ÖVERSIKTSPLAN - Kalmar kommun

KS 2012/0567 

ÖVERSIKTSPLAN 

FÖR KALMAR KOMMUN 

ANTAGANDEHANDLING 2013-05-21

foto, framsida och nästa uppslag: Jonas Lindström 

foto, baksida: Jan Magnusson 

MEDVERKANDE 

Arbetet med översiktsplanen har skett i samverkan mellan tjänstemän från olika förvaltningar. 

Till sitt stöd har arbetsgruppen haft en referensgrupp bestående av olika sakkunniga 

samt en ledningsgrupp bestående av chefstjänstemän från olika förvaltningar. Politisk styrgrupp 

för arbetet har utgjorts av kommunstyrelsens arbetsutskott och samhällsbyggnadsnämndens 

presidium. 

PROJEKTORGANISATION 

Beställare 

Kommunstyrelsen 

Politisk styrgrupp 

Kommunstyrelsens arbetsutskott och Samhällsbyggnadsnämndens presidium 

Ledningsgrupp 

Kenneth Condrup (kommundirektör), Björn Strimfors (planeringschef), Per-Olof Johansson 

(samhällsbyggnadschef), Thomas Davidsson (näringslivschef), Louise Weidolf (förvaltningschef 

kultur och fritid), Ola Johansson (VD Kalmar kommunbolag AB), Annette Andersson 

(förvaltningschef service), Mattias Ask (Södermöre kommundelschef), Cecilia Frid (förvaltningschef 

social), Thomas Tryggvesson (förvaltningschef omsorg), Mats Linde (förvaltningschef 

barn och ungdom) 

Projektledare 

Eva-Lena Larsdotter (Kommunledningskontoret, Mark- och planeringsenheten) 

Referensgrupp 

Samhällsbyggnadskontoret: Annika Fonseca (plan/bygg/trafikchef), Björn Carlswärd (planchef), 

Ewa Jansson (miljöchef), Helen Nordin (landskapsarkitekt), Mikael Kalin (trafikplanerare), 

Ewa Juneborg (antikvarie). Kultur och fritidsförvaltningen: Björn Samuelsson 

(kulturutvecklare), Omsorgsförvaltningen: Thomas Johansson (avdelningschef kvalitet/ 

utveckling), Barn och ungdomsförvaltningen: Torbjörn Hansson (utredning/planering), 

Utvecklingsenheten: Ann-Sofie Lagerkrantz (utvecklingsledare social hållbarhet), Bo Lindholm 

(hållbar utveckling), Jane Wågsäter (klimatsamordnare), Kalmar Vatten AB: Ulf Ohlsson 

(utredningschef) 

Projektgrupp 

Arbetsgrupp: Staffan Lindholm (stadsarkitekt), Anna Ekman (planeringsarkitekt), Pär Hansson 

(planeringsarkitekt) och Johanna Andersson (samhällsplanerare). 

Resurspersoner: Susanne Eriksson (utredare), Christine Bergkvist Björklund (kommunikatör), 

Bo Ericsson (kommunekolog), Thomas Burén (naturvårdshandläggare), Kerstin Ahlberg 

(vattenfrågor), Marie Jönsson (energifrågor), Per Ålind (infrastruktur), Maria Eidrup 

(miljöfrågor), Elena Bäcklund (planeringsarkitekt), Tove Zetterholm (utredare), Malin 

Vikman (samhällsplanerare) och Sabina Bernhard (GIS-kartor) 

Konsulter: Ingegärd Widerström Wilark Konsult AB (konsekvensbeskrivning), 

hultbergmartens (layout). 

Andra personer har också bidragit med kunskap i olika delar. 

2 

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN 

Medverkande

INNEHÅLL 

Vision 2020................................................................................4 

Så funkar det.............................................................................6 

1. KALMAR PÅ DJUPET............................................................8 

Originalet inte kopian.............................................................10 

Från unikabox till unika Kalmar..............................................14 

Kalmar idag.............................................................................17 

2. SÅ HÄR SER VI FRAMTIDEN.........................................22 

Tre ledstjärnor för ett unikt Kalmar........................................25 

Fem strategier för ökad attraktivitet och tillväxt...................26 

1. Fler ska få chansen att bo och arbeta vid Kalmarsund.....28 

2. Linnéuniversitetet är en kreativ drivkraft 

för näringslivet i hela regionen........................................29 

3. Kalmar som regioncentra för 160 000 människor............29 

4. Livskvaliteteten är hög vid Kalmarsund...........................30 

5. Kalmarsund är turist- och besöksregion 

med internationell dragningskraft ..................................31 

3. MER KALMARSUND...........................................................32 

Bostadsmarknad.....................................................................36 

Arbetsmarknad.......................................................................40 

Kalmar regioncentra och tillväxtmotor..................................42 

Ställningstagande...................................................................44 

4. MER MÖRE................................................................................46 

Möre i dag...............................................................................49 

Så här ser det ut......................................................................50 

Övergripande strategier.........................................................52 

Ställningstagande...................................................................58 

Rockneby och Skäggenäshalvön............................................60 

Ställningstagande...............................................................61 

Läckeby...................................................................................66 


Trekanten................................................................................70 


Ljungbyholm...........................................................................74 


Tvärskog..................................................................................78 


Påryd.......................................................................................82 


Vassmolösa, Hagby och Kolboda............................................86 


Halltorp och Ekenäs................................................................92 


5. MER STADSLIV.......................................................................96 

Staden idag...........................................................................100 

Övergripande strategier.......................................................101 

Fem delar är mer än ett centrum.......................................102 

Stadsutvecklingsstråk.......................................................104 

Det ska vara enkelt att gå, cykla och åka kollektivt...........108 

Stadens blå och gröna strukturer......................................112 

Ställningstagande.................................................................116 

Lindsdal.................................................................................118 

Ställningstagande.............................................................119 

Norra staden.........................................................................122 


Innerstaden...........................................................................128 


Västra staden........................................................................134 


Södra staden.........................................................................140 


6. KLIMAT OCH ENERGI.....................................................146 

Klimat....................................................................................148 

Energi- och klimat: fossilbränslefri 2030..............................150 

Ställningstagande.................................................................151 

7. ALLMÄNNA INTRESSEN..............................................152 

8. ÖVRIGT 

Totalförsvaret, fysisk och elektronisk kommunikation........156 


Kultur, natur och landskap....................................................160 

Ställningstagande kulturmiljö..........................................163 

Ställningstagande naturvård............................................169 

Rekreation, friluftsliv och turism..........................................170 


Vatten....................................................................................174 

Ställningstagande ............................................................178 

Avlopp och dagvatten..........................................................179 


Strandskydd och LIS..............................................................182 


Tabellöversikt med gällande 

och föreslagna planer och program.....................................188 

Symbolregister......................................................................189 

Litteraturförteckning............................................................190 

Utlåtande inklusive 

Länsstyrelsens granskningsyttrande.............................bilaga 1 

Kartbilagor som visar riksintressen, förordnanden 

och framtida markanvändning......................................bilaga 2 


Innehåll 3

VISION 2020 

FRAMTIDSTRO 

Kalmar är ett attraktivt centrum i en region präglad av framtidstro. Med 

Linnéuniversitetet som motor utvecklas vi i ett kunskapsdrivet kluster av 

universitetsstäder runt södra Östersjön. Kalmar är en populär kommun att 

växa upp, bo och åldras i. I kombinationen av den stora stadens möjligheter 

och den lilla stadens charm skapar vi en livsmiljö präglad av trygghet, 

tillgänglighet, kvalitet, mångfald, öppenhet och nyfikenhet. Optimism och 

framtidstro är signum för ett Kalmar där vi söker lösningar. 

HÅLLBART OCH TILLÅTANDE 

Kalmar är en del av Kalmarsundsregionen som erbjuder hög livskvalitet. I 

vår roll som regionalt centrum utövar vi ett ödmjukt ledarskap i samspel 

med andra aktörer inom akademi, näringsliv och samhälle. Genom målmedvetenhet, 

tydlig målstyrning och hållbar bostadsproduktion är Kalmar mer 

attraktivt och expansivt. 

Hos oss erbjuds människor, i såväl stad som land och oavsett etnicitet, 

kön eller sexuell orientering, goda möjligheter att uppnå livsmål och förverkliga 

drömmar. Vår strävan efter kulturell och mänsklig mångfald bidrar till 

attraktivitet liksom jämlikhet och jämställdhet. Vi möter människor med en 

genuint välkomnande och tillåtande attityd. 

Vi är en av de ledande kommunerna i arbetet för en friskare Östersjö och 

arbetar aktivt mot målet att vara en helt fossilbränslefri region år 2030. 

Allt detta innebär att vi år 2020 är 70 000 invånare i kommunen. 

KUNSKAP, LÄRANDE OCH ENTREPRENÖRSKAP. 

I Kalmarsundsregionen är vi stolta över att leva i en miljö som hela vägen 

från förskola till universitet sätter fokus på kunskap och livslångt lärande. Vi 

gläds åt att vara en av landets bästa skolkommuner och är stolta över att vara 

kända för kreativet och entreprenörskap. En förutsättning för detta har varit 

vår nära samverkan mellan samhälle, akademi och näringsliv. 

EXPANSIV ARBETSMARKNADSREGION 

Kalmar är en motor i en gemensam arbetsmarknadsregion där också Växjö, 

Oskarshamn och Karlskrona ingår. Genom utbyggd kollektivtrafik, bra 

pendlingsmöjligheter och ett utbyggt bredbandsnät inom hela Sydost kan 

människor bo och arbeta var de vill. 

Näringslivet betraktar Kalmars företagsklimat som ett av de bättre i landet. 

Detta tack vare nära och djup samverkan med Kalmars näringsliv och dess tydliga 

kluster. Linnéuniversitetet fortsätter att vara grogrund för innovationer, 

forskning och nya företag, inte minst tack vare familjen Kamprads forskningsstiftelse. 

Kalmar Öland Airport fortsätter ge näringslivet goda möjligheter att utvecklas 

genom flygförbindelser med såväl Stockholm som Europa. 

4 

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN

STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR 

I Kalmar utövas ett öppet politiskt ledarskap som välkomnar medborgarnas 

insyn och delaktighet. Den kommunala verksamheten utvecklas under ständiga 

förbättringar med bästa möjliga service till invånarna som främsta ledmotiv. 

All skattefinansierad verksamhet bedrivs i ekonomiskt hållbara former 

med kompromisslös respekt för medborgarnas krav på kostnadseffektivitet 

och kvalitet. 

NYFIKENHET OCH UPPLEVELSER 

Kalmar har gott om platser där naturliga, spontana möten bidrar till att fylla 

kulturlivet med nyfikenhet och experimentlusta. I det stadsintegrerade universitet 

och vårt nya Kulturcentrum möts studenter och andra kalmarbor i ett 

brett utbud av aktiviteter och upplevelser. 

Besöksnäringen utvecklas väl i hela Kalmarsundsregionen och bidrar inte 

bara med arbetstillfällen, utan även till regionens marknadsföring mot nya 

potentiella invånare. Tack vare våra satsningar på att lyfta fram Kalmars unika 

historia och kulturbebyggelse, vår vackra landsbygd samt idrotts- och kulturevenemang 

har vi utvecklats till ett av landets mest frekventa besöksmål. 

Detta har också bidragit till att stimulera det lokala idrotts- och kulturlivet. 

JOHAN PERSSON 

Kommunstyrelsens ordförande 


5

ÖVERSIKTSPLANERING så funkar det 

ÖP + MKB = SANT 



UTSTÄLLNINGSHANDLING 2012-10-02 



miljökonsekvensbeskrivning 

Dokumenten Översiktsplan och Miljökonsekvensbeskrivning 

ska läsas parallellt och hänvisningar finns mellan dem 

Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en 

översiktsplan (ÖP) som omfattar hela kommunens 

yta. Översiktsplanens syfte är att ge vägledning och 

stöd i beslut om användningen av mark- och vattenområden 

samt hur den byggda miljön ska utvecklas 

och bevaras. Översiktsplanen är kommunens avsiktsförklaring 

av den fysiska miljön. Planen innehåller 

kommunens vision och är dess strategiska dokument 

för den framtida utvecklingen. Planen ska också redovisa 

hur kommunen avser att tillgodose riksintressen 

och miljökvalitetsnormer. Nya planeringsfrågor, ändrade 

förutsättningar och politiska diskussioner kräver 

en levande översiktsplaneprocess. Minst en gång per 

mandatperiod ska kommunfullmäktige ta ställning 

till om översiktsplanen är aktuell. 

SAMRÅD, UTSTÄLLNING OCH ANTAGANDE 

Mellan april och juni 2011 kunde invånare, myndigheter och 

intresseorganisationer lämna synpunkter på översiktsplanen 

i det så kallade samrådsskedet. För att fånga upp synpunkter 

från alla grupper i befolkningen besöktes byar, stadsdelscentrum 

och andra platser i staden som många människor besöker. 

Kommunen ordnade även en diskussion på kvällstid där 

ledande politiker var med. Ungefär 130 personer eller organisationer 

valde att lämna synpunkter på planen och de är 

sammanställda i en samrådsredogörelse. Under två månader 

hösten 2012 var planen på utställning då cirka 40 personer, 

myndigheter eller organisationer lämnade synpunkter. De 

finns sammanfattade i ett utlåtande med kommunens kommentar 

till. Utlåtandet ligger till grund för de ändringar och 

förtydliganden som gjorts från utställning till antagandeversion. 

Länsstyrelsens synpunkter från utställningen finns i ett 

särskilt granskningsyttrande som följer med översiktsplanen 

när den antas av kommunfullmäktige. 

SÅ HÄR HITTAR DU I PLANEN 

Översiktsplanen inleds med Kalmar på djupet, en bakgrundsbeskrivning 

över kommunen, dels historiskt men också vad 

som är kännetecknande för vår befolkning, bostadsbestånd 

och näringsliv jämfört med riket, länet och jämförelsekommunerna. 

Därefter kommer strategidelen Så här ser vi framtiden, 

om hur kommunen ska utvecklas. Den följs av avsnittet Mer 

Kalmarsund som handlar om regionala och därmed också mel- 

6 


Översiktsplanering – så funkar det

SE OCKSÅ Tabellöversikt med 

gällande och föreslagna planer 

och program på sidan 188 

lankommunala, frågor. Därefter fokuserar planen på Kalmar 

kommun och avsnittet Mer Möre handlar om kommunens 

byar och landsbygd. Kapitlet inleds med det som är generellt 

för Möre och följs av en nulägesbeskrivning samt viljeinriktningen 

för den framtida utvecklingen by för by. På samma sätt 

är kapitlet om staden, Mer Stadsliv, upplagt. Först kommer det 

som är generellt för staden och därefter går vi igenom stadsdel 

för stadsdel med beskrivning av hur det ser ut idag och viljeinriktning 

för framtiden. Efter det kommer avsnittet Energi och 

klimatanpassning, som visar hur vi ska ställa om energiförsörjningen 

och anpassa oss till kommande förändringar av klimatet. 

Sist kommer avsnittet Allmänna intressen, där ingår bland 

annat riksintressena. Här finns också information om strandskydd 

och LIS, landsbygdsutveckling i strandnära lägen. Till 

översiktsplanen hör en bilaga med miljökonsekvensbeskrivning 

som visar vilka konsekvenser som planens förslag kan få, samt 

en samrådsredogörelse. 

SÅ HÄR LÄSER DU STATISTIKSIDORNA 

I Kalmar idag, Möre idag och Staden idag beskriver vi människor, 

bostäder och näringsliv i respektive område. Varje by och 

stadsdel inleds också med en sådan beskrivning. Uppgifterna i 

byarna och de yttre stadsdelarna (Lindsdal, Smedby och Rinkabyholm) 

är på tätortsnivå. Den omgivande landsbygden är 

alltså inte med. Däremot gör vi utblickar mot byns omgivning 

och beskriver ibland den totala befolkningen eller bostadsbyggandet 

i byn tillsammans med sitt omland. Det framgår av 

texten när uppgifter gäller för byn och omlandet. Nämns inget 

är det enbart själva byn eller stadsdelen som gäller. 

De flesta uppgifterna kommer från Statistiska centralbyrån, 

SCB, men uppgifterna om restid är hämtade från Kalmar 

Läns trafik, KLT. Restiden med kollektivtrafiken är den snabbaste 

tiden och säger inte något om hur ofta bussen går. Turtäthet 

är ofta en lika viktig anledning som själva restiden till 

att välja eller välja bort att åka kollektivt. Informationen om 

vilka föreningar som barn och unga är med i kommer från 

Kultur- och fritidsförvaltningen och är från år 2013. 

Statistiken om antal invånare, befolkningsförändringar, ålder, 

svensk bakgrund och bilinnehav är från 2010. Svensk bakgrund 

innebär att en person är född i Sverige eller båda föräldrarna 

är det. Uppgiften om antal invånare i kommunen på 

sidan 17 (63 750) är inte hämtad från 2010 utan från våren 

2013. Statistiken om förvärvsgrad, pendling och arbetstillfällen 

är från 2009. Uppgifterna om branscher visar var arbetsplatsen 

finns men det kan finnas företag som har anställda som inte 

är på plats i byn eller stadsdelen under arbetstid, trots att statistiken 

visar det. Det kan exempelvis gälla byggarbetare eller 

konsulter. Uppgifter om bostäder är det kalkylerade beståndet 

från år 2009 medan byggandet rör 2006–2010. 

DET HÄR MENAR VI MED VIKTIGA BEGREPP 

• Kalmarsund: Dels är det namnet på sundet, 

men används också som ett gemensamt begrepp 

för Kalmar och andra kommuner i vår närhet. 

Mörbylånga, Borgholm, Nybro, Torsås, 

Emmaboda, Mönsterås och Oskarshamns 

kommuner har i samrådsskedet svarat positivt 

på att ingå i begreppet. 

• Möre: All landsbygd inom kommunen och alla 

byar utanför staden. 

• Staden: Inte bara det som traditionellt har 

betecknats som stad (Kalmar tätort), utan även 

Lindsdal, Smedby och Rinkabyholm, Dunö och 

Boholmarna. De är yttre stadsdelar och inte byar 

på landsbygden. 

• Fem kuster, syftar på de båda ölandskusterna, 

fastlandskusten och den gamla kustlinjen från 

Litorinahavet och Ancylussjön. 

• Tre kuster, syftar på de båda ölandskusterna 

och fastlandskusten 

• A till Ö, innebär att stråket från arenan till 

Östersjön ska stärkas 

• City till city, innebär att området från arenan till 

Kvarnholmen ska stärkas 

• Diagonalen, innebär att Norra vägen och Kalmarvägen 

ska bli integrerade stadsgator. 

Längst bak finns en symbol- och litteraturförteckning. 


Översiktsplanering – så funkar det 7

1. KALMAR PÅ DJUPET 

8 

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN

foto: Jan Magnusson 


9

KALMAR PÅ DJUPET originalet 

inte kopian 

Om Möres och stadens långa rika historia, med betydelse 

såväl nationellt som internationellt, kan beskrivas 

och utvecklas blir områdets egenvärde tydligt och därmed 

dess attraktivitet. Att vara ett attraktivt original i en 

global värld är en vinnarposition. 

FEM KUSTER HAR VARIT FÖRUTSÄTTNING 

FÖR MÖRES SPECIFIKA LIVSVILLKOR 

Hur ekonomiskt stark och framgångsrik staden och dess invånare 

har varit i olika perioder har berott på hur skickligt de har 

kunnat ta till sig omvärldens värderingar, krav och förväntningar. 

Hur bra staden hittat en passande roll helt enkelt. Respektive 

roll har, över tiden, medfört att staden har utvecklat en tillhörande 

karaktär vad gäller stadsmiljö, stadsbild och stadsliv. Till 

rollen och karaktären har en struktur mejslats fram. Tre övergripande 

perioder i stadens 800-åriga historia kan urskiljas med 

tillhörande tydliga roll, karaktär och struktur. De tre faserna är: 

medeltiden, stormaktstiden och sjöfarts- och industriperioden. 

Kalmar står inför samma situation som för cirka 150 år sedan – 

det vill säga att bygga en stad som starkt kan möta en framtid 

med nya förutsättningar och värderingar. Historiskt kan man 

fastställa att ett misslyckande betyder stagnation och i värsta 

fall tillbakagång, kräftgång. Så det gäller att förstå vilken den 

nya rollen är och våga ta den fullt ut. Lämplig karaktär ska 

utvecklas och den struktur prioriteras som effektivast stödjer 

den fas som redan är påbörjad, det vill säga en utveckling till 

ett regioncentra, universitetsstad och besöksmål med internationell 

dragningskraft. 

Under de senaste tio till femton åren har livsstil, spelregler och 

omvärldsperspektiv dramatiskt förändrats. Under 2000-talet 

har klimatfrågorna kommit i fokus och därmed konsekvenserna 

av en klimatförändring. Vi är mitt i ett paradigmskifte. 

Industrisamhället håller på att ersättas av ett kunskapssamhälle, 

där människans kreativitet är utgångspunkten och inte tekniken. 

Vi behöver tänka om på alla områden vad gäller vilka slutsatser 

vi ska dra och vilka lösningar som är lämpliga, att vända 

ut och in på det vi har varit vana vid i planeringssammanhang. 

Hur ser denna nya upplevda planeringsbild ut? Hur skiljer den 

sig från den vi är van vid sen mer än 50 år? Nya värderingar vad 

gäller gröna näringar, smart mat, moderna livet med mera. Hur 

kan de bli = Kalmar(sund)? 

DET GÄLLER ATT 

FÖRSTÅ VILKEN DEN 

NYA ROLLEN ÄR FÖR 

KALMAR – OCH VÅGA 

TA DEN FULLT UT 

foto: Jan Magnusson 


10 Kalmar på djupet

FEM KUSTER SKAPAR EN UNIK KULTURHISTORIA 

KALMARSUNDS UNIKA GEOLOGISKA UPPBYGGNAD 

Kalmarsund är uppbyggd på ett unikt geologiskt sätt, eftersom 

istiden formade landskapet med rullstensåsar, moränskärgård 

men framför allt strandlinjerna för Ancylussjön, Litorinahavet 

och Östersjön. Därtill ligger regionen i en gynnsam klimatzon. 

Dessa egenskaper bildar tillsammans en unik plats med goda 

förutsättningar för att bo och leva. 

Ölands östra kust var farliga vatten att segla i, Kalmarsund 

var ett bättre alternativ men inte heller ofarligt. Det blev en 

framgång att utnyttja och senare kontrollera sundet och 

handeln där. Längs Littorinahavets strandlinje etablerades 

de första bosättningarna för 8 000–9 000 år sedan. Ännu 

idag präglar denna sträcka med omland fortfarande Mörebygdens 

struktur. Littorinakustens omland avgränsas i väster 

av Ancylussjön strandlinje och i öster av nuvarande kustlinje. 

Området var tillsammans med Öland en centralbygd. Det är 

fortfarande möjligt att tolka denna mångtusenåriga historia. 

Den är värd att stärkas och utvecklas eftersom den tillsammans 

med befästningsstaden Kalmar, staden som idé, utgör 

kulturhistoria av internationellt intresse med värden som är 

intressanta för vår tid ur många aspekter. 

Möre är ett unikt landskap och starkt präglat av människan 

under årtusendena genom bland annat odling, sjösänkningar, 

sjöfart och ett eklandskap med biologiska värden i europeisk 

toppklass. 

MÖRE – ETT EXEMPEL PÅ EN 

SAMMANFLÄTNING AV 

NATUR- OCH KULTURVÄRDEN 

TILL EN HELHET ÖVER TID 

TRE KRAFTFULLA FASER I KALMARS HISTORIA 

Namnet Kalmarne dyker upp för första gången i en skrift i 

början av 1000-talet. Stadens 800-åriga historia kan uppdelas 

i tre olika aktiva faser: 

1) medeltid, 2) stormaktstid och 3) sjöfart- och industriperiod. 

Respektive fas har ställt olika krav på stadens roll och därmed 

dess organisation och funktion. Det har i sin tur gett staden 

olika karaktärsdrag som var och en har krävt sin struktur. Den 

röda tråd som löper genom stadens långa historia är sundets 

strategiska läge för såväl försvar som handel. 

FAS 1 OCH 2: BEFÄSTNINGSSTADEN 

KALMAR, STADEN SOM IDÉ 

På 1200-talet etablerades ungefär samtidigt ett antal städer 

runt södra delen av Östersjön. Kalmar var en av dessa. Senare 

forskning pekar på att dessa städer var väl planerade rumsligt, 

hur staden skulle upplevas. Kalmar kan vara ett exempel 

på staden som idé. Utgrävningar i kvarteret Valnötsträdet i 

Gamla stan 2011 och 2012 har stärkt bilden av Kalmar som 

en betydande och rik stad över en lång tidsperiod. Det ceremoniella, 

ovanligt stora torget som breder ut sig söder om den 

75 meter långa och 38 meter breda Bykyrkan (betyder stadens 

kyrka) sydöstra del, måste ha varit ett stadsrum långt utöver 

det vanliga. 

Med sitt goda läge var Kalmar under hela medeltiden en mötesplats 

för internationella och nationella överläggningar. Staden 

utförde administration och kontroll av södra Sverige samt 

hade en omfattande handel med andra länder. Kalmars stora 

betydelse exemplifieras av att den var mötesplats för kungar 

och sändebud vid olika typer av rådslag. Här mötte Birger 

Jarl 1266 den påvlige legaten kardinal Guida och Magnus 

Ladulås gifte sig här 1276. Här hölls många biskopsmöten 

men höjdpunkten var bildandet av Kalmarunionen bekräftad 


Kalmar på djupet 11

KALMAR PÅ DJUPET originalet 

inte kopian 

genom kröningen av Erik av Pommern 1397 som gemensam 

kung för Sverige, Norge och Danmark inför hundratals stormän 

i Bykyrkan. 

»WART 

MAEKTUGASTE 

HUUS« 

Magnus Eriksson 1336 om borgen i Kalmar 

Hur såg maktspelet ut mellan kungamakten, katolska kyrkan 

och stadens borgare över århundrandena? På vilket sätt manifesterades 

detta i torgrummets utformning? Under 2011 och 

2012 har sju meter breda stenlagda gator påträffats från Norreport 

och den medeltida hamnen, Kättilen, vars huvudbrygga, 

Stadsbroporten, var 90 meter lång och 6–8 meter bred. Nya 

kunskaper ger bilden av en stad värdig magnifika ceremoniella 

händelser. Vare sig besökarna kom landsvägen via Norreport 

eller sjöledes till Stadsbroporten var säkert vägen fram till torget 

och vidare upp mot kyrkan en oförglömlig upplevelse. 

Östersjön medeltid 

stockholm 

Borgen/slottet var aktiv befästning närmare 400 år med 

minst 22 kända belägringar. Dess konsekventa utformning 

med ringmur, kraftigt befäst porttorn och alla flankeringstorn 

gör den unik. Ett spetsprojekt när den byggdes! Idag, efter 

omfattande ombyggnader under 1500-talet, är den ett av 

Nordens intressantaste renässansslott. Kring år 1300 byggdes 

en stadsmur av kontinentalt snitt runt staden. Drygt en kilometer 

lång med en bas på två meter och med en höjd kanske 

upp till åtta meter. Muren var förstärkt med halvrunda torn, 

vilka var öppna inåt, var 50:e till 60:e meter. På utsidan fanns 

dubbla torrgravar. 

Efter en påbörjad omvandling under 1600-talet av befästningsverket 

och staden med en radialplan som utgångspunkt 

bestämdes att staden skulle flyttas till Kvarnholmen och byggas 

upp som en befästningsstad efter en idealplan i renässansstil. 

Spetsprojektet i stor skala med ett cirka tre kilometer långt 

befästningsverk ovan mark med en betydligt större utbredning 

under mark. Den blev helt genomförd inklusive tillhörande försvarsanläggningar 

i vattnet runt Kvarnholmen. Sammantaget är 

befästningsverken i Kalmar ett imponerande byggnadsverk. 

Under stormaktstiden var staden av avgörande betydelse för 

rikets säkerhet. Ambitionen var att utveckla Kvarnholmen 

östersjön stormaktstiden 

stockholm 

åbo 

wisby 

kalmar 

HANSAN 

riga 

kalmar 

lubeck 

gdansk 

Medeltid 

Stadens medeltida läga ca 450 år. 

Ringmur, handel, öppenhet och försvar. 

Stormaktstid 1611-1718 



med omgivande vattenrum till en komplett försvarsanläggning 

inklusive ett örlogsvarv. Anläggningen ansågs vara färdigbyggd 

1761. Under 1700-talet förändrades staden obetydligt, 

däremot var sjöfarten mycket livlig ute på världens hav. Det 

betydde att stadslivet blev internationellt präglat och sjöfartens 

primära och sekundära behov gav karaktär till staden. 

Kalmar upphörde formellt som militär anläggning 1822. 

Under sina cirka 500 år som aktiv befästningsstad påverkade 

den hela Kalmarsundsregionen och livet där. Befästningskonstens 

utveckling kan alltså följas här över ett halvt millennium. 

För att få hela bilden måste de samtida händelser 

som skedde till sjöss läggas till, till exempel representerade av 

Kalmarbyggda Mars (1560-tal) och Kronan (1660-tal). Hur 

ska detta tas till vara? förvaltas? utvecklas? 

»DET ÄR EN STOR STAD, 

OCH HAR EN BORG, 

SOM I MURVERKETS 

STORLEK TÄVLAR 

MED DEN I MILANO« 

Text om Kalmar i Abraham Ortelius Theatrum Orbis Terrarum, 

en av de första kartböcker som utgivits. 

FAS 3: SJÖFART - OCH INDUSTRIPERIOD 

1863 fick Kalmar fortifikationsjordarna av staten. Det blev 

startskottet för stadens industriperiod. En omvälvande förändring 

rivstartade: delar av försvarsverket revs på Kvarnholmen; 

broar byggdes; Slottsfjärden fylldes delvis igen för att ge plats 

för järnväg och stadspark; hamnen flyttades till nytt läge; skola 

och sjukhus byggdes; södra kyrkogården anlades. En ”ny stad” 

skapades för att kunna möta framtidens krav. 

Östersjön: sjöfart -industri - järn 

• 

• Industriperiod 

Industriperiod 1850–1945 

Östersjön: sjöfart – industri – järnväg 

Nytt hamnläge – stark sjöfartsstad 

Lokalt järnvägsnät kopplar Kalmar till stambanan 

Residensstad 

Modern tid 1945–2013 

Östersjön: industri – järnridå 

Sjötransporterna minskar i andel till fördel för järnvägoch 

lastbilstransporter 

Kalmar alltmer i ett hörn av Sverige 

Järnvägsnedläggelse lokalt 

F12, Kalmar varv och Volvo läggs ner 

Ölandsbron (arbetsnamn Kalmarsundsbron) byggs 

Linnéuniversitetet bildas och Ikea etableras 

Industriperio 

1850 – 194 

nytt hamnlä 

stark sjöfart 

lokalt järnvä 

kopplar Kal 

stambanan 

residenssta 

Östersjön: industri - järnrid 

E4 

1945-1992 

Sjötransporter 

fördel för järnv 

bilstransporte 

Kalmar alltme 

Sverige 

Järnvägsnedlä 

F12,Kalmar va 

läggs ner 

Ölandsbron b 

residensstad 



KALMAR PÅ DJUPET från unikabox 

till unika kalmar 

EN MENTAL PLANERINGSBILD 

Unika(-boxen) – matlådan, som symbol för industrisamhället med brukssamhället som bas, definierad 

med värdeorden i bilden nedan. Med en annan betoning av ordet unika så skapas en annan mental bild 

byggd på andra värderingar fram, se figuren nedan. Det unika i betydelsen exklusiva, ensam i sitt slag, 

sticker ut eller syns blir ett samlande ord för dagens samhälle. Samma ord men en annan betoning medför 

närmast ett motsatt planeringsperspektiv mot det som har gällt sen efter andra världskriget. 

UNIKA då [u:nika] UNIKA nu [uni:ka] 



KALMAR STÅR INFÖR SAMMA 

SITUATION SOM FÖR 150 ÅR 

SEDAN, DET VILL SÄGA ATT 

BYGGA EN STAD SOM STARKT 

KAN MÖTA EN FRAMTID MED 

NYA FÖRUTSÄTTNINGAR 

OCH VÄRDERINGAR 

foto: Jonas Lindström 


Kalmar på djupet 

15

Hindsjön 

Stensjön 

Snärjebäcken 

Rockneby 

Läckeby 

Skäggenäs 

Nybro 

Lindsdal 

Trekanten 

Smedby 

Kalmar 

Hagbyån 

Tvärskog 

Ljungbyån 

Ljungbyholm 

Rinkabyholm 

Boholmarna 

Dunö 

Kalmarsund 

Färjestaden 

Påryd 

Hagby 

Mörbylånga 

Halltorp 

SMÅLAND 

ÖLAND 

Söderåkra 

Kastlösa 

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 km 



KALMAR i dag 

invånare.........................................63 750 

pendlare in..................................... 7 665 

pendlare ut.................................... 5 633 

bilar/1000 invånare....................... 393 

bilar/1000 invånare Sverige..... 366 

GENERATOR FÖR 

BEFOLKNINGSTILLVÄXTEN I REGIONEN 

Invånarna i Kalmar kommun är yngre jämfört med de andra 

kommunerna i länet. Vi växer genom att fler föds än dör 

och att andra länsinvånare och personer från andra länder 

flyttar hit. Däremot är det fler som flyttar till andra delar av 

Sverige än tvärtom. Fler unga människor flyttar till än från 

kommunen. Framförallt växer vi av 19–24-åriga inflyttare men 

tappar 25–34-åringar genom utflyttning. Befolkningen väntas 

fortsätta öka till 2020, mest ökar gruppen 65–79 år. 

Kalmar län som helhet minskar sin befolkning och har gjort 

det under en lång tid. Medelåldern är hög. Fler dör än föds och 

fler flyttar från än till länet från andra delar av Sverige. Invandringen 

gör att befolkningen inte minskar mer. Bara Kalmar och 

Mörbylånga kommuner ökar sin befolkning i ett längre tidsperspektiv. 

Fler unga människor flyttar från än till länet. 

VÄXER SOM LIKNANDE KOMMUNER 

Invånarna i våra jämförelsekommuner, Halmstad, Växjö, 

Kristianstad och Karlskrona, blir också allt fler. Alla växer 

av att fler flyttar in än ut och att fler föds än dör. Andelen 

kvinnor är något högre i Kalmar kommun, jämfört med hela 

landet. Kalmars andel är ungefär densamma som Halmstad 

och Kristianstad. Andelen med svensk bakgrund är högre i 

alla Jämförelsekommunerna jämfört med riket. Halmstad, 

Växjö och Kristianstad har en andel som är längst ifrån för 

hela landet medan Kalmars andel är klart högre. 88 procent 

av kalmarborna bor i tätort. Det är en relativt hög andel, av 

jämförelsekommunerna är andelen bara högre i Halmstad. 

ALLT HÖGRE UTBILDNINGSNIVÅ 

Generellt har befolkningens utbildningsnivå ökat sedan 1990 i 

Sverige. Det finns fortfarande stora skillnader i utbildningsnivå 

inte minst ur ett socioekonomiskt perspektiv. Sambandet mellan 

elevers studieresultat i gymnasieskolan och deras föräldrars 

utbildningsnivå märks genomgående. Utbildningsnivån är högre 

i Kalmar än genomsnittet för hela landet, vilket är vanligt 

i kommuner med högskola eller universitet. Alla jämförelsekommuner 

utom Kristianstad, har en högre andel med eftergymnasial 

utbildning jämfört med riket. Kalmar har en hög 

andel högutbildade och bara Växjö har en högre andel. 

BEFOLKNINGENS ÅLDER 

8% 6% 4% 2% 0 0 2% 4% 6% 8% 

män 

88% 

med svensk bakgrund 

100- 

90-99 

80-89 

70-79 

60-69 

50-59 

40-49 

30-39 

20-29 

10-19 

0-9 

kvinnor 

Vård Handel Utbildning 

våren 2013 

ANDEL FÖRVÄRVSARBETANDE 

20% 13% 12% 

ARBETSTILLFÄLLEN 

BOSTÄDER 

KALMAR KOMMUN 

SVERIGE 

17

KALMAR i dag 

Faktorer som utbildningsnivå, förvärvsgrad och 

inkomstnivå påverkar möjligheterna att forma 

sitt liv och materiella villkor som kvaliteten på 

boende, mat och tillgång till fysisk aktivitet. 

Människor med större resurser har bättre hälsa 

än personer med mindre resurser. 

Utbildningsnivån har ökat för både kvinnor och män i Kalmar 

kommun. Kvinnorna i Kalmar har generellt högre utbildningsnivå 

än männen. De största skillnaderna mellan kvinnor och 

mäns utbildningsnivå finns bland 25–44-åringar, där skillnaderna 

syns i både andel med eftergymnasial och gymnasial utbildning. 

Skillnaderna är inte lika stora bland äldre personer där distinktionen 

mellan kvinnor och mäns utbildningsnivå är små. Skillnaderna 

mellan kvinnor och mäns utbildningsnivå skapas inte 

först på högskolenivå. De kan iakttas redan mellan flickor och 

pojkars skolresultat i årskurs nio. Då har flickor i Kalmar kommun 

ett genomsnittligt meritvärde som ligger cirka nio procent 

över pojkarnas. 

HÖG UTBILDNINGSNIVÅ BIDRAR 

TILL HÖG SYSSELSÄTTNING OCH 

HÖGUTBILDADE TYCKS OCKSÅ STÅ 

EMOT LÅGKONJUNKTURER PÅ 

ARBETSMARKNADEN BÄTTRE 

Kunskap, kompetens och utbildning kommer sannolikt att 

bli än viktigare i kunskapssamhället. Hög utbildningsnivå bidrar 

till hög sysselsättning och högutbildade tycks också stå 

emot lågkonjunkturer på arbetsmarknaden bättre. Dessutom 

tenderar inkomsterna att vara högre för människor med högskoleutbildning. 

Den ökade skillnaden mellan kvinnors och 

mäns utbildningsnivå kan därför på sikt leda till sämre förutsättningar 

för sysselsättning bland män och en större konjunkturkänslighet. 

Skillnader i utbildningsnivå pekar också 

på att dagens inkomstskillnader mellan kvinnor och män kan 

komma att minska, även om man hittills endast kan se att kvinnors 

inkomst inte ökat lika snabbt som utbildningsandelen. 

FLER MÄN ÄN KVINNOR ARBETAR 

Medelinkomsterna är lägre än genomsnittet för riket. Det hör 

också ihop med att det finns högskola i dessa kommuner, eftersom 

många studenters låga inkomster drar ner siffrorna. 

Bara Kristianstad har lägre median- och medelinkomster av 

jämförelsekommunerna. Fler män än kvinnor förvärvsarbetar 

och männen som bor i Kalmar kommun har generellt högre 

inkomster än kvinnorna. 

18 

Foto: Jonas Lindström 


Kalmar på djupet

Förutsättningarna för barnomsorg påverkar 

möjligheten för att kvinnor och män ska kunna 

förvärvsarbeta. Större krav på ansvarsfördelningen 

i hemmet krävs om kvinnor och män ska kunna få 

likvärdig tillgång till en större geografisk arbetsmarknad. 

Även en större flexibilitet vad gäller både 

barn- och äldreomsorg kan gynna jämställdhet. 1 

Oavsett födelseland är lågutbildade personer sysselsatta i lägre 

utsträckning än högutbildade. Bland inrikes födda kvinnor och 

män finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och sysselsättning. 

För flera gruenpper utrikes födda finns inte samma 

tydliga effekt av högre utbildning på sysselsättningsnivåerna. I 

Kalmar kommun var förvärvsfrekvensen för inrikes födda 80 

procent 2008. Motsvarande andel för födda i övriga Norden 

var 72 procent, födda i EU/EFTA exklusive Norden var 61 

procent och födda utanför EU var 51 procent. 

dena med framförallt flerbostadshus. De högsta inkomsterna 

för både kvinnor och män finns i Rinkabyholm, Boholmarna 

och Dunö samt Björkenäs, Bergavik och Björkudden medan de 

lägsta inkomsterna för både kvinnor och män finns i Norrliden, 

området runt Berga centrum och Oxhagen. Dessa förhållanden 

har legat stabilt under 2000-talet. Människor som bor i Gamla 

stan, Kalmarsundsparken och Stensö har högst utbildningsnivå 

medan Halltorp, Norrliden och Påryd har lägst andel invånare 

med eftergymnasial utbildning. 

UNGEFÄR 1 650 NYA BOSTÄDER 

BYGGDES I KOMMUNEN 

MELLAN 2001 & 2010 

DET FINNS TRE TYPER 

AV BOENDESEGREGATION 

DEMOGRAFISK: ålder, kön eller hushållstyper 

SOCIOEKONOMISK: inkomst-, yrkes- eller socialgrupper 

ETNISK: nationalitet, religion eller etnisk bakgrund 


BOSTADSBYGGANDET I REGIONEN 

Det finns fler mindre bostäder i Kalmar jämfört med genomsnittet 

för hela landet. Vi har stora skillnader inom kommunen, 

vissa delar har nästan bara villabebyggelse medan hyresrätter 

dominerar i andra områden. Detta kan påverka segregationen 

bland invånarna. 

Det finns starka samband mellan att bo i ett resurssvagt eller 

resursrikt område och hur väl individer lyckas i livet. Begreppet 

segregation används ofta synonymt med utsatta eller marginaliserade 

bostadsområden. Men det är staden, kommunen eller 

regionen som är segregerad, inte enskilda områden. De etniskt 

homogena och ofta resursstarka villaområdena har en betydligt 

mer ensidig befolkning än de socioekonomiskt svagare områ- 

1.läs mer i Miljökonsekvenbeskrivning, tema 7 

Foto: Jan Magnusson 



KALMAR i dag 

De områden med högst andel utrikes födda är Norrliden, området 

runt Berga centrum och Oxhagen medan områdena med 

högst andel inrikes födda är Läckeby, Trekanten, Rockneby 

och Skäggenäshalvön samt Gamla stan, Kalmarsundsparken 

och Stensö. När det gäller ålder och kön är skillnaderna mellan 

stadens och kommunens olika delar betydligt mindre än den 

socioekonomiska och etniska segregationen. 

FLYTTNINGAR 

I åldern 19–24 år sker nettoflyttningar i riktning 

till universitets- och högskoleorter från övriga 

kommungrupper. 

I åldersgruppen 25–29 år sker nettoutflyttningar 

främst från universitets- och högskolekommuner 

i riktning till storstäder och förortskommuner. 

Personer som är 30 år eller äldre flyttar oftast 

inom det egna arbetsmarknadsområdet. Detta 

innebär att där man bor vid 30 års ålder, eller i 

dess närhet, kommer man med stor sannolikhet 

också fortsätta att vara bosatt. 

De flesta kommungrupper förlorar befolkning i 

samband med att gymnasiestudierna avslutas. 

Det är även i de åldrarna som det är vanligt att 

parrelationer inleds. För att vända flyttströmmen 

krävs en arbetsmarknad och ett näringsliv som 

är så brett att det kan ge arbete åt två personer. 


NÄRINGSLIVET I REGIONEN 

Något fler kvinnor än män förvärvsarbetar i kommunen. 

Flest arbetar med vård och omsorg, handel och utbildning. 

Andelen i dessa branscher är också högre än genomsnittet 

för riket. Handel och byggbransch har ökat mest relativt sett 

under 2000-talet. Av jämförelsekommunerna har bara Karlskrona 

en mindre arbetsmarknad i den egna kommunen än 

Kalmar. Näringslivet i jämförelsekommunerna är lika men 

Kalmar har en högre andel som arbetar med företagstjänster 

och inom handeln och en markant lägre andel som arbetar 

med tillverkningsindustri. 

ARBETA FÖR EN JÄMSTÄLLD ARBETSMARKNAD 

Många kvinnor arbetar med vård och omsorg eller utbildning 

medan de flesta i byggbranschen och tillverkningsindustrin är 

män. Många människor arbetar i dessa branscher som kraftigt 

domineras av det ena könet. Men det finns andra stora näringsgrenar, 

som handel, företagstjänster och offentlig förvaltning, 

där arbetar ungefär lika många kvinnor som män. Vi vet inte 

om de som arbetar här, jobbar hel- eller deltid. Deltidsarbeten 

är olika vanligt i olika branscher. Däremot är det generella 

mönstret att män oftare arbetar heltid än kvinnor. 

Läs om pendlingen till och från kommunen i 

avsnittet Mer Kalmarsund. 

PÅ RÄTT VÄG I ENERGIFÖRSÖRJNINGEN 

Sedan 1990 har energianvändningen i Kalmar kommun 

minskat i alla sektorer utom för transportsektorn. Även användningen 

av bensin har minskat sedan 1990 (sedan 2004 

är ungefär fem procent av bensinen blandad med cirka fem 

procent etanol) samtidigt som användningen av diesel i princip 

har fördubblats. Etanoltillförseln utgör än så länge en försvinnande 

liten andel av drivmedelsförbrukningen i kommunen. 

Förbrukningen av eldningsolja har minskat kraftigt, såväl 

för hushåll som industri- och byggverksamhet och offentlig 

verksamhet. Elanvändningen har legat ganska konstant under 

åren 1990–2008 i samtliga samhällssektorer. År 2008 producerades 

drygt hälften av den svenska elmixen av förnybara 

energikällor. Andelen förnyelsebar energi har ökat från cirka 

26 procent 1990 till ungefär 41 procent år 2008. Träbränsle 

och kraftvärmeanläggningen Moskogen spelar en viktig roll 

för detta. Planerade vindkraftverk kommer också bidra till 

en högre andel. Även energi som genereras via värmepumpar 

bidrar till den förnyelsebara energianvändningen. 

20 


Kalmar på djupet

KALMAR OCH JÄMFÖRELSEKOMMUNERNA 

KALMAR 

BEFOLKNINGSÖKNING MEDELINKOMST I KR/ÅR, 20-64 år 

UTBILDNINGSNIVÅ, 20-64 år BOSTADSBYGGANDE 

0,6% 

(3 500 PERSONER) 

förgymnasiell 

gymnasiell 

eftergymnasiell 

15,1% 

48,2% 

35,4% 

10,6% 

44,4% 

44,0% 

2,6% 

1 650 bostäder 

VÄXJÖ 

1,2% 


KARLSKRONA 

0,6% 


KRISTIANSTAD 

0,7% 


HALMSTAD 

0,8% 



gymnasiell 



gymnasiell 



gymnasiell 



gymnasiell 


13,4% 

47,4% 

37,5% 

13,0% 

46,9% 

36,9% 

17,8% 

51,3% 

29,1% 

15,4% 

50,3% 

32,8% 

9,8% 

42,0% 

46,6% 

12,4% 

44,5% 

41,2% 

12,7% 

47,0% 

38,6% 

12,4% 

46,5% 

40,1% 

5,4% 


2,5% 


1,7% 


3,6% 


SVERIGE 

0,6% 



gymnasiell 


16,4% 

49,6% 

31,9% 

12,5% 

45,7% 

40,2% 

2,5% 


genomsnittlig befolkningsförändring per år 2001-2010 (avrundade siffror) 

genomsnittligt relativt bostadsbyggande i nyproduktion 2001-2010, 

andel per 1000 invånare (avrundade siffror) 


Kalmar på djupet 

21

ÖVERSIKTSPLAN - Kalmar kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?