Budget 2011-2013 - Kalmar kommun

Budget 2011 

Ekonomisk planering 

2012 - 2013 

Vision, prioriteringar och resurser 

Kommunfullmäktige 20 december 2010

Foto Jan Magnusson 

2 Budget 2011 och ekonomisk planering 2012-2013

Innehållsförteckning 

Budget 2011 4 

Budgetdokumentets funktion 6 

Vision, kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöpolicy 7 

Prioriterade områden med mål, uppdrag och uttalanden 8 

Resurser: 

Ekonomi 

Ekonomisk översikt 22 

Aktuella kommunalekonomiska frågor 25 

Förutsättningar för ekonomisk planering 2010-2012 28 

Finansiell analys och nyckeltal 30 

Resultatbudget 34 

Balansbudget 34 

Finansieringsbudget 35 

Investeringar 36 

Not 1 Verksamhetens nettokostnader 37 

Not 2 Skatter och kommunal utjämning 38 

Not 3 Finansnetto 39 

Finansiering 40 

Principer för ekonomistyrning 41 

Femårsöversikt 43 

Kommunens organisation 44 

Organisationsförändringar 44 

Personal 45 

Omvärld 51 

Budget per nämnd 55 

Kommunstyrelsen 55 

Kommunens revisorer 56 

Kalmarsunds gymnasieförbund 56 

Samhällsbyggnadsnämnden 57 

Servicenämnden 57 

Kultur- och fritidsnämnden 58 

Barn- och ungdomsnämnden 59 

Omsorgsnämnden 60 

Socialnämnden 60 

Södermöre kommundelsnämnd 61 

Kommunkoncernens organisation 62 

Kommunägda företag 63 

Ordlista 64 

Bilaga 1 - Uppdrag och uttalanden från budget 2010 och ekonomisk planering 2011-2012 65 

Bilaga 2 - Sammandrag driftskostnadsförändring 2011-2013 69 

Bilaga 3 - Specifikation över driftskostnadsförändringar 2011-2013 69 

Bilaga 4 - Sammandrag investeringar 2011-2013 72 

Bilaga 5 - Specifikation över investeringar 2011-2013 72 

Budget 2011 och ekonomisk planering 2012-2013 3

Politikens förord 

Budget 2011 

Vid valet den 19 september 2010 fick våra rödgröna partier 

förnyat och förstärkt förtroende från kalmarborna att fortsätta 

utveckla vår fantastiska kommun. Det är med glädje 

vi kan konstatera att Kalmar under de gångna åren haft en 

mycket positiv utveckling. Antalet nya jobb har ökat, ekonomin 

är i god ordning och Kalmar har blivit en handelsoch 

besöksort av rang. 

För fyra år sedan var arbetslösheten högre i Kalmar än i riket, 

Kalmar låg högst av våra jämförelsekommuner. Under 

den nyss avslutade mandatperioden skedde ett trendbrott. 

Idag är arbetslösheten i Kalmar lägre än genomsnittet och 

lägst bland våra jämförelsekommuner. Detta mitt under en 

av de värsta ekonomiska kriserna på flera decennier. 

Kalmar ska vara en kraftfull motor i regionen som erbjuder 

fler bostäder, där hela kommunen växer och utvecklas, 

där ekologisk hänsyn och landsbygdsutveckling är viktiga 

drivkrafter. Kommunen är en viktig drivkraft för en positiv 

samhällsutveckling, för fler jobb och fler invånare. 

Kalmar kommuns verksamheter håller hög kvalitet, det 

framgår av brukar- och medborgarundersökningar. Våra 

förskolor, skolor, och omsorgsverksamhet får alla höga betyg 

och vår satsning på idrott, kultur och miljö värderas 

högt. Vi fortsätter arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare 

och gör stora insatser för att ge alla medborgare en 

jämställd service. Tillsammans kan vi åstadkomma bättre 

folkhälsa och ökad tillgänglighet. 

Vår vision är en kommun som präglas av demokrati, solidaritet 

och rättvisa villkor. Det är en vision som grundar sig på 

miljötänkande, jämställdhet och en stark framtidsoptimism. 

Vi vill ha ett växande, integrerat och framgångsrikt Kalmar 

som är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart. 

Kalmar är och ska vara en kommun där alla barn och ungdomar 

ges möjlighet att forma sina egna liv. Valet att själva 

kunna bestämma om man vill bo kvar eller flytta från 

kommunen ska alltid finnas. För att detta ska vara verklighet 

krävs att vi fortsätter utveckla samarbetet i vår del 

av landet, möjligheten att bo i Kalmar och pendla till arbete 

på annan ort måste kraftigt förbättras. En helt avgörande 

framtidsfråga för Kalmar är att skapa en gemensam 

arbetsmarknadsregion i sydost, en fortsatt utveckling av 

Linnéuniversitetet och offentlig verksamhet som bygger på 

kvalitet och effektivitet. 

Vi har arbetat målmedvetet på temat ”Hela Kalmar ska 

leva”. Genom utvecklingsdialoger och ortsanalyser har vi 

velat visa att hela Kalmar spelar roll i den framtida utvecklingen. 

Att hela kommunen lever och utvecklas är avgörande 

för framtiden. Vi vill inte se stad mot land utan stad 

och land. 

Det finns mörka moln på himlen. Vi befinner oss fortfarande 

i en lågkonjunktur. Ökningen av skatteunderlaget för 

2011 beräknas bli den lägsta någonsin och arbetslösheten 

är fortfarande hög. I detta läge väljer regeringen dessutom 

att minska statsbidragen för 2011. För Kalmars del minskas 

just statsbidragen med 42 miljoner kronor. 

Kalmar har under en lång rad av år gått igenom stora strukturomvandlingar. 

Ett stort antal jobb har försvunnit och 

människor har känt att de inte kan forma sin framtid i kommunen. 

Glädjande är att vi under de senaste åren kunnat se 

en ändring på detta område. Vår befolkning ökar men den 

måste öka mer. Det finns givetvis inget självändamål i att 

befolkningen ökar men om vi i framtiden vill vara en attraktiv 

kommun, rik på arbetstillfällen och välfärd av högsta 

klass måste vi helt enkelt bli fler Kalmarbor. I vårt Kalmar 

ska barn och ungdomar ges möjlighet att forma sina egna 

liv. Valet att själv kunna välja om man vill bo kvar i Kalmar 

eller flytta måste vara en självklarhet för framtidens generationer. 

För att denna möjlighet ska bli verkligen måste vår arbetsmarknad 

breddas. Allt fler människor har idag sin bostad 

på en ort och arbetar på en annan. För att detta ska fungera 

är en väl utbyggd infrastruktur a och o. Kalmar väljer att 

göra en stor satsning för att E22 – förbifart Rinkabyholm 

ska bli verklighet. Genom att förskottera kostnaden kommer 

denna väg att komma till stånd fem år tidigare än vad 

som annars blivit fallet. 

Utrymmet för stora reformer är begränsat. Vi är ändå positiva 

och övertygade att vi genom denna budget står på en 

stabil grund. Kalmar är och förblir en fantastisk plats att bo 

på. Under nästa mandatperiod kommer vi särskilt att satsa 

på följande: 

Vi kommer fortsätta arbetet med en aktiv arbetsmarknadspolitik. 

Kalmar ska ha lägre arbetslöshet än riksgenomsnittet 

och lägst arbetslöshet av våra jämförelsekommuner. 

I budgeten permanentas de extra resurserna för ett fortsatt 

bostadsbyggande som tilldelades mark- och planenheten i 

förra året. Detta för att vårt mål att årligen bygga 500 nya 

bostäder ska vara verklighet. 

Vi kommer även i fortsättningen att satsa på sommarjobb 

för ungdomar. För de allra flesta blir sommarjobbet en erfarenhet 

och ett första steg ut på arbetsmarknaden. 

I ett nytt framtidsprogram, Kalmar 2020, vill vi i nära samarbete 

med medborgare, organisationer och näringsliv gemensamt 

forma en strategi för hur Kalmar ska se ut om 

tio år. 

Vi kommer att fortsätta utveckla en hög kvalitet i den kommunala 

verksamheten. Fler förskolor byggs, idrottspaket II 

presenteras under 2011, satsningar görs för att bygga ut 

cykelstaden Kalmar och även på biogasen. En av landets 

mest omfattande jämställdhetssatsning fortsätter och kustmiljöfrågorna 

lyfts. 


Under tidigare mandatperioder har den rödgröna majoriteten 

eftersträvat breda samförståndslösningar. Detta kommer 

vi att fortsätta med. Vi är övertygade att Kalmar mår 

bäst av att stora beslut fattas i stor enighet av de förtroendevalda. 

Vi har sett allt för många kommuner som lamslagits 

av partipolitiska strider. Våra partier kommer alltid att 

sätta Kalmar främst. 

Den rödgröna majoriteten kommer att fortsätta ta sitt ansvar. 

När finanskrisen slog till på hösten 2008 vidtog vi de 

besvärliga men nödvändiga åtgärderna. Detta gjorde att 

Kalmar idag står på en betydligt bättre grund än vad som 

annars vore fallet. Ordning och reda i kommunens ekonomi 

är den helt avgörande faktorn för hur vi ska lyckas 

med att fortsätta utveckla Kalmar. 

Johan Persson (S) 

Anette Lingmerth (S) 

Anna Thore (MP) 

Bertil Dahl (V) 


Budgetdokumentets funktion 

Utifrån visionen och våra prioriteringar har vi formulerat mätbara mål, konkreta uppdrag och resurser i budgeten. 

Visionen och de prioriterade områdena ska ligga till grund för allt planerings- och genomförandearbete 

i kommunens nämnder och styrelser, där man inom de ekonomiska ramarna gör sina egna prioriteringar i 

internbudgetarbetet och utarbetar egna detaljerade mål. 

Med hjälp av vårt verksamhetsledningssystem ska avstämning och uppföljning ske genom årsredovisning och 

delårsrapporter. Från och med 2011 har vi dessutom ett nytt systemstöd för uppföljning av mål. 

VISION 

”Kalmar - en hållbar och växande kommun” 

Sid 7 

PRIORITERADE OMRÅDEN 

Attraktiva 

Kalmar 

Socialt 

hållbar 

kommun 

Ekologiskt 

hållbar 


Ekonomiskt 

hållbar 


Mål, uppdrag och uttalanden 

Sid 8 

RESURSER 

Ekonomi 

Sid 22 

Organisation 

Sid 44 

Personal 

Sid 45 

Omvärld 

Sid 51 


Vision 

Vår strävan är visionen om ett samhälle som präglas av 

demokrati, solidaritet och rättvisa villkor. 

Det är en vision som grundar sig på miljötänkande, jämställdhet 

och stark framtidsoptimism. 

Vi vill ha ett växande, integrerat och framgångsrikt Kalmar som är socialt, 

ekologiskt och ekonomiskt hållbart. 

I kommunens gemensamma 

verksamhetsledningssystem finns följande: 

Kvalitetspolicy 

Vi möter dig med respekt och engagemang. 

Vi finns här för dig. 

Miljöpolicy 

Vi arbetar målmedvetet för att nå ett hållbart samhälle 

ekonomiskt, ekologiskt och socialt. 

Arbetsmiljöpolicy 

Vi eftersträvar en trygg arbetsmiljö där människor trivs, 

utvecklas och känner sig delaktiga. 


Prioriterade områden med mål, uppdrag och uttalanden 

Attraktiva Kalmar 

Fler jobb 

I Kalmar ska företagsklimatet vara gott. I de undersökningar 

som mäter företagsklimatet är målet att Kalmar ska 

klättra till allt bättre placeringar. Kommunen ska aktivt arbeta 

för att nya företag etablerar sig, samtidigt som kommunen 

ska underlätta för de företag som redan finns här. 

Nya jobb ska prioriteras och arbetslöshet ska motverkas. 

Den lokala arbetsmarknadspolitiken ska användas aktivt 

och användas till att bland annat ge ungdomar möjlighet att 

etablera sig på arbetsmarknaden. Vi har ett gott utgångsläge 

då vi, tvärtemot vad vi har varit vana vid, har lägre 

ungdomsarbetslöshet är rikssnittet. Vår ambition är att behålla 

denna förutsättning. Potentialen i den växande handels- 

och tjänstesektorn ska tas tillvara. Kalmars position 

som ledande handelsplats i sydöstra Sverige ska stärkas. I 

Kalmar ska vi i samarbete med Regionförbundet och länets 

övriga kommuner stimulera till högre sysselsättning och regional 

utveckling. 

Nya bostäder 

I Kalmar ska bostadspolitiken vara offensiv. Det finns idag 

en stor efterfrågan på bostäder, både från dem som bor här 

och från människor som vill flytta till Kalmar. Därför måste 

det finnas resurser för att få fart på bostadsproduktionen 

i hela kommunen, såväl i centrala Kalmar som i de mindre 

orterna och på landsbygden. Vi har ökat våra ambitioner på 

att ta fram nya detaljplaner och vi har samordnat planprocessen. 

Detta kommer leda fram till en ökad produktion av 

bostäder. Kalmars fantastiska boendemiljöer är vårt främsta 

argument för att locka hit fler invånare. De nya bostadsområden 

som växer fram ska vara miljövänliga, barnanpassade 

och bidra till ett varierat bestånd. Det ska byggas för olika 

upplåtelseformer. Vi kommer särskilt att prioritera privata 

aktörer som vill bygga hyresrätter. Var och en ska kunna 

hitta en tillgänglig bostad som passar hennes eller hans behov. 

Kalmarhem, som är vårt allmännyttiga bostadsföretag, 

ska vara en central aktör på hyresrättsområdet. 

Hela Kalmar lever 

I Kalmar värderas hela kommunen lika högt. Arbetet med 

såväl utvecklingsdialoger som ortsanalyser ska vidareutvecklas. 

De syftar till en total genomgång av kraften och 

förutsättningarna för varje samhälle. Vi ska för varje område 

åstadkomma ett handslag för utveckling och förbättringar. 

Vi ska också främja landsbygdsutveckling genom 

insatser som underlättar för jobb, företagande och nya 

bostäder. Speciellt ska vi satsa på att planlägga för fler villatomter 

i ytterområdena. Vi kommer att fortsätta använda 

de möjligheter som finns i EU:s Leaderprojekt för Kalmar 

och Öland. 

Linnéuniversitetet och näringslivet 

I Kalmar ska vi ta tillvara samarbetsmöjligheterna och 

stärka samverkan mellan den akademiska utbildningen och 

kommunen. Satsningar på utbildning gör oss konkurrenskraftiga. 

Kommunen ska därför bidra till vidareutvecklingen 

av Linnéuniversitetet. Tillgång till akademisk utbildning 

och ett fullvärdigt universitet spelar stor roll för näringslivet 

i regionen. Även detta samarbete behöver fortsätta att utvecklas, 

och här kan kommunen bedriva ett kontaktskapande 

arbete. Runt universitetet växer tjänstesektorn och andra 

högkvalificerade arbetsplatser fram vilket ger fler studenter 

chansen till kvalificerade arbeten efter avslutad utbildning. 

Det är därför viktigt att fortsätta att utveckla samarbetet 

och underlätta möjligheterna för universitetet att växa. 


Mål Berörda nämnder/styrelser Uppdrag och uttalanden 

Kalmar kommun ska genom hållbar tillväxt 

öka till 70 000 invånare. 

Planera för minst 500 nya bostäder varje år. 

Planera för minst 500 villatomter till och 

med 2013. Under 2011 ska 40 stycken detaljplaner 

tas fram. 

Alla nämnder och styrelser 

Kommunledningskontoret, 

samhällsbyggnadsnämnden, 

Kalmarhem 

1. Kommunfullmäktige beslutade den 

18 juni 2007 att uppdra åt kommunstyrelsen/kommunledningskontoret 

att 

förbereda en försäljning av Folkets 

Park i Kalmar och närliggande område. 

Detaljplan är påbörjad. 

2. Kommunstyrelsen/kommunledningskontoret 

och Kalmar kommunbolag 

AB får i uppdrag att under 2011 

ta fram ett underlag för ett framtids-/ 

visionsarbete för Kalmar 2020. 

3. Med stor framgång har Kalmar 

kommun genomfört utvecklingsdialoger 

med samtliga tätorter. Det har varit 

en del i arbetet som syftar till att Hela 

Kalmar ska leva. 

Kommunstyrelsen/kommunledningskontoret 

får i uppdrag att tillsammans 

med berörda nämnder och styrelser 

fortsätta arbetet med utvecklingsdialoger 

under den kommande mandatperioden. 

4. Servicenämnden får i uppdrag under 

2011 att tillsammans med Destination 

Kalmar AB göra en analys som syftar 

till att skapa fler parkeringsplatser 

runt Kalmar slott/ Kalmarsundsparken. 


får i uppdrag under 

2011 att i nära dialog med företrädare 

för lantbruket och livsmedelsnäringen 

arbeta fram en lokal strategi för hur vi 

i vår del av landet ska bidra till ökad 

svensk ekologisk närproducerad 

livsmedelsproduktion. 

6. Vill öppna upp våra vattenmiljöer 

genom att göra Kalmar till bryggornas 

och strandpromenadernas stad. 

Utvecklingen av gästhamnen ska fortsätta. 

Servicenämnden får därför i uppdrag 

att arbeta fram en plan för detta. 

Planen ska redovisas under 2011. 



med berörda nämnder/styrelser 

under 2011 arbeta för att Kvarnholmen 

ska bli Årets Stadskärna. 



I SCB:s undersökning 2009 av medborgarnas 

syn på hur det är att bo och leva 

i Kalmar kommun (Nöjd-Region-Index) 

redovisades index 69. Genomsnittet för 

samtliga 84 kommuner som gjort undersökningen 

var 64. 

Kalmar kommuns index ska fortsatt ligga 

över genomsnittet för samtliga kommuner 

som gjort undersökningen. 



servicenämnden, barn- och 

ungdomsnämnden, Södermöre 

kommundelsnämnd, 

omsorgsnämnden, kulturoch 

fritidsnämnden, Kalmarsunds 

Gymnasieförbund, 

Kalmarhem, Kalmar Airport, 

Kalmar Familjebad och Destination 

Kalmar 


har fått i uppdrag att 

tillsammans med samhällsbyggnadsnämnden, 

kulturoch fritidsnämnden, 

servicenämnden, Kalmarhem AB, 

föreningar/organisationer och olika 

representanter för boende i området 

starta ett stadsförnyelsearbete för 

Oxhagen i centrala Kalmar. 

Detaljplanarbetet för delar av Oxhagen 

pågår för fullt med inriktning mot bostäder, 

verksamhet och kriminalvård. 

I arbetet ska bland annat ingå att ge 

förslag på hur vi kan ta till vara områdets 

centrala läge, tillgodose behovet 

av fler bostäder och utveckla området 

mellan Skälby och Erik Dahlbergs väg. 

Uppdraget omfattar även att beskriva 

NYA Oxhagsskolans och förskolan 

Topasens centrala funktion i området. 

Ambitionen är också att utveckla nuvarande 

öppna förskolan i Oxhagen 

till ett familjecentrum för centrala 

Kalmar. Placeringen av familjecentrumet 

ska ske i kommande nyproduktion 

i området. 

2. Under flera år har kulturcentrum 

diskuterats och olika idéer har prövats. 

Det senaste beslutet är att ett samlat 

kulturcentrum ska bildas på Tullslätten. 

Kommunen utreder också en ny 

placering av Byteatern eftersom de 

nuvarande lokalerna inte är ändamålsenliga 

och olämpligt placerade både 

ur Byteaterns och ur Hamnens perspektiv. 

Både kulturoch fritidsförvaltningen 

och Byteatern har uttryckt önskemål 

om att kunna samverka bättre i 

framtiden. Utredningen syftar till att ta 

fram ett beslutsunderlag för att pröva 

bildandet av ett kulturcentrum tillsammans 

med Byteatern med flera kulturaktörer. 

En utredning har genomförts och 

redovisats. Kommunstyrelsen/kommunledningskontoret 

tillsammans 

med kulturoch fritidsnämnden ska 

i den fortsatta utredningen utgå ifrån 

befintlig hyreskostnad och redan avsatta 

investeringsmedel på 31,5 mnkr. 

Utredningen ska redovisas i samband 

med budgetarbetet inför 2012. 





med barn- och ungdomsnämnden 

och kulturoch fritidsnämnden 

utreda möjligheterna och kostnaderna 

för allaktivitetshus i norra centralorten. 

Målet är att samutnyttja Novaskolans 

lokaler, åstadkomma nya 

mötesplatser och att verksamheten 

ska skötas av föreningarna i området. 

Förslaget ska tas fram i dialog med föreningslivet. 

Utredningen ska redovisas 

i samband med budgetarbetet inför 

2012. 

4. Kultur- och fritidsnämnden får i 

uppdrag att återkomma i budgetarbetet 

för 2012 avseende ombyggnad, 

utifrån genusperspektiv, av Funkabo 

fritidsgård. 

I SCB:s undersökning 2009 av medborgarnas 

syn på den kommunala verksamheten i 

Kalmar kommun (Nöjd-Medborgar-Index) 

redovisades index 61. Genomsnittet för 

samtliga 84 kommuner som gjort undersökningen 

var 54. 




Kommuninvånarna ska uppleva att det 

finns ett rikt kulturoch fritidsliv präglat av 

mångfald och eget skapande. I SCB:s undersökning 

av Nöjd-Medborgar-Index 2009 

redovisades ett index på 63. Genomsnittet 

för samtliga 84 kommuner som gjort undersökningen 

var 57. 





Kultur- och fritidsnämnden, 

servicenämnden och Södermöre 


Destination Kalmar, Kalmar 

Familjebad 


får i uppdrag att utreda hur 

utvecklingen av demokratiarbetet 

och verksamheten kring medborgarkontoret 

ska ske. Utredningen ska 

redovisas i samband med budgetarbetet 

inför 2012. 

1. Under den senaste mandatperioden 

har Kalmar genomfört den största 

satsningen någonsin på idrott och 

föreningsliv. Vi vill fortsätta satsa på 

detta område. Vi vill därför ta ett samlat 

grepp i en plan för detta genom att 

under våren arbeta fram ett Idrottspaket 

II. Kultur- och fritidsnämnden får 

i uppdrag att arbeta fram en plan över 

idrottspaket II. Uppdraget ska redovisas 

i samband med budgetarbetet inför 

2012. 

2. I Budget 2006 och ekonomisk planering 

2007-2008 anslogs 150 mnkr 

för nya idrottsanläggningar. I samband 

med detta anslogs även medel för ökade 

driftkostnader, totalt 3 mnkr 2006- 

2008. Kultur- och fritidsnämnden har 

nu begärt ytterligare resurser för driftkostnader 

gällande idrottssatsningarna 

då de 3 mnkr inte täcker nämndens 

kostnader. En genomgång bör 

göras av vilka objekt som ryms inom 

idrottssatsningarna och vilka ökade 

driftkostnader som dessa avser. Kommunstyrelsen/kommunledningskontoret 

och kulturoch fritidsnämnden 

får i uppdrag att utreda kostnadsbilden 

för idrottssatsningarna. Redovisning 

av uppdraget ska ske i samband med 

budgetarbetet inför 2012. 



I SCB:s undersökning 2009 av hur medborgarna 

uppfattar sitt inflytande i Kalmar 

kommun (Nöjd-Inflytande-Index) redovisades 

index 42. Genomsnittet för samtliga 84 

kommuner som gjort undersökningen var 

40. 









omsorgsnämnden, kulturoch 

fritidsnämnden, Kalmarsunds 

Gymnasieförbund, 

Kalmarhem, Kalmar Airport, 

Kalmar Familjebad, Kalmarsundsregionens 

Renhållare 

och Destination Kalmar 

Kalmar kommuns andel av den totala turismomsättningen 

i Sverige skall öka från 0,96 

% till 1 % till 2013. 

(0,96 % innebar 798 miljoner kronor 2008) 

Kalmar kommun ska bedriva en aktiv arbetsmarknadspolitik 

och arbetslösheten ska 

inte överstiga rikssnittet för ungdomar, för 

befolkningen i åldern 20-64 år och för utrikes 

födda i åldern 20-64 år. 

År 2008 fanns 2 281 arbetstillfällen inom 

statlig förvaltning. Målet är att antalet statliga 

arbetstillfällen i Kalmar ska öka. 

Kalmar ska fortsätta att förbättra sin placering 

i olika undersökningar av det lokala 

företagsklimatet till att bli en av de hundra 

bästa. 

Destination Kalmar och 

kommunledningskontoret 

Kommunledningskontoret 

och Kalmarsunds Gymnasieförbund 





servicenämnden, Kalmar 

Vatten, KIFAB, Kalmar Energi 

AB 

Restiden till Växjö med kollektivtrafiken ska 

senast 2013 vara max sextio minuter. 

Restiden till Oskarshamn med kollektivtrafiken 

ska senast 2013 vara max sextio minuter. 


får i uppdrag att arbeta för att 

Kalmar Läns Trafik AB (KLT) påskynda 

insatserna för att uppnå målet. 

1. Förslag på ny brandstation har redovisats 

2010. Inriktning på det fortsatta 

arbetet är att ny brandstation kan påbörjas 

under 2015. 

2. Kommunen har antagit en cykelpolicy 

och bedriver ett omfattande arbete 

för att bli en ännu bättre cykelstad. 

Ett stort antal begagnade cyklar finns, 

servicenämnden samlar idag in en hel 

del av kvarlämnade cyklar. 

Servicenämnden och beredningen för 

arbetsmarknadsfrågor får i uppdrag 

att under 2011, gärna i samarbete med 

eventuella ideella organisationer, renovera 

aktuella cyklar och i samarbete 

med studentkåren tillhandhålla cyklarna 

för studenter. 



3. Servicenämnden får i uppdrag att 

under 2011 utreda möjligheterna att 

genom samverkan med näringslivet 

kostnadsfritt erbjuda medborgare och 

besökare reklamfinansierade lånecyklar. 

4. Länsmuseet har sedan lång tid 

tillbaka mycket dåliga och utspridda 

magasinslokaler. De har under hösten 

redovisat ett förslag där de utspridda 

magasinslokalerna samlas på ett ställe i 

lokaler av god kvalitet. 

Enligt tidigare beslut har Kalmar kommun 

ansvar för Länsmuseets lokaler 

och lokalkostnader, medan Regionförbundet 

svarar för driftbidrag till verksamheten. 

Frågan om nya magasinslokaler måste 

därför stämmas av med alla berörda 

parter. Beslut i frågan kan därför inte 

tas i 2011 års budget utan får tas i samband 

med beslut om 2012 års budget. 



med berörda parter ta fram ett gemensamt 

förslag för Länsmuseets lokalbehov. 

5. Kommunstyrelsen/mark- och planeringsenheten 

får i uppdrag att beställa 

detaljplan så att konstgräsplan 

samt den samlade idrottsverksamheten 

i Ljungbyholm kan påbörjas. 


Socialt hållbar kommun 

Barn och ungdomar – kommunens framtid 

I Kalmar ska förskolor och skolor hålla hög kvalitet. Detta 

betyder att barn och elever ska utvecklas allsidigt såväl socialt 

och emotionellt som kunskapsmässigt. Varje barns och 

varje elevs unika utveckling ska stödjas och stärkas genom 

varierade arbetssätt, exempelvis genom utvecklade estetiska 

arbetsformer. I Kalmar ska unga människor kunna se en 

framtid med sådana möjligheter till utbildning, arbete och 

bostad att man kan välja att bo kvar i kommunen. Man ska 

kunna påverka sin vardag oavsett om man är myndig, om 

man är duktig i skolan, om man känner en politiker, om 

man är föreningsaktiv eller inte. Att kunna påverka sitt eget 

liv är avgörande för tilliten till samhället och medmänniskorna. 

Därför ska barn och ungdomars synpunkter alltid 

inhämtas när beslut som berör dem ska fattas. Barnkonventionen 

ska genomsyra allt beslutsfattande. 

Fattigdomen är alltjämt ojämnt fördelad mellan befolkningsgrupper. 

Fattigdomen är vanligare bland unga vuxna 

och invandrade (särskilt nyanlända), ensamboende och ensamstående 

kvinnor med minderåriga barn. Till de mest 

utsatta hör minderåriga barn till ensamstående mödrar och 

nyligen invandrade föräldrar. För barnen i dessa familjer 

kan det till exempel innebära att inte kunna följa med på 

skolutflykter, gå till simhallen, vara med i kulturskolan eller 

gå på bio med kompisar. 

Fattigdom under uppväxten ökar risken för att drabbas av 

fysisk, psykisk och social ohälsa, lägre utbildningsnivå samt 

att själv bli fattig som vuxen. 

En central uppgift för att förverkliga barnrättspolitiken och 

folkhälsopolitiken är att både minska förekomsten av fattigdom 

men också att vidta åtgärder för att minska skillnaden 

i utsatthet mellan olika befolkningsgrupper. Det handlar 

således om både generella välfärdsinsatser men också 

kompensatoriska insatser. 

Trygg äldreomsorg 

I Kalmar ska äldres liv präglas av trygghet, kvalitet och delaktighet. 

Var och en ska kunna åldras med bibehållet oberoende, 

bemötas med respekt, ges reella möjligheter till inflytande 

över den egna boendesituationen samt ha tillgång 

till god omsorg. Kommunen ska erbjuda en mångfald av 

boendeformer. Äldres inflytande ska aktivt stödjas genom 

pensionärsrådet och genom riktat stöd till pensionärsorganisationer. 

Tillgången av kulturoch fritidsaktiviteter ska 

säkerställas. 

Ett mångkulturellt Kalmar 

I Kalmar ser vi ett mångkulturellt samhälle som en stor tillgång, 

såväl socialt som ekonomiskt. Vi välkomnar flyktingar 

och invandrare eftersom vi har ett solidariskt ansvar men 

också för att Kalmar mår bra av en växande befolkning. 

Kommunen måste arbeta aktivt för att människor med varierande 

kulturell och social bakgrund ska kunna leva och 

arbeta tillsammans. Det integrationspolitiska arbetet ska 

särskilt inriktas på att ge förutsättningar för individers egen 

försörjning och delaktighet i samhället och på att ta till vara 

den kompetens och erfarenhet som våra nya invånare har 

med sig. Vi ska i alla samhällets delar förebygga och motverka 

segregation, diskriminering, främlingsfientlighet och 

rasism. 

Tillgänglighet för alla 

I Kalmar ska en funktionsnedsättning inte innebära att man 

utestängs från det offentliga livet. Enkelt avhjälpta hinder 

som förhindrar aktivitet och social samvaro i offentliga miljöer 

ska så fort som möjligt arbetas bort. Ambitionen är att 

övriga samhället ska följa efter. Var och en ska ha möjlighet 

att påverka samhället i stort oavsett funktionsnedsättning. 

Självklart har alla människor också samma rätt att forma 

det egna livet. Barriärerna är dock fler och större för den 

som har en funktionsnedsättning. Kommunen ska därför 

erbjuda olika former av boende och sysselsättning, vidareutveckla 

arbetet i handikapprådet, stödja föreningslivets 

ambitioner att möta människor med funktionsnedsättningar 

samt på bred front arbeta för att den allmänna tillgängligheten 

i samhället ständigt förbättras. 

Attraktiv arbetsgivare 

I Kalmar ska kommunen vara ett föredöme bland arbetsgivare. 

Inom den kommunala verksamheten finns viktiga, 

ansvarsfulla och intressanta arbetsuppgifter som har 

mycket stor betydelse för kommuninvånarnas livsmiljö och 

livskvalitet. Den kommunala arbetsplatsen ska vara effektiv, 

attraktiv, öppen och utvecklande. Detta betyder att vi ska 

förebygga ohälsa bland personalen, utbilda ledare på alla 

nivåer och tillsammans med facken utveckla samverkansformer 

som ger personalen större inflytande över det egna 

arbetet. Vi ska anställa fler människor med annan bakgrund 

än svensk. Så långt det är möjligt ska vi erbjuda önskad sysselsättningsgrad 

för anställda samt ge möjlighet att delta i 

friskvårdsaktiviteter. Detta ska ske inom nämndernas ekonomiska 

ramar. 

Jämställdhet mellan kvinnor och män 

I Kalmar arbetar vi aktivt för en jämn fördelning av makt 

och inflytande. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha 

samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare 

och forma villkoren för beslutsfattandet. Vi arbetar 

aktivt för ekonomisk jämställdhet vilket innebär att kvinnor 

och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och 

villkor i fråga om utbildning och betalt arbete. Vi arbetar 

för en jämn fördelning av det obetalda hem och omsorgsarbetet. 

Att få service på lika villkor ska vara en självklar 

rättighet i Kalmar kommun. Detta innebär att kommunens 

verksamhet varje dag, på alla nivåer och inom alla områden 

ska vara jämställdhetssäkrad. Vi arbetar för att mäns 

våld mot kvinnor ska upphöra, kvinnor och män, flickor 

och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig 

integritet. 



Inget distrikt i Kalmar kommun ska ha ett 

lägre valdeltagande än 70 % i valet till riksdag, 

landsting och kommun. 


Kommunens lokaler ska vara tillgängliga för 

alla. Därför ska arbetet med enkelt avhjälpta 

hinder fortsätta. 

Utifrån specialstudier och brottsofferundersökningar 

har Brottsförebyggande rådet 

uppskattat att endast 20-25 % av våldsbrott 

mot kvinnor i nära relationer anmäls. Målet 

är att antalet anmälningar ska öka (139 anmälningar 

i kommunen 2008) och att mörkertalet 

ska minska till 2014. 

Andelen barn 0-17 år som fanns i ekonomiskt 

utsatta hushåll var 9,6 % 2005. 

Barnfattigdomen ska minska med 25 % till 

2014. 

Gymnasieungdomar och högstadieungdomars 

upplevelse av möjligheten att föra fram 

åsikter ska öka från ca 12 % till 25 % 2014. 

(Hämtat ur LUPP 2008). 

Befolkningsenkäten 2005 ”Hälsa på lika villkor” 

visade att många unga i Kalmar upplever 

sömnbesvär, svår stress, och nedsatt 

psykiskt välbefinnande. I åldersintervallet 16 

– 24 år upplever närmare 9 % av unga män 

och 33 % av unga kvinnor svår stress. Var 

fjärde ungdom upplever nedsatt psykiskt 

välbefinnande. Målet är att barn och ungdomars 

psykiska hälsa och välbefinnande ska 

förbättras med minst 25 procent till 2014. 

Särskilda insatser ska vidtas för att öka unga 

kvinnors psykiska hälsa då de könsmässiga 

skillnaderna är oacceptabelt stora. 

Servicenämnden, servicenämnden 

och KIFAB 


socialnämnden och övriga 

berörda nämnder och styrelser 


Kalmarsunds Gymnasieförbund, 

barn- och ungdomsnämnden, 

socialnämnden, 

kulturoch fritidsnämnden 

och Södermöre kommundelsnämnd 








Kalmar Familjebad 

och Destination Kalmar 




socialnämnden, 

kulturoch fritidsnämnden 

och Södermöre kommundelsnämnd 

Servicenämnden får i samarbete med 

berörda nämnder och styrelser i uppdrag 

under 2011 att undersöka möjligheten 

till en hållbar boendeform för 

kommunens utsatta elallergiker. 

Berörda nämnder och styrelser ska 

sätta upp mål utifrån minst en av de 

fyra principerna i FN:s konvention om 

barnens rättigheter. 



Unga män och kvinnor i åldern 16-24 år med 

övervikt ska minska med 15 % år 2014. Siffrorna 

för övervikten var enligt Landstingets 

2005 års hälsoindex 23 % för männen och 

26 % för kvinnorna. När det gäller fetma 

var andelen 7 % för männen och 0 % för 

kvinnorna. Barn och ungas möjligheter och 

tillgång till fysisk aktivitet och goda matvanor 

måste öka. Särskilda insatser ska vidtas 

för att minska fetma hos unga män. 




servicenämnden, 


Kalmar Familjebad och Södermöre 

kommundelsnämnd 

I en undersökning 2010 angav 18 % av pojkarna 

och 26 % av flickorna i årskurs 9 att 

de röker. Snusar gör 12 % av pojkarna och 

3 % av flickorna. I årskurs 2 på gymnasiet är 

motsvarande siffror för rökningen 36 % för 

pojkarna och 43 % för flickorna. Snusar gör 

26 % av pojkarna och 6 % av flickorna. 




kulturoch 

fritidsnämnden, Södermöre 

kommundelsnämnd och socialnämnden 

Till år 2014 ska antalet ungdomar under 18 

år som börjar röka eller snusa halveras. 


och 86 % av flickorna i årskurs 2 på 

gymnasiet att de konsumerar alkohol. 

Flickor och pojkar i årskurs 2 på gymnasieskolan 

ska minska sin totala konsumtion av 

alkohol med 50 % till år 2014. 


och 5 % av flickorna i årskurs 9 att 

de hade använt narkotika. I årskurs 2 på 

gymnasiet är motsvarande siffror för pojkar 

18 % och flickor 11 %. Målet är att andelen 

elever i årskurs 9 och i årskurs 2 på gymnasiet 

som använt narkotika ska minska med 

50 % till år 2014. 

År 2008 hade 6,4 % av kommunens anställda 

utländsk bakgrund. Av kommunens invånare 

var motsvarande siffra 11,1 %. Kommunens 

anställda med utländsk bakgrund 

ska motsvara andelen boenden i kommunen 

med utländsk bakgrund 2014. Mätningen 

görs enbart på kommunövergripande nivå. 

Sjukfrånvaron för kommunens anställda 1 

augusti 2010 var 5 %. Målet är att sjukfrånvaron 

ska minska till 4 % 2014. 

I Kalmar kommun ska alla kvinnor och 

män, flickor och pojkar ha samma makt att 

utforma samhället och sina egna liv. Från 

och med 2012 ska all kommunalt finansierad 

verksamhet vara kvalitetssäkrad så att effekterna 

av den kommer kvinnor och män, 

flickor och pojkar tillgodo på ett likvärdigt 

sätt utifrån de levnadsmönster, villkor och 

behov de har i samhället. 




kulturoch 

fritidsnämnden, Södermöre 

kommundelsnämnd och socialnämnden 




Södermöre kommundelsnämnd 

och socialnämnden 




Socialnämnden får i uppdrag att under 

2011 uppta dialog med stadsmissionen 

och svenska kyrkan kring ett samarbete 

med syfte att säkerställa att ”Vuxna på 

stan” finns kvar även framåt. 

Personaldelegationen får i uppdrag 

att ta fram ett nytt personalpolitiskt 

program eller revidera nuvarande program 

för Kalmar kommun. Arbetet ska 

redovisas juni 2011. 

Under 2011-2014 ska vi särskilt inrikta 

våra resurser på att säkra hållbarheten 

i den satsning som genomfördes 

2008-2010 bland annat genom att 

jämställdhetsintegrera budgeten, 

att fortsätta arbeta med metodutveckling, 

utveckla beslutstöd och 

uppföljningssystem. Vi ska också 

utveckla metoder för uppföljning på 

medborgarnivå. 



Från och med 2012 ska samtliga verksamheter 

kunna redovisa hur deras verksamhet 

bidrar till att uppnå Kalmar kommuns jämställdhetsmål. 



med berörda nämnder och styrelser 

utveckla en modell för jämställdhetsintegrering. 

I uppdraget ingår även 

att se över och utvärdera aktuellt resursfördelningssystem, 

kartlägga och 

analysera försörjningsstödet och hemtjänsten. 

1. Södermöre kommundelsnämnd och 

kulturoch fritidsnämnden får i uppdrag 

att under 2011 ta fram modell för 

ökad föräldra- och föreningsmedverkan 

på kommunens fritidsgårdar. 

Detta för att kunna utöka öppettiderna. 

2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att 

tillsammans med socialnämnden inleda 

samtal med närliggande kommuner, 

Polismyndigheten och landstinget om 

intresset för att i samverkan inrätta s.k. 

”Barnahus”. I uppdraget ingår också 

att redovisa kostnaderna för verksamheten. 

Redovisning ska ske i samband 

med budgetarbetet inför 2012. 


fick i Budget 2008 och 

ekonomisk planering 2009-2010 i 

uppdrag att tillsammans med berörda 

nämnder/förvaltningar och landstinget 

utreda kostnaderna och placeringen 

av ett nytt familjecentrum för norra 

kommundelen. 

Planeringen ska utgå från att familjecentrumet 

placeras i Lindsdals centrum. 

Samlokalisering i befintlig eller 

planerad bebyggelse ska ske för att nå 

ett så effektivt lokalutnyttjande som 

möjligt. 

4. Vid jämförelser med standardkostnaden* 

ligger Kalmar kommuns kostnader 

för äldreomsorgen 16 procent 

högre. 

Omsorgsnämnden och Södermöre 

kommundelsnämnd får i uppdrag att 

återkomma i samband med budgetarbetet 

inför 2012 med förslag på åtgärder 

för att närma sig standardkostnaden. 

*) Standardkostnaden är den kostnad som kommunen 

skulle ha om man bedrev verksamheten 

till en genomsnittlig kostnadsnivå och med 

hänsyn tagen till de egna strukturella faktorerna 

enligt kostnadsutjämningen. 


Ekologiskt hållbar kommun 

Nya finansiella lösningar 

I Kalmar ska vi söka finansiella lösningar och nya partnerskap 

som möjliggör investeringar som är långsiktigt effektiva. 

Att vi gör tidiga insatser för miljön ger på lång sikt 

effekter som kan vara såväl nödvändiga som kostnadsbesparande 

för kommunen, liksom för dess invånare och företag. 

I Kalmar kan investeringarna gälla utsläppsbegränsningar 

av klimatgaser, energieffektiviseringar och insatser 

för Östersjön. Kalmars ekonomiska utveckling ska gå hand 

i hand med minskad miljöbelastning. 

Bäst på klimat 

I Kalmar ska göra konkreta och offensiva satsningar för att 

nå klimatmålen. Genom effektivt energiutnyttjande, teknik 

för miljöriktigt byggande, plan för hållbara transporter och 

förbättrad mätning av vår klimatpåverkan ska vi tillhöra 

toppskiktet bland svenska klimatkommuner. Vi satsar på en 

utökad produktion av biogas, både i kommunal och privat 

regi och vi optimerar användningen av biogas i den kommunala 

fordonsparken. Vi medverkar också i ett regionalt 

samarbete för att öka biogasproduktionen och för att utveckla 

nätet av tankställen. Vi strävar efter att säkerställa de 

substrat som finns i närområdet så långt som möjligt också 

rötas här. 

Hållbart och energieffektivt byggande 

I Kalmar ska vi tillämpa ekologiska kretsloppsprinciper 

vid all planering och byggnation. Det gäller såväl val av 

byggnadsmaterial som lokalisering av byggnader och anläggningar. 

Vi ska hushålla med våra naturresurser och genom 

effektivisering och ändrat beteende minska vår energianvändning. 

Genom översiktsplan, program, detaljplaner 

och exploateringsavtal genomförs vår strategi för hållbart 

byggande i den fysiska planeringen. Kommunens eget byggande 

ska utgöra goda exempel. Vi ska satsa både på nybyggnation 

och på förnyelse av bebyggda områden. En särskild 

utmaning är förnyelsen av centrala Kalmar stad, där 

resultaten självklart ska ligga i internationell toppklass. Genom 

förutseende planering ska vi minska sårbarheten inför 

klimatförändringar som bland annat kan medföra kraftiga 

stormar, höga vattennivåer och förändrade odlingsbetingelser. 

Varsamma transporter 

I Kalmar ska vi utveckla transportsystem som är långsiktigt 

hållbara, snabba, miljövänliga och effektiva. Vi ska hitta 

former för en samexistens mellan trafikslagen, där vart och 

ett fyller sin uppgift på sin plats. I vår kommuns trafikplanering 

ska särskild hänsyn tas till gång- och cykeltrafikanter 

och till utveckling av kollektivtrafiken. Gång- och cykelvägnätet 

ska förbättras och byggas ut. Genom åtgärderna 

i cykelstrategin ska en profilering som Kalmar Cykelstad 

förverkligas. I all trafikplanering ska barnens behov beaktas. 

Trafiken ska vara säker med låga hastigheter i bostadsområdena. 

För att få till stånd E22 – förbifart Rinkabyholm 

kommer Kalmar kommun att förskottera kostnaden för 

denna. Detta innebär att vägen tidigareläggs med fem år. Vi 

vill kraftfullt utveckla tågtrafiken och se till att Kalmar flygplats 

blir regionens centrum för långväga trafik. I regional 

samverkan ska vi planera konkret för hållbara transporter 

och sträva efter en samhällsplanering som ger god tillgänglighet 

med minskat transportbehov. 

Hållbar handel 

I Kalmar ska kommunen vara aktiv och medveten som beställare 

och kund. Vi ska ligga i frontlinjen när det gäller att 

ställa miljökrav vid upphandling. Vi ska öka användningen 

av ekologiska, etiskt godtagbara och närproducerade varor 

i den kommunala verksamheten. Vi ska genom en hög ambition 

i nätverket FairTrade City också verka för att det i 

hela kommunen finns ett växande utbud av sådana varor. 

Genom medvetna val kan vi stärka marknaden i vår egen 

region och få en ökad grad av lokal självförsörjning så att vi 

bättre klarar framtida påfrestningar. I samband med internationella 

etableringar, internationell samverkan och kommunens 

egna inköp ska Kalmar kommuns åtagande enligt 

FN:s Global Compact följas. 

Nätverksbyggande 

I Kalmar ska vi ta tillvara de ideella krafter som vill verka 

för en bättre mijö. Kommunen ska vara en aktiv pådrivare i 

utvecklingsfrågor. För ett framgångsrikt arbete krävs idogt 

nätverksbyggande och samverkan där utbyte av kunskaper 

och erfarenheter ständigt äger rum mellan kommun och 

näringsliv, universitet, myndigheter och intresseorganisationer. 

Strävan är att åstadkomma samsyn och samordning, 

men också konkret samverkan, som gagnar alla parter. Kalmar 

ska utvecklas och marknadsföras som en nationell och 

internationell förebild för insatser inom hållbar utveckling, 

med såväl nationella som internationella partners. Det ger 

oss konkurrensfördelar och gör att vi bättre använder våra 

möjligheter som föregångare och nätverksbyggare. 



Kalmar kommun ska bidra till att all verksamhet 

inom kommunens gränser är fossilbränslefri 

år 2030. 

Vi ska under genomförandeperioden kontinuerligt 

kunna redovisa: 

• minskning av de totala koldioxidutsläppen, 

som 2012 ska vara högst 4,4 ton 

koldioxid per person, 

• minskning av transporternas koldioxidutsläpp, 

som 2012 ska ha minskat med 20 

% jämfört med 1995 års siffror, 

• årlig resandeökning i kollektivtrafiken 

med 10 % utan ökade utsläppsmängder, 

• ökning av cykeltrafiken i Kalmar stad, 

som 2012 ska ha ökat med 15 % jämfört 

med 2008 års siffror, 

• ökad produktion av biogas hos Kalmar 

Biogas AB, till en fördubbling under perioden 

2014 jämfört med 2010. 

. 

Kommunens nämnder och 

styrelser har olika möjligheter 

att bidra till att målen nås. I 

en uppföljning har nämnderna 

och bolagen angett sin 

uppfattning av hur de berörs 

och kan bidra till att målen 

nås. De har också angett i vilken 

grad de vill ha kommunledningskontorets 

stöd för att 

utveckla sin verksamhet och 

rutiner för att nå målen. 


ska i samverkan med 

förvaltningarna, bolagen och KLT 

sammanställa vilka som särskilt berörs 

av målet och i vilken utsträckning de 

ska bidra till att nå målen. Uppdraget 

ska redovisas i samband med arbetet 

inför budget 2012. 

2. Servicenämnden ska under 2011 ta 

fram förslag på utökad mätning av 

cykeltrafiken i och mellan kommunens 

tätorter. 


får i uppdrag att snarast 

ta fram ett underlag för ett beslut om 

att införa enhetstaxa inom kollektivtrafiken. 

Förslagen ska rymmas inom 

anvisad budgetram för kollektivtrafiken. 


utreda hur kommunen kan stimulera 

lokal biogasproduktion, exempelvis 

gentemot lantbruket. Uppdraget ska 

redovisas i samband med budgetarbetet 

inför 2012. 

Den totala energianvändningen i kommunägda 

byggnader ska minska med 20 % till 31 

december 2012. 

Servicenämnden, övriga 

nämnder eller styrelser som 

äger fastigheter och samhällsbyggnadsnämnden 


under 2011 ge förslag till hur uppvärmningen 

kan mätas för varje resultatenhet 

i kommunen. 

2. De styrelser eller nämnder som inte 

har mål och handlingsplan för energieffektiviseringar 

ska senast under 

2011 ta fram och anta målen och 

handlingsplanen. 


får i uppdrag att arbeta 

vidare med kommunal vindkraftsetablering. 

Uppdraget ska redovisas 

senast den 31 maj 2011. 

4. Kommunledningskontoret ska senast 

den 31 maj 2011 även redovisa 

möjligheterna för egen energiproduktion 

med hjälp av nationella stöd exempelvis 

för solceller. 



Kalmar ska, i samverkan med länets kustkommuner, 

näringsliv, organisationer och 

invånare minska utsläppen av fosfor och 

kväve till Kalmarsund så att vi minst uppfyller 

vår andel av de svenska åtaganden 

som gjorts i Helsingforskommissionens 

(HELCOM) aktionsplan. 



Kalmar Vatten, servicenämnden, 

Kalmar Airport och 

Kalmarhem 


ska senast 2011 lägga 

fram en kustmiljöplan med mål 

och åtgärder för att minska näringsläckaget 

till Kalmarsund. Mål och 

åtaganden ska vara specificerade för 

berörda nämnder och bolag och arbetas 

fram i samråd med dessa. Planen 

ska som utgångspunkter ha de förslag 

och överväganden som redovisades i 

Kalmarsundskommissionens rapport 

och de resultat som kommer från den 

nuvarande Kalmarsundskommissionen. 

Kommunledningskontoret får i 

uppdrag att biträda den nya Kalmarsundskommissionen. 

2. Kalmar kommun ska fortsätta vara 

drivande i arbetet kring att minska 

övergödningen och fokusera på aktivt 

åtgärdsarbete kring närsaltsreducerande 

verksamhet i samarbete med de 

ideella kustmiljögrupperna. Kommunstyrelsen/kommunledningskontoret 

får i uppdrag att under 2011 permanenta 

samarbetet med den ideella 

kustmiljögruppen Kalmarsunds 

kustmiljö. 


ska koordinera arbetet 

i KretsloppsCentrum Moskogen 

fram till dess att en externt hel- eller 

delfinansierad koordinator är tillsatt. 

Verksamheten i KCM ska rapporteras 

till kommunstyrelsen två gånger per 

år. 



med en brett sammansatt projektgrupp, 

som fokuserar på arbetet 

med ekologisk och närproducerad 

mat, att ta fram mål, plan och budget 

för att höja de ekologiska målen. 


Ekonomiskt hållbar kommun 

Välskött ekonomi 

I Kalmar ska den offentliga ekonomin även i fortsättningen 

vara välskött. Medborgarna ska vara nöjda med kommunens 

service. Vi ska ha god ekonomisk hushållning där 

verksamheten är finansierad och varje skattekrona används 

effektivt. Kommunala förvaltningar och bolag ska ta vara 

på möjligheterna till kompetensutveckling och finansiellt 

stöd som ges via olika EU-program och andra externa finansieringskällor 

och samverkansprogram. 


Kalmar kommun ska ha god ekonomisk 

hushållning: 

• genom att begränsa nettokostnaderna till 

högst 98 % av skatteintäkter och kommunal 

utjämning över en rullande femårsperiod, 

• genom att självfinansiera investeringarna 

exklusive räntabla till 100 % över en rullande 

femårsperiod. 

Kommunfullmäktige 

1. I bilaga 4 och 5 redovisas investeringsplan 

för åren 2011-2013. Totalbeloppet 

för respektive investering är 

fördelat under den period den beräknas 

kunna genomföras. Sammantaget 

för åren 2011-2013 uppgår investeringarna 

till 1 030,2 mnkr. Av dessa investeringar 

är 97,2 mnkr räntabla. 

Bland investeringarna föreslås tillbyggnad 

av skollokaler i Trekanten, 

Rinkabyholm, Hagby och Halltorp. 

Vidare ingår ny- och tillbyggnad av 

förskolelokaler i Ljungbyholm, Hagby 

och Tvärskog. Sammantaget är dessa 

investeringar kostnadsberäknade till 

212,9 mnkr. 

Barn- och ungdomsnämnden och 

Södermöre kommundelsnämnd får i 

uppdrag att tillsammans med servicenämnden 

senast februari månad 2011 

redovisa även alternativa lösningar för 

dessa investeringar. Utgångspunkten 

för dessa alternativ är att de i första 

hand ska tillgodose behovet utifrån demografiska 

förändringar. Alternativen 

förväntas också redovisa möjligheter 

att nyttja befintliga och/eller tillfälliga 

lokaler. 

2. Inför arbetet med budget för åren 

2012-2014 ska kommunstyrelsen/ 

kommunledningskontoret ta fram en 

ny modell för planering av investeringar. 

Modellen ska beskriva en 

gemensam process för framtagande 

av beslutsunderlag. Modellen ska 

också beskriva hur kommunikation 

och samverkan mellan hyresgäst och 

lokalförvaltare ska fungera samt hur 

ansvarsfördelningen ser ut. Vidare ska 

modellen tydliggöra utrymmet för investeringar 

men också innehålla ekonomiska 

incitament som främjar att 

olika alternativa lösningar prövas. 


Ekonomi 

Ekonomisk översikt 

Konjukturbedömning 

Världsekonomin håller på att återhämta sig, dock går det 

olika fort i olika delar av världen. Tillväxten i Europa sker 

långsammare, även om det den senaste tiden har varit en 

snabbare tillväxt. Den största tillväxten sker i Tyskland, 

men även i Storbritannien och Nederländerna. I Kina ser 

SCB en viss avmattningen även om den sker från en hög 

nivå. USA:s tillväxt är däremot svårare att tolka. Det fjärde 

kvartalet 2009 och första kvartalet 2010 var tillväxten stark, 

medan det andra kvartalet 2010 var svag. För att under 

tredje kvartalet åter igen utvecklas enligt förväntningarna. 

Utvecklingen i Sverige ser allt bättre ut både vad gäller den 

ekonomiska tillväxten, arbetsmarknaden och statsfinanserna. 

I Statistiska Centralbyråns SCB-indikatorer skriver de 

att helhetsintrycket är klart positivt och att en double-dip 

recession för världsekonomin nu känns mer avlägset än tidigare 

i höst. 

Regeringens bild av den svenska ekonomin i budgetpropositionen 

är att återhämtningen sker på bred front, men att 

det fortfarande är lågkonjunktur och därmed lågt resursutnyttjande 

och hög arbetslöshet. De permanenta effekterna 

av krisen bedöms bli mindre än vad som tidigare antagits, 

vilket innebär en snabbare återhämtning. Sveriges Kommuner 

och Landsting skriver att utvecklingen blivit allt mer 

positiv, men det råder fortfarande stor osäkerhet om hur 

konjunkturen ska utvecklas framöver. I omvärlden finns 

stora statsfinansiella problem (Portugal, Italien, Island och 

Grekland) och som kan påverka den ekonomiska utvecklingen. 

Nedan visas olika prognoser över tillväxten av BNP. 

Prognos tillväxt (% 

ökning av BNP) 2009 2010 2011 2012 2013 

Konjunkturinstitutet (KI) 

kalenderkorrigerad, sept 

2010 -5,0 4,0 3,4 3,4 

Regeringen, vårpropositionen 

(kalenderkorrigerad) -4,9 2,2 4,0 3,9 3,2 

Regeringen, höstpropositionen 

-5,1 4,8 3,7 3,4 3,3 

Sveriges Kommuner och 

Landsting (SKL), cirkulär 

10:xx okt 2010 -5,0 4,5 3,7 3,8 3,3 

En vanlig frågeställning är: ”Hur påverkas de ekonomiska 

förutsättningarna för kommuner och landsting om BNP 

höjs med en procentenhet?” Sveriges Kommuner och 

Landstings (SKL) beräkningar visar att en produktivitetsdriven 

tillväxt har positiva effekter för den offentliga sektorn, 

men att det framförallt är staten som får den stora 

nettoförstärkningen. För kommuner och landsting är det 

långt viktigare att sysselsättningen, den kommunala skattebasen, 

kan växa. 

Under 2009 uppgick inflationen (KPI) i Sverige till -0,3 

procent. Regeringen gör bedömningen i höstpropositionen 

att KPI i år blir 1,2 procent och 1,5 procent 2011. 

Sveriges Kommuner och Landstings prognos av KPI från 

MakroNytt 3/10 är i stort lika med regeringens bedömning. 

Prognos KPI, %-förändring 

2009 2010 2011 2012 2013 


-0,3 1,2 1,5 1,9 2,4 

SKL, Makronytt 3 2010 -0,3 1,1 1,6 2,1 2,4 

Arbetsmarknad och lönebildning 

Statistiska Centralbyrån redovisar en fortsatt positiv 

utveckling av antalet sysselsatta och ökade antal arbetade 

timmar. I vissa grupper sjönk också arbetslösheten, framför 

allt bland män. Bland kvinnorna var det ingen större 

förändring. Antalet varsel sjunker och fler lediga arbeten 

har anmälts i jämförelse med förra året. I september uppgick 

antalet sysselsatta till 4 575 000 personer och sysselsättningsgraden 

var 65,1 procent. En ökning med 85000 

personer jämfört med förra året. 

Arbetslösheten i åldern 25-54 år sjönk med 0,8 procent till 

5,6 procent. I åldern 15-74 år var antalet arbetslösa 

385 000 personer i september 2010. Nästan var tredje 

arbetslös var heltidsstuderande. 

Under september månad har 45 000 fler lediga platser 

anmälts till Arbetsförmedlingen, vilket är 14 000 fler än 

under samma period förra året. 

Regeringens prognos över antalet arbetslösa är något lägre 

än den som SKL gör. År 2013 skiljer den sig åt med 0,8 

procentenheter. 

Arbetslöshet (i % av 

arbetskraften 15-74 år) 2009 2010 2011 2012 2013 


8,3 8,4 8,0 7,4 6,7 

SKL, Makronytt 3/10 8,4 8,5 8,3 7,9 7,5 

Enligt SKL innebar de löneavtal som slöts under våren en 

timlöneökning på 1,7 procent exklusive löneglidning och 

runt 2,5 procent inklusive löneglidning. Den låga ökningen 

beror på arbetsmarknadsläget. Framöver ser man 

löneökningar som kommer att närma sig fyra procent i 

takt med att arbetsmarknadsgapet sluts. ”Det motsvarar 

ungefär den långsiktiga lönebetalningsförmågan i näringslivet 

- näringslivets priser beräknas öka med knappt två 

procent per år och produktiviteten med runt två procent.” 

(MakroNytt 3/10) 


Det kommunala skatteunderlaget 

Regeringen gör en bedömning att skatteunderlaget kommer 

att öka med 13,6 procent under perioden 2009-2013, 

se tabell nedan. Denna är baserad på den konjunkturutveckling 

som regeringen har gjort. SKL gör en något högre 

bedömning av utvecklingen 14,0 procent. Skillnaden 

beror på att regeringen räknar med en lägre löneökningstakt, 

men motverkas till stor del av större prognosticerad 

ökning av antalet arbetade timmar. 

Utvecklingen av skatteunderlaget är fortsatt låg som följd 

av lågkonjunkturen. Återhämtningen tar också tid då 

det finns lediga resurser i företagen som gör att antalet 

arbetade timmar ökar relativt måttligt. Efterfrågan kan 

tillgodoses med ökad produktivitet i stället. Dessutom 

har löneökningstakten varit låg och pensionsinkomsterna 

bromsas upp åren framöver. 

Snittet på ökningen i skatteutvecklingen innan lågkonjunkturen 

var drygt 4 procent per år. 

Skatteunderlagsutveckling 

exkl regelförändringar 

2009 2010 2011 2012 2013 

2009- 

2013 

SKL, cirkulär 

10:63 1,5 1,8 1,6 3,9 4,4 14,0 

Regeringen, höstprop. 

2010 1,5 1,9 1,1 4,0 4,5 13,6 

Ekonomistyrningsverket, 

aug 

2010 1,2 1,6 3,3 3,7 4,0 14,6 

Att sysselsättningsökningen främst uppstår i den offentliga 

sektorn är inte lika gynnsamt för ekonomin i kommuner 

och landsting som om sysselsättningsuppgången kommit 

i privata näringslivet. För att skatteunderlaget ska öka realt 

krävs fler arbetade timmar i den privata sektorn. Löneinkomsterna 

svarar för ungefär ¾ av det kommunala skatteunderlaget. 

Det största bidraget till skatteunderlagets årliga 

ökning kommer därför från timlönehöjningar. Ökade skatteintäkter 

till följd av löneökningar i ekonomin ger dock 

endast utrymme för marginella ökningar av verksamheten 

i kommuner och landsting. Det beror på att löner också är 

den dominerande kostnaden för verksamheten. Om lönehöjningarna 

är ungefär lika stora i kommunen som i resten 

av ekonomin räcker ökningen av skatteintäkterna som följer 

av höjda löner till att betala lönehöjningen för kommunens 

personal. Löneökningstakten i samhället är således av stor 

betydelse för skatteunderlagets nominella tillväxt men har 

liten real effekt på ekonomin i kommuner och landsting. 

Timlön, %-förändring 2009 2010 2011 2012 2013 

KI, sept 2010 3,2 2,3 2,6 3,1 

SKL, cirkulär 10:63 (Nationalräkenskaperna) 

3,0 0,9 2,4 3,1 3,4 

Kommunernas ekonomiska läge 

Sveriges Kommuner och Landsting publicerar analyser av 

de ekonomiska framtidsutsikterna inom kommuner och 

landsting. I Ekonomirapporten – maj 2010 beskriver SKL 

den samhällsekonomiska utvecklingen samt landstingens 

och kommunernas ekonomiska läge nu och på några års 

sikt. 

Intäkterna i kommunerna har de senaste åren påverkats av 

den ekonomiska krisen och trots detta har det varit positiva 

resultat både 2009 och 2010. Detta beror på återhållsamhet, 

tillfälliga faktorer och extra konjunkturstöd från staten. Däremot 

ser det mörkare ut för 2011 och kostnaderna måste 

då vara lägre än vad den demografiska utvecklingen kräver. 

Historiskt sett har kostnaderna ökat en procent mer än vad 

demografin fordrar. 

När lågkonjunkturen slog till under det fjärde kvartalet 

2008 drog många kommuner i bromsen när man såg hur 

skatteunderlagets utveckling föll. Det lades in besparingar 

i många kommunala budgetar inför och under 2009. Regeringen 

gick sedan in med konjunkturstöd både i vår- och 

höstpropositionen inför budgetåret 2010. Kommunerna 

minskade dock inte på sparkraven i och med att konjunkturstödet 

inte var långvarigt, medan verksamheterna måste 

anpassas till långsiktiga förhållanden. Kostnaderna för försörjningsstödet 

började också öka i och med ändringar i 

reglerna inom sjuk- och arbetsmarknadsområdet och ökad 

arbetslöshet. Successivt under året förbättrades dock förutsättningarna 

för kommunerna då prognoserna på skatteunderlagets 

tillväxt blev bättre, premiebefrielse från AFA 

försäkring och återbetalning från Sveriges Kommuner och 

Landsting. Flera kommuner hade också realisationsvinster 

som inte hade budgeterats. Resultaten för kommunerna 

blev därmed betydligt bättre än befarat och ett av de bättre 

resultaten någonsin. 

Demografin kommer åren framöver ställa allt högre krav 

på omprioriteringar då behoven ökar inom alla verksamheter 

utom gymnasieskolan. Där försvinner nu de stora barnkullarna 

från slutet av 1980-talet och början av 1990-talet ut 

och minskar behovet på verksamheten. I grundskolan ökar 

däremot elevantalet igen från och med 2011 efter många 

års minskning. Det är eleverna i de lägre åldrarna som blir 

fler och gör att behovet av förskoleklasser och skolbarnomsorg 

ökar. 

Etableringen av fristående skolor påverkar också kommunernas 

planering. Mellan åren 2001 till 2009 har andelen 

elever i fristående gymnasieskolor ökat från 6,1 procent 

till 21,7 procent. Detta tillsammans med att antalet elever 

minskar gör att kommunerna måste anpassa verksamheten 

både utifrån befolkningsförändringen och konkurrensen. 

Den nya gymnasieskolan påverkar också skolans verksamhet 

från och med hösten 2011. Reformen innebär bland 

annat högre behörighetskrav för att komma in på gymnasiet, 

programstrukturen förändras, möjligheten att anordna 

lokala kurser och specialutformade program stramas åt. 


Det införs två nya examina, en högskoleförberedande och 

en yrkesexamen. En ny betygsskala och nya ämnesplaner 

införs. Förslagen ska leda till effektiviseringar och därför 

har anslaget för kommunalekonomisk utjämning minskats 

med 675 mnkr från halvåret 2012. 

Även inom äldreomsorgen ökar behoven. Det är befolkningen 

i åldern 65-74 år som ökar i antal, men omsorgsbehovet 

är störst för gruppen 80 år och äldre. 

Kostnaderna för ekonomiskt bistånd har ökat kraftigt de 

senaste åren till följd av den ekonomiska krisen, men också 

beroende på ökad arbetslösthet och på ändrade regler 

i arbetslöshetsförsäkringen och förändringar i sjukförsäkringen. 

Syftet med förändringarna är att långsiktigt öka sysselsättningen, 

men är på kort sikt beroende av konjunkturläget. 

I lågkonjunktur blir allt fler beroende av samhällets 

stöd för sin försörjning. Arbetslösheten antas minska under 

2011-2015 varför kostnaderna för ekonomisk bistånd 

troligen kommer att minska. 

Kostnaderna för LSS, Lagen om stöd och service för funktionshindrade 

och LASS, Lagen om assistansersättning 

har under de senaste åren ökat mer än övriga kostnader i 

kommunerna. Speciellt kostnaderna för personlig assistans 

ökade markant under 2008 med 38 procent. Det är brukare 

som tidigare haft statligt finansierad assistans som nu övergått 

till kommunerna. Även under 2009 har kostnaderna 

inom denna verksamhet ökat. 

Medfinansiering av statliga infrastruktursatsningar har ökat 

de senaste åren och den snabba ökningstakten innebär en 

risk för att de ökade kostnaderna tränger undan annan 

verksamhet i kommunerna. 

Trots den ekonomiska krisen så stärktes kommunernas 

ekonomi under 2009 och det var mer än 90 procent av 

kommunerna som redovisade överskott. Detta gör att de 

ekonomiska prognoserna för åren framöver är bättre än tidigare. 

År 2010 ser det ekonomiska läget bra ut i och med 

de tillfälliga konjunkturstöden. Däremot ser det sämre ut 

för 2011 och framåt. Kommunerna har dock undvikit ramökningar 

till verksamheten under 2010 som sedan hade 

varit tvungna att dras tillbaka. Den tillfälliga ökningen av 

statsbidragen har använts till engångssatsningar för att undvika 

kostnadsökningar som blir permanenta. Prognosen 

från SKL för 2011 är att den kommunala ekonomin inte 

når god ekonomisk hushållning. Denna bedömning är dock 

från maj 2010 och under sommaren och hösten har prognoserna 

på skatteunderlagets tillväxt förbättrats. Detta gör 

att kommunernas ekonomiska läge ser bättre ut än i våras. 

Pensionerna idag och i framtiden 

År 2005 ingick Svenska Kommunförbundet, landstingsförbundet 

och arbetsgivarförbundet Pacta ett nytt pensionsavtal, 

KAP-KL, med de fackliga motparterna. Avtalet innebär 

ett steg framåt mot en mer avgiftsbestämd pension. Den 

avgiftsbestämda delen ökar och den förmånsbestämda delen 

minskar. Målsättningen med ett nytt pensionsavtal var 

att uppnå ett långsiktigt mer finansiellt stabilt och ekonomiskt 

förutsägbart kollektivavtalat pensionsavtal. 

Från och med 1 januari 2006 kopplades den förmånsbestämda 

ålderspensionen till inkomstbasbeloppet i stället för 

det förhöjda prisbasbeloppet. Det var en anpassning till det 

allmänna pensionssystemet som ersätter inkomster upp till 

7,5 inkomstbasbelopp. Den förmånsbestämda pensionen 

beräknas därmed på inkomster över 333 750 kr, istället för 

som tidigare inkomster över 303 750 kr (i 2006 års prisnivå). 

Detta innebar att kostnaderna för de förmånsbestämda 

pensionerna minskade år 2006. Från år 2007 höjdes pensionsavgiften 

för den avgiftsbestämda ålderspensionen till 

4,0 procent av lönen såväl under som över ”taket”. År 2008 

höjdes denna pensionsavgift till 4,25 procent och år 2010 

höjs den till 4,5 procent av lönen. Avgiften betalas på hela 

lönen upp till 30 inkomstbasbelopp. Pensionsavgiften betalas 

på detta sätt på hela lönen och med samma procentsats 

för alla avtalsområden. 

Genomförandet av det nya avtalet (KAP-KL) hade en 

kostnadsprofil som gav lägre kostnader år 2006 och högre 

kostnader 2007 jämfört med det gamla avtalet. På det stora 

hela tog det ut sig mellan dessa år. Kostnaden stabiliserar 

sig kring 5 - 5,5 procent. Det är kostnaderna för all nyintjänad 

pension som nu begränsas. Den stora pensionsskuld 

som har byggts upp under gångna årtionden minskar inte. 

Pensionsutbetalningarna kommer att vara som högst kring 

år 2023. Utbetalningarna hänförliga till ansvarsförbindelsen 

var 2009 ca 54 mnkr. Räknat i fasta priser kommer utbetalningarna 

att öka med ca 30 mnkr till ca 84 mnkr. Detta 

betyder att andra kostnader måste reduceras för att kommunen 

ska kunna bibehålla önskad resultatnivå. 

Enligt lagen om kommunal redovisning ska pensioner redovisas 

efter den så kallade blandmodellen. Detta innebär 

att pensionsförmåner intjänade från och med 1998 ska redovisas 

som en avsättning i balansräkningen. Pensioner intjänade 

före 1998 ska redovisas som en ansvarsförbindelse. 

Med dagens system för redovisning av pensioner visar de 

flesta kommuner egentligen ett resultat som är bättre än 

om den faktiska kostnaden tagits upp i resultaträkningen. 

En del kommuner och landsting har valt att redovisa alla 

sina pensionskostnader i resultat- och balansräkningen, så 

kallad fullfonderingsmodell. Skillnaden är att ta kostnaden 

idag istället för att skjuta den på framtiden. Eftersom 

blandmodellen innebär att vissa kostnader inte redovisas i 

resultatet, måste istället resultatet vara så bra att ett positivt 

resultat täcker in dessa kostnader. Detta kan göras genom 

reservering av överskott i resultatet. Om de finansiella målen 

sätts på en rimlig nivå spelar vald redovisningsmodell av 

pensioner ingen roll för ekonomin. Det viktigaste är att det 

långsiktiga perspektivet finns med i planeringen. 


Aktuella kommunalekonomiska frågor 

God ekonomisk hushållning (Balanskravet) 

Från och med redovisningsåret 2005 började nya regler gälla 

för god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. 

Detta innebär att en kommun/landsting i normalfallet ska 

ha ett rimligt överskott både i den budgeterade resultaträkningen 

och i bokslutet. Reglerna om återställande av uppkomna 

underskott och så kallade synnerliga skäl benämns 

ofta som ”balanskrav”. Balanskravet är det resultatmässiga 

golv som inte får underskridas om man ska efterleva 

lagstiftningen. Jämfört med tidigare lagstiftning gäller nu 

regler som i högre grad inriktas på politiska åtgärder vid negativa 

resultatutfall snarare än på strikta budgetregler. Det 

lokala ansvaret för att tolka och efterleva lagstiftningen är 

tydligare än tidigare. Om det finns synnerliga skäl kan den 

budgeterade resultaträkningen undantagsvis underbalanseras. 

Kommuner och landsting ska även anta verksamhetsmål 

och finansiella mål. Dessa mål ska följas upp och utvärderas 

i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Revisionen 

har en direkt utpekad roll att uttala sig om efterlevnaden 

av denna lagstiftning. Även den lagstyrda delårsrapporten 

ska behandlas av fullmäktige. Den ska också innehålla en 

avstämning av fastställda mål och av balanskravet. 

Mål och riktlinjer 

Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin 

under budgetåret. I planen ska skattesatsen och 

anslagen anges. Av planen ska också framgå hur verksamheten 

ska finansieras och hur den ekonomiska ställningen 

beräknas vara vid budgetårets slut. Kommuner och landsting 

ska för verksamheten ange mål och riktlinjer som är av 

betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin 

ska de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk 

hushållning anges. Budgeten ska också innehålla en 

plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret ska 

alltid vara periodens första år. 

Det är viktigt att mål och riktlinjer uttrycker realism och 

handlingsberedskap samt att de kontinuerligt utvärderas 

och omprövas. Det måste också finnas ett klart samband 

mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Det 

kräver också en utvecklad planering med framförhållning 

och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en 

rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information 

om avvikelser gentemot uppställda mål. Nytt är också att 

förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om 

resultatet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. 

Utformning och innehåll i de finansiella målen 

I planen ska anges en tydlig ambitionsnivå för den egna 

finansiella utvecklingen. Exempel på vad som kan ingå i 

den finansiella målsättningen är resultatkrav med anledning 

av framtida kapacitetsbehov med nuvarande service. 

Resultatkravet bör ligga på en nivå som konsoliderar ekonomin. 

Andra exempel på mål är skuldsättningen på kort 

och lång sikt, soliditet samt hur investeringar och pensioner 

ska finansieras. Nivån på betalningsberedskapen nämns 

också som exempel på mål. Risker och osäkerhetsfaktorer 

bör vägas in i målen, till exempel för borgensåtaganden för 

egna bolag. Risken för att behöva gå in och täcka förluster 

i företagen bör kalkyleras och ingå i den finansiella målsättningen. 

Återställningstid 

Tidsfristen för att återställa ett negativt resultat är tre år. 

Kravet på återställande har stärkts genom att fullmäktige 

ska anta en åtgärdsplan som ska täcka hela underskottet. 

Beslut om en reglering av underskottet ska tas senast i budget 

det tredje året efter det år då underskottet uppkom. 

Synnerliga skäl 

Om det föreligger synnerliga skäl finns det en möjlighet 

att upprätta en budget i obalans. Det innebär att synnerliga 

skäl omfattar både budget och utfall. 

Åtgärdsplan 

En nyhet är kravet på framtagandet av åtgärdsplan när negativt 

resultat har konstaterats. Enligt regelverket ska en 

kommun/landsting återställa ett negativt balanskravsresultat 

inom tre år. Ett underskott 2010 skall vara återställt senast 

vid utgången av 2013. Om en kommun/landsting t.ex. 

konstaterar att de har ett balanskravsunderskott i bokslut 

2010 ska fullmäktige anta en särskild åtgärdsplan för hur 

återställandet skall ske. Planen ska innehålla genomtänkta 

och genomförbara åtgärder för att täcka hela det belopp 

som ska regleras och det skall framgå när åtgärderna genomförs. 

Fullmäktigebeslut bör fattas snarast efter det att 

det negativa resultatet konstaterats, dock senast vid det 

fullmäktigesammanträde som följer efter det sammanträde 

som behandlat den lagreglerade delårsrapporten för 2011. 

Åtgärdsplanen ska följas upp kontinuerligt och återrapportering 

skall ske till fullmäktige om planen inte hålls. Om ett 

negativt resultat konstateras innan bokslut finns det inget 

som hindrar att arbetet med åtgärdsplan påbörjas så snart 

som möjligt. 


Delårsrapport 

I gällande lag om kommunal redovisning anges att kommuner 

och landsting minst en gång under räkenskapsåret 

ska upprätta en särskild redovisning (delårsrapport) för 

verksamheten från räkenskapsårets början. Minst en rapport 

ska omfatta en period av minst hälften och högst två 

tredjedelar av räkenskapsåret. I praktiken innebär detta att 

en delårsrapport ska avse mellan sex och åtta månader av 

räkenskapsåret. Genom den nya bestämmelsen tydliggörs 

att minst en delårsrapport ska behandlas av fullmäktige. 

Det finns dock inget krav på att fullmäktige formellt ska 

godkänna rapporten. Delårsrapportens behandling i fullmäktige 

syftar bland annat på att ange åtgärder för att balansera 

intäkter och kostnader. 

Revision 

Revisorerna ska göra skriftliga bedömningar om resultaten 

i delårsrapporten och årsbokslutet är förenliga med de mål 

fullmäktige beslutat om i budget och plan. Dessa ska biläggas 

delårsrapport och årsredovisning. 

Laglighetsprövning 

Laglighetsprövning av en kommuns/landstings budgetbeslut 

eller ett beslut att inte återställa ett negativt resultat 

kan inte ske. Dessa beslut ska prövas i det politiska systemet. 

Detta beror på att kommuner/landsting ges vissa 

möjligheter att undantagsvis anföra synnerliga skäl för att 

budgetera med negativa resultat. Synnerliga skäl anses inte 

vara lämpade för laglighetsprövning. Därmed gäller samma 

regelverk både för beslut om budget och för beslut om årsredovisning. 

Kommunalekonomisk utjämning 

Från och med 2005 infördes nytt system för kommunalekonomisk 

utjämning. Utjämningen skall göras inom ramen för 

ett delsystem för kommuner och ett delsystem för landsting. 

De ekonomiska effekterna av förändringarna slår successivt 

igenom under en tioårsperiod, det vill säga till 2015. 

I det nya systemet ingår en ny modell för inkomstutjämning, 

en reviderad kostnadsutjämning samt nya inslag i form av 

strukturbidrag, införandebidrag och regleringspost. Syftet 

med utjämningen är oförändrat att åstadkomma likvärdiga 

ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting 

att bedriva sin verksamhet. 

Kommuner och landsting garanteras genom ett inkomstutjämningsbidrag 

115 respektive 110 procent av en uppräknad 

medelskattekraft. Kommuner och landsting som har en 

skattekraft över respektive nivå betalar en inkomstutjämningsavgift 

till staten. 

Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella 

behovs- och kostnadsskillnader. Systemet skall däremot 

inte utjämna för kostnader som beror på skillnader i vald 

servicenivå, avgiftssättning och effektivitet. Kostnadsutjämningen 

för kommuner består av nio delmodeller, nämligen 

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, förskoleklass 

och grundskola, gymnasieskola, individ- och familjeomsorg, 

barn och ungdomar med utländsk bakgrund, äldreomsorg, 

befolkningsförändringar, bebyggelsestruktur samt 

lönestruktur. I kostnadsutjämningen för landsting görs 

beräkningar avseende hälso- och sjukvård. Därtill kommer 

delmodellen kollektivtrafik som är gemensam för kommuner 

och landsting. 

För varje delmodell beräknas en standardkostnad. Standardkostnaderna 

summeras till en strukturkostnad för varje 

kommun och landsting. Kommuner och landsting som har 

en lägre strukturkostnad än genomsnittet för kommuner 

respektive landsting får betala en kostnadsutjämningsavgift 

och de kommuner och landsting som har en högre strukturkostnad 

får ett kostnadsutjämningsbidrag. Summan av 

avgifterna skall i stort motsvara summan av bidragen. 

Kommuner och landsting kan få ett strukturbidrag som 

beräknas i kronor per invånare och skall utgå årligen och 

tills vidare. Bidraget ges till kommuner som i tidigare kostnadsutjämning 

fick bidrag för ”näringslivs- och sysselsättningsfrämjande 

åtgärder” (=hög/högre arbetslöshet) och 

”svagt befolkningsunderlag”. Landsting som får bidrag fick 

tidigare bidrag i kostnadsutjämningen för ”små landsting”. 

Dessutom utgår bidrag till kommuner och landsting som 

får en större försämring genom införandet av det nya systemet. 

Införandebidraget ska mildra den bidragsminskning som 

vissa kommuner och landsting får genom det nya systemet. 

De kommuner och landsting som förlorar på det nya systemet 

kompenseras med ett införandebidrag under högst sex 

år i det nya utjämningssystemet. 

Nettot av inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag 

och införandebidrag jämförs med statens anslag för 

kommuner respektive landsting för aktuellt utjämningsår. 

Om bidragsinkomsterna för kommunerna eller landstingen 

överstiger anslaget för delsektorn skall en regleringsavgift 

erläggas. Om bidragsinkomsterna för kommunerna 

eller landstingen uppgår till ett belopp som är mindre än 

anslaget till delsektorn utgår ett regleringsbidrag. Bidraget 

eller avgiften beräknas för kommuner och landsting på totalnivå 

och var för sig som ett enhetligt belopp i kronor per 

invånare för respektive delsektor. 

Hösten 2008 tillsatte regeringen en kommitté med uppdrag 

att utvärdera och utreda utjämningssystemet. Kommittén 

ska redovisa sitt arbete den 30 april 2011. 

Från och med 2008 infördes en kommunal fastighetsavgift 

som tillfaller kommunerna. För 2008 var denna intäkt 

neutral då motsvarande belopp minskades i den kommunala 

utjämningen. Avgiften som fastighetsägarna får betala 

kommer att räknas upp med inkomstbasbeloppets förändring 

och dessutom kommer troligen avgiften öka genom 

att taxeringsvärdena på fastigheterna ökar. Detta innebär 

för kommunernas del en uppräkning av intäkterna med en 

eftersläpning på två år. 


Beräkningar inom ramen för den kommunalekonomiska utjämningen 

skall under året före utjämningsåret genomföras 

två gånger, en gång i september och en gång i december. 

Syftet med septemberberäkningen är att förse kommuner 

och landsting med ett preliminärt underlag för budgetarbetet. 

SCB:s decemberberäkning utgör underlag för Skatteverkets 

preliminära beslut om vilka bidrag och avgifter som 

skall utgå under utjämningsåret. Skatteverket skall senast 

den 15 april fatta slutliga beslut om vilka bidrag och avgifter 

som skall utgå under samma år. Tabellen nedan visar 

den preliminära beräkningen för Kalmar kommun för den 

kommunalekonomiska utjämningen för 2010 som gjordes 

i december 2009. 

Kommunalekonomisk utjämning 

2010 (kr) Kalmar 

1. Folkmängd i Kalmar per 1 nov 2009 62 363 

2. Kalmars bidrag i kr per invånare 5 338 

Därav: 

Inkomstutjämningsbidrag 7 299 

Kostnadsutjämningsbidrag -2 218 

Strukturbidrag 0 

Införandebidrag 0 

Regleringsbidrag 257 

3. Utfall kr (1 x 2) 332 867 970 

Källa: SCB 

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner 

LSS, Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 

tillkom 1993 i samband med den handikappreform 

som då genomfördes. Syftet med reformen var 

i första hand att ge personer med omfattande funktionshinder 

en starkare ställning i samhället med hjälp av insatser 

anpassade till den funktionshindrades individuella behov. 

Från och med 2004 infördes ett nationellt kostnadsutjämningssystem 

avseende kommunernas LSS-kostnader. 

Utjämningssystemet för LSS-kostnader innebär att den 

enskilda kommunens standardkostnad relateras till den 

genomsnittliga standardkostnaden i landet. Beräkningen 

baseras på verksamhetsstatistik och verksamhetskostnader 

året innan avgifts- eller bidragsåret. Uppgifterna hämtas 

från Socialstyrelsen och Räkenskapssammandraget. Beroende 

på avvikelse lämnas ett bidrag eller betalas en avgift. 

År 2005 tillsattes en särskild utredare som skulle följa upp 

kostnadsutjämningssystemet mellan kommunerna för LSSverksamhet. 

I uppdraget till utredaren ingick att bedöma 

om målet med systemet uppnåtts och om det gav resultat 

som kan betraktas som rättvisa. Vidare ingick att undersöka 

om kommunernas möjligheter att påverka underlaget 

för beräkningarna kan ha inverkat på utfallet i LSS-utjämningen 

och vid behov föreslå åtgärder som kan begränsa 

denna möjlighet. I uppdraget ingick också att undersöka 

systemets stabilitet och om det trots viss tidseftersläpning 

i beräkningsunderlaget gav ett rättvisande utfall. Dessutom 

skulle utredaren undersöka om det fanns samband mellan 

utjämningssystemet och förändringar inom kommunens 

LSS-verksamhet. LSS-utjämningskommittén överlämnade 

sommaren 2006 sitt delbetänkande och där föreslogs att 

omräkning skall ske av koncentrationsindex och personalkostnadsindex 

till 2005 års nivå. Då omräkningen medförde 

stora förändringar för vissa kommuner föreslog kommittén 

ett tillfälligt statsbidrag under 2007 för de kommuner som 

drabbas med mer än 200 kr per invånare. Regeringen föreslog 

i budgetpropositionen ett sådant statsbidrag och att 

detta kan ske utan ansökningsförfarande. För Kalmar kommuns 

del innebar omräkningen ett minskat LSS-bidrag från 

38,9 mkr 2006 till 22,9 mnkr 2007. Kalmar kommun erhöll 

ett engångsbidrag med 12,7 mnkr. 

Inför bidragsåret 2009 gjordes vissa förändringar av systemet 

och innebar följande: 

• för vuxna boende som har både insatsen boende och 

insatsen personlig assistans ska endast insatsen boende 

ingå 

• insatsen särskilt anpassad bostad har utgått 

• antalet personer med beslut om personlig assistans enligt 

LASS har tillkommit 

• koncentrationsindexet har tagits bort. 

LSS-bidraget för Kalmar kommun 2009 uppgick till 80,0 

mnkr och för 2010 är det beräknat till 91,7 mnkr. Preliminär 

prognos för 2011 beräknas till 111,7 mnkr. 

Beräkningar inom ramen för LSS-utjämningen skall under 

året före bidrags- och avgiftsåret genomföras två gånger, 

en gång i september och en gång i december. Syftet med 

septemberberäkningen är att förse kommunerna med ett 

preliminärt underlag för budgetarbetet. SCB:s decemberberäkning 

utgör underlag för Skatteverkets preliminära beslut 

om vilka bidrag och avgifter som skall utgå under året. 

Senast den 15 april fattar Skatteverket sina slutliga beslut 

om vilka bidrag och avgifter som skall utgå under samma 

år. 


Förutsättningar för ekonomisk 

planering 2011-2013 

Befolkning 

Beräkningen av kommunens skatteintäkter och kommunal 

utjämning, enligt not 2 i resultaträkningen, baseras på den 

senaste prognosen från Sveriges Kommuner och Landsting 

(cirkulär 10:63). I beräkningen har antagits att kommunens 

befolkning kommer att öka med 428 personer mellan åren 

2011 och 2012 och 377 personer mellan 2012 och 2013. År 

2009 ökade befolkningen i kommunen med 695 personer. 

Skattesats 

Utdebiteringen i Kalmar kommun uppgår 2010 till 32,43, 

varav kommunalskatten uppgår till 22,22 och landstingsskatten 

10,21. 

Fr.o.m. 1 januari 2008 överfördes hemsjukvården till kommunerna 

i Kalmar län. Finansieringen skedde via en skatteväxling 

med 0,26 kr från landstingen till länets kommuner. 

Enligt Statistiska centralbyrån är total kommunal medelskattesats 

31,56 procent 2010. Den primärkommunala 

genomsnittliga skattesatsen i riket uppgår 2010 till 20,74 

procent och landstingsskatten till 10,82 procent. 

I Kalmar län uppgår den primärkommunala genomsnittliga 

skattesatsen till 22,00 procent. 

Med total skattesats avses den procentuella andel av den 

beskattningsbara inkomsten som en skattskyldig påförs i 

kommunal inkomstskatt. Genomsnittliga skattesatser, medelskattesatser, 

är beräknade som vägda medelvärden, varvid 

det kommunala skatteunderlaget används som vikter. Från 

och med år 2000 ingår inte längre någon församlingsskatt 

i den kommunala skattesatsen, eftersom församlingarna 

inom Svenska kyrkan inte längre är kommuner. Medelskattekraften 

utgörs av det kommunala skatteunderlaget i kronor 

per invånare vid taxeringsårets ingång. (SCB) 

Budget 2011 och den ekonomiska planeringen 2012-2013 

baseras på en oförändrad kommunalskatt, det vill säga en 

utdebitering på 22,22. 

Skatteintäkter 

Skatteintäkterna för 2010-2013 grundas på skatteunderlaget 

enligt 2009 års taxering. Skatteunderlaget räknas upp 

till det aktuella budgetåret med uppräkningsfaktorer som 

innehåller prognoser för den ekonomiska utvecklingen. 

Verksamhetens nettokostnader 

Som underlag till budget 2011 ligger 2010 års budget. 

Nämndernas anslag respektive år 2011-2013 är angivna 

i 2009 års lönenivå. Under finansförvaltningen har kostnadsökningar 

beräknats för 2010-2013 års lönerevisioner. 

I samband med att respektive års lönerevision är avslutad 

kommer de skattefinansierade nämnderna/förvaltningarna 

att kompenseras för den genomsnittliga lönesummeutvecklingen. 

Detta görs för de budgeterade tjänsterna inom respektive 

fackgrupp. 

År 2010 uppgår arbetsgivaravgifterna, inklusive kalkylerade 

PO-pålägg för avtalspensioner, till 39,08 procent. Det är en 

minskning med 0,53 procentenheter jämfört med år 2009. 

I majoritetens förslag till budget för 2011 och ekonomisk 

planering för 2012-2013 har inte någon uppräkning/nedräkning 

av nämndernas budgetramar gjorts med hänsyn till 

inflation/deflation. Däremot ska nämnderna bedöma kostnadsutvecklingen 

för olika typer av varor och tjänster och 

beakta detta i sina detaljbudgetar. 

Driftkostnadsförändringar 2011-2013 

De senare åren har det skett och kommer det att ske stora 

omfördelningar av resurser mellan nämnderna. Till största 

delen beror omfördelningen på volymförändringar som 

orsakas av demografiska förändringar. Den största förändringarna 

sker i barn- och ungdomsnämnden, Södermöre 

kommundelsnämnd, Kalmarsunds gymnasieförbund och i 

socialnämnden. 

Driftkostnadsförändringar 2011-2013 

jämfört med budget 2010 (tkr) 2011 2012 2013 

Kommunstyrelsen 

-Kommunledningskontoret 15 357 10 703 11 883 

-Exploateringsverksamheten -10 343 -6 881 10 047 

-Gymnasieförbundet -1 023 -15 333 -26 614 

-Kommunens revisorer 344 0 0 

Samhällsbyggnadsnämnden 1 575 51 78 

Servicenämnden 2 630 845 1 221 

Kultur- och fritidsnämnden 6 229 6 064 6 305 

Barn- och ungdomsnämnden 14 177 25 143 44 170 

Omsorgsnämnden -381 4 125 7 369 

Socialnämnden 10 558 22 162 20 814 

Södermöre kommundelsnämnd 9 090 10 679 12 504 

TOTALT 48 212 57 558 87 777 


Finansnetto Investeringar 2011-2013 

Kommunfullmäktige beslutade i december 1995 att kommunen 

ska vara delägare av Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning 

AB (KLP). Kommunen avsatte 50 mnkr 

för förvaltning av KLP år 2000. Värdeförändringen följer 

i stort utvecklingen på börsen. 2000-2002 minskade värdet 

på placeringen, medan utvecklingen var positiv 2003- 

2006. Under 2007 och 2008 sjönk åter igen marknadsvärdet, 

medan det ökade 2009. Vid 2009 års bokslut uppgick 

marknadsvärdet till 64,9 mnkr och per siste oktober 2010 

uppgick det till 71,6 mnkr. 

För planeringsperioden beräknas kommunens borgensåtaganden 

för helägda företag till 3,0 mdkr. Borgensavgiften 

uppgår till 0,25 procent under planeringsperioden, vilket 

motsvarar 7,5 mnkr i intäkt respektive år. 

För aktieutdelningar från kommunägda bolag har beräknats 

975 tkr för respektive år 2011-2013, vilket avser Kalmar 

Kommunbolag AB. 

I bilaga 4 och 5 redovisas investeringsplan för åren 2011- 

2013. Totalbeloppet för respektive investering är fördelat 

under den period den beräknas kunna genomföras. Sammantaget 

för åren 2011-2013 uppgår investeringarna till 

1 030,2 mnkr. Av dessa investeringar är 97,2 mnkr räntabla. 

Bland investeringarna föreslås tillbyggnad av skollokaler i 

Trekanten, Rinkabyholm, Hagby och Halltorp. Vidare ingår 

ny- och tillbyggnad av förskolelokaler i Ljungbyholm, 

Hagby och Tvärskog. Sammantaget är dessa investeringar 

kostnadsberäknade till 212,9 mnkr. Uppdrag lämnas till 

barn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd 

att tillsammans med servicenämnden senast februari 

månad 2011 redovisa även alternativa lösningar för 

dessa investeringar. Utgångspunkten för dessa alternativ är 

att de i första hand ska tillgodose behovet utifrån demografiska 

förändringar. Alternativen förväntas också redovisa 

möjligheter att nyttja befintliga och/eller tillfälliga lokaler. 

Kommunfullmäktige har tidigare beslutat om nyupplåning 

till högst 620 mnkr. För närvarande uppgår låneskulden till 

250 mnkr. Enligt planeringen kommer låneskulden att vara 

620 mnkr 2013. 

Räntekostnader för långfristig upplåning har upptagits med 

13,6 mnkr 2011, med 17,1 mnkr 2012 och med 20,0 mnkr 

2013. 

Inför arbetet med budget för åren 2012-2014 ska en ny modell 

för planering av investeringar tas fram. Modellen ska 

beskriva en gemensam process för framtagande av beslutsunderlag. 

Modellen ska också beskriva hur kommunikation 

och samverkan mellan hyresgäst och lokalförvaltare ska 

fungera samt hur ansvarsfördelningen ser ut. Vidare ska 

modellen tydliggöra utrymmet för investeringar men också 

innehålla ekonomiska incitament som främjar att olika alternativa 

lösningar prövas. 


Finansiell analys och nyckeltal 

Modell för finansiell analys 

För att beskriva kommunens finansiella situation används 

den så kallade RK-modellen. Modellen belyser fyra aspekter 

som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv. Dessa fyra 

aspekter är: 

Resultat – vilken balans har kommunen haft över sina intäkter 

och kostnader under året och över tiden? 

Kapacitet – vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella 

svårigheter på lång sikt? 

Risk – föreligger någon risk som kan påverka kommunens 

resultat och kapacitet? 

Kontroll – vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska 

utvecklingen? 

Syftet med analysen är att redovisa var kommunen befinner 

sig finansiellt och hur utvecklingen ser ut över tid. Då 

Kalmar kommun använder sig av analysmodellen dels i 

jämförelser med andra kommuner, dels över tid, är det en 

naturlig koppling att även den ekonomiska planeringen är 

uppbyggd kring modellen. 

Årets resultat 

Ett sätt att belysa god ekonomisk hushållning är att studera 

det löpande resultatet. Balans mellan löpande intäkter 

och kostnader är en grundförutsättning för god ekonomi 

i kommunen. God ekonomisk hushållning innebär att dagens 

kommunmedborgare ska finansiera sin egen kommunala 

välfärd och inte förbruka den förmögenhet som tidigare 

generationer byggt upp. Resultatet måste därför vara 

tillräckligt högt för att dels värdesäkra det egna kapitalet 

och dels täcka kommande ökade pensionsutbetalningar. 

Det bör också finnas en marginal som klarar oförutsedda 

händelser och risker, till exempel negativ skatteutveckling, 

eventuellt infriande av borgensåtaganden och oväntade 

kostnadsökningar. 

Årets 

resultat 

Bokslut 

Budget Prognos Budget 

(mnkr) 2009 2010 2010 2011 2012 2013 

Årets 

resultat 82,9 16,7 89,3 63,4 31,4 31,1 

Nettokostnadsandel 

En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning 

är att det finns balans mellan intäkter och kostnader. 

Intäkterna måste överstiga kostnaderna så att utrymme 

skapas, dels för att skap en rimlig nivå för egenfinansierade 

investeringar och dels för att möta förändrade ekonomiska 

förutsättningar. 

Ett sätt att belysa detta är att analysera hur stor andel nettokostnaden 

tar i anspråk av skatteintäkter och kommunal 

utjämning. Över en rullande femårsperiod bör inte nettokostnaden 

ta mer än 98 procent av skatteintäkter och utjämning. 

Kommunens nettokostnadsandel för 2009 var 96,9 procent. 

Enligt planeringen kommer nettokostnadsandelen att 

vara 97,9 procent 2011, 99,0 procent 2012 och 99,0 procent 


Över en rullande femårsperiod, med 2013 som utgångspunkt, 

beräknas nettokostnadsandelen till 97,9 procent. 

Med utgångspunkt 2012 beräknas nettokostnadsandelen 

till 97,9 procent och med utgångspunkt 2011 till 96,7 procent. 

Sammantaget för perioden 2011-2013 beräknas målet 

om 98 procents nettokostnadsandel över en rullande femårsperiod 

uppnås. 

Budget 


% 2009 2010 2010 2011 2012 2013 

Nettokostnadsandel 

Bokslut 

Prognos 

Verksamhetens 

nettokostnader 

92,6 95,6 93,5 94,9 94,6 94,4 

Jämf. 

poster 0,7 -0,1 -0,1 -1,0 -0,1 -0,1 

Avskrivningar 

3,5 3,7 3,5 3,9 4,2 4,3 

Finansnetto 

0,1 0,2 0,0 0,2 0,3 0,4 

Summa 96,9 99,4 96,9 97,9 99,0 99,0 

Rullande femårsperiod 96,7 97,9 97,9 

I juni 2009 beslutade kommunfullmäktige om budget för 

2010. Årets resultat budgeterades till 31,5 mnkr. I december 

2009 fattade kommunfullmäktige beslut om justerade 

budgetramar. Resultatet i den justerade budgeten uppgår 

därefter till 16,7 mnkr. 

För åren 2011-2013 budgeteras positiva resultat. För 2011 

budgeteras ett resultat på 63,4 mnkr. För 2012-2013 beräknas 

ett resultat på 31,4 mnkr respektive 31,1 mnkr. 


Självfinansieringsgrad 

När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå 

tillräckligt stor andel av skatteintäkter och kommunal 

utjämning så att större delen av investeringarna ska kunna 

finansieras med egna medel. Summan av årets resultat, avskrivningar 

och förändringen av avsättningar utgör det finansiella 

utrymmet för investeringar som kommunen kan 

göra utan att ta upp nya lån eller minska befintlig likviditet. 

Detta nyckeltal benämns självfinansieringsgrad. 


2009 2010 2010 2011 2012 2013 

Investeringar, 

mnkr 157,8 549,5 287,3 384,3 256,5 384,1 

Självfinansieringsgrad 

Bokslut 


Prognos 

Självfinansieringsgrad, 

% 115,0 20,3 63,6 46,9 64,2 46,0 

Rullande femårsperiod 215,4 67,0 67,0 

Kommunens självfinansieringsgrad för 2009 var 115,0 procent. 

Enligt planeringen kommer självfinansieringsgraden 

att vara 46,9 procent 2011, 64,2 procent 2012 och 46,0 procent 


Över en rullande femårsperiod, med 2013 som utgångspunkt, 

beräknas självfinansieringsgraden till 67,0 procent. 

Med utgångspunkt 2012 beräknas självfinansieringsgradentill 

67,0 procent och med utgångspunkt 2011 till 215,4 

procent. För 2011 beräknas målet om 100 procent självfinansieringsgrad 

uppnås, men inte för 2012 och 2013. 

Soliditet 

Soliditet är ett viktigt nyckeltal när kapaciteten ska analyseras. 

Soliditeten mäter kommunens långsiktiga finansiella 

utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar 

som har finansierats med skatteintäkter. 

Soliditet 

Bokslut 


Prognos 



Exkl pensionsskuld 

intjänad före 

-98 56,0 49,9 58,8 56,3 55,2 51,7 

Inkl pensionsskuld 

3,3 -0,1 6,5 9,3 10,1 10,3 

Kommunens långfristiga skulder beräknas uppgå till 632,2 

mnkr 2013. Kommunens samlade pensionsförpliktelser 

uppgår i bokslutet 2009 till 1 386,9 mnkr, varav 117,8 mnkr 

redovisas som avsättning i balansräkningen och 1 269,1 

mnkr som ansvarsförbindelse. Detta betyder att ungefär 92 

procent ligger utanför balansräkningen. Utbetalningarna 

hänförliga till denna ansvarsförbindelse uppgår till ca 54 

mnkr inkl. löneskatt. Dessa utbetalningar som belastar resultaträkningen, 

kommer successivt att öka fram till toppnoteringen 

2020-2023. Räknat i fasta priser kommer utbetalningarna 

att öka med ca 30 mnkr till ca 84 mnkr. 

Likviditet 

Likviditet är ett mått på hur god kommunens betalningsförmåga 

är och 100 procent anges som ett riktvärde. Då 

täcks de kortfristiga skulderna av likvida medel och kortfristiga 

fordringar. 

Likviditet 

Likviditeten har förbättrats med 18,8 procentenheter från 

48,7 procent 2008 till 67,5 procent 2009. Vilket beror på att 

fordringar, placeringar och kassa/bank ökat relativt kortfristiga 

skulder. Förtida utbetalning av det tillfälliga konjunkturstödet 

för 2010 och lösen av Kalmarsundsregionens 

renhållares revers samt årets resultat har bidragit till att 

förbättra kassalikviditeten. En stor del av den kortfristiga 

skulden (111,1 mnkr) utgörs av semesterlöneskuld som 

inte kommer att omsättas under det närmaste året. 

För åren framåt beräknas likviditeten att minska jämfört 

med 2009 för att uppgå till 30,6 procent 2013. 

Budgetföljsamhet 

En viktig del för att nå och bibehålla en god ekonomisk 

hushållning är att det finns en god budgetföljsamhet i kommunen. 

Genom att nämnderna håller sina budgetar bidrar 

de till att de övergripande ekonomiska målen uppnås. 

Budgetföljsamhet, 

mnkr 

Bokslut 


Prognos 



67,5 47,9 49,6 40,3 35,2 30,6 

2006 2007 2008 2009 

Prognos 

2010 

Budgetavvikelse årets 

resultat 16,5 172,1 8,0 35,4 70,8 

Budgetavvikelse 

nämnderna -24,2 -9,7 -19,7 6,0 -4,1 

Budgetavvikelsen för årets resultat har varit positiv för hela 

perioden. Nämnderna redovisade negativ avvikelse för 

2006-2008 och i prognos för 2010. För 2009 redovisades 

positiv avvikelse för nämnderna. 

Att nämnderna fortsättningsvis kan hålla sina budgetramar 

är av stor betydelse för kommunens strävan mot en starkare 

finansiell ställning. 


Borgensåtaganden 

Kommunens borgensåtagande i bokslutet 2009 uppgår till 

2 742,6 mnkr, 43 960 kr per invånare. Till helägda bolag 

2 663,3 mnkr, 67,9 mnkr till delägda bolag och 11,5 mnkr 

till egnahem och småhus med bostadsrätt samt byggnadskreditiv. 

För planeringsperioden beräknas ingen förändring av kommunens 

borgensåtaganden, för helägda företag. Borgensavgiften 

har beräknats till 0,25 % under planeringsperioden. 

Då kommunfullmäktige beslutat om borgen för enskilda 

objekt härrör sig den totala borgenssumman från flera beslut 

över tiden. Långivare har framfört synpunkter på denna 

beslutsordning då det finns risk att enskilt borgensbeslut 

kan bli för gammalt och därmed preskriberas (10 år). För 

att undvika detta föreslås att kommunfullmäktige varje år 

fastställer ett total högsta lånebelopp, för respektive bolag, 

som kommunen borgar för. Detta högsta lånebelopp utgör 

summan av samtliga enskilda tidigare borgensbeslut. 

För kommunens helägda företag har kommunfullmäktige 

beslutat om borgen för respektive bolag enligt nedan: 

Bolag 

Borgensbelopp, 

mnkr 

Låneskuld 

2009-12-31, 

mnkr 

Kalmar Kommunbolag AB 230,0 230,0 

Industriparken AB 77,0 42,0 

Kalmarhem AB 1 588,2 1 395,8 

KIFAB i Kalmar AB 768,2 694,2 

HB Telemarken 192,0 172,0 

Kalmar Familjebad KB 33,7 33,0 

Kalmar Vatten AB 350,0 208,2 

Kalmar Airport AB 30,0 0,0 

Sammanfattning 

Syftet med analysen är att belysa var kommunen befinner 

sig finansiellt och hur utvecklingen över tiden ser ut. Genom 

analys av de fyra perspektiven resultat, kapacitet, risk och 

kontroll identifieras finansiella problem och visar om kommunen 

har god ekonomisk hushållning eller inte. I detta 

innefattas att kommunen i ett kort- och medellångt perspektiv 

inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta 

finansiella problem. 

Nettokostnadsandelen kommer enligt planeringen att öka 

med 2,1 procentenheter, från 96,9 procent 2009 till 99,0 

procent 2013. Sett till andelen verksamhetens nettokostnader 

kommer den att öka med 1,8 procentenheter, från 92,6 

procent 2009 till 94,4 procent 2013. 

Med anledning av att investeringarna under perioden inte 

självfinansieras i tillräcklig omfattning kommer andelen 

avskrivningar och finansnetto att ta en större del av skatteintäkter 

och kommunal utjämning - en ökning med 1,1 

procentenheter, från 3,6 procent 2009 till 4,7 procent 2013. 

Detta innebär att möjligheterna att möta ökade åtaganden, 

inom ramen för de finansiella målen, begränsas. 

Tidigare tillägg i de finansiella målen - ”....över en konjunkturcykel” 

ändras till ”....över en rullande femårsperiod”. 

Denna ändring görs med anledning av problem med att 

fastställa start- och sluttidpunkt för en konjunkturcykel. 

Det genomsnittliga budgeterade resultatet för perioden 

2011-2013 planeras uppgå till 41,4 mnkr. Resultatet enligt 

det finansiella målet (98 procent nettokostnadsandel) skulle 

beräknas till 61 mnkr. Resultatet kan jämföras med resultaten 

under 1990-talets lågkonjunktur. För åren 1992-1996 

redovisades sammantaget ett resultat på -199,3 mnkr, ett 

årligt genomsnittligt resultat på -39,9 mnkr. 

Nyckeltalen för perioden 2011-2013 måste bedömas utifrån 

att ekonomin fortfarande är i en svag konjunktur. Prognosen 

för perioden är en genomsnittligt skatteunderlagsökning 

med 3,3 procent. Detta kan jämföras med 1990-talets 

lågkonjunktur då den genomsnittliga skatteunderlagsökningen 

för åren 1992-1996 var 3,0 procent. 

Bedömningen är att kommunen med nuvarande verksamhetsvolym 

har goda förutsättningar att ha balans i ekonomin. 

Detta förutsätter att verksamheten inte utökas, med 

mer än vad som demografin kräver, när konjunkturen förbättras. 



Resultatbudget 

Bokslut Budget Prognos Budget Planering 

Mnkr 2009 2010 2010 2011 2012 2013 

Nämndernas nettokostnader -2 741,2 -2 821,1 -2 825,4 -2 855,8 -2 865,1 -2 895,3 

Finansförvaltning 78,7 -8,5 2,7 -30,2 -130,7 -213,9 

varav pensionskostnader -13,1 -48,8 -48,3 -55,2 -58,3 -64,0 

varav löneökn, semesterlöneskuld och kost.ökn. vid ny- o ombyggn. -3,7 -57,7 -29,0 -113,4 -190,4 -276,3 

varav internränta 93,0 96,0 78,0 89,4 98,0 106,3 

varav reavinster/förluster och jämförelsestörande intäkter/kostnader 2,5 2,0 2,0 31,0 2,0 2,0 

VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Not 1 -2 662,6 -2 829,6 -2 822,7 -2 885,9 -2 995,8 -3 109,3 

Kommunalskatteintäkter Not 2 2 285,7 2 307,7 2 337,2 2 376,1 2 468,9 2 577,6 

Kommunal utjämning Not 2 462,8 545,3 575,0 578,3 567,0 574,8 

Finansiella intäkter Not 3 11,5 9,4 7,3 8,7 8,7 8,7 

Finansiella kostnader Not 3 -14,5 -16,0 -7,5 -13,8 -17,5 -20,7 

RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 82,9 16,7 89,3 63,4 31,4 31,1 

Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

ÅRETS RESULTAT 82,9 16,7 89,3 63,4 31,4 31,1 

Balansbudget 

IB Budget Prognos Budget Planering 


Anläggningstillgångar 1 910,9 2 241,6 2 111,0 2 381,3 2 513,5 2 763,0 

materiella anläggningstillgångar 1 758,5 2 082,7 1 947,4 2 214,5 2 343,5 2 589,8 

finansiell leasing 11,0 17,5 11,0 14,2 17,4 20,6 

finansiella anläggningstillgångar 141,5 141,3 141,5 141,5 141,5 141,5 

långfristiga fordringar 0,0 0,0 11,2 11,2 11,2 11,2 

Omsättningstillgångar 534,9 352,0 369,6 321,5 301,2 301,2 

förråd, lager, exploatering och tomträtter 99,8 106,1 94,8 94,8 94,8 94,8 

fordringar 180,1 195,9 154,6 154,6 154,6 154,6 

placerade pensionsmedel KLP 50,0 50,0 50,0 50,0 50,0 50,0 

kassa, bank 204,9 0,0 70,2 22,1 1,8 1,8 

S:A TILLGÅNGAR 2 445,8 2 593,6 2 480,6 2 702,8 2 814,8 3 064,2 

Eget kapital 1 369,0 1 294,4 1 458,3 1 521,7 1 553,1 1 584,2 

varav årets resultat 82,9 31,5 89,3 63,4 31,4 31,1 

Avsättningar 151,6 154,8 134,6 135,5 142,6 151,5 

varav pensioner 117,8 105,9 112,0 110,9 116,0 122,9 

varav Moskogen 33,8 32,8 22,6 24,6 26,6 28,6 

varav omställningsåtgärder 0,0 16,2 0,0 0,0 0,0 0,0 

Skulder 925,1 1 144,4 887,6 1 045,6 1 119,2 1 328,6 

varav långfristiga skulder 262,2 614,8 312,2 462,2 512,2 632,2 

varav finansiell leasing 13,9 16,6 13,9 13,9 13,9 13,9 

varav övriga långfristiga skulder 2,6 0,0 7,4 7,4 7,4 7,4 

varav kortfristiga skulder 646,5 513,1 554,1 562,1 570,1 578,1 

varav koncernkontokredit 0,0 0,0 0,0 0,0 15,5 96,9 

S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR 

OCH SKULDER 2 445,8 2 593,6 2 480,6 2 702,8 2 814,8 3 064,2 


Finansieringsbudget 

Bokslut Budget Prognos Budget Planering 


DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 

Årets resultat 82,9 16,7 89,3 63,4 31,4 31,1 

Justering för avskrivningar 101,1 105,0 103,0 116,0 126,3 136,6 

Justering för gjorda avsättningar 23,1 5,8 1,5 0,8 7,1 9,0 

Justering för ianspråktagna avsättningar, omställningsåtg. -20,0 -13,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

Justering för ianspråktagna avsättningar, Moskogen -0,9 -3,0 -5,4 0,0 0,0 0,0 

Justering för ianspråktagna avsättningar, pensioner -0,9 0,0 -5,8 0,0 0,0 0,0 

Justering för övriga ej likvidpåverkande -3,0 -2,0 -2,0 -2,0 -2,0 -2,0 

MEDEL FRÅN VERKSAMHETEN FÖRE 

FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL 182,2 109,5 180,6 178,2 162,7 174,7 

Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar 15,8 0,0 25,5 0,0 0,0 0,0 

Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga placeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

Ökning (-)/minskning (+)förråd och lager 6,2 0,0 5,0 0,0 0,0 0,0 

Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder 135,0 8,0 -124,5 8,0 23,5 89,4 

varav semesterlöneskuld 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 

varav koncernkontokredit 0,0 0,0 0,0 15,5 81,4 

varav övrigt 5,0 -127,5 5,0 5,0 5,0 

KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE 

VERKSAMHETEN 339,3 117,5 86,6 186,2 186,2 264,1 

INVESTERINGSVERKSAMHETEN 

Investering i materiella anl.tillgångar -170,7 -334,2 -289,6 -386,1 -258,3 -385,9 

Försäljning av materiella anl.tillgångar 12,9 41,0 5,3 5,0 5,0 5,0 

Investering i finansiella anl.tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

Försäljning av finansiella anl.tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

Nettoinvestering i finansiella leasing -3,9 -3,2 0,0 -3,2 -3,2 -3,2 

Pågående projekt 0,4 0,0 -3,0 0,0 0,0 0,0 

KASSAFLÖDE FRÅN 

INVESTERINGSVERKSAMHETEN -161,3 -296,4 -287,3 -384,3 -256,5 -384,1 

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 

Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder -5,0 162,6 50,0 150,0 50,0 120,0 

Ökning (+)/minskning (-) övriga långfristiga skulder 0,0 0,0 4,8 0,0 0,0 0,0 

Ökning (+)/minskning (-) finansiell leasing 0,3 1,5 0,0 0,0 0,0 0,0 

Ökning (-)/minskning (+) långfristiga fordringar 28,1 0,0 11,2 0,0 0,0 0,0 

Övriga finansiella poster 2,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

KASSAFLÖDE FRÅN 

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 26,0 164,1 66,0 150,0 50,0 120,0 

ÅRETS KASSAFLÖDE 204,0 -14,8 -134,7 -48,1 -20,3 0,0 


Investeringar 

Investeringsplaner 2010-2013 (tkr) 

(Inklusive anslag överförda från 2009) 2010 2011 2012 2013 

SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET 

Kommunledningskontoret 44 215 14 200 4 200 4 200 

Samhällsbyggnadsnämnden 1 822 1 000 900 900 

Servicenämnden: 

-Gatu- och parkverksamhet 123 931 77 934 69 681 66 695 

-Fastighetskontoret 260 437 211 513 101 275 274 750 

-Brandkåren 7 141 6 550 650 650 

Kultur- och fritidsnämnden 1 245 4 200 6 500 4 000 

Barn- och ungdomsnämnden 15 276 10 600 5 550 5 550 

Omsorgsnämnden 2 000 2 000 2 000 2 000 

Socialnämnden 1 200 1 200 1 200 1 200 

Södermöre kommundelsnämnd 2 175 3 390 2 250 1 000 

Summa skattefinansierad verksamhet 459 442 332 587 194 206 360 945 

varav räntabla investeringar 43 351 31 985 41 175 24 050 

416 091 300 602 153 031 336 895 

AFFÄRSDRIVANDE VERKSAMHET 

Exploateringsverksamhet 90 018 57 518 63 950 24 975 

Summa affärsdrivande verksamhet 90 018 57 518 63 950 24 975 

SUMMA NETTOINVESTERINGAR 549 460 390 105 258 156 385 920 


Noter 

1 Verksamhetens nettokostnader 

Tkr (netto) 

Respektive års prisnivå Bokslut Budget inkl TB Prognos Budget Förändring 

Nämnd/förvaltning 2009 2010 2010 2011 2012 2013 


Kommunledningskontoret 203 381 233 047 232 447 241 368 -4 654 1 180 

Exploateringsverksamhet -25 100 -41 375 -41 375 -51 762 3 462 16 928 

Fastighets- och inköpskontoret -13 920 

Gymnasieförbundet 299 487 301 754 302 300 300 731 -14 310 -11 281 

Kommunens revisorer 2 747 2 584 2 584 2 928 -344 0 

Samhällsbyggnadsnämnden 71 169 45 012 43 512 45 487 -1 524 27 

Gatu- och parknämnden 87 829 

Servicenämnden 119 390 119 900 121 420 -1 785 376 

Kultur- och fritidsnämnden 123 963 122 464 122 164 128 693 -165 241 

Barn- och ungdomsnämnden 683 829 703 825 704 025 713 495 10 966 19 028 

Omsorgsnämnden 923 486 583 735 582 735 583 354 4 506 3 244 

Socialnämnden 207 360 572 734 579 234 583 292 11 604 -1 348 

Södermöre kommundelsnämnd 177 009 177 917 177 917 186 757 1 590 1 824 

NÄMNDERNAS NETTOKOSTNADER 2 741 239 2 821 087 2 825 443 2 855 762 2 865 108 2 895 327 

Driftkostnadsförändringar 34 675 9 346 30 219 

NÄMNDERNAS NETTOKOSTNADER 2 741 239 2 821 087 2 825 443 2 855 762 2 865 108 2 895 327 

Kommunstyrelsen - Finansiering -78 661 8 513 -2 700 30 153 130 702 213 938 

VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER (resp års 

prisnivå) 2 662 578 2 829 600 2 822 743 2 885 915 2 995 810 3 109 265 

Nettokostnadsfördelning budget 2011 

Socialnämnden 

20% 

Omsorgsnämnden 

20% 


6% 

Södermöre 

kommundelsnämnd 

6% 

Barn- och 

ungdomsnämnden 

26% 

Gymnasieförbundet 

11% 

Samhällsbyggnadsnämnden 

3% 

Servicenämnden 

4% 

Kultur- och 

fritidsnämnden 

4% 


2 Skatter och kommunal utjämning 

Tkr Bokslut Budget Prognos Budget Planering 

2009 2010 2010 2011 2012 2013 

Kommunalskatteintäkter 

allmän kommunalskatt 2 213 064 2 298 768 2 294 780 2 366 887 2 468 932 2 577 566 

skatteavräkning 72 594 8 906 42 461 9 180 0 0 

S:a kommunalskatteintäkter 2 285 658 2 307 674 2 337 241 2 376 067 2 468 932 2 577 566 

Kommunal utjämning 

inkomstutjämning 463 621 451 794 455 188 459 491 475 383 492 119 

kostnadsutjämning -137 161 -104 404 -138 321 -149 328 -147 189 -144 192 

regleringsbidrag/-avgift -30 209 15 980 16 002 63 772 31 396 16 472 

kommunal fastighetsavgift (uppräkning 1%) 91 854 94 267 93 585 94 329 95 272 96 225 

tillfälligt konjunkturstöd 0 0 60 829 0 0 0 

mellankommunal utjämning -5 318 -3 988 -3 988 -2 659 -1 329 0 

LSS-utjämning 80 001 91 679 91 674 112 735 113 497 114 178 

Kommunal utjämning 462 788 545 328 574 969 578 340 567 030 574 802 

SUMMA 2 748 446 2 853 002 2 912 210 2 954 407 3 035 962 3 152 368 

Följande förutsättningar har använts vid beräkningarna: 

2010 2011 2012 2013 

Total kommunalskatt 32,43 32,43 32,43 32,43 

varav Kalmar kommun 22,22 22,22 22,22 22,22 

Folkmängd 1/11 året innan 62 388 62 875 63 300 63 680 

Uppräkning av folkmängd enligt riksprognos 0,87% 0,82% 0,75% 

Uppräknat eget skatteunderlag 106 521 111 113 116 002 

Fastställd uppräkningsfaktor 1,90 1,10 

Uppräkningsfaktor prognos, SKL 10:63 1,80 1,60 3,90 4,40 

Nettokostnads- och skatteintäktsökning, i procent 

14% 

12% 

10% 

8% 

6% 

4% 

2% 

0% 

-2% 

3,8% 

3,8% 

3,8% 

2,8% 

2,2% 

1,4% 

6,0% 

6,0% 

3,0% 

4,6% 

12,2% 

6,2% 

5,0% 

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 

-1,1% 

Skat t eint äkt sö kning 

Net t o ko st nadsö kning 

OBS! 2007-2009 bokslut, 2010 prognos och 2011-2013 budget 


3 Finansnetto 

Bokslut Budget Prognos Budget 

Tkr 2009 2010 2010 2011 2012 2013 

FINANSIELLA INTÄKTER 

Ränteintäkter, kortfristiga fordringar 191 250 250 250 250 250 

Ränteintäkter långfristiga fordringar 1 125 1 125 0 0 0 0 

Utdelning aktier o andelar 3 454 975 0 975 975 975 

Borgensavgifter 6 759 7 000 7 064 7 500 7 500 7 500 

SUMMA 11 529 9 350 7 314 8 725 8 725 8 725 

FINANSIELLA KOSTNADER 

Räntekostnader, lång- och kortfristiga skulder -14 315 -16 005 -7 500 -13 552 -17 053 -20 028 

Räntekostnader, förskottering förbifart Rinkabyholm 0 0 0 -100 -300 -500 

Övriga finansiella kostnader -181 0 0 -165 -165 -165 

SUMMA -14 496 -16 005 -7 500 -13 817 -17 518 -20 693 

FINANSNETTO -2 966 -6 655 -186 -5 092 -8 793 -11 968 

Specifikation: 2009 2010 2011 2012 2013 

Aktieutdelning (tkr) 

Kalmar Kommunbolag AB 0 975 975 975 975 

Planering 

Borgensavgift 

Borgensåtaganden helägda bolag (mdkr) 2,7 2,8 3,0 3,0 3,0 

Borgensavgift, tkr (0,25%) 6 759 7 000 7 500 7 500 7 500 

Räntekostnaderna beräknade på låneskuld, halvårseffekt 312 462 512 632 

Använd räntesats i procent 3,5 3,5 3,5 3,5 


Finansiering 

Bokslut Budget Budget Planering 

Tkr 2009 2010 2011 2012 2013 

PENSIONSKOSTNADER 

Förändring pensionsavsättning 17 521 3 045 -950 4 100 5 600 

Löneskatt på pensionsavsättning 4 321 739 -230 995 1 359 

Förvaltningsavgifter pensioner 532 500 500 500 500 

Pensionsutbetalningar 43 493 48 500 55 400 52 200 53 800 

Individuell del 62 997 67 000 70 000 73 000 77 000 

Löneskatt 28 292 28 000 30 422 30 374 31 732 

PO-pålägg -144 030 -99 000 -99 900 -102 900 -106 000 

SUMMA 13 127 48 784 55 242 58 269 63 991 

Specialregler arbetsgivaravgift 0 0 -18 000 -18 000 -18 000 

OFÖRDELADE KOSTNADSÖKNINGAR 

Kostnadsökningar vid omoch nybyggnation 0 14 289 25 215 49 687 73 436 

Ökning semesterlöneskuld 0 3 000 3 000 3 000 3 000 

Omställningsåtgärder 3 706 10 000 0 0 0 

Lokal lönebildning 7 000 9 375 9 375 

Personalkostnader 0 30 418 78 141 128 373 190 468 

SUMMA 3 706 57 707 113 356 190 435 276 279 

KAPITALKOSTNADER 

Internränta -92 987 -95 978 -89 445 -98 002 -106 332 

SUMMA -92 987 -95 978 -89 445 -98 002 -106 332 

JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER 

Jämförelsestörande intäkter 0 0 -29 000 0 0 

Realisationsvinster -2 507 -2 000 -2 000 -2 000 -2 000 

Jämförelsestörande kostnader 0 0 0 0 0 

Realisationsförluster 0 0 0 0 0 

SUMMA -2 507 -2 000 -31 000 -2 000 -2 000 

S:A FINANS -78 661 8 513 30 153 130 702 213 938 

Pensioner 

I kommunal redovisningslag (1997:614) regleras hur pensionskostnad/skuld 

ska redovisas enligt den så kallade 

blandmodellen. Denna innebär att pensionsförmåner intjänade 

före 1998 endast redovisas som ansvarsförbindelse, 

och inte som en kostnad respektive skuld i resultat- och 

balansräkningen. ”Nya” pensionsförmåner, intjänade från 

och med 1998, redovisas dock fullständigt via resultat- och 

balansräkning. 

Av kommunens pensionsavsättningar ska minst 1,1 procent 

av lönesumman betalas årsvis i efterskott till de försäkringsbolag 

som de anställda har anvisat. För planeringsperioden 

har förutsatts att hela pensionsavgiften ska utgöra den så 

kallade individuella delen. 

På pensionsavsättningarna och pensionsutbetalningarna 

har även budgeterats en särskild löneskatt på 24,26 procent. 

För att finansiera pensionskostnaderna ingår för hel- och 

deltidsanställda enligt kommunala avtal en andel av POpålägget 

på 5,5 procent. 

För finansiering av särskild löneskatt ingår ytterligare ett 

pålägg på 1,33 procent. 

Kommunen betalar lagstadgade och avtalsenliga arbetsgivaravgifter. 

Dessutom betalas särskild löneskatt på pensionsavsättningar 

och utbetalningar. För dessa kostnader 

betalar förvaltningarna internt till finansförvaltningen ett 

personalomkostnadspålägg på alla löneutbetalningar. För 

2010 är PO-pålägget följande: 

• 39,08 procent för hel-, deltids-, och timanställda 

enligt kommunala avtal. 

• 31,42 procent för förtroendevalda och uppdragstagare 


Personalkostnader 

Beräknade löneökningar för 2011 är 2 procent, 2,5 procent 

för 2012 och 3 procent för 2013. 

Den lönekartläggning som genomförts för att ta fram 

osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män revideras 

årligen. För att genomföra de åtgärder som kan bli aktuella 

upptas 1,5 mnkr 2011. Dessutom finns en pott avsatt om 

0,5 procent 2011 för bland annat lokal lönebildning. 

För en eventuell ökning av semesterlöneskuld och okompenserad 

övertid har 3 mnkr årligen tagits upp. I samband 

med respektive års bokslut kommer de skattefinansierade 

nämndernas budget att justeras i förhållande till den verkliga 

förändringen. 

Kostnadsökningar vid omoch nybyggnation, 

m.m. 

För ökade kostnader i samband med omoch nybyggnad 

av lokaler och anläggningar m.m. upptas 25,2 mnkr för 

2011, 49,7 mnkr för 2012 och 73,4 mnkr för 2013. 

Budgeten för de förvaltningar som brukar anläggningen 

kommer att justeras efter iordningsställandet av dessa objekt. 

Kapitalkostnader 

För de skattefinansierade nämnderna har budgeten för kapitalkostnader 

2011-2013 beräknats utifrån följande princip 

och antaganden: 

• Kapitalkostnaden har beräknats med halvårseffekt 

första året om man antar att inköpen fördelar sig jämt 

över året. 

• Internränta på 4 procent. 

• Ekonomisk livslängd (avskrivning) på 10 år. 

• Rak nominell avskrivning tillämpas, dvs. lika stort 

avskrivningsbelopp per år. Detta innebär vidare att 

avskrivning sker av investeringens anskaffningsvärde 

och ränta beräknas på restvärdet. Metoden ger nominellt 

minskande kapitalkostnader, eftersom räntan 

räknas på ett successivt mindre restvärde. 

Ökningar av kapitalkostnaderna jämfört med den beräknade 

budgetramen kompenseras inte utan ska täckas inom 

given budgetram. Eventuellt utrymme som uppstår vid 

minskning av kapitalkostnaderna får behållas av nämnden. 

Realisationsvinst 

För realisationsvinst vid försäljning av anläggningstillgångar 

har under planeringsperioden upptagits 2 mnkr respektive 

år, vilket motsvarar en försäljningssumma på 4 mnkr 

årligen. 

Principer för ekonomistyrning 

Budgetprocess 

I januari 2003 antog kommunfullmäktige nuvarande budgetprocess 

där tyngdpunkten i budgetarbetet ligger på våren. 

Kommunfullmäktige i juni tar inte enbart beslut om 

ramar för den kommande treårsperioden, utan fastställer 

budgeten som helhet, inklusive skattesatsen. Höstens budgetarbete 

koncentreras till verksamhetsplanering och avstämning 

av eventuella förändrade förutsättningar. 

Nämnderna formulerar under hösten mål och riktlinjer 

samt gör prioriteringar för den egna verksamheten. Respektive 

facknämnd beslutar om detaljbudget och verksamhetsplaner 

senast den 30 november. 

I november/december lämnas en ”budgetrapport” till kommunstyrelsen. 

Denna omfattar beräknade skatteintäkter, 

statsbidrag, utfall av löneavtal och liknande poster jämfört 

med den i juni fastställda budgeten. Vid betydande avvikelser 

ska finansieringsförslag diskuteras och eventuella förslag 

till budgetjusteringar beslutas i kommunfullmäktige. 

I och med val till kommun, landsting och riksdag har budgetarbetet 

för Budget 2011 och ekonomisk planering 2012- 

2013 skjutits till hösten 2010. Beslut om budgeten och 

skattesatsen tas innan november månads utgång i kommunstyrelsen. 

Justering av budgetramar 

I Kalmar kommun tillämpas sedan några år tillbaka en resursfördelningsmodell 

där hänsyn tas till befolkningsförändringar 

i olika åldersgrupper. Detta innebär att budgetramarna 

för grundskola, gymnasieskola och barnomsorg 

räknas fram utifrån antal elever/barn som beräknas finnas 

i verksamheterna för det aktuella budgetåret. Från och med 

2004 har även en modell för att ta hänsyn till befolkningsförändringar 

inom äldreomsorgen (särskilt och ordinärt 

boende) tagits fram. 

Följande regler gäller för justering av budgetramar till följd 

av förändringar i olika åldersgrupper: 

• I samband med budgetavstämningen i november/ 

december ska budgetramarna för grundskola, barn 

omsorg och äldreomsorg (ordinarie boende) justeras. 

Den senaste befolkningsprognosen ska ligga till 

grund för en sådan justering. För äldreomsorg särskilt 

boende sker justering vid fler eller färre antal platser 

på boendena. 

• Löpande under året justeras budgetramarna för 

grundskola, barnomsorg och äldreomsorg för verklig 

befolkningsförändring. 

Sedan 2009 har även en resursfördelningsmodell tagits 

fram som justerar för ökade/minskade kostnader till följd 

av förändring av väg- och parkytor. 


Princip för resultatöverföring i samband med 

bokslut 

Överskott eller underskott mot driftbudget regleras mot 

resultatutjämningsfonden. 

Kommunfullmäktige kan senast i samband med fastställande 

av årsredovisning justera det belopp som ska regleras 

mot resultatutjämningsfonden. 

Nämnd kan föreslå disponering av medel från resultatutjämningsfonden. 

Förslaget får inte innebära utökad verksamhet 

på längre sikt. Resultatutjämningsfonden kan också 

användas till investeringar. Ett sådant förslag ska lämnas 

senast den 30 november som behandlas av kommunfullmäktige 

i samband med avstämning av budget för 

kommande år. 

När ett underskott regleras mot resultatutjämningsfonden 

ska det täckas med motsvarande överskott de närmast två 

följande åren. Nämnden ska löpande i årsrapport, delårsbokslut 

och budgetuppföljningar redovisa vilka åtgärder 

som kommer att vidtas för att återställa resultatutjämningsfonden. 

Ekonomi- och verksamhetsuppföljning 

En fungerande ekonomistyrning förutsätter att det finns 

en utvecklad ekonomi- och verksamhetsuppföljning. Ekonomistyrningens 

främsta uppgift är att signalera avvikelser 

så att organisationen så snabbt som möjligt ska kunna göra 

förändringar i verksamheten. 

Respektive nämnd ansvarar för uppföljning av verksamhet 

och ekonomi inom sitt verksamhetsområde. Uppföljning 

ska ske på alla nivåer som tilldelats ett verksamhets- och 

ekonomiskt ansvar. Varje förvaltning ansvarar för att kontinuerlig 

avrapportering sker till nämnden vid fastställda tidpunkter. 

Rapporteringen till nämnden utgör i sammanfattad 

form även underlag för avrapportering till central nivå. 

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret att följa 

hur verksamhet och ekonomi utvecklas för hela kommunkoncernen. 

Nämnds åtgärder vid konstaterad/befarad 

budgetavvikelse 

Med budgetavvikelse avses både verksamhets- och beloppsavvikelse 

från fastställd årsbudget eller särskilt budgetbeslut 

(tilläggsbudget). 

Så snart avvikelse befaras eller har konstaterats är nämnd 

skyldig att vidta åtgärder så att anslaget kan hållas. 

I de fall nämnden planerar eller har vidtagit åtgärder för 

att hålla budgeten ska dessa också redovisas i den löpande 

uppföljningen. 

Åtgärder som innebär väsentliga avsteg från de av kommunfullmäktige 

antagna målen får inte vidtas utan kommunfullmäktiges 

beslut. 

Vid konflikt mellan anslag och verksamhetsvolym 

gäller anslag. Ekonomin utgör alltså gräns för verksamhetens 

omfattning. 

Uppföljning av ekonomi och verksamhet 

Delårsrapportens och årsredovisningens utformning och 

omfattning regleras i den kommunala redovisningslagen 

(1997:614).Uppföljning ska ske i form av: 

Delårsrapport per den siste augusti och årsredovisning per 

den siste december till kommunfullmäktige. 

Budgetuppföljning per den siste april till kommunstyrelsen. 

Ekonomirapport per den siste februari, juni och oktober 

till kommunstyrelsen. Ekonomirapporten tas fram av ekonomienheten 

för att få en snabb rapportering av det ekonomiska 

läget. 

Målen följs upp i budgetuppföljning per den siste april, i 

delårsrapporten och i årsredovisningen. 

Olika kvalitetsmätningar, jämförelser m.m. redovisas i den 

uppföljning som kommer närmast efter publicering av resultaten. 


Femårsöversikt 

Bokslut 

2009 


2010 



Planering 

2012 

Planering 


(löpande priser) 

Allmänt 

Antal invånare 1/1 62 388 62 282 62 875 63 300 63 680 

Kommunal utdebitering, kr 32,43 32,43 32,43 32,43 32,43 

- varav kommunalskatt 22,22 22,22 22,22 22,22 22,22 

Budgetomslutning 

Verksamhetens nettokostnader, mnkr 2 662,6 2 829,6 2 885,9 2 995,8 3 109,3 

Nettoinvesteringar, mnkr 157,8 549,6 390,1 258,2 385,9 

Resultat 

Årets resultat, mnkr 82,9 16,7 63,4 31,4 31,1 

Finansiering 

Skatteintäkter, mnkr 2 285,7 2 307,7 2 376,1 2 468,9 2 577,6 

Kommunal utjämning, mnkr 462,8 545,3 578,3 567,0 574,8 

Tillgångar och skulder 

Tillgångar, mnkr 2 445,8 2 593,6 2 702,8 2 814,8 3 064,2 

Tillgångar, per invånare tkr 39,2 41,6 43,0 44,5 48,1 

Avsättningar och skulder, mnkr 1 076,7 1 299,2 1 181,0 1 261,8 1 480,1 

Avsättningar och skulder, per invånare tkr 17,3 20,9 18,8 19,9 23,2 

Eget kapital, mnkr 1 369,0 1 294,4 1 521,7 1 553,1 1 584,2 

Eget kapital, per invånare tkr 21,9 20,8 24,2 24,5 24,9 

Långfristig låneskuld, mnkr 262,2 614,8 462,2 512,2 632,2 

Långfristig låneskuld, per invånare tkr 4,2 9,9 7,4 8,1 9,9 

Nyckeltal 

Nettokostnadsandel (%) 96,9 99,4 97,9 99,0 99,0 

Självfinansieringsgrad (%) 115,0 20,3 46,9 64,2 46,0 

Soliditet (%) 56,0 49,9 56,3 55,2 51,7 

Soliditet inkl pensionsskuld (%) 3,3 -0,1 9,3 10,1 10,3 

Likviditet (%) 67,5 47,9 40,3 35,2 30,6 


Kommunens organisation 


Kommunens revisorer 

Kommunstyrelsen Facknämnder Kommunägda företag 

Kommunledningskontor 

Samhällsbyggnadsnämnd 

Servicenämnd 

Kultur- och fritidsnämnd 

Barn- och ungdomsnämnd 

Omsorgsnämnd 

Socialnämnd 


Överförmyndarnämnd 

Organisationsförändringar 

Från och med januari 2010 överfördes LSS-verksamheten 

och vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer under 

65 år med psykiska och fysiska funktionsnedsättningar 

från omsorgsnämnden/omsorgsförvaltningen till socialnämnden/socialförvaltningen. 

En serviceförvaltning/servicenämnd bildades som innehåller 

fastighets- och inköpskontoret, gatu- och parkförvaltningens 

produktionsdel, kulturoch fritidsförvaltningens 

grönyteskötsel och brandkåren. 

En plan- och bygglovsförvaltning/samhällsbyggnadsnämnd 

bildades som innehåller samhällsbyggnadskontoret 

och gatu- och parkförvaltningens planeringsdel. 

Kommunchefsrollen - chefsansvaret för förvaltningscheferna 

- överfördes till kommunchefen men kommunstyrelsen 

ansvarar för anställning och entledigande. Nämndernas 

roll och befogenheter har inte förändras. 

En beredning för samordning av arbetsmarknadsfrågor inrättades. 


Personal 

Tillsvidareanställda 

Antalet tillsvidareanställda ökade under 2009 med 18 personer (0,4 procent) och uppgår nu till 4 817. Antalet årsarbetare 

(omräknade heltider) ökade med 0,5 procent. De största förändringarna skedde på barn- och ungdomsförvaltningen som 

minskade med 25 personer och omsorgsförvaltningen som ökade med 35 personer. Procentuellt ökade kommunledningskontoret 

mest under året, från 124 till 131 personer, vilket motsvarar en ökning på 5,6 procent. 

Tillsvidareanställda den 31 dec. Personer och årsarbetare*) 

2008 2009 Förändring 

Förvaltningar Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare Personer Årsarbetare 

Barn- och ungdomsförvaltningen 1 485 1 406 1 460 1 386 -25 -19,5 

Brandkåren**) 52 52 54 53 +2 +1,8 

Fastighets- och inköpskontoret 178 166 178 166 0 +0,6 

Gatu- och parkförvaltningen 77 74 76 73 -1 -0,3 

Kommunledningskontoret 124 122 131 130 +7 +8,1 

Kultur- och fritidsförvaltningen 140 129 139 130 -1 +1,0 

Omsorgsförvaltningen 2 100 1 816 2 135 1 844 +35 +28,5 

Samhällsbyggnadskontoret 72 69 69 67 -3 -1,8 

Socialförvaltningen 178 174 181 178 +3 +3,8 

Södermöre kommundelsförvaltning 393 345 395 345 +2 +0,8 

Totalt ***) 4 799 4 350 4 817 4 373 +18 +23,0 

*) Årsarbetare (omräknade heltider) = anställningar x sysselsättningsgrader x (anställningsdagar/365). 

**) Exkl. deltidsbrandmän. 

***) Förvaltningarna ska inte summeras då vissa personer har anställningar på fler förvaltningar. 

Årets ökning av tillsvidareanställd personal var den lägsta sedan 1998. I genomsnitt har antalet tillsvidareanställda ökat 

med 2,2 % och antalet årsarbetare med 2,4 % per år sedan 1998. 

Tillsvidareanställda och årsarbetare 

5 000 

4 500 

4 000 

3 500 

3 000 

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Personer 3 788 3 833 4 173 4 277 4 317 4 375 4 414 4 498 4 602 4 698 4 799 4 817 

Årsarbetare 3 381 3 439 3 749 3 854 3 904 3 946 3 972 4 072 4 182 4 274 4 350 4 373 


Tillsvidareanställda per personalgrupp 

Antalet tillsvidareanställda per den 31 december fördelat mellan de olika personalgrupperna ser ut på följande sätt för 

åren 2008 och 2009 1 . 

Personalgrupper 2008 2009 Förändring 

Ledningsarbete 204 200 -4 

Handläggar - och administratörsarbete 254 255 +1 

Vård- och omsorgsarbete m.m. 2 030 2 056 +26 

Rehab och förebyggande arbete 30 37 +7 

Socialt och kurativt arbete 173 178 +5 

Skol- och barnomsorgsarbete 1 404 1 392 -12 

Kultur-, turism- och fritidsarbete 110 110 0 

Teknikarbete 116 114 -2 

Hantverkare m.m. 141 141 0 

Räddningstjänstarbete 42 43 +1 

Köks- och måltidsarbete 172 167 -5 

Städ, tvätt och renhållningsarbete 123 125 +2 

Totalt 4 799 4 817 +18 

1 Personalgrupperna är grupperade efter AID-kodningens huvudgrupper. AID står för arbetsidentifikation. 

Könsfördelning 

Merparten av Kalmar kommuns tillsvidareanställda är kvinnor (79 procent). De mest kvinnodominerande förvaltningarna 

är omsorgsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning och barn- och ungdomsförvaltningen. 

Det omvända förhållandet råder på brandkåren och gatu- och parkförvaltningen. 

Tillsvidareanställda Antal Procent 

Förvaltning Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män 

Barn- och ungdomsförvaltningen 1 178 282 1 460 81 19 

Brandkåren*) 4 50 54 7 93 

Fastighets- och inköpskontoret 107 71 178 60 40 

Gatu - och parkförvaltningen 11 65 76 14 86 

Kommunledningskontoret 71 60 131 54 46 

Kultur- och fritidsförvaltningen 76 63 139 55 45 

Omsorgsförvaltningen 1 849 286 2 135 87 13 

Samhällsbyggnadskontoret 34 35 69 49 51 

Socialförvaltningen 130 51 181 72 28 

Södermöre kommundelsförvaltning 345 50 395 87 13 

Totalt **) 3 804 1 013 4 817 79 21 

*) Exkl. deltidsbrandmän. 

**) Ska inte summeras då vissa personer har anställningar på fler förvaltningar. 


Åldersfördelning 

De tillsvidareanställdas medelålder är idag 46,0 år. Kvinnornas medelålder är 45,9 år och männens 46,3 år. 

Medelålder Tv-anställda 

47,0 

46,5 

Medelålder 

46,0 

45,5 

45,0 

44,5 

44,0 

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

Kvinnor 45,4 45,1 45,4 45,6 45,9 46,3 46,0 46,0 46,1 45,9 45,9 

Män 45,6 45,3 45,4 45,8 46,1 46,6 46,3 46,2 46,2 46,0 46,3 

Medelåldern för de tillsvidareanställda varierar på förvaltningarna. Högst medelålder har gatu- och parkförvaltningen 

(49,9) och lägst har brandkåren (43,1). 

Förvaltningar Totalt Kvinnor Män 

Barn- och ungdomsförvaltningen 46,9 46,9 47,0 

Brandkåren 43,1 * 42,8 

Fastighets- och inköpskontoret 49,0 48,5 49,7 

Gatu- och parkförvaltningen 49,9 49,9 49,9 

Kommunledningskontoret 48,6 48,6 48,6 

Kultur- och fritidsförvaltningen 49,0 50,2 47,7 

Omsorgsförvaltningen 44,4 44,6 43,1 

Samhällsbyggnadskontoret 47,4 46,4 48,3 

Socialförvaltningen 46,9 46,1 49,0 

Södermöre kommundelsförvaltning 47,1 47,2 46,7 

Totalt 46,0 45,9 46,3 

*) Underrepresenterat kön redovisas endast om det finns 5 eller fler på förvaltningen 


Sysselsättningsgrader 

De tillsvidareanställdas genomsnittliga sysselsättningsgrad är 90,7 procent. Kvinnornas sysselsättningsgrad är 89,5 procent 

och männens 95,5 procent. Jämfört med år 2000 har kvinnornas sysselsättningsgrad ökat med 1,6 procentenheter 

och männens har minskat med 0,1 procentenheter. 

Sysselsättningsgrader i % 

100,0 

95,0 

90,0 

85,0 

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 

K vinnor 87,9 88,2 88,9 88,7 88,4 89,0 89,4 89,6 89,4 89,5 

M än 96,6 96,7 96,4 95,8 95,8 96,0 95,9 95,9 95,4 95,5 

61 procent av Kalmar kommuns tillsvidaretjänster är heltidstjänster. Männen arbetar i en klart större utsträckning heltid 

(80 procent) jämfört med vad kvinnorna gör (56 procent). 

Utländsk bakgrund 

I ett mångfaldsperspektiv kan det vara intressant att granska vilket födelseland kommunens anställda har. SKL har samkört 

uppgifter från kommunens lönesystem med statistik från SCB för att därigenom göra det möjligt att granska personalens 

födelseland. 

Med utländsk bakgrund räknas de som är födda i annat land och de som fötts i Sverige med två utrikes födda föräldrar. 

Av Kalmar kommuns tillsvidareanställda hade 6,4 procent utländsk bakgrund år 2008 vilket är en ökning jämfört med 

tidigare år. Kalmar kommun har en lägre andel tillsvidareanställda med utländsk bakgrund än rikets kommuner där andelen 

är 10,8 procent. Det bör samtidigt noteras att Kalmar kommun har en lägre andel invånare med utländsk bakgrund 

är riket som helhet. 

Tv-anställda i % med utländsk bakgrund fördelat på personalgrupper och kön. 

Kvinnor 

Män 

Personalgrupper 2007 2008 2007 2008 

Lärare 2,3 4,0 4,6 3,7 

Teknik 11,1 13,6 5,8 5,8 

Vård och omsorg 7,0 7,7 8,0 8,6 

Förskola 2,0 2,3 4,0 6,2 

Övr. skola och fritid 5,6 6,3 4,2 7,9 

Administration 2,5 2,5 5,3 4,3 

Totalt 5,5 6,4 5,9 6,3 

Störst andel personal med utländsk bakgrund finns i gruppen teknik följt av vård- och omsorgspersonal. Lägst andel 

finns bland personal inom förskolan. Anställda med utländsk bakgrund har ökat inom alla personalgrupperna sedan 

1995 men i olika grad. Andelen kvinnor och män med utländsk bakgrund har jämnats ut under senare år. Under 2008 

hade kvinnorna för första gången sedan 1995 en större andel med utländsk bakgrund än männen. 


Personalomsättning – egen begäran 

Personalomsättningen räknas som antalet tillsvidareanställda som slutat sin anställning på egen begäran (exkl. pension) 

och med extern avgångsväg satt i relation till antalet snittanställda under perioden. Med extern avgångsväg menas att den 

anställde inte tillträtt någon ny månadsanställning inom Kalmar kommun direkt efter avslutad tjänst. 

Under 2009 slutade 79 tillsvidareanställda på egen begäran vilket var 34 färre jämfört med 2008 1 . Detta ger en personalomsättningen 

på 1,6 procent under året. Samhällsbyggnadskontoret (4,4 procent) följt av socialförvaltningen (3,9 

procent) hade störst personalomsättning under 2009. Utvidgas perioden fr.o.m. 1999 har omsättningen även varit högst 

på just nämnda förvaltningar. 

Personalomsättning (externa avgångar exkl. pension) i procent 

Förvaltningar 2007 2008 2009 Snitt 1999-2009 

Barn- och ungdomsförvaltningen 2,0 2,0 1,4 1,9 

Brandkåren 2,0 3,8 1,9 1,7 

Fastighets- och inköpskontoret 1,7 2,3 0,0 1,1 

Gatu- och parkförvaltningen 1,3 3,9 0,0 1,3 

Kommunledningskontoret 2,5 5,5 2,3 2,1 

Kultur- och fritidsförvaltningen 1,4 0,0 0,0 1,4 

Omsorgsförvaltningen 2,5 2,5 1,8 1,7 

Samhällsbyggnadskontoret 6,8 2,8 4,4 3,1 

Socialförvaltningen 2,5 2,3 3,9 3,4 

Södermöre kommundelsförvaltning 2,3 2,3 1,5 1,5 

Totalt 2,3 2,4 1,6 1,9 

1 I 2008 och 2009 års siffror ingår 21 personer (13 respektive 7 personer) som omfattades av omställningåtgärder - individuella lösningar. 

Kvinnorna hade en personalomsättning på 1,7 procent och männen 1,4 procent under året. 

Kön Slutat – Personalegen 

begäran omsättning 

Kvinnor 65 1,7 % 

Män 14 1,4 % 

Totalt 79 1,6 % 


Pensionsavgångar 

Under 2008 ökade antalet pensionsavgångar kraftigt och en bidragande orsak till ökningen var att Kalmar kommun införde 

ett omställningspaket vilket gav personal en möjlighet att sluta med särskild avtalspension. Även under 2009 fanns 

denna möjlighet och under året beviljades 42 personer särskild avtalspension kopplat till omställningspaketet. Totalt 

registrerades 94 personer med avgångsorsak ålderspension vilket var en minskning med 30 personer jämfört med 2008. 

Totalt har 73 personer beviljats särskild avtalspension under 2008 och 2009 1 . 

För kommunen totalt kan vi prognostisera de förväntade pensionsavgångarna (ålderspension) de närmsta åren. Prognosen 

baseras på när de anställda uppnår 65 år . Genom att vi numera har en rörlig pensionsålder där den anställde kan 

välja att gå i pension from 61 år så råder dock en viss osäkerhet. Nedanstående diagram visar förväntade pensionsavgångar 

för åren 2010-2019 och visar att de närmsta åren ökar de förväntade pensionsavgångarna. 

Prognos - förväntade pensionsavgångar för 2010 - 2019 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 

Prognos pensionsavg. Totalt 88 107 117 122 146 108 145 150 167 159 

Prognos pensionsavg. Kvinnor 67 82 93 97 110 85 121 117 120 123 

Prognos pensionsavg. Män 21 25 24 25 36 23 24 33 47 36 

1 Exkl. personal som fått beviljade individuella lösningar. Dessa finns registrerade under avgångar – egen begäran. 

Sammanfattning 

Attraktiv arbetsgivare - attraktiv arbetsplats och attraktiva jobb kommer att vara i fokus både för Sveriges Kommuner och 

Landsting (SKL) och för Kalmar kommuns personalpolitik framöver. Personalrekryteringsprognosen pekar på ett stort 

rekryteringsbehov och växande verksamheter under perioden 2008-2018. Pensionsavgångarna når en höjdpunkt under 

perioden 2012-2018. 


Omvärld 

I förra årets Utvecklingstendenser och trender kunde vi läsa 

att det är viktigt att se Kalmar ur olika omvärldsperspektiv 

för att hämta kunskap och inspiration för utveckling. 

Arbetsmarknadsregionen har en geografi, besökregionen 

en annan och den region inom vilken Kalmar är lika med 

”Stan” har en tredje avgränsning. För en framtida hållbar 

utveckling är det därför viktigt att etablera ett gott långsiktigt 

samarbete med våra närmsta grannar. En utmaning 

för utvecklingen av Kalmarsundsregionen är att forma gemensamma 

värdeskapande koncept, vilka beaktar turism, 

kultur, miljö, boende och näringsliv. Vi måste också vidga 

samarbetet inom rektangeln Karlskrona – Växjö – Oskarshamn 

– Öland. 

Det är samtidigt viktigt hålla i minnet att Kalmar och Kalmarsundsregionen 

ligger vid sidan av de nationella tillväxtoch 

utvecklingsstråken. Det innebär att vi till skillnad mot 

andra jämnstora kommuner inte kan förvänta oss att få 

draghjälp och dra nytta av det som sker på annat håll i landet. 

Vi är i stället hänvisade till att förvalta och utveckla det 

som särskiljer vår region från andra, det vill säga företeelser 

som på kortare eller längre sikt kan utvecklas till unika 

värden och resurser. Texten i förra årets dokument beskrev 

fem viktiga faktorer i det sammanhanget. I år fördjupar vi 

oss i hur befolkningsförändringen kommer att påverka den 

kommunala verksamheten. 

Fler barn i för- och grundskola 

Den förväntade ökningen av barnantalet är ett av de mest 

glädjande resultaten från befolkningsprognosen. Antalet 

barn i förskoleåldern kommer att öka med närmare 500 

(+14 procent) mellan 2009 och 2019. Toppen nås i mitten 

av tioårsperioden varefter antalet minskar om än marginellt. 

Antalet barn i grundskoleåldern kommer däremot 

att öka under hela perioden för att vara nästan 1 100 (+17 

procent) fler år 2019 jämfört med idag**. 

Barn- och ungdomsförvaltningen har tidigare bedömt 

att det ökade behovet inom förskolan motsvarar 25 nya 

avdelningar till 2015. Utmaningen ligger i att få till en 

snabb utbyggnad med en dimensionering anpassad för 

upptagningsområdet på den aktuella platsen. Strategin är 

att i första hand styra byggnationen till, eller i närheten 

av, befintliga skolor för att de i ett senare skede ska kunna 

nyttjas av det ökade antalet grundskoleelever. 

1-5 åringar i Kalmar kommun 1991-2019 

De kommande tio årens befolkningsutmaning 

Kalmar kommun bedöms enligt den senaste befolkningsprognosen* 

växa med drygt 3 600 invånare mellan 2009 

och 2019. Ökningen blir dock ojämnt fördelad mellan olika 

ålderskategorier. Grupperna barn i för- och grundskoleålder 

(1 500) respektive pensionärer (2 400) kommer att stå 

bakom större delen av den prognostiserade ökningen. Om 

tio år kommer med andra ord var femte kommuninvånare 

att vara 65 år eller äldre. 

Även antalet invånare i yrkesverksam ålder kommer enligt 

prognosen att öka om än bara marginellt under den kommande 

tioårsperioden. Det innebär att andelen 25-64 åringar 

av kommunens befolkning minskar till under 50 procent. 

Enligt prognosen kommer antalet ungdomar i gymnasieoch 

högskoleålder att minska med drygt 800 (-9 procent) 

under decenniet. Vid mitten av tioårsperioden bedöms antalet 

16-18 åringar nå ett minimum medan antalet 19-24 

åringar minskar fortlöpande. 

Ökningen av antalet elever i grundskolan sker naturligt nog 

först i de yngre åldersklasserna. Från mitten av tioårsperioden 

och framåt börjar även elevantalet i äldre ålderskategorier 

att växa. Den tillgängliga ytan skollokaler hade klarat 

behovet om den hade varit korrelerad geografiskt till det 

prognostiserade elevantalet. I Rinkabyholm, Rockneby och 

Trekanten visar prognosen på ett framtida underskott på 

lokaler medan ett överskott kan förväntas centralt (Lindöskolan, 

Vasaskolan, Östra Funkaboskolan). Planeringsläget 

kompliceras här av osäkerhet kring utvecklingen av nya 

friskolor i centrala Kalmar. 

En liknande utveckling kan förväntas i de flesta kommuner 

runtom i Sverige. Regionalt är situationen bättre i Kalmar 

kommun än i länet som helhet. Jämfört med riket har länet 

en högre andel äldre och en lägre andel i arbetsför ålder. 

Dessutom har Kalmar län under flera år haft ett negativt 

flyttnetto gentemot övriga Sverige för ungdomar, det vill 

säga att fler unga flyttar bort än hit. 

*) utförd 20 april 2010 

**) ”Idag” avser om inte annat anges situationen år 2009 enligt tillgänglig 

statistik 



Omkring 5 procent av eleverna vid Linnéuniversitetet kan 

enligt tidigare gjorda studier förväntas komma från Kalmar 

kommun. Det är en förhållandevis begränsad del av det totala 

elevantalet vid universitetet. Minskningen av den lokala 

rekryteringsbasen fram till 2019 (-450 personer; -7 procent) 

bedöms därför inte få någon avgörande effekt för universitets 

rekryteringsbas. 


Hur kan de skollokaler som redan finns nyttjas på bästa 

sätt? Är utveckling av attraktiva boendemiljöer för barnfamiljer 

i eller i anslutning till stadskärnan en väg att utjämna 

obalansen? 

Men färre gymnasister och studenter 

I slutet av innevarande decennium kommer antalet barn i 

gymnasieåldern att vara närmare 600 (-16 procent) färre än 

vad det är idag. Det motsvarar överslagsmässigt elevantalet 

på en av Kalmars gymnasieskolor. Hur kan vi på bästa sätt 

se till att minimera eventuella negativa effekter av en sådan 

utveckling? Kan närheten till och därmed influenserna från 

Linnéuniversitetet vara en faktor som rätt nyttjad kan stärka 

Kalmars gymnasieskolor? Hur skulle det inledda samarbetet 

mellan 17 kommuner i sydöstra Sverige kunna utvecklas 

på lämpligaste sätt i det sammanhanget? 


Betydligt mer bekymmersamt är att nedgången i åldersgruppen 

enligt alla bedömare är generell för hela landet. 

Linnéuniversitetet kommer därför att tvingas konkurrera 

med andra utbildningsinstitutioner om allt färre studenter. 

Hur kan kommunen tillsammans med universitetet ge 

bilden av Kalmar som en universitetsort bättre än andra? 

Kan det från demografisk synpunkt också vara av vikt att 

kommunen understödjer universitetets strävan att etablera 

verksamheten inte bara nationellt utan även internationellt? 

Något som i förlängningen skulle kunna innebära nya potentiella 

inflyttare till kommunen. 


En större och mer aktiv pensionärsskara 

Att allt fler lever ett allt längre och friskare liv är en kvittens 

på en framgångsrik utveckling av det svenska välfärdssamhället. 

Långtidsstudier som gjorts på nationell nivå visar 

att ökningen kommer att fortsätta under de närmaste decennierna. 

För Kalmars del kommer den största förändringen 

under den närmaste tioårsperioden att ske inom 

gruppen yngre pensionärer (65-79 år). Gruppen kommer 

enligt den senaste befolkningsprognosen att öka med över 

2 200 (+29 procent) till nästan 10 000 personer år 2019. 


En större grupp av äldre 

De äldre pensionärerna (80 år och äldre) kommer också 

att växa till år 2019 om än i betydligt mindre omfattning 

(+200; +6 procent). Enligt befolkningsprognosen kommer 

drygt 

3 600 av Kalmars invånare att tillhöra gruppen i slutet av 

decenniet. Nationella beräkningar visar att gruppen kommer 

att öka väsentligt under 2020- och 2030-talen, på längre 

sikt kan gruppen komma att nästintill fördubblas i storlek. 

Samtidigt är det individer i den här gruppen som kan 

förväntas ha det största framtida vårdbehovet. 

80-w i Kalmar kommun 1991-2019 

Den här kategorin kommer enligt de flesta bedömare att 

vara aktiv, delta i samhällsdebatten och ställa krav på service 

på ett helt annat sätt än tidigare generationer pensionärer. 

Inte minst kan det förväntas komma anspråk på boendeformer. 

Undersökningar från de mindre samhällena i kommunen 

visar att man helst vill bo kvar i samma område men 

då gärna i lägenhet. Hur kan de önskemålen kombineras 

med närhet till affär och kollektivtrafiktrafik, vårdcentral 

och kanske även möjligheten att ”titta på folk”? Kan höjda 

bostadstillägg för pensionärer vara ett medel som samtidigt 

stimulerar rörligheten på bostadsmarknaden? 

Hur kan vi agera redan idag för att möta behoven? Kan 

ökad status och kvalitet vara väsentliga faktorer och då inte 

minst från rekryteringssynpunkt? Hur skapar vi mångfald 

(insatser/utförare) i verksamheten där hemtjänst och särskilt 

boende går hand i hand? Det vill säga en verksamhet 

som inger förtroende i bemärkelsen att man är trygg i vetskapen 

att hjälp finns att få när man behöver det och att 

den är bra. 

Samtidigt representerar de yngre och aktiva pensionärerna 

ett betydande mått av kunskap och kompetens. Vad kan 

kommunen göra mer för att dra nytta av det kunnande 

som finns i gruppen? Går det att i samverkan med föreningslivet 

ta tillvara erfarenheterna och färdigheterna? Kan 

tidsbegränsade anställningar vara en möjlighet under förutsättning 

att det kopplas till kommunens personal- och rekryteringsprogram 

och inte konkurrerar med inslussningen 

av ungdomar på arbetsmarknaden? 


I nedanstående diagram ser vi de prognosticerade förändringar 

i olika åldersgrupper fram till 2019. Stora ökningar 

ser vi i åldersgruppen 65-79 år. I åldersgrupperna 16-18 

år och 19-24 år ser vi en minskning. Däremot är förändringen 

i den arbetsföra åldern tämligen oförändrad. Utmaningen 

framöver är därför dels att omfördela resurser och 

dels att finansiera välfärden. Läs mer om detta i ”Budgetunderlaget” 

och i ”Framtiden utmaning - Välfärdens 

långsiktiga finansiering” som Sveriges Kommuner och 

Landsting gav ut i mars i år. 

Förändringar inom olika åldersgrupper 2009-2019 

Index 2009 = 100 


Budget per nämnd 


Kommunledningskontorets huvuduppgifter är: 

• att på bästa sätt stödja och ge service till kommunfullmäktige, 

till kommunstyrelsen med dess arbetsutskott 

och personaldelegation, till nämnder, styrelser, 

bolag och övriga förvaltningar, 

• att samordna kommunens verksamhetsplanering och 

verksamhetsuppföljning, 

• att särskilt stödja kommunledningens strävan att göra 

Kalmar till en framtidskommun. 

Kontoret är f.n. indelat i tio enheter som i huvudsak arbetar 

med frågor som rör kansli, ekonomi, personal, data, förebyggande 

hälsovård, rehabilitering, översiktlig fysisk planering, 

arbetsmarknad, internationella kontakter, näringsliv, 

utveckling, kollektivtrafik och information. 

Driftkostnader 

Tkr 2011 2012 2013 

Kommunledningskontoret 241 368 236 714 237 894 

Exploateringsverksamhet -51 762 -48 300 -31 372 

Jämfört med budget 2010 och ekonomisk planering 

2011-2012 justeras ramen enligt följande: 

• För ny prismodell inom IT-verksamheten utökas 

budgetramen med 300 tkr fr.o.m. 2011. 

Prismodellen innebär också att It-enhetens budgetram 

fördelas ut till nämnderna. 

• För att uppnå målet om fler detaljplaner krävs mer 

resurser på mark- och planeringsenheten. Budgetramen 

utökas därför med 2 000 tkr fr.o.m. 2011. 

• Fr.o.m. 2011 minskar intäkterna för tomträttsavgälderna 

med 815 tkr. Budgetramen justeras med 

motsvarande belopp. 

• För prova på praktik för ungdomar utökas budgetramen 

med 200 tkr fr.o.m. 2011. 

• För kostnad avseende lakvattenhantering vid 

Moskogens deponi utökas budgetramen med 2 500 

tkr fr.o.m. 2011. 

skottet gäller inte bara år 2010 utan även i förhållande 

till den budgetram vi har för 2011. 

Vi föreslår därför att budgetramen för kollektivtrafiken 

utökas med 8 mnkr fr.o.m. 2011. 

• Serviceförvaltningen har kommit överens med 

kommunledningskontoret om att flytta över budgetramen 

för del av tjänst fr.o.m. 2011. Som följd av detta 

utökas kommunstyrelsens budgetram med 229 tkr 

och servicenämndens minskas med motsvarande belopp. 

• Kommunstyrelsen har begärt att få disponera 5 800 tkr 

ur resultatutjämningsfonden för olika projekt under 


Kommunen har under 2010 bedrivit ett omfattande arbete 

med jämställdhetsfrågor. Nämnder och styrelser ska 

fortsätta arbetet med ”Hållbar jämställdhet” och redovisa 

detta i den årliga verksamhetsredovisningen. Sveriges 

kommuner och landsting (SKL) har nu fått ytterligare 

resurser, 80 miljoner kronor, som kommuner kan ansöka 

om. Kalmar kommun kommer att göra en ansökan. Om 

inga resurser beviljas från SKL kommer frågan om ökade 

resurser för jämställdhetsarbetet att aktualiseras under 


Investeringar 

För planeringsperioden 2011-2013 upptas följande investeringar: 

• För produktion av arbetsområden upptas 14 100 tkr 

2011, 9 300 tkr 2012 och 4 250 tkr för 2013. 

• För produktion av bostadsområden upptas 41 918 tkr 

2011, 53 150 tkr 2012 och 19 225 tkr 2013. 

• För övrig markförsörjning upptas 1 500 tkr per år 

2011-2013. 

• För investeringar i de hamnanläggningar som kommunen 

äger och som Kalmar Hamn AB hyr upptas 

4 000 tkr per år 2011-2013. 

• I budgetuppföljningen oktober 2009 redovisar vi ett 

prognosticerat underskott 2010 för kollektivtrafiken 

på 6,3 mnkr. En ingående analys pågår för att klarlägga 

orsakerna till det stora underskottet. Det vi kan se hittills 

är högre utfakturering av terminskort, effekter av 

pendelkorten och fakturor som bokförts på fel år. 

Dessutom har de neddragningar kommunen beslutat 

göra på tätortslinjerna 401-402 inte gett beräknad 

ekonomisk effekt. Våra beräkningar av indexökningarna 

har också varit för låga. Det stora under- 


Kommunens revisorer 

Revisorerna granskar på kommunfullmäktiges uppdrag all 

verksamhet som bedrivs av kommunstyrelsen och nämnderna. 

Revisionsarbetet omfattar både redovisningsrevision 

och förvaltningsrevision. Enligt gällande reglemente 

för kommunens revisorer är det kommunfullmäktiges presidium 

som är budgetberedning för revisorernas budget. 



Revisorer 2 928 2 584 2 584 



• För dubbel bemanning av revisorerna under januari 

t.o.m. maj 2011 och utbildning av nya revisorer utökas 

budgetramen med 146 tkr för 2011. 

• Revisorerna har också begärt att få disponera 198 tkr 

under 2011 ur resultatutjämningsfonden för ovanstående. 

Kalmarsunds gymnasieförbund 

Kalmar kommun ingår tillsammans med Borgholm, Mörbylånga 

och Torsås i kommunalförbundet Kalmarsunds 

gymnasieförbund. Förbundet ansvarar för ungdomars 

gymnasieutbildning och delar av vuxenutbildningen. 

Nettokostnaderna för ungdomars gymnasieutbildning fördelas 

mellan kommunerna i förhållande till antalet ungdomar 

i åldrarna 16-19 år. Kalmar kommuns andel utgör 64 

procent. 

Ingelstorpsskolan drivs sedan 2006 av Kalmarsunds gymnasieförbund. 




300 731 286 421 275 140 



• För färre elever i Kalmarsunds gymnasieförbund 

minskas bidraget med 1 823 tkr 2011, med 9 816 tkr 

2012, med 9 816 tkr 2013. 

• Förslagen i propositionen ”Högre krav och kvalitet 

i den nya gymnasieskolan” (prop. 2008/09:199) 

kommer att innebära effektiviseringar i gymnasieskolan 

och som följd därav kommer anslaget till kommunerna 

att minska 2012. Bidraget till Kalmarsunds gymnasieförbund 

kommer därför att minska med 4 494 tkr 2012 

och med ytterligare 1 465 tkr 2013. 

• Budgetramen för bidraget till gymnasieförbundet 

utökas med 800 tkr till busskort fr.o.m. 2011. 

• I avstämningen i december 2009 inför budget 2010 

utökades Kalmarsunds gymnasieförbunds bidrag med 

175 tkr för att möta efterfrågan på ungdomsmottagningens 

tjänster. Villkoret var att gymnasieförbundet 

tog motsvarande belopp. Kommunen låter 

detta bidrag vara kvar, men poängterar åter igen 

att kommunens bidrag förutsätter motsvarande belopp 

från förbundet. 


Samhällsbyggnadsnämnden 

Samhällsbyggnadsnämnden fullgör de uppgifter som kommunen 

enligt lag eller annan författning ansvarar för inom 

• miljö- och hälsoskyddsområdet 

• plan- och byggnadsväsendet 

• kommunal trafikplanering och övergripande frågor om 

trafiksäkerhet. 

Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar även för frågor som 

gäller den kommunala lantmäterimyndighetens organisation, 

personal och ekonomi. 





2011-2012 föreslås följande förändringar: 

• Samhällsbyggnadsnämnden har begärt att få disponera 

1 550 tkr ur resultattutjämningsfonden för olika 

projekt under 2011. 

Servicenämnden 

Servicenämnden ansvarar för frågor som gäller ny-, omoch 

tillbyggnader av kommunens fastigheter, frilufts- och 

idrottsanläggningar, gator, vägar, parker och övriga allmänna 

platser. Detta gäller med undantag för anläggningar för 

vatten och avlopp, kajer och andra anläggningar i hamnen. 

Nämnden ansvarar för förvaltning av kommunens fastigheter 

samt inom- och utomhusanläggningar för idrott och 

camping. Nämnden ska även tillhandahålla lokalvård. Vidare 

ansvarar nämnden för räddningstjänsten och de uppgifter 

som kommunen har enligt lag eller annan författning inom 

detta område. Detta gäller med undantag för kommunens 

egna fastigheter, anläggningar och livräddningsredskap. 

Nämnden ansvarar för kommunens centrala inköps- och 

förrådsverksamhet samt transport- och verkstadstjänster. 

Nämnden ansvarar för förvaltning av de allmänna platser 

som kommunen är huvudman för (gator och vägar, gångoch 

cykelvägar, torg, broar, parker, lekplatser, kommunala 

naturreservat, naturparker och andra grönytor, småbåtshamnar, 

friluftsbad, naturisbanor, fiskevård, motionsspår, 

vandringsleder m.m.). 

Nämnden är kommunens väghållningsmyndighet och svarar 

för de uppgifter som enligt lag eller annan författning 

följer av detta. Vidare ansvarar nämnden för förvaltning 

av parkeringsplatser på allmän plats och kommunal kvartersmark. 

I detta uppdrag ingår att ge förslag på taxa för 

parkering med ledning av det underlag för trafikplanering 

som samhällsbyggnadsnämnden redovisar. Servicenämnden 

fullgör vidare de trafikuppgifter som avses i 1 § lagen 

om nämnder för vissa trafikfrågor. Detta gäller dock endast 

tillfälliga föreskrifter, undantag från trafikförordningen, undantag 

från lokala trafikföreskrifter eller parkeringstillstånd 

på grund av sådana föreskrifter. Nämnden svarar också för 

kommunens uppgifter enligt lagen om flyttning av fordon, 

liksom för parkeringsövervakning enligt lagen om kommunal 

parkeringsövervakning. Nämnden ansvarar för förvaltning 

av kommunens skogar, vattenområden, koloniträdgårdar 

och odlingslotter. Dessutom ansvarar nämnden för 

bidrag till enskilda vägar. 



Servicenämnden 121 420 119 635 120 011 



• För drift och underhåll av tillkommande vägytor 

utökas budgetramen med 355 tkr fr.o.m. 2011. 

• Serviceförvaltningen har kommit överens med kommunledningskontoret 

om att flytta över budgetramen 

för del av tjänst fr.o.m. 2011. Som följd av detta minskas 

servicenämndens budgetram med 229 tkr och kommunstyrelsens 

utökas med motsvarande belopp. 


• Servicenämnden har begärt att få disponera 2 150 tkr 

ur resultatutjämningsfonden för olika projekt under 


• Övrig begäran om resursförstärkning får tas upp i budgetarbetet 

inför 2012. 

Investeringar 

Investeringar över 5 mnkr för åren 2011-2013 inom fastighetskontoret: 

• för energibesparingsåtgärder 5 mnkr per år 2012-2013 

(räntabla) 

• för externa hyresgäster 5 mnkr per år (räntabla) 

• för transportservice 31,6 mnkr år 2011-2013 (räntabla) 

Investeringar för brandkåren: 

• Ebbetorp utbildningslokaler 11,4 mnkr 2012 

Investeringar för kulturoch fritidsnämnden för 111,3 

mnkr 2011-2014: 

• Rockneby allaktivitetshus 

• Isträningshall 

• Kulturcentrum 

Investeringar för barn- och ungdomsnämnden för skolor 

39,3 mnkr och förskolor 139,6 mnkr: 

• Rinkabyholmsskolan, tillbyggnad utbildningslokaler 

• Rockneby, tillbyggnad utbildningslokaler 

• Trekanten, tillbyggnad utbildningslokaler och tillagningskök 

• Rockneby förskola, tillbyggnad 

• Central belägen förskola i Kalmar 

• Djurängens förskola, tillbyggnad 

• Rinkabyholms förskola, nybyggnad 

• Ögonstenens förskola, nybyggnad 

• Östra Vimpeltorpet, nybyggnad etapp II 

Investeringar för Södermöre kommundelsnämnd 134,4 

mnkr: 

• Ljungbyholm förskola, nybyggnad 

• Hagby skola, förskola, bibliotek och fritidsgård 

• Tvärskog förskola, tillbyggnad 

• Halltorp, tillbyggnad klassrum och personallokaler 

Kultur- och fritidsnämnden 

Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för verksamheten på 

bibliotek, kulturskola, fritidsgårdar, Monokrom och Kalmar 

Teater samt förvaltar idrottsanläggningar i kommunen. 

Nämnden ger bidrag och stöd till föreningslivet inom kultur- 

och idrottsområdet. 



Kultur- och fritidsnämnden 128 693 128 528 128 769 


2011-2012 justeras anslaget enligt följande: 

• För Vasa fritidsgård utökas budgetramen med 500 tkr 

fr.o.m. 2011. 

• För grönyteskötsel och läktarstädning på nya 

arenan enligt avsiktsförklaring med Kalmar FF utökas 

budgetramen med 754 tkr fr.o.m. 2011. 

• Övrig begäran om resursförstärkning får tas upp i budgetarbetet 

inför 2012. 

Investeringar 

Under servicenämnden ingår investeringar över 5 mnkr för 

kulturoch fritidsnämnden med 111,3 mnkr 2011-2014: 

• Rockneby allaktivitetshus 

• Isträningshall 

• Kulturcentrum 

För investeringar i inventarier till idrotts- och fritidslokaler 

färdiga under 2011 avsätts 2,7 mnkr 2011. 

För införande av RFID-teknik på biblioteken avsätts 5 000 

tkr 2012. 

För istäckningsmaterial för att kunna genomföra olika evenemang 

i ishall avsätts 2,5 mnkr 2013. 

Investeringar i infrastruktur inom gatu- och parkverksamheten 

för 77,9 mnkr 2011, 69,7 mnkr 2012 och för 66,7 

mnkr 2013. 

Investeringar inom brandkåren för 6,6 mnkr 2011, 0,7 

mnkr 2012 och för 0,7 mnkr 2013. 


Barn- och ungdomsnämnden 

Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för kommunens 

verksamhet inom förskola och fritidshem samt det offentliga 

skolväsendet för barn och ungdomar (förskoleklass, 

grundskola och särskola). Nämnden har även tillsynsansvar 

för enskild barnomsorgsverksamhet i kommunen. 



Barn- och ungdomsnämnden 713 495 724 461 743 489 



• Till följd av färre antal elever i grundskolan 

minskas anslaget med 2 049 tkr 2011, för fler antal 

elever utökas anslaget med 316 tkr för 2012 och med 

ytterligare 5 541 tkr 2013. 

• Till följd av ökat antal barn inom barnomsorgen 

utökas anslaget med 8 915 tkr 2011, med ytterligare 

10 959 tkr för 2012 och med ytterligare 10 435 tkr 


Barn- och 

elevantal 2010 2011 2012 2013 

Förskola 2 709 2 800 2 914 3 015 

Fritidshem 2 109 2 142 2 177 2 230 

F-klass, skola 

och särskola 5 451 5 424 5 432 5 515 

Summa 10 269 10 366 10 523 10 760 

Investeringar 

Under servicenämnden finns investeringar för barn- och 

ungdomsnämnden upptaget för skolor 39,3 mnkr och för 

förskolor 139,6 mnkr 2011-2013: 

• Rinkabyholmsskolan, tillbyggnad utbildningslokaler 

• Rockneby, tillbyggnad utbildningslokaler 

• Trekanten, tillbyggnad utbildningslokaler och tillagningskök 

• Rockneby förskola, tillbyggnad 

• Central belägen förskola i Kalmar 

• Djurängens förskola, tillbyggnad 

• Rinkabyholms förskola, nybyggnad 

• Ögonstenens förskola, nybyggnad 

• Östra Vimpeltorpet, nybyggnad etapp II 

Barn- och ungdomsnämnden har begärt att få disponera 

4,0 mnkr ur resultatutjämningsfonden för olika investeringsprojekt 

under 2011. 

• I avstämning av budget 2010 utökades budgetramen 

med 1 700 tkr 2010 för fritidshemmen. Denna utökning 

blir permanent fr.o.m. 2011. 

• Regeringen avser att införa betyg från årskurs 6 i 

grundskolan och särskolan. För halvårseffekt 2012 utökas 

budgetramen därför med 325 tkr och för helårseffekt 

med ytterligare 325 tkr 2013. 

• Den garanterade undervisningstiden i matematik 

kommer att utökas med en timme i tre årskurser 

fr.o.m. 2013. Budgetramen utökas därför med 

1 411 tkr fr.o.m. 2013. 

• Fler nationella prov i fler ämnen i årskurserna 6 och 

9 kommer att införas fr.o.m. 2011. Budgetramen utökas 

därför med 218 tkr fr.o.m. 2011. 

• Barn- och ungdomnsnämnden har begärt att få disponera 

2 230 tkr ur resultatutjämningsfonden för olika 

driftprojekt under 2011. 


Omsorgsnämnden 

Omsorgsnämndens verksamhet kan i huvudsak indelas i tre 

delar: 

• Myndighetsutövning, handläggning av ansökningar utifrån 

socialtjänstlagen (SoL). 

• Vård och omsorg till äldre och till personer under 

65 år med mindre omfattande funktionsnedsättningar 

(SoL). Verksamheten verkställer beslut enligt socialtjänstlagen 

främst gällande hemtjänst och särskilt boende 

för äldre. 

• Kommunal hälso- och sjukvård, verksamheten ansvarar 

för hemsjukvård och hemrehabilitering till personer 

i ordinärt och särskilt boende. 



Omsorgsnämnden 583 354 587 860 591 104 



• Baserat på demografiska förändringar utökas budgetramen 

för fler äldre med 4 841 tkr 2011, med 4 116 

tkr 2012 och med 2 843 tkr 2013. 

Investeringar 

Under servicenämnden ingår för investeringar för omsorgsnämnden: 

• Stensbergs servicehem, omklädningsrum och rum för 

hemtjänsten med 1 850 tkr. 

Socialnämnden 

Socialnämnden ansvarar för följande: 

LSS 

Myndighetsutövning, verksamheten ansvarar för handläggning 

av ansökningar utifrån socialtjänstlagen (SoL) samt all 

handläggning av ansökningar utifrån lagen om stöd och 

service till vissa funktionshindrade (LSS). 

Stöd och hjälp till personer med funktionshinder, verksamheten 

ansvarar för att verkställa beslut enligt LSS och till 

personer med omfattande psykiska funktionsnedsättningar 

enligt socialtjänstlagen 

Individ- och familjeomsorgen 

Socialtjänstlagen reglerar kommunens yttersta ansvar för 

att de människor som bor och vistas i kommunen får det 

stöd och den hjälp som de behöver. Ansvarsområdena kan 

delas upp i tre huvudinriktningar: 

• Strukturerade insatser, vilket innebär medverkan i samhällsplaneringen 

och uppsökande verksamhet. 

• Allmänt inriktade insatser, t.ex. olika serviceinsatser 

som budgetrådgivning etc. 

• Individuellt inriktade insatser, vilket avser försörjnings 

stöd, missbruksvård, insatser till barn, ungdom och 

för äldrar. 



Socialnämnden 583 292 594 896 593 548 



• För utökat behov av insatser enligt LSS (lagen om stöd 

och service för vissa funktionshindrade) utökas 

budgetramen med 10 000 tkr 2011, ytterligare 10 000 

tkr 2012 och ytterligare 10 000 tkr 2013. 



Södermöre kommundelsnämnd ansvarar för delar av 

den kommunala verksamheten i södra delen av Kalmar 

kommun. Kommundelsnämnden ansvarar för barn- och 

skolbarnsomsorg, grundskola, omsorg om äldre, hemsjukvården 

samt bibliotek och fritidsgårdar. Därtill har 

kommundelsnämnden ett utökat ansvar för demokrati- och 

landsbygdsutvecklingsfrågor i Södermöre kommundel. 

Kommundelsnämnden hanterar verksamheterna personlig 

assistans och ledsagarservice för vilka socialnämnden har 

budgetansvaret. Fritidsgården i Ljungbyholm ombesörjer 

korttidstillsyn för ungdomar på uppdrag av socialförvaltningen. 

Kommundelsnämnden ansvarar för driften av 

sporthallarna i Hagby och Påryd samt det tempererade utebadet 

i Påryd. Verksamheterna sköts av idrottsföreningar 

som erhåller driftbidrag för uppdragen. 

• Regeringen avser att införa betyg från årskurs 6 i 

grundskolan och särskolan. För halvårseffekt 2012 utökas 

budgetramen därför med 49 tkr och för helårseffekt 

med ytterligare 49 tkr 2013. 

• Den garanterade undervisningstiden i matematik 

kommer att utökas med en timme i tre årskurser 

fr.o.m. 2013. Budgetramen utökas därför med 211 tkr 


• Fler nationella prov i fler ämnen i årskurserna 6 och 

9 kommer att införas fr.o.m. 2011. Budgetramen utökas 

därför med 33 tkr fr.o.m. 2011. 

• Södermöre kommundelsnämnd har begärt att få 

disponera 1 000 tkr ur resultatutjämningsfonden för 

olika projekt under 2011. 



Södermöre kommundelnämnd 186 757 188 347 190 171 



• På grund av förändringar i antalet elever i grundskolan 

utökas budgetramen med 3 143 tkr 2011, 

med 642 tkr för 2012 och med 1 830 tkr 2013. 

• På grund av förändringar i antal barn utökas budgetramen 

för barnomsorg med 3 031 tkr 2011, med 776 

tkr 2012 och minskas med 941 tkr 2013. 

• Baserat på demografiska förändringar utökas budgetramen 

för fler äldre med 1 123 tkr 2011, med 956 

tkr 2012 och med 557 tkr 2013. 

• I avstämning av budget 2010 utökades budgetramen 

med 300 tkr 2010 för fritidshemmen. Denna utökning 

blir permanent fr.o.m. 2011. 

Barn- och 

elevantal 2010 2011 2012 2013 

Förskola 409 444 457 444 

Fritidshem 288 295 287 290 

F-klass, 

skola och 

särskola 897 943 953 981 

Summa 1 594 1 682 1 697 1 715 

Investeringar 

Under servicenämnden ingår för investeringar för Södermöre 

kommundelsnämnd med 134,4 mnkr: 

• Ljungbyholm förskola, nybyggnad 

• Hagby skola, förskola, bibliotek och fritidsgård 

• Tvärskog förskola, tillbyggnad 

• Halltorp, tillbyggnad klassrum och personallokaler 


Kommunkoncernens organisation 


Kommunrevision 

Kommunstyrelse 

Facknämnder 

Kalmarsunds Gymnasieförbund 65,1 % 

Kalmar Kommunbolag AB 

Kalmarsundsregionens Renhållare 61 % 

Kalmarhem AB 

Kalmar Vatten AB 

Kifab i Kalmar AB 

Kalmar Hamn AB 100 % 

Kalmar Airport AB 

Destination Kalmar AB 

Kalmar Familjebad AB och KB 

Industriparken i Kalmar AB 

Kalmar Biogas AB 

Kalmar Science Park AB 92,5 % 

Kalmar Energi Holding AB 50 % (koncern) 


Kommunägda företag 

De kommunägda företagen ska vara självbärande. Något 

tillskott av kommunala pengar lämnas normalt inte för investeringar 

eller driftkostnader. Normalt ställs också ett avkastningskrav 

på det av kommunen investerade kapitalet. 

Kalmar Kommunbolag AB 

Syftet med Kalmar Kommunbolag AB är att förvalta aktier 

i Kalmar kommuns hel- eller delägda bolag. Bolaget ska 

utveckla samarbetet mellan bolagen i koncernen samt samordna 

övergripande koncerngemensamma frågor. Vidare 

har bolaget till föremål för sin verksamhet att efter särskilt 

uppdrag av kommunen genomföra näringslivsbefrämjande 

projekt. 

Kalmar Kommunbolag AB är ett helägt bolag till Kalmar 

kommun med ett aktiekapital på 135 mnkr. Kalmar Kommunbolag 

AB är ett holdingbolag till de helägda dotterbolagen: 

• Kalmarhem AB, 

• Kalmar Vatten AB, 

• KIFAB i Kalmar AB, 

• Industriparken i Kalmar AB, 

• Handelsbolaget Telemarken i Kalmar ägs till 50 procent 

vardera av Kalmar Kommunbolag AB och 

KIFAB i Kalmar AB, 

• Kalmar Familjebad AB, 

• Kalmar Familjebad KB, 

• Destination Kalmar AB, 

• Kalmar Science Park AB (ägs till 92,5 procent), 

• Kalmar Airport AB, 

• Kalmar Hamn AB, 

• Kalmar Biogas AB 

• Kalmar Energi Holding AB (ägs till 50 procent). 

Kalmarhem AB ska inom Kalmar kommun bygga, överlåta 

och förvalta bostäder och andra lokaler. 

KIFAB i Kalmar AB ska bygga, förvärva, överlåta samt 

förvalta byggnader och lokaler. 

Kalmar Vatten AB ska svara för vatten- och avloppsförsörjningen 

i Kalmar kommun. 

Industriparken i Kalmar AB ska äga och förvalta fastigheter 

i kvarteret Elefanten i Kalmar. 

Kalmar Hamn AB ska utveckla, driva och förvalta hamnanläggningarna 

i Kalmar kommun. 

Kalmar Airport AB ska i samverkan med näringslivet i 

Kalmarregionen utveckla, driva och förvalta Kalmar flygplats. 

Kalmar Biogas AB ska producera och sälja biogas. 

Kalmar Familjebad KB ska svara för drift och underhåll 

av ett familjebad i Kalmar. 

Destination Kalmar AB ska i samverkan med näringslivet 

utveckla, profilera och marknadsföra Kalmar som besöksmål. 

Bolaget ska även samordna och administrera evenemang 

inom Kalmar kommun. Vidare ska bolaget bedriva 

turistbyråverksamhet samt driva verksamhet på Kalmar 

Slott. 

Kalmar Energi Holding AB är en renodlad energikoncern 

som till lika delar ägs av Kalmar Kommunbolag AB 

och E.ON Nord Sverige AB. Aktiekapitalet uppgår till 30 

mnkr. 

Kalmar Kommunbolag AB ska ge en utdelning på 975 tkr. 

Utdelningen är beroende av utdelningsbara medel hos dotterbolagen. 

För Kalmarhem AB gäller lagen om allmännyttiga bostadsföretag 

(2002:102) som begränsar att utdelningen beräknas 

på aktiekapitalet och att den ska vara skälig. I förordningen 

om skälig utdelning från allmännyttiga bostadsföretag 

(2003:348) anges högsta tillåtna utdelning till den genomsnittliga 

statslåneräntan under föregående räkenskapsår 

med ett tillägg av en procentenhet. Utdelningen får dock 

inte överstiga bostadsföretagets resultat för föregående räkenskapsår. 

Ny lagstiftning from 2011. 

För övriga dotterbolag beräknas utdelningen genom att 

redovisat årsresultat först ska täcka balanserad förlust. Av 

återstående vinstmedel och övrigt fritt eget kapital får sedan 

utdelning ske till aktieägarna. 

Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens Renhållare 

De fyra kommunerna Kalmar, Mörbylånga, Nybro och 

Torsås har bildat Kommunalförbundet Kalmarsundsregionens 

Renhållare. Förbundets uppgift är att ansvara för 

medlemskommunernas strategiska planering av frågor om 

avfallshantering, uppgifter om insamling och behandling 

av avfall samt den myndighetsutövning som kommunerna 

är skyldiga att svara för enligt miljöbalken med tillhörande 

lagstiftning. 


Kalmar kommun ingår tillsammans med Borgholm, Mörbylånga 

och Torsås kommuner i kommunalförbundet Kalmarsunds 

gymnasieförbund. Förbundet ansvarar för gymnasie- 

och vuxenutbildning och nettokostnaderna fördelas 

mellan medlemskommunerna i förhållande till antalet ungdomar 

i åldrarna 16-19 år. För 2009 beräknas att 65,1 procent 

av nettokostnaderna betalas av Kalmar kommun. 

Kalmar Science Park AB ska samordna teknikbaserade 

marknadsförings- och utvecklingsfrågor inom områdena 

bioteknik, miljöteknik, infomationsteknik/telekom samt 

övriga högskolenära verksamheter. 


Ordlista 

Anläggningskapital - Bundet eget kapital. Skillnaden mellan 

anläggningstillgångar och långfristiga skulder. 

Anläggningstillgångar - Fast och lös egendom för stadigvarande 

bruk. 

Använda medel - Visar årets bruttoavtappning av rörelsekapital, 

det vill säga alla poster som har minskat omsättningstillgångarna 

respektive ökat de kortfristiga skulderna. 

Avskrivningar - Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångarnas 

bokförda värde motsvarande beräknat 

slitage. 

Balansräkning - Beskriver kommunens finansiella ställning 

på bokslutsdagen. Visar hur kommunen har använt 

sitt kapital (tillgångar) respektive hur kapitalet har anskaffats 

(skulder och eget kapital). 

Budgetavvikelse - Över- eller underskott i förhållande till 

budget. 

Extraordinära poster - Poster som saknar klart samband 

med kommunens ordinarie verksamhet. De kan inte heller 

förväntas inträffa ofta eller regelbundet och ska uppgå till 

väsentliga belopp. 

Finansnetto - Finansiella intäkter, såsom ränteintäkter, utdelningar 

och borgensavgifter minus räntekostnader. 

Finansieringsanalys - Visar hur årets drift-, investeringsoch 

låneverksamhet med mera har påverkat rörelsekapitalet. 

Internränta - Intern ersättning för det kapital som nyttjas 

av verksamheterna. 

Investering - Anskaffning av anläggningstillgångar. 

Kapitalkostnad - Gemensam benämning för internränta 

och avskrivning. 

Kortfristiga fordringar - Fordringar som förfaller till betalning 

inom ett år. 

Likviditet - Betalningsberedskap på kort sikt. 

Långfristiga fordringar - Fordringar som förfaller till betalning 

senare än ett år från balansdagen. 

Långfristiga skulder - Skulder med en återbetalningstid 

på över ett år. 

Nettoinvesteringar - Investeringsutgifter efter avdrag för 

investeringsbidrag. 

Nettokostnader - Driftkostnader efter avdrag för intäkter. 

Nyckeltal- Förhållandet mellan två storheter, till exempel 

eget kapital i procent av de totala tillgångarna (soliditet). 

Omsättningstillgångar - Lös egendom som inte är anläggningstillgång. 

Periodisering - Fördelning av kostnader och intäkter till 

rätt redovisningsår. 

Resultaträkning - Visar årets finansiella resultat och visar 

hur det uppkommit. Det egna kapitalets förändring kan 

också läsas ut av balansräkningen. 

Resultatutjämningsfond - Nämndernas del av det egna 

kapitalet. 

Sammanställd redovisning - ”Koncernbokslut” upprättat 

i enlighet med gällande redovisningsprinciper. 

Soliditet - Eget kapital i förhållande till de totala tillgångarna, 

det vill säga graden av självfinansierade tillgångar. Visar 

betalningsförmågan på lång sikt. 

Tillförda medel - Visar årets bruttotillskott till rörelsekapitalet, 

det vill säga alla poster som har ökat omsättningstillgångarna 

respektive minskat de kortfristiga skulderna. 

Årets resultat - Skillnaden mellan årets intäkter och kostnader. 

Kortfristiga skulder - Skulder med en återbetalningstid 

inom ett år. 


Bilaga 1 

Uppdrag och uttalanden från budget 2010 och ekonomisk planering 2011-2012 

Uppdrag och uttalanden 

Kommunens verksamhetsidé och värdegrund uttrycks i olika handlingsprogram 

och riktlinjer. För att alla anställda ska ha kunskap om dessa behöver nuvarande 

utbildningar inom olika delområden samordnas och sättas in i ett större 

sammanhang. Det kan gälla utbildningar om ledarskap, öppet arbetsklimat, integration, 

jämställdhet, HBT m.fl. 

Status 

Arbetet pågår. 

Kommunstyrelsen/kommunledningskontoret får i uppdrag att komma med förslag 

på hur en sådan utbildning för anställda ska utformas. I uppdraget ska även ingå att 

redovisa på vilket sätt utbildningen ska kunna erbjudas flertalet kommunanställda 

samt kostnader och tidplan. 

Kommunfullmäktige har beslutat om ett integrationspolitiskt program. I detta 

ingår att integrationsperspektivet ska finnas med som en naturlig del i kommunens 

samtliga verksamheter. Kommunens revisorer har i en granskningsrapport konstaterat 

att det integrationspolitiska programmet fått begränsad genomslagskraft i 

nämndernas/bolagens målformuleringar. 


För att arbetet ska bli konkret och kunna följas upp utifrån kommunens övergripande 

mål har varje nämnd och bolag fått i uppdrag att sätta upp mål efter de 

förutsättningar som gäller i den egna verksamheten. Eftersom flertalet nämnder/ 

bolag trots detta inte har redovisat sina uppdrag i samband med årsredovisning 

2008, kvarstår uppdraget. 

Som en del i arbetet att uppnå målet att arbetslösheten inte ska överstiga rikssnittet 

ska alla förvaltningar och bolag ta emot praktikanter som kommer via invandrarservice 

eller sfi (svenska för invandrare). 

Kommunledningskontoret fick i den ekonomiska planeringen 2006-2008 i uppdrag 

att tillsammans med berörda nämnder/förvaltningar ta fram en övergripande 

handlingsplan för att förebygga våld mot kvinnor och deras barn. Ett sådant 

program ska vara sektorsövergripande och långsiktigt. Handlingsplanen ska 

tas fram i samarbete med andra myndigheter och organisationer. Socialnämndens 

handlingsprogram vid familjevåld ska ingå som en del i kommunens övergripande 

handlingsplan. 


Handlingsplanen klar och redovisad 

2010. 

Insatser för att nå målet ska fokusera på fortsatt stöd och skydd till våldsutsatta, 

fortsatt utveckling av insatser riktade till våldsutövare, stärkt förebyggande arbete, 

ökad samverkan och ökade kunskaper. 

Berörda nämnder har ansvar för att motverka barns utanförskap. 

Kommunstyrelsen/kommunledningskontoret får i uppdrag att arbeta fram ett 

”belöningssystem” för de anställda som kommer med genomförbara ideér som 

antingen minskar kommunens kostnader eller skapar en bättre kvalitet i den kommunala 

servicen. 

Kommunledningskontoret får i uppdrag att senast 1 maj 2010 redovisa förslag till 

att anlita kommersiell bilpool. Förslaget ska redovisa potentialen för att minska 

koldioxidutsläpp och kostnader genom att effektivisera tjänsteresorna. 



Uppdraget redovisat. 



Kommunstyrelsen/kommunledningskontoret får i uppdrag att innan Öppna Jämförelser 

presenteras, utse indikatorbärare inom berörda förvaltningar. Kommunens 

resultat och kommentarer ska publiceras samma dag som Öppna Jämförelser publiceras. 

Omsorgsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd får i uppdrag att tillsammans 

med servicenämnden och Kalmarhem AB utreda behovet av och göra en 

kostnadsberäkning för installation av sprinklers i äldreboenden i hela kommunen. 

Klart under 2010. 

För investering i Norrlidshemmet finns upptaget 23,4 mnkr 2009-2011. Denna investering 

utgår. Omsorgsnämnden får i uppdrag att tillsammans med servicenämnden 

utreda Norrlidshemmets framtid och återkomma med förslag till hur behovet 

av särskilda boenden i området kan tillgodoses. Klart under 2010. 

Södermöre kommundelsnämnd får i uppdrag att till budgetarbetet 2011 återkomma 

med planer och kostnader för omoch tillbyggnad av Hagby skola. Klart oktober 

2010. 

Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att i dialog med Kalmar Tennisklubb 

diskutera deras önskemål om utbyggnad av sin verksamhet och återkomma under 

2010. 

Kultur- och fritidsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd får i uppdrag att 

under våren 2010 återkomma med placering och kostnadsberäkning av ny konstgräsplan 

i Ljungbyholm. Hänsyn ska tas till en framtida samlad idrottsverksamhet. 

Klart under våren 2010. 

Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att bereda frågan om klubbstuga på Södra 

Utmarken och återkomma under våren 2010. 

Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att bereda frågan om allaktivitetshus i 

Rockneby och återkomma under våren 2010. 

Kalmar kommun ska medverka i arbetet med att ta fram en regional strategi för 

kultur som en regional utvecklingskraft. 

Kommunledningskontoret fick i den ekonomiska planeringen 2006-2008 i uppdrag 

att i samarbete med barn- och ungdomsnämnden, Södermöre kommundelsnämnd 

och kulturoch fritidsnämnden redovisa hur kulturen kan få ett större utrymme i 

t.ex. förskolornas och skolornas verksamhet. 

Kultur- och fritidsnämnden och Kalmar Familjebad KB har i den ekonomiska 

planeringen tidigare fått i uppdrag att i samråd med barn- och ungdomsnämnden 

se över nuvarande avtal mellan kommunen och Familjebadet. En redovisning för 

detta uppdrag ska lämnas till kommunstyrelsen. 

Status 




In i uppdraget att redovisa även 

alternativ till nybyggnation. 

In i uppdraget med Idrottspaket 

II. 


II. 


II. 

Uppdraget redovisat och allaktivitetshuset 

är under byggnation. 




I uppdraget ska också ingå att belysa omfattningen och de ekonomiska effekterna 

av Gymnasieförbundets nyttjande av badet. 



Servicenämnden får i uppdrag att återkomma under 2010 med redovisning av kostnader 

för gång- och cykelbro över E22 vid Hansa city. 

Kommunfullmäktige beslutade 1992 att städverksamheten skulle konkurrensutsättas. 

Detta har inneburit merarbete för fastighets- och inköpskontoret och förvaltningar/enheter 

inom den kommunala verksamheten. Vi kan trots detta konstatera 

att vi idag utför i stort sett all städverksamhet i kommunal regi. Det finns inte 

längre behov av en konkurrensutsättning av städverksamheten. 

Status 


Uttalande 

Det finns många fördelar med att ha kommunens städavdelning i verksamheterna. 

Som exempel kan nämnas: 

• möjlighet att lägga tid på att effektivisera verksamheten istället för att lägga tid 

på konkurrensutsättning 

• en rehabiliteringsmöjlighet för andra förvaltningar 

• arbetsprövningar från arbetsförmedlingen samt arbetsmarknadsenheten 

• möjlighet att vara med initialt vid omoch tillbyggnader då städverksamheten 

fnns i samma förvaltning som byggnadsavdelningen. 

• inget vinstintresse, vilket ger fler städtimmar. 

• kombinationstjänster i mindre förskolor med mottagningskök, gäller både städ 

och köksarbete. 

• flexibilitet internt vid minskning alternativt ökning av lokalytor 

• möjlighet till viss utlåning av städmaskiner till förvaltningarna 

• kunskapsbank internt i kommunen 

Årligen görs en kvalitetsuppföljning där man mäter och ställer frågor som: 

Hur nöjd är du med vår städkvalité? Är sanitära anläggningar rena och fräscha? 

Hur utförs städningen? Är det lätt att framföra klagomål på städavdelningen? 

Sammanfattningen av svaren visar på väldigt positiva resultat. 

Inriktningen ska vara att konkurrensutsättningen av kommunens städverksamhet 

upphör fr.o.m. 2010. Servicenämnden (tidigare fastighets- och inköpskontoret) får 

komplettera med externa städleverantörer där det ut verksamhetssynpunkt är motiverat. 

Investering i nya utbildningslokaler vid brandövningsfältet Ebbetorp och två nya 

brandstationer tas upp i arbetet med budgeten inför 2011. Inför detta arbete ska 

kommunledningskontoret och serviceförvaltningen/brandkåren arbeta vidare med 

det förslag som redovisats av samhällsbyggnadsnämnden och ta fram ett underlag 

för beslut. 

Uppdraget redovisat. Nytt uttalande 

om ny brandstation 

2015. 

Nytt uppdrag beslutat i kommunstyrelsen 10 maj 2010 med inriktning mot en 

brandstation. Klart oktober 2010. 

Kommunstyrelsen/kommunledningskontoret ska senast 1 mars 2009 redovisa förslag 

till de strategiska val kommunen ska göra när det gäller anslutning till olika 

nätverk för hållbara kommuner, samt en strategi för hur målet om internationellt 

miljöpris ska nås. 

Kommunledningskontoret får i uppdrag att i samverkan med berörda parter, såväl 

inom som utanför den kommunala organisationen, arbeta vidare med Klimat- 

Arena Kalmar. 





Intresset för att investera i Kalmar är stort. Det är glädjande. Mot den bakgrunden 

tas nu en fördjupad översiktsplan för hela centrum fram. I den ska göras en 

helhetsbedömning av bostäder, trafik och verksamhet. Allt med hänsyn taget till 

Kvarnholmens unika karaktär. 

Status 

Uppdragen redovisade. 

Mot bakgrund av detta och de stadsutvecklingsprojekt som nu diskuteras i centrala 

Kalmar får kommunledningskontoret och samhällsbyggnadsnämnden/-kontoret i 

uppdrag att gemensamt återkomma med förslag inom följande områden: 

• Förslag till ytterligare konkreta insatser för att stärka kollektivtrafiken och främja 

cykeltrafiken. 

• Förslag till lokalisering av parkeringsanläggningar i Kvarnholmens ytterområden 

eller dess närhet. Följande platser ska undersökas närmare: Slottsparkeringen, 

Cellgraven och Gesällen. 

• Förslag på principer för s.k. parkeringsköp. Huvudprincipen för all exploatering 

ska vara att erforderliga parkeringsplatser ska finnas inom tomtmark. När detta inte 

bedöms som möjligt eller där kommunen och exploatör finner särskilda skäl för 

samutnyttjande ska parkeringsköp kunna användas. Avgiften för parkeringsköp ska 

då ligga till grund för finansiering av framtida parkeringsanläggningar. 

• Förslag på parkeringsnorm. För att tydliggöra spelreglerna för framtida exploatering 

ska parkeringsnorm för differentierande verksamheter, i första hand för 

Kvarnholmen och dess närhet, tas fram. 

Förslagen ska redovisas under första kvartalet 2010. 


Bilaga 2 

Driftkostnadsförändringar 2011-2013 (tkr) Budget Jämförelse med året innan 

Driftkostnadsförändringar jämfört med 2010 

2010 2011 2012 2013 Not 2011 2012 2013 

Kommunledningskontoret 226 011 15 357 -4 654 1 180 1 15 357 10 703 11 883 

Exploateringsverksamhet -41 419 -10 343 3 462 16 928 2 -10 343 -6 881 10 047 

Gymnasieförbundet 301 754 -1 023 -14 310 -11 281 4 -1 023 -15 333 -26 614 

Kommunens revisorer 2 584 344 -344 0 5 344 0 0 

Samhällsbyggnadsnämnden 43 912 1 575 -1 524 27 6 1 575 51 78 

Servicenämnden 118 790 2 630 -1 785 376 7 2 630 845 1 221 

Kultur- och fritidsnämnden 122 464 6 229 -165 241 8 6 229 6 064 6 305 

Barn- och ungdomsnämnden 699 318 14 177 10 966 19 028 9 14 177 25 143 44 170 

Omsorgsnämnden 583 735 -381 4 506 3 244 10 -381 4 125 7 369 

Socialnämnden 572 734 10 558 11 604 -1 348 11 10 558 22 162 20 814 

Södermöre kommundelsnämnd 177 667 9 090 1 590 1 824 12 9 090 10 679 12 504 

TOTAL 2 807 550 48 212 9 346 30 219 48 212 57 558 87 777 

TOTAL EXKL EXPLOATERINGSVHT 2 848 969 58 555 5 884 13 291 58 555 64 439 77 730 

Bilaga 3 

Not 1) Kommunstyrelsen 

Jämförelse med året innan 

Driftkostnadsförändringar 2011-2013 (tkr) 2011 2012 2013 

Komp. för kostnadsökn. vid köp av verksamhet (löner) 1 113 1 146 1 180 

Val till kommun, landsting och riksdag -1 500 

Särskilda arbetsmarknadsåtgärder -1 000 

Oförutsedda kostnader p.g.a. lågkonjunkturen -2 000 

Bidrag till Destination Kalmar -1 000 

Kostutbildning -100 

Ny prismodell IT 300 

Resursförstärkning mark- och planeringsenheten, fler planer 2 000 

Ombudgetering från servicenämnden 229 

Kompensation minskade tomträttsavgälder p.g.a. försäljningar 815 

Prova på praktik 200 

Deponi 2 500 

Kollektivtrafiken 8 000 

Tilläggsbudget 5 800 -5 800 

Summa 15 357 -4 654 1 180 

Not 2) Exploateringsverksamhet 



Förändring försäljningsintäkt -10 343 3 462 16 928 

Summa -10 343 3 462 16 928 

Not 4) Gymnasieförbundet 



Resursfördelning 

Justering antal 16-19 åringar -1 823 -9 816 -9 816 

Effektivisering av gymnasieskolan -4 494 -1 465 

Busskort 800 

Summa -1 023 -14 310 -11 281 


Not 5) Kommunens revisorer 



Dubbelt antal revisorer 146 -146 

Tilläggsbudget 198 -198 

Summa 344 -344 0 

Not 6) Samhällsbyggnadsnämnden 



Komp. för kostnadsökn. vid köp av verksamhet (löner) 25 26 27 


Summa 1 575 -1 524 27 

Not 7) Servicenämnden 




Ombudgetering till kommunstyrelsen -229 


Utökade vägytor 355 


Summa 2 630 -1 785 376 

Not 8) Kultur- och fritidsnämnden 




Nycirkus, fr.o.m. ht 2007 försöksprojektet förlängt t.o.m. 2011 -400 

Utökat föreningsbidrag till Kalmar FF (arenan) (KPI 2010, 2,5%) 6 402 160 164 

Investeringsbidrag till föreningsägda anläggningar -1 500 

Vasa fritidsgård 500 

Skötselbidrag till Kalmar FF 754 

Summa 6 229 -165 241 

Not 9) Barn- och ungdomsnämnden 




Grundskola, justering elevantal -2 049 316 5 541 

Barnomsorg, justering barnantal 8 915 10 959 10 435 

Övrigt 

Komp. för kostnadsökn. vid köp av verksamhet (löner) 1 290 1 329 1 369 

Allmän förskola från tre års ålder 1 293 

Kostverksamheten 2 068 

Nya skollagen 212 267 -54 

Betyg från åk 6 325 325 

Ökad undervisningstid matematik 1 411 

Fler nationella prov 218 


Summa 14 177 10 966 19 028 


Not 10) Omsorgsnämnden 




Volymutveckling äo baserad på demografisk förändring 4 841 4 116 2 843 

Övrigt 


Rehabilitering -4 500 

Hjälpmedel -2 000 

Arbetskläder 900 

Summa -381 4 506 3 244 

Not 11) Socialnämnden 



Komp. för kostnadsökn. vid köp av verksamhet (löner) Soc 470 484 498 

Komp. för kostnadsökn. vid köp av verksamhet (löner) LSS 1 088 1 120 1 154 

Minskade placeringskostnader -1 000 

Ekonomiskt bistånd -13 000 

Nivåhöjning LSS 10 000 10 000 10 000 

Summa 10 558 11 604 -1 348 

Not 12) Södermöre kommundelsnämnd 




Grundskola, justering elevantal 3 143 642 1 830 

Barnomsorg, justering barnantal 3 031 776 -941 

Volymutveckling äo baserad på demografisk förändring 1 123 956 557 

Övrigt 


Allmän förskola från tre års ålder 193 

Nya skollagen 28 28 

Arbetskläder 100 

Kostverksamheten 312 

Nya skollagen 8 16 -8 

Betyg från åk 6 49 49 

Ökad undervisningstid matematik 211 

Fler nationella prov 33 


Summa 9 090 1 590 1 824 


Bilaga 4 

Investeringsplaner 2010-2013 (tkr) 

(Inklusive anslag överförda från 2009) 2010 2011 2012 2013 

SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET 

Kommunledningskontoret 44 215 14 200 4 200 4 200 


Servicenämnden: 

-Gatu- och parkverksamhet 123 931 77 934 69 681 66 695 

-Fastighetskontoret 260 437 211 513 101 275 274 750 

-Brandkåren 7 141 6 550 650 650 

Kultur- och fritidsnämnden 1 245 4 200 6 500 4 000 

Barn- och ungdomsnämnden 15 276 10 600 5 550 5 550 

Omsorgsnämnden 2 000 2 000 2 000 2 000 

Socialnämnden 1 200 1 200 1 200 1 200 

Södermöre kommundelsnämnd 2 175 3 390 2 250 1 000 

Summa skattefinansierad verksamhet 459 442 332 587 194 206 360 945 


416 091 300 602 153 031 336 895 

AFFÄRSDRIVANDE VERKSAMHET 

Exploateringsverksamhet 90 018 57 518 63 950 24 975 

Summa affärsdrivande verksamhet 90 018 57 518 63 950 24 975 

SUMMA NETTOINVESTERINGAR 549 460 390 105 258 156 385 920 

Bilaga 5 

Not 1) Kommunledningskontoret 

Investeringsplaner 2010-2013 (tkr) 2010 2011 2012 2013 

Samlingsanslag 200 200 200 200 

Investeringar för Kalmar Hamn AB 10 243 4 000 4 000 4 000 

Kust till kustbanan 33 772 

Tilläggsbudget 10 000 

Total 44 215 14 200 4 200 4 200 


Not 2) Exploateringsverksamhet 


Produktion av arbetsområden (räntabel) 17 200 14 100 9 300 4 250 

Produktion av bostadsområden (räntabel) 68 238 41 918 53 150 19 225 

Övrig markförsörjning (räntabel) 4 580 1 500 1 500 1 500 

Total 90 018 57 518 63 950 24 975 


Not 3) Samhällsbyggnadsnämnden 


Investeringsbehov 1 822 1 000 900 900 

Total 1 822 1 000 900 900 


Not 4) Servicenämnden 


Gatu- och parkverksamhet: 6 000 6 000 

Gemensam administration 255 100 

Allmänt 350 

Huvudnät 56 287 33 170 50 781 3 000 

Lokalnät 10 649 

Gång- och cykelvägar 3 756 19 850 7 900 4 000 

Övrig väghållning 16 447 5 600 5 000 2 595 

Miljöåtgärder 722 400 100 

Trafiksäkerhetsåtgärder 2 288 400 

IKEA 15 908 

Parkverksamhet 6 655 5 070 1 000 

Friluft och båtverksamhet 614 2 400 

Övrigt 1 650 

Arbetsmarknadsåtgärder 10 000 2 000 


Flyttning i tiden -50 000 50 000 

Total 123 931 77 934 69 681 66 695 

-Fastighets- och inköpskontoret 

Gemensam administration 18 465 2 100 7 075 7 600 

Inventarier 100 75 100 

Oförutsedda fastighetsinvesteringar 2 000 2 000 2 500 

Energibesparåtg, mät-/övervakningsutrustn styr o regler 5 000 5 000 

Serviceförvaltningen 

Transportservice 

Fordon 7 600 10 735 13 550 7 300 

Städverksamhet 

Inventarier 130 150 150 150 

Drift och service 

Inventarier 613 

Brandkåren 0 11 400 0 

Kommunledningskontoret (arbetslokaler) 2 870 4 000 0 0 

Extern beställare (räntabla) 0 5 000 5 000 5 000 

Förvaltningslokaler 7 188 

Gymnasielokaler 2 610 

Fritidslokaler 87 169 60 212 21 550 15 000 

Rockneby allaktivitetshus 4 000 13 000 

Barn- och ungdomsnämnden 

Skollokaler Lindsdalsskolan, ventilation i adm lokaler 19 851 7 850 450 31 000 

Förskolelokaler 111 445 23 200 42 100 74 300 

Omsorgslokaler 2 496 1 850 0 0 

Stensbergs servicehem, omklädningsrum, rum för hemtjänsten 1 850 

Södermöre kommundelsnämnd 0 0 0 134 400 


S:a 260 437 211 513 101 275 274 750 

Varav räntabla investeringar 33 108 17 985 37 175 20 050 

Brandkåren: 

Gemensamt 7 141 1 050 650 650 

Hävare 5 500 

Total 7 141 6 550 650 650 


Not 5) Kultur- och fritidsnämnden 


Inventarier 1 245 1 500 1 500 1 500 

RFID-teknik 5 000 

Inventarier kulturcentrum 

Inventarier ojbekt klara 2011 2 700 

Istäckningsmaterial 2 500 

Total 1 245 4 200 6 500 4 000 

Not 6) Barn- och ungdomsnämnden 


Inventarier 7 100 4 000 4 000 4 000 

Tilläggsbudget 2010 8 176 

Utbyggnad förskoleavdelningar 1 500 1 550 1 550 

It-investeringar 1 100 

Tilläggsbudget 2011 4 000 

Total 15 276 10 600 5 550 5 550 

Not 7) Omsorgsnämnden 


Inventarier 2 000 2 000 2 000 2 000 

Total 2 000 2 000 2 000 2 000 

Not 8) Socialnämnden 


Inventarier 1 200 1 200 1 200 1 200 

Total 1 200 1 200 1 200 1 200 

Not 9) Södermöre kommundelsnämnd 


Inventarier 2 175 1 000 1 000 1 000 

Utbyggnad förskoleavdelningar 2 250 1 250 

It-investeringar 140 

Total 2 175 3 390 2 250 1 000 



Vill ni veta mer eller beställa fler exemplar - 

kontakta: 

Kommunledningskontoret, ekonomienheten 

0480- 45 00 00

Budget 2011-2013 - Kalmar kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?