Granskning av kommunstyrelsens och ... - Kalmar kommun

Revisionsrapport 

Granskning av kommunstyrelsens och socialnämndens 

åtgärder mot ungdomsarbetslösheten 

Kalmar kommun 

Stefan Wik 

Britt-Mari Idensjö 

Februari 2012

2012-02-28 

Britt-Mari Idensjö 

Stefan Wik 

Januari 2012 


PwC

Innehållsförteckning 

1 Uppdrag 1 

1.1 Bakgrund 1 

1.2 Uppdrag 1 

2 Genomförande 2 

3 Iakttagelser 3 

3.1 Vilka mål finns för verksamheterna? 3 

3.2 Vilka riktlinjer och rutiner finns för samarbetet mellan kommunstyrelsens 

arbetsmarknadsenhet och socialtjänsten? 4 

3.3 Hur samarbetar kommunens enheter med arbetsförmedlingen och näringslivet? 4 

3.4 I vilken utsträckning samverkar kommunen med Kalmarsunds gymnasieförbund? 6 

3.5 Används EU- medel? 6 

3.6 Samordnas insatserna med andra kommuner? 8 

3.7 Vilken återrapportering av arbetet med att få arbetslösa ungdomar i arbete 

erhåller kommunstyrelsen och socialnämnden? 9 

3.8 I vilken utsträckning sker uppföljning och utvärdering av resultat från arbetet med 

arbetslösa ungdomar? 10 

4 Revisionell bedömning 12 

Januari 2012 


PwC

1 Uppdrag 

1.1 Bakgrund 

De förtroendevalda revisorerna i Kalmar kommun konstaterar att det är viktigt att 

insatser sätts in för att minska ungdomsarbetslösheten. Framgångrika åtgärder i arbetet 

mot arbetslösheten ger ungdomar möjligheter att bli delaktiga och aktiva i samhällsbyggandet 

samtidigt som kommunens insatser i form av försörjningsstöd minskar. 

Revisorerna anser att det är angeläget att granska hur kommunen arbetar inom 

detta område. 

Arbetsförmedlingens statistik för december månad 2011 och 2010, avseende ungdomar 

i åldern 20-24 år, visar: 

Öppet 

arbetslösa 

2011 

Öppet 

arbetslösa 

2010 

Progr med 

aktivitetsstöd 

2011 

Progr med 

aktivitetsstöd 

2010 

Riket 35 802 35 528 57 597 56 226 

Kalmar län 934 849 1 858 1 704 

Kalmar 236 222 499 481 

I kommunen är det således 735 ungdomar, som är anmälda som arbetslösa, varav 499 

har någon form av insatser via arbetsförmedlingen. 

1.2 Uppdrag 

Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor: 

 

 

Bedriver kommunstyrelsen och socialnämnden verksamheter som är ändamålsenliga 

när det gäller insatser mot ungdomsarbetslösheten? 

Är kommunstyrelsens och socialnämndens interna kontroll av dessa verksamheter 

tillräckliga? 

Kontrollmål/granskningsmål: 

 

 

 

 

 

Vilka mål finns för verksamheterna? 

Vilka riktlinjer och rutiner finns för samarbetet mellan kommunstyrelsens arbetsmarknadsenhet 

och socialtjänsten? 

Hur samarbetar kommunens enheter med arbetsförmedlingen och näringslivet? 

I vilken utsträckning samverkar kommunen med Kalmarsunds Gymnasieförbund? 

Används EU-pengar? 

Januari 2012 


PwC 

1 av 13

Samordnas insatserna med andra kommuner? 

Vilken återrapportering av arbetet med att få arbetslösa ungdomar i arbete erhåller 

kommunstyrelsen och socialnämnden? 

I vilken utsträckning sker uppföljning och utvärdering av resultat från arbetet 

med arbetslösa ungdomar? 

2 Genomförande 

Granskningen har genomförts genom intervjuer och dokumentstudier. Inom Kalmar 

kommun har vi intervjuat: 

 

 

 

 

 

 

 

 

presidiet för arbetsmarknadsberedningen 

kommunchefen 

socialchefen 

enhetschef på socialförvaltningen 

chefen för arbetsmarknadsenheten 

handläggare på arbetsmarknadsenheten 

rektorn på Kunskapsnavet 

rektorn på Axel Weüdelskolan 

Vi har även genomfört intervjuer med företrädare för 

 

 

Arbetsförmedlingen 

Swedbank 

Följande styrdokument och rutinbeskrivningar har ingått i granskningen: 

Kalmar kommuns verksamhetsplan för 2011 

Kalmar kommuns delårsrapport i augusti 2011 

Kommunledningskontorets internbudget för 2012 

 

Dokumentation över olika projekt 

Före färdigställande av rapporten har de intervjuade haft möjlighet att sakgranska 

innehållet. 

Januari 2012 


PwC 


3 Iakttagelser 

Kursiverad text innebär att den är kopierad ur hänvisade dokument. 

3.1 Vilka mål finns för verksamheterna? 

Enligt det nationella regelverk, som finns för arbetet med att motverka arbetslösheten 

i landet, har staten det övergripande ansvaret medan kommunens åtagande är frivilligt. 

Kalmar kommun Budget 2011 

Politikens förord 

Vi kommer att fortsätta arbetet med en aktiv arbetsmarknadspolitik. Kalmar ska ha 

lägre arbetslöshet än riksgenomsnittet och lägst arbetslöshet av våra jämförelsekommuner. 

… 

Vi kommer även i fortsättningen att satsa på sommarjobb för ungdomar. För de 

allra flesta blir sommarjobbet en erfarenhet och ett första steg ut på arbetsmarknaden. 

Mål 

Uppdrag till Kommunledningskontoret och Kalmarsunds Gymnasieförbund: 

Kalmar kommun ska bedriva en aktiv arbetsmarknadspolitik och arbetslösheten 

ska inte överstiga rikssnittet för ungdomar … 

I delårsbokslutet i augusti 2011 konstateras att ungdomsarbetslösheten fortfarande är 

hög. Statistiken för Kalmar kommun visar en något mer positiv bild än för riket. Ingen 

jämförelse med resultaten i jämförelsekommunerna redovisas i delårsbokslutet. 

Vid tiden för vår granskning i januari 2012 är inte årsredovisningen för 2011 färdigställd. 

Kalmar kommun Budget 2012 

Politikens förord 

... vi fortsätter vår satsning på sommarjobb under 2012. Totalt kommer 600 ungdomar 

att erbjudas denna möjlighet. 

Mål 

Arbetslösheten ska vara lägre än riksgenomsnittet och lägre än i liknande kommuner. 

Uppdrag- Arbetsmarknadsåtgärder 

För att möjliggöra särskilda arbetsmarknadsåtgärder avsattes 10 miljoner kronor 

år 2010. För att kunna fortsätta med detta avsätts ytterligare 21 miljoner kronor 

för investeringar åren 2012-2014. 

Januari 2012 


PwC 


Servicenämnden och arbetsmarknadsberedningen får i uppdrag att ta fram arbetsmarknadsprojekt 

som ska bidra till att Kalmar kommun blir Bryggornas och 

strandpromenadernas stad, att gästhamnen fortsätter att utvecklas, att förbättra 

skolgårdar och att utveckla Kalmar som cykelstad m.m. Uppdraget ska redovisas i 

kommande uppföljningar. 

3.2 Vilka riktlinjer och rutiner finns för samarbetet 

mellan kommunstyrelsens arbetsmarknadsenhet 

och socialtjänsten? 

Enligt intervjuerna finns inga skrivna riktlinjer. Det framgår av intervjuerna med 

kommunens företrädare att det saknas entydig struktur, som klargör hur ansvaret i 

arbetet ska fördelas mellan olika förvaltningar samt hur de var för sig ska prioritera 

olika grupper i arbetet med ungdomsarbetslösheten. Det saknas även riktlinjer för 

praktisk samverkan mellan arbetsmarknadsenheten och socialtjänsten. 

Det finns emellertid exempel på mötesplatser där både Arbetsmarknadsenheten och 

socialtjänsten deltar: 

 

 

 

Trepartssamtal innebär att handläggare från socialtjänsten och Arbetsmarknadsenheten 

tillsammans träffar den ungdom, som deltar i projektet RAMP 

och som även har försörjningsstöd. 

I styrgruppen för projektet Jobhouse, som drivs av socialtjänsten, ingår representant 

från Arbetsmarknadsenheten. 

I den lokala samverkansgruppen inom samordningsförbundet deltar socialtjänsten 

och Arbetsmarknadsenheten tillsammans med Landstinget, Försäkringskassan 

och Arbetsförmedlingen. 

3.3 Hur samarbetar kommunens enheter med arbetsförmedlingen 

och näringslivet? 

Kommunens samarbete med Arbetsförmedlingen regleras i Förordning om Arbetsförmedlingens 

samarbete med kommuner om arbetsmarknadspolitiska program 

(2007:1364). Där framgår att Arbetsförmedlingen får ingå en överenskommelse med 

en kommun om anordnande av arbetsmarknadspolitiska insatser eller aktiviteter i 

fall då lagen om offentlig upphandling (2007:1091) inte är tillämplig. 

Arbetsförmedlingen centralt lägger ut en anbudsförfrågan för att nå så kallade kompletterande 

aktörer och då kan endast privata aktörer komma i fråga. Uppdraget till 

dem som tecknar avtal innebär att de under 6 månader åtar sig att t.ex. ge berörda 

ungdomar: 

 

 

 

stöd i kontakter med arbetsgivare 

utbildning i utformning och innehåll i ett CV 

hjälp vid sökande av praktikplats 

Januari 2012 


PwC 


Arbetsförmedlingen centralt har för Arbetsförmedlingen i Kalmar tecknat om avtal 

med följande kompletterande aktörer: 

 

 

 

 

Lernia 

Academia Eductus 

Arbetslivsresurs samt 

Folkuniversitetet 

Avtalet innebär att de kompletterande aktörerna ska kunna ta emot 201 ungdomar 

per månad för olika typer av insatser under sex månader. Avtalet mellan Arbetsförmedlingen 

i Kalmar och de kompletterande aktörerna omfattar inga åtaganden för 

Kalmar kommun. 

Arbetsförmedlingen får ingå en överenskommelse med en kommun om anordnande 

av insatser eller aktiviteter om det efter ett upphandlingsförfarande visar sig att någon 

annan lämplig aktör för insatserna eller aktiviteterna inte finns. Under år 2011 

har Arbetsförmedlingen och Kalmar kommun inte haft något avtal om insatser för 

arbetslösa ungdomar. Arbetsförmedlingen har bedömt att regelverket inte tillåter 

avtal med Kalmar kommun angående arbetslösa ungdomar. Frågan har diskuterats 

vid ett flertal tillfällen och har lyfts med jurister på central nivå inom Arbetsförmedlingen. 

Arbetsförmedlingen får medverka i projekt, som kommunerna anordnar för att minska 

arbetslöshet. Se kapitel 3.5 om EU-medel och projektet RAMP. 

Arbetsmarknadsenheten och näringslivskontoret inom Kalmar kommun samt Arbetsförmedlingen 

och Kalmarsunds Promotion ingår i ett nätverk som initierats av Swedbank. 

Syftet är att förmå arbetsgivare att erbjuda praktikplatser till unga arbetslösa, 

18-24 år, som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. 

I intervjuerna framkommer att det idag är stor konkurrens om praktikplatserna. Utöver 

Arbetsmarknadsenheten letar de kompletterade aktörerna efter praktikplatser 

och Socialförvaltningen söker sina praktikplatser, vilket till viss del sker i samarbete 

med Kalmar arbetsgivarring. Dessutom söker socialförvaltningen praktikplatser för 

personer som ska erbjudas sysselsättning enligt LSS (lagen om stöd och service till 

vissa funktionshindrade) samt till personer med psykiska funktionshinder som ska 

erbjudas sysselsättning enligt SoL (socialtjänstlagen). Någon samordning för att finna 

praktikplatser mellan kommunens båda enheter, arbetsmarknadsenheten och socialförvaltningen, 

eller övriga aktörer förekommer inte. 

Inom gymnasieskolan och Komvux samt inom utbildningar som anordnas av privata 

aktörer ingår krav eller önskemål om praktik för unga som inte är etablerade på arbetsmarknaden. 

Arbetsgivare som tar emot praktikanter får ingen ersättning. Det är först när en arbetsgivare 

anställer en person med funktionshinder, som påverkar arbetsförmågan, 

som anställningsstöd kan bli aktuellt. 

Januari 2012 


PwC 


När man skriver in sig på Arbetsförmedlingen har man från dag 1 tillgång till en arbetsförmedlare 

som kan ge coachstöd. Om den unge har rätt till A-kasseersättning 

betalas denna ut efter fem karensdagar och efter 90 dagar erbjuds plats i UGA (jobbgaranti 

för unga). Därutöver kan Arbetsförmedlingen erbjuda ytterligare stöd genom 

flera olika resurser. 

I kapitel 3.5 redovisas projekt där Kalmar kommun samarbetar med Arbetsförmedlingen 

och privata aktörer. 

3.4 I vilken utsträckning samverkar kommunen 

med Kalmarsunds Gymnasieförbund? 

Kommunens uppföljningsansvar för ungdomar upp till 20 år ligger under Kalmarsunds 

Gymnasieförbund. Förbundet har regelbundna möten med Arbetsförmedlingen, 

Arbetsmarknadsenheten och socialtjänsten för att gå igenom läget i ungdomsgruppen. 

I gymnasieförbundets uppdrag ingår att följa upp vad samtliga ungdomar upp till 20 

år sysslar med. Om det finns individer, som förbundet inte vet något om trots upprepade 

försök till kontakt, lämnas namnen till Arbetsmarknadsenheten som får spåra 

vidare. Under år 2011 gällde det åtta personer. Efterforskningarna visade att ett par 

var inskrivna på gymnasier utanför Gymnasieförbundet, någon hade skyddad identitet, 

en annan hade flyttat och ett par ville inte ha någon kontakt. 

Prova på praktik (PPP) för gymnasieungdomar innebär ingen samverkan men 

genomförs under sommarmånaderna och riktar sig till alla ungdomar som gått ut 

första året på gymnasiet. Samtliga förvaltningar och bolag inom kommunen, och i 

viss mån även föreningslivet, erbjuder praktikplatser till dem som är folkbokförda i 

Kalmar kommun och som inte själva skaffat sommarjobb hos privata arbetsgivare. 

Alla som söker PPP erbjuds tre veckors praktikjobb på halvtid. Drygt 400 ungdomar 

deltog sommaren 2011. Ersättningen de får är 1050 kronor per vecka. 

3.5 Används EU- medel? 

RAMP är ett projekt som finansieras av EU. I projektet ingår sex kommuner: Borgholm, 

Emmaboda, Kalmar, Lessebo, Mörbylånga, och Nybro. Dessutom deltar Arbetsförmedlingen 

Södra Kalmar län, Arbetsförmedlingen Lessebo samt Försäkringskassan 

Södra Kalmar län. Beroende på hur länge deltagarna i projektet varit arbetslösa 

får de ersättning antingen från Arbetsförmedlingen via Försäkringskassan eller 

från socialtjänsten. 

Varje kommun har sitt eget delprojekt med egen utformning men kommunerna samarbetar 

och drar nytta av varandras erfarenheter och kompetenser. Projektet startade 

i januari 2011 och ska avslutas 30 april 2013. 

Syftet med RAMP- projektet i Kalmar är att få fler unga att komma närmare jobb eller 

studier. De unga ska presenteras yrken och yrkesområden på nya sätt och ges nya 

bilder av ett yrke. 

Januari 2012 


PwC 


I Kalmar kunde RAMP-projektet börja intagning av ungdomar i maj 2011. Vägledare 

från Arbetsmarknadsenheten och Kunskapsnavet möter tillsammans de ungdomar 

som väljer RAMP. I Kalmarprojektet kan 20 ungdomar vara inskrivna i RAMP samtidigt. 

En del av dem behöver kontakt med vägledarna flera gånger i veckan medan det 

räcker med en gång per vecka för andra. 

De ungdomar som ingår i RAMP får individuellt och motiverande stöd av handläggarna. 

När den enskilde bedöms vara mogen för att komma i utbildning eller i någon 

form av arbete slussas den unge till någon sysselsättningsaktivitet som ordnas inom 

kommunen, kommunalt bolag eller i en verksamhet som drivs i privat regi. 

För de ungdomar som under en lång tid varit arbetslösa och som behöver sysselsättning 

förekommer det att den unge får inleda sysselsättningen med tillrättalagd praktik 

inom kommunen för att sedan ta steget över i den privata verksamheten. 

Sedan starten och fram till juluppehållet 2011 har 44 personer deltagit. Av dessa har 

13 avslutats för att gå till kortare eller längre anställning medan 6 har gått vidare till 

studier. Sammanlagt har sju personer slutat av andra skäl och bland dem finns några 

som flyttat från orten och några som har så stora behov att de har remitterats till arbetspsykolog 

för en fördjupad utredning. 

För att få vara med gäller: 

 

 

 

att vara under 30 år 

att vara yrkesobestämd 

att ej ha avslutat gymnasiet 

 

att vara inskriven på Arbetsförmedlingen och delta i jobbgarantin för ungdomar 

(UGA) eller Jobb och Utvecklingsgarantin (JOB) 

Projektet erbjuder bland annat: 

 

 

vägledningssamtal 

vägledningstester 

 

studiebesök hos olika arbetsgivare och utbildningssamordnare 

praktik 

Socialförvaltningen har samlat sina insatser för att minska ungdomsarbetslösheten i 

det så kallade Resurshuset. Förutom den fasta verksamheten som finansieras av egna 

medel pågår i januari 2012 tre ESF-projekt (europeiska socialfonden). Tillträde till 

verksamheterna har individer som erhåller försörjningsstöd. Arbetsförmedlingen och 

försäkringskassan är delfinansiärer i ESF-projekten. 

Jobhouse är ett ESF- projekt inom socialförvaltningen. Målet är att personer som 

står långt ifrån arbetsmarknaden ska hjälpas dit utifrån sina egna förutsättningar. Av 

dem som deltar ska 70 procent komma närmare arbetsmarknaden antingen genom 

en anställning, en riktad yrkesutbildning eller längre studier. De metoder som används 

är coachning och empowerment. Definitionen av begreppet empowerment är 

inte helt lätt att beskriva kortfattat men innebär bland annat att en individ i en orga- 

Januari 2012 


PwC 


nisation, stat eller annan grupp skall känna makt över sin egen situation och sina arbetsuppgifter. 

Enkelt uttryckt: En metod som bidrar till att skapa en stark självbild. 

Hittills har 60 personer deltagit varav 30 är i åldrarna 16-26 år. 

Projektet startade med en mobiliseringsfas i januari 2011 och kunde ta emot deltagare 

i maj 2011. Avslutning ska ske under 2013. 

I utvärderingen för 2011 hade 

 

 

 

5 slutat på grund av arbete 

5 slutat på grund av studier 

2 slutat av andra skäl 

Lusthuset har som mål att långtidssjukskrivna eller de som varit långtidssjukskrivna 

och som har stora svårigheter att komma in på arbetsmarknaden ska få nya möjligheter. 

Genom Lusthuset får deltagarna vara med i motivationskurser och orienteringskurser. 

Ambitionen är att 90 procent ska uppnå målen enligt sina egna handlingsplaner 

för studier, arbete eller praktik. Övriga 10 procent ska gå till andra projekt 

eller utredning. Lärlingsplatser erbjuds på prov under två månader inom områdena 

handel, vård och omsorg. 

Unga Kalmar är ett projekt som ägs av Folkuniversitetet med socialförvaltningen 

och försäkringskassan som medaktörer. Starten skedde i januari 2011 och avslutningen 

är planerad till april 2013. 

Målgruppen är individer mellan 18-29 år med psykiska funktionshinder. 

Målen är: 

 

 

 

att minst 70 procent av dem som erbjuds projektets resurser ska ta del av dem 

att deltagarna ska bli anställningsbara 

att minst 50 procent av dem som deltar har gått vidare till arbete, studier eller 

annan försörjning t.ex. projekt där försäkringskassa, arbetsförmedling och 

landstinget deltar. 

Resultatet från Unga Kalmar är att hittills har en person gått vidare till studier. 

3.6 Samordnas insatserna med andra kommuner? 

Projektet RAMP, som redovisas i kapitel 4.5, är exempel på en samverkan mellan 

Borgholms, Emmaboda, Kalmar, Lessebo, Mörbylånga, och Nybro kommuner, där 

Nybro kommun är projektägare. 

Januari 2012 


PwC 


Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för vuxenutbildningen i kommunen. 

Samarbete sker med Mörbylånga och Torsås kommuner. Detta samarbete styrs av 

Styrelsen för vuxenutbildningen i Kalmar, Mörbylånga, och Torsås. Samarbetet regleras 

genom avtal och styrelsen beslutar bland annat om fördelningen av resurser inom 

vuxenutbildningen. Av förbundsordningen för Kalmar Gymnasieförbund framgår att 

Kalmarsunds Gymnasieförbund ska vara huvudman för följande utbildningsområden: 

svenska för invandrare, vuxenutbildning för utvecklingsstörda och grundläggande 

vuxenutbildning. 

Vid Kunskapsnavet får den enskilde vägledning och information om utbildning inom 

hela vuxenutbildningen. Där finns broschyrer och material om kommunal vuxenutbildning, 

folkhögskolor, studieförbund, yrkeshögskola samt högskolor och universitet. 

Det finns också material från Centrala Studiestödnämnden (CSN) samt arbetsförmedlingens 

kundarbetsplats. 

Regelbundet finns vägledare vid Kunskapsnavets filialer på arbetsförmedlingen i 

Kalmar, Torsås och Färjestaden. 

3.7 Vilken återrapportering av arbetet med att få 

arbetslösa ungdomar i arbete erhåller kommunstyrelsen 

och socialnämnden? 

Ledamöterna i kommunstyrelsens arbetsutskott får varje månad via mejl en tabell 

som visar hur arbetslösheten ser ut i Kalmar kommun jämfört med riket. Tabellerna 

nedan visar resultaten för december 2011. 

En gång per år redovisar Arbetsmarknadsenheten sitt arbete och sina resultat i kommunstyrelsens 

arbetsutskott. Då finns möjlighet till diskussioner, som i sin tur kan 

påverka hur mål och uppdrag diskuteras i kommande budgetarbete. 

Tabell 1: Arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd i % i december 2011. 

Siffrorna inom parentes redovisar arbetslösheten samma månad föregående år. 

Ungdomar 18-24 år 

Ungdomar 

18-24 år 

Riket 10,4 (10,2) 

Växjö 12,3 (12,3) 

Kalmar 9,7 (9,7) 

Karlskrona 15,4 (15,2) 

Kristianstad 15 (14,6) 

Halmstad 10,4 (10,3) 

Januari 2012 


PwC 




Ungdomar män 18-24 år 

Män 

18-24 år 

Riket 11,5 (10,9) 

Växjö 13,1 (12,4) 



Kristianstad 17,2 (16,4) 

Halmstad 11,4 (11,2) 



Ungdomar kvinnor 18-24 år 

Kvinnor 

18-24 år 

Riket 9,3 (9,3) 

Växjö 11,5 (11,3) 



Kristianstad 12,9 (12,9) 

Halmstad 9,5 (8,6) 

Socialnämnden får cirka två gånger per år en redovisning av hur socialförvaltningen 

arbetar med unga arbetslösa. All verksamhet som berör dem är förlagd till det s.k. 

Resurshuset, såväl permanent verksamhet som projekt av olika slag. 

Under våren 2011 gavs information och rapportering i samband med att socialnämnden 

gjorde studiebesök på Resurshuset. 

Eu-projekten rapporteras varje månad till ESF enligt särskilda krav som ställs när 

medlen beviljas. Socialnämnden erhåller inte samtliga månadsrapporter om de inte 

särskilt efterfrågas men slutrapporten ställs alltid till både ESF och socialnämnden. 

3.8 I vilken utsträckning sker uppföljning och utvärdering 

av resultat från arbetet med arbetslösa 

ungdomar? 

I delårsbokslut och årsberättelse redovisas i vad mån kommunen uppnått målen för 

att komma tillrätta med arbetslösheten i kommunen. 

I december 2009 beslutade kommunfullmäktige att tillsätta Arbetsmarknadsberedningen. 

I protokollet 2009 12 21 läser vi: 

Januari 2012 


PwC 


1. För att fokusera och följa arbetet mot utanförskap och arbetslöshet beslutar 

kommunfullmäktige att tillsätta en beredning som ska 

- följa de arbetsmarknadspolitiska frågorna i kommunen 

- lämna förslag på hur det går att förbättra möjligheterna till arbete/sysselsättning 

för personer med svag ställning på arbetsmarknaden. 

2. För beredningen för arbetsmarknadsfrågor ska gälla följande: 

Den ska bestå av sju ledamöter (inga ersättare) och ska utses bland kommunfullmäktiges 

ledamöter och ersättare. 

Ledamöterna ska erhålla sammanträdesarvoden enligt bestämmelserna om ersättning 

till Kalmar kommuns förtroendevalda. 

Beredningen ska biträdas av arbetsmarknadsenhetens chef. 

Beredningen ska tillsättas för tiden 1 januari 2010 - 31 december 2011. 

Beredningen kan anlita externa experter för uppdraget. 

Beredningens budget uppgår till 100.000 kronor per år. 

Beredningen ska rapportera till kommunstyrelsens arbetsutskott/kommunstyrelsen. 

Beredningen har haft sammanträde varannan månad. Vid varje möte ger Arbetsmarknadsenheten 

en lägesrapport med aktuell statstik samt rapporterar om kommande 

insatser. 

Rapporteringen till kommunstyrelsen sker så som finns beskrivet i de två första 

styckena i kapitel 3.7. 

Uppdraget till beredningen har förlängts att gälla hela mandatperioden, till och med 

2014. 

Mätningar av kundnöjdhet genomförs via Arbetsmarknadsenheten på samtliga arbetsmarknadsinsatser 

som enheten ansvarar för. 

Två medarbetare inom Resurscenter har i skriften Där viljan finns går en väg redovisat 

utvärdering av verksamheten. 

Politiker inom majoriteten - kommunalrådet, ordförande i socialnämnden, ordförande 

i beredningen - har genomfört två möten där tjänstemän inom såväl offentlig som 

privat verksamhet deltagit. Det övergripande syftet har varit att hitta former för samverkan. 

Enligt intervjuerna har diskussionerna bland annat berört möjligheterna att 

hitta former för gemensamma ESF- projekt och att skapa samverkan i arbetet med att 

ta fram praktikplatser. Vid senaste mötet, i januari 2012, tillsattes en arbetsgrupp 

med uppdraget att beskriva förutsättningar och former för samarbete. Arbetet ska 

redovisas i maj 2012. 

Januari 2012 


PwC 


4 Revisionell bedömning 

Granskningen ska besvara följande revisionsfrågor: 

 

 

Bedriver kommunstyrelsen och socialnämnden verksamheter som är ändamålsenliga 

när det gäller insatser mot ungdomsarbetslösheten? 

Är kommunstyrelsens och socialnämndens interna kontroll av dessa verksamheter 

tillräckliga? 

Vår bedömning är 

 

 

Kommunstyrelsen och socialnämnden bedriver verksamheter som är ändamålsenliga 

när det gäller insatser mot ungdomsarbetslösheten. 

Kommunstyrelsens och socialnämndens styrning och interna kontroll av dessa 

verksamheter bör förbättras. 

Vi grundar vår bedömning på följande: 

Vår sammantagna bedömning är att Kalmar kommun har mål som syftar till att motverka 

arbetslösheten bland ungdomar. Målen är mätbara och följs upp fortlöpande. 

Såväl socialförvaltningen som Arbetsmarknadsenheten gör, var för sig, förtjänstfulla 

insatser som väl tillgodoser behoven hos de grupper som behöver stöd och hjälp för 

att komma närmare arbetsmarknaden. 

Arbetsmarknadsenheten har sedan länge ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen 

där de tagit tillvara varandras kompetenser. Tillsammans har de utvecklat förtroendefulla 

kontakter med de företag som ställer upp med praktikplatser. Trots att förutsättningarna 

för samverkan har förändrats genom ny lagstiftning, finns viljan till att 

skapa nya rutiner. 

Socialförvaltningen har samlat sina resurser i ett Resurscenter där de utvecklat metoder 

och kompetens för att möta och hjälpa människor som varit utanför arbetsmarknaden 

en längre tid eller som aldrig har varit i arbete. I olika projekt samverkar förvaltningen 

med externa aktörer. 

I ett flertal projekt används möjligheten att få förstärkning av resurser via EU- medel. 

Genom samverkan med andra kommuner breddas utbud och kompetens som kommer 

unga arbetslösa tillgodo. 

Vår bedömning är att Kalmar kommun uppfyller sitt uppföljningsansvar genom Kalmarsunds 

Gymnasieförbund. 

Vi är kritiska till kommunstyrelsens och socialnämndens styrning och uppföljning av 

verksamheten. Vi konstaterar: 

Januari 2012 


PwC 


Kommunstyrelsen och socialnämnden arbetar sida vid sida och därför finns 

anledning att ifrågasätta om någon politisk instans har en helhetsbild av insatserna 

som görs för unga arbetslösa. Vi saknar struktur, riktlinjer och rutiner 

vad gäller styrning, ansvarsfördelning, resursfördelning och uppföljning. 

Enligt vår uppfattning bör huvudansvaret för arbetsmarknadsinsatserna ligga 

på en nämnd. Då kan det lärande, som utvärderingar i respektive projekt ger 

upphov till, vägas samman för att ge underlag för kommande beslut i budgetarbetet 

och den ekonomiska planeringen. 

Arbetsmarknadsberedningen har ingen styrande funktion utan ska enligt 

uppdraget lämna förslag till förbättringar samt rapportera till kommunstyrelsen 

och dess arbetsutskott. Vi har inte kunnat finna några insatser utöver den 

statistik som Arbetsmarknadsenheten levererar. 

Det saknas skrivna dokument såsom riktlinjer och rutiner som syftar till att 

kvalitetssäkra samordningen mellan de olika förvaltningarna. Dessutom skulle 

riktlinjer och rutiner underlätta för nyanställda att hitta rätt i förväntningar 

om hur samarbetet ska utvecklas. 

Konkurrensen om praktikplatserna är mycket stor och här ser vi behov av 

samordning. Det är inte tillfredsställande att privata arbetsgivare får flera olika 

samtal med önskemål om praktikplatser. Enligt vår uppfattning skulle en 

samordning i arbetet med att rekrytera praktikplatser vara mer ändamålsenlig. 

Januari 2012 


PwC

Granskning av kommunstyrelsens och ... - Kalmar kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?