreglerna utvecklas. 

Detta ökar svårighetsgraden och komplexiteten inom samhällsbyggnadskontorets 

verksamhet. Inom i stort sett samtliga 

av kontorets verksamhetsområden sker en volymökning eller 

förändringar i teknik eller lagstiftning som kommer att kräva 

omfattande resurser och kompetens. 

Samhällsbyggnadsnämnden kommer fortsatt att vara en viktig 

del i Kalmars utveckling och i kommunens arbete för den 

hållbara kommunen Kommunfullmäktige har uttalat att målet 

för bostadsbyggandet i kommunen är minst 500 lägenheter per 

år. För att kunna få fram mer bostäder är det viktigt att såväl 

kommunens förvaltningar och som kontorets olika delar samverkar 

smidigt och effektivt. Processen för fysisk planering som 

gemensamt tagits fram syftar till detta. 

De åtgärder som föreslagits i rapporten ”God vattenstatus i 

Kalmar kommun 2015” kommer att fortsätta i strävan mot en 

”God vattenstatus” till 2015. 

Samhällsbyggnadskontoret kommer att fortsätta arbetet med 

enskilda avlopp för att förbättra miljön i Kalmarsund. 

Arbetet med att trimma den nya organisationen och få alla delar 

att samverka kommer att bli en stor och väsentlig uppgift. 

En ändrad plan- och bygglag väntas träda ikraft 1 januari 2011 

vilket kommer att medföra behov av utbildning och ändrade 

rutiner framför allt när det gäller bygglov och därmed sammanhängande 

tillsynsverksamhet. 

Fastighetsbildning Resultaträkning 

mnkr 

2005 

2005 

2006 

2006 

2007 

2007 

2008 

2008 

2009 


- inkomna 99 122 139 150 120 

-avslutade 101 94 135 139 134 

-handläggningstid*** 117 119 121 139 129 

***) med handläggningstid i fastighetsbildningsärenden avses från att ansökan 

kommer in till dess ärendet slutförts. 

Mät-, kart- och GIS-uppdrag 2005 2006 2007 2008 2009 

Brandkåren 2005 2006 2007 2008 2009 

Utryckningar 625 627 602 592 613 

Återkommande tillsyn 94 140 203 179 154 

Tematillsyn 28 4 130 39 29 

Händelsebaserad tillsyn 59 44 17 42 47 

Tillsyn enl lagen om brandfarliga 

och explosiva varor 18 21 18 8 10 

Kurstid 988 945 1 196 1 070 1 023 

Kursdeltagare 2 912 2 310 2 038 1 568 1 674 

Utbildningstimmar 23 133 23 258 21 938 21 219 19 642 

-nybyggnadskartor 89 103 92 99 116 

-utsättning 100 90 75 87 96 

-kart- och GIS-uppdrag 130 194 242 365 347 





Gatu- och parknämnden 


Gatu- och parknämndens verksamhet har under 2009 fortsatt 

att engagera kommunens invånare och besökare. Vår samlade 

drift och de enskilda projektens genomförande har sådan påverkan 

och synbarhet att de uppmärksammas både med ris och ros 

utifrån kalmarbornas perspektiv – ett hälsotecken i ett demokratiskt 

samhälle. Den stora utmaningen under 2009 har varit 

att inte tappa fokus på vår verksamhet till gagn för kommunens 

invånare och samtidigt arbeta med det omfattande interna organisationsarbete 

som pågått under året. 

I föregående årsrapport skrev förvaltningen att – förvaltningen 

ser med tillförsikt fram emot fortsättningen av budget i balansprojekten 

och främst de delprojekt som handlar om en bättre process för 

fysisk planering, en utökad samverkan med Samhällsbyggnadskontoret 

och en utökad samverkan inom området grönyteskötsel – och 

det är bara att konstatera att det från denna tidpunkt har gått 

i en rasande fart. Från att chefsskapet delades mellan gatu- och 

parkförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen i februari 

och att den gemensamma receptionen för förvaltningarna startade 

i mars. Så startade nya organisationen redan 1 januari 2010 

där samhällsbyggnadskontoret fokuserar på snabb och kvalitativ 

planprocess och där serviceförvaltningen fokuserar på snabbt 

och kvalitativt utförande av drift, underhåll och byggnation. 

Organisationsarbetet har genomsyrat året på alla plan och alla 

i hela organisationen har på något sätt varit involverade och 

påverkade. Samtidigt som detta har pågått har förvaltningen 

under året levererat fler timmar avseende drift- och underhåll 

än tidigare år och även levererat flertalet investeringsobjekt. 

Larmgatan har under året byggts om och detta projekt har uppskattats 

mycket av kalmarborna. Som en del i det kalmaristiska 

stimulanspaketet har arbetet sedan gått vidare med nya krukor, 

soffor och cykelställ i centrala delar av Kvarnholmen. Även den 

behövliga renoveringen av småbåtshamnen vid Ängö och uppförandet 

av en vågbrytare vid Ekenäs samt förvaltningens deltagande 

i kustmiljösatsningar såsom musselodlingar har kunnat 

startas tack vare det kalmaristiska stimulanspaketet. Andra 

projekt har varit byggnation av en cirkulationsplats vid Tyska 

vägen/Franska vägen, investeringar i lekplatsen på Skälby, gångoch 

cykelväg mellan Skälby och Hansa City och färdigställande 

av renoveringen av Ravelinsbron. Listan över andra mindre projekt 

kan göras lång. 

Förvaltningens uppdrag att bygga infrastruktur i exploateringsprojekt 

åt mark- och planeringsenheten har under året varit 

omfattande. Byggandet av den nya stadsdelen Ljusstaden har 

fortsatt, ett nytt torg vid Polishuset har byggts, i Fjölebro har 

infrastruktur byggts, i Trekanten har nya gator och lekplatser 

anlagts, vid Kungsgårdsvägen har den nya gång- och cykelvägen 

iordningställts, vid Vasallgatan har en bullervall byggts mot avfart 

från Ölandsleden, det nya Spiktorget har byggts och i Östra 

Smedby har infrastrukturen för de nya industritomterna vid Dokumentvägen 

påbörjats för att nämna några av alla uppdragen. 

Under året har många av de dåliga vägmarkeringarna på och runt 

Kvarnholmen åtgärdats som en del i projektet enkelt avhjälpta 

hinder för rörelsehindrade. Även arbetet med att handikappsanpassa 

busshållplatser har fortsatt under året och totalt har 25 styck 

hållplatser anpassats i Lindsdal, Rinkabyholm och Smedby. 

Förvaltningen har under året investerat i fjärrvärme till växthusen 

i Skälby och därmed byggt bort en av de miljöaspekter som i den 

miljöutredning som gjordes förra året bedömdes som betydande. 

Förvaltningen har även deltagit i kustmiljöarbetet bland annat 

genom att bidra i byggandet av musselodlingar vid Vita 

Sand och vid utläggandet av spiggnät vid Ljungnäs och även 

varit med och medfinansierat inköpet av en vattenburen vassröjningsmaskin 

som kommer förbättra både vår egen och via 

föreningar andra markägares möjligheter att bekämpa igenväxt 

av vikar och vattendrag. 




mnkr Intäkter 2005 56,3 2006 77,7 2007 70,4 100,9 2008 2009 84,3 

Kostnader -115,0 -150,2 -144,8 -180,0 -172,1 



Nettokostnad -58,7 -72,5 -74,3 -79,1 -87,8 

Kommunbidrag 57,8 66,6 74,8 81,9 86,3 

Årets resultat -0,9 -5,9 0,5 2,8 -1,5 


Resultatutjämningsfond 0,3 -5,9 0,5 3,3 1,5 

Väghållning 2005 2006 2007 2008 2009 

Underhållsbeläggningar 

- skötselyta tm2 2 381 2 391 2 429 2 474 2 524 

- budget, kr/m2 2,60 2,59 2,55 2,51 2,47 

- kostnad, kr/m2 2,75 2,56 2,47 2,45 1,90 

Vinterväghållning 

- skötselyta tm2 2 381 2 391 2 429 2 474 2 524 

- budget, kr/m2 1,22 1,21 1,44 1,43 1,41 

- kostnad, kr/m2 1,69 3,80 2,05 1,24 2,42 

Barmarksrenhållning 

- skötselyta tm2 2 381 2 391 2 429 2 474 2 524 

- budget, kr/m2 1,27 1,43 1,55 1,58 1,57 

- kostnad, kr/m2 1,64 1,57 1,58 1,77 1,66 

Parkeringsanmärkningar 

- betalda 9 326 7 997 8 885 9 498 9 001 




Under våren infördes SMS-parkering som ett alternativt betalningssätt 

för parkering jämte att betala med kontanter eller 

kort. Funktionen i SMS-parkering som innebär att man får ett 

meddelande via SMS när parkeringstiden håller på att gå ut har 

uppskattats av dem som provat på detta betalningssätt. Från 

den 1 juni gjordes en justering av den taxeförändring som genomfördes 

under hösten 2008 och det blev åter gratis att parkera 

på Kvarnholmen efter kl. 15.00. 

Under våren jobbade förvaltningen aktivt med att ta fram miljöplaner 

för småbåtshamnarna, vilket även resulterat i uppdaterade 

villkor för småbåtsplatserna. 

I projektet Snyggt & Tryggt c/o Kalmar som handlar om att 

motverka klotter, skadegörelse och vandalism gick förvaltningen 

tillsammans med samarbetsparterna under 2009 från ord till 

handling. En samordnad resurs är uppbyggd där anmälningarna 

registreras och dokumenteras och där anmälningarna åtgärdas 

med utbildad personal och nyanskaffad utrustning enligt den 

prioriteringsordning som gemensamt överenskommits mellan 

parterna. Flera gång- och cykeltunnlar har under året sanerats 

från klotter. 


Gatu- och parkförvaltningens verksamheter redovisar ett minus 

i bokslutet avseende drift och underhåll på 1,5 mnkr jämfört 

med plus 2,8 föregående år. De sista dagarna i bokslutsarbetet 

kom regeringsrättens dom som gjorde att 3 mnkr av parkeringsintäkterna 

fick bokas om till utgående moms. 

De olika ingående verksamheterna i förvaltningens breda verksamhetsområde 

redovisar både plus och minus. Verksamheterna 

belysning, vinterväghållning och kostnaderna för produktionsresursen 

är de verksamheter som redovisar störst minus. En stor anledning 

till att förvaltningens minusresultat begränsas till 1,5 mnkr 

är att förvaltningen ånyo lyckats att i ännu större grad styra 

resurser till arbeten på projekt och investeringar. 

Under året har investeringar genomförts för 23,7 mnkr (52,2 mnkr 

förra året) netto av totalbudgeten på 95,2 mnkr (102,9 mnkr 

förra året). I tilläggsbudget 2010 har överförts investeringsanslag 

på 71,8 mnkr (50,7 mnkr förra året). 

Resultatutjämningsfonden har förändrats från +3,3 mnkr 1 januari 

2009 till +1,5 mnkr per 31 december 2009. 

Jämförelser 

I den tryckta versionen av Sveriges Kommuner och Landstings 

(SKL) publikation ”Vad kostar verksamheten i din kommun” ingår 

förvaltningens verksamhet i gruppen infrastruktur. I SKL:s nyckeltalsdatabas 

Webor går gruppen att analysera på lägre verksamhetsnivåer 

och i vårt fall gatuverksamhet och parkverksamhet. 

Gatuverksamhetens kostnader ligger under genomsnittet av 

våra jämförelsekommuner medan kostnaden för parkverksamheten 

ligger över genomsnittet. Att parkverksamheten har 

högre kostnad beror på att Kalmar har högre andel park- och 

naturytor per invånare. Sammantaget gata och park har Kalmar 

lägre kostnad per invånare än genomsnittet. 

I samarbetet Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Växjö och 

Halmstad startade under 2009 en mer djuplodande jämförelse 

avseende parkverksamheten. Planen är att resultatet av denna 

skall kunna presenteras under 2010. 

Parkverksamhet 2005 2006 2007 2008 2009 

Parkmark - centralorten 

- skötselyta tm2 3 825 3 825 3 825 3 825 3 888 

- budget, kr/m2 2,39 2,52 2,60 2,93 2,99 

- kostnad, kr/m2 2,64 2,84 2,77 3,10 3,03 

Naturmark - centralorten 

- skötselyta tm2 8 100 8 100 8 100 8 100 8 227 

- budget, kr/m2 0,22 0,24 0,24 0,23 0,26 

- kostnad, kr/m2 0,24 0,20 0,24 0,23 0,26 

Gräsytor - centralorten 

- skötselyta tm2 3 670 3 670 3 670 3 670 3 697 

- budget, kr/m2 1,31 1,37 1,37 1,72 1,82 

- kostnad, kr/m2 1,46 1,74 1,63 1,94 1,77 

Friluftsverksamhet 2005 2006 2007 2008 2009 

Båtsportanläggningar 

- bojplatser totalt 1 102 1 102 1 126 1 126 1 126 

- budget fördelad per bojplats 524 823 966 919 1 038 

- kostnader fördelad per bojplats 886 922 927 888 1 355 

- bojplatser, uthyrda 924 928 959 887 872 

- budget fördelad per uthyrd 

bojplats 624 977 1 134 1 167 1 340 

- kostnader fördelad per uthyrd 

bojplats 1 057 1 095 1 088 1 128 1 750 

Friluftsbad 24 22 22 22 22 

- budget, kr/antal 69 153 77 719 98 402 97 903 102 591 

- kostnad, kr/antal 71 403 86 029 77 568 83 769 75 845 




Framtiden 

De anläggningstillgångar som anförtrotts gatu- och parknämndens 

förvaltarskap representerar oerhörda värden både utifrån 

funktion och ekonomisk synpunkt. Kontinuerligt bedöms 

dessa utifrån kondition och funktionalitet och bedömningen 

är att det på flera områden krävs krafttag för att det framtida 

underhållsberget inte skall växa sig oöverstigligt. Under ett antal 

år har förvaltningen för att klara budgetramarna varit nödgade 

att göra avkall på erforderligt underhåll och dessutom aktivt 

styrt resurser från dagligt drift- och underhållsarbete till arbeten 

på nyanläggning och investeringar. Detta är inte längre hållbart 

eftersom underhållsbehovet är stort inom både park-, gatu- och 

fritidsverksamheten. Ogräsbekämpning/rotväxt – både i vägnät 

och på grönytor, kanthyvlingar – för att hindra igenväxt och 

vatten på vägbanor, slåtter, brunnsrensningar/dagvatten, sättningar, 

klotter, skadegörelse, hamnanläggningar – för att nämna 

några av områdena där behovet är stort. Att förvaltningen 

nu har ett resursfördelningssystem borgar bättre för att nya 

anläggningar kan garanteras erforderliga resurser för drift- och 

underhåll, men nu återstår att finna resurser för att arbeta ner 

det underhållsberg som under flera år fått växa sig stort. 

Förvaltningen har deltagit i ett projekt tillsammans med Kalmar 

Airport där massor tagits bort och modulerats vid flygfältet 

för att möjliggöra att större flygplan skall kunna landa på flygplatsen. 

Sämre avsättning för massorna än planerat på grund av 

förseningar i flera stora exploateringsprojekt och mer hinder i 

marken än planerat har försvårat projektet som per 2009-12-31 

redovisar ett underskott på ca 1,5 mkr. Projektet fortsätter under 

2010 men är en ekonomisk risk om inte massorna kan avsättas. 

Under 2010 gör kommunen en ytterligare satsning på arbetsmarknadspolitiska 

åtgärder och likt tidigare år faller mycket av 

dessa åtgärder inom förvaltningens verksamhetsområde. Detta 

är bra för produktiviteten men eftersom åtgärderna nu blir ännu 

fler ställs än högre krav på att kunna ta hand om dessa åtgärder 

på ett bra sätt både vad gäller arbetsledning, arbetsmiljö mm. 

Cykelfrågorna och frågan kring enkelt avhjälpta hinder är två områden 

där förvaltningen inte varit nöjd med den uppnådda leveransnivån. 

Resultaträkning I den närmaste framtiden blir detta prioriterade områden 

mnkr för serviceförvaltningen 2005 där positionerna 2006 2007 måste 2008 flyttas fram 2009 i 

dessa frågor i nära samarbete med samhällsbyggnadskontoret. 

Framtiden i projekterings- och projektverksamheten är både 

spännande och utmanande med det påbörjade Arena-projektet 

och infrastrukturen runt den som det kanske största under 

2010. Listan över pågående och planerade projekt är mycket 

lång och här kommer de nya samarbetsformerna mellan serviceförvaltningen 

och samhällsbyggnadskontoret att ställas på 

prov för att vi skall uppnå den planerade leveransförmågan i alla 

investeringsprojekten. 





Kultur- och fritidsnämnden 


Under 2009 har kultur- och fritidsförvaltningen särskilt haft 

fokus på: 

• Budget i balans 

• Ledning och styrning genom mål och resultatstyrning 

• Kultur- och fritidsnämndens vision- och målprogram 

• Samarbetsfrågor 

• Omvärldsbevakning 

• Jämställdhetsarbete 

• Arbete för nya anläggningar 

• Kulturstrategi för regional utveckling 

Förvaltningens arbete kring ledning och styrning har under 

året inriktat sig särskilt på två grupper. Den ena gruppen är 

förvaltningens ledningsgrupp. Utvecklingen i ledningsgruppen 

har både handlat om att bli tydligare vad gäller mål- och resultatstyrning 

och gruppens visionära arbete. Stor del av ledningsgruppens 

arbetet har naturligtvis handlat om budget i balans, 

ett arbete som krävt sin tid både vad gäller konsekvensbeskrivningar 

och dialoger. Kultur- och fritidsnämndens verksamheter 

berör väldigt många av kommuninvånarna, inte minst barn och 

unga. Vilka besparingar som än görs i nämndens verksamheter, 

så blir det kännbart för stora grupper. Vidare har förvaltningens 

arbete fortsatt utifrån ledorden att vi ska vara stolta, synas och 

bjuda in. Den andra gruppen är förvaltningens nya Omvärldsgrupp. 

Denna grupp har påbörjat arbetet med att på ett tydligare 

och mer medvetet sätt föra in kultur- och fritidsperspektivet 

i stadsplaneringsarbetet. Detta är bland annat ett led i att öka 

attraktiviteten i Kalmar kommun. 

Under året har projektet ”Stadens själ” genomförts. Avsikten 

med detta var att bidra till ett öppet samtal om Kalmars utveckling. 

Projektet har innehållit utställningar, filmer och diskussion 

med allmänheten kring just vad som är stadens själ. Kultur- och 

fritidsnämnden är efter två års processande färdiga med ett nytt 

kultur-, fritids-, och idrottspolitiskt program, ”Ett rikt liv i Kalmar”. 

Programmet kommer att vara både ett stöd och ge färdriktning 

för förvaltningen, och förhoppningsvis andra nämnder, 

i dess fortsatta arbete. Ett annat arbete för att öka Kalmars attraktivitet 

är arbetet med en regional kulturstrategi för tillväxt, 

attraktion och näring. Arbetet går under namnet ”Kultur med 

nya ögon”. Denna beräknas bli klar i början av 2010. 

Mycket tid och stor kraft har lagts på både planering av, och 

arbete för, nya anläggningar i kommunen. Ett klubbhus håller 

på att byggas i Fjölebro, planeringen för kvarteret Nötskrikan är 

i full gång och likaså är planeringsarbetet för ett allaktivitetshus 

i Rockneby inne i sitt slutskede. 

I arbetet för ett kulturcentrum på Tullslätten planeras också för 

en delvis annan organisering av verksamheterna. Förvaltningen 

har under 2009 arbetat med översyn av taxor och avgifter. Detta 

beräknas vara klart under första halvan av 2010. Arbetet sker i 

dialog med Centrum för Idrott och Hälsa, ett samarbete som 

förvaltningen har för avsikt att öka även inom andra frågor. 

Vid nyår 2010 gick kultur- och fritidsförvaltningens vaktmästarstab 

över till den nya servicenämnden. Förberedelserna för 

detta har pågått under en stor del av 2009 och under 2010 

kommer man att fortsätta med justeringar och förbättringar. 

Ett av folkhälsomålen som varit, och är, i särskilt fokus på förvaltningen 

är jämställdhetsarbetet. Fritidsgårdarna har gjort en 

genuskartläggning, gått på högskoleutbildning och håller på att 

lägga upp handlingsplaner för fortsatt arbete ute på gårdarna. Kulturskolan 

och biblioteket står på tur i detta arbete under 2010. 


Kultur- och fritidsnämnden tog beslut om ramminskning av 

budget på 305 tkr för 2009 och en underbalansering av resultatet 

på 290 tkr. Underbalanseringen på 290 tkr ska återställas 

genom lägre investeringsbidrag under 2010. Med hänsyn till 

underbalanseringen är det negativa resultatet på 266 tkr, eller 

-0,3 procent, att betrakta som ett nollresultat. Efter avslutat 



Intäkter 19,8 16,2 17,3 17,9 18,0 

Kostnader -118,5 -126,5 -133,8 -154,0 -141,9 



Nettokostnad -98,7 -110,3 -116,5 -136,1 -124,0 

Kommunbidrag 99,3 109,3 116,4 137,8 123,7 

Årets resultat 0,6 -1,0 0,0 1,7 -0,3 

Föreningar/allmänkultur m.m. 2005 2006 2007 2008 2009 

Bidrag per förening 47 665 53 774 62 762 58 768 61 065 

Antalet bidragsmottagande 

föreningar 248 248 233 241 223 

Studieförbund bidrag/studietimme 27,22 24,60 30,41 

Studieförbund bidrag/invånare 39,35 39,35 37,93 

Kalmar Teater 2005 2006 2007 2008 2009 

Antal föreställningar på 

Kalmar Teater 91 111 115 120 105 


Resultatutjämningsfond -1,2 -2,2 -2,4 -1,5 -1,3 




bokslutsarbete kunde förvaltningen konstatera att idrottsanläggningen 

Gröndal inte kompenserats i budget vilket gjorde 

att 280 tkr kommer att kompenseras i resultatutjämningsfonden. 

Det betyder att resultatet egentligen var plus 14 tkr. 

Resultatet visar inte på några större avvikelser. Det som kan 

nämnas är överskott på föreningar/allmänkultur hänförligt till 

Kalmar Teater och ökade intäkter på kulturskolan som varit 

osäkra och därför inte budgeterade. Biblioteket uppvisar ett 

underskott som dels beror på minskade intäkter för uthyrning 

av DVD och mindre kravavgifter och dels ökade kostnader 

för satsningar till följd av ändrade medievanor. Kapitaltjänstkostnaderna 

har överskridits med 221 tkr vilket motsvarar 4 

procent. Dessa kapitaltjänstkostnader kan direkt hänföras till 

idrottsanläggningar varav några investeringar är räntabla vilket 

innebär att de ger intäkter i annan del av driftsutfallet. 

Investeringarna lämnar ett överskott på 134 tkr vilket i första 

hand beror på att vissa investeringar på idrottsanläggningarna 

skjutits på framtiden. Fritidsgårdarnas investeringar har varit av 

mindre omfattning på enskilda gårdar och därför finansierats 

via driftsbudgeten. Biblioteket överskred sin investeringsbudget 

beroende på att ombyggnation av expeditions- och informationsdisk 

blev mer omfattande än vad som hade förutspåtts. 

Ombyggnationen har bidragit till minskad bemanning vilket 

ger minskade driftskostnader i längden. 

Framtiden 

Förvaltningen arbetar ständigt med utveckling av kultur- och 

fritidsutbudet för att invånarna ska uppleva att de har en meningsfull 

fritid. Detta ska fortsätta bland annat genom arbetet 

för ett kulturcentrum på Tullslätten för, barn och unga. På sikt 

finns tankar om ett kulturcentrum för alla åldrar där även den 

yttre miljön ska vara inspirerande och lockande. 

Detta arbete inkluderar en ny organisation vad gäller kulturskolan 

och Monokrom, men delvis också fritidsgårdsenheten. Att 

kulturskolan och Monokrom kommer att ha olika elevavgifter 

från och med våren 2010 är ett oroande inslag och en lösning 

på detta måste tas fram. Under 2010 kommer det första steget 

i arbetet med ett kulturcentrum att bli klart, då den öppna förskolan 

Måsen flyttar in i den gamla Bernadinerskolan. 

Utredningsarbetet kring Rockneby allaktivitetshus kommer 

också att bli klart under våren. Andra större utredningar som 

ska göras är bland annat Kalmar Tennisklubbs önskemål om 

utbyggnad av sin verksamhet, Kalmar Södras önskan om ett 

klubbhus och så ska arbetet med Gasten, de nya träningsplanerna 

vid Arenan, igång. 

Ledningsgruppen ska fortsätta att utvecklas vidare, bland annat 

utifrån ett koncernperspektiv. Trots en ständig översyn av tjänster 

och organisation kan förvaltningen konstatera att personalstyrkan 

på kultur- och fritidsförvaltningen är för liten för den 

utvecklingstakt som råder inom sektorn. För att kunna garantera 

en god servicenivå och kunna utveckla verksamheten krävs 

även att personella resurser förstärks vid till exempel idrottssatsningar. 

Om kultur och fritid inte bara ska stå med lokaler, utan 

stödja och främja verksamhet måste också bland annat lokalerna 

indexuppräknas. Det måste också betecknas som alarmerande 

att ramutökningen för idrottssatsningen inte kommer att räcka 

för alla de satsningar som är under genomförande. 

Vad gäller proportionen personal och det stora antal utredningar 

som förvaltningen, antingen ansvarar för eller deltar i, är 

personalstyrkan alldeles för liten. På grund av den nu rådande 

höga arbetsbelastningen har förvaltningen både haft, och har, 

personal som är allvarligt och långvarigt sjuka. Det finns dessutom 

flera som ligger i riskzonen. Förvaltningen kommer under 

våren att arbeta med en omorganisation som hänger ihop med 

både ohälsotalen, den minskade personalstyrkan, ett nytt kulturcentrum 

och förändringen inom enheten för kultur- idrottsoch 

föreningsstöd. 

Idrottsanläggningar 2005 2006 2007 2008 2009 

Uthyrda tim idrottsanl. exkl skolor 20 512 22 074 25 700 24 346 22 796 

Uthyrda tim konstgräs exkl skolor 1 327 1 943 2 890 7 067 

* siffran för 2007 inkl skolor och konstgräs 

Verksamhetsmått, Monokrom 2005 2006 2007 2008 2009 

Deltagare i replokaler, totalt 126 152 162 188 153 

varav flickor i procent 20 % 19 % 

Antal band i studion 30 63 42 32 36 

Deltagare i studio, totalt 120 252 138 128 162 


Studiecirklar 29 83 110 128 115 

Deltagare i studiecirklar 116 286 378 337 293 


Arrangemang 45 30 31 40 20 

Deltagare på arrangemang 3 150 1 860 2 015 3 120 5 020 

Fritidsgårdar 2006 2007 2008 2009 

Antal öppettillfällen 837 91 990 875 

Antal öppettimmar 4 069 4 484 4 645 4 463 

Antal besökare kvällar 36 041 36 681 36 737 31 003 

Andel flickor i procent 34 % 38 % 32 % 35 % 

Sommarläger fr.o.m. 2008 

endast Getterö 1 007 511 843 1 337 

Sommarläger andel flickor i procent 55 % 56 % 52 % 57 % 

Kulturskolan 2005 2006 2007 2008 2009 

Antalet ämneselever 

på Kulturskolan 1 558 1 622 1 520 1 600 1 379 

Andel flickor i procent 65 % 66 % 65 % 64 % 

Antal elever som Kulturskolan 

når i grundskolan 900 900 760 800 650 




Nästan allt arbete på förvaltningen handlar om kommuninvånarnas 

välmående, både fysiskt och mentalt dvs folkhälsa. Den 

förvaltningsövergripande satsningen på jämställdhetsarbetet 

ska, förutom på fritidsgårdarna, fortsätta bland annat på biblioteket 

och kulturskolan. Ett annat målområde som särskilt 

kommer i fokus är mångkultur-, mångfald- och integrationsfrågorna. 

En förvaltningsövergripande nulägesanalys har gjorts 

genom en enkät under 2009 och vidare arbete ska nu diskuteras 

utifrån denna. För att möta samhällets behov av bland annat 

IKT (information/kommunikation och teknologi), ökad 

mångfald och förbättrade lärmiljöer behöver biblioteket ökade 

resurser. Teknikutvecklingen medför ökade kostnader för inköp, 

service, uppgraderingar, reparationer och inte minst kompetensutveckling. 

Detta gäller också för att möta brukarnas ökade behov av 

medier i olika format och på olika språk som till exempel tidningar, 

skön- och facklitteratur, filmer, talböcker. En upprustning av både 

huvudbiblioteket och filialerna är nödvändig för att utveckla biblioteken 

till intressanta och sociala mötesplatser för medborgarna 

med bland annat olika utställnings- och programverksamhet. 

Under 2010 vill förvaltningen gärna också utveckla metoderna och 

frekvensen för inflytande. Webben ska utvecklas genom, exempelvis 

bloggar, för att få tätare och enklare ”möten”. Förvaltningens utvecklingsgrupper 

som arbetar mot folkhälsomålen kommer under 

2010 att organiseras om för att mer arbeta utifrån olika prespektiv. 

Jämställdhetsperspektivet (genus och HBT-frågor), barn- och 

ungdomsperspektivet (inflytande, barn och unga i behov av särskilt 

stöd och Kalmar mot droger) och kulturperspektivet (kultur/ 

mångkultur, integration och internationella frågor). 

Under 2009 tog kommunfullmäktige beslut om förändrade förutsättningar 

vid investeringar understigande 5 mnkr. I och med de 

nya reglerna för investeringar ställs högre krav att på förvaltningsnivå 

noga planera och följa upp befintliga och nya investeringar. 

Under 2010 behöver tid avsättas till fördjupad kunskap och att utveckla 

hållbara rutiner. Översynen av investeringsnivåerna kommer 

ske löpande vilket gör att de kan komma att förändras. Kultur- och 

fritidsnämndens investeringsplan ser ut som följer efter revidering 

(inom parentes anges tidigare uppgift om investering): 

Investeringsförutsättningarna för 2013 ses ligga i en fortsatt 

nivå som 2011 och 2012. 

Kultur- och fritidsförvaltningen ser behov av resursförstärkning 

för 2011–2013 både inom drift och investeringar. Behoven 

kommer att preciseras i budgetarbetet för 2011. 

Drift 

• Det finns i dagsläget inga driftsmedel kvar att använda till 

Rockneby allaktivitetshus, de nya ishallarna samt eventuellt 

andra objekt. Som tidigare signalerats räcker inte de tilldelade 

tre miljonerna för idrottssatsningen. 

• Medel för att uppfylla avsiktsförklaringen för nya Kalmar arena. 

• Utveckling av Idrottens Hus. 

• Bemanning av evenemangshall/idrottsturism. 

• Fortsatt uppräkning av föreningsbidragen. 

• På grund av förändringar för korttidstillsyn ges ökat behov 

av förstärkning i personalstyrkan med två tjänster. Detta för 

att kunna upprätthålla en bra öppethållandenivå på de åtta 

fritidsgårdarna. 

• Nyetablering av verksamhet i Rockneby allaktivitetshus 

kräver förstärkning i personalstyrkan. 

• Medieanslaget till biblioteken behöver förstärkas. 

• Biblioteken behöver utökade resurser för att kunna följa 

teknikutvecklingen. 

• Utökning på kulturskolan med filmpedagog och kulturpedagoger 

för arbete med estetiska lärprocesser. 

Investeringar 

• Innebandycenter, 2-3 planer. 

• Ombyggnation av Fredriksskans för friidrott/skolidrott. 

• Investeringsmedel för aktivitetsplatser för ungdom/seniorer. 

• Ytterligare en konstgräsplan centralt. 

• Renovering, ombyggnationer och anpassning av flera fritidsgårdslokaler 

bland annat utifrån resultat av genusenkät och 

utbildning. 

• IKT (information/kommunikation och teknologi) för biblioteken 

• Upprustning av huvudbibliotek och de sex filialerna. 

• Inventarier till nytt kulturcentrum. 

Verksamhetsmått, Resultaträkning bibliotek 

mnkr 

2005 

2005 

2006 

2006 

2007 

2007 

2008 

2008 



Utlånade medier alla bibliotek 564 214 554 971 515 334 527 570 556 102 

- varav barnböcker i procent 41 % 42 % 43 % 44 % 47 % 

Antal reservationer 35 626 40 324 43 906 51 679 57957 

- varav via webben i procent 21 % 25 % 34 % 33 % 37 % 

Utlån av elektroniska böcker 812 890 1 246 1 229 1 547 

Antal besök 

på huvudbiblioteket 328 381 302 912 291 486 274 168 281 277 

Antal utlån per/tim 

huvudbibliotek 105,3 105,3 106,4 106,6 104,9 

Antal besök/tim huvudbibliotek 106,1 106,1 99,7 99,1 92,6 

Aktivitetstillfällen alla bibliotek 2005 2006 2007 2008 2009 

Sagostund 60 33 

Skapande verksamhet 4 2 

Bokcirkel 6 10 

Biblioteksvisning grupper 79 91 

Bokprat 97 69 

Datorkurser 35 35 

Föreläsningar 9 65 

Författarbesök 10 38 

Musik 4 46 

Sångstunder 35 60 

Teater 20 24 

Utställningar 41 38 







Barn- och ungdomsnämnden 


Fr.o.m. halvårsskiftet 2009 utgör enheterna Bergaviksskolan och 

Novaskolan den nya Kalmarsundsskolan. Även inom övriga nätverk 

pågår diskussioner om hur samverkan kan öka verksamhetens 

kvaliteter samtidigt som arbetsbelastningen inom ledningsorganisationen 

begränsas. 

Lindsdalsskolan, Sjöängsskolan och Pulpetens förskola och skola 

har omorganiserats inom verksamhetsområdena. Förskoleverksamheten 

bedrivs av Förskolan Lindsdal och skolverksamheten lyder 

under en rektor men skolorna har behållit de gamla namnen. 

Under året har Norra Funkaboskolan, en enhet för elever med 

Aspergers syndrom, startas. Skolan ingår som en specialverksamhet 

i Västra Funkaboskolan. 

Antalet tillsvidareanställda har på ett år minskat med 20 personer. 

Inom förskolan har dock personalen ökat med 14 personer 

medan personal inom grundskolan fortsätter att minska. Två lärare 

har sagts upp till följd av elevminskningarna. De 13 elevassistenter 

som även de sagts upp kommer att finnas kvar genom den 

extra medelstilldelning som kommunstyrelsen beslutat om. 

Resultatredovisning, måluppfyllelse och analys 

Barn- och ungdomsnämndens driftbudget ger ett överskott på 

6,7 mnkr. Överskottet beror på att utbetalningarna till fristående 

skolor blev lägre än väntat då skolornas elevantal inte har 

nått upp till det planerade samt att Karl-Oskarskolan inte startade 

under hösten. Det finns även ett överskott på kontot för 

avskrivningar och ränta på investeringar. Investeringsbudgeten 

ger ett överskott på 3,7 mnkr. I tilläggsbudget reserveras pengar 

för kommande drifts- och investeringskostnader 2010 på totalt 

5,3 mnkr och det finns en disponering av enheternas resultatutjämningsfonder 

inför 2010 på 7,4 mnkr (Disponering av resultatutjämningsfond 

2010 beslutad av kommunfullmäktige 20091221 samt 

anfört på Barn- och ungdomsnämndens sammanträde i oktober 2009). 

Den utgående resultatutjämningsfonden är nu 7,4 mnkr. 

Antalet förskolebarn ökar stadigt i kommunen. Under år 2009 

fanns 2 603 barn inom barn- och ungdomsnämndens verksamhetsområde. 

I stort sett alla barn, även de allra yngsta, har en 

plats i förskolan. Fler barn har också placering i OB-omsorgen. 

Trenden att det blir färre och färre barn i pedagogisk omsorg 

(familjedaghem) håller i sig. Sedan 2004 har antalet halverats. 

Gruppstorlekarna i förskolan har ökat jämfört med året innan 

och personaltätheten har minskat något. 

Det finns en tydlig ökning av andelen äldre barn på fritidshemmen, 

22 procent år 2009 jämfört med 6 procent år 2001. Totalt 

var 2 021 barn inskrivna i fritidshemmen inom barn- och ungdomsnämndens 

verksamhetsområde. Personaltätheten har minskat 

ytterligare jämfört året innan. 

Elevminskning har fortsatt men de allra yngsta elevgrupperna 

ökar. Antalet elever i förskoleklass t.o.m. år 9 var under året 

5 519, varav 359 gick i friskola och 44 gick i särskola. Sedan 

2002, då elevantalet var som högst, har det minskat med totalt 

17 procent. Personaltätheten förbättrades från 12,1 till 11,1 

elever per lärare mellan åren 2004 och 2008, beroende på att 

elevantalet minskade kraftigt. År 2009 är den något lägre än 

2008, vilket tyder på att minskning av personal och elevantal 

börjar gå i takt med varandra. 

Arbetet med individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen 

har etablerats under året. Rutiner för arbetet finns och 

under året har även arbetet med skrivna omdömen redan från 

årskurs 1 påbörjats. 

Skolorna arbetar även aktivt med de likabehandlingsplaner som 

finns på varje enhet. Många enheter uppfattar det dock som 

svårt att nå fram med dessa till föräldrar, som lättare tar till 

sig skolan ordningsregler. Centralt finns nu även gemensamma 

ordningsregler framtagna utöver de rutiner som sedan tidigare 

finns kring kränkande behandling. 



Intäkter 86,8 152,1 75,3 81,9 85,5 

Kostnader -701,0 -789,7 -743,8 -767,9 -769,4 



Nettokostnad -614,2 -637,6 -668,6 -686,0 -683,8 

Kommunbidrag 611,6 625,7 660,4 685,0 690,6 

Årets resultat -2,6 -11,9 -8,2 -1,0 6,7 



Hela verksamheten 2005 2006 2007 2008 2009 

Resultat Driftsbudget 

inkl avstämn. barn/elevpeng, mkr 6,4 -3,0 -2,0 -2,5 6,7 

Resultatutjämningsfond, mkr 19,1 16,7 12,2 9,6 7,4 

Grundskola 2005 2006 2007 2008 2009 

Resultat Driftbudget, mkr 0,3 -2,0 - 5,0 - 4,5 - 1,9 

Platskostnad, kr 65 500 68 200 69 900 76 600 - 

Antal elever i Kalmar kommun* 6 112 5 921 5 759 5 576 5 475 

Andel elever i kommunal skola 97,0 % 96,6 % 95,4 % 94,1 % 93,4 % 

Andel behöriga till gymnasiet 92,6% 93,6% 92,0 % 94,7 % 91,4 % 

Genomsnittligt meritvärde 205,7 207,4 206,1 212,4 204,2 

Personaltäthet förskoleklass 15,6 17,2 16,8 17,6 17,8 

Personaltäthet grundskola 11,9 11,7 11,6 11,1 11,4 

* exklusive Södermöre kommundels geografiska verksamhetsområde. 



Barn- och ungdomsnämnden 

Antalet behöriga elever till gymnasieskolan i riket var vid betygsättningen 

i år 9 våren 2009 något lägre än föregående år. 

Glädjande är att Kalmars grundskolor även detta år låg över 

riksgenomsnittet med en behörighet på 91,4 procent, som dock 

sedan förra året sjunkit något. Även elevernas genomsnittliga 

meritvärde sjönk i Kalmar med ca 4 procent medan det i riket 

ökade med 0,1 procent. De skolor som fluktuerar mest i 

genomsnittligt meritvärde är de skolor som ligger på ett lågt 

respektive mycket högt värde. Diskrepansen mellan elevernas 

resultat i matematik vid ämnesproven år 9 och slutbetyget är 

fortfarande stort på alla skolor. 

Barn- och ungdomsnämnden kommer att fortsätta att arbeta 

med måluppfyllelse enligt läroplanerna samt de mål som finns 

fastslagna i Förskole- och skolplanen samt mål enligt plan och 

budget 2009-2011. 

Jämförelser 

Under 2007-2008 pågick ett arbete mellan Kalmar och dess 

jämförelsekommuner (Karlskrona, Kristianstad, Växjö och 

Halmstad) som bland annat syftade till att kvalitetssäkra underlagen 

så att jämförelsetal bättre kan utnyttjas som underlag för 

diskussion om verksamheternas kostnader, volym och kvalitet. 

Projekten har redovisats i särskilda rapporter och avsåg förskoleverksamhet 

och särskoleverksamhet. Kalmar kommuns kostnader 

2008 (2009 års siffror är inte framtagna ännu) per barn och 

elev i de olika verksamheterna ligger något under genomsnittet 

för större städer, bortsett från särskoleverksamheten. Inom jämförelsegruppen 

ligger Kalmar varken högst eller lägst bortsett 

från särskolans kostnad per elev där vi ligger högst. Karlskrona 

uppvisar högst kostnader inom skoloch fritidshemverksamhet 

integrerat och även inom förskolan. Kalmar och Växjö ligger 

på samman nivå. Kalmars invånare lägger 13 426 kr på grundskola 

och barnomsorg, vilket är mindre än jämförelsegruppens 

genomsnitt där man lägger 14 030 kr per invånare. Vid en jämförelse 

av elevernas genomsnittliga meritvärde i årskurs 9 kommer 

Kalmar med 204,2 näst sist i jämförelsegruppen där Växjö 

(212,4) har bäst resultat och Karlskrona (197,9) sämst resultat. 

Riksgenomsnittet är 209,6 för år 2009. 

Framtiden 

Barn- och ungdomsnämndens fokusområden under den kommande 

planeringsperioden 2010–2013 är följande: 

• Barn- och elevtalsförändringar samt friskoleetableringar 

påverkar personal- och lokalresurser. För att kunna möta 

dessa förändringar kommer ett flexibelt utnyttjande av skoloch 

förskolelokaler att vara nödvändigt i framtiden. Detta 

innebär att gamla mönster måste brytas och att en beredskap 

för förändring måste finnas. 

• Minskade budgetramar kräver effektiviseringar av verksamheten. 

För planeringsperioden 2011-2013 finns inga centralt 

beslutade besparingskrav men barn- och ungdomsnämnden 

måste fortsätta att effektivisera verksamheten. Den uteblivna 

indexuppräkningen av övriga utgifter i ramtilldelningen till 

nämnderna fortsätter att urholka budgetarna. Nuvarande 

resursfördelningssystem gör också att ett minskat elevunderlag 

ger mindre pengar till de befintliga lokaler vi måste ha 

kvar. De pengar som vi måste täcka in här måste sparas in på 

något annat kostnadsslag. För 2010 är det drygt 1,1 mnkr, 

för 2011 knappt 0,7 mnkr. 

• Politiska reformer. Ny skollag har presenterats och kommer 

med största sannolikhet att träda i kraft den 1 januari 2011. 

Allmän förskola (Avgiftsfri förskola 15 timmar per vecka) 

för treåringar införs från 1 juli 2010. 

Förskola 2005 2006 2007 2008 2009 

Resultat Driftbudget, mkr -2,8 -5,6 2,9 0 3,6 


Antal barn i Kalmar kommun* 2242 2322 2 399 2 463 2 603 

Andel barn i kommunal förskola 85,3% 86,9% 87,8 % 88,4 % 89,8 % 

Personaltäthet (barn/helårsarbetare) 5,1 5,0 5,2 5,2 5,3 

Genomsnittlig gruppstorlek 16,5 16,2 15,9 16,1 17,0 

Fritidshem 2005 2006 2007 2008 2009 

Resultat Driftbudget, mkr 1,8 2,1 3,2 1,8 1,6 


Antal barn i Kalmar kommun* 1 837 1 843 1 880 1 905 2 021 

Andel barn på kommunalt 

fritidshem 96,4% 96,3% 96,4 % 96,3 % 96,7 % 

Personaltäthet (barn/helårsarbetare) 18,4 18,2 18,3 22,6 24,6 

* exklusive Södermöre kommundels geografiska verksamhetsområde. 

Särskola 2005 2006 2007 2008 2009 

Resultat Driftbudget, mkr 1,4 0,1 - 0,6 - 0,4 0,2 


Antal elever** 58 49,5 42 42 44 

Kostverksamhet 2005 2006 2007 2008 2009 

Resultat Driftbudget, mkr -1,3 -2,1 -2,4 -2,2 -0,1 

Snittkostnad per dag, kr *** 

elev i skola 22 

barn i förskola 33 

barn i fritidshem 17 

** inklusive Södermöre kommundelsnämnd, exkl interkommunala elever. 

*** avser personalkostnader, livsmedel och övriga kostnader. Skoleleverna äter 

lunch, förskolebarnen äter lunch, frukost och/eller mellanmål, fritidshemsbarnen 

äter frukost och/eller mellanmål samt lunch på loven. 



Omsorgsnämnden 

Omsorgsnämnden har haft ansvaret för insatser till äldre och 

personer med funktionshinder. Målet med verksamheten har 

varit att både äldre och funktionshindrade ska ha kunna leva 

ett aktivt och meningsfullt liv, haft inflytande och delaktighet i 

samhället och över sin vardag. Var och en ska ha kunnat verka 

och åldras i trygghet och med bibehållen integritet, bemötts 

med respekt och värdighet samt haft tillgång till god vård och 

omsorg. Nämndens stöd och hjälp har givits enligt socialtjänstlagen, 

lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 

och hälso- och sjukvårdslagen. 

Insatserna till äldre har bestått av stöd- och hjälpinsatser för 

att ha möjliggjort kvarboende genom bland annat hemtjänst, 

dagverksamhet, korttidsboende, anhörigstöd. Vid stora och omfattande 

vård- och omsorgsbehov tillhandahålls särskilt boende 

för äldre. Insatserna till funktionshindrade har bestått av stödinsatser 

i form av daglig verksamhet, bostad med särskild service, 

personlig assistans, ledsagning, kontaktperson, avlösarservice, 

korttidsvistelse, korttidstillsyn och boende i familjehem. Ansvaret 

enligt hälso- och sjukvårdslagen har omfattat sjuksköterskor, 

arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Från och med 2008 har 

ansvaret avsett såväl särskilt boende som hemsjukvården. 

Vägledande för verksamhetens kvalitetsarbete har varit omsorgsnämndens 

verksamhetsmål, de nationella målen för äldreoch 

handikappomsorgen och Socialstyrelsens allmänna råd om 

kvalitetssystem inom omsorgerna om äldre och personer med 

funktionshinder. 

Viktiga händelser 

Under våren 2009 tog kommunfullmäktige beslut om att överföra 

vissa verksamheter från omsorgsnämnden till socialnämnden. 

Det är i huvudsak LSS-verksamheten som berörs. Planering 

och verkställighet av förändringen har präglat höstens arbete i 

förvaltningen. Ansvarsgränser har förtydligats och dokument 

har skapats för att omsorgstagaren skall få fortsatt goda insatser 

och inte störas av omorganisationen. 

Budgetomslutningen på den del som överförs är cirka 373 mnkr. 

Omsorgsnämndens nya verksamhet omsluter cirka 590 mnkr 

för 2010. 

Omsorgsnämnden och förvaltningen ansvarar, efter fullmäktigebeslut 

2009, för de uppgifter som kommunen har inom socialtjänst, 

för hemtjänst, särskilt boende och andra stödinsatser 

till äldre personer. Nämnden ansvarar också för insatser inom 

socialtjänstlagen till personer under 65 år med mindre omfattande 

funktionsnedsättningar. Dessutom ansvarar nämnden för 

hemsjukvården i kommunen och utövar ledningsansvar för den 

kommunala hälso- och sjukvården. 

I samband med förändringen har också omsorgsförvaltningen 

format en ny organisation, som är utformad för att möta framtidens 

utmaningar. 

Omsorgsnämnden omsatte 1 170 mnkr och förbrukade netto 

923 mnkr år 2009. Resultatet efter justeringar mot resultatutjämningsfond 

blir ett överskott på 7,1 mnkr vilket fördelas 

mellan omsorgsförvaltning och socialförvaltning. 

Den hemsjukvård som övertogs från landstinget 2008, har nu 

under 2009 utvecklats på ett bra sätt och arbetar aktivt för 

samverkan med andra aktörer. 

Verksamhetens framtida boendestruktur har diskuterats. Planer 

finns på att uppföra särskilt boende på Varvsholmen. Där planeras 

också för trygghetsboende. Boendeformen trygghetsboende, 

som är en ny boendeform med nya möjligheter, kommer 

att diskuteras och utvecklas. Smedängen och Norrlidshemmet 

är i behov av renovering/ombyggnad. Nämnden kommer att ta 

ställning till hur och när detta skall ske. 



Intäkter 185,0 189,2 212,5 233,9 247,0 

Kostnader -882,6 -966,5 -1 040,5 -1 105,9 -1 170,5 



Nettokostnad -697,6 -777,3 -828,0 -872,0 -923,5 

Kommunbidrag 710,5 764,8 808,4 895,1 933,4 

Årets resultat 12,9 -12,5 -19,6 23,1 9,9 


Resultatutjämningsfond 4,5 -6,4 -24,8 -3,2 7,1 

Insatser enligt LSS 2005 2006 2007 2008 2009 

Personlig assistans enligt LSS 31 37 37 24 25 

Personlig assistans enligt LASS 69 75 85 102 114 

Bostad vuxna 179 199 206 233 265 

Daglig verksamhet 200 214 222 246 257 

Insatser enligt SoL 2005 2006 2007 2008 2009 

Antalet omsorgstagare 

i hemtjänsten 1 110 1 134 1 102 1 125 1 145 

Genomsnittligt antal 

beviljade timmar 47 552 49 403 45 721 46 830 47 965 




Kostfrågan har åter aktualiserats under 2009. Rutiner för tillagning 

samt leveranser kommer att klargöras under våren 2010. 

Lagen om valfrihet och förutsättningar för dess tillämpning har 

hanterats av projektanställd utredare. Underlag för beslut finns 

framtaget. Beslutshanteringen kommer att ske under februari/ 

mars 2010. 

Förvaltningen hade vid ingången av 2009, ett rejält sparbeting, 

som hanterats och klarats av på ett effektivt sätt. Ambitionen att 

behålla kvalitén i kärnverksamheten har lyckats på ett bra sätt. 

Däremot har viss utbildning och visst utvecklingsarbete fått stå 

tillbaka. Vi räknar med att, under 2010, återuppta satsningen 

på dessa områden. 

Förvaltningen har planerat och tagit fram pandemiplan i samband 

med befarad influensaepidemi, för att beskriva och förbereda 

verksamheten för eventuellt utbrott. Förebyggande arbete 

i form av handlingsplaner och vaccination har hanterats på ett 

utmärkt sätt. 

Kvalitetsmätningar i form av brukarundersökningar (Äldreguiden 

och öppna jämförelser) har genomförts under 2009. Kalmar 

kommun har förbättrat resultaten jämfört med föregående år. 

Förvaltningens administration har ISO-certifierats under 2009. 

Arbetet med att certifiera hela förvaltningen har inletts under året. 


Det ekonomiska bokslutet för 2009 visar på ett överskott om 

9,9 mnkr. 

Överskottet är att hänföra till dels arbetet med ”Budget i balans” 

och dels vissa förskjutningar i verkställighet. Avvikelserna 

mot budget kan sammanfattas som följer: 

Förvaltningsgemensamt 

Redovisar ett överskott om 7,3 mnkr som till största delen beror 

på att kostnaden för planerade utbildningar har blivit lägre och 

att tidsplanen för genomförande ändrats. 

Administration 

Administrationen har omsatt 29 mnkr och redovisar ingen avvikelse 

mot budget. 

Myndighet 

Redovisar ett överskott om 158 tkr som beror på minskade 

kostnader för vikarier och en del vakanser. 

Insatser enligt SoL 

Antalet hemtjänsttimmar har varit ganska konstant över budget 

under hela året och blev slutligen till ett underskott motsvarande 

3,6 mnkr. Inom verkställigheten visar verksamhetsområdet 

ett positivt resultat på 2,7 mnkr. På enhetsnivå finns det 

skillnader i bokslutet. Boendeenheterna klarar i stort sin budget. 

Hemtjänstenheterna har fortfarande svårigheter att klara 

av att hålla sin budget inom ramen för resursfördelningen. Totalt 

redovisas ett underskott på knappt en en miljon kronor för 

verksamheten. 

Insatser enl LSS 

Verksamhetsområdets positiva resultat(+10,3 mnkr) kan sammanfattas 

i flera delar: 

- Retroaktiva LASS-beslut från försäkringskassan 

- Förhöjd assistansersättning 

- Restriktiv hållning och hög ekonomisk medvetenhet 

- Minskade kostnader för ledsagning 

- Tidsförskjutning i planerad uppstart av ny verksamhet 2010 

- Effektiviseringar inom korttidsboende för barn och ungdom 

- Helårseffekter på effektiviseringar som genomfördes 2008 

HSL 

Verksamhetsområdet redovisar ett negativt resultat på -6,9 mnkr. 

Detta beror på att skatteväxlingen var för låg. Budgeten för tekniska 

hjälpmedel räckte inte (-5 mnkr). Det pågår ett arbete med 

att utarbeta nya rutiner och kriterier för hjälpmedelsförskrivning. 

Investeringar 

Lämnar ett överskott om 0,8 mnkr. 

Antal boendeplatser 

i äldreomsorgen 2005 2006 2007 2008 2009 

Gruppboende äldre 223 214 215 214 211 

varav Vasallen 16 

varav Parkgården 5 8 8 

Gruppboende demens 194 209 207 203 211 

varav Vasallen 21 

varav Parkgården 13 10 10 

varav Ståthållaren 16 16 16 

Korttidsboende 57 68 57 56 59 

varav för personer med demens 10 14 14 

Servicelägenheter 245 187 184 184 180 

Jämförelser 

Jämförelsestudier 

I kommunnätverket med Karlskrona, Kristianstad, Växjö och 

Halmstad har följande gemensamma studier genomförts eller 

påbörjats: 

• Jämförande studie av äldreguiden och öppna jämförelser 2009 

• Brukarundersökning inom LSS verksamheter 




Öppna jämförelser 

Både Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 

bedriver jämförande studier över vissa kvalitetsområden inom 

äldreomsorgen. Socialstyrelsens resultat presenteras under namnet 

äldreguiden. Syftet är att redovisa kvalitet i vård och omsorg. 

I äldreguiden ligger Kalmar över medelvärdet för riket för äldreomsorgen 

totalt sett. 

SKL:s öppna jämförelser syftar till att kommunerna i samverkan 

med landstingen utvecklar och förbättrar vården och omsorgen 

om äldre. Jämförelsen omfattar 23 indikatorer. Kalmar ligger 

över medel i nöjd brukar index och redovisar det bästa resultatet 

bland jämförelsekommunerna Karlskrona, Kristianstad, Växjö 

och Halmstad. 

Fördjupad samverkan 

Arbetet med att förbättra livskvalitet och vård och omsorg för 

personer med psykisk funktionsnedsättning har pågått under 

hela året. I nio prioriterade utvecklingsområden har pågått 

utvecklingsarbete och förberedelser för pilotstudier. Mycket 

handlar om att utveckla och säkra rutiner för samverkan inom 

och mellan huvudmännen. Ett omfattande arbete där nya arbetsprocesser 

måste följa utvecklingen. Arbetet pågår under 

hela 2010 och där också resultat kommer att presenteras. 

Läget 2010 

Förvaltningen bedömer att nämnden har en ingående balans 

2010. Sedan kravet på 2 procent inom ramen för ”budget i balans” 

beslutades tillkom ytterligare krav på 1 procent besparing. 

För 2010 gäller halvårseffekt på detta ytterligare krav. 

Utblick mot 2011–2013 

I årsredovisningen sammanfattas de behov som förvaltningen 

prioriterar framöver. Sammanställningen fokuseras på behov 

som ej ryms inom redan beviljade utökningar av ramar vilket 

innebär behov av utökade behov utöver beviljad ram 2011- 

2012 samt utökning av ramar även för 2013. 





Kalmar kommuns årsredovisning 2009 67


Socialnämnden 


(Individ- och familjeomsorg) 

Lågkonjunkturens konsekvenser har i hög grad påverkat socialnämndens 

arbete under 2009. Fler hushåll har fått en allt kärvare 

ekonomi och allt fler barn och ungdomar har haft en sådan 

komplex problematik att institutionsvård eller familjehemsvård 

varit enda alternativet. En väl utbyggd vård på hemmaplan ger 

oss dock bra möjligheter att ta oss an denna utveckling. Likaså 

har vi nu förmånen att kunna dra nytta av erfarenheter som de 

elva utvecklingsprojekt redovisat inom ramen för projektorganisationen. 

Vi har under året sammanställt alla resultat och erfarenheter 

som delprojekten redovisat i en slutrapport ”Fler ska 

få hjälp på bättre sätt – elva projekt för att utveckla socialtjänsten 

i Kalmar”. Då resurserna är begränsade måste socialtjänsten 

hitta nya metoder för att på bästa sätt hjälpa de mest utsatta. 

Förberedelserna inför sammanslagningen av IFO och LSS till 

en förvaltning samt omorganisationen inom IFO har engagerat 

berörda personer inom båda verksamhetsområdena. Bland 

annat har tvärgruppsdiskussioner ordnats för att dra nytta av 

medarbetarnas erfarenheter och tankegångar inför det nya. 

Alltfler hushåll är beroende av försörjningsstöd. Många ungdomar 

står utanför arbetsmarknaden och olika åtgärder har 

vidtagits för att hitta vägar till egen försörjning för den här 

gruppen. Samverkan med andra myndigheter i olika sysselsättningsprojekt 

är exempel på åtgärder. Arbetslöshet men också 

förändringar i regelsystem inom försäkringskassan är orsaker till 

att försörjningsstödet ökat. 

Den totala alkoholkonsumtionen har minskat något under 2009. 

Trots detta ökar alkohol- och narkotikamissbruket bland ungdomar 

och unga vuxna. Samma tendens finns även bland kvinnor. 

Genom att avtal tecknats med ett stödboende på Öland har 

många omedelbart omhändertagna enl lagen om vård av missbrukare 

kunnat förhindras. Under året har inget omedelbart 

omhändertagande fastställts av domstol. 

Behovet av kategoriboende blir alltmer påtagligt. Fortfarande 

har ingen lämplig plats godkänts för en sådan verksamhet trots 

att olika alternativ presenterats under året. 

Antalet institutionsplaceringar för barn och ungdomar har ökat 

kraftigt under året. Ungdomar med psykisk ohälsa utgör en stor 

grupp av de placerade. Barn till resurssvaga föräldrar är också en 

grupp som blir alltfler. Antalet omedelbara omhändertaganden 

enligt lagen om vård av unga (LVU) har minskat från 15 under 

2008 till 13 under 2009. 

Under året har Kalmar kommun tagit emot 182 flyktingar. Det 

är något fler än överenskommelsen med Migrationsverket. De 

flesta har kommit ifrån Irak men många är även ifrån gamla 

Sovjetunionen. Det har kommit 17 asylsökande ensamkommande 

flyktingbarn under 2009. 

Resultatredovisning, måluppfyllelse och analys 


Socialnämnden redovisar ett underskott på 23,2 mnkr i 2009 

års bokslut. Det är framför allt kostnader för försörjningsstöd 

samt placeringar som gett de största avvikelserna. 

Administrationen har gett ett överskott på 1,1 mnkr. Anledningen 

är en vakant tjänst, lägre kostnader för utbildning (på 

grund av externa utbildningsbidrag till projektorganisationen) 

samt gjorda besparingar inom övrig administration. 

Verksamheten ekonomiskt bistånd (bland annat försörjningsstöd) 

ger ett underskott med 7,7 mnkr. Jämfört med kostnaderna 

2008 har försörjningsstödet ökat med 24 procent. Arbetslösheten 

har blivit högre men den relativt goda arbetsmarknaden 

inom bland annat handeln de senaste åren har medfört att Kalmar 

klarat sig bättre än många andra kommuner. 



Intäkter 23,2 31,0 45,3 46,6 63,2 

Kostnader -180,5 -191,4 -218,0 -228,6 -270,5 



Nettokostnad -157,3 -160,4 -172,7 -181,9 -207,4 

Kommunbidrag 158,0 164,2 167,8 172,0 184,2 

Årets resultat 0,7 3,8 -4,9 -9,9 -23,2 


Resultatutjämningsfond -7,5 -4,0 -9,7 -18,9 -42,0 

Ekonomiskt bistånd 2005 2006 2007 2008 2009 

Antal hushåll 1 418 1 291 1 209 1 188 1 255 

Genomsnittlig utbet bidrag per mån 2 586 2 705 2 654 2 890 3 400 

Utbet socbidr brutto mnkr 44,0 41,9 38,5 41,2 51,2 

Vuxna missbrukare 2005 2006 2007 2008 2009 

Antal personer 20 26 35 27 24 

Antal vårddygn 1 874 2 265 4 414 2 070 1 655 

Antal årsplaceringar vuxna 

missbrukare 5 6 11 6 5 

Kostnader per vårddygn 1 921 1 854 1 940 1 498 905 




Verksamheten vård- och behandling vuxna missbrukare har gett 

ett litet överskott på 0,1 mnkr. Överskott med 0,5 mnkr redovisas 

för institutionsplaceringar. Jämfört med 2007 har kostnaderna 

minskat med 6,7 mnkr. Underskott på cirka 0,5 mnkr 

finns inom vård på hemmaplan. 

Det största underskottet 16 mnkr, finns inom verksamheten 

barn/ungdomar och familjer samt familjerätt. Institutionsplaceringarna 

överskrider budgeten med 11,5 mnkr och familjehemsvården 

med 4,5 mnkr. Inför varje placering görs alltid en 

noggrann prövning och det är endast då inget alternativ finns 

inom vård på hemmaplan som placering sker. 

Invandrarservice har bokfört ett inkomstförskott på 1,8 mnkr 

i bokslutet. Det innebär att de fonderade medlen har ökat och 

uppgår nu till 14,6 mnkr. Dessa medel kommer bland annat att 

användas till sysselsättningsprojekt under år 2010 och framåt. 

Överförmyndarverksamheten överskrider budgeten med cirka 

1 mnkr. Antalet ärenden ökar för varje år. Svårighetsgraden i 

ärendena gör att arvodesersättningarna blivit högre. För varje 

nytt ärende krävs omfattande utredningsarbete samt rekrytering 

av god man eller förvaltare som ska matchas i ärendet. 

Jämförelser 


Socialnämnden har sedan 1994 samarbetat med jämförelsekommunerna 

Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Halmstad 

där bland annat nycketalsjämförelser gjorts varje år. Nyckeltalssammanställningen 

för 2009 är inte klar ännu men preliminära 

uppgifter har begärts in från alla jämförelsekommunerna. Alla 

utom Halmstad har svarat. 

Kalmar har mycket låga kostnader för försörjningsstöd och institutionsvård 

för vuxna missbrukare medan våra kostnader för 

institutionsvård barn/ungdomar är högst utav kommunerna. I 

vår ska en analys ske för att kartlägga orsaker till olikheterna. 

Framtiden 

(Individ- och familjeomsorg samt LSS) 

Den nya organisationen väntas ge många nya möjligheter att 

utnyttja våra gemensamma resurser på ett bättre och mer flexibelt 

sätt än tidigare. 

Samverkan med andra myndigheter och samhällsaktörer kommer 

att prioriteras för att vi ska klara av de krav som vi ställs 

inför i framtiden. 

Kostnadsutvecklingen inom försörjningsstödet är helt beroende 

på konjunkturen samt hur socialförsäkringssystemet utformas. 

Budgeten för 2010 som förstärkts med 13 mnkr väntas täcka 

kostnaderna. Det är dock omöjligt att göra prognos för 2011 

och framåt. Om konjunkturen vänder är erfarenheten att det är 

några års fördröjning innan behovet av försörjningsstöd minskar. 

De grupper som är beroende av försörjningsstöd är oftast 

de som står längst ifrån arbetsmarknaden. 

Den negativa utvecklingen av ett ökat alkohol och narkotikaberoende 

bland framför allt ungdomar och unga vuxna gör att det 

är mycket ovisst hur kostnadsutvecklingen kommer att bli. Här 

finns det risk för underbudgetering redan under 2010. 

Fortsatt satsning och utveckling av vård på hemmaplan är nödvändig 

för att klara av att möta klienters allt större behov av 

vård och behandling. Åtgärder vidtas ständigt för att minska 

institutionsplaceringarna. Det finns dock en stor risk för underbudgering 

redan under 2010. 

Invandrarservice 2005 2006 2007 2008 2009 

Antal aktuella ärenden 419 508 597 657 752 

Antal mottagna flyktingar 75 147 159 127 182 

Utbetalt försörjningsstöd i mnkr 6,2 9,5 13,9 15,5 17,9 

Nettokostnad per invånare 2009 Kalmar Karls- Kristian- Växjö 

krona stad 

Institutionsplac vuxna missbrukare 46 104 41 127 

Institutionsplac barn/ungd 422 206 275 389 

Försörjningsstöd 783 960 833 998 

Överförmyndarverksamheten 2005 2006 2007 2008 2009 

Antal nya godmanskap 60 76 111 76 82 

Antal nya förvaltarskap 11 7 11 12 7 

Externa institutionsplaceringar 

barn/ungdomar 2005 2006 2007 2008 2009 

Antal barn/ungdomar 23 25 33 40 60 

Helårsplaceringar 11 12 18 19 29 

Antal vårddygn 4 135 4 280 6 536 6 920 10 427 

Total bruttokostnad plac mnkr 10,0 11,7 17,9 22,4 29,5 

Kostnad per vårddygn, kr 2 660 2 733 2 739 3 237 2 829 




Behovet av i stort sett samtliga LSS-insatser beräknas under perioden 

2011-2013 att öka. De vanligaste och mest resurskrävande 

insatserna är boende och daglig verksamhet. 

För närvarande är trycket särskilt stort på boende för personer 

med psykiska funktionsnedsättningar. Behovet har stegvis ökat 

under de senaste åren i takt med att nya vårdformer och diagnostiken 

har utvecklats för målgruppen. Allt mer vård övergår 

till att ske utanför institutioner och slutenvård och fler får neuropsykiatriska 

diagnoser som synliggör behoven på ett annat sätt 

än tidigare. Kommunens uppdrag har utvidgats och förändrats i 

denna utveckling. Fler behöver stöd och hjälp och behoven blir 

allt mer komplexa och svårdefinierade. 

Kalmar kommun har alltid haft att hantera en viss inflyttning 

av personer som ansöker om förhandsbesked på LSS-insatser. 

För närvarande finns det tio ansökningar om förhandsbesked. 

Hur stort det totala behovet av boende kommer att bli är svårt 

att prognostisera. Både utifrån att vi inte i förväg vet hur många 

som kommer att ansöka och beviljas insatsen och att behovet av 

stöd skiljer sig åt mellan individer, allt från några timmars stöd 

per vecka till dubbel personal dygnet runt. 

En avgörande betydelse för hur verksamheten kommer klara av 

att möta det ökade behovet är hur man lyckas med samarbetet 

inom LSS-verksamheten, den nya organisationen och med 

andra förvaltningar och huvudmän. Särskilt viktigt är samverkan 

med Landstingets psykiatri. 

En viss oro har funnits gällande vad som kommer att hända 

med de förändringar som föreslås i LSS-kommitténs slutbetänkande. 

Den 4 februari i år överlämnades dock en lagrådsremiss 

som inte innehöll några större förändringar i nuläget. 








Södermöre kommundelsnämnd 

Södermöre kommundelsnämnd ansvarar för omsorgsverksamhet 

till äldre, grundskola, barn- och skolbarnsomsorg, fritidsgårdsverksamhet 

och biblioteksverksamhet inom sitt geografiska 

område. Dessutom har nämnden ett uppdrag att stärka 

demokratin och att vitalisera politiken centralt och lokalt. 


Omsorgen 

En projektanställd har arbetat fram rutiner och mål för det fallskadepreventiva 

arbetet. Denne har även haft i uppdrag att utöka 

aktiverings- och kulturutbudet. Bland annat har bussutflykter 

och matlagningskurser på Björkhaga ordnats. Möregården och 

Björkhaga har utvecklat träffpunkter som är öppen för alla pensionärer 

i kommundelen. En extra satsning har genomförts för 

att få igång hemrehabiliteringsverksamhet i kommundelen. Personalutbildningsinsatser 

i social dokumentation har genomförts i 

syfte att stärka arbetet med brukarnas genomförandeplaner. 

Barnomsorg, skola och skolbarnomsorg 

Ljungbyholms- och Södermöreskolans sista byggetapp med 

bland annat en ny miniaula är klar. Målet är att skolan tillsammans 

med biblioteket och fritidsgården skall bli en mötesplats 

och ett kulturellt centrum i Ljungbyholm. Då det gäller framtida 

om- och nybyggnationer inom Södermöre kommundel så 

står förskolan i Ljungbyholm närmast i tur. I Familjcentrum i 

Södermöre har särskild satsning genomförts för att fördubbla 

öppen förskolas lokaler och personalstyrka. Halltorpsskolan har 

tillsammans med Byteatern genomfört ett pilotprojekt kring estetiska 

läroprocesser. I Hagby har skolan och Möregården tagit 

fram ”Generationer i samverkan” där barn, ungdomar och äldre 

ska genomföra aktiviteter tillsammans som t.ex. spela Wii och 

baka. Alla skolor har arbetat fram lokala profiler. 

Kultur och fritid 

Under året har Södermöre kommundelsförvaltnings tre bibliotek 

arrangerat ett antal kultur- och författaraftnar för allmänheten 

med goda besökssiffror. Publika arrangemang har också 

genomförts tillsammans med studieförbund. 

De tidigare träffpunkterna för ungdomar har omvandlats till 

fritidsgårdar, vilket kräver två personal under verksamhetens öppettider. 

Inom ramen av befintlig budget har det inte funnits 

möjlighet att ha öppet kvällstid vid samtliga tre ställen utan Ljungbyholms 

fritidsgård har haft öppet enbart dagtid. Fritidsgårdarna 

i Södermöre kommundel har tillsammans med Studiefrämjandet 

inlämnat en gemensam Leaderansökan om att bland annat utöka 

kultur- och fritidsutbudet för ungdomarna i Södermöre. 

Demokratiutveckling 

Södermöre kommundelsnämnd har genomfört ett Södermöreforum 

i Hagbyskolan. Därtill ordnade kommundelsnämnden 

ett särskilt möte med föreningar i Södermöre kommundel som 

en uppföljning på genomförda Södermöreforum. Södermöre 

kommundelsnämnd har tillsammans med Norrlidens medborgarkontor 

och kommunens ungdomsombud deltagit i LSU:s 

(Sveriges ungdomsorganisationer) kampanj för att öka valdeltagande 

bland ungdomar i åldern 18–25 år i EU-valet. 

Landsbygdsutveckling 

Enligt kommuninvånarregistrets statistik är invånarantalet i 

Södermöre kommundel 7 333 personer. Det innebär en ökning 

med drygt 20 personer under 2009. Under hösten har 

kommundelsnämnden varit aktiv i arbetet med att ta fram en 

gemensam länsansökan till regionala utvecklingsfonden med 

fokus på ökad internationell inflyttning till Kalmar län. Utveckling 

av Möreleden, vandringsled Ljungbyholm och utveckling 

av vandringsled i Ekenäs är några Leaderprojekt som har godkänts 

av Leader KalmarÖland. 



Intäkter 20,6 23,4 23,1 24,5 24,7 

Kostnader -179,3 -179,8 -187,7 -194,6 -201,7 



Nettokostnad -158,7 -156,4 -164,6 -170,1 -177,0 

Kommunbidrag 159,4 156,4 165,0 172,2 177,2 

Årets resultat 0,7 0,0 0,4 2,1 0,2 





Södermöre kommundelsnämnd 

Kommundelsnämnden har blivit samarbetspartner i projekt Digitala 

tjänstemarknader som leds av Linneuniversitet. Projektet 

involverar över 20 lokala livsmedelsproducenter och syftar till att 

bygga en lokal marknadsplats för lokala livsmedelsproducenter 

som kan rikta sig till såväl privata som offentliga kunder. 

En mindre näringslivsträff genomfördes i Vassmolösa under 

våren. De lokala utvecklingsgrupperna och hembygdsföreningarna 

har tagit fram en ny turistbroschyr inför säsongen 2009. 

Kommundelsnämnden samarbetat med kommunledningskontoret 

när det gäller varuförsörjningen på landsbygden och 

främst då vad gäller framtiden för dagligvarubutikerna i Halltorp 

och Påryd. 

Övrigt 

Under året har samarbetsrutiner mellan Södermöre kommundelsförvaltning 

och fackförvaltningarna setts över och fastslagits. 

Tillsammans med Kalmar kommuns statistikkontor, barn- och 

ungdomsförvaltningen och omsorgsförvaltningen har ett samarbete 

genomförts för att förbättra befolkningsprognoserna. 

Sjukfrånvaron för Södermöre kommundelsförvaltning har 

minskat från 5,5 procent den 1 december 2008 till 5,3 procent 

den 1 december 2009. Kommundelsnämnden har antagit 

handlingsplan för att samordna och stärka det folkhälsopolitiska 

arbetet i kommundelen och att minska de ohälsotal som 

bland annat tydliggjorts genom Välfärdsbokslutet. Fokus ligger 

på barn och ungdomar 0-16 år. 

Framtiden 

Södermöre kommundelsnämnd ser under perioden 2011–2013 

följande viktiga påverkande faktorer: 

1. Att välfärdbokslutet beaktas som underlag för politiska prioriteringar 

och resurstilldelningar. 

2. Elevantalet minskar i grundskolan medan antalet barn inom 

förskolan ökar. 

3. Beslut har fattats om en nybyggnation av åtta förskoleavdelningar 

i Ljungbyholm. Mot bakgrund av det ökande 

barnantalet kan ytterligare två avdelningar behöva tillbyggas. 

Det planeras också att bygga nya förskoleavdelningar 

i Hagby, Tvärskog och Halltorp. Det handlar om att dels 

ersätta befintliga lokaler som ej är ändamålsenliga eller är 

dyra temporära lösningar i Tvärskog och Halltorp. I Hagby 

handlar det om att ersätta fyra befintliga lokaler och utöka 

med en avdelning för att möta det ökande barnantalet. 

I Hagby handlar det även om att renovera skollokaler samt 

tillskapa lokaler för bibliotek och fritidsgård, vilket bland 

annat innebär att man kan lämna en extern lokal. Även i 

Halltorp behöver renovering av skola genomföras. Planering 

och diskussion förs tillsammans med fastighetskontoret i 

samtliga ärenden. 

4. Boendestödet behöver utvecklas inom kommundelsförvaltningen. 

Idag finns det ett behov av boendestödsinsatser som 

inte kan mötas 

5. Tillsynsverksamheten är viktig för att fritidsgårdarna ska 

kunna bedriva en god verksamhet utifrån det stora behov 

som finns och som tydliggörs bland annat i Välfärdsbokslutet. 


Södermöre kommundelsnämnd omsatte 2009 202 mnkr brutto 

och 177 mnkr netto. Nämnden redovisar ett överskott på 

0,2 mnkr för driftsbudgeten. Investeringsbudgeten redovisar ett 

underskott på 0,2 mnkr. 

Grundskola: Redovisar ett underskott om 0,6 mnkr. Huvudsaklig 

orsak till underskottet är att kostnaderna för elevhälsa 

och elevstödjande resurser samt lokaler har överskridits. Kostverksamheten 

visar ett underskott på 0,1 mnkr och den lokala 

administrationen ett lika stort underskott. 

Barnomsorg: Redovisar ett underskott om 0,6 mnkr. Huvudsaklig 

orsak är att kostnaderna för den enskilda barnomsorgen 

överskridit budget på grund av att vistelsetiderna varit mycket 

högre än vad som budgeterats. Vidare har förvaltningen haft 

kostnader för barnomsorg på natten som varit obudgeterad. 

Kultur och fritidsverksamheten ger ett underskott om 0,1 mnkr. 

Omsorgsverksamheten: Redovisar ett överskott om 1,6 mnkr. Huvuddelen 

av överskottet finns i äldreomsorgen och på kontot för 

gemensamma resurser samt ej utnyttjade medel som tillförts Södermöre 

kommundelsnämnd på grund av demografiska faktorer. 

Vidare har kompetensutvecklingskontot redovisat ett överskott. 






Verksamhetsberättelser från koncernens hel- och delägda bolag 

Kommunkoncernens organisation 

Kommunfullmäktige 

Kommunrevision 

Kommunstyrelse 

Facknämnder 

Kalmarsunds Gymnasieförbund 65,1 % 

Kalmar Kommunbolag AB 

Kalmarsundsregionens Renhållare 61 % 

Kalmarhem AB 

Kalmar Vatten AB 

Kifab i Kalmar AB 

Kalmar Hamn AB 100 % 

Kalmar Airport AB 

Destination Kalmar AB 

Kalmar Familjebad AB och KB 

Industriparken i Kalmar AB 

Kalmar Biogas AB 

Kalmar Science Park AB 92,5 % 

Kalmar Energi Holding AB 50 % (koncern) 


Kalmarsunds Gymnasieförbund 



Under 2008 fastställde styrelsen en ny utvecklingsplan för gymnasieförbundet 

gällande 2008-2011. I planen prioriteras flera 

utvecklings-/målområden som skolorna skall konkretisera på 

den lokala nivån. Följande områden är prioriterade: 

• Värdegrund och likabehandling 

• Bedömning och betygssättning 

• Elevers/studerandes ansvar och inflytande 

• Entreprenöriellt lärande 

• Entreprenörskap, samverkan med bransch och högskola 

• Utveckling av IT 

• Hälsa 

Arbetet med utvecklingsplanen redovisas för varje år i den regelmässiga 

kvalitetsredovisningen. Där görs en bedömning av i 

vilken grad man har nått målen på respektive enhet. 

I avvaktan på centrala beslut gällande reformering av gymnasieskolan 

har 2009 varit ett händelsefattigt år då det gäller nya utbildningar 

och utvecklingsarbete med nya kurser och kursplaner. 

Anledningen är att reformen om gymnasieskolan innehåller förslag 

om att lokala kurser och specialutformade program endast i 

ytterst begränsad omfattning skall få förekomma inom gymnasieskolan. 

Däremot har erbjudande om att delta i försöksverksamhet 

med lärlingsutbildning gått ut till utbildningshuvudmännen. 

Förbundet har erhållit nya platser för 2009 varför försöksverksamheten 

fortsätter i likhet med föregående år. 

Nybro kommun ingår i förbundets intagningsorganisation från 

och med 2009. Vi kan konstatera att den första gemensamma 

intagningen blev lyckad utan några större problem. 

Projektet med att bygga ett nytt svinstall på Ingelstorpgymnasiet 

avbröts. Styrelsens beslöt vid sitt sammanträde i februari 

2009 att avbryta anbudsförfarandet eftersom kalkyler visade på 

för dålig lönsamhet. 

En tredje grupp elever togs in på Aspergerenheten inför läsåret 

09/10. Intresset har successivt ökat inom förbundet och även 

kringliggande kommuner har efterfrågat möjligheten att köpa 

utbildningsplatser på enheten. Avtal har tecknats med Solängsskolan 

Öland, vilket innebär att förbundet genomför utbildning 

på uppdrag inom autistspektrat. 

Den kommunala vuxenutbildningen har visat på ett vikande 

intresse då det gäller ansökningar till verksamheterna grundvux 

och gymnasial vuxenutbildning. Under 2009 har nedgången 

stagnerat och vi förväntar oss ett ökat intresse 2010. Antalet 

studerande inom svenska för invandrare har ökat under 2009, 

varför resurserna för denna verksamhet måste förstärkas. Ägarkommunerna 

har därför beslutat om ett budgettillskott om 1 

mnkr för 2010. 

Vid årsskiftet 2008/2009 flyttade Axel Weüdelskolan från 

Slottsallén till nya lokaler i Teknikum. Flytten har inneburit 

att verksamheten har fått ökade kostnader av engångskaraktär 

under 2009. 

Sfi-verksamheten för ungdomar är numera förlagd till Skola- 

Arbetslivscentrum. Denna verksamhet har också ökat snabbt, 

framförallt beroende på förbundskommunernas åtagande vad 

gäller ensamkommande ungdomar som söker uppehållstillstånd 

i Sverige. 

Under aktuellt år har Marknadsgruppen fortsatt sitt arbete. 

Marknadsgruppen består av deltagare från samtliga enheter och 

syftet med gruppen är att finna strategier för att profilera Kalmarsunds 

Gymnasieförbund såväl internt, som externt. Gruppens 

arbete har resulterat i att förbundet under 2009 har genomfört 

en samordnad kommunikationsstrategi och marknadsföring 

som har resulterat i att förbundet lyckats få fler elever som söker 

våra utbildningar i förhållande till våra konkurrenter. 

Representanter från elevkårerna inom Kalmarsunds Gymnasieförbund 

träffas kontinuerligt genom Elevinflytandegruppen. Under 

2009 har elevkårerna bedrivit ett aktivt arbete kring en policy 

för elevkårernas arrangemang gällande gymnasiediscon. Ambitionen 

är också att skapa en plattform för ett större elevinflytande. 

Förbundet har medfinansierat en tjänst som verksamhetsutvecklare 

tillsammans med SECO, som under läsåret 2009/10 

aktivt arbetar med våra elevkårer för att få effektivare organisationer 

och ökat inflytande. 

Under 2009 har en projektledare anställts på deltid där Vägverket 

står för finansieringen. Syftet är att arbeta med DDD – 

Don’t Drink and Drive – ett projekt mot alkohol i trafiken, som 

innebär en gemensam dag i KalmarSalen för samtliga elever i 

årskurs 2, tillsammans med fristående skolor. 

Gymnasiesärskolan har vidkänts en del förändringar av sina lokaler. 

Anledningen är att förbundet måste avveckla alla lokaler 

där kontrakten upphör för att möta elevminskningarna. Alla 

verksamheter som är möjliga att flytta till lokaler med långa 

kontrakt måste verkställas. Därför har flera program inom 

Gymnasiesärskolan flyttat till lediga lokaler på Teknikum. 




Resultaträkning, mnkr 2007 2008 2009 

Verksamhetens intäkter 580,2 609,9 618,1 

Verksamhetens kostnader -565,5 -607,2 -613,2 

Avskrivningar -4,8 -5,2 -5,2 

Verksamhetens nettokostnader 10,0 -2,5 -0,3 

Finansposter 2,6 2,6 0,3 

Bokslutsdispositioner 

Skattekostnad 

Årets resultat 12,6 0,1 0,1 

Balansräkning, mnkr 2007 2008 2009 

Tillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 20,1 20,3 19,8 

Finansiella anläggningstillgångar 0,3 0,4 0,4 

Omsättningstillgångar 133,8 117,2 110,8 

Summa tillgångar 154,2 137,9 131,0 

Eget kapital och skulder 

Eget kapital 37,6 25,1 25,1 

Obeskattade reserver 

Avsättningar 3,3 9,8 

Långfristiga skulder - 

Kortfristiga skulder 113,3 112,8 96,1 

Summa eget kapital, 

avsättningar och skulder 154,2 137,9 131,0 

Medelantal anställda, styrelsens sammansättning, sjukfrånvaro, 

löner, andra ersättningar och sociala avgifter. 

Medelantal anställda 

med fördelning på kvinnor och män Kvinnor Män 

Styrelseledamöter 3 8 

Andra ledande befattningshavare (tex. VD) 1 

Övriga anställda 340,64 248,751 

Totalt 343,64 257,75 

Löner och ersättningar uppgår till, tkr 2007 2008 2009 

Styrelsen och förbundsdirektören 1 429 1 470 1 428 

därav lön förbundsdirektören 651 650 674 

Övriga anställda 206 467 218 471 208 491 

Totala löner och ersättningar 208 547 220 591 210 593 

Sociala avgifter enligt lag och avtal 78 044 83 920 83 807 

Pensionskostnader 16 197 * 16 821 1 946 

Totala löner, ersättningar, sociala 

avgifter och pensionskostnader 286 591 321 332 296 346 

* vara 12 124 tkr är försäkringspremier för framtida utbetalningar. 

2007 2008 2009 

Total sjukfrånvaro 4,60% 3,31% 3,07% 

varav långtidssjukfrånvaro 77,70% 73,11% 62,24% 

varav sjukfrånvaro män 5,80% 4,04% 3,26% 

varav sjukfrånvaro kvinnor 3,00% 2,27% 2,79% 

varav anställda 50 år 6,10% 4,95% 3,64% 

Antal elever i gymnasieutbildning 


i förbundets utanför summa 

regi förbundet 

Höstterminen 2005 3 586 992 4 578 

Höstterminen 2006 3 935 818* 3 935 

Höstterminen 2007 4 086 866 4 952 

Höstterminen 2008 4 131 913 5 044 

Höstterminen 2009 

Påbyggnadsutbildningen i förbundets regi har ca 35 platser 

Olika typer av utbildningar som eleverna söker 

2007 2008 2009 

Treåriga program som ej anordnas 

inom förbundet 268,5 296 300 

Specialutbildningar 3 0 

Påbyggnadsutbildningar 

Korrespondansgymnasiet i Torsås* 

Friskolor i Kalmar 535,5 587 662 

Friskola 39,5 8 32 

Totalt 846,5 891 994 

*Ingår i Treåriga program som ej anordnas inom förbundet from 2007 

Kostnad per elev inom Kalmarsunds Gymnasieförbund 

(exkl. gymnasiesärskolan) 

År kr Under Lokaler Övrigt 

visning och 

inventarier 

2004 74 915 47% 24% 29% 

2005 75 784 47% 24% 29% 

2006 81 087 46% 24% 30% 

2007 84 435 47% 25% 33% 

2008 87 370 46% 23% 31% 






Årets resultat uppgår till 53 tkr. Fr.o.m. 2006 tillämpar gymnasieförbundet 

resultatutjämningsfonder, detta har bidragit till att 

vissa enheter redovisar stora överskott. 

Efter årets resultat har förbundet ett positivt eget kapital på 25,1 

mkr. Gymnasieförbundet har därmed också klarat balanskravet. 

Under kalenderåret 2008 har gymnasieförbundet betalat eleversättningar 

till andra kommuner eller friskolor för i genomsnitt 991 

elever (891 elever 2008). Dessa elever studerar i andra kommuner, 

landsting, friskolor och på korrespondensgymnasiet i Torsås. Vi 

kan nu se att ökningstakten av elever till friskolor minskar. 

Framtiden 

Från och med 2009 kommer elevkullarna att minska, vilket 

ställer krav på strategiska bedömningar av framförallt personalavveckling 

och lokalavveckling. Detta arbete har redan påbörjats 

och måste intensifieras under närmast kommande år. 

Förbundet har byggt upp en ekonomisk buffert för att möta 

ökade kostnader i avvecklingsfasen. 

Samtidigt är det viktigt att gasa i organisationen för att bibehålla 

kvalitén och stå starka i konkurrensen med fristående skolor 

och andra utbildningsanordnare. 

Ett omfattande planeringsarbete måste inledas och fortgå under en 

längre period. Reformeringen av gymnasieskolan omfattar såväl ny 

skollagsstiftning som förändrade kursplaner, ny utbildningsstruktur 

och nytt betygssystem. Vår bedömning är att det kommer att 

ta flera år innan reformen har satt sig på det lokala planet och verksamheten 

helt har anpassat sig till förändringarna. 





Kalmarsundsregionens Renhållare 



Från och med 2009 har förbundet en ny, gemensam avfallsplan och 

renhållningsordning, vilket innebär att förbundet gick från att vara 

administratör av fyra olika avfallssystem till ett nytt gemensamt. 

Det betyder att förbundet nu har identiska tjänster för hushåll 

inom vårt geografiska område. Samtidigt förenklas det administrativa 

arbetet och förutsättningarna för en effektivisering av 

förbundets verksamhet är nu grundlagd. Detta visar sig bland annat 

i det arbete som under stora delar av 2009 har pågått inom 

avdelning hushållsavfall – nämligen en omplanering av insamlingsrutter 

för hushållsavfall. Med ett gemensamt avfallssystem 

och att de ”gamla” kommungränserna inte längre är ett hinder för 

insamlingen, omplaneras alla insamlingsrutterna inom KSRR. 

Detta kommer att optimera och effektivisera insamlingsarbetet – 

senaste ruttplaneringen var för mer än 15 år sedan. 

Med det tidigare beslutet om insamling av matavfall har förbundet 

arbetat vidare med att se över hur insamlingen och hanteringen 

ska effektueras i de kommande åren. Detta innebär att 

förbundet har bestämt att insamling ska ske med baklastande 

fordon. Upphandling under 2009 på insamlingsfordon har haft 

fokus på biogasdrift med inköp av sju nya fordon under 2009. 


KSRR har ett budgeterat underskott på 7,5 mnkr för 2009 som 

räknas av från överskottet 2008. Arbetet med att förverkliga avfallsplanen 

medför extra kostnader under året. Byte till mindre 

kärl, glesare hämtning och delade kärl gör att intäkterna sjunker. 

Årets resultat, -6,9 mnkr, är därför tillfredsställande. 

Framtiden 

Det finns i det kommande året mycket systematisering som 

kommer att genomföras för att effektivisera och förenkla det 

avfallssystem som förbundet nu har satt igång. Samtidigt finns 

det många frågeställningar som ligger inbakat i avfallsplaneperioden 

2009-2012 som det fortfarande ska arbetas med – dessa 

är bland annat frågor om: 

- insamling och behandling av matavfall till rötning och biogasproduktion 

- optimering av öppettiderna på återvinningscentralerna 

- effektivisering av det administrativa nätverket 

- samverkan med kranskommuner 

- optimering av service och information 

Ett annat stort projekt är utveckling av ett givande samarbete 

med lokala frivilliga aktörer som idag arbetar med avfallsminimering 

genom till exempel återbruksverksamhet. Detta innebär 

ett fokus på kommunala och privata aktörer för att tillsammans 

hitta lösningsmodeller för ett förstärkt miljömål om minimering 

av avfallsmängden. 

Avsiktsförklaringen med Cementa AB i Degerhamn om ett 

projekt för att se på möjligheterna för förbränning av sorterat 

hushållsavfall i Degerhamn och detta projekts koppling med 

det pågående samarbetet med Nybro Energi AB är också viktiga 

frågeställningar på alla nivåer i förbundet. 

Målet för soliditet uppnås till fullo. I övrigt uppnås inte målen 

på grund av det negativa resultatet. Eftersom detta är budgeterat 

vidtas inga åtgärder. 

Budgetavvikelserna är främst: 

• Förra årets redovisning visade ett negativt belopp på 8 315 tkr 

som berodde på framskjutna inköp av slamavvattningsbilar, 

vilka sedan köptes in under 2009. Detta medför att årets 

avvikelse är missvisande. 

• Markanläggningar ÅVC – avvikelsen beror på ej budgeterat 

inköp av byggnader och lösöre vid Nybro återvinningscentral. 

• Investeringar i miljöanläggning Moskogen är försenade på 

grund av överklaganden av tillståndet 

• Pågående arbeten avser miljöanläggning Moskogen 



Kalmarsundsregionens Renhållare 


Summa intäkter 123,5 145,6 123,7 

Rörelsekostnader -106,3 -113,7 -121,5 


Rörelseresultat 9,4 23,4 -5,1 

Finansposter -0,7 0,5 -1,8 

Bokslutsdispositioner - 

Skattekostnad - 

Årets resultat 8,7 23,9 -6,9 


Tillgångar 






Eget kapital 27,4 16,6 13,2 

Obeskattade reserver - 

Avsättningar 4,0 40,2 39,8 

Långfristiga skulder 38,5 38,5 0 










Övriga anställda 14 64 

Totalt 16 73 


Styrelsen och förbundschefen 1 141 1 230 1 171 

Övriga anställda 21 810 23 821 27 916 



Pensionskostnader 1 474 1 879 1 466 



2007 2008 2009 






Nyckeltal 2008 2009 

Nettoomsättning, mnkr 123,5 145,6 123,7 

Rörelseresultat, mnkr 9,4 23,4 -5,1 

Rörelsemarginal, % 8,0 16 -4 

Resultat e finansiella poster, mnkr 8,7 23,9 -6,9 

Balansomslutning, mnkr 94,6 114,3 86,7 

Avkastning på sysselsatt kapital, % 11,0 22,0 5,5 

Soliditet, % 29 14 15 

Investeringar, mnkr 6,1 2,0 33,7 

Kassaflöde 1,7 43,6 -50,7 

Medelantal anställda 68,0 69,0 78,0 

Finansiella mål (%) 

Målvärde Bokslut Bokslut 

2008 2009 

Likviditet 

(betalningsförmåga på kort sikt) >100 393 33 

Soliditet 

(betalningsförmåga på lång sikt) 10 14 10 

Nettokostnadsandel 

(löpande kostn och intäkt) 50 1 665 5 

Investeringsredovisning (tkr) 

Budget Bokslut Avvikelse 

2009 2009 

Fordon 10 200 21 502 11 302 

Markanläggningar ÅVC 2 350 5 527 3 177 

Markanläggningar Moskogen 18 600 -18 600 

Soputrustning 2 150 5 451 3 301 

Diverse 400 1 184 784 

Pågående arbeten 0 11 088 11 088 

Total 33 700 44 752 11 052 





Kalmar Kommunbolag AB har anställt ny VD sedan årsskiftet 

2008–2009. En projektledare har också rekryterats för att påbörja 

arbetet med ett gemensamt verksamhetsledningssystem. 

Ett första steg i denna process är att i samverkan med samtliga 

bolag ta fram övergripande styrdokument för bolagskoncernen. 

Styrelseutbildning för bolagens samtliga styrelser genomfördes 

under våren med syfte att informera och kompetensutveckla 

inom områdena kommunal aktiebolagsrätt, verksamhetsledningssystem 

och rådande situation inom finanssektorn. 

Vidare har bolaget fortsatt arbetet med stöd i olika frågor till 

dotterbolagen, fortsatt utveckling av bland annat rutiner i bokslutsarbetet, 

årsredovisningarna och gemensamma redovisningsprinciper. 

I samverkan med kommunledningskontoret pågår en 

förstudie om förutsättningarna för och effekterna av en utökad 

samordning av kommunkoncernens samlade upplåning. 

Framtiden 

Verksamhetsinriktningen för Kalmar Kommunbolag AB är att 

fortsätta arbetet med ett gemensamt verksamhetsledningssystem, 

utveckla arbetet med internkontroll och att fortsätta samordningsprocessen 

i ett koncernperspektiv. 

Kalmar Kommunbolag AB och koncernen i sin helhet har påverkats 

av 2008 och 2009 års händelseutveckling inom finanssektorn 

och rådande konjukturläge. En fortsatt avgörande faktor 

för såväl moderbolaget som dotterbolagen är utvecklingen inom 

finanssektorn, konjukturen och att utdelningen från Kalmar 

Energi Holding AB följer uppgjorda planer. 


Intäkterna under året uppgick till 2 257 tkr vilket ska jämföras 

med budgeterade 2 236 tkr. De totala rörelsekostnaderna var 

budgeterade till 2 307 tkr medan det verkliga utfallet blev 1 904 

tkr. Den positiva avvikelsen på drygt 300 tkr beror i huvudsak 

på att projektet för införande av verksamhetsledningssystem 

enligt budget skulle påbörjats i januari startades upp först 

i augusti. Rörelseresultatet för 2009 blev därmed 353 tkr mot 

budgeterat -71 tkr. 

Resultat från de finansiella posterna var -4 494 tkr medan de 

budgeterade var -4 000 tkr. Differensen beror framförallt på 

resultat från dotterföretag, Kalmar Familjebad KB 516 tkr och i 

övrigt avvek ränteintäkterna positivt mot budget med 22 tkr. Vilket 

innebar att resultatet efter finansiella poster blev -4 141 tkr. 

Det förväntade resultatet enligt budget var -4 071 tkr. Efter justering 

av uppskjuten skattefordran med 2 741 tkr blev årets 

redovisade resultat -1 399 tkr. 

För att neutralisera resultat från dotterföretag får kommunbolaget 

koncernbidrag från Kifab i Kalmar AB med 1 080 tkr. 

Koncernbidraget påverkade inte årets resultat utan stärker det 

fria egna kapitalet. 

Kommunbolaget har tecknat en kapitaltäckningsgaranti för dotterbolagen 

Industriparken i Kalmar AB och Kalmar Science Park 

AB. Garantin uppgår till maximalt 3 mnkr respektive 1,8 mnkr. 

Kalmar Kommunbolag AB har arbetat efter fastställda ägardirektiv 

utifrån årets händelser omfattande information om koncernens 

verksamhet och planerade åtgärder av vikt. Under året 

har beredning och samordning gällande förslag till försäljning 

av fastigheter skett. Arbetet att efter särskilt uppdrag genomföra 

projekt som är näringslivsbefrämjande sker fortlöpande. 







Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 

Rörelseresultat -0,3 0,0 0,4 

Finansposter -5,2 -3,2 -4,5 


Skattekostnad 0,2 3,5 2,7 

Minoritetens andel av årets resultat 

Årets resultat -5,3 0,3 -1,4 




Tillgångar 


Finansiella anläggningstillgångar 365,2 364,4 367,5 


Summa tillgångar 367,8 370,8 370,3 


Eget kapital 137,1 137,9 137,3 

Minoritetsintresse 0,0 0,0 

Obeskattade reserver 0,0 0,0 

Avsättningar 0,0 0,0 

Långfristiga skulder 0,0 230,0 230,0 



avsättningar och skulder 367,8 370,8 370,3 


med fördelning på kvinnor och män Kvinnor 

Män 

Styrelseledamöter 2 3 Moderbolaget 

Andra ledande befattningshavare 

(tex. VD) 

1 Moderbolaget 

Övriga anställda 1 Moderbolaget 

3 4 


Styrelsen och verkställande direktören 259 399 45 

därav lön VD 208 359 0 

Övriga anställda 518 873 576 

Totala löner och ersättningar 777 1 272 621 

Sociala avgifter enligt lag och avtal 250 450 156 

Pensionskostnader 55 68 41 


avgifter och pensionskostnader 1 082 1 790 818 

2007 2008 2009 

Total sjukfrånvaro < 10




Efterfrågan på Kalmarhems lägenheter har under 2009 varit god 

med fortsatt hög uthyrningsgrad 99,3 procent. Nyproduktionen 

av bostäder i Funkabo, kvarteret Kämpaleken 2, 3 och 4, har under 

2007-2009 färdigställts. Kämpaleken 4, Jägarvägen 20, anpassad 

för vård- och omsorgsboende, överlämnades till Kalmar 

kommun, omsorgsförvaltningen och invigdes i april. 

Bolaget har slutfört satsningen på att förbättra området Bergkristallen 

2 i Oxhagen under året. Ett omfattande renoveringsprojekt 

med 308 lägenheter i sju huskroppar slutfördes under 

hösten. Under året har fyra fastigheter med totalt 72 lägenheter 

sålts, Svärdsliljan, Valnötsträdet, Dampehammar och Braxen. 

Nytt ekonomisystem har införts från årsskiftet och fungerar 

bra. Nytt verksamhetssystem har införts från april månad och 

arbetet med kvalitetssäkring pågår. 


Kalmarhem redovisar för 2009 ett resultat efter finansnetto på 

+17,6 mnkr (-24,9 mnkr) och ett resultat efter skatt på +15,1 mnkr 

(-20,9 mnkr), att jämföra med ett budgeterat resultat på 

-10,7mnkr (-25,8 mnkr). Kalmarhems ekonomiska resultat beror 

till stor del på fortsatt minskning av bolagets kostnader. Allra 

mest har de finansiella kostnaderna, 65,3 mnkr, minskat jämfört 

med budget (87,5 mnkr) samt föregående år (80,4 mnkr). 

Detta beror på en minskad belåning under 2009, den kraftiga 

räntenedgången till följd av den finansiella oro som fanns på 

finansmarknaden samt ett förbättrat kassaflöde i bolaget. Räntebidragen 

har fortsatt att minska och beräknas vara borta under 

2012. 

Framtiden 

De närmaste åren är de fokuserade områden Kalmarhems målsättningar, 

hyressättningen och analys av varje fastighet för att 

minska kostnadsnivån. Stora ansträngningar görs för att Kalmarhem 

skall fortsätta att redovisa ett positivt resultat. Kalmarhems 

övergripande finansiella mål är att minska belåningsgraden. Därmed 

ska Kalmarhems idag alltför stora känslighet för ränte- och 

finansieringsrisk minska. Nu påverkas bolagets kostnader i hög 

grad av finansmarknadens utveckling. 

I kv Lunden/Gläntan planeras renovering av 48 lägenheter och 

nyproduktion planeras av 20–30 tillgängliga lägenheter. Förutsättningarna 

för kommande nyproduktion har påverkats av dagens 

ränteläge, slopade investeringsbidrag och ökade produktionskostnader. 

Det innebär att svårigheterna har ökat med att få investeringarna 

lönsamma inom rimlig tid. Takten på bolagets kommande 

nyproduktionen kommer således att påverkas av de ekonomiska 

förutsättningarna. Övriga planerade investeringar kommer att genomföras 

i den takt som bolagets ekonomi tillåter. 

De renoveringar som slutfördes under 2009 har lett till att bolagets 

fastigheter i de renoverade områdena blivit i betydligt 

bättre skick än tidigare, vilket kommer våra hyresgäster tillgodo 

och ökar marknadsvärdet. 

Det pågående rationaliseringsarbetet kommer att fortsätta och 

vidareutvecklas. 

I årets resultat finns en realisationsvinst på 29,1 mnkr för försäljning 

av fastigheterna Svärdsliljan, Valnötsträdet, Dampehammar 

och Braxen. En nedskrivning av fastigheter har gjorts 

med 34,0 mnkr (8,2 mnkr). Under året har bolaget gjort en genomgång 

av fastigheternas taxeringsvärden samt bolagets beräkningsgrund 

för uttagsskatt. Detta har påverkat 2009 års resultat 

med 5,1 mnkr. Kostnaderna för el, värme, avfall och vatten ökade 

med 6,8 mnkr jämfört med föregående år, (från 63,2 mnkr 

till 70,0 mnkr). Den främsta orsaken till ökningen var taxeökningar, 

en ökad uppvärmd yta samt att 2009 i stort sett motsvarande 

ett normalår i vädertemperatur, att jämföras med 2008, 

som var ca 12 procent varmare än 2009. 

Under 2009 har de stora förändringar som genomfördes i verksamheten 

redan under 2008, med mål att bolagets verksamhet 

ska bli lönsam, inneburit att fler arbetsuppgifter nu sköts av egen 

personal istället för av underleverantörer. Detta har medfört en 

förbättrad service i form av ökad tillgänglighet för våra kunder. 








Rörelseresultat 13,6 52,7 80,2 

Finansposter -64,1 -77,5 -62,6 


Skattekostnad 14,9 3,9 -2,5 

Årets resultat -35,5 -20,9 15,1 


Tillgångar 




Summa tillgångar 2 043,0 2 109,7 2 002,8 


Eget kapital 288,6 267,6 282,8 





avsättningar och skulder 2 043,0 2 109,7 2 002,8 






Andra ledande befattningshavare (tex. VD) 3 2 


Totalt 19 38 


Styrelsen och verkställande direktören 1 280 1 149 1 225 

därav lön VD 1 018 839 937 


Nyckeltal 2007 2008 2009 

Underhållskostnad / kvm 248 146 121 

Fastighetsskatt / kvm 18 21 19 

Hyra / kvm bostäder 873 890 969 

Vinstmarginal -18,4% -8,7% 5,7% 

Räntetäckningsgrad 0,9% 1,4% 1,3% 

Direktavkastning 4,3% 4,9% 6,2% 

Avkastning totalt kapital 0,9% 2,6% 4,1% 

Belåningsgrad bokförda 

fastighetsvärden 87,3% 86,8% 83,4% 

Soliditet 4% 13% 14% 

Medelantal årsanställda 54 50 50 



Pensionskostnader 6 897 2 142 2 567 



2007 2008 2009 










Under året har byggnationen av ett nytt råvattenverk i Yxneberga 

färdigställts. Med hjälp av kemisk fällning och så kallat Dynasandfilter 

kommer vattenkvaliteten att förbättras. Investeringen 

är omfattande och kostnaden slutade på 46 mnkr. Den stora 

investeringen har medfört att vattenpriset ökat för abonnenter i 

Kalmar, men även för det vatten som säljs till Torsås kommun. 

VA-saneringar har utförts på flera platser i kommunen. Av de 

större saneringsarbetena kan följande nämnas: Kalmarsundsparken, 

Bragegatan, Idungatan och Norrlidsvägen. 

Det är problem med reningen av avloppsvatten i de mindre reningsverken 

i Påryd och Halltorp. Efter omfattande utredningsarbete 

har besluts tagits att stänga verken. Avloppsvatten från 

dessa orter kommer att renas på reningsverket vid Tegelviken. 

En ny överföringsledning har börjat byggas mellan Tvärskog och 

Ljungbyholm och arbetet med projektering och anbudshandlingar 

av överföringsledningen från Halltorp har färdigställts. 

Framtid 

För att klara målen med att minimera antalet läckor, minska 

inläckaget av ovidkommande vatten i spillvattennätet och reducera 

antal bräddningar tillför bolaget extra resurser. Resursförstärkningen 

kommer att bestå i många år, då ledningsnätet är 

omfattande och föråldrat. 

Planerade investeringar beräknas uppgå till 66 mnkr. Främst är 

det i VA-ledningsutbyggnader exempelvis överföringsledningar, 

ledningar till nya industrier och bostadsområden. Dubblering 

av råvattenledningen till Skälby vattenverk. Förbättra slamhanteringen 

och optimera processen vid reningsverket. 

Enskilda avloppsanläggningar är ett miljöproblem och bolaget 

kommer att avsätta årligen extra medel för att bygga ut ledningsnätet 

i ”icke lönsamma” områden. 

Pumpstationen P48, Rinkabyholm har varit i ett dåligt skick 

och en ny har byggts i anslutning till den gamla. 

KVAB har arbetat med att ta fram ett kvalitetssystem för återföring 

av växtnäring från slam för spridning på produktiv mark. 

Systemet kallas för REVAQ. 


Under året uppgår nettoförsäljningen till 127,8 mnkr vilket är 

bättre än planerat. Anslutningsavgifter för VA-anslutning redovisas 

till 10,5 mnkr jämfört med budgeten på 9,2. 

Försäljning av vatten uppgår till 4 788 000 (4 842 000) kubikmeter 

varav försäljning till Torsås kommun uppgår till 312 000 

(370 000) kubikmeter. 

Av årets totala underhållskostnad på ledningsnätet på 40,5 mnkr 

har 26,3 mnkr använts till VA-saneringar. Föregående år var 

motsvarande belopp för VA-sanering på 22,9 mnkr. 

I vattenverket, reningsverket och i pumpstationer har extra underhållsåtgärder 

genomförts. 

Resultatet efter finanisella poster för år 2009 uppgår till -7,2 

mnkr mot budgeterat -17,3 mnkr. 

Under året har KVAB investerat för 28,9 (55,1) mnkr. Bland de 

större investeringar som kan nämnas: Färdigställande av ett nytt 

råvattenverk, nya VA-ledningar vid Fjölebro och Smedby, ny 

pumpstation P48 Ljungbyholm och påbörjat arbetet med en ny 

överföringsledning från Tvärskog till Ljungbyholm. 










Bokslutsdispositioner 1,5 -1,8 7,2 




Tillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 258 285,6 299,3 

Finansiella anläggningstillgångar 0 0,0 0,0 




Eget kapital 2,9 4,1 4,1 

Obeskattade reserver 52,8 53,1 45,9 



Kortfristiga skulder 33,9 60 72,8 










Totalt 15 58 


Styrelsen och verkställande direktören 977 1 006 1 044 





Rörelseresultat, mnkr 8,3 11,9 1,6 

Rörelsemarginal, % 7,2 9,1 1,3 

Resultat e finansiella poster, mnkr -1,4 1,7 -7,2 


Avkastning på sysselsatt kapital, % 2,8 3,8 0,5 

Soliditet, % 13,9 13,3 11,5 


Kassaflöde 1 1 0 

Medelantal anställda 64 60 63 






2007 2008 2009 





varav anställda


KIFAB i Kalmar AB 


KIFAB har i och med utgången av 2009 varit verksamt i 37 år. 

På grund av finanskrisen, som inleddes i oktober 2008 steg vakansgraden 

till ca 5 procent vid starten av 2009 och har sedan 

varit stabil. Året har präglats av omfattande diskussioner för 

att finna affärsmässiga lösningar inom befintliga kontrakt som 

underlättar för de finansiellt mesta ansträngda kunderna. Glädjande 

nog kan vi konstatera att KIFAB ej drabbats av konkurser 

och att flera företag trots krisen startat upp ny verksamhet eller 

expanderat sin befintliga verksamhet. 

Under året har en ny fabrikshall byggts för Trelleborg Rubore 

AB och fastigheten Babianen 14 har förvärvats för att möjliggöra 

framtida expansion av Prestando/OGO AB. 

Framtiden 

Under 2009 stabiliserades vakansgraden på ca 5 %. Vi bedömer 

att denna nivå kommer att bestå under 2010–2011 och att risken 

för ytterligare vakansökning och eventuella konkurser inte 

kan uteslutas då vi ännu inte fått några tydliga tecken på att 

återhämtningen fått effekt på våra betydande industrikunder. 

Eventuella förändringar avseende Linnéuniversitetets lokalförsörjning 

får inget genomslag på KIFAB förrän 2015–2017 då 

nuvarande kontrakt skall förlängas alternativ avslutas. 

Vår tidigare bedömning kvarstår att de närmaste åren bör 

KIFAB kunna generera ett resultat på 4–6 mnkr/år. 

Senare delen av 2009 har dominerats av diskussionerna om 

Linnéuniversitetets framtida lokalförsörjning. Linnéuniversitetet 

hyr ca 20 procent av KIFAB-gruppens lokaler. 

Majoriteten av våra hyresavtal är indexbaserade vilket betyder 

att hyresnivån följer utvecklingen av konsumentprisindex 

(KPI). Detta innebär att våra hyror i de flesta fall sänks med 

1-1,5 procent under 2010. 


KIFAB:s omsättning uppgick till 106,7 mnkr (100,4 mnkr). 

Omsättningsökningen är till stor del ett resultat av gjorda investeringar. 

KIFAB:s resultat efter finansiella poster uppgår till 

6,5 mnkr (5,1 mnkr). Det förbättrade resultatet beror främst 

på den förmånliga finansieringen med lån på 745 mnkr mot 

en genomsnittlig ränta på ca 3,4 procent. Till detta kommer en 

borgensavgift på 0,25 procent per år till Kalmar kommun. 



KIFAB i Kalmar AB 






Finansposter -28,1 -30,4 -24,4 

Bokslutsdispositioner -12,5 -2,0 -2,0 




Tillgångar 






Eget kapital 47,8 49,3 51,9 

Obeskattade reserver 27 29,0 31,0 













Totalt 8 17 


Styrelsen och verkställande direktören 1 006 1 036 1021 


Övriga anställda 4 538 4 598 4704 



Nettoomsättning, mnkr 

KIFAB 96,3 100,4 106,7 

Delägda företag 19,8 21,0 23,1 

KIFAB-gruppen 116,1 121,4 129,8 

Resultat e finansiella poster, mnkr 

KIFAB 13,3 5,1 6,5 

Balansomslutning, mnkr 

KIFAB-gruppen 1 051,7 1068,0 1063,8 

Soliditet 

KIFAB 7,9% 8,0% 8,6% 

Avkastning på eget kapital 

KIFAB 19,8% 7,3% 8,6% 

Avkastning på totalt kapital 

KIFAB 4,9% 4,1% 3,6% 


KIFAB 15 15 15 





2007 2008 2009 


varav långtidssjukfrånvaro Ingen Ingen


Kalmar Hamn AB 


2009 blev ett mycket speciellt och annorlunda år i flera avseenden. 

Hamnverksamheten drabbades hårt av den djupaste konjunkturnedgången 

på flera decennier, vilket avspeglades i dramatiskt 

sjunkande godsvolymer och en i det närmaste utraderad 

vinst. Samtidigt slutfördes ett omfattande investeringsprogram 

som löpt över åren 2008-2009 till en total kostnad av ca 46 

mnkr. Dessa framtidssatsningar kommer med stor säkerhet visa 

sig vara viktiga byggstenar för en fortsatt gynnsam utveckling av 

hamnverksamheten. 

Godsomsättningen under 2009 sjönk från rekordåret 2008 

med 36 procent till 772 000, vilket är den lägsta nivån på tio år. 

Som framgår av nedanstående tabell var det framförallt skogssektorn 

som fick vidkännas stora volymförluster. Exporten av 

sågade trävaror – som är så betydelsefull för hamnverksamheten 

– minskade med 25 procent jämfört med året innan och med 

över 40 procent sedan rekordnoteringen 2007. Samtidigt upphörde 

skeppningarna av skogsråvara (timmer, massaved och flis) 

i det närmaste helt, när luften gick ur marknaden. För övriga 

varuslag som hanteras i hamnen, bortsett från makadamexporten, 

kunde glädjande nog konstateras i stort sett oförändrade 

godsvolymer under 2009. 

Under våren fattade länsstyrelsen beslut om nytt miljötillstånd 

för hamnverksamheten. Hamnbolaget bedömde att villkoren i 

beslutet var svårtolkade och orimligt hårda varför beslutet har 

överklagats till Miljödomstolen. Kommunfullmäktiges beslut att 

godkänna ett nytt planprogram för Tjärhovet som ska utgöra underlag 

för en ny detaljplan, underlättar högst påtagligt hamnens 

strävan att åstadkomma ett ändamålsenligt och effektivt sjöfartsoch 

hamnskydd som kan tillmötesgå Transportstyrelsens krav. 

budget. Detta innebar sammantaget att företaget trots rådande 

konjunkturläge kunde visa ett positivt rörelseresultat på en dryg 

halv miljon kronor efter finansiella poster. Till detta ska läggas 

en reavinst på ca 6,2 mnkr från försäljningen av fastigheten 

Styrmannen 3 (magasinsbyggnad) på Tjärhovet till Kalmar 

Lantmän. Efter bokslutsdispositioner och skatt redovisar bolaget 

en vinst på 1,8 mnkr. Hamnbolagets balansomslutning vid 

årets slut uppgick till 80 mnkr. Bolaget har inga som helst lån 

vilket får till följd att soliditeten ligger på hela 90 procent. 

Totalt investerades över 30 mnkr i verksamheten under det 

gångna året. Fem mnkr för att slutföra ombyggnaden av oljekajen 

finansierades av Kalmar kommun inom ramen för gällande 

nyttjanderättsavtal, medan återstående 25 mnkr till inköp av en 

ny mobilkran och byggnationen av Hamnen Hus på Barlastholmen 

självfinansierades av bolaget. 

Framtiden 

Den stränga vintern till trots kan i början av 2010 skönjas ett 

något förbättrat marknadsläge inom flera sektorer där Kalmar 

Hamn AB är verksamt. Sågverken har dock alltjämt svårt att 

få avsättning för sina produkter i Storbritannien som är den 

ojämförligt sviktigaste marknaden för de virkesvolymer som 

skeppas över kajerna i Kalmar hamn. Sammantaget finns det 

dock fog för en försiktig optimism om marknadsutvecklingen 

under återstoden av året. Viktigast av allt för hamnens framtid 

är dock som påpekats så många gånger tidigare att inte hamnfrämmande 

verksamheter tillåts expandera i hamnens omedelbara 

närhet. Detta är utan minsta tvivel en ödesfråga för hamnverksamheten 

i det längre perspektivet. 


Nedgången i hamntrafiken slår obönhörligen igenom på intäktssidan. 

Under 2009 sjönk rörelseintäkterna med närmare 13 

mnkr till drygt 29 mnkr, vilket innebär en minskning med 30 

procent jämfört med året innan. I förhållande till budget stannade 

minskningen vid ca 5 mnkr. För att möta intäktsbortfallet 

vidtogs betydande kostnadsbesparande åtgärder inom snart sagt 

alla områden. Därmed reducerades kostnaderna med 7, 5 mnkr 

(-21 procent) jämfört med 2008 och med 5 mnkr relaterat till 



Kalmar Hamn AB 







Bokslutsdispositioner -3,6 -2,6 -4,3 

Skattekostnad -0,2 -1,2 -0,7 



Tillgångar 






Eget kapital 59,9 61,3 62,4 


Avsättningar - 









Styrelseledamöter 7 



Totalt 3 24 



Antal fartyg 447 497 357 

Godsvolymer i ton 1 060 820 1 213 382 771 912 

Rörelsens intäkter, mnkr 32,2 42,1 35,6 

Rörelseresultat, mnkr 3,2 5,1 6,5 

Resultat e finansiella poster, mnkr 4,0 6,9 6,8 



Investeringar, mnkr 1,3 1,7 25 


Styrelsen och verkställande direktören 954 1 007 957 








2007 2008 2009 



varav sjukfrånvaro män < 10 1,8% 1,4% 

varav sjukfrånvaro kvinnor < 10 0,0% 0,8% 

varav anställda 50 år < 10 0,6% 1,3% 

Godsomsättning i ton 

2009 2008 2007 2006 2005 2004 

Petroleumprodukter 265 277 284 283 265 240 

Jordbruksprodukter 127 153 124 121 107 108 

Skogsprodukter 199 476 425 259 351 305 

Övrigt 181 307 228 294 269 203 

Totalt 772 1 213 1 061 957 992 856 





Passagerarsiffrorna under 2009 sjönk 11,7 procent jämfört med 

2008 till följd av lågkonjunkturen. Under årets sista månader 

kunde man dock se en förbättring jämfört med första halvåret. 

Det är i första hand inrikestrafiken till Stockholm som tappar 

passagerare men även chartertrafiken har minskat. Under sommaren 

har antalet avgångar varit färre än tidigare år men beläggningen 

har varit hög. 

Under året har det funnits fem olika charterdestinationer från 

Kalmar; Gran Canaria, Fuerteventura, Kreta, Mallorca och 

Thailand. 

Fr o m den 1/6 tog Kalmar Airport AB över flygplatsens 

ramptjänst från SGS (SAS Ground Services). KAAB tog även 

över utrustning för ramptjänstutförande genom hyrköp samt 

övertog 12 anställda. Genom den sammantaget utökade personalresursen 

uppstod övertalighet i antalet medarbetare p g a 

verksamhetsmässiga och ekonomiska skäl. Övertaligheten har 

lett till uppsägning av tre medarbetare samt att två medarbetare 

minskat sin tjänstgöringsgrad till 50 procent, d v s en total personalminskning 

i verksamheten med fyra årsarbetare. 

Årets investeringar uppgår till 2 776 tkr och består till största 

delen av en ILS/GP (inflygningshjälpmedel) samt avslutningen 

på fjärrvärmeprojektet. 

Prognos och framtid 

Budgeten för 2010 är mycket återhållsam samtidigt som ett antal 

investeringar skjutits på framtiden. Flygplatsen har prognostiserat 

3 procent ökning i flygresandet jämfört med 2009. 

Regionen har tillsammans med flygplatsen beslutat om en fortsatt 

marknadssatsning på Europaflyget via Arlanda. 

En viktig fråga under året är att skapa finansiella förutsättningar 

för de investeringsbehov som finns i bolaget inom den 

kommande femårsperioden. VD har fått styrelsens uppdrag att 

under 2010 tillsammans med Kalmar kommunbolag ta fram 

en finansieringsplan för flygplatsen avseende de närmast kommande 

åren. 


Helårsresultatet 2009 slutade på -2 390 tkr. Denna förlust 

utgörs till största delen av minskad GAS-ersättning (Gemensamma 

Avgiftssystemet för Säkerhetskontroll) med 2 361 tkr. 

Efter revision av vårt underlag för erhållande av ersättning avseende 

GAS – har uppstått osäkerhet om vilken ersättningsnivå 

flygplatsen är berättigad till. Detta gäller såväl redan erhållen 

ersättning för 2008 som under innevarande år. I bokslutet har 

därför gjorts en uppbokning av minskad intäkt i enlighet med 

Transportstyrelsens beslut, beslutet är dock överklagat. 

Avseende övriga trafikintäkter visade startavgifterna såväl inrikes 

som utrikes minus gentemot budget medan passagerarintäkterna 

gick bättre, dvs färre starter men högre kabinfaktor än 

förväntat. Även extra öppethållning och flygplansparkering har 

ett positivt utfall. 

Övriga intäkter slutade 484 tkr bättre än budget. Vi har fått en 

högre ersättning från Transportstyrelsen för underhåll på CNSutrustning 

samt bidrag för ett projekt från Nutek som inte var 

budgeterat. 

Efter övertagande av ramptjänsten med efterföljande personalminskning 

ger omorganisationen ett högre löneutfall än budgeterat 

samtidigt som ett flertal icke planlagda utbildningar genomförts 

under hösten. Personalminskningen har också lett till 

högre övertidskostnad än planerat. 







Avskrivningar -0,4 

Rörelseresultat -4,5 -0,7 -2,4 



Skattekostnad 

Årets resultat -4,1 -0,2 -2,4 


Tillgångar 


Finansiella anläggningstillgångar 






Avsättningar 

Långfristiga skulder 











Totalt 8 30 



Nettoomsättning (mnkr) 21,6 27,8 28,9 

Rörelseresultat (mnkr) -4,5 -0,7 -2,4 

Resultat e finansiella poster (mnkr) -4,1 -0,2 -2,4 

Investeringar (mnkr) 0,4 3,2 2,8 

Kassaflöde (mnkr) -0,8 -1,6 -5,8 


Antal passagerare 174 107 177 794 157 025 

Passagerarökning jämfört med 2007 10,9% 2,1% -11,7% 

Andel kommersiella intäkter 38,0% 48,0% 62,0% 


därav lön VD 679 716 737 







2007 2008 2009 










Under 2009 har vi haft ett 50-tal företag/organisationer som 

samarbetspartners, vilket är några fler än tidigare. De ser alla 

nyttan av att samarbeta för både Kalmars och regionens bästa 

och bidrar ekonomiskt till att göra såväl marknadsföring som 

evenemang möjliga. 

Vid årsskiftet 2009 började arbetet med den utvecklingsplan 

som är framtagen för Kalmar Slott. Det är ett nytt hyresavtal 

med vidhängande utvecklingsplan mellan Statens Fastighetsverk 

och Kalmar kommun. Det nya tioåriga avtalet innebär 

satsningar om tillsammans med cirka 80 mnkr under avtalstiden. 

För att förbättra publikmottagningen har en ny entrékur byggts 

och placerats vid Kastellanvillan för att under sex veckor möjliggöra 

entréfunktion direkt vid ankomst till slottet. 

Nya flaggstänger och flaggor vid parkeringen och vindbryggan 

har införskaffats, liksom nya bänkar till större utomhusarrangemang 

på yttre borggården. Vindbryggan har också försetts med 

specialtillverkade marschallhållare för den mörka årstiden. Två 

nya skyltskåp har monterats i första valvet. Här finns nu sex 

skåp, varav slottsverksamheten förfogar över fyra. Flera evenemang, 

konserter och utställningar har genomförts under året. 

Det största satsningen har skett på barnverksamheten under 

namnet ”Slottskampen”. Denna upptog större delen av inre 

borggården samt anslutande slottslokaler, sammanlagt 1 300 m2, 

och har varit en mycket uppskattad satsning som lockat många 

barnfamiljer till staden. Under året har vi också kontrakterat en 

ny krögare som börjar sin verksamhet 1 januari 2010, då den 

tidigare entreprenören går i pension. 

De stora utvecklingsprojekten handlar om en hiss i västra längan, 

ett nytt och utökat kök samt utökning av serveringslokaler i 

norra källaren. Ärendena har beretts under året med deltagande 

av all tänkbar och relevant expertis och går under våren 2010 

in i ett avgörande skede. Som en direkt följd av satsningarna 

har årets besöksantal ökat från 59 000 år 2008 till drygt 72 000 

besökare. En ökning med nästan 20 procent. 

Gästabud och middagar visar en ökning av tillställningar med 

större sällskap, ofta i anslutning till jubiléer och nationellt baserade 

årsmöten och manifestationer. De ordinära företagskvällarna 

ligger i stort sett kvar på oförändrad nivå. Vi har också 

kunnat notera en viss nedgång av konferenser under året, främst 

beroende av konjukturförsvagning. 

Kalmar Stadsfest genomfördes under tre dagar i augusti. Stadsfesten 

bjöd på mycket musik av både lokala, nationella och internationella 

artister och lockade flera olika målgrupper. Totalt 

lockade årets stadsfest mer än 100 000 besökare. 

Tillsammans med Larmtorgets krögarförening och Sveriges Radio 

Kalmar arrangerades musikunderhållning på Larmtorget. Det 

blev elva spelningar på tisdagar och torsdagar. Spelningarna som 

är gratis för besökarna blir mer och mer populära och lockade i 

genomsnitt 3 000 besökare. 

Destination Kalmar har varit med som samarbetspartners vid 

många evenemang, framför allt de som genererar övernattningar 

i regionen. Det är bland annat triathlontävling, Calmare 

Nyckel Cup och Victoriadagen. 

Under vardagar från den 29 juni till den 31 juli, blev det direktsändning 

från Kalmar i Radio RIX FM. Vid jordbroporten byggdes 

det upp en sändningsplats med en friggebod, gräsmatta och 

mindre VIP-läktare. RIX FM som har 1,3 miljoner lyssnare varje 

dag över hela landet gjorde intervjuer och reportage både från 

sändninsplatsen men också från olika besöksmål i regionen. 

Destination Kalmar har aktivt medverkat till att sommarteatern 

i Krusenstiernska gården etablerats i Kalmar. Ett nytt avtal är 

undertecknat och sträcker sig över minst fem säsonger. I sommar 

har ett 30-tal föreställningar av ”Svensson Svensson” lockat 

37 000 besökare. Av dessa är ca 35 procent övernattande gäster. 

Kalmar Turistbyrå har den operativa funktionen mot besöksnäringen 

genom en omfattande mottagningsservice och bearbetning 

mot reseindustri och konsument. Turistbyråverksamheten 

är helårsöppen och auktoriserad i enlighet med de högsta krav 

som branschorganisationen Förtur ställer. En stor del av verksamheten 

är logi- och paketförsäljning där bruttoomsättningen 

slutar på 6,2 mnkr, vilket är en ökning med 41 procent jämfört 

med 2008. Turistbyrån hade under året 2009 – 89 300 besökare 

varav ca 70 000 under perioden juni-augusti. 

Turistbyrån ansvarar för, och driver Kalmar Gästhamn som under 

2009 ökat med 400 båtdygn till 6 400 vilket ger 15 400 

gästnätter. Enligt enkätundersökningar är Kalmar en av ostkustens 

mest populära hamnar. 

Den lilla rundtursbåten Kalmar Flundran har haft 2 894 passagerare, 

nästan 700 flera än 2008 – mycket populär, med begränsningar 

i antal sittplatser. 

Inom projekt Vinst har Kalmar deltagit i en omfattande marknadsföringskampanj 

i Danmark och Tyskland. På bägge marknaderna 

har satsningar gjorts på både print och webb. Dessutom 

har ett flertal pressbesök gjorts som gett gott resultat. 

Det årliga informationsmaterial som produceras har under året 

fått nytt utseende och format. Det har också anpassats till en 

regional distribution som gjordes av 50 000 ex till bland annat 

sommarstugeägare längs kusten. 

Stort fokus har legat på utveckling av den för Öland, Kalmar 

och Glasriket gemensamma plattformen Visitse.se. Där samlas 

hela det kommersiella utbudet som finns i den gemensamma 

regionen. Ett unikt instrument – Upplevelseplaneraren – lanse- 







Avskrivningar - -0,5 -0,5 

Rörelseresultat 0,1 -0,1 -0,1 

Finansposter 0,1 -0,3 0,0 

Bokslutsdispositioner -5,7 0,0 

Skattekostnad 0,0 

Minoritetens andel av årets resultat 







Moderbolaget 


Moderbolaget 


Moderbolaget 

18 11 


Tillgångar 


Finansiella anläggningstillgångar 2,3 0,6 0 





Minoritetsintresse - 



Långfristiga skulder - 






Rörelseresultat, mnkr 0,1 -0,1 -0,1 

Resultat e finansiella poster, mnkr 0,2 -0,4 -0,1 




Kassaflöde, mnkr -0,7 -0,1 -0,3 

Medelantal anställda 3,0 20 21 




Övriga anställda 698 6 469 6 629 


Sociala avgifter enligt lag och avtal 538 2 295 2 058 




2007 2008 2009 

Total sjukfrånvaro < 10 < 10 

varav långtidssjukfrånvaro < 10 < 10 

varav sjukfrånvaro män < 10 < 10 

varav sjukfrånvaro kvinnor < 10 < 10 

varav anställda 50 år < 10 < 10 




rades på Turmässan i Göteborg i mars. 

Bokningsplattformen har under året rönt stor uppmärksamhet 

från bransch och media. Det finns planer för en länsövergripande 

struktur. Projektet går nu in i slutfas år 3. 


Såväl omsättning som kostnader ligger ca 1 400 tkr över budget 

och avvikelsen är i första hand hänförlig till slottet och ovan nämnda 

utvecklingsplan. Redovisat resultat blev något sämre än budget 

men sett till verksamhetens omfattning är avvikelsen obetydlig. 

Investeringar 

Under året har inventarieanskaffningar gjorts med ca 1 400 tkr i 

enlighet med investeringsplanen för slottet. Investeringarna har 

självfinansierats. Investeringar på slottet kommer att fortsätta 

under 2010 i utökad omfattning. 

Medarbetare 

Hela året har varit väldigt arbetsintensivt med en topp under 

perioden juni – augusti. 

Föräldraledighet och längre tids sjukskrivningar har lett till att 

extra personal har tagits in och extra tjänster har köpts för att 

klara av de uppsatta målen för verksamheten. 

Framtiden 

Hela regionen har haft en positiv utveckling för besöksnäringen 

trots hård konkurrens. Arbetet framöver kommer mer och mer 

handla om att kraftsamla resurser både lokalt och regionalt för 

att nå resultat. Att förstärka vårt kustnära läge och att hitta skäl 

för att besökaren ska välja Kalmar före andra destinationer är 

ett ständigt arbete. Tack vare det utvecklingsarbete som är påbörjat 

för Kalmar Slott, är chansen större för Kalmar att locka 

fler såväl nationella som internationella besökare. En utveckling 

av Kalmar Gästhamn kan förstärka gästhamnen, som ostkustens 

bästa gästhamn. Att bygga en attraktiv stad börjar alltid på 

hemmaplan, därför är det fortsatt viktigt att skapa ökad trivsel 

för oss som bor här. 






Kalmar Familjebad KB 


Under året har Kalmar Familjebad tillsammans med extern 

konsult tagit fram en energieffektiviseringsplan som redovisar 

akuta respektive framtida åtgärdsbehov. Under processen har 

en mindre statusbesiktning genomförts med syfte att inspektera 

anläggningens nuläge för bästa resultat av energieffektivisering. 

Kalmar Familjebad har under året deltagit i projektet Nötskrikan 

där fokus riktats på gemensam entré och samlade resurser 

för kvarteret. Parallellt med projektet har Kalmar Familjebad 

arbetat och beslutat om att bygga nya kontor samt utveckla 

nya ytor för träning med fokus på bättre miljö för våra kunder 

och medarbetare. Verksamheten har investerat i ny teknik 

för Openair systemet i Äventyrsbadet. Satsningen tillsammans 

med varierande sommaraktiviteter är ett steg i visionen om ett 

välbesökt ”året runt bad” i Kalmar. Likaså har ett egenkontrollprogram 

installerats under året för att säkerställa driften i 

anläggningen samt att handha en bättre dokumentations- och 

informationshantering för internt bruk. 

Framtiden 

Under första kvartalet 2010 kommer en grundligare statusbesiktning 

att genomföras av Kalmar Familjebads anläggning. Anledningen 

är att tidigare besiktning påvisat en del brister vilket 

bör undersökas på ett djupare plan före vidare arbete kan ske 

med energieffektiviseringen. Under våren planeras en förprojektering 

av byggnationen för gemensam entré och byggstart 

beräknas enligt planerna ske i september månad. Planerade investeringar 

för året är installation av nytt brandlarm, webboknings- 

och bokningssytem samt uppfräschning av miljön kring 

undervisningsbassängen. Kalmar Familjebad planerar att stänga 

en av bassängerna i sommar cirka fyra veckor på grund av reparation 

alternativt utbyte av skadad bassängmatta. Kostnaden 

beräknas uppgå till ca 500 tkr. 


Resultatet per december 2009 uppgår till -515 tkr vilket är ett 

sämre resultat än budgeterat för året (0 resultat.). Den största 

avvikelsen (-400 tkr) till underskottet är ökade fjärrvärmekostnader 

vilket kan härledas till kallare temperatur under årets 

vintermånader samt ökat besöksantal i anläggningen. Andra 

indikatorer för årets negativa resultat är ökade elkostnader, vatten 

och avlopp samt räntekostnader. Kalmar Familjebad kan för 

året presentera en positiv ökad försäljning inom alla verksamhetsområden. 

Bad, försäljning reception, gruppträningsverksamheten 

samt Nautilus Gym har sammanlagt ökat intäkterna 

under året med 880 tkr jmf med föregående år. 



Kalmar Familjebad KB 








Skattekostnad 

Årets resultat 0,0 -0,9 -0,5 


Tillgångar 


Finansiella anläggningstillgångar - 


















Totalt 19 11 



Resultat e finansiella poster, mnkr 0,1 -0,9 -0,5 


Soliditet 4,0% 1,5% 3,6% 

Avkastning på totalt kapital 4,2% 1,4% 2,6% 

Avkastning på eget kapital neg neg neg 

Antal anställda 23 22 22 






Sociala avgifter enligt lag och avtal 1 679 2 055 2 054 




2007 2008 2009 










Finanskrisen och konjunkturläget har påverkat verksamheten 

och kunderna. I aktuella hyresförhandlingar har fokus lagts på 

affärsmässiga lösningar som på kort sikt underlättar för de mest 

ansträngda hyresgästerna. Nya överenskommelser har tecknats 

under året, som säkrar kontrakten för delar av fastighetsbeståndet. 

I början av året gjorde hyresgästen i hall 380 en delbetalning 

av skulden för uteblivna hyresinbetalningar enligt plan. 

Hallen var under våren blockerad för ev. nya hyresgäster p.g.a. 

pågående juridisk process. Under sommaren auktionerades hyresgästens 

inventarier ut genom kronofogdemyndigheten och 

hallen kunde tömmas. Parallellt startade marknadsföringen 

av hallen genom tidningar, radio och TV. Under slutet av året 

tecknades ett tillsvidarekontrakt med en ny hyresgäst i hall 380 

för ca 25 procent av lokalytan. 

Framtiden 

Moderbolaget Kalmar kommunbolag AB har beslutat om en 

kapitaltäckningsgaranti upp till max 3 mnkr för att täcka eventuella 

förluster. 2009 års uthyrningsgrad bedöms som relativt 

stabil med hänvisning till nytecknade kontrakt. I den ena stora 

industrihallen finns möjligheter för en större etablering och 

tillsammans med en fortsatt aktiv bearbetning av potentiella 

hyresgäster, kan fastighetens vakansgrad minska och ett bättre 

resultatutveckling uppnås för bolaget. 


Industriparken´s omsättning uppgick till 8,0 mnkr (13,3 mnkr). 

Omsättningsminskningen är till största delen ett resultat av att 

hyresgästen i hall 380 ej fullföljde ingånget hyresavtal, som kanske 

orsakades av den kraftiga ekonomiska krisen i världen under 

2008 och 2009. Industriparken´s resultat efter finansiella poster 

uppgår till 1,0 mnkr (-1,3 mnkr). Det förbättrade resultatet 

beror främst på den förmånliga finansieringen med lån på 42 

mnkr mot en genomsnittlig ränta på ca 2,6 procent. Till detta 

kommer en borgensavgift på 0,25 procent per år till Kalmar 

kommun. Bolaget har också varit återhållsamt med fastighetsunderhåll. 








Rörelseresultat -1,7 0,7 2,1 



Skattekostnad 0,2 -0,2 

Årets resultat -2,8 -1,1 0,8 


Tillgångar 


Finansiella anläggningstillgångar - 1,3 1 







Långfristiga skulder 42 52,1 49,5 











Totalt 3 4 



Rörelseresultat, mnkr -1,7 0,7 2,1 

Resultat e finansiella poster, mnkr -2,8 -1,3 1,0 


Kassaflöde, mnkr 3,9 -3,9 0,0 






Totala löner och ersättningar 1 436 134 119 




avgifter och pensionskostnader 2 671 246 154 

2007 2008 2009 

Total sjukfrånvaro < 10




Kalmar Biogas behandlar organiska restprodukter, producerar 

biogödsel och biogas. Kalmar Biogas är en del av Kalmar Vattens 

miljöledningssystem enligt ISO 14001, men har ett eget certifikat 

och policy. Biogödseln är certifierad enligt SPCR 120, 

certifieringsregler för biogödsel. 

I början av året hittades filament i KLS slam. Slammet mellanlagrades 

i en lagun innan det kördes in i biogasanläggningen. 

Bolaget tog under tiden emot slam från Guldfågeln och extra 

gödsel för att få tillräcklig mängd substrat. Detta har medfört 

högre kostnader. Gasproduktionen från biogasrötkammaren 

har ökat jämfört med 2008. Ökningen beror delvis på ombyggnaden 

av rågasledningarna från rötkammarna samt ökad mängd 

vassle, slakteriavfall och potatisskal. 

Framtiden 

För att möta den ökade efterfrågan av fordonsgas måste rågassystemet 

och facklan byggas om. Stora delar ägs av Kalmar 

Vatten AB. Dessutom krävs en ökad uppgraderingskapacitet 

och mer substrat. Avgörande för resultatet de kommande åren 

kommer fram för allt vara; priset för fordonsgasen, avsättning 

för all producerad rågas, kostnaden för biogödsel, tillgången till 

bra substrat och dess betalningsförmåga, samt en stabil drift av 

biogasanläggningen. 

Försäljningen av fordonsgas i den publika tankstationen har 

ökat. Cirka 80 procent av såld mängd gas används av stadsbussarna. 

Under juli har eldningsolja används för uppvärmning av 

processen för att tillgodose efterfrågan på fordonsgas, vilket har 

medfört högre kostnader för uppvärmning av processen. 

Mellan 5 augusti och 9 oktober kunde bolaget inte leverera fordonsgas 

till Eon på grund av haveri på kompressorn. En större 

kompressor har installerats för en säkrare drift. 

Under april och maj rötades 115 ton finfördelad majsensilage. 

Inga mekaniska problem uppstod men ökad gasproduktion 

kunde inte konstateras. 


Resultatet för 2009 slutade på -1 915 tkr. Kostnaderna blev högre 

än förväntat bland annat på grund av att extra gödsel och 

slam behövt köras in. Detta på grund av en trådformig bakterie 

(som kan orsaka skum) hittats i substrat med slakteriavfall. Personalkostnaderna 

blev högre än beräknat delvis på grund av att 

utbildning och beredskap blivit högre än förväntat, men även 

övertidsarbete i samband med den nya uppgraderingsanläggningen. 

Kompressorhaveri, majsförsök, inköp av eldningsolja 

samt ökade transportkostnader har också bidragit till ett försämrat 

resultat. Investeringarna under perioden uppgår till 543 

tkr och avser främst gasledningen från biogödsellagret till gasklockan. 





Summa intäkter 5,9 9,3 

Rörelsekostnader -6,5 -9,6 

Avskrivningar -0,7 -1,5 

Rörelseresultat 0,0 -1,3 -1,8 

Finansposter -0,4 -0,1 


Skattekostnad 0,5 0,5 

Årets resultat - 0,0 -1,2 -1,4 


Tillgångar 

Materiella anläggningstillgångar 15,8 14,9 

Finansiella anläggningstillgångar 0,1 0,1 

Omsättningstillgångar 3,8 4,6 



Eget kapital 4,1 4,1 


Avsättningar 

Långfristiga skulder 

Kortfristiga skulder 15,6 15,5 


avsättningar och skulder 0 19,7 19,6 







Övriga anställda 2 

Totalt 3 10 


Nettoomsättning, mnkr 5,9 9,3 

Resultat e finansiella poster, mnkr -1,7 -1,9 

Balansomslutning, mnkr 19,7 19,6 

Soliditet, % 20,9% 20,9% 

Investeringar, mnkr 9,2 0,5 

Kassaflöde -4,0 0,0 

Medelantal anställda 3 3 


Styrelsen och verkställande direktören 93,6 112,8 

därav lön VD 0,0 0,0 

Övriga anställda 812,5 1 101,6 

Totala löner och ersättningar 0 906,1 1 214,4 

Sociala avgifter enligt lag och avtal 287,4 359,5 

Pensionskostnader 39,2 70,3 


avgifter och pensionskostnader 0 1 232,7 1 644,2 

2007 2008 2009 

Total sjukfrånvaro


Kalmar Science Park AB 


Under 2009 har ett antal strategiskt viktiga frågor stått i fokus i 

verksamheten. En av dessa är dessa knutna till starten av Linnéuniversitetet 

(LNU) samt ett långsiktigt perspektiv gällande 

samarbete med närliggande inkubatorverksamheter. Kalmar 

Science Park AB (KSP) har initierat samtal med inkubatorerna i 

Växjö och Oskarshamn för att se över möjligheterna kring olika 

typer av samarbeten och eventuella gemensamma ansökningar 

om externa medel. 

Ett mycket lyckat riktat projekt mot en avgångsklass vid Designhögskolan 

i Pukeberg har gett till följd att 17 studenter nu står i 

startgroparna för att bilda bolag – ett resultat över all förväntan! 

Ett ökat samarbete med Ung Företagsamhet har inletts för att på 

ett tidigt stadium göra verksamheten i Kalmar Science Park känt 

för denna målgrupp och där vi ser ömsesidiga synergieffekter. 

Under året har förstudien Green Living avslutats och trots stort 

intresse från länets kommuner har för få av dessa anmält sig för 

att delta i ett huvudprojekt för denna ansökningsperiod. 

Kalmar Science Park AB har under året gått in som operativ 

part i projektet TTC, Technology Transfer Center, som ägs av 

Regionförbundet i Kalmar Län. Projektets syfte är i korthet att 

via en teknisk plattform förmedla digital matchmaking mellan 

bolag i Sverige, Kina och Baltikum. 

Framtiden 

Samarbetet med inkubatorerna i Växjö och Oskarshamn kommer 

att fördjupas och även att ha kopplingar till LNU:s strategier 

för samverkan. KSP har beviljats medel från Regionförbundet 

under 2010 för att arbeta fram strategier och planer för 

samarbetet beskrivet ovan och driver också således frågan. 

Idén med att starta ett huvudprojekt för Green Living kommer 

att lyftas igen under 2010 med förhoppning om ett bättre 

medfinansieringsläge. 

Från januari 2010 går vi ut till företagen i vårt nätverk och erbjuder 

dem ett medlemskap i Member Network. Genom att företagen 

aktivt ”går med” och betalar en mindre medlemsavgift 

hoppas vi på större engagemang från företagen. 

Projektet TTC, Technology Transfer Center, som ägs av Regionförbundet 

i Kalmar Län, kommer att avslutas under 2010. 

Där förs idag diskussioner om att KSP skulle bli ansvarig för 

den eventuellt fortsatta löpande verksamheten. 

Under 2010 kommer ett nyhetsbrev om KSP att skickas var 

sjätte månad till inkubatorföretagen samt övriga företag inom 

våra nätverk. 

Under året har KSP tillsammans med KIFAB gjort en satsning 

på Creative Arena, en helt ny miljö för småföretagare ute på 

Varvsholmen. Konceptet innebär att vi kan erbjuda småföretag 

fullt utrustade arbetsplatser i en modern och kreativ miljö. Förutom 

arbetsplatsen erbjuder vi nätverkande aktiviteter och en 

social samvaro tillsammans med övriga företag på Varvsholmen. 

Creative Arena invigdes i april 2009. 


Bolagets resultat för året ligger i nivå med budget och enligt 

plan täcks underskottet genom koncernbidrag. 

Investeringar 

Bolaget har under året gjort smärre investeringar i främst möbler 

och datautrustning. 

Medarbetare 

Kalmar Science Park AB har under verksamhetsåret haft 7 anställda 

personer på hel- och deltid; fem kvinnor och två män. 



Kalmar Science Park AB 




Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 

Rörelseresultat -0,3 -0,8 -1,8 


Bokslutsdispositioner 0,0 0,0 0,0 




Tillgångar 


Finansiella anläggningstillgångar - 0,1 0,1 





Obeskattade reserver - - - 

Avsättningar 0,3 - - 

Långfristiga skulder - - - 



avsättningar och skuld 1,9 2,6 4,0 








Totalt 3 9 



Resultat e finansiella poster, mnkr -0,3 -0,8 -1,8 


Soliditet 43,5% 41,4% 26,9% 

Medelantal anställda 1,5 4 5 





Totala löner och ersättningar 608 1 345 1 933 




avgifter och pensionskostnader 886 1 919 2 691 

2007 2008 2009 

Total sjukfrånvaro 

< 10 anställda < 10 anställda < 10 anställda 


Kalmar Energi Holding AB, koncern 



2009 blev ett händelserikt år med en tuff inledning på året och 

en riktigt lyckad avslutning. Vi satte under året punkt för två 

stora projekt, mät 2009 och kraftvärme Moskogen samtidigt 

som vi genomförde ett stort besparingsprogram. Från mitten 

av oktober började anläggningen på Moskogen att producera 

värme och från slutet av november släppte vi på lokal elproduktion 

på nätet. Vi är särskilt stolta och nöjda över att vi har kunnat 

hålla tidplan och beviljade investeringsmedel genom hela 

projektet. I slutet av året gjordes en överenskommelse kring 

Energicentralen i Nybro där el och värmeproduktionen vid anläggningen 

i början av januari övergick till Nybro Elnät. Med 

försäljningen följde tolv anställda. Efter överlåtelsen har vi kvar 

träpulveranläggningen inom koncernen. 

Framtiden 

Avgörande för utvecklingen de närmaste åren blir förutom driften 

av kraftvärmeanläggningen på Moskogen, prisutvecklingen 

på el och biobränsle. Med höga elpriser och god tillgänglighet på 

anläggningen har vi fått en bra start på detta år. Med energieffektivisering 

skapas plats för nya användningsområden för fjärrvärmen. 

Vi ska vara en naturlig part när det gäller energifrågor både 

när det gäller spara och val av energislag. Utmaningarna framåt 

handlar om att trygga volymer och hitta vägar att kombinera vårt 

storskaliga värmesystem med de småskaliga alternativen. 


Kalmar Energi koncernen omsatte under 2009 703 miljoner 

kronor och investerade i ny anläggning och distributionsnät 

486 miljoner kronor. 

Resultatet för helåret blev 69 miljoner kronor vilket är 7 miljoner 

bättre än planerat. Vi inledde året tungt och låg efter 

mars månad 15 miljoner kronor efter budget. Orsaken till det 

försämrade resultatet var minskat träspill som följd av lågkonjunkturen, 

vilket ökade våra produktionskostnader. Ett besparings-program 

förbättrade resultatet med 10 miljoner kronor 

och värdet av en lyckad inkörning av Moskogen anläggningen 

förbättrade tillsammans med en kylig avslutning resultatet med 

närmare 12 miljoner kronor och året avslutades med ett plus 

jämfört med uppsatta planer. 



Kalmar Energi Holding AB, koncern 


Summa intäkter 634,8 667,1 703,1 





Bokslutsdispositioner 0,0 0,0 0,0 

Skattekostnad -19,4 -18,3 -12,7 

Minoritetens andel av årets resultat -0,7 -1,0 -2,7 



löner, andra ersättningar och sociala avgifter 


Tillgångar 

Immateriella anläggningstillgångar 30,2 35,0 34,3 

Materiella anläggningstillgångar 519,0 1 212,4 1 683,7 



Summa tillgångar 780,4 1 492,7 1 999,8 


Eget kapital 288,4 321,7 363,6 

Minoritetsintresse 11,9 12,9 15,6 



Långfristiga skulder 230,8 873,2 1 158,5 



avsättningar och skulder 780,4 1 492,7 1 999,8 



Styrelseledamöter 8 



Totalt 32 97 

Löner och ersättningar, tkr 2007 2008 2009 

Styrelsen och verkställande direktören 2 159 2 509 2 226 

Övriga anställda 38 677 40 430 44 719 



Nettoomsättning, mnkr 635 667 703 

Rörelseresultat, mnkr 75 69 75 

Rörelsemarginal, % 12 10 11 

Resultat e finansiella poster, mnkr 69 65 69 

Balansomslutning, mnkr 780 1 493 2 000 

Avkastning på sysselsatt kapital, % 13 8 6 

Soliditet, % 37 22 18 

Investeringar, mnkr 143 73,4 1 233 

Kassaflöde -28 -7 2 





avgifter och pensionskostnader 59 807 63 841 67 129 

2007 2008 2009 

Total sjukfrånvaro 3 % 3 % 2% 

varav långtidssjukfrånvaro 66 % 55 % 51% 

varav sjukfrånvaro män 3 % 2 % 2% 

varav sjukfrånvaro kvinnor 3 % 6 % 3% 

varav anställda 50 år 5 % 3 % 2% 


Redovisningsprinciper 

Kommunen 

Inte tillämpade redovisningsprinciper 

Kommunen följer inte 2 kap. 8 § som föreskriver en dokumentation 

av redovisningssystemet. Arbetet med att ta fram en sådan 

dokumentation har pågått under 2009 och beräknas vara 

klart under första halvåret 2010. 

Tillämpade redovisningsprinciper 

Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den så kallade 

blandmodellen. Detta innebär att den pension som intjänats 

före år 1998 behandlas som en ansvarsförbindelse ”inom linjen”. 

Pensionsförmåner som intjänats från och med 1998 redovisas 

som kostnad i resultaträkningen och som en avsättning i 

balansräkningen. I kostnaden och avsättningen ingår särskild 

löneskatt med 24,26 procent. 

Kommunens finansiella placering i Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning 

AB (KLP) redovisas som en portfölj för pensionsförvaltning. 

Placeringen innehåller både ränte- och aktierelaterade 

instrument och behandlas i redovisningen som en placering 

i en blandfond. Portföljen redovisas i balansräkningen med det 

lägsta värdet av anskaffningsvärdet eller marknadsvärdet. 

I enlighet med RKR:s rekommendation nr 4.1 ”Redovisning 

av skatteintäkter” har kommunalskatten periodiserats. Detta 

innebär att kommunen i bokslutet för 2009 har bokfört den 

definitiva slutavräkningen för 2008 och en preliminär slutavräkning 

för 2009. 

Kapitalkostnaderna består dels av rak avskrivning på anskaffningsvärdet, 

dels av internränta med 5 procent på bokfört värde. 

Avskrivning påbörjas månaden efter slutförd investering och 

beräknas på anskaffningsvärdet. Avskrivningar av anläggningstillgångar 

görs efter bedömning av tillgångens nyttjandeperiod, 

viss vägledning finns i Sveriges Kommuner och Landstings förslag 

till avskrivningstider. Korttidsinventarier och inventarier av 

mindre värde under 20 000 kronor kostnadsförs direkt. 

Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar 

följaktligen resultatet för den period de hänför sig till. 

Semesterlöneskuld och okompenserad övertid för de anställda 

har redovisats som en kortfristig skuld. Årets ökning har belastat 

resultaträkningen. De intjänade förmånerna har belastats 

med lagenliga arbetsgivaravgifter. 

Kommunen har per 31 december 2005 klassificerat om anläggningstillgångar 

i exploateringsverksamheten i enlighet med 

RKR:s rekommendation nr 11 ”Materiella anläggningstillgångar”. 

De tomter som producerats för försäljning i exploateringsverksamheten 

redovisas som omsättningstillgångar. Beräkning 

av anskaffningsvärde och värdering sker i enlighet med Redovisningsrådets 

(RR) rekommendation nr 2:02 ”Varulager”. Anskaffningsvärdet 

för exploateringstomter och tomträtter tillverkade 

till och med 2005 har fastställts schablonmässigt eftersom 

underlag saknas och kostnaden för arbetsinsatsen inte bedömts 

stå i proportion till informationsvärdet. 

Vi har tillämpat RKR:s rekommendation nr 13 ”Redovisning 

av leasingavtal”. De leasingavtal som är tecknade före 2003 

klassificeras som operationella. I upplysningarna i not ”framtida 

årliga förfallobelopp” är beloppen inte nuvärdeberäknade. Vissa 

lokaler med särskilda ändamål kan anses som operationella leasingavtal 

då kontraktstiden är lång, men vi har inte funnit anledning 

att omklassificera dem. 

Sammanställd redovisning (koncernen) 

Den sammanställda redovisningen upprättas enligt den kommunala 

redovisningslagen kapitel 8 och utformats enligt god 

redovisningssed. Enligt redovisningslagen ska kommunens årsredovisning 

även omfatta sådan kommunal verksamhet som 

bedrivs genom andra juridiska personer där kommunen har ett 

betydande inflytande. Den sammanställda redovisningen för 

koncernen omfattar aktiebolag, kommunalförbund, handelsbolag 

och kommanditbolag i vilka kommunen har ett bestämmande 

eller betydande inflytande. Med betydande inflytande 

avses de fall där kommunens röstandel i bolaget överstiger 20 

procent. 

Den sammanställda redovisningen för koncernen har upprättats 

enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering, vilket 

innebär att det av kommunen vid förvärvstillfället förvärvade 

egna kapitalet i dotterbolaget har eliminerats. I koncernens eget 

kapital ingår därmed, förutom kommunens eget kapital, endast 

den del av dotterföretagens eget kapital som intjänats efter förvärvet. 

Med proportionell konsolidering menas att endast ägda 

andelar av dotterföretagens resultat- och balansräkningar tas 

med i den sammanställda redovisningen. 

Obeskattade reserver har efter avdrag för uppskjuten skatt hänförts 

till eget kapital. Uppskjuten skatt redovisas under avsättningar. 

Inom koncernen förekommer omfattande transaktioner mellan 

bolagen och kommunen. Alla koncerninterna transaktioner har 

eliminerats för att ge en rättvisande bild av koncernens totala 

ekonomi. 

Enhetliga redovisningsprinciper för kommunen och i koncernen 

ingående företag saknas. För de aktiebolag, handelsbolag 

och kommanditbolag, som ingår i koncernen, gäller bokföringslagen 

och årsredovisningslagen samt bokföringsnämndens 

allmänna råd och delar av Redovisningsrådets rekommendationer. 

I kommunen gäller kommunal redovisningslag samt 

rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovis- 


Redovisningsprinciper 

ning. Därför kan det skilja i redovisningsprinciperna mellan de 

ingående enheterna. Underkoncernen Kalmar kommunbolag 

fortsätter under 2009 arbetet med att uppdatera gemensamma 

regler för redovisning. 

RR:s rekommendation nr 12 ”Materiella anläggningstillgångar” 

har inte tillämpats fullt ut i koncernen. Kalmarhem AB tillämpar 

SABO:s rekommendation om nedskrivning av fastigheter 

(050127). I syfte att fastställa ett marknadsvärde på fastighetsportföljen 

sker sedan 1999 en individuell värdering av varje 

fastighet utifrån ett direktavkastningskrav om mellan 5,5 och 

8 procent beroende på typ av fastighet, vilket även stäms av 

mot de bokförda värdena. KIFAB i Kalmar AB gör en avkastningsvärdering 

på driftnetto före avskrivningar och finansiella 

kostnader. Avkastningsvärderingens procentsats ligger mellan 7 

och 9 procent beroende på typ av fastighet. 





Kommunen 

Resultaträkning mnkr 2007 2008 2009 Budget Avvikelse 

Verksamhetens intäkter not 1 563,6 559,3 636,2 

Jämförelsestörande intäkter not 2 215,0 10,8 0,0 

Verksamhetens kostnader not 3 -2 973,6 -3 063,9 -3 178,0 

Jämförelsestörande kostnader not 4 -25,2 0,0 -20,2 

Avskrivningar not 5 -85,2 -92,0 -100,6 

Verksamhetens nettokostnader -2 305,4 -2 585,9 -2 662,6 -2 712,8 50,2 

Skatteintäkter not 6 2 097,7 2 222,6 2 280,3 2 314,4 -34,1 

Kommunal utjämning not 6 376,0 405,7 468,1 465,6 2,5 

Finansiella intäkter not 7 19,1 9,2 11,6 9,3 2,4 

Finansiella kostnader not 7 -16,7 -16,9 -14,6 -29,0 14,4 

Resultat före extraordinära poster 170,8 34,8 82,9 47,5 35,4 

Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

Årets resultat* 170,8 34,8 82,9 47,5 35,4 

* Avstämning mot kommunallagens krav på ekonomisk balans (KL 8 kap. 4§) ger följande resultat; 

2005 2006 2007 2008 2009 

Årets resultat enligt resultaträkningen 34,9 40,9 170,8 34,8 82,9 

avgår: samtliga realisationsvinster/förluster -1,5 -3,3 -213,8 -12,6 -3,0 

Synnerliga skäl enl KL 8 kap. 4§ 

uppskrivning av finansiella placeringar KLP -6,5 

nedskrivning av finansiella placeringar KLP 

avsättning för omställningsåtgärder 25,2 20,2 

Justerat resultat 26,9 37,6 -17,8 22,2 100,1 

Ackumulerat resultat -23,4 14,2 -3,6 18,6 118,7 

Enligt balanskravets bestämmelser ska negativt resultat vara återställt senast tre år efter bokslutsåret. 

Bokslutet 2009 visar ett justerat resultat på 100,1 mnkr. Det samlade resultatet från 2000-2009 är 118,7 mnkr. 



Finansieringsanalys 

Kommunen 

Finansieringsanalys mnkr 2007 2008 2009 

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 

Årets resultat, efter finansnetto 170,8 34,8 82,9 

Justering för av- och nedskrivningar 86,1 97,4 101,1 

Justering för gjorda avsättningar 52,4 7,0 23,1 

Justering för ianspråktagna avsättningar -1,2 0,0 -21,9 

Just. för övr. ej likvid.påverkande poster (reavinst/förlust) -216,2 -12,6 -3,0 

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 91,9 126,6 182,2 

Ökning/minskning kortfristiga fordringar -226,7 203,9 15,8 

Ökning/minskning förråd och varulager -7,7 -11,3 6,2 

Ökning/minskning kortfristiga skulder -148,5 57,9 135,0 

Kassaflöde från den löpande verksamheten -291,0 377,1 339,3 

INVESTERINGSVERKSAMHETEN 

Investering i materiella anläggningstillgångar -244,3 -308,4 -170,7 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 39,3 32,9 13,0 

Investering i finansiella anläggningstillgångar -124,7 0,0 0,0 

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 291,5 0,3 0,0 

Nettoinvestering finansiell leasing -3,7 -0,5 -3,9 

Pågående projekt -1,1 -2,9 0,4 

Kassaflöde från investeringsverksamheten -42,9 -278,7 -161,3 

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 

Ökning/minskning långfristiga skulder 365,0 -145,0 -5,0 

Ökning/minskning finansiell leasing 1,2 1,7 0,3 

Ökning/minskning långfristiga fordringar 3,5 0,0 28,1 

Övriga finansiella poster 0,0 2,5 2,6 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 369,7 -140,8 26,0 

ÅRETS KASSAFLÖDE 35,7 -42,3 204,0 

Förändring likvida medel 35,7 -42,3 204,0 

Likvida medel vid årets början 7,5 43,2 0,9 

Likvida medel vid årets slut 43,2 0,9 204,9 



Balansräkning 

Kommunen 

Balansräkning mnkr 2007 2008 2009 

TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 1 684,7 1 875,8 1 910,9 

Materiella 1 515,3 1 706,3 1 769,4 

mark, byggnader och tekn.anl. not 8 1 402,5 1 584,0 1 641,0 

maskiner och inventarier not 9 102,6 111,3 117,5 

finansiell leasing not 10 10,2 11,1 11,0 

Finansiella 169,4 169,4 141,5 

aktier, andelar, bostadsrätter not 11 169,4 169,4 141,5 


Förråd, lager och exploatering not 12 94,7 106,1 99,8 

Kortfristiga fordringar not 13 399,9 195,9 180,1 

Kortfristiga placeringar not 14 50,0 50,0 50,0 

Kassa o bank not 15 43,2 0,9 204,9 

SUMMA TILLGÅNGAR 2 272,5 2 228,8 2 445,8 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital 1 251,4 1 286,1 1 369,0 

ingående eget kapital 1 080,6 1 251,4 1 286,1 

årets resultat 170,8 34,8 82,9 

Avsättningar 143,3 150,4 151,6 

Pensioner not 16 82,5 95,7 117,8 

Övriga avsättningar not 17 60,8 54,7 33,8 

Skulder 877,8 792,2 925,1 

Långfristiga skulder not 18 412,2 267,2 262,2 

Finansiell leasing not 19 12,0 13,6 13,9 

Övriga långfristiga skulder not 20 0,0 0,0 2,6 

Kortfristiga skulder not 21 453,7 511,5 646,5 

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 2 272,5 2 228,8 2 445,8 

PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 

STÄLLDA PANTER Inga Inga Inga 

BORGENSFÖRBINDELSER OCH ÖVRIGA 

ANSVARSFÖRBINDELSER 

Borgen och övriga ansvarsförbindelser för kommunens bolag 

Borgensförbindelser för helägda företags lån 2 455,8 2 769,3 2 663,3 

Borgensförbindelser för delägda företags lån 80,2 40,0 67,9 

Utnyttjade koncernkontokrediter för företag 50,6 82,6 286,4 

Pensionsåtaganden för helägda företag 1,4 1,5 1,6 

Övriga borgens- och ansvarsförbindelser 

Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland 

skulderna eller avsättningarna (inkl. särskild löneskatt 24,26%) not 22 1 299,2 1 276,1 1 269,1 

Pensionsåtaganden för särskilda visstidsförordnanden 19,5 19,5 19,5 

Kommunalt borgens- och förlustansvar avseende egna hem 

och småhus med bostadsrätt samt byggnadskreditiv 15,9 12,1 11,5 

Operationell leasing, framtida förfallobelopp not 23 14,1 13,2 13,6 

Totalt 3 936,7 4 214,3 4 332,8 

Kalmar kommun har i april 2007 ingått solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 248 

kommuner som per 2009-12-31 var medlemmar i kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga dessa kommuner har 

ingåtts ett avtal om hur ansvaret skall fördelas på varje medlemskommun vid ett eventuellt infriande av borgensansvaret. Principerna för denna 

fördelning sker efter en beräkningsmodell grundad på samtliga medlemskommuners respektive ägarandel i Kommuninvest. Kalmar kommun hade 

vid årsskiftet 2009/2010 en ägarandel i Kommuninvest som uppgick till 1,15 procent. Lånebeloppet i Kommuninvest uppgår per 31 december 2009 

till 250 mnkr. 



Noter 

2007 2008 2009 2007 2008 2009 

1. Verksamhetens intäkter 

Verksamhetens intäkter 1 053,8 1 087,4 1 180,8 

Interna poster -490,2 -528,1 -544,6 

Summa 563,6 559,3 636,2 

2. Jämförelsestörande intäkter 

Realisationsvinst försäljning aktier 

Kalmar Energi Holding AB 215,0 0,0 0,0 

Realisationsvinst försäljning Tullhuset 0,0 10,8 0,0 

Summa 215,0 10,8 0,0 

Kommunal utjämning 

Inkomstutjämningsbidrag/avgift 404,8 438,8 463,6 

Kostnadsutjämningsbidrag/avgift -119,8 -129,3 -137,2 

Regleringsbidrag/avgift 56,0 -28,2 -30,2 

Kommunal fastighetsavgift 0,0 80,9 91,9 

LSS-bidrag/avgift 35,0 43,5 80,0 

S:a kommunal utjämning 376,0 405,7 468,1 

S:a skatteintäkter och kommunal utjämning 2 473,7 2 628,3 2 748,4 

Avräkningsbelopp kr per invånare 

Korrigering slutavräkning föregående år -114 -67 36 

Preliminär avräkning innevarande år 567 -242 -1 212 

3. Verksamhetens kostnader 

Verksamhetens kostnader -3 483,0 -3 641,2 -3 754,2 

Interndebiterade sociala avgifter 92,6 101,2 94,0 

Fördelade interna kapitalkostnader 78,4 85,4 93,0 

Förändring semesterlöneskuld -2,7 1,1 -2,0 

Pensionsutbetalningar inkl förvaltningsavgifter -43,8 -44,3 -44,1 

Särskild löneskatt -31,6 -27,1 -32,6 

Förändring pensionsskuld, årets intjänade -19,0 -8,1 -13,6 

Pensionsutbetalningar, individuell del -54,7 -59,0 -63,0 

Interna poster 490,2 528,1 544,6 

Summa -2 973,6 -3 063,9 -3 178,0 

4. Jämförelsestörande kostnader 

Realisationsförluster vid avyttring av 

anläggningstillgångar 0,0 0,0 0,0 

Avsättning för omställningsåtgärder -25,2 0,0 -20,2 

Summa -25,2 0,0 -20,2 

5. Avskrivningar 

Avskrivningar enligt plan -85,2 -92,0 -100,6 

Summa -85,2 -92,0 -100,6 

6. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 

Kommunalskatteintäkter 

Preliminära skatteintäkter 2 069,9 2 248,2 2 358,3 

Mellankommunal utjämning 0,0 -6,6 -5,3 

Slutavräkning föregående år -7,0 -4,1 2,2 

Preliminär slutavräkning innevarande år 34,8 -14,9 -74,8 

S:a kommunalskatteintäkter 2 097,7 2 222,6 2 280,3 

7. Finansiella intäkter och kostnader 

Finansiella intäkter 

Ränta från likvida medel på bankmedel 

och placeringar 2,5 2,8 1,4 

Utdelning aktier kommunföretag 11,0 0,2 0,0 

Utdelning Sveriges Kommuner och Landsting 0,0 0,0 3,5 

Borgensavgifter kommunföretag 5,6 6,1 6,8 

S:a finansiella intäkter 19,1 9,2 11,6 

Finansiella kostnader 

Ränta för långfristig upplåning -6,4 -11,8 -9,7 

Ränta för utnyttjande av koncernkontokredit -8,3 -2,4 -0,5 

Ränta på pensionsskuld -1,8 -2,5 -4,2 

Övriga finansiella kostnader -0,2 -0,2 -0,2 

S:a finansiella kostnader -16,7 -16,9 -14,6 

8. Mark, byggnader, tekniska anläggningar 

Allmän markreserv 

Ingående bokfört värde 13,5 13,5 11,1 

Årets anskaffningar 

Försäljningar -2,5 -0,6 

Utgående bokfört värde 13,5 11,1 10,5 

Verksamhetsfastigheter 

Ingående bokfört värde 1 010,7 1 110,3 1 184,2 

Årets anskaffningar 147,7 123,5 62,0 

Årets nedskrivning -1,0 -0,8 

Försäljningar 

Årets avskrivningar -47,1 -49,6 -54,1 

Utgående bokfört värde 1 110,3 1 184,2 1 191,3 

Ingående ackumulerat anskaffningsvärde 1 609,2 1 755,9 1 879,4 


Årets nedskrivning -1,0 -0,8 


Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 1 755,9 1 879,4 1 940,6 

Ingående ackumulerade avskrivningar 598,4 645,5 695,1 

Årets avskrivningar 47,1 49,6 54,1 

Utgående ackumulerade avskrivningar 645,5 695,1 749,2 



Noter 


Fastigheter för affärsverksamhet 

Ingående bokfört värde, överfört från 

verksamhetsfastigheter 62,3 43,4 54,2 

Årets anskaffningar -16,2 12,9 5,4 




Ingående ack. anskaffn.värde, 

överfört från verksamhetsfastigheter 88,9 72,7 85,6 

Årets anskaffningar -16,2 12,9 5,4 


Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 72,7 85,6 91,0 

Ingående ack. avskrivningar, 

överfört från verksamhetsfastigheter 26,7 29,4 31,5 



Publika fastigheter 






Ingående ackumulerat anskaffningsvärde 299,4 346,6 459,6 







Fastigheter för annan verksamhet 


Överfört till byggnadsinventarier 

Överfört från verksamhetsfastigheter 















Återförd avskrivning pga försäljning 


Övriga fastigheter 

Ingående bokfört värde 0,0 1,3 

Årets anskaffningar 2,9 

Försäljningar 0,0 

Årets nedskrivning -1,6 

Årets avskrivningar -0,1 

Utgående bokfört värde 1,3 1,3 

Ingående ackumulerat anskaffningsvärde 0,0 2,9 


Försäljningar 0,0 

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 2,9 2,9 

Ingående ackumulerade avskrivningar 0,0 -0,1 

Årets avskrivningar -0,1 

Utgående ackumulerade avskrivningar -0,1 -0,1 

Pågående projekt 1,1 0,1 0,6 

S:a mark, byggnader, tekniska anläggningar 1 402,5 1 584,0 1 641,0 

9. Maskiner, fordon och inventarier 

Maskiner, fordon och inventarier 














Byggnadsinventarier 

Ingående bokfört värde, överfört från fastig. 

för annan verksamhet 6,8 6,3 5,9 





Ing. ack. anskaffn.värde, överfört från fastigheter 







Noter 


Ing. ack. avskrivn., överfört från fastigheter 





S:a maskiner, fordon, inventarier 

o byggnadsinventarier 102,6 111,3 117,5 

13. Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 36,3 32,6 41,8 

Förutbetalda kostnader 63,4 96,7 98,8 

Upplupna intäkter 58,7 53,2 23,5 

Mervärdeskattefordringar 10,1 12,4 9,8 

Statsbidragsfordringar 1,5 1,0 6,3 

Fordran Kalmar Kommunbolag AB 230,0 0,0 0,0 

Övriga kortfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 

S:a kortfristiga fordringar 399,9 195,9 180,1 

10. Leasing småbilar och konstgräs 

Leasing småbilar och konstgräs 



Inlösen -0,9 -0,5 0,0 





Inlösta bilar -0,9 -4,8 -4,0 


Ingående ackumulerade avskrivningar -7,5 -10,6 -10,2 


Inlösta bilar 3,2 4,0 

Inlöst konstgräs 1,2 

Utgående ackumulerade avskrivningar -10,6 -10,2 -10,1 

S:a leasing småbilar och konstgräs 10,2 11,1 11,0 

11. Finansiella anläggningstillgångar 

Aktier 137,3 137,3 137,3 

Andelar 3,4 3,4 3,4 

Långfristiga fordringar 28,1 28,1 0,0 

Bostadsrätter 0,6 0,7 0,8 

S:a finansiella anläggningstillgångar 169,4 169,4 141,5 

12. Varulager, exploateringsmark och tomträtter 

Förråd, lager 2,2 2,4 2,4 

Exploateringsmark 16,3 27,4 27,2 

Tomträtter 76,2 76,2 70,2 

S:a varulager, exploateringsmark 

och tomträtter 94,7 106,1 99,8 

14. Kortfristiga placeringar 

Placerade pensionsmedel KLP 

Marknadsvärde aktier 42,8 27,6 35,8 

Marknadsvärde räntebärande 19,3 24,9 27,0 

Korrigering anskaffningsvärde -12,1 -2,4 -12,8 

S:a kortfristiga placeringar 50,0 50,0 50,0 

15. Kassa och bank 

Kassa 0,3 0,3 0,3 

Postgiro 36,1 0,0 204,6 

Bank 6,9 0,6 0,0 

S:a kassa och bank 43,2 0,9 204,9 

16. Avsättningar för pensioner 

Pensioner 61,8 73,2 91,9 

Visstidspensioner 4,6 3,8 2,9 

Löneskatt 16,2 18,7 23,0 

S:a avsättningar för pensioner 82,5 95,7 117,8 

Förändring av pensionsskuld (exkl. löneskatt) 

Ingående avsättning 66,4 77,0 

-Pensionsutbetalningar -7,6 -6,4 

-Nyintjänad pension 13,0 8,2 

-Ränte- och basbeloppsuppräkning 2,5 4,2 

-Övrig förändring 2,7 11,8 

Utgående avsättning 77,0 94,8 

Aktualiseringsgrad 85% 86% 

17. Övriga avsättningar 

Deponier 35,6 34,8 33,8 

Omställningsåtgärder 25,2 20,0 0,0 

S:a övriga avsättningar 60,8 54,7 33,8 

S:a avsättningar 143,3 150,4 151,6 



Noter 


18. Långfristiga skulder 

Låneskuld 

Ingående låneskuld 47,2 412,2 267,2 

Amorteringar 0,0 -160,9 -5,0 

Upptagande av lån 365,0 15,9 0,0 

S:a långfristiga skulder 412,2 267,2 262,2 

Kreditgivare 

Kommuninvest 400,0 250,0 250,0 

Swedbank 0,0 5,0 0,0 

Kalmar läns landsting 12,2 12,2 12,2 

412,2 267,2 262,2 

22. Pensionsförpliktelser 

Pensionsförpliktelser 1 027,0 1 021,3 

Löneskatt 249,1 247,8 

S:a pensionsförpliktelser 1 276,1 1 269,1 

Förändring av pensionsförpliktelser (exkl löneskatt) 

Ingående pensionförpliktelser 1 045,5 1 027,0 

Pensionsutbetalningar -38,2 -49,7 

Ränte- och basbeloppsuppräkning 45,7 62,5 

Övrig förändring -26,0 -18,5 

Utgående pensionförpliktelser 1 027,0 1 021,3 

Aktualiseringsgrad 85% 86% 

19. Långfristiga skulder - finansiell leasing 

Låneskuld 

Leasing småbilar 10,2 11,6 13,6 

Amorteringar -3,2 -2,8 -3,5 

Nya lån 4,5 4,9 3,8 

S:a finansiell leasing småbilar 11,6 13,6 13,9 

Låneskuld 

Leasing konstgräs 0,6 0,4 0,0 

Amorteringar -0,2 -0,4 0,0 

Nya lån 0,0 0,0 0,0 

S:a finansiell leasing konstgräs 0,4 0,0 0,0 

S:a Långfristiga skulder - finansiell leasing 12,0 13,6 13,9 

23. Operationell leasing 

Årets betalda leasingavgifter 

Inventarier och utrustning 8,4 5,3 7,4 

Hem-PC 12,8 3,2 1,5 

Fordon 0,2 0,1 0,1 

Årets betalda leasingavgifter 21,4 8,6 9,0 

Framtida förfallobelopp 

Inventarier och utrustning 9,3 11,4 13,5 

Hem-PC 4,7 1,6 0,0 

Fordon 0,1 0,2 0,1 

Framtida årliga förfallodbelopp 14,1 13,2 13,6 

20. Övrig långfristiga skulder 

Omställningsåtgärder 0,0 0,0 2,6 

S:a övriga långfristiga skulder 0,0 0,0 2,6 

21. Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder 118,7 152,7 154,5 

Personalens källskatt 32,1 29,0 29,4 

Upplupna sociala avgifter 38,3 35,3 36,4 

Upplupen pensionskostnad, individuell del 54,6 58,9 61,9 

Upplupen löneskatt, individuell del 13,3 14,3 17,3 

Semesterlöneskuld 110,2 109,1 111,1 

Förutbetalda intäkter och övriga 

upplupna kostnader 85,2 97,3 230,8 

Koncernkredit 0,0 14,3 0,0 

Övriga kortfristiga skulder 1,2 0,6 4,9 

S:a kortfristiga skulder 453,7 511,5 646,5 




Koncernen 

Resultaträkning mnkr 2007 2008 2009 

Verksamhetens intäkter not 1 1 436,6 1 488,2 1 585,2 

Jämförelsestörande intäkter 8,2 21,3 33,7 

Verksamhetens kostnader not 2 -3 609,5 -3 711,1 -3 814,9 

Jämförelsestörande kostnader -25,2 0,0 -15,8 

Avskrivningar not 3 -213,3 -227,0 -290,8 

Verksamhetens nettokostnader -2 403,2 -2 428,6 -2 502,6 

Skatteintäkter 2 097,7 2 222,6 2 280,3 

Generella statsbidrag 376,0 405,7 468,1 

Utdelning 0,0 0,0 3,5 

Finansiella intäkter not 4 7,3 1,3 5,3 

Finansiella kostnader not 5 -128,6 -155,0 -129,2 

Resultat före extraordinära poster -51,0 46,0 125,4 

Skattekostnader 2,2 -2,4 -3,1 

Årets resultat -48,8 43,6 122,3 



Finansieringsanalys 

Koncernen 

Finansieringsanalys mnkr 2007 2008 2009 

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 

Årets resultat, efter finansnetto -51,0 46,0 125,4 

Justering för av- och nedskrivningar 213,3 236,8 290,8 

Justering för betald skatt 2,2 -2,4 -4,0 

Justering för gjorda avsättningar 56,2 8,8 9,1 

Justering för ianspråktagna avsättningar -0,6 -22,0 

Just. för övr. ej likvid.påverkande poster (reavinst/förlust) -26,9 -23,0 -87,8 

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 193,8 265,6 311,6 

Ökning/minskning kortfristiga fordringar -28,7 -41,9 81,8 

Ökning/minskning kortfristiga placeringar -0,6 0,7 0,0 

Ökning/minskning förråd och varulager -7,1 -9,1 -1,9 

Ökning/minskning kortfristiga skulder -137,9 119,5 331,8 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 19,5 334,8 723,3 

INVESTERINGSVERKSAMHETEN 

Investering i immateriella anläggningstillgångar 1,0 -2,8 -7,3 

Försäljning av immateriella anläggningstillgångar -0,7 -1,2 5,7 

Investering i materiella anläggningstillgångar -559,0 -593,8 -603,8 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 47,0 62,1 165,4 

Investering i finansiella anläggningstillgångar -4,2 0,0 -8,4 

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar not 6 10,3 4,4 0,0 

Pågående projekt -1,1 -369,6 -6,2 

Nettoinvestering finansiell leasing -3,7 -0,5 -3,9 

Kassaflöde från investeringsverksamheten -510,4 -901,4 -458,5 

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 

Ökning/minskning långfristiga skulder 561,1 491,2 -120,3 

Ökning/minskning finansiell leasing 1,2 1,7 -0,3 

Ökning/minskning långfristiga fordringar 22,7 -13,5 21,4 

Övriga finansiella poster not 7 -0,2 2,5 -2,8 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 584,8 482,0 -102,0 

ÅRETS KASSAFLÖDE 93,8 -84,6 162,7 

Förändring likvida medel 93,8 -84,6 162,7 

Likvida medel vid årets början 115,6 209,4 124,8 

Likvida medel vid årets slut 209,4 124,8 287,5 



Balansräkning 

Koncernen 

Balansräkning mnkr 2007 2008 2009 

TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 5 044,7 5 742,6 5 987,9 

Immateriella not 8 14,5 16,1 15,0 

varav varumärke 0,3 0,3 0,3 

varav elcertifikat 1,0 4,1 4,5 

varav goodwill 13,5 11,6 10,1 

Materiella not 9 4 991,6 5 674,3 5 942,1 

varav mark, byggnader och tekn.anl. 4 515,7 4 786,9 5 487,3 

varav maskiner och inventarier 312,0 353,1 425,2 

varav pågående nyanläggningar 153,7 523,2 17,7 

varav finansiell leasing 10,2 11,1 11,8 

Finansiella not 10 38,7 52,2 30,9 

varav aktier, andelar, bostadsrätter 4,9 5,0 5,2 

varav långfristiga fordringar 33,8 47,3 25,7 


Förråd, lager not 11 118,3 127,4 129,3 

Kortfristiga fordringar not 12 385,7 427,6 345,8 

Kortfristiga placeringar not 13 50,7 50,0 50,0 

Kassa o bank not 14 209,4 124,8 287,5 

SUMMA TILLGÅNGAR 5 809,0 6 472,5 6 800,5 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital not 15 1 364,3 1 386,9 1 512,2 

varav årets resultat -48,8 43,6 122,3 

Avsättningar not 16 248,6 277,1 268,0 

Skulder 4 196,1 4 808,5 5 020,3 

Långfristiga skulder not 17 3 374,8 3 867,7 3 747,7 

Kortfristiga skulder not 18 821,3 940,8 1 272,6 

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 5 809,0 6 472,45 6 800,5 

PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER, mnkr 

Ställda panter 

Fastighetsinteckningar 609,4 374,8 341,8 

Borgens- och ansvarsförbindelser 

Egna pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland 

skulderna eller avsättningarna (inkl. särskild löneskatt 24,26%) 1 304,5 1 280,7 1 274,8 

Pensionsåtaganden för särskilda visstidsförordnanden 

(inkl. särskild löneskatt 24,26%) 19,5 19,5 19,5 

Kommunalt borgens- och förlustansvar avseende egnahem 

och småhus med bostadsrätt samt byggnadskreditiv 15,9 12,1 11,5 

Operationell leasing, årets betalda leasingavgifter 38,1 22,5 27,0 

Operationell leasing, framtida årliga förfallobelopp 14,1 7,4 6,6 

Komplementär 35,9 40,5 40,7 

Spärrade medel 0,3 0,3 0,8 

Fastigo garantifond 0,4 0,5 0,5 

Uppskjuten stämpelskatt 0,8 0,8 0,8 

Pensioner Kalmar Energi 10,0 10,0 0,0 

Översvämningsansvar, regresskrav 1,2 0,0 0,0 

Totalt 2 050,2 1 769,1 1 724,0 



Noter 


1. Verksamhetens intäkter 

Kalmar kommun 553,9 559,3 636,2 

Kalmar Vatten AB 120,2 131,9 128,8 

Kalmarsundsregionens Renhållare 75,3 79,5 75,5 

Kalmarhem AB 273,7 285,3 308,0 

Kalmarsunds Gymnasieförbund 378,6 395,8 402,4 

KIFAB i Kalmar AB 95,4 90,0 108,5 

Kalmar Energi Elnät AB 54,0 58,4 58,6 

Kalmar Energi Värme AB 140,9 148,1 178,0 

Kalmar Energi Försäljning AB 81,4 92,4 89,0 

Övriga bolag 221,1 226,1 207,2 


S:a verksamhetens intäkter 1 436,6 1 488,2 1 585,2 

4. Finansiella intäkter 









Kalmar Energi Försäljning AB 0,3 0,3 0,1 

Övriga bolag 3,0 4,3 1,0 


S:a finansiella intäkter 7,3 1,3 5,3 

2. Verksamhetens kostnader 

Kalmar kommun -2 962,9 -3 068,3 -3 177,5 

Kalmar Vatten AB -94,6 -105,2 -112,0 

Kalmarsundsregionens Renhållare -64,9 -69,4 -74,1 

Kalmarhem AB -217,6 -177,4 -179,5 

Kalmarsunds Gymnasieförbund -368,9 -394,1 -399,2 

KIFAB i Kalmar AB -33,0 -32,6 -33,0 

Kalmar Energi Elnät AB -32,7 -36,9 -34,9 

Kalmar Energi Värme AB -109,8 -119,2 -146,7 

Kalmar Energi Försäljning AB -80,8 -91,6 -86,3 

Övriga bolag -200,1 -208,3 -178,7 


S:a verksamhetens kostnader -3 609,5 -3 711,1 -3 814,9 

5. Finansiella kostnader 

Kalmar kommun -16,7 -16,9 -14,6 






Kalmar Energi Elnät AB -0,3 -0,1 0,0 


Övriga bolag -11,5 -23,6 -18,9 


S:a finansiella kostnader -128,6 -155,0 -129,2 

3. Avskrivningar 

Kalmar kommun -86,1 -87,6 -101,1 






Kalmar Energi Elnät AB -4,4 -4,7 -6,3 


Kalmar Energi Försäljning AB -0,1 -0,1 -0,2 

Övriga bolag -16,2 -18,0 -21,0 

Interna poster -0,4 1,3 2,4 

S:a avskrivningar -213,3 -227,0 -290,8 

6. Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 

Köpeskilling försäljning av dotterföretag 10,1 0,0 

Avgår: Likvida medel i sålt dotterföretag -6,0 0,0 

Kassainflöde försäljning av dotterföretag 4,0 0,0 

Övriga bolag 0,4 0,0 

S:a försäljning av finansiella anläggningstillgångar 4,4 0,0 

7. Specifikation övriga finansiella poster 

Omklassificering exploatering 

o tomträtter i kommunen 2,5 

Justering ägarandelar -0,2 

Övrigt -2,8 

S:a övriga finansiella poster -0,2 2,5 -2,8 



Noter 


8. Immateriella anläggningstillgångar 

Varumärken 0,3 0,3 

Elcertifikat 1,0 4,1 4,5 

Goodwill 13,5 11,6 10,1 

UB immateriella anläggningstillgångar 14,5 16,1 15,0 

9. Materiella anläggningstillgångar 

Kalmar kommun 1 515,2 1 706,5 1 769,5 



Kalmarhem AB 1 972,8 2 072,0 1 984,1 





Övriga bolag 344,4 342,0 410,1 

Interna poster -121,7 209,3 416,1 

UB materiella anläggningstillgångar 4 991,6 5 674,3 5 942,1 

10. Finansiella anläggningstillgångar 








Övriga bolag 455,5 454,7 457,0 


UB finansiella anläggningstillgångar 38,7 52,2 30,9 

12. Kortfristiga fordringar 

Koncernfordringar (kommunkoncernen) 137,2 113,9 184,6 

Kortfristiga fordringar 248,6 313,7 161,2 

UB kortfristiga fordringar 385,7 427,6 345,8 









Övriga bolag 123,8 143,6 147,6 


UB kortfristiga fordringar 385,7 427,6 345,8 

13. Kortfristiga placeringar 



UB kortfristiga placeringar 50,7 50,0 50,0 

14. Kassa och bank 



Kalmarsundsregionens Renhållare 1,1 27,7 -3,3 






Övriga bolag 78,3 62,3 50,4 

UB kassa och bank 209,4 124,8 287,5 

11. Förråd och lager 










UB förråd och lager 118,3 127,4 129,3 



Noter 


15. Eget kapital 

Ingående eget kapital 1 409,1 1 364,3 1 386,9 

Justering ägarandelar -0,1 -0,1 0,0 

Insättning 0,0 0,0 0,9 

Utdelning 0,0 0,2 0,0 

Direktbokning mot eget kapital 4,1 -21,1 2,2 

Årets resultat -48,8 43,6 122,3 

UB eget kapital 1 364,3 1 386,9 1 512,2 

Kalmar kommun 1 251,3 1 286,1 1 369,0 

Kalmar Vatten AB 3,3 4,3 -1,1 


Kalmarhem AB 288,6 267,7 282,8 





Övriga bolag 336,9 316,7 344,9 


UB eget kapital 1 364,3 1 386,9 1 512,2 

16. Avsättningar 

Pensioner och liknande förpliktelser 92,5 97,4 125,9 

Uppskjuten skatt 89,9 99,2 83,4 

Övriga avsättningar 64,8 79,9 58,7 

Negativ goodwill 1,4 0,7 0,0 

UB avsättningar 248,6 277,1 268,0 










17. Långfristiga skulder 

Långfristiga skulder 3 362,9 3 854,1 3 733,8 

Långfristiga skulder finansiell leasing 12,0 13,6 13,9 

UB långfristiga skulder 3 374,8 3 867,7 3 747,7 




Kalmarhem AB 1 622,5 1 715,8 1 460,3 

Kalmar kommunbolag AB 230,0 230,0 



Övriga bolag 290,8 290,2 264,6 


UB långfristiga skulder 3 374,8 3 867,7 3 747,7 

18. Kortfristiga skulder 

Koncernskulder (kommunkoncernen) 108,2 123,3 182,0 

Leverantörsskulder 187,8 274,2 212,5 


UB kortfristiga skulder 821,3 940,8 1 272,6 









Övriga bolag 362,0 155,9 214,3 


UB kortfristiga skulder 821,3 940,8 1 272,6 


UB avsättningar 248,6 277,1 268,0 


Ordlista 

Anläggningskapital Bundet eget kapital. Skillnaden mellan 

anläggningstillgångar och långfristiga skulder 

Anläggningstillgångar Fast och lös egendom för stadigvarande 

bruk. 

Använda medel Visar årets bruttoavtappning av rörelsekapital, 

dvs. alla poster som har minskat omsättningstillgångarna 

respektive ökat de kortfristiga skulderna. 

Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångarnas 

bokförda värde motsvarande beräknat slitage 

Balansräkning Beskriver kommunens finansiella ställning 

på bokslutsdagen. Visar hur kommunen har använt sitt kapital 

(tillgångar) respektive hur kapitalet har anskaffats (skulder och 

eget kapital). 

Budgetavvikelse Över- eller underskott i förhållande till budget. 

Eget kapital Skillnaden mellan tillgångar och skulder. 

Extraordinära poster Poster som saknar klart samband 

med kommunens ordinarie verksamhet. De kan inte heller 

förväntas inträffa ofta eller regelbundet och ska uppgå till 

väsentliga belopp. 

Finansnetto Ränteintäkter minus räntekostnader. 

Finansieringsanalys Visar hur årets drift-, investerings-, 

och låneverksamhet m m har påverkat rörelsekapitalet 

Internränta Intern ersättning för det kapital som nyttjas av 

verksamheterna. 

Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för 

investeringsbidrag. 

Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för intäkter. 

Nyckeltal Förhållandet mellan två storheter, tex. eget kapital 

i % av de totala tillgångarna (soliditet). 

Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgång. 

Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter till rätt 

redovisningsår. 

Resultaträkning Visar årets finansiella resultat och visar 

hur det uppkommit. Det egna kapitalets förändring kan också 

läsas ut av balansräkningen. 

Resultatutjämningsfond Nämndernas del av det egna 

kapitalet. 

Sammanställd redovisning ”Koncernbokslut” upprättat i 

enlighet med gällande redovisnings-principer. 

Soliditet Eget kapital i förhållande till de totala tillgångarna, 

dvs. graden av självfinansierade tillgångar. Visar betalningsförmågan 

på lång sikt. 

Tillförda medel Visar årets bruttotillskott till rörelsekapitalet, 

dvs. alla poster som har ökat omsättningstillgångarna 

respektive minskat de kortfristiga skulderna. 

Årets resultat Skillnaden mellan årets intäkter och kostnader. 

Investering Anskaffning av anläggningstillgångar. 

Kapitalkostnad Gemensam benämning för internränta och 

avskrivning. 

Kortfristiga fordringar Fordringar som förfaller till betalning 

inom ett år. 

Kortfristiga skulder Skulder med en återbetalningstid 

inom ett år. 

Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt. 

Långfristiga fordringar Fordringar som förfaller till betalning 

senare än ett år från balansdagen. 

Långfristiga skulder Skulder med en återbetalningstid på 

över ett år. 



Vart går dina skattepengar? 

Här kan du se hur 100 kronor i kommunalskatt användes 

per verksamhet under 2009. 

Alla foton i årsredovisningen är tagna av 

Jan Magnusson om inte annat anges. 

Informationsenheten 2010-04/6

Årsredovisning 2009 (Pdf, 2,67 MB) - Kalmar kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?