Miljökonsekvensbeskrivning Pdf 6,4 MB - Kalmar kommun

KS 2012/0567 

ÖVERSIKTSPLAN 

FÖR KALMAR KOMMUN 

miljökonsekvensbeskrivning 

ANTAGANDEHANDLING 2013-05-21

foto, fram- och baksida: Jonas Lindström 

MEDVERKANDE 

Miljökonsekvensbeskrivningen har upprättats av Wilark Konsult AB i samverkan med tjänstemän 

från översiktplanens projektorganisation. Layout har utförts av hultbergmartens. 

ÖVERSIKTSPLANENS PROJEKTORGANISATION 

Beställare 

Kommunstyrelsen 

Politisk styrgrupp 

Kommunstyrelsens arbetsutskott och Samhällsbyggnadsnämndens presidium 

Ledningsgrupp 

Kenneth Condrup (kommundirektör), Björn Strimfors (planeringschef), Per-Olof Johansson 

(samhällsbyggnadschef), Thomas Davidsson (näringslivschef), Louise Weidolf (förvaltningschef 

kultur och fritid), Ola Johansson (VD Kalmar kommunbolag AB), Annette Andersson 

(förvaltningschef service), Mattias Ask (Södermöre kommundelschef), Cecilia Frid (förvaltningschef 

social), Thomas Tryggvesson (förvaltningschef omsorg), Mats Linde (förvaltningschef 

barn och ungdom) 

Projektledare 

Eva-Lena Larsdotter (Kommunledningskontoret, Mark- och planeringsenheten) 

Referensgrupp 

Samhällsbyggnadskontoret: Annika Fonseca (plan/bygg/trafikchef), Björn Carlswärd (planchef), 

Ewa Jansson (miljöchef), Helen Nordin (landskapsarkitekt), Mikael Kalin (trafikplanerare), 

Ewa Juneborg (antikvarie). Kultur och fritidsförvaltningen: Björn Samuelsson 

(kulturutvecklare), Omsorgsförvaltningen: Thomas Johansson (avdelningschef kvalitet/ 

utveckling), Barn och ungdomsförvaltningen: Torbjörn Hansson (utredning/planering), 

Utvecklingsenheten: Ann-Sofie Lagerkrantz (utvecklingsledare social hållbarhet), Bo Lindholm 

(hållbar utveckling), Jane Wågsäter (klimatsamordnare), Kalmar Vatten AB: Ulf Ohlsson 

(utredningschef) 

Projektgrupp 

Arbetsgrupp: Staffan Lindholm (stadsarkitekt), Anna Ekman (planeringsarkitekt), Pär Hansson 

(planeringsarkitekt) och Johanna Andersson (samhällsplanerare). 

Resurspersoner: Susanne Eriksson (utredare), Christine Bergkvist Björklund (kommunikatör), 

Bo Ericsson (kommunekolog), Thomas Burén (naturvårdshandläggare), Kerstin Ahlberg 

(vattenfrågor), Marie Jönsson (energifrågor), Per Ålind (infrastruktur), Maria Eidrup 

(miljöfrågor), Elena Bäcklund (planeringsarkitekt), Tove Zetterholm (utredare), Malin 

Vikman (samhällsplanerare) och Sabina Bernhard (GIS-kartor) 

Konsulter: Ingegärd Widerström Wilark Konsult AB (konsekvensbeskrivning), 

hultbergmartens (layout). 

Andra personer har också bidragit med kunskap i olika delar.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

1. INLEDNING..................................................................................4 

Miljöbedömning för att främja hållbar utveckling..................4 

Bedömning av rimliga alternativ till översiktsplanen..............4 

Avgränsning och innehåll.........................................................7 

2. SAMMANFATTNING ICKE TEKNISK..........................8 

Miljömässiga konsekvenser......................................................8 

Sociala konsekvenser................................................................9 

Ekonomiska konsekvenser.....................................................10 

3. MILJÖKVALITETSNORMER..........................................12 

Miljökvalitetsnormer för vattenförekomster.........................12 

Miljökvalitetsnormer för utomhusluft....................................13 

Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten....................13 

Omgivningsbuller, EU:s bullerdirektiv....................................13 

4. MÖJLIGHETER ATT UPPNÅ 

MILJÖKVALITETSMÅLEN..............................................15 

Sammanfattning ...................................................................15 

Begränsad klimatpåverkan (miljömål 1)...............................15 

Frisk luft (miljömål 2)..............................................................16 

Bara naturlig försurning (miljömål 3).....................................16 

Giftfri miljö (miljömål 4)..........................................................16 

Skyddande ozonskikt (miljömål 5).........................................17 

Säker strålmiljö (miljömål 6)...................................................17 

Ingen övergödning (miljömål 7).............................................17 

Levande sjöar och vattendrag (miljömål 8)............................17 

Grundvatten av god kvalitet (miljömål 9)..............................18 

Hav i balans samt levande kust & skärgård (miljömål 10)......18 

Myllrande våtmarker (miljömål 11)........................................18 

Levande skogar (miljömål 12)................................................18 

Ett rikt odlingslandskap (miljömål 13)...................................19 

God bebyggd miljö (miljömål 15)...........................................19 

Ett rikt växt- och djurliv (miljömål 16)....................................19 

TEMA 1. VATTEN OCH KUSTMILJÖN...............................20 

Sammanfattning, konsekvenser.............................................20 

Läget avrinningsområdesvis ...............................................22 

Pågående arbete inom kommunen........................................28 

TEMA 2. BIOLOGISK MÅNGFALD 

OCH GRÖNSTRUKTUR..........................................30 

Konsekvenser för arter och biotoper......................................30 

Konsekvenser av förtätning....................................................31 

TEMA 3. JORDBRUK.....................................................................32 

Konsekvenser från ett resurshushållningsperspektiv............32 

Konsekvenser för jordbruket av klimatförändringarna.........33 

TEMA 4. MILJÖ & HÄLSA – RISKFAKTORER...............34 

Trafik och transporter.............................................................34 

Olika transportsätt – risker och konsekvenser.......................34 

Vägtrafik..................................................................................34 

Tågtrafik..................................................................................34 

Flyg..........................................................................................35 

Farligt gods.............................................................................35 

Miljöfarlig verksamhet – risker och konsekvenser.................35 

Anläggningar och industrier med mera.................................35 

Täkter......................................................................................36 

Djurhållning............................................................................36 

Förorenade områden – risker och konsekvenser...................36 

Elektromagnetiska fält & kraftledningar 

– risker och konsekvenser.......................................................37 

Radon......................................................................................37 

Ras och skredrisk....................................................................37 

TEMA 5. KLIMAT OCH ENERGI.............................................38 

Klimatet...................................................................................38 

Havsnivåhöjning och översvämningskänsliga områden.......38 

Konsekvenser av havsvattenhöjningar i Kalmar....................40 

Energi .....................................................................................40 

Konsekvenser av olika energianvändning.............................40 

TEMA 6. KULTURMILJÖ.............................................................42 

Konsekvenser av förändringar på Kvarnholmen....................43 

Konsekvenser av förändringar i byarna.................................43 

Konsekvenser för Kulturmiljövårdens riksintressen..............43 

Konsekvenser av övriga planerade 

åtgärder och förändringar......................................................44 

TEMA 7. JÄMSTÄLLDHET & BARNPERSPEKTIV......46 

Fyra delmål..............................................................................46 

Konsekvensbedömning..........................................................48 

TEMA 8. FOLKHÄLSOMÅLEN................................................50 

Sociala konsekvenser, trygghet och delaktighet...................50 

Konsekvenser för delaktighet och inflytande i samhället......52 

Konsekvenser för fysisk aktivitet 

samt barn & ungas uppväxtvillkor.........................................53 

TEMA 9. BOENDE OCH NÄRINGSLIV...............................54 

Konsekvenser av ett ökat bostadsbyggande.........................54 

Konsekvenser för näringslivet................................................55 

TEMA 10. INFRASTRUKTURER OCH 

ELEKTRONISK KOMMUNIKATION.............56 

Regional transportplan för Kalmar län...................................56 

Strategiska framtida vägtrafik – frågor i staden 

och dess konsekvenser...........................................................57 

Konsekvenser, övriga kommunikationer 

och transportförslag ..............................................................57 

Järnvägar.................................................................................58 

Övrig kollektivtrafik................................................................58 

Kraftledningar.........................................................................59 

Elektronisk kommunikation...................................................59 

ÖVERSIKTSPLAN FÖR KALMAR KOMMUN – MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 

3

1. INLEDNING 

ÖP + MKB = SANT 

Dokumenten Översiktsplan och 

Miljökonsekvensbeskrivning ska läsas 

parallellt och hänvisningar finns mellan dem 



UTSTÄLLNINGSHANDLING 2012-10-02 



miljökonsekvensbeskrivning 

MILJÖBEDÖMNING FÖR ATT 

FRÄMJA HÅLLBAR UTVECKLING 

Syftet med miljöbedömningar av planer och program är att integrera 

miljöaspekter i samhällsplaneringen och därmed främja 

en hållbar utveckling. Miljöbedömningen ska identifiera, beskriva 

och bedöma den betydande påverkan på miljön som 

planen kan leda till. Den ska även ange den sannolika utvecklingen 

för miljön om planen inte genomförs (nollalternativet). 

Bestämmelser om miljöbedömning av planer och program 

finns i 6 kap 11–18§§ och 22 § miljöbalken och i 4–8 §§ om 

förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. 

Arbetet med miljöbedömningen har pågått parallellt med 

planen. Under samrådstiden våren 2011 hämtades synpunkter 

från myndigheter och medborgare, bland annat kom det 

fram att miljökonsekvensbeskrivningen behöver utvecklas till 

utställningen. Parallellt med arbetet av planen har kommunen 

haft samråd med länsstyrelsen om avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen 

(MKB:n). 

SYFTET ÄR 

ATT INTEGRERA 

MILJÖASPEKTER I SAM- 

HÄLLSPLANERINGEN 

SÅ ATT EN HÅLLBAR 

UTVECKLING FRÄMJAS 

En så kallad särskild sammanställning, SS, redovisas enligt 

enligt 6 kap 16 § miljöbalken. Den är en beskrivning av hur 

miljöaspekter integrerats samt hur arbetet med MKB:n och 

samrådssynpunkter beaktats i planen. Denna särskilda sammanställning 

omfattar även skälen till att planen antagits i stället 

för alternativa förslag samt beskriver de åtgärder för uppföljning 

och övervakning av den betydande miljöpåverkan som 

planen kan ge upphov till. Den särskilda sammanställningen 

offentliggörs samtidigt som den antagna översiktsplanen. 

BEDÖMNING AV RIMLIGA 

ALTERNATIV TILL ÖVERSIKTSPLANEN 

Översiktsplanen är strategisk och har relativt få konkreta 

förslag, därför måste också beskrivningen av konsekvenserna 

bli översiktliga. Mer konkreta utbyggnadsförslag har hittills 

behandlats i fördjupningar av översiktsplanen eller i planprogram, 

till exempel Kvarnholmen med omgivande vattenrum, 

Norrliden Strand, Planprogram för Skärgårdsstaden samt Program 

inför detaljplan för Fredriksskansområdet. 

En MKB ska alltid innehålla ett nollalternativ, ett huvudalternativ 

som jämförs mot nollalternativet samt ett annat 

rimligt alternativ till planförslaget med hänsyn till planens 

syfte och geografiska räckvidd. 

NOLLALTERNATIVET 

Nollalternativet ska, enligt 6 kap 12 § miljöbalken, beskriva 

miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen 

inte genomförs. Nollalternativet innebär i princip att allt 

rullar på som idag utan någon kommunal styrning i form av 

denna översiktsplan och inte heller någon vägledning för andra 

myndigheter vid beslutsfattande eller något medborgarinflytande. 

I nollalternativet ingår dock pågående åtgärder och förväntade 

miljöförbättrande arbeten som har betydelse för miljön i 

Kalmar kommun. Det kan handla om bland annat tillämpning 

av befintlig lagstiftning och insatser för att exempelvis nå de 

vattenanknutna miljökvalitetsmålen. Kommunen håller också 

på att ta fram ett tematiskt tillägg till översiktsplanen i form 

av en Vatten- och avloppsplan (VA-plan). Vid ett antagande av 

den planen, förutsätts de åtgärder som pekas ut i VA-planen att 

genomföras även utan en ny översiktsplan. Däremot kommer 

det att saknas en överblick över andra miljöproblem, till exempel 

behovet av klimatanpassningsåtgärder. Detta kan leda till 

slumpvisa åtgärder utan en övergripande plan för vilka åtgärder 

som är mest angelägna och kostnadseffektiva. 

För byggandet av bostads- och verksamhetsområden innebär 

nollalternativet att enbart redan detaljplanelagda områden 

kommer att genomföras. De fördelar som kan förväntas, av 

dels en utbyggd kollektivtrafik lokalt genom bussar och förutsättningar 

för mer cykling, dels kommunalt–regionalt genom 

järnvägstrafiken, kommer att utebli och då även förbättringarna 

för miljön. 

4 


Inledning

foto: Malin Gustavsson 


Inledning 

5

INLEDNING 

TRE SCENARIER FRAM TILL 2020 

Kommunen har tre scenarier för den demografiska utvecklingen 

till år 2020 som är grund för översiktsplanen. Oavsett 

vilket av de tre scenarierna som kommer närmast verkligheten, 

sker demografiska förändringar inom dagens befolkning. Exempelvis 

kommer antalet barn och personer som är 65 år och 

äldre öka i alla scenarierna. De senaste åren har det fötts många 

barn och därmed ökar behovet av fler förskolor och framförallt 

grundskolor framöver. 

Kommunen vill höja attraktiviteten i Kalmar och kring Kalmarsund, 

därför arbetar vi för en god och bred arbetsmarknad, 

ett bra universitet och en hög planberedskap. Hela kommunen 

ska växa. Med ett utbyggt Linnéuniversitet är det möjligt att 

antalet studenter som studerar på plats i Kalmar blir fler. Därmed 

ökar förutsättningarna för att fler unga flyttar hit. Om 

universitetet integreras bättre ihop med näringslivet ökar sannolikheten 

att fler studenter stannar kvar i regionen. Fler invånare 

innebär ett ökat behov av kommunal service. 

1. Från 63 000 till 63 000 invånare, 

ca 100 bostäder under perioden 

Det första scenariot innebär stagnation. Troligen leder det till 

minskande skatteintäkter samtidigt som mer resurser behöver 

läggas på skola samt barn- och äldreomsorg. Trots att antalet 

invånare inte ökar, behöver det byggas nya bostäder som exempelvis 

är anpassade till det ökade antalet äldre. De områden 

som är planlagda idag eller på väg att bli färdigt planlagda, 

räcker troligen för det bostadsbyggande som behövs. Företag 

kan få svårare att hitta rätt kompetens och fortsätta utvecklas 

och i förlängningen erbjuda arbetstillfällen till personer som 

bor i regionen. Även utbudet av exempelvis service, kultur och 

idrott utvecklas inte på samma sätt som i de övriga scenarierna. 

Båda dessa konsekvenser kan påverka Kalmars attraktivitet och 

invånarnas livskvalitet negativt. Men fram till år 2020 är detta 

inte sannolikt. 


ca 1 000-1 200 bostäder under perioden 

Det andra scenariot bygger på kommunens befolkningsprognos. 

Takten i bostadsbyggandet måste öka för att hänga 

med förändringar hos den egna befolkningen men också för 

att nya kommuninvånare ska kunna hitta en passande bostad. 

Genom förtätningar kan flertalet av de nya bostäderna 

byggas utan att ta i anspråk råmark eller annan värdefull 

mark för jordbruk eller rekreation. Men samtidigt blir antalet 

människor i familjebildande ålder fler, vilket kan innebära en 

ökad efterfrågan på småhus som framförallt byggs på mark 

som inte innebär förtätning. Ökat byggande av bostäder 

kan medverka till att exempelvis grönområden görs mer tillgängliga 

och att nya funktioner kan placeras där för att locka 

människor till utevistelse. Antalet äldre blir fler även i detta 

scenario, vilket ställer krav på att bostadsbeståndet anpassas 

och att nya, tillgängliga bostäder byggs. 

Antalet personer i arbetsför ålder ökar men andelen av befolkningen 

minskar. Samtidigt behövs stora satsningar på bland 

annat skola och barn- och äldreomsorg. Denna service behöver 

byggas ut i större omfattning än i det första scenariot. Fler invånare 

belastar den befintliga infrastrukturen hårdare och gör 

att ny behöver byggas. Det leder till att dyra investeringar kan 

behöva göras. Investeringar i exempelvis kollektivtrafiken leder 

dock till positiva effekter för miljön. Fler invånare, särskilt i de 

mest tätbefolkade delarna av kommunen, gör att underlaget 

för kollektivtrafiken ökar. 


ca 3 000 bostäder under perioden 

Det tredje scenariot påminner om det andra scenariot, men 

behovet av bostadsbyggande och utbyggnad av kommunal 

service ökar. Konsekvenserna blir liknande men omfattningen 

större än i det andra scenariot. 

Fler bostäder innebär en risk att naturoch kulturvärden ges 

lägre prioritet eller påverkas negativt och att viss jordbruksmark 

måste tas i anspråk. Det finns även risk för ökad utglesning om 

byggbar mark snabbt måste tas fram. Om antalet människor i 

familjebildande blir fler, kan det innebära en ökad efterfrågan 

på småhus som framförallt byggs på mark som inte innebär 

förtätning. Detta scenario innebär troligen också att det föds 

fler barn, fler unga vuxna stannar kvar i kommunen och fler 

unga flyttar in. Antalet äldre blir fler även i detta scenario, 

vilket ställer krav på att bostadsbeståndet anpassas och att nya, 

tillgängliga bostäder byggs. 

6 


Inledning

Precis som i det andra scenariot leder fler invånare till behov 

av utbyggnad av infrastruktur och kommunal service. 

Scenariot medför troligen också att Tegelvikens avloppsreningsverk 

måste förbättras eller byggas ut under perioden. 

Ännu fler människor, särskilt i de mest tätbefolkade delarna 

av kommunen, innebär ett större underlag för att finansiera 

en förbättrad kollektivtrafik. Det kan initialt vara kostsamt 

för kommunen men kan underlätta många personers dagliga 

liv och framförallt förbättra miljön. Detta scenario ger även 

större efterfrågan på lokal och kommersiell service. 1 

AVGRÄNSNING OCH INNEHÅLL 

Andra viktiga utgångspunkter för att beskriva konsekvenserna 

av översiktsplanen är de nationella miljökvalitetsmålen (se avsnitt/kapitel 

4), de nationella målen för folkhälsan (se tema 8), 

transportpolitiska mål samt kommunens strategier och ledstjärnor: 

1) det geografiska läget vid Östersjön med tre kuster, 

2) stadens och sundets unika kulturhistoria, 3) stadens och 

sundets unika landskap. 

Planens konsekvenser beskrivs för ett antal olika ämnesområden 

som kallas Tema 1–10, nämligen: 

• Tema 1 Vatten och kustmiljön 

• Tema 2 Biologisk mångfald och grönstruktur 

• Tema 3 Jordbruk och jordbruksmark 

• Tema 4 Miljö och hälsa – riskfaktorer 

• Tema 5 Klimat och energi 

• Tema 6 Kulturmiljö 

• Tema 7 Jämställdhet och barnperspektiv 

• Tema 8 Folkhälsomål 

• Tema 9 Boendemiljö och näringsliv 

• Tema 10 Infrastruktur, el och telekommunikationer 

De sociala aspekterna handlar om att skapa ett samhälle 

där alla människor ges lika möjligheter till en god livsmiljö 

utifrån skilda behov och förutsättningar. Det kan handla om 

hälsa, trygghet, säkerhet, möjlighet till utbildning och arbete 

samt tillgång till information och delaktighet i samhällsutvecklingen 

oavsett ålder, kön och etnisk bakgrund. 

De ekonomiska konsekvenserna avser en god samhällsekonomi 

och här finns aspekter som hög sysselsättning, regional 

balans och ekonomisk tillväxt, men också kostnader som 

olika åtgärder förorsakar kommunen direkt och indirekt. 

Sammantaget ska konsekvenserna beskriva om några förslag 

antas leda till betydande miljöpåverkan samt belysa förutsättningarna 

för att uppnå hållbar utveckling. 


I varje tema behandlas de ekologiska, de sociala samt de ekonomiska 

konsekvenserna. 

De ekologiska aspekterna berör bland annat den biologiska 

mångfalden och hushållning med naturresurser, men 

också i nästa steg även människors hälsa. 

1 Läs mer i rapporten Kalmar 2020–utmaningar och strategier för kommunens 

kärnverksamhet 



Inledning 7

2. SAMMANFATTNING icke teknisk 

Översiktsplanen gör det möjligt att bygga ungefär 

3 000 bostäder på 10 år, vilket motsvarar en befolkning 

på ungefär 70 000 invånare jämfört med dagens drygt 

63 750. Större delen av ökningen väntas ske i staden 

samt en mindre del på Möre. 

MILJÖMÄSSIGA KONSEKVENSER 

Kommunens arbete inom ramen för vattendirektivet leder till 

positiva konsekvenser för miljön, till exempel arbetet med att 

rena centralt belägna dagvattenutsläpp, pågående projekt att 

göra Kalmars innerstads vatten badbart och ställa högre krav på 

enskilda avlopp. Arbetet innebär också att skydda enskilda vattentäkter 

och skapa fler vattenskyddsområden med föreskrifter 

samt utbyggnad av kommunalt vatten- och avloppsledningsnät 

från Rockneby till Fågelsudd. Med en befolkning på 70 000 

invånare ökar dock belastningen på kommunens vattenresurser 

och det blir ett ökat tryck på grönområden och närrekreationsområden. 

Stadens reningsverk vid Tegelviken måste på sikt byggas 

ut för att ta hand om ökande avloppsvatten. 

Mer biltrafik kan leda till försämrad luftkvalitet och mer 

bullerutsatta miljöer. Därför har översiktsplanen en inriktning 

att skapa förutsättningar för mer kollektivtrafik och mer 

cykeltrafik samt förbättra möjligheterna att arbetspendla på 

exempelvis järnvägarna. 

En utbyggnad som tar i anspråk jordbruksmark är inte önskvärd, 

eftersom minskade spridningsarealer för jordbruket 

och dess djurbesättningar påverkar jordbruket som näring 

och belastar miljön. Kommande klimatförändringar och 

förväntade havsnivåhöjningar får både negativa och positiva 

konsekvenser för jordbruket som översvämning av låglänta 

områden samt möjligheter för specialgrödor i kustområdet. 


Havsnivåhöjningarna påverkar reningsverket, stationsområdet 

och stora delar av Kalmar stad, vilket innebär att 

grundläggningsteknik, teknisk försörjning och eventuellt att 

byggnaders golvnivå måste anpassas till ett framtida högsta 

högvattenstånd. Exempel på områden som behöver anpassas 

är bland annat Kvarnholmen, Skärgårdsstaden och Fredriksskansområdet. 

Vid högre vattenstånd kan effekterna på kustvattenmiljöerna 

och Östersjön leda till att bland annat över- 

8 


Sammanfattning

gödningen inte minskar. Kommunens engagemang inom 

ramen för Kalmarsundskommissionens åtgärder har dock till 

syfte att motverka övergödningen. 

Kommunens mål att bli fossilbränslefri år 2030 innebär bland 

annat ett aktivt arbete för att öka användningen av inhemska 

och förnybara energikällor, som vind, sol och biobränslen. 

Användningen måste också minska och effektiviseras. Det får 

konsekvensen att utsläpp av växthusgaser från energiförbrukning 

kommer att minska. 

De miljömässiga konsekvenserna för kulturmiljön förutsätts 

bli positiva, eftersom översiktsplanen anger att kulturvärdena 

vid ny bebyggelse ska tas till vara och utvecklas. Utbyggnad 

av infrastruktur kan dock påverka kulturarvet negativt genom 

ingrepp eller påverkan på fornlämningsmiljöer. 

Ombyggnad av väg E22 och järnvägarna med tillhörande resecentrum 

och mötesplatser får positiva konsekvenser för miljön, 

eftersom det gör det möjligt för fler att resa miljövänligt 

med kollektivtrafik. Det kan också få negativa konsekvenser 

för miljön, främst genom ianspråktagande av jordbruksmark, 

men även genom ökade utsläpp från trafik och buller. Några 

strategiska vägfrågor i staden är kommande trafikföring på 

Gröndalsvägen, Ängöleden, Erik Dahlbergs väg samt farligt 

godsleden Södra Vägen. Hur trafikföreningen ska lösas kommer 

att utredas i en kommande övergripande trafikstrategi som 

då också ska klarlägga vilka mer konkreta miljömässiga konsekvenser 

som blir följden, förutom förändrade bullersituationer 

för befintliga fastigheter. 

SOCIALA KONSEKVENSER 

En god livsmiljö, god bebyggd miljö som är säker, trygg, funktionsblandad 

och har nära tillgång till såväl kollektivtrafik som 

ytor för rekreation, möten och kulturella upplevelser skapar 

förutsättningar för en hållbar utveckling. Kalmar kommun 

måste bli bättre på att få studenterna att bli kvar i regionen. 

Med Sveriges sjätte största universitet centralt i staden är inriktningen 

att etablera ett universitet som kännetecknas av 

forskning med såväl stark lokal förankring som internationell 

spets. En utvecklad forskningsprofil ger på sikt fler forskare, 

höjd kvalitet på utbildningen och i förlängningen fler lärare 

även för kompetensutveckling samt vidareutbildning för breda 

grupper av befolkningen. Därmed kan också utbildningsnivån 

i kommunen och länet höjas, vilket i sin tur ger förbättrade 

möjligheter att utveckla det lokala näringslivet. 

ETT UNIVERSITET 

SOM KÄNNETECKNAS 

AV FORSKNING MED 

SÅVÄL STARK LOKAL 

FÖRANKRING SOM 

INTERNATIONELL 

SPETS 

Ett boende som är tillgängligt, tryggt och säkert berör alla 

människor oavsett kön, ålder och funktionsgrad. Trafiksäkerhetsaspekter 

i kommunikationerna, belysning i parker, grönområden 

och gångstråk samt tillgänglighet för alla i offentliga 

miljöer måste ständigt beaktas. All efterföljande planering ska 

ta hänsyn till barn- och jämställdhetsperspektivet. Även konsekvenser 

av en åldrande befolkning, med ökat behov av äldreomsorg 

och tillgänglighetsanpassning av miljöer, är frågor som 

måste arbetas vidare med i fortsatt planarbete. 

Aspekter som handlar om fler arbetstillfällen och ökad sysselsättningsgrad 

kan få positiva sociala konsekvenser även för 

de enskilda invånarna, till exempel ökad trygghet och välstånd. 

Det finns också ett samband mellan god folkhälsa och 

ett samhälle som präglas av ekonomisk och social trygghet, 

jämlikhet i levnadsvillkor och jämställdhet, liksom delaktighet 

och inflytande i samhället. Genom att få insyn i samhällets 

planering ges människor möjlighet att påverka. Under 

arbetet med översiktsplanen har kommunen haft dialog med 

invånarna. För att få synpunkter på förslag i översiktsplanen 

besöktes alla byar, stadsdelscentrum och andra platser där 

många människor rör sig. 


Sammanfattning 9

SAMMANFATTNING icke teknisk 

EKONOMISKA KONSEKVENSER 

En god kommunal ekonomi borgar för god samhällsservice, 

vilket i sin tur skapar ett gott klimat för näringslivet med 

företagande och boende i kommunen. För att etableringen 

av nya företag ska fortsätta att öka ger översiktsplanen fysiskt 

utrymme för utveckling av nya verksamhetsområden, men 

kan också integreras i såväl befintlig stadsmiljö som bykärnor. 

Kalmar Öland Airport är av 

vital betydelse för 

näringslivet i regionen 

Förbättring och utbyggnad av kommunikationer är en förutsättning 

för regionförstoring och därmed en större arbetsmarknad. 

Idag ligger Kalmar utanför de stora nationella utvecklingsstråken. 

För att förändra detta krävs stora investeringar 

med deltagande från såväl nationell, regional som lokal nivå. 

Tillfälligt kan en sådan ekonomi därför bli ansträngd men på 

längre sikt kan den ge regional och lokal tillväxt. En förbättring 

på Kust till Kustbanan och Stångådalsbanan bidrar till förbättrade 

möjligheter att ta sig till arbete, studier eller fritidsaktiviteter 

på ett miljövänligt sätt. Kalmar Öland Airport är av vital 

betydelse för näringslivet liksom även fortsatt utbyggnad av 

E22, såväl inom länet som angränsande län. 

Genom att planera för en ökad bostadsutbyggnad genom förtätning 

i stadens fem delar i sammanhållna former kan kommunens 

kostnader för vägar, vatten och avlopp och energi 

optimeras. I Kalmar stad är det viktigt att stärka och utvidga 

nuvarande stadskärna samt sprida täthet och karaktär av innerstad 

till ett större område. Fler satsningar utanför innerstaden 

och nuvarande stadskärnan skapar förutsättningar för mer stad 

och en levande stad även utanför Kvarnholmen. Nya mötesplatser 

och stråk, ett Linnéuniversitet mitt i staden, Kalmars 

nya Guldfågeln arena på gång- och cykelavstånd från centrum, 

liksom Hansa city som regionalt handelscentrum bidrar alla 

till regionstaden som tillväxtmotor i sydöstra Sverige. Genom 

att bygga nya bostäder i befintliga områden i de kust- och 

strandnära delarna av Skärgårdsstaden, Bergavik och Norrliden 

erbjuds möjligheter för attraktivt sjönära boende. Den 

effektiva, mer kompakta och funktionsblandade staden är en 

förutsättning för hållbar utveckling. 

foto: Jan Magnusson 

foto: Kalmar kommun 

10 


Sammanfattning 

foto: Malin Gustavsson

Genom att använda befintlig infrastruktur och befintliga stråk 

och se till att målpunkter för arbete, studier och service har 

goda förbindelser genom gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik 

minskar beroendet av bilen. Detta får positiva konsekvenser 

särskilt miljömässigt men även för den privata ekonomin. 

REGIONSTADEN SOM 

TILLVÄXTMOTOR I 

SYDÖSTRA SVERIGE 

Rockneby, Trekanten och Ljungbyholm ska även framöver 

fungera som lokala servicecentra för omgivande landbygd. Bostadsbyggandet 

ska vara anpassat till såväl byns karaktär som 

behov från olika åldersgrupper. Detta ger förutsättningar för 

att behålla och på sikt utveckla service i form av handel, skolor 

och andra tjänster. 

Att utveckla Kalmar från en plats med många turistbesök till 

internationell besöksmetropol kräver samarbete, marknadsföring 

och utvecklingsarbete på flera fronter. En ökning av 

såväl dagturismen som turism med flernätters boende med 

aktiviteter och besöksmål i kommunen får helt klart positiva 

konsekvenser för den lokala ekonomin. Översiktsplanen lyfter 

besöksnäringen i kommunen ur perspektivet att det finns 

en stor outnyttjad potential i kommunen med dess spännande 

besöksmål. Den unika befästnings- och medeltida staden, 

den omgivande landsbygdens natur och kulturvärden, närheten 

till vattnet i Kalmarsund samt inte minst det faktum att 

Kalmar tillsammans med Öland och Glasriket är den tredje 

största besöksregionen i Sverige är värt att nämnas. Om allt 

detta även kan får spridning utanför landets gränser, får det 

självklart positiva konsekvenser för regional och lokal tillväxt 

och ekonomi. 

I de andra byarna ska identiteten och attraktionskraften stärkas 

genom att bygga ut mötesplatser, entréer och förbättra kollektivtrafiken 

(busslinjer). Det kan också skapas förutsättningar 

för cykel- och vandringsleder i kontakt med såväl omgivande 

landsbygd och större rekreationsskogar som med byar och staden. 

Den lokala ekonomin stärks med ökat kundunderlag för 

livsmedelsbutiker och annan service på landsbygden. 

En utbyggnad av vindkraften kan under byggtiden ge fler arbetstillfällen 

och därmed ökat underlag för handel och service i 

varierad utsträckning, särskilt märkbart i de mindre byarna. En 

utbyggnad av cirka 100 verk under en 10-årsperiod motsvarar 

en sysselsättning av 10–20 årsarbetskrafter. Enligt nyligen gjord 

forskning leder 10 stycken 2 MW-verk till ett 50-tal tillfälliga 

årsarbeten och 3–5 varaktiga arbetstillfällen. 


Sammanfattning 11

3. MILJÖKVALITETSNORMER 

Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett juridiskt bindande styrmedel 

som infördes med miljöbalken 1999. De infördes 

för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor 

som till exempel trafik och jordbruk. Utgångspunkten 

för en norm är kunskaper om vad människan och 

naturen tål. Normerna kan även ses som styrmedel för att 

på sikt nå miljökvalitetsmålen. De flesta av MKN baseras på 

krav i olika direktiv inom EU. 

I dag finns det miljökvalitetsnormer för: 

• olika parametrar i vattenförekomster 

• olika föroreningar i utomhusluften 

• olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten 

• omgivningsbuller 1 

MKN ska följas vid översiktsplanering och detaljplanering. MKN 

regleras både i plan- och bygglagen (PBL) och i miljöbalken (MB) 

och är därmed överordnat det kommunala planmonopolet. 

MILJÖKVALITETSNORMER 

FÖR VATTENFÖREKOMSTER 

I december 2009 beslutade Vattenmyndigheten om MKN för samtliga 

vatten förekomster i Sverige. Vattenmyndigheten har upprättat 

åtgärdsprogram för varje vattendistrikt. I åtgärdsprogrammet är 38 

åtgärder beslutade och dessa är bindande för myndigheter och kommuner. 

Kommunerna ska varje år rapportera till vattenmyndigheten 

vilka åtgärder som genomförs i syfte att uppnå MKN. 

Vattendirektivet omfattar både grundvatten och ytvatten. Enligt direktivet 

är målet att EU:s vatten ska ha ”god ekologisk och kemisk 

status” senast 2015 och i vissa fall 2021. Grundvatten bedöms efter 

kemisk och kvantitativ status. Information om MKN för vatten finns 

i databasen www.VISS.lansstyrelsen.se. 

KONSEKVENSER: Kalmarsunds kustvatten har måttlig ekologisk 

och kemisk status. Fram till 2021 ska god ekologisk status och 

bibehållen kemisk status nåtts enligt beslutade MKN. En minskning 

av övergödning behövs för att uppnå normen. Se vidare om 

konsekvenser under tema 1 Vatten och kustmiljön. 


1 Text hämtad från http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Lagar-och-styrning/Miljokvalitetsnormer/ 

12 


Miljökvalitetsnormer


FÖR UTOMHUSLUFT 

Miljökvalitetsnormer för utomhusluft syftar till att skydda 

människors hälsa och miljön. Det finns MKN för flera ämnen, 

bland annat kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid och partiklar 

(PM 10). I Kalmar mäts partiklar (PM10) och flyktiga 

organiska ämnen, VOC (bensen) vid en mätstation på brandstationens 

tak. Detta är en stationär urbanmätstation, det vill 

säga en plats som representerar bakgrundsvärden för en större 

del av staden. 

KONSEKVENSER: Sedan mätningar påbörjades 2002 har 

inte MKN överskridits. Däremot överskrids den nedre utvärderingströskeln, 

vilket medför att mätningarna måste fortsätta. 

År 2010 kom en ny luftkvalitetsförordning vilket har 

inneburit att mätningarna utökats till helårsmätning och nu 

även omfattar PM2,5. Mätningarna vid den stationära mätstationen 

samordnas av Luftvårdsförbundet. Kalmar kommun 

har under årens lopp använt även andra provtagningsplatser 

som representerat specifika gaturum eller där man 

velat studera någon specifik parameter. 

Sedan mätningar påbörjades 

2002 har inte miljökvalitetesnormer 

överskridits. Däremot 

överskrids den nedre utvärderingströskeln, 

vilket medför att 

mätningarna måste fortsätta. 


FÖR FISK- OCH MUSSELVATTEN 

Det finns MKN för fisk- och musselvatten. I dagsläget är dessa 

inte aktuella för Kalmar kommun. 

OMGIVNINGSBULLER, 

EU:S BULLERDIREKTIV 

EU anser att omgivningsbuller är ett av de största miljöproblemen 

och har tagit fram ett bullerdirektiv. Miljökvalitetsnormen 

för buller syftar till att omgivningsbullret inte ska 

medföra skadliga effekter på människors hälsa. Normen omfattar 

dock bara tätorter med mer än 100 000 invånare. Sverige 

har till följd av direktivet två MKN som gäller kartläggning 

och upp rättande av åtgärdsprogram. Än så länge berör detta 

inte Kalmar kommun, utan de största kommunerna och de 

största vägarna, järnvägarna och flygplatserna. 




Miljökvalitetsnormer 13

foto: Jonas Lindström 


14 Möjligheter att uppnå miljökvalitetsmålen

4. MÖJLIGHETER ATT UPPNÅ 

MILJÖKVALITETSMÅLEN 

De sexton nationella miljökvalitetsmålen är: 

1. Begränsad klimatpåverkan 

2. Frisk luft 

3. Bara naturlig försurning 

4. Giftfri miljö 

5. Skyddande ozonskikt 

6. Säker strålmiljö 

7. Ingen övergödning 

8. Levande sjöar och vattendrag 

9. Grundvatten av god kvalitet 

10. Hav i balans samt levande kust och Skärgård 

11. Myllrande våtmarker 

12. Levande skogar 

13. Ett rikt odlingslandskap 

14. Storslagen fjällmiljö 

15. God bebyggd miljö 

16. Ett rikt växt och djurliv 

Vid konsekvensbeskrivningar är de sexton nationella miljökvalitetsmålen, 

antagna av riksdagen, en viktig utgångspunkt. 

Miljömålen har av Länsstyrelsen konkretiserats på regional 

nivå för Kalmar län. Rapporter och åtgärdsprogram har tagits 

fram som beskriver vad som behöver göras för att miljön i 

länet ska bli bättre och vem som ansvarar för dessa åtgärder. 

En del av dessa är kommunernas ansvar. Kommunens översiktsplan 

är ett viktigt verktyg för att förebygga miljöskador 

och förbättra miljön. 

SAMMANFATTNING 

Översiktsplanen bedöms inte motverka möjligheterna att 

uppnå miljömålen. Vissa av miljömålen kan inte påverkas alls 

på översiktsplanenivå, till exempel miljömål 4, 5 och 6. Andra 

kan påverkas till en viss gräns. Flera av målen berör vatten och 

kustmiljöfrågor, till exempel miljömål 3, 7, 8, 9, 10, 11, 13, 

15 och 16. 

Syftet med vattenmyndigheternas arbete med åtgärdsprogram 

är att uppnå miljökvalitetsnormerna och att förbättra den ekologiska, 

kemiska och kvantitativa statusen för sjöar, vattendrag, 

grundvatten och kustvatten. Med den inriktningen kommer 

sannolikt detta åtgärdsprogram att ha en positiv inverkan på 

de miljömål som har en koppling till vatten. Den kommande 

kommunala VA-planen (tematiskt tillägg till översiktsplanen) 

kommer också att behandla ett flertal förslag och åtgärder 

med syfte att nå dessa miljömål. En del pågår, till exempel 

förbättrad avloppshantering, ökad intensitet i skyddet av vattentäkterna, 

policy för enskilda avlopp respektive dagvatten, 

skörd av vass och alger samt åtgärder i anslutning till Hagbygärdediket. 

Informationsmaterial har tagits fram till lantbrukare, 

villaägare och båtägare med flera. 

Översiktsplanens förslag om mer förnybar energianvändning 

samt ökad kollektivtrafik och möjligheter för mindre bilkörning 

bidrar till att uppfylla målen om Begränsad klimatpåverkan, 

Frisk luft samt Bara naturlig försurning. Översiktsplanens 

strategi att värna jordbruksmarken samt ängs- och hagmarkernas 

brukande med betesdjur bidrar till att nå målet om Ett 

rikt odlingslandskap. Kommunens grönstrukturplan som är 

ett viktigt planeringsunderlag för översiktsplanen och efterföljande 

detaljplanearbete bidrar till att nå målet om God bebyggd 

miljö samt Ett rikt växt-och djurliv. Översiktsplanens 

förslag samt riktlinjer i utförda fördjupningar för delområden 

som berör kulturarvet och tillvaratagande och anpassning till 

kulturhistoriska värdena i bebyggelsen bidrar till att nå delmålet 

om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. 

BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN 

(MILJÖMÅL 1) 

NULÄGE: Enligt Länsstyrelsens bedömning är målet svårt 

att nå även om länet bidrar med sin del. Utsläppen av växthusgaser 

är en viktig del i ett internationellt sammanhang. 

Enligt Miljömålsrådets uppföljning bedöms målen ändå att 

kunna nås i Sverige. 

BIDRAR ÖP TILL ATT NÅ MÅLET: Översiktsplanen satsning 

på ny energieffektiv och förnybar energiteknik, till exempel 

ökad användning av biogas och vindkraftsel är positivt 

för att nå målet. Andra viktiga indikatorer är kollektivtrafikens 

omfattning, resor med denna och körsträckor med bil. 

Med översiktsplanens förslag i dessa riktningar bedöms att 

kommunen bidrar till att nå målet och att kommunen inte 

förvärrar situationen. 


Möjligheter att uppnå miljökvalitetsmålen 15

MÖJLIGHETER ATT UPPNÅ 


Förslagen i översiktsplanens strategi ska 

bidra till att väsentligt minska biltrafiken 

och därmed minska utsläppen från trafik. 

Även mål och åtgärder inom energisektorn 

och restriktioner för småskalig 

vedeldning ska medföra att förhöjda halter 

i luften inte skadar människors hälsa, 

växtlighet eller kulturföremål. 

FRISK LUFT (MILJÖMÅL 2) 

NULÄGE: Målet är nära att nås med de planerade styrmedel 

som beslutas före 2020. Avgaserna från nya fordon har minskat 

men minskningen äts dessvärre upp av att trafiken ökat 

och fortsatt ökar. 

BIDRAR ÖP TILL ATT NÅ MÅLET: Förslagen i översiktsplanens 

strategi ska bidra till att väsentligt minska biltrafiken och 

därmed minska utsläppen från trafik. Även mål och åtgärder 

inom energisektorn och restriktioner för småskalig vedeldning 

ska medföra att förhöjda halter i luften inte skada människors 

hälsa, växtligheten eller kulturföremål. De ämnen som 

det finns delmål för är svaveldioxid, kvävedioxid, marknära 

ozon, flyktiga organiska ämnen, partiklar samt bensopyren 

(vedeldningsrök). Översiktsplanen förslag med tätare bebyggelse, 

ökad kollektivtrafik och särskilda cykelvägar ger förutsättningar 

för mindre bilkörning. Detta tillsammans med 

energieffektivisering och ny energiteknik bidrar till att öka 

möjligheterna att nå målet. 

BARA NATURLIG FÖRSURNING 


NULÄGE: För att nå målet krävs flera internationella överenskommelser 

och samtidigt åtgärder om minskade utsläpp. 

Utsläppen av svaveldioxid har minskat och delmålet nåtts. Försurningen 

i Sverige har minskat men trots detta bedöms en 

femtedel av skogarna och sjöar/vattendrag vara försurade på 

grund av människans olika verksamheter. 

BIDRAR ÖP TILL ATT NÅ MÅLET: Även i detta fall är minskade 

utsläpp från energisektorn och trafiken viktiga för att nå 

målet. För kommunens del är också askåterföringen från bland 

annat kraftvärmeverk och liknande förbränningsanläggningar 

viktig för att nå målet. Detta är dock svårt att uppnå med enbart 

svenska åtgärdsprogram. 


GIFTFRI MILJÖ (MILJÖMÅL 4) 

NULÄGE: Länsstyrelsen och Miljömålsrådet bedömer att 

målet inte är möjligt att nå med idag beslutade åtgärder eller 

styrmedel. Även om DDT och PCB har förbjudits upptäcks 

nya kemikalier. 

16 


Möjligheter att uppnå miljökvalitetsmålen

BIDRAR ÖP TILL ATT NÅ MÅLET: Översiktsplanens förslag 

eller åtgärder är generellt inte av sådan detaljeringsnivå 

att de därför kan påverka möjligheten att nå miljömålet. Allmänt 

kan dock konstateras att efterbehandling av förorenade 

markområden går för långsamt på grund av brist på medel. 

Kommunen har kartlagt både misstänkta och verifierat förorenade 

områden i kommunen och vid exploatering inom 

dessa ska sanering genomföras. 

SKYDDANDE OZONSKIKT (MILJÖMÅL 5) 

NULÄGE:. För att nå målet krävs att man på internationell 

väg fortsätter arbetet med att förhindra handel med ozonnedbrytande 

produkter, till exempel som funnits i äldre kylanläggningar 

och värmepumpar. Miljömålsrådet bedömer att 

eftersom ozonskiktet stått stilla i åtta år, kanske det börjar 

växa igen och därmed kan målet uppnås. 


eller åtgärder är inte av sådant slag att de påverkar möjligheterna 

att nå målet. 

SÄKER STRÅLMILJÖ (MILJÖMÅL 6) 

NULÄGE: Miljömålsrådet bedömer att målet har nåtts och 

att utsläppen av radioaktiva ämnen, det vill säga stråldoserna 

till människor är försumbara. 


eller åtgärder påverkar inte möjligheterna att nå målet. 

INGEN ÖVERGÖDNING (MILJÖMÅL 7) 

NULÄGE: Utsläppen i haven kommer till stora delar från andra 

länder än Sverige. Länsstyrelsen ser inga positiva trender i 

länets kustvatten. Dåliga enskilda avlopp liksom markanvändning 

är en källa till övergödning liksom stora kväveförluster 

genom stormfällningar i skogsmark. Målet innebär att halterna 

av gödande ämnen i mark och vatten (fosforföreningar 

och kväve från mänsklig verksamhet samt luftburna utsläpp 

av ammoniak) inte ska ha negativ påverkan på den biologiska 

mångfalden eller på möjligheterna till allsidig användning av 

mark och vatten. 

BIDRAR ÖP TILL ATT NÅ MÅLET: Kommunen deltar i 

Kalmarsundskommissionens arbete. (jämför text under tema 

1 Vatten och kustmiljön). Planen anger att kommunen aktivt 

ska verka för förbättrade enskilda avlopp, för anläggandet av 

skyddszoner och nya våtmarker för att minska övergödningsproblematiken 

i vattendragen och i havet. Planen bidrar till 

att nå målet. Ytterligare åtgärder för att nå målet kommer att 

tas upp i kommunens kommande tematiska tillägg Vatten och 

avloppsplan. 

LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG 


NULÄGE: Länsstyrelsen bedömer att det inte är möjligt att 

nå målet med idag beslutade åtgärder eller planerade styrmedel. 

Vattenmyndigheten Södra Östersjöns vattendistrikt 

bedömer att 50 procent av distriktets sjöar och vattendrag 

inte uppfyller god status. 

Delmålen omfattar: 

a) ”Skydd av naturoch kulturmiljöer” i anslutning till sjöar 

och vattendrag. 

b) Restaurering av vattendrag som är värdefulla och potentiellt 

skyddsvärda. 

c) Upprättande av vattenförsörjningsplaner med så kallade Vattenskyddsområden 

med skyddsbestämmelser för alla allmänna 

och större enskilda yt- och grundvattentäkter. (Sistnämnda avser 

mer än 50 personer eller mer än 10 m 3 per dygn i snitt.). 

BIDRAR ÖP TILL ATT NÅ MÅLET: Kommunens översiktsplan 

behandlar vattenfrågorna på ett sätt som ska bidra till 

att miljömålet ska nås. Ytterligare åtgärder till skydd för vattenförekomsterna 

kommer att tas upp i den kommande VAplanen. 

Planen innehåller inga markanvändningsförslag med 

tydliga negativa konsekvenser för vattendragen och planen 

bedöms positiv för att nå målet. 



MÖJLIGHETER ATT UPPNÅ 


GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET 


NULÄGE: Miljömålsrådet bedömer att vattendirektivets krav 

på åtgärder gör att målet kan nås, men då krävs åtgärder som 

stärker skyddet för grundvatten och begränsar att ytterligare 

föroreningar tillförs. 

BIDRAR ÖP TILL ATT NÅ MÅLET: De viktigaste grundvattenförekomsterna 

i kommunen är Nybroåsen som har 

mycket stor betydelse för regionens vattenförsörjning. Åsens 

vatten räcker inte till utan förstärks genom infiltration av 

ytvatten från närbelägna Hagbyån. Kommunal grundvattentäkt 

finns även i Halltorp. Dessa områden har högsta 

prioritet i översiktsplanen och exploateringsförslag som kan 

försvåra eller påverka vattenförsörjningsintresset negativt ska 

inte tillåtas. Arbetet med att upprätta vattenskyddsområden 

enligt miljöbalken pågår. Översiktsplanens förslag motverkar 

därför inte att målet kan nås. 

HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST 

OCH SKÄRGÅRD (MILJÖMÅL 10) 

NULÄGE: Länsstyrelsen bedömer att hittills vidtagna åtgärder 

för att komma tillrätta med övergödning, överfiske och andra 

av havets miljöproblem inte har varit tillräckligt för att 

nå målet. Negativt för målet är även anspråken på kustnära 

boende och turism samt även hot mot kulturvärdena på grund 

av för få brukare i jordbruk och fiske i skärgårdsmiljöer. 

Som trenden ser ut nu kommer fler människor vara åretruntboende 

i Kalmar läns skärgård till 2020. Negativ påverkan 

från fiskeuttag, övervakning och beredskap för kemikalie- och 

oljeutsläpp samt avfall från sjöfart inkluderat fritidsbåtar kräver 

ytterligare skärpt lagstiftning. 


är att öka tillgängligheten till stränder och vatten samt skapa ett 

kusttråk blandat med boende och rekreationsområden. Detta 

ska ge hög attraktionskraft till kuststaden Kalmar och förutsätter 

omsorgsfull detaljplanering med hänsynstagande till kustens 

höga naturoch kulturvärden samt prioritering av vattenkvalitetsaspekter. 

Ett hållbart brukande innebär också att jordoch 

skogsbruk bedrivs i samklang med bevarandeintressena. 

Översiktsplanen bedöms totalt sett som positiv för miljömålet. 

MYLLRANDE VÅTMARKER (MILJÖMÅL 11) 

NULÄGE: Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande 

funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker 

bevaras. För att nå målet måste det skapas fler våtmarker i 

odlingslandskapet och skogsbilvägar som skadar våtmarker 

får inte byggas. Kalmar kommun har en stor jordbruksbygd 

och har dessutom mycket få sjöar. 

BIDRAR ÖP TILL ATT NÅ MÅLET: Att anlägga nya dammar 

och återskapa våtmarker är en angelägen uppgift som 

kommunen uppmuntrar till. Det finns också särskilda statliga 

medel avsatta för sådana projekt. Vid anläggning/restaurering 

av våtmarker är placeringen viktig. Hänsyn ska tas till 

potentialen för minskat näringsläckage, gynnade av biologisk 

mångfald och kulturhistoriska värden. Riktlinjer och rekommendationer 

i kommunens dagvattenpolicy bidrar till att 

målet kan nås. I översiktsplanen hänvisas till detta dokument. 

LEVANDE SKOGAR (MILJÖMÅL 12) 

NULÄGE: För att nå målet måste ökade medel avsättas till 

skydd för skogsbiotoper och arealer som kan undantas från 

skogsbruk. Utöver fler naturreservat kan också skog skyddas 

genom så kallade naturvårdsavtal. Dessutom sparas skogsbiotoper 

genom frivilliga avtal. 

BIDRAR ÖP TILL ATT NÅ MÅLET: Vid exploatering som 

berör skogsmark och skötsel inom kommunens friluftsskogar 

och rekreationsmark kommer särskild hänsyn att tas till gammal 

skog och lövskog av värde för den biologiska mångfalden. 

Skogsmarken ska också brukas så att fornlämningar eller andra 

kända värdefulla kulturlämningar inte skadas. 

I kommunens grönstrukturplan finns ett ställningstagande 

att all fysisk planering i startskedet ska ta ställning till hur 

grönpolicyn med tillhörande strategi kan fungera som kunskapsunderlag 

i aktuella exploateringsprojekt. Det innebär 

att man i hög grad undantar värdefull natur och ger parker 

och naturområden ett skydd i planeringsarbetet. 

Ett möjligt hot mot skogsmarken kan vara negativa effekter av 

ett ökat uttag av biobränsle, vilket dock inte översiktsplanens 

förslag kan påverka. 


18 Möjligheter att uppnå miljökvalitetsmålen

ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP 


NULÄGE: Miljömålsrådet bedömer att målet är möjligt 

att nå med undantag för delmålet om kulturbärande landskapselement. 

Odlingslandskapets värden är beroende av att 

markerna brukas och att det är attraktivt att verka och bo på 

landsbygden. Jordbrukslandskapet i Kalmar kommun representerar 

stora värden för livsmedelsproduktion, biologisk 

mångfald och kulturmiljö. Åkermarkens produktionsförmåga 

tillhör de högsta i landet. 

BIDRAR ÖP TILL ATT NÅ MÅLET: Översiktsplanens strategi 

bygger på det faktum att byarna utanför staden ska kunna 

utvecklas som attraktiva boendeorter men ändå ha nära och 

god tillgång till stadens utbud av service, handel och kultur. 

BYARNA SKA KUNNA 

UTVECKLAS OCH 

ÄNDÅ HA NÄRA TILL 

STADENS UTBUD AV 

SERVICE, HANDEL 

OCH KULTUR 

Skötsel av ängs- och betesmarkerna förutsätter betesdjur. Länet 

och kommunen har så hög djurbesättning att en minskning 

av dessa arealer får betydande konsekvenser på andra miljömål 

och kan innebära en ökad belastning på miljön. Jämför även 

tema 3 om Jordbruksmark och konsekvenser från resurshushållningssynpunkt. 

Översiktsplanen har en inriktning som i huvudsak 

stödjer uppfyllandet av målet. 

GOD BEBYGGD MILJÖ (MILJÖMÅL 15) 

NULÄGE: Miljömålsrådet och länsstyrelsen bedömer att målet 

blir svårt att nå, särskilt delmålen som handlar om människors 

hälsa och kulturmiljö. Utvecklingen av miljötillståndet 

går dock åt rätt håll. Målet omfattar flera olika delmål, till 

exempel inomhusmiljö, energianvändning i byggnader, avfall, 

uttag av naturgrus, buller samt kulturhistoriskt värdefulla byggnader. 

En del av dessa kan inte påverkas genom förslag på 

översiktsplanenivå. 

BIDRAR ÖP TILL ATT NÅ MÅLET: Delmålet om planeringsunderlag 

som innebär att samhällsplaneringen ska grundas på 

strategier och program för hur grön- och vattenområden ska 

bevaras, vårdas och utvecklas stämmer väl med strategierna för 

denna översiktsplan. Även hur kulturhistoriska och estetiska 

värden ska tas till vara och utvecklas är i överensstämmelse 

med översiktsplanens intentioner. Kommunen arbetar aktivt 

med att ständigt minska uttaget av naturgrus till förmån för 

ersättningsmaterial. Vid en fortsatt utbyggnad av samhället 

genom byggnader, vägar och olika verksamhetsområden finns 

risk för att andelen hårdgjorda ytor ökar och därmed ökad dagvattenmängd. 

Kommunens dagvattenpolicy ska då följas vid 

nyexploateringar för att minska belastningen på miljön. Sammantaget 

bör översiktsplanens förslag medverka till, snarare än 

att förhindra, att miljömålet kan nås. 

ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV 


NULÄGE: Nätverket Natura 2000 syftar till att hejda utrotningen 

av arter och livsmiljöer i Europa. Vid exploateringar 

måste hotade och rödlistade arter särskilt uppmärksammas 

så att konsekvensen inte blir en ökad förlust av dessa arter. 

Länsstyrelsen och miljömålsrådet bedömer att målet blir 

mycket svårt att nå eftersom befintliga åtgärder inte räcker, 

behöver bli starkare eller genomföras fortare. 

BIDRAR ÖP TILL ATT NÅ MÅLET: I grönstrukturplanen 

anges att naturmarksförluster ska kompenseras genom att nya 

parker och grönområden anläggs vid förtätningar. Kommunens 

dagvattenpolicy anger hur dagvattenfrågorna ska lösas 

genom lokalt omhändertagande (LOD) till exempel gröna 

tak, gröna parkeringsytor, dammar och våtmarker. Jämför 

även konsekvenser under tema 2 Biologisk mångfald. I översiktsplanen 

hänvisas till dessa dokument. 



TEMA 1. Vatten och kustmiljön 

Kalmar kommun har en kuststräcka som är mer än 200 km lång längs fastlandet 

och 450 kilometer om alla öar inkluderas. Kalmars vatten behandlas i 

översiktsplanen i ett särskilt kapitel som översiktligt tar upp vattenresurserna, 

sjöar och vattendrag samt kustmiljön och dess förutsättningar och problem. 

Eftersom allt hänger samman är det svårt att särskilja konsekvenser av 

exploatering och verksamheter som till exempel skogsbruk och jordbruk till 

att enbart ha betydande miljöpåverkan på en begränsad vattenresurs eller 

på havsmiljön. Vissa livsmiljöer och arter eller vissa områden är också mer 

känsliga för påverkan än andra. Verksamheter inom hela avrinningsområdena 

påverkar i hög grad de lokala miljöproblemen. 

Vattenförvaltningsarbetet inom Södra Östersjöns vattendistrikt och upprättade 

åtgärdsprogram tillsammans med kommunernas arbete blir därför centrala 

för att nå miljökvalitetsnormerna för alla yt-och grundvattenförekomster. 

Översiktsplanen är strategisk och behandlar inte specifikt konkreta utbyggnadsprojekt, 

mer än i undantagsfall. Därför beskriver kommunen här de åtgärder 

man arbetar med i syfte att förhindra sådan påverkan att negativa 

konsekvenser uppstår på vatten och kustmiljö. 

SAMMANFATTNING, KONSEKVENSER 

Sammanfattningsvis förutsätts de i detta tema beskrivna åtgärderna och projekten leda 

till positiva miljömässiga konsekvenser. Betydande miljöpåverkan på kommunens vattenresurser 

ska inte uppstå och övergödningen i kustvattnet ska inte heller öka på grund 

av översiktsplanens förslag genom: 


• att de närsalter och föroreningar som når kustvattnen minskar betydligt i omfattning 

(dagvatten, ökad tillsyn av industrier och verksamheter, ombyggt avloppsreningsverk 

med mera) 

• att det blir mindre utsläpp av gödande ämnen till kustvattnet då nytt kommunalt VA 

i kommunens norra kuststräcka byggs 

• att risken för fosforläckage till Kalmarsund minskar väsentligt (ökande krav på enskilda 

avlopp) 

• att dricksvattenförekomsterna uppfyller EUs krav, såväl alla kommunala som större 

enskilda yt-och grundvattentäkter (ökad tillsyn av enskilda vattentäkter samt inrättande 

av vattenskyddsområden och vattenförsörjningsplaner) 

• att påverkan på vattenresurserna från rörligt friluftsliv och båtturism minskar (miljöförbättrande 

anläggningar) 

• att den biologiska mångfalden, växt-och djurlivet i såväl vatten som landekosystemen 

inte minskar (vandringshinder i åar och vattendrag undanröjs med mera). 

20 


Tema 1: Vatten och kustmiljön

Jämför också konsekvenser beskrivna i kapitel ”Möjligheter att 

uppnå miljökvalitetsmålen” och då särskilt för miljömålen 3, 

7, 8, 9 och 10. 

Huruvida miljökvalitetsnormerna kan uppfyllas till 2015 kan 

inte fullt ut bedömas eftersom det finns en stor osäkerhet i 

tidsaspekten och hur snabbt de planerade åtgärderna kan genomföras. 

Det krävs till exempel ett långsiktigt perspektiv för 

åtgärder riktade mot de storskaliga övergödningsproblemen. 

Målkonflikter kan ibland uppstå som kan leda till negativa 

miljömässiga konsekvenser för kulturmiljön genom att det 

finns områden av kulturmiljövärde som har förbindelse med 

vattenmiljöer. Exempelvis kan kanaler och dammar påverkas 

när man gör åtgärder för att öppna vandringsvägar för fisk. 

Vissa typer av skyddade områden, Natura 2000, strandområden 

med höga naturvärden, grunda, näringsrika sjöar med 

flera områden har stora förutsättningar att hysa fågelarter som 

pekats ut i EU:s fågeldirektiv samt art- och habitatdirektiven. 

En viss konflikt med kvalitetskraven enligt vattenförvaltningsförordningen 

(god ekologisk status) kan uppstå då våtmarker 

med viss grad av närsalter ofta är fågelrika, å andra sidan kan 

för höga närsalter slå ut både flora och fauna. 

Sammanfattningsvis kan de sociala och ekonomiska konsekvenserna 

av åtgärderna bli positiva genom: 

• att näringslivets förutsättningar förbättras för all slags 

turism – kulturturism, fisketurism, sommar-, sol- och 

badsemestrar 

• att möjligheterna ökar att bosätta sig i miljöer med nära 

till en artrik natur, vackra odlingslandskap, kulturmiljöer 

med gammal bebyggelse, då förutsättningarna för att lösa 

bostadens VA-frågor förbättras, (nytt kommunalt VA i 

kommunens norra kuststräcka) 

• att fler stadsmiljöer med dammar (dagvattenrening) ökar 

stadens attraktivitet för boende och verksamheter, vilket 

på sikt förväntas öka kommunens och stadens befolkning 

Negativa ekonomiska konsekvenser kan uppstå på kort sikt 

då åtgärderna måste finansieras på något sätt. De ekonomiska 

konsekvenserna för enskilda människor respektive 

kommunen innebär därför inledningsvis kostnader och 

utlägg. På lite längre sikt kan en stabilisering förväntas genom 

bland annat höjda fastighetsvärden, höjd attraktivitet 

genom ren och sund miljö och en sammantaget mer hållbar 

samhällsutveckling. 

STATUS FÖR AVRINNINGSOMRÅDEN 

För närvarande är det endast Surrebäcken som har dålig ekologisk 

status och Törnebybäcken ekologisk otillfredsställande. 

Flera vattendrag löper dock ekologisk risk till 2015, varav Törnebybäcken 

även kemisk risk. På följande uppslag redovisas en 

tabell över samtliga avrinningsområden. 

Nävraån rinner genom skogs- och jordbruksmark i Mönsterås 

och Kalmar kommun. Det finns ingen provtagning i ån, 

men den är troligen påverkad av övergödning framför allt från 

jordbruk, enskilda avlopp och skogsbruk. Liksom alla åar är 

den även påverkad av miljögifter (kvicksilver). 

Möjliga åtgärder för att komma till rätta med övergödningsproblemen 

kan vara exempelvis våtmarker, fånggrödor och 

skyddszoner i jordbruksområden och ombyggnad av enskilda 

avlopp. 

Snärjebäcken har sitt källområde kring Stensjön i Nybro 

kommun och rinner sedan genom ett kulturlandskap med 

höga naturvärden. Bäcken kantas av våtmarker, betesmarker 

och mindre sumpskogar. Rockneby ligger inom avrinningsområdet. 

Lindö på Revsudden är skyddat som ett Natura 

2000-område samt naturreservat. I skogsområdet är bäcken 

påverkad av försurning, medan det finns tecken på övergödningsproblem 

längre nedströms. Inom området finns vandringshinder 

som gör att fisk inte kan vandra upp och leka. Den 

är också påverkad av miljögifter (kvicksilver). Skogsbruket är 

också här en stor källa till näringsämnen, men även till exempel 

jordbruk och avloppsanläggningar påverkar. 

Möjliga åtgärder inom Kalmar kommun för att komma till 

rätta med övergödningsproblemen kan vara exempelvis våtmarker, 

fånggrödor och skyddszoner i jordbruksområden och 

ombyggnad av enskilda avlopp. 

Avrinningsområdet för Kalmar stad med omnejd ligger 

mellan Snärjebäcken i norr och Ljungbyån i söder. Det 


Tema 1: Vatten och kustmiljön 21


LÄGET AVRINNINGSOMRÅDESVIS 

VATTENDRAG STATUS RISKBEDÖMNING 2015 FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER MÅL/VISION 

Nävraån God Ekologisk risk Restaurera 

Återställa 

Anlägga våtmarker 

Uppdatering av gamla vattendomar 

Surrebäcken Ekologisk dålig Ekologisk risk Åtgärda dåliga enskilda avloppsanläggningar 

Åtgärder inom jordbruket 


Norrebäcken God Ingen risk 

Rent och naturnära vatten 

Öka förståelsen för vattnet kretslopp 

Minska övergödningen 


Öka biologisk mångfald 


Ryssbyån: 

mynningen Bockskärs 

skärgård, Torsbäcken 

Ryssbyån: 

Torsbäcken 

Norrebäcken 

Ekologiskt måttlig Ekologisk risk Skapa översilningsytor 



Åtgärda dåliga enskilda avloppsanläggningar 


Skapa lekområden för fisk 

God 

Ingen risk 




Torsbäcken Ekologisk måttlig Ekologisk risk Skapa översilningsytor 





Snärjebäcken: 

Norrebäcken-Stensjön 

Ekologisk måttlig Ekologisk risk Restaurera bl.a. för att gynna havsöringsbeståndet 

Återställa översilningsmark 



Åbyån Ekologiskt måttlig Ekologisk risk Återskapa översilningsytor 





Törnebybäcken 

Ljungbyån: mynningen 

Hossmoviken- Råsbäck 

Ekologiskt 

otillfredsställande 

God 

Ekologisk och kemisk risk 

Ingen risk 

Återskapa översilningsytor 





Råsbäcken Ekologiskt måttlig Ekologisk risk Åtgärder inom jordbruket 

Fastställa vattenskyddsområde 

Reservvattentäkter med god kvalitet 


Samordnad recipientkontroll 




Avhjälpa vandringshinder 





Minska övergödningen metaller och 

andra gifter 

Öka vattnets betydelse i tillsynen 


Öka förståelsen för vattnets kretslopp 

22 



VATTENDRAG STATUS RISKBEDÖMNING 2015 FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER MÅL/VISION 

Ljungbyån: 

Gunnaboån 

Gunnaboån 

Gunnaboån: 

Ljungbyån 

Starbäcken 

Ljungbyån: Råsbäcken 

Holmabäcken 

Ljungbyån: 

Smedtorpsån – 

Gunnaboån 

Ekologiskt måttlig Ekologisk risk Skapa översilningsytor 





Samordnad recipientkontroll 

Åtgärda vandringshinder 

Ekologisk måttlig Ekologisk risk Skapa översilningsytor 





God 

Ingen risk 

God Ekologisk risk Åtgärda vandringshinder 


Åtgärda enskilda avloppsanläggningar 










Ljungbyån: 

Holmabäcken 

Smedtorpsån 

Smedtorpsån: 

Ljungbyån 

Äspebäcken 

God 

God 

Ingen risk 

Ingen risk 

Hagbyån: 

Svartabäcken 

Jansabäcken 

Hagbyån: mynningen 

nvs Kalmarsund 

Svartabäcken 

Svartabäcken: 

Hagbyån 

Vänsjösjön 

Halltorpsån: 

överledning till 

Hagbyån – källan 

Ekologisk måttlig Ekologisk risk Förbättra områden för musslor 

Skyddsavstånd för dricksvatten 

Åtgärda vandringshinder 


Åtgärda enskilda avloppsanläggningar 


Ekologisk måttlig Ekologisk risk Avhjälpa vandringshinder 

Restaurering av lekområden för fisk 

Anläggning av översilningsytor 

God Ekologisk risk Åtgärda vandringshinder 




Ekologiskt måttlig Ekologisk risk Åtgärder inom jordbruket 


Glasholmsån Ekologisk måttlig Ekologisk risk Anläggning av översilningsytor 


Restaurering av dikade sträckor 




Uppehålla god dricksvattenkvalitét 





Öka andel översilningsytor 




Minska försurningen 

Stationär öring ska öka i omfattning 

Minska övergödning 




GRUNDVATTENÅSAR 

GRUNDVATTENÅSAR GRUNDVATTENSTATUS RISKBEDÖMNING MKN-STATUS MÅL/VISION ÅTGÄRD 

Mörbylånga-Borgholm 

Kemisk god 

Kvantitativ god 

Kemisk ingen risk 

Kvantitativ ingen risk 

Kemisk god 


Trekanten, Öbbestorp 

(Ljungbyån) 

Kemisk god 


Kemisk risk 


Kemisk god 


Minska påverkan av näringsämnen, 

bekämpningsmedel, vägsalt, humus, 

se VA-plan 

Trekanten (Ljungbyån) 

Kemisk god 


Kemisk risk 


Kemisk god 




se VA-plan 

Vassmolösaåsen 

(Ljungbyån) 

Kemisk otillfredsställande 


Kemisk risk 


Kemisk otillfredsställande 




se VA-plan 

Nybroåsen, Råsbäck 

(Ljungbyån) 

Kemisk god 




Kemisk god 




se VA-plan 

Nybroåsen vid 

St. Sigfrid 

(Ljungbyån) 

Kalmar/Nybro 

Kemisk god 




Kemisk god 




se VA-plan 

Nybroåsen, Råsbäck 

Ljungbyån 

Kalmar/Nybro 

Kemisk god 




Kemisk god 




se VA-plan 

Ås vid Bäckebo- 

Rockneby 

Kustområde 

Kemisk god 




Kemisk god 




se VA-plan 

Hagbyån 

Örsjöformationen 

Nybro 

Kemisk god 




Kemisk god 


Kalmar kommun 

Kustområde 

Kemisk god 


Kemisk risk 


Kemisk god 




se VA-plan 

24 



KUSTVATTEN 

KUSTVATTEN STATUS RISKBEDÖMNING MKN-YTVATTENSTATUS MÅL/VISION ÅTGÄRD 

Ö s Kalmarsunds 

kusten 

Ekologisk måttlig 

Kemisk god 

Risk 

Risk 


Kemisk god 

Åtgärder i jord och skogsbruk, 

dagvatten, enskilda avlopp, 

se VA-plan 

N vs Kalmarsunds 

kustvatten 


Kemisk god 

Risk 

Risk 


Kemisk god 



se VA-plan 

M n Kalmarsunds 

utsjövatten 


Kemisk god 

Risk 

Risk 


Kemisk god 



se VA-plan 

S Kalmarsunds 

utsjövatten 


Kemisk god 

Risk 

Risk 


Kemisk god 



se VA-plan 




sträcker sig från skogarna i Nybro till jordbruksslätten väster 

om Kalmar. Inom avrinningsområdet finns flera mindre 

vattendrag bland annat Åbyån, Surrebäcken, Kläckebergabäcken 

och Törnebybäcken. Här finns Läckeby, Lindsdal och 

Kalmar stad (Kalmar tätort). Inom området finns tre naturreservat, 

Björnö, Horso -Värsnäs och Svinö. Horsö-Värsnäs 

är dessutom ett Natura 2000-område. 

I vattendragen finns problem med övergödning, miljögifter 

och fysiska förändringar (till exempel vandringshinder för 

fisk). Vattendragen är påverkade av utsläpp från bland annat 

lantbruk, industrier, enskilda avlopp och stadsmiljön. 

I kustzonen råder ett högt exploateringstryck 

samtidigt som miljön är känslig 

för alltför stort nyttjande av de resurser 

som finns där. Att samtidigt både kunna 

utveckla kust- och skärgårdsområdet på 

ett hållbart sätt och bibehålla den höga 

biologiska mångfalden och de stora naturoch 

kulturvärden, är en utmaning för samhällsplaneringen. 

Inom området krävs kraftfulla åtgärder för att komma tillrätta 

med vattenkvalitetsproblemen. Åtgärder kan vara exempelvis 

våtmarker, fånggrödor och skyddszoner i jord-bruksområden, 

dagvattenrening och ombyggnad av enskilda avlopp. 

Ljungbyån är kommunens största å. Den har sitt källområde 

i skogen i de västra delarna av Nybro kommun och mynnar i 

Kalmarsund vid Ljungbylund. I Kalmar kommun rinner ån 

i huvudsak genom odlingsbygd. I Kalmar kommuns del av 

avrinningsområdet finns Ljungbyholm, Trekanten samt större 

delen av Tvärskog. Nybro stad ligger vid biflödet St Sigfridsån. 

Nordost och norr om Trekanten utgör ån ett Natura 2000-område. 

Ån är påverkad av miljögifter, försurning och vandringshinder 

för fisk. 

I Kalmar kommun är vattenkvalitén till stor del ganska god. 

Man kan dock se påverkan från framför allt vandringshinder. 

Däremot påverkar ån Kalmarsund med övergödande ämnen 

och av den anledningen behövs åtgärder. När det gäller gödande 

ämnen är skogen en stor källa jämte reningsverk, enskilda 

avlopp och jordbruksmark. 

Hagbyån sträcker sig från Slamphult i Emmaboda kommun 

till Kalmarsund. Ån mynnar i ett stort område med fågelrika, 

välhävdade havsstrandängar. Vid Kolboda finns fågel- och 

sälskyddsområden. I Fröstorp, som ligger på gränsen mellan 

Hagbyåns och Ljungbyåns avrinningsområden, finns ett naturreservat. 


26 


Tema 1: Vatten och kustmiljön 

foto: Kalmar kommun

Inom avrinningsområdet finns problem med miljögifter 

(kvicksilver), försurning, fysiska förändringar och övergödning. 

Inom Kalmar kommun är det i huvudsak övergödning 

och vandringshinder för fisk (Igelösa kvarn och Holmskvarn) 

som är problem. De största källorna till övergödande ämnen 

inom området är skogsbruk, jordbruk och enskilda avlopp. 





Halltorpsåns källområde finns i sydöstra delen av Emmaboda 

kommun och södra delen av Nybro kommun. Den 

rinner sedan vidare för att slutligen mynna i Värnanäs där 

skärgården är såväl Natura 2000-område som naturreservat. 

Inom området ligger Hallorp och Påryd. Ån är påverkad av 

miljögifter, försurning och övergödning. 

Kalmar kommun kalkar ån vid Skärvsjö. Möjliga åtgärder inom 

Kalmar kommun för att komma till rätta med övergödningsproblemen 

kan vara exempelvis våtmarker, fånggrödor och skyddszoner 

i jordbruksområden och ombyggnad av enskilda avlopp. 

Glasholmsån är ett biflöde av Bruatorpsåns avrinningsområde. 

Den ligger till del i Kalmar kommun. Avrinningsområdet 

för Bruatorpsån sträcker sig från Påryd i norr 

till Blekinge län i söder. Avrinningsområdet som till allra 

största delen ligger i Torsås kommun domineras av skogsmark. 

I framförallt de kustnära områdena finns en stor andel 

jordbruksmark. Miljöproblem är övergödning, miljögifter 

(kvicksilver), försurning och fysiska förändringar (vandringshinder 

för fisk). Skog, jordbruk och enskilda avlopp är stora 

påverkanskällor när det gäller övergödande ämnen. 





GRUNDVATTEN OCH ÅSAR 

Det är endast Vassmolösaåsen (Ljungbyån) som idag har kemiskt 

otillfredsställande status (se tabell över Grundvatten och 

åsar). Det föreligger dock kemisk risk även för grundvattnet vid 

Trekanten och Öbbetorp samt i Ljungbyåns avrinningsområde. 

Några nya större bostadsområden planeras inte i dessa områden 

men åtgärder måste göras för att minska påverkan av näringsämnen 

och bekämpningsmedel från jordbruket samt vägsalt från de 

större vägarna bland annat riksväg 25 och väg E22. Kommunens 

pågående VA-plan kommer att ta upp dessa frågor och även behov 

av skyddsområden för grundvattentillgångarna allmänt och 

i synnerhet en utökning av Nybroåsens vattenskyddsområde. 1 

KUSTEN/ÖSTERSJÖN 

Kalmar län har den längsta kuststräckan av alla län i Sverige. 

Kusten som är flack och utgörs av blockfattig morän och 

sträcker sig från Loftahammar i norr till Brömsebro i söder. 

Fågelvägen är det en sträcka på cirka 16 mil. 

I kustzonen råder ett högt exploateringstryck samtidigt som 

miljön är känslig för alltför stort nyttjande av de resurser som 

finns där. Att samtidigt både kunna utveckla kust- och skärgårdsområdet 

på ett hållbart sätt och behålla den höga biologiska 

mångfalden och de stora naturoch kulturvärden, är en 

utmaning för samhällsplaneringen. 

Allt kustvatten i Kalmar kommun ligger i riskzonen för övergödning. 

Medvetna miljösatsningar för minskad övergödning 

av hav, sjöar och vattendrag. Exempelvis utbyggnad av kommunalt 

vatten och avlopp, våtmarker, kvävemurar, fånggrödor 

och skyddszoner i jordbruksområden, dagvattenrening och 

ombyggnad av enskilda avlopp. (Kunskaperna om miljögifter 

är än så länge för små för att kunna ge generella rekommendationer.) 

Vid exploatering av kustnära områden bör det ske 

en prioritering av vattenkvalitetsaspekter. Ett antal åtgärder genomförs 

eller håller på att genomföras i kommunen, till exempel 

latrintömningsstationer och båtbottentvättar. Kommunen 

bör ställa högre krav på anlöpande fartyg (rening av avgaser, 

dubbelskrov med mera). 

KALMAR KOMMUN ARBETAR MED ÅTGÄRDER 

ENLIGT VATTENDIREKTIVET ENLIGT FÖLJANDE: 

Kalmar kommun och Kalmar Vatten arbetar fram en VAplan 

som behandlar allt vatten, grundvatten, ytvatten och 

kustvatten. Arbetet är påbörjat och kommer att avlutas under 

hösten 2013. Planen är uppdelad i fyra delar: VA-översikt, 

VA-policy och VA- plan samt en dagvattenstrategi. Innehållet 

kommer att utökas kontinuerligt allteftersom ny kunskap tillkommer. 

VA-planen är ett tematiskt tillägg till översiktsplanen. 

1 Se även avsnitt om Allmänna intressen- vatten s 170 i översiktsplanen. 




PÅGÅENDE ARBETE INOM KOMMUNEN 

Kommunen har tagit fram en dagvattenpolicy som ligger till 

grund för hur dagvattenfrågorna ska behandlas och lösas. 

LOD, lokalt omhändertagande av dagvatten tar upp metoder 

för olika åtgärder i syfte att rena dagvatten,till exempel anläggning 

av dammar, våtmarker, grönytor, gröna tak med mera för 

ett renare kustvatten och en bättre vattenstatus. Rening av dagvatten 

ska behandlas tidigt i alla detaljplaneprocesser. 

En policy för biltvätt håller på att utarbetas och den ska minska 

belastningen av metaller och näringsämnen till dagvattnet. 

Av de centralt belägna dagvattenutsläppen ska arbetet intensifieras 

om hur Hagbygärdediket ska renas, som idag är hårt 

belastat av näringsämnen och tungmetaller. Ny större våtmark 

i anslutning till Dämmet är under uppförande. 

Bedriva kontinuerlig tillsyn av verksamheter exempelvis 

inom jordbruk och industri och se till att åtgärder görs för 

att förbättra vattenkvaliteten innan vattnet når dagvatten, åar 

eller kustvatten. 

Rekreationsvattnen/badvatten i kommunen och staden ska 

öka och vattengenomströmningen förbättras. Tillsammans 

med Kalmar Vatten och Linnéuniversitetet pågår ett projekt 

att göra Kalmars innerstad badbar och tillgänglig för stadens 

innevånare. Olika lösningar prövas för ett renare vatten. Projektet 

kallas Badbart Malmfjärden. 

Enskilda avlopp är näst största källan till fosforläckage (15-20 

procent) i Kalmarsund. Enskilda avlopp ska därför uppfylla 

höga men rimliga krav på miljöskydd, smittskydd, resurshushållning 

samt säker funktion och användarvänlighet. Den enskilde 

måste åtgärda sådana avlopp som inte uppfyller kraven 

för hög skyddsnivå eller för ett fullgott avloppssystem i övrigt. 

I Kalmar finns cirka 5 000 hushåll som ligger utanför det kommunala 

verksamhetsområdet för vatten och avlopp. Brister i de 

enskilda avloppen ska fortlöpande åtgärdas och arbetet ska vara 

slutfört år 2015. Prioritetsordningen för avloppslösning är: 1). 

Anslutning till kommunalt VA-nät, 2) gemensam godkänd 

avloppsanläggning samt 3) egen godkänd avloppsanläggning. 


28 



Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp mellan Rockneby 

och Kåremo genomfördes under år 2012 och startar under 

år 2013 mellan Rockneby och Fågelsudd. 

Enskilda vattentäkter och dricksvattenbrunnar påverkas ibland 

av föroreningar från närliggande avloppslösningar eller jordbruksmark. 

Det finns också brunnar som är naturligt ”förorenade” 

av radon eller saltvatten. De övergripande principerna är 

att användningen av grundvatten för enskild vattenförsörjning 

inte ska begränsas av föroreningar orsakade av mänsklig aktivitet. 

Arbetet ska intensifieras avseende skyddet av de enskilda 

vattentäkter som försörjer 50 personer eller har vattenuttag 

som är mer än 10 m 3 /dag. 

Arbetet med att skapa vattenskyddsområden respektive att ta 

fram nya föreskrifter inom sådana pågår kontinuerligt. Närmast 

att bli klar är föreskrifter för Råsbäcks vattenskyddsområde. 

Nya skyddsområden kan bli aktuellt för Nybroåsen med 

närliggande tillrinningsområden samt för reservvattentäkten 

vid Påryd. 

Arbetet ska intensifieras avseende skyddet för enskilda vattentäkter 

som försörjer 50 personer eller har vattenuttag som är 

mer än 10 m3/dag. 

Minska påverkan från rörligt friluftsliv och speciellt båtturismen, 

till exempel genom att öppna latrintömningsplatser för 

småbåtar och införskaffa båtbottentvättar för båtägare. 

Undanröja vandringshinder för fisk och se över möjligheterna 

att öka förutsättningarna för fisk att vandra upp från kusten i 

olika vattendrag och anpassa dem för fisklek. Målkonflikten 

med kulturhistoriska värden i dammar och vattenfall måste 

dock beaktas. 

Ett flertal av de beskrivna åtgärderna ovan måste åtgärdas i 

samverkan med andra myndigheter och organisationer bland 

annat Länsstyrelsen. 

Kommunens avloppsreningsverk i Tegelviken kommer på 

sikt att behöva byggas om och byggas till. Dels är verket slitet, 

dels krävs bättre reningsteknik för att minska utsläppen 

av närsalter till Östersjön ytterligare. Det måste säkerställas 

att en sådan utbyggnad och förändring kan genomföras. I 

omkringliggande marker finns flera motstående intressen 

till exempel från bostadsbebyggelse och idrottsanläggningar 

samt rekreation. Det krävs också utrymme för tillräcklig recipientanvändning 

vid nödsituationer. Frågan måste studeras 

vidare då utvecklingen kring Skärgårdsstaden kommer in i 

mer fördjupat planeringsskede, varvid samtliga konsekvenser 

också ska belysas närmare. 

Vatten i stadsmiljön behandlas i ett eget avsnitt i översiktsplanen. 

Frågor som berör strandskyddet behandlas i avsnitt om 

LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära områden. Konsekvenserna 

av anläggningar och byggande inom strandskydd 

belyses beträffande växt och djurlivet under tema 2 Biologisk 

mångfald och grönstruktur och beträffande allmänhetens tillgänglighet 

(när denna ökar) under andra avsnitt, exempelvis 

för byarna och även tema 9 Boende och näringsliv. 

KOMMUNEN ÄR AKTIV INOM 

KALMARSUNDSKOMMISSIONENS ARBETE 

Kalmarsundskommissionen bildades 2006 av Kalmar kommun 

för att ta fram förslag på och genomföra konkreta åtgärder 

för att förbättra miljön i Kalmarsund. 

Kommissionen består av politiker och tjänstemän från samtliga 

kustkommuner i Kalmar län, Havsmiljöinstitutet, Regionförbundet, 

LRF sydost, Linnéuniversitetet och ideella 

föreningar. Kommissionen arbetar med ett flertal av ovan 

beskrivna åtgärder. 

KALMARSUNDSKOMMISSIONENS 

UPPGIFT ÄR ATT ÖKA SAMSYN 

OCH SAMVERKAN SAMT 

ÖKA KUNSKAPEN INOM 

KALMARSUNDSOMRÅDET 



TEMA 2. Biologisk mångfald 

och grönstruktur 

Naturen har både ett egenvärde och ett värde som resurs för 

människan. Konsekvenser beskrivs därför både för rent biologiska 

värden och för befolkningens tillgång till naturområden för 

rekreation. Översiktsplanen bygger på att Kalmar huvudsakligen 

ska växa genom förtätning och komplettering. Eftersom Kalmarsund 

i öster och flygplatsen samt ett värdefullt odlingslandskap 

i väster starkt begränsar möjligheterna att exploatera helt nya 

områden uppstår ett stort tryck på de oexploaterade områden 

som finns inom staden. Det geografiska läget innebär samtidigt 

att både områden med höga naturvärden och områden som är 

viktiga för rekreation finns inom staden och inte kan ersättas av 

nya ytor i ytterkanterna om de exploateras. Grönstrukturplanen 

är ett viktigt underlag för planeringen, men det bör betonas att 

även områden som inte pekats ut som särskilt värdefulla kan hysa 

betydande naturvärden och ha betydelse för rekreation i ett lokalt 

perspektiv. 

KONSEKVENSER FÖR 

ARTER OCH BIOTOPER 

Utgångspunkten för översiktsplanen är att Kalmars värdefulla natur ska lyftas 

fram och i stor utsträckning undantas från exploatering. Målet är att det inte 

ska uppstå betydande negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden, 

men planens detaljeringsgrad möjliggör inte mer exakta bedömningar av 

konsekvenserna. För att inte negativa konsekvenser ska uppstå måste därför 

den fortsatta planeringen göras med utgångspunkt från följande principer: 

I staden och byarna ska byggnation och övrig exploatering koncentreras till 

redan påverkade områden med relativt låga naturvärden. Översiktsplanen 

pekar ut några större grönstråk av stor betydelse, men det krävs även en mer 

finmaskig grönstruktur för att binda samman områden med höga naturvärden. 

Ett exempel är eklandskapet, där många organismer har begränsad 

spridningsförmåga och är beroende av att gamla träd bevaras som länkar 

mellan de mest värdefulla områdena. Även unga och medelålders träd, som 

så småningom ska ersätta de äldsta, måste uppmärksammas. 

Rödlistade och fridlysta arter förekommer i alla typer av miljöer, ofta även 

i tätt bebyggda områden. Generellt ska rödlistade arter skyddas i så stor utsträckning 

som möjligt, men en viss urskiljning måste göras mellan stabila 

och livskraftiga förekomster och helt tillfälligt uppdykande arter. Det bör 

också påpekas att områden som saknar rödlistade eller andra sällsynta arter 

ändå kan ha värden kopplade till ekologisk funktionalitet och produktion 

av ekosystemtjänster. 

30 


Tema 2: Biologisk mångfald och grönstruktur

I arbetet med att förbättra kustvattnet och göra vissa stränder 

mer tillgängliga måste en avvägning göras mot de naturvärden 

som är knutna till exempelvis vassområden och grunda 

mjukbottnar. 

I flera fall föreslås nya rekreationsstråk i områden med höga 

naturvärden. Särskild hänsyn ska då tas till rödlistade eller störningskänsliga 

arter. Samtidigt är det viktigt att tillgängliggöra 

och visa upp värdefulla naturområden för att öka medvetenheten 

om de stora naturvärden som finns i kommunen. 

KONSEKVENSER AV FÖRTÄTNING 

Översiktsplanen visar att det finns möjligheter till expansion 

utan att påtagligt försämra tillgången till rekreationsområden, 

men det förutsätter en väl genomtänkt fortsatt planering. Då 

översiktsplanen till stor del redovisar principer i stället för färdiga 

lösningar krävs noggranna analyser för att avgöra om ett 

enskilt projekt stämmer överens med planens intentioner. Följande 

aspekter ska beaktas: 

Tillgång till grönområden inom gångavstånd från bostaden 

är en viktig faktor för folkhälsan som ingår i miljömålet God 

bebyggd miljö. Ytterligare en aspekt är att grönytor behövs för 

hantering av dagvatten. Delar av Kalmar har redan relativt dålig 

tillgång till grönområden och hög andel hårdgjorda ytor. När 

staden förtätas är det därför viktigt att slå vakt om närrekreationsområden, 

både där det redan är brist och där tillgången 

är bättre i dagsläget. Ofta sammanfaller rekreationsvärden och 

naturvärden, men det bör betonas att även områden med relativt 

låga naturvärden kan vara värdefulla för rekreation. Även 

kulturmiljövärden måste beaktas i grönområdena, inom hela 

spannet från fornlämningar till moderna parkanläggningar. 

Tillgång till grönområden 

inom gångavstånd från bostaden 

är en viktig faktor för 

folkhälsan som ingår i miljömålet 

God bebyggd miljö. 


Samtidigt som befintliga värden bevaras är det viktigt att 

skapa nya gröna miljöer. Särskilt vid omvandling av industriområden 

till mer blandad bebyggelse finns det stora möjligheter 

att förbättra de rekreativa värdena och samtidigt gynna 

biologisk mångfald och möjliggöra lokalt omhändertagande 

av dagvatten. 



Tema 2: Biologisk mångfald och grönstruktur 31

TEMA 3. Jordbruk 

Den globala befolkningsökningen ökar behovet av 

odlingsmark, samtidigt som byarnas och städernas expansion 

ofta sker på åkermark så att konkurrensen om 

denna ökar. I Kalmar kommun finns en uttalad politisk 

vilja att värna jordbruksmarken. I kommunen finns 

också några av landets bästa jordar. I detta avsnitt 

behandlas konsekvenser för både jordbruksnäringen 

och jordbruksmarken. 

KONSEKVENSER FRÅN ETT 

RESURSHUSHÅLLNINGSPERSPEKTIV 

MINSKADE SPRIDNINGSAREALER 

PÅVERKAR JORDBRUKET SOM NÄRING 

OCH BELASTAR MILJÖN 

I Kalmar kommun finns cirka 21 000 hektar spridningsbar 

åkermark för gödsel från djurbesättningarna. I förhållande till 

antalet djur innebär det att vi ligger på marginalerna eftersom 

reglerna har skärpts. Om djurantalet ökar i samma takt så räcker 

snart inte åkermarken till, vi har nått taket. 

En minskning av jordbruksmarken får därför som konsekvens 

att enskilda brukares möjlighet för odling och tillräckliga spridnings 

arealer för gödseln minskar. Kommunen har hög djurtäthet 

och mindre arealer begränsar möjligheten för djurhållning 

och innebär också en risk för ökad belastning på miljön. 

ta åkermark i anspråk för bebyggelse av olika slag är dock 

nästan omöjligt då man samtidigt måste utnyttja befintlig infrastruktur. 

I Halltorp kan åkermark beröras vid utbyggnad 

utmed Olsbovägen, Bondebäcksvägen eller utmed Ålyckevägen. 

En möjlig bostadskomplettering utmed byvägarna i 

Hagby och Vassmolösa förutsätts ske så att den mest produktiva 

jordbruksmarken inte berörs. I Ljungbyholm planeras 

för bostäder söder om Ljungbyån och öster om byvägen där 

översvämningsrisk från ån måste beaktas. En verksamhetsutveckling 

med skyltläge intill E22 i Rockneby kommer att ta 

jordbruksmark i anspråk med de ovan nämnda konsekvenserna 

för spridningsarealer som följd. 

HÖG DJURTÄTHET OCH MINDRE 

AREALER BEGRÄNSAR MÖJLIG- 

HETEN FÖR DJURHÅLLNING 

Störst anspråk på jordbruksmark kommer från planerad ny 

sträckning av väg E22 väster om Rinkabyholm som går nästan 

uteslutande på jordbruksmark. Konsekvenser är att förvänta 

för såväl kulturmiljön och landskapbilden som jordbruksföretagen 

i detta område då arealerna minskar. Vägsträckningen 

och dess konsekvenser utreds i särskild ordning. 

DYRARE PRODUKTIONSMARK 

En minskning av jordbruksarealerna medför dyrare produktionsmark 

och skapar ökat behov av import av matvaror och 

livsmedel. De ekonomiska konsekvenserna för jordbruket kan 

innebära större möjlighet för brukarna att göra nyinvesteringar 

för alternativa produktionsmetoder i och med att värdestegringen 

på jordbruksmarken vid brist fortsatt kommer att öka. 

SAMHÄLLSEXPANSION PÅ JORDBRUKSMARK 

Samtidigt som kommunen vill värna jordbruksmarken finns 

också en vilja att de mindre byarna utanför staden ska kunna 

växa och utvecklas. En stor del av planerad utbyggnad förutsätts 

kunna ske inom planreserven, det vill säga på mark som 

idag är planlagd men ännu inte utbygg. Att helt undvika att 


32 


Tema 3: Jordbruk

KONSEKVENSER FÖR JORDBRUKET 

AV KLIMATFÖRÄNDRINGARNA 

TEMPERATURFÖRÄNDRINGAR 

Klimatförändringarna får konsekvenser för jordbruket genom 

att temperaturen påverkar växtodlingen. Enligt Länsstyrelsens 

rapport Klimat i förändring- möjligheter och utmaningar för 

Kalmar län, har vi att förvänta varmare somrar och därmed 

mer torka samt blötare vintrar. Även årsnederbörden väntas 

öka med uppemot 5–10 procent under kommande 30–årsperiod. 

Höjda temperaturer påverkar tillväxten för odlad produktion 

i positiv riktning och förvisso även en längre odlingssäsong 

och andra växtslag. När säsongen förlängs får det som konsekvens 

att behovet av vatten åt djuren och bevattningsvatten 

ökar vilket är en bristvara i vår kommun. I perioder av torka 

blir det då konkurrens om vattnet samtidigt som torrperioder 

ger sämre bete och skadeinsekterna ökar. 

För jordbruksområdena i kommunens kustområde kan positiva 

konsekvenser förväntas eftersom fler specialgrödor kan odlas. 

HAVSVATTENHÖJNINGAR 

De höjda havsvattennivåerna kan få negativa konsekvenser för 

vissa låglänta områden, till exempel Mören och markerna kring 

Hagbyån. Vid Ljungbyån kan marker bli vattensjuka vilket 

innebär begränsad möjlighet till odling. Om odling ska fortsätta 

måste kanske invallningar förstärkas och byggas på. (jämför 

även Havsvattenhöjningar under tema 5 Klimat och energi samt 

i översiktsplanens kapitel Klimat och energi). 

SAMMANFATTNINGSVIS blir konsekvenserna av att minska 

jordbruksmarken således mest negativa. För att motverka detta 

kommer utbyggnad att ske genom förtätningar och i anslutning 

till befintlig bebyggelse. I den mån detta inte går prioriteras utbyggnad 

på impedimentmarker eller sådana som tidigare haft 

bebyggelse eller verksamheter. Storleken på tomtmarken måste 

också minska när man bygger i jordbruksområden. 1 

1 Jordbruksnäringens påverkan på närboende i form av lukt, buller från fläktar 

m m behandlas i tema 4 Miljö och hälsa. 



Tema 3: Jordbruk 33

TEMA 4. Miljö & hälsa – riskfaktorer 

OLIKA TRANSPORTSÄTT – 

RISKER OCH KONSEKVENSER 

VÄGTRAFIK 

Vid ökad hastighet ökar bullerproblemen. Vid en ökning 

från 90 till 110 km/timme ökar bullernivån med 3 dB(A). 

Ökad hastighet på väg E22 och 25 ger fler bullerstörda kommuninvånare. 

Förbättrad status på vägarna tenderar att i sig 

ge upphov till mer trafik, vilket också ger upphov till mer 

buller. En ny förbifart vid Rinkabyholm ger färre bullerstörda 

i stadsdelen, men förmodligen några nya som inte stördes 

tidigare. 


TRAFIK OCH TRANSPORTER 

BAKGRUND 

Omgivningsbuller behandlas av EU som ett av de viktigaste 

miljöproblemen. Den dominerande störningskällan är trafikbuller 

från väg, tåg och flyg. Buller kan påverka vår hälsa 

negativt och kan leda till bland annat störd nattsömn, försämrad 

uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter och försämrad 

inlärningsförmåga. Det finns misstankar om att långvarig bullerexponering 

ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. 

Kommunen har genomfört en övergripande bullerkartläggning 

som rör buller från vägar, järnvägar och flyg. Kartläggningen 

finns på kommunens handläggarkarta och fungerar 

som ett hjälpmedel vid fysisk planering och åtgärdsprioritering 

för befintliga störningar. Vid planering av nya bostäder 

ska riktvärden för buller följas. I tätort finns det möjlighet att 

i vissa fall göra avsteg från huvudregeln. 1 

1 Jämför även tema 10 Infrastruktur med mera samt avsnittet om Resor, transporter 

och tillgänglighet i Översiktsplanen. 

En utbyggnad av kollektivtrafiken kan däremot ge upphov 

till mindre resande med personbil och därmed lägre bullernivåer. 

Bussarna har dock höga maxvärden. Både linjedragning 

och placering av hållplatser bör därför göras med tanke på 

nuvarande och planerad bostadsbebyggelse. Utökning av cykeltrafiken 

påverkar bullersituationen positivt. 

Utformandet av ett nytt huvudnät för biltrafik i staden kan 

ge upphov till mer buller längs med de aktuella vägarna när 

trafiken flyttas. Till viss del kan detta kompenseras med sänkt 

hastighet eller vid behov åtgärder på fastigheterna. 

Kommunens kommunikationsstrategi är att skapa hållbara 

transporter med miljövänliga alternativ. Ett resurseffektivt 

transportsystem krävs för att bli fossilbränslefria 2030. Cykling 

är en nyckelfaktor i hållbara transporter. Det blir positiva 

konsekvenser för flera av miljömålen. Vägtrafiken ger upphov 

till luftföroreningar både från bilarnas avgaser och vid 

slitage av vägbanan. Enligt de mätningar som görs överskrids 

inga miljökvalitetsnormer. Hänsyn bör dock tas mot känsliga 

grupper, till exemplel vid planering av förskolor, skolor och 

äldreboenden. 

TÅGTRAFIK 

Målet på kort sikt är att skapa pendeltrafik både på Stångådalsbanan 

och på Kust till Kustbanan. Utökad trafik (på Stångådalsbanan, 

en fördubbling inom 20 år) ger upphov till ökat 

buller längs med järnvägen, vilket påverkar både befintlig bebyggelse 

och möjligheten att bygga nytt. Utökad trafik nattetid 

kan ge upphov till krav på bulleråtgärder i befintliga bostäder. 

34 


Tema 4: Miljö och hälsa - riskfaktorer

Nya pendelstopp, placerade i samhällen, kan ge upphov till 

ökat buller vid start och stopp. Pendeltågstrafiken ger förhoppningsvis 

minskad privatbilism och därmed mindre buller längs 

med vägarna. Se även tema 10 Infrastrukturer och elektronisk 

kommunikation. Långsiktigt är målet en snabb järnvägsförbindelse 

norr ut. Även ökad hastighet ger upphov till ökade 

bullernivåer. 

FLYG 

Kalmar Öland Airport har ett tillstånd för sin verksamhet där 

bullernivåkartor ingår. I Trafikverkets regi pågår en utredning 

om flygets riksintresse med tillhörande influensområden. 

Fram tills denna utredning är klar bör nya bostäder, liksom 

tidigare, inte tillåtas där maxkurvan för flygplanstyp MD-80 

överskrider 70 dB(A). Översiktsplanens ställningstagande 

att utveckla flygplatsen behöver inte påverkas, eftersom man 

idag flyger mindre än vad tillståndet tillåter. 

FARLIGT GODS 

Farligt gods är benämningen för ämnen och föremål som om 

de inte hanteras på ett säkert sätt under transporten har sådana 

egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom 

eller annat gods. Säkerheten regleras av internationella och 

nationella bestämmelser, där Myndigheten för samhällsskydd 

och beredskap (MSB) har det nationella ansvaret. Exempel 

på farligt gods är ämnen och varor som kan vara explosiva, 

brandfarliga, giftiga, frätande, smittförande eller radioaktiva. 

Dagligen transporteras stora mängder farligt gods på vägar 

och järnvägar genom kommunen. 

I Kalmar finns järnvägen och rekommenderad farligt godsled 

nära stadskärnan, vilket innebär risk för olycka. Det kan innebära 

störningar i tågtrafiken samt stora avspärrningar i centrum. 

Ett flertal industrier är även lokaliserade till hamnområdet 

och en eventuell olycka i hamnen kan också medföra stora 

konsekvenser. En riskanalys har tagits fram för Södra vägen och 

angränsande berörda gator. För att begränsa konsekvenserna av 

en eventuell olycka vid farligt godsleder eller järnväg bedöms 

att avkörningsskydd måste finnas vid bostäder och verksamheter 

som byggs närmare än 35 meter. Frågor om transporter av 

farligt gods ska uppmärksammas i samband med detaljplaneläggning. 

Transporter av farligt gods till och från hamnen ska 

således ske på Södra Vägen. 

MILJÖFARLIG VERKSAMHET – 


ANLÄGGNINGAR OCH INDUSTRIER MED MERA 

Inom Kalmar kommun finns cirka 175 verksamheter som är 

tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt miljöbalken. Exempel 

är förbränningsanläggningar, flygplats, deponier, avloppsreningsverk, 

livsmedelsindustrier, tillverknings- och processindustrier, 

jordbruk, täktverksamhet och vindkraftverk. Dessa 

kan hantera miljöfarliga ämnen eller ha processer som vid 

brand eller olycka kan innebära risker för närliggande områden 

eller ge upphov till störningar i form av till exempel lukt 

och buller. I Boverkets allmänna råd Bättre plats för arbete, 

finns rekommendationer om skyddsavstånd mellan olika verksamheter 

och bostäder. Då skyddszonerna är schematiska ska 

dessa prövas utifrån de lokala förutsättningarna i samband med 

eventuella beslut om planläggning eller bygglov. 

INOM KALMAR KOMMUN 

FINNS CIRKA 175 VERKSAMHETER 

SOM ÄR TILLSTÅNDS- ELLER 

ANMÄLNINGSPLIKTIGA 

ENLIGT MILJÖBALKEN 

En förtätning av stadsmiljön innebär sannolikt att störningar 

från miljöfarlig verksamhet kommer att öka. Omvandlingen av 

Gamla Industriområdet kommer att ske under en längre tidsperiod 

men den närmaste 10 årsperioden kommer den före detta 

Rifa-tomten att omvandlas till bostäder. Konsekvenserna blir 

att Arlas verksamhet påverkas och skyddsavstånden till kommande 

bostäder måste avvägas och vara tillräckliga. Allmänt 

sett måste man vara försiktig med att bygga bostäder och liknande 

i anslutning till industriområden. När befintliga företag 

utvidgar, ändrar drift eller inriktning kan också nya störningar 

uppkomma och bullernivåer ändras. Samtidigt kan ny 

teknik innebära att de negativa störningarna kan vändas och 

bli mindre. 2 

2 Jämför miljöbalken och principen att Bästa möjliga teknik ska användas. 


Tema 4: Miljö och hälsa - riskfaktorer 35

TEMA 4. Miljö & hälsa – riskfaktorer 

TÄKTER 

I Kalmar kommun finns för närvarande sex täkter (en sand, en 

morän och fyra berg) i drift. Dessutom planeras det för en ny 

moräntäkt alldeles väster om Ulfsborg och gränsar till vägen 

mellan Smedby och Ljungbyholm. Naturgrus och sand är ändliga 

resurser. Det finns ingen uppdaterad grushushållningsplan 

men samhällsbyggnadsnämnden har under många år aktivt 

medverkat till att minska antalet grus- och sandtäkter för att 

skydda natur och grundvatten. Branschen har hävdat, att speciellt 

för betong är det svårt att ersätta naturlig sandballast med 

krossade produkter. För att hushålla med våra naturresurser 

ska kommunen verka för att återanvända massor i högre grad 

än vad som görs idag. 

DJURHÅLLNING 

Jordbruksföretag räknas som miljöfarlig verksamhet, eftersom 

miljön bland annat påverkas vid djurhållning, lagring och 

spridning av gödsel, användning av bekämpningsmedel, kemikalier 

samt transporter. Djurhållning, framförallt av hästar, 

sker idag i allt större utsträckning i närheten av tätorter. Därmed 

uppstår oftare konflikter i form av både olägenheter och 

hälsopåverkan. Det kan vara allergener, lukt, flugor, damm och 

strålkastare. För att förebygga olägenhet för människors hälsa 

bör djurhållning inte förekomma alltför nära bostäder och bostäder 

ska inte heller placeras för nära brukningscentrum. Från 

förskolor och skolor till djurhållning och till exempel ridvägar 

bör avståndet vara längre än till bostäder, med tanke på att 

det är en miljö där barn och unga måste vistas oavsett om de 

är mer känsliga är normalt. När nya anläggningar för ridsport 

ska uppföras behövs ofta både stall, ridhus, paddock och ridvägar. 

Skyddsavståndet mellan stall och bostäder bör vara minst 

200 meter och mellan beteshagar och bostäder krävs också ett 

avstånd som får definieras utifrån beteshagarnas storlek och antalet 

hästar och eventuell expansion av verksamheten. 

FÖRORENADE OMRÅDEN – 


Förorenade områden är mark, ytvatten, grundvatten, sediment 

eller byggnader där halten av något ämne är så hög att 

den kan orsaka en risk för människors hälsa eller miljön. Miljöfarliga 

verksamheter och användning av kemiska produkter 

kan ha gett upphov till föroreningar. I huvudsak härstammar 

föroreningarna från historiska verksamheter som har upphört. 

Dåtidens miljöregler och kunskap om risker var inte 

bättre än att vi idag ser och får betala för den industrialisering 

som har skett. Oftast kom inte insikten förrän effekterna 

blev synliga, ibland 20-40 år efter att användningen påbörjats. 

Idag möter vi därför stora kostnader för att åtgärda dessa 

områden förorenade med utsläpp av kemikalier, läckage av 

petroleumprodukter, användning av byggmaterial med PCB 

eller asbest i hus och dåligt anlagda och avslutade deponier 

med mera. Industrianläggningarna låg ofta i mindre attraktiva 

områden, i utkanten av den tidens bebyggelse, nära vattendrag 

för möjlighet till transporter eller utsläpp till vatten. 

Idag är det kanske mark som vi gärna vill kunna exploatera 

för ny bostadsbebyggelse eller åtminstone kunna använda för 

fritidsändamål. I andra fall ligger de förorenade områdena 

i trakter som idag saknar exploateringsintressen och då får 

risken avgöra om efterbehandling ändå sker. 

Fram till 1969 har verksamhetsutövaren inget eller ett begränsat 

ansvar för de föroreningar som har uppkommit. Markföroreningar 

som uppstått av verksamheter som bedrivits efter 

1969 kan om det ansvariga företaget finns kvar avkrävas att 

göra undersökningar och bekosta efterbehandlingsåtgärder. 

Det är först det året som Sveriges moderna miljöskyddslagstiftning 

kom till. Även fastighetsägaren kan ha ett ansvar om 

fastigheten förvärvats från och med den 1 januari 1999 då miljöbalken 

trädde i kraft. När det saknas någon som är ansvarig, 

finns en möjlighet att staten kan gå in och betala för efterbehandlingen 

av det förorenade området. 

Inventering av förorenade områden (MIFO) sker idag enligt 

en metodik som gör det möjligt att översiktligt uppskatta risken 

för människors hälsa och miljö vid förorenade områden. 

I Länsstyrelsens databas för förorenade områden finns det år 

2011 cirka 800 objekt i Kalmar kommun som misstänks vara 

förorenade. Kommunen arbetar för att få in de 800 objekten 

på den kommunala handläggarkartan. En inventering och riskklassning 

av 40 kommunala före detta deponier genomfördes 

under 2012. Syftet var att beskriva det aktuella läget för kommunen 

med avseende på kända deponier och ge ett underlag 

för planering och prioritering inför kommunens fortsatta arbete 

med efterbehandling. Ingen av de undersökta deponierna 

medför någon akut risk för hälsa eller miljö. Tegelviksdeponin 

36 


Tema 4: Miljö och hälsa - riskfaktorer

Radonområden 

och Barkestorpsdeponin bedöms som riskklass 1, vilket innebär 

en mycket stor risk för hälsa och miljö. Detta leder i sin 

tur ofta till omfattande undersökningar och åtgärder. I nuläget 

upprättar kommunen en plan för undersökning och åtgärder 

av förorenade områden, däribland deponierna.Det kan också 

finnas en del områden som ännu inte uppmärksammats. Förorenade 

massor kan i en del fall ha använts vid anläggningsarbeten 

vilket gör att föroreningar också kan finnas på platser där 

det inte funnits någon förorenande verksamhet. För att underlätta 

hanteringen bör kommunen ha en tydlig strategi för hur 

förorenad mark skall hanteras i planering och exploatering och 

hur föroreningen ska undersökas och efterbehandlas. 

Miljöriskområden enligt 10 kapitlet i Miljöbalkens mening 

finns inte i kommunen. 

ELEKTROMAGNETISKA FÄLT OCH KRAFT- 

LEDNINGAR – RISKER OCH KONSEKVENSER 

Det kan finnas ett samband, framför allt för barn, mellan att under 

lång tid utsättas för magnetiska fält och att få leukemi. Därför 

har Kommunfullmäktige antagit en policy (beslut 29 mars 

2010, § 27). Policyn anger vid vilka maxvärden som planering av 

bostäder eller byggnation inte ska ske samt vid vilka värden det 

behövs mer underlag och när det är fritt fram. 

En ny markförlagd likströmsledning om 300 kV är under planering 

och förväntas få sträckningen genom kommunen från 

området norr om Tvärskog till Sandvik. Likström ger inte 

upphov till skadliga elektromagnetiska fält och påverkar därmed 

inte ny bebyggelse. 

En ökande grupp i samhället påverkas negativt av strålning 

och elektromagnetiska fält. Konsekvensen av att bygga ut enligt 

regionens mål om 100 procents täckning i länet betyder 

att alla ska kunna koppla upp sig mot Internet. Samtidigt kan 

det innebära att den grupp som påverkas negativt av strålning 

har svårare att hitta strålningsfria platser. Vi har under 

sommaren 2011 identifierat områden som har låg påverkan 

från till exempel Tetra 3 , alla 2G/3G/4G mobilbasstationer, tv 

samt trådlösa nätverk, se karta på sid 153 i översiktsplanen. 

Områdespåverkan kan förändras beroende på hur mobilmaster 

byggs ut och om grannar vill ha trådlöst nätverk eller inte. 

3 Tetra är räddningstjänstens kommunikationssystem 

Konsekvensen av att bygga ut enligt regionens mål om 100 

procent täckning i länet betyder att alla ska kunna koppla upp 

sig mot internet. Samtidigt kan det innebära att det blir svårare 

att hitta platser som är helt opåverkade av signaler från tv, 

radio, mobilbasstationer etcetera. Kommunen har under sommaren 

2011 gjort en översiktlig kartläggning av högfrekventa, 

elektromagnetiska fält i kommunen för att identifiera områden 

med lägre belastning av sådana signaler, se karta på sidan 

157 i översiktsplanen. Dessa områden kan förändras till exempel 

beroende av hur mobilnätet byggs ut och om grannar 

vill ha trådlöst nätverk eller inte. Allmänhetens exponering för 

högfrekventa, elektromagnetiska fält bedöms av sakkunniga 

myndigheter 4 generellt låg. Nivåerna ligger långt under myndigheternas 

referensvärden både på landsbygd och i tätort. Vid 

exponering för sådana nivåer av elektromagnetiska fält finns 

inga kända 

hälsorisker. 

Kommunen följer lagstiftningen gällande magnetiska fält och 

rekommendationerna från Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), 

försiktighetsprincipen och ALARA-principen beaktas beträffande 

elöverkänslighet. 

Ur strålningssynpunkt är optisk fiber att föredra framför trådlös- 

och koppartrådsbaserad teknik. I och med att all datatrafik 

i optisk fiber transporteras via ljus så alstras ingen elektromagnetisk 

strålning i eller utanför kablarna. Däremot drivs ändutrustningen 

av elektricitet. Fiber ger alltså möjlighet att planera 

för lågstrålande geografiska områden utan att göra avkall på 

kraven om bra bredband. 

RADON 

Rullstensåsar kan ha förhöjd radonrisk. Vid ny- och ombyggnad 

av bostäder ska Boverkets rekommendationer följas avseende 

tätning mot mark och täta rörgenomföringar. 

RAS OCH SKREDRISK 

Enligt SGIs (Statens geotekniska institut) skredriskinventering 

finns det en plats i Kalmar kommun som berörs av ras- och 

skredrisk, se karta intill. Bildtext: Utdrag ur SGIs karta över 

erosionsförhållanden längst Sveriges kuster. 

4 Socialstyrelsen och Strålssäkerhetsmyndigheten) 


Tema 4: Miljö och hälsa - riskfaktorer 37

TEMA 5. Klimat och energi 

KLIMATET 

BAKGRUND 

Redan idag behövs åtgärder för att mildra konsekvenserna av de klimatförändringar 

som möter oss om 10, 30 och 100 år, det kan exempelvis vara översvämningar, 

erosion, samt konsekvenser av den globala växthuseffekten med 

varmare somrar och mildare vintrar. 

Enligt Länsstyrelsens rapport 2011:10 Klimat i förändring – möjligheter och utmaningar 

för Kalmar län har vi att förvänta varmare och torrare somrar med en höjning av årsmedeltemperaturen 

på 2 grader de närmaste 30 åren och 4 grader på 100 år. Vintrarna blir 

periodvis blötare med en 5–10 procent ökning av nederbörden på årsmedelbasis under de 

kommande 30 åren. Trenden är också att det blir ökade vindar. 

Länsstyrelsens ovannämnda rapport 2011:10 beskriver utförligt tänkbara positiva och negativa 

konsekvenser av klimatförändringarna på ett antal verksamheter och faktorer såsom: 

kommunikationer, ledningsproduktion och dammar, vattenförsörjning och avloppshantering, 

bebyggelse och byggnader, skogsbruket och andra värden i skogen, jordbruk, turism, 

landekosystem och biologisk mångfald, sötvattenmiljön Östersjön och fiskerinäringen 

samt människors hälsa. Beträffande allmänna konsekvenser hänvisas till denna. 

HAVSNIVÅHÖJNING OCH ÖVERSVÄMNINGSKÄNSLIGA OMRÅDEN 

Havsvattenhöjningen kommer förmodligen på kort sikt att ätas upp av den pågående landhöjningen 

i Kalmar län, men på 100 års sikt kommer medelvattenståndet att öka och 

bedömningen är att cirka 1 meters höjning är rimligt att anta. En rapport från SMHI visar 

att havsnivåhöjningen kan bli större vid slutet av detta sekel än vad som bedömdes 2007. 1 

Även avsmältningen av Arktis havsis sker snabbare än vad som bedömdes 2007. 

För att minska risken för olyckor, översvämning och erosion finns beslut i samhällsbyggnadsnämnden 

från december 2010 att den lägsta färdiga golvhöjden vid nybyggnation ska 

vara +2,5 meter över normal vattennivå. Utifrån SMHI:s rapport om klimatförändringarna 

finns risk för att konsekvenserna kan bli betydligt värre än vad som förutspåtts och bostäder 

som byggs idag måste planeras för ett medelvattenstånd som är betydligt högre än idag. 

Därför bör nya utredningar göras för att fastställa eventuell ny säkerhetsnivå för byggnation. 

Eftersom detta är en regional och mellankommunal fråga bör Länsstyrelsen samordna och ta 

fram rekommendationer för en lägsta grundläggningsnivå utmed kusten. 

På följande kartor visar nivåkurvorna läget för strandlinjen då havsvattenytan stiger med 

1,5, 2,5 respektive 3 meter. 

På bilagd kommunövergripande karta i översiktsplanen redovisas 2,5 metersnivån. 

1 Klimatanpassning i fysisk planering – Vägledning från länsstyrelserna, utgiven 2012 av länsstyrelserna. Material 

från SMHI ingår i denna rapport. 

38 


Tema 5: Klimat och energi

Strandlinjen då havsvattenytan 

stiger med 1,5 meter (lila markering) 


stiger med 2,5 meter (röd markering) 


stiger med 3 meter (rosa markering) 


Tema 5: Klimat och energi 39

TEMA 5. Klimat och energi 

40 

KONSEKVENSER AV 

HAVSVATTENHÖJNINGAR I KALMAR 

I de flesta samhällen längs kusten i Kalmar kommun, inklusive 

Kalmar stad, finns byggnader och vägar som riskerar att översvämmas 

redan vid måttliga höjningar av medelvattenståndet. 

Särskilt tydligt blir detta i de delar av Kalmar stad där markytan 

redan idag ligger på utfyllnadsmark eller på nivåer mellan 

1 och 1,5 meter över havsytan, till exempel vid Fredriksskans. 

Den planerade byggnationen här kommer att kräva omfattande 

markarbeten, sanering av marken, pålning för grundläggning 

och därtill en planmässig och arkitektonisk utformning 

som klarar havsvattenhöjningen. För att mildra konsekvenserna 

föreslås i ett planprogram för Fredriksskansområdet en 

utformning med konstgjorda kanaler i området. 

KONSTGJORDA 

KANALER KAN TA 

HAND OM ÖVER- 

SVÄMNINGSVATTEN 

En höjd havsnivå påverkar både vattendragen och grundvattennivån 

och man kan därför förvänta sig ökade problem 

med översvämning längs åarna. Rensning av vattendrag för att 

minska översvämningsrisken är problematisk både genom att 

värdefulla biotoper kan påverkas och genom att transporten av 

näringsämnen och miljögifter till Kalmarsund kan öka. Områden 

med utdikad åkermark, som redan i dag är beroende av 

pumpning för att inte översvämmas, finns bland annat på Mören 

sydväst om Ljungbyholm och i området runt Stävlö. I det 

senare området ligger marken under den nuvarande havsnivån. 

En ökad havsnivå får också konsekvenser för naturoch rekreationsvärden 

längs kusten. Bland annat riskerar badplatser och 

värdefulla strandängsområden att översvämmas och beroende 

på topografi och markanvändning kan dessa naturtyper inte 

alltid följa med strandlinjen inåt land. 

Konsekvenser av klimatförändringarna på Östersjön kan bli 

stora. Ökad tillrinning orsakad av ökad nederbörd innebär att 

salthalten minskar, vilket kan medföra att torsken försvinner. 


Tema 5: Klimat och energi 

Fiskenäringen kan också drabbas av fler negativa konsekvenser 

på grund av ökande vindar och fler stormar. Havsförsurningens 

effekter på marina ekosystem är också mer omfattande än 

vad som tidigare varit känt. 

ENERGI 

BAKGRUND OCH NULÄGE 

Målet att Kalmar län ska vara fossilbränslefritt 2030 antogs av 

Regionförbundet i Kalmar län 2008. Innebörden är att inga 

nettoutsläpp av fossil koldioxid ska ske. Redan nu är 67 procent 

av länets totala energitillförsel förnybar energi i form av 

biomassa, vindkraft, vattenkraft och solenergi. Länets energioch 

klimatstrategi inriktas på energieffektivisering, konvertering 

till förnybar energi och produktion av förnybar energi 

som exempelvis biogas och vindkraft. 

Även Kalmar kommun har som mål antagit att vara en fossilbränslefri 

kommun 2030 (budget 2013 med flera). 2 

KONSEKVENSER AV OLIKA ENERGIANVÄNDNING 

Mer användning av kraftvärme och fjärrvärme och därmed 

ökat uttag av skogsråvara som flis, bark och GROT kan medföra 

negativa konsekvenser för skogsekosystemen på flera sätt. 

Marken försuras när en större del av biomassan tas bort i stället 

för att brytas ner på plats och återföring av aska är därför viktigt 

för att biobränsleuttaget ska vara långsiktigt hållbart. Ett 

ökat uttag av biomassa kan också minska mängden död ved i 

skogen, vilket är negativt för ett stort antal organismer. Många 

vedlevande insekter utnyttjar GROT, särskilt av lövträd, som 

äggläggningsplatser om högarna får ligga kvar över sommaren. 

För att inte GROT-hanteringen ska bli ett hot mot insektspopulationerna 

är det därför viktigt att snabbt transportera bort 

högarna från områden med värdefull insektsfauna, samt att 

lämna en viss mängd GROT kvar i skogen. Förutsättningarna 

för att producera solenergi är mycket goda i Kalmar kommun. 

Antalet installerade solenergianläggningar är dock litet. Konsekvenser 

av fler solenergianläggningar (såväl solvärme som solel) 

kan påverka stadsbild och kulturmiljöer. Det kan också handla 

2 Beskrivningen av förnybara energikällor i kommunen finns i översiktsplanens 

kapitel om klimatanpassning.

om anspråktagande av mark för solenergifält. I exempelvis Falkenberg 

och Kungälv finns solfångarfält placerade på flera tusen 

kvadratmeter i anslutning till värmecentraler. 

För vindkraften hänvisas till Kalmar kommuns vindkraftsplan 

(antagen i kommunfullmäktige mars 2011, tematiskt 

tillägg till ÖP:n). 

Kalmar kommun har idag tre mindre vindkraftsparker som har 

fått godkänt att uppföra vindkraftverk. Några fler tillståndseller 

anmälningspliktiga ärenden håller på att prövas av Länsstyrelsen 

respektive kommunen. I vindkraftsplanen redovisas 

konsekvenser av vindkraften för människor, stads- och landskapsbild 

samt naturoch kulturmiljö. En påverkan på människors 

intressen sker också genom ljud, ljus och skuggor från 

vindkraftverk. En positiv konsekvens är att vindkraftsetableringar 

ersätter elproduktion i anläggningar som använder fossila 

bränslen och det blir därmed minskande koldioxidutsläpp. 

Förutsättningarna för att producera 

solenergi är mycket goda i Kalmar 

kommun. Antalet installerade solenergianläggningar 

är dock litet. 

Ökad energieffektivisering och klimatsmart byggande minskar 

energiförbrukningen och därmed de negativa konsekvenserna 

för miljön. Enligt EU direktiv om byggnaders energiprestanda 

ska alla nya byggnader senast december 2020 vara nära noll-energibyggnader. 

(Nya byggnader som används och ägs av det offentliga 

ska vara nära noll-energibyggnader redan 31712 2018.) 

Enligt direktivet bör ”nära noll-mängden” eller den mycket låga 

mängden energi som krävs i mycket hög grad tillföras i form av 

energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara 

energikällor som produceras på plats eller i närheten. 

Jämför också miljökvalitetsmål 1: Begränsad klimatpåverkan 

samt mål 15: God bebyggd miljö och delmål om Energianvändning 

med mera i byggnader. Positivt är att utvecklingen 

går åt rätt håll genom att uppvärmningen av bostäder och lokaler 

allmänt i landet blir mer energieffektiv, andelen förnybart 

ökar och andelen fossila bränslen minskar. (Jämför ovan 

67 procent förnybart i Kalmar län.) 



Tema 5: Klimat och energi 41

TEMA 6. Kulturmiljö 

ALLMÄNT 

Bedömningarna av översiktsplanens direkta och indirekta effekter handlar 

om påverkan på 

• fortsatt bruk och nyttjande och en god förvaltning av befintlig kulturmiljö 

• kulturmiljön som resurs för företagande och tillväxt 

• platsens kulturhistoriska karaktärsdrag 

Fokus ska läggas på möjligheter att ta tillvara, utveckla och stärka kulturmiljön 

och detta blir särskilt betydelsefullt vid utbyggnaden i staden och dess 

olika delar. 


Översiktsplanen pekar inte alltid ut kommande bostadsområden till plats 

och läge men anger principen att bygga nytt genom att förtäta i befintliga 

områden. Att förtäta, till exempel i 30- och 40-talsmiljöer, får konsekvenser 

på kulturarvet, kanske också på forn- och kulturlämningar. Det kräver särskilda 

studier av platsens förutsättningar för att områdets särart inte ska gå 

förlorad utan förstärkas och tillföra området något nytt. 


42 


Tema 6: Kulturmiljö

KONSEKVENSER 

KONSEKVENSER AV 

FÖRÄNDRINGAR PÅ KVARNHOLMEN 

Riksintresset för kulturmiljövård Kalmar stad och Kvarnholmen 

har behandlats i fördjupningen av översiktsplanen för 

Kvarnholmen. Målet är att historiska Kvarnholmen är tydligt 

avläsbar och fungerar som en levande del i det framtida 

Kvarnholmen. I FÖP:en anges fem strategier för att vitalisera 

de kulturhistoriska värdena i spänningsfältet mellan tradition 

och experiment: 

• Förstärk kopplingen mellan Kvarnholmen, slottet och 

stadsdelen Gamla Stan 

• Tydliggör 1600-tals planen 

• Tydliggör sjöfartsstaden 

• Bevara siktstråk 

• Palett för byggnadstillägg 

Konsekvenserna vid nybyggnation förutsätts därför inte leda 

till att riksintresset påtagligt skadas utan i stället bli positiva för 

kulturmiljön och bidra till att uppfylla delmålet God bebyggd 

miljö och delmålet om Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. 

KONSEKVENSER AV FÖRÄNDRINGAR I BYARNA 

I översiktsplanens avsnitt om Möre anges ställningstagande för 

bygglovsprövningar på landsbygden. Flera av dessa ställningstaganden 

berör kulturmiljön, till exempel anpassning och hänsyn 

till befintlig bebyggelse och bybildningar, historiska strukturer, 

landskapsbilden, kulturmiljövärden, med mera. 

KONSEKVENSER FÖR 

KULTURMILJÖVÅRDENS RIKSINTRESSEN 

I Kalmar kommun är följande områden av riksintresse: 

• Halltorp Hagby H 46 

• Ljungby-Hossmo H 47 

• Kalmar H 48 

• Kläckeberga H 49 

• Ryssby-Skäggenäs H 50 

• Karlslunda H 100 

En översiktlig beskrivning av riksintressenas innehåll och 

värde ges i översiktsplanen med ett allmänt ställningstagande 

för värdenas bevarande, skydd och vård. Översiktsplanen föreslår 

inga direkta ingrepp i riksintressena men påverkan och 

i vissa fall negativ sådan kan uppkomma även i anslutning till 

eller utanför riksintresseområdena. Exempel på sådana större 

landskapsförändrande projekt med risk för negativ påverkan 

på kulturmiljön är vindkraft, nya väg- och järnvägsdragningar 

samt el-ledningar. Då väg E22 får ny sträckning väster 

Rinkabyholm kommer en trafikplats vid Hossmo att beröra 

detta riksintresse. När storskaliga landskapsingrepp sker i 

äldre kulturlandskap, småskaliga odlingslandskap eller som 

här medeltida kyrkomiljö, finns risk för påtaglig skada och 

negativa konsekvenser för befintlig miljö. Projekten kräver 

utförliga analyser och alternativa modeller för minimering 

och skadeförebyggande åtgärder. 

Syftet med dessa ställningstaganden och riktlinjer är att konsekvenserna 

för kulturmiljön ska bli enbart positiva, vilket ska 

visas vid varje bygglov och i detaljplanerna. 



Tema 6: Kulturmiljö 43

TEMA 6. Kulturmiljö 

KONSEKVENSER AV ÖVRIGA PLANERADE 

ÅTGÄRDER OCH FÖRÄNDRINGAR 

Den mest påtagliga effekten av översiktsplanens energistrategi 

är påverkan i landskapet- och särskilt odlingslandskapet utmed 

kusten från storskalig vindkraft. De översiktliga konsekvenserna 

av detta har dock beskrivits i den särskilda Vindkraftsplanentematiskt 

tillägg till översiktsplanen. Vid tillståndsprövning av 

varje enskilt projekt kommer konsekvenserna för kulturmiljön 

att närmare beskrivas. Så kommer också att ske vid utbyggnad 

av infrastrukturen; såsom väg E22 förbi Rinkabyholm och vid 

förändring av järnvägarnas sträckningar. 

DEN MEST PÅTAGLIGA 

EFFEKTEN AV ÖVERSIKTS- 

PLANENS ENERGISTRATEGI 

ÄR PÅVERKAN I LANDSKAPET 

Inom Västra Staden visar översiktsplanen två reservat för framtida 

triangelspår av järnvägarna vid Tyska bruket. Under planarbetets 

gång har det östliga alternativet utgått på grund av 

negativa konsekvenser för miljön. Det västliga alternativet har 

placerats i ett läge där negativa konsekvenser för kulturmiljön 

eller den biologiska mångfalden (ekskogen) inte ska uppstå. 

Ny likströmskabel från Baltikum via Sandvik och Tvärskog 

innebär grävning och schaktning i marken att sträckningen 

måste studeras i detalj så att eventuella fornlämningsmiljöer 

inte blir påverkade. 

44 


Tema 6: Kulturmiljö



Tema 6: Kulturmiljö 38 45

TEMA 7. Jämställdhet & barnperspektiv 

Jämställdhet handlar om förhållandet mellan flickor och pojkar, kvinnor 

och män och om rättvisa och fördelning av makt mellan dem. Det är lätt 

att jämställdhetsfrågor kopplas till den privata sfären i bostaden och det 

som traditionellt ansetts vara kvinnors ansvarsområde. I den översiktliga 

planeringen kopplas jämställdhet till exempelvis infrastruktur och trygghetsfrågor 

i det offentliga rummet. 

KVINNOR OCH MÄN SKA HA 

SAMMA MAKT ATT FORMA 

SAMHÄLLET & SINA EGNA LIV 

Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att: Kvinnor och män ska ha 

samma makt att forma samhället och sina egna liv. 

DET ÖVERGRIPANDE MÅLET DELAS IN I FYRA DELMÅL: 

1. En jämn fördelning av makt och inflytande 

2. Ekonomisk jämställdhet 

3. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet 

4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra 

Målen antogs av riksdagen i maj 2006 och ska genomsyra beslut inom alla politikområden. 

Dessa mål återspeglas i Kalmar kommuns jämställdhetsprogram och i jämställdhetsintegreringen 

av budgeten. 

Den största förklaringen till att det finns skillnader mellan kvinnors och mäns löner, 

sysselsättningsnivåer och arbetstider beror på att kvinnor och män i stort arbetar i olika 

branscher. Den fysiska planeringen påverkar inte den könssegregerade arbetsmarknaden 

som skapar ojämställdhet mellan kvinnor och män. Den fysiska omgivningen ger 

förutsättningarna för vardagslivet och påverkar flickors och pojkars, kvinnors och mäns 

dagliga liv. Vardagsliv är allt det som vi människor gör under dygnets alla timmar, vi går 

i skola, arbetar, tränar, besöker arbetsförmedling, vårdcentral eller bibliotek, lämnar barn 

på förskola, promenerar, handlar och förflyttar oss mellan olika platser. Alla människors 

dagliga liv ser olika ut. Det dagliga livet ska fungera smidigt för både flickor och pojkar, 

kvinnor och män och vara enkelt och tryggt att ta sig till olika platser. 

Människor som upplever otrygghet att vistas utomhus på kvällar eller nätter, utvecklar 

strategier som att ta andra vägar hem, röra sig snabbare eller helt avstå ifrån att gå ut. Det 

46 


Tema 7: Jämställdhet och barnperspektiv

är svårt att vara aktiv i samhället om känslan av otrygghet gör 

att människor inte går ut när det är mörkt. Det är vanligare att 

kvinnor upplever otrygghet i den fysiska miljön än män. Orsaken 

till känslor av otrygghet går inte bara att hitta i den fysiska 

miljön utan snarare i jämställda villkor i samhället. Trots det 

kan den fysiska planeringen bidra till ökad upplevd trygghet. 

Planeringen kan antingen med- eller motverka till att kvinnor 

och män kan leva jämställda liv. 

DELMÅL 1 

Det första delmålet om delaktighet berör främst översiksplanen 

genom att kommunen i samrådet dokumenterade om det var 

kvinnor eller män, flickor eller pojkar som var med på möten 

eller besökte vår turnébussen. Detta för att fånga både kvinnors 

och mäns erfarenheter och synpunkter på ett likvärdigt sätt. 

DELMÅL 2 OCH 3 

Det andra och tredje delmålet har fokus på det betalda och 

obetalda arbetet. Den översiktliga planeringen kan inte åstadkomma 

att alla får arbete eller tvinga heterosexuella par att dela 

på det obetalda hem- och omsorgsarbetet men den kan bidra 

till lika möjligheter till arbetsmarknaden genom att lyfta in och 

ta hänsyn till möjligheterna att kombinera arbete med familjeliv 

och fritid. Genom fysisk planering kan kommunen också 

påverka att exempelvis gång- och cykelvägar samt hållplatser 

och parkeringar utformas på ett sätt som ökar den upplevda 

tryggheten. Därmed ökar förutsättningarna för jämställdhet 

mellan kvinnor och män. 

män breddat sina yrkesval och i ökad utsträckning sökt sig till 

mansdominerade yrken som kräver högre utbildning. Samma 

förändring har däremot inte skett i mansdominerade yrken 

med låga utbildningskrav. Män har inte sökt sig till kvinnodominerade 

yrken, vare sig till de som kräver hög utbildning 

eller till yrken med låga utbildningskrav. Detta förhållande i 

kombination med att färre unga män än kvinnor söker sig till 

högskolestudier skapar en större sårbarhet hos män för konjunktursvängningar. 

DELMÅL 4 

Även det fjärde delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska 

upphöra är inte främst kopplat till den fysiska miljön. Mäns 

våld mot kvinnor är betydligt vanligare i hemmet än i det offentliga 

rummet. Förövaren är ofta en bekant, exempelvis en 

partner eller släkting, till kvinnan. Trots det kan utformning 

av den fysiska miljön påverka jämställdhet mellan kvinnor och 

män. Idag begränsas framförallt kvinnors rörelseförmåga av 

rädsla för vissa platser vid vissa tidpunkter på dygnet eller året. 

Utifrån ett jämställdhetsperspektiv räcker det inte att ge företag 

och universitet möjligheter att utvecklas. Förutsättningarna 

för barnomsorg behöver stärkas för att säkra sysselsättningen 

i regionen samt skapa förutsättningar för kvinnor och 

män att pendla i en större arbetsmarknadsregion. Ska kvinnor 

och män ha likvärdiga förutsättningar på en större geografisk 

arbetsmarknad, ställer det större krav på ansvarsfördelning av 

det obetalda hem- och omsorgsarbetet och större flexibilitet i 

tillgänglighet till både barn- och äldreomsorg. 

Att kvinnor och män i stor utsträckning är uppdelade i olika 

yrken, branscher och sektorer är ett hinder för rörlighet på arbetsmarknaden 

och i förlängningen ett hot mot den samhällsekonomiska 

utvecklingen. Kvinnor har i större utsträckning än 



Tema 7: Jämställdhet och barnperspektiv 47

TEMA 7. Jämställdhet & barnperspektiv 

KONSEKVENSBEDÖMNING 

Fler ska få chansen att bo och arbeta vid Kalmarsund 

och Linnéuniversitetet är en kreativ drivkraft 

för näringslivet i hela regionen 

Fler kvinnor än män studerar vid Linnéuniversitetet och kvinnor 

och män studerar generellt olika ämnesområden. Men 

fortfarande är fler män än kvinnor exempelvis professorer. Genom 

att koppla universitetet och näringslivet närmare varandra 

skapas fler möjligheter för studenter att få jobb i regionen 

och stanna kvar efter avslutad utbildning. Detta skulle stärka 

bland annat kvinnors självständighet och ekonomi. Idag flyttar 

många kvinnor i åldern 25–29 från Kalmar kommun. Fortfarande 

är det framförallt män som driver och startar nya företag. 

För att stärka jämställdheten behöver kvinnor fortsatt 

uppmuntras att starta nya företag. 

Kalmar som regioncentra för 160 000 människor och 

fler ska få chansen att bo och arbeta vid Kalmarsund 

Ökad pendling innebär både möjligheter och problem för 

människor. Långa arbetsdagar innebär att det sociala livet 

begränsas även för dem som inte har barn. För barnfamiljer 

blir ekvationen långa arbetsresor och omsorg om familjen 

ännu svårare att få ihop. Någon av föräldrarna måste anpassa 

sitt arbete efter pendlarens tider. För ensamstående föräldrar 

kanske möjligheten till pendling inte finns över huvud taget. 

Boverket gör bedömningen att jämställdheten påverkas negativt 

genom att den som inte pendlar tvingas ta större ansvar 

för hem och familj. 

Kvinnor arbetar i större utsträckning än män i offentlig sektor 

och i verksamheter där det förekommer deltidsarbete i hög utsträckning. 

Att byta en deltidstjänst på hemorten mot en annan 

likvärdig tjänst längre bort och därmed bli pendlare, ger 

ofta ingen förändring på lönen. Många arbeten i den offentliga 

sektorn kräver dessutom i stor utsträckning personlig närvaro 

och är svårt att jobba med flextider eller på distans. Högutbildade 

kvinnor och män pendlar längre än lågutbildade kvinnor 

och män, därför är regionförstoring främst en fråga som påverkar 

högutbildade människor. 

Många kvinnor har ett resmönster med flera målpunkter, 

något som kan vara svårt att kombinera med kollektivtrafik. 

Män däremot transporterar sig med bil i ett mönster som hade 

varit lämpligare att göra med kollektivtrafik. Detta beror på att 

kvinnor och män gör ungefär lika många resor, men män reser 

betydligt längre sträckor varje dag. Män kör också bil i högre 

utsträckning än kvinnor. Mäns arbetsplatser ligger generellt 

sett längre bort från hemmet än kvinnors. Mäns resande är 

i högre grad än kvinnors förknippat med arbete medan kvinnors 

också innefattar fler inköps- och serviceärenden. Kvinnor 

tenderar att göra kombinerade resor, där flera ärenden uträttas, 

än män. I hushåll som endast äger en bil är det vanligare att 

den används av männen för arbetsresor. Skillnader i yrkesval är 

ytterligare något som bidrar till olikheter i pendlingsmönster 

mellan kvinnor och män. 

Livskvaliteten är hög vid Kalmarsund 

Den översiktliga planeringen kan inte åstadkomma att alla 

får arbete eller tvinga par att dela på det obetalda hem- och 

omsorgsarbetet men den kan bidra till lika möjligheter till arbetsmarknaden 

genom att lyfta in och ta hänsyn till möjligheterna 

att kombinera arbete med familjeliv och fritid. För att 

öka förutsättningarna för att familjer ska kunna dela på det 

obetalda arbetet och lättare kunna styra hur de ska göra sina 

val utan långa, omständliga och tidskrävande resor, planeras 

nya områden med en blandning av bostäder, verksamheter och 

samhällsservice, som förskola, skola, hälsocentral, äldreboenden 

och affärer, nära hållplatser till kollektivtrafiken. Fler får 

nära till service och kollektivtrafik. Det stärker dessutom den 

ekologiska hållbarheten och kan leda till färre bilresor. 

48 


Tema 7: Jämställdhet och barnperspektiv

GENOM FYSISK PLANERING 

KAN KOMMUNEN PÅVERKA 

ATT GÅNG- & CYKELVÄGAR, 

HÅLLPLATSER & PARKERINGAR 

UTFORMAS PÅ ETT SÄTT 

SOM ÖKAR DEN 

UPPLEVDA TRYGGHETEN 

Genom fysisk planering kan kommunen också påverka att exempelvis 

gång- och cykelvägar samt hållplatser och parkeringar 

utformas på ett sätt som ökar den upplevda tryggheten. Därmed 

ökar förutsättningarna för jämställdhet mellan kvinnor 

och män. Bättre belysning och fri sikt är två enkla åtgärder. 

Om den fysiska miljön är mer tillgänglig och befolkad, kan 

den upplevas som mer trygg. Det kan leda till att fler kvinnor 

och män vågar röra sig i det offentliga rummet, vilket i sin tur 

leder till att den upplevs som ännu tryggare och inbjudande. 

Kalmarsund som turist- och besöksregion 

med internationell dragningskraft 

En växande besöksnäring kan skapa nya företag och fler anställda. 

Men många som arbetar inom besöksnäringen, exempelvis 

inom hotell och restaurang är kvinnor. Lönerna är ofta 

relativt låga och många arbeten kan vara säsongsbaserade, 

vilket inte behöver vara bra för jämställdheten. 

Könsuppdelad statistik finns i översiktsplanen 

Könsuppdelad statistik är nödvändigt för att kunna ha ett jämställdhetsperspektiv. 

I Översiktsplanen är all statistik därför 

uppdelad på kön där det varit möjligt. Kommunens Välfärdsbokslut 

innehåller ännu mer könsuppdelad statistik. 




Tema 7: Jämställdhet och barnperspektiv 49

TEMA 8. Folkhälsomålen 

De nationella folkhälsomålen är en viktig utgångspunkt i konsekvensbeskrivningen 

av översiktsplanen. Den svenska folkhälsopolitiken utgår från 

elva målområden som fokuserar på de faktorer som påverkar hälsan; livsvillkor, 

miljöer, produkter och levnadsvanor. Det övergripande målet för 

folkhälsan är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika 

villkor för hela befolkningen. 

Av de elva målområden som formulerats för arbetet med en förbättrad folkhälsa är nedanstående 

av särskild relevans för översiktsplanen, eftersom de är möjliga att påverka 

genom åtgärder på denna nivå: 

• Mål 1: Delaktighet och inflytande i samhället 

• Mål 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar 

• Mål 3: Barns och ungas uppväxtvillkor 

• Mål 5: Miljöer (och produkter) samt 

• Mål 9: Fysisk aktivitet 

De övriga målen påverkas främst genom åtgärder på andra nivåer exempelvis i samband 

med stöd-, rådgivnings- och informationsinsatser: 

• Mål 4: Hälsa i arbetslivet 

• Mål 6: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 

• Mål 7: Skydd mot smittspridning 

• Mål 8: Sexualitet och reproduktiv hälsa 

• Mål 10: Matvanor och livsmedel 

• Mål 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel 

Även andra aktörer än kommunen har viktiga roller i detta arbete, exempelvis landstinget, 

statliga myndigheter, företag och ideella organisationer. 


SOCIALA KONSEKVENSER, TRYGGHET OCH DELAKTIGHET 

Städer och samhällen upplevs inte på samma sätt av alla som bor eller vistas i området. 

Forskning och trygghetsundersökningar visar entydigt att kvinnor i mycket högre utsträckning 

än män upplever otrygghet när de vistas i det offentliga rummet, framför allt 

på kvällar och nätter. Trygghet är en fråga om demokrati och mänskliga rättigheter. Att 

känna sig trygg är en förutsättning för att kunna vara en aktiv individ och kunna delta i 

olika aktiviteter. Hur staden eller området är utformat påverkar hur mycket vi kan röra 

oss och även upplevelsen av trygghet. 

När bostäder inte längre koncentreras till samhällens centrum eller närområden utan breder 

ut sig allt längre från centrum, påverkas vardagslivet på så sätt att det tar längre tid 

för både kvinnor och män att ta sig mellan bostad, arbete, studier, fritidsaktiviteter och 


50 


Tema 8: Folkhälsomålen

service. Ofta krävs det tillgång till bil för att vardagen ska fungera. 

På en generell nivå lägger kvinnor i Sverige fortfarande mer 

tid än män på obetalt arbete som att laga mat, städa, handla 

och att ta hand om barn och äldre släktingar. Detta innebär att 

kvinnors livspussel många gånger ser annorlunda ut än mäns. 

Kvinnor har oftare mer komplicerade förflyttningsmönster för 

att få vardagslivet att fungera. Stadens utglesning kan därmed få 

fler negativa konsekvenser för kvinnor. 

Människor förknippar ofta stadens grönska med känslor av 

tillhörighet och samhörighet. Grönskan förskönar stadsrummet, 

berikar cykelturen eller promenaden till jobbet eller 

skolan och ses som något positivt framför allt dagtid. Efter 

mörkrets inbrott kan den positiva upplevelsen förändras och 

många grönområden upplevs istället som otrygga och tillhör 

de platser där människor inte gärna vistas. Detta uttrycks ofta 

av kvinnor då kvinnor i sitt vardagsliv i stor utsträckning har 

att förhålla sig till oron att utsättas för sexuellt våld. I strävan 

att skapa en attraktiv och hållbar stads- och bymiljö är insatser 

för att öka tryggheten därför en viktig del. 

Kommunen arbetar för ökad trygghet genom att ny bebyggelse 

i översiktsplanen planeras som förtätningar inom eller 

i närheten av befintlig bebyggelse i översiktsplanen. Nya offentliga 

och öppna torgrum ska skapas i staden och boendet 

integreras med handel och service. På detta sätt skapas levande 

centrummiljöer med människor i rörelse stora delar av dygnet, 

vilket ökar känslan av trygghet och tillhörighet. En utbyggnad 

i byarna är också ett skäl att skapa mer underlag för service och 

handel, vilket i sin tur skapar mer möten mellan människor 

och därmed mer trygghet och samhörighet. 

Det finns alltså ett samband mellan god folkhälsa och ett samhälle 

som präglas av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet 

i levnadsvillkor och jämställdhet, liksom delaktighet och inflytande 

i samhället. Genom att få insyn i samhällets planering 

får människor möjlighet att påverka. Denna översiktsplan är 

därför under arbetets gång föremål för dialog med invånarna. 



Tema 8: Folkhälsomålen 51

TEMA 8. Folkhälsomålen 

KONSEKVENSER FÖR DELAKTIGHET 

OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET 

Samråd under planarbete ger medborgare möjlighet att påverka 

sin livsmiljö även mellan de allmänna valen. För att nå ut till 

många människor genomfördes en omfattande turné med en 

buss i hela kommunen under den lagstadgade samrådstiden. 

En broschyr togs fram med kortfattad beskrivning av syftet 

med planen och hur planprocessen ser ut. Ambitionen var att 

nå ut till fler grupper i samhället än de som traditionellt brukar 

besöka samrådsmöten. Ett annat syfte var att uppmärksamma 

om pågående samråd och därmed locka till läsning av planen. 

Under bussturnén besöktes 22 olika platser för att möta invånare 

både i Möre och i olika stadsdelar. I samarbete med 

kultur- och fritidsförvaltningen användes deras mobila fritidsgårdsbuss 

och chaufförer för turnén. Bussens kända profil och 

personer som där var med har även bidragit att locka nyfikna 

ungdomar till vår information. 

Den 17 maj genomfördes ett kvällsmöte med moderator för att 

locka till diskussion, ackompanjerad med avbrott av musik och 

kaffe. Det kom cirka 70 personer till mötet. På samrådsmöten 

genom turnén och kvällsmötet noterades fördelningen mellan 

kvinnor och män. Antalet män dominerade stort på kvällsmötet 

medan det under turnén ute var mer jämnt fördelat mellan 

kvinnor och män. 

All information om översiktplanen fanns under samrådet på 

kommunens webbsida. Där var det också möjligt att lämna 

synpunkter på planen via ett formulär. Förutom synpunkten 

uppgavs namn, ålder och kön. Översiktsplanen fanns också på 

alla kommunens bibliotek under samrådstiden. 

Av de 129 yttranden som kom in under samrådstiden är 98 

från privatpersoner, varav 50 från män, 42 från kvinnor och 

6 är anonyma. De många idéerna, synpunkterna och frågorna 

tyder på ett stort engagemang hos invånarna för den framtida 

utvecklingen i Kalmar kommun. Under utställningstiden kom 

39 yttranden in, 26 var från organisationer och 15 från privatpersoner. 

Några yttranden lämnades in gemensamt från flera 

personer. Elva kvinnor och elva män yttrade sig som privatpersoner 

i utställningsskedet. 


52 


Tema 8: Folkhälsomålen

KONSEKVENSER FÖR FYSISK AKTIVITET 

SAMT BARN & UNGAS UPPVÄXTVILLKOR 

Dessa mål handlar om att alla ska ha möjlighet till en aktiv 

fritid genom fysiska aktiviteter. I översiktsplanen handlar det 

om attraktiva gång- och cykelvägar, tillgång till naturoch 

grönområden samt andra sport- och rekreationsanläggningar. 

Översiktsplanen ger goda förutsättningar för att nå dessa 

folkhälsomål exempelvis genom att gång- och cykelvägnätet 

utvecklas i staden och definierade gång- och cykelstråk för 

barns skolvägar ska tas fram. En uppgift är att precisera ett huvudstråk 

för cykel där nätet utformas som separat cykelbana 

och ges prioritet vid korsning med bilväg. Det ska binda ihop 

stadens olika delar. I nästa etapp ansluts utvecklingsbyarna och 

därefter Vassmolösa-Hagby, Loverslund och Skäggenäs. Kommunen 

vill göra ett sammanhängande rekreationsstråk utmed 

Ljungbyån/St Sigfridsån via Trekanten, Krankelösa, Ljungbyholm 

till kusten. Även att göra Läckebyån mer tydlig och tillgänglig 

i Läckeby, skapa promenadstråk längs Snärjebäcken i 

Rockneby samt skapa promenadstråk och vistelseytor utmed 

Ljungbyån i Ljungbyholm underlättar fysisk aktivitetet och 

barn och ungas uppväxtvillkor. 




Tema 8: Folkhälsomålen 53

TEMA 9. Boende och näringsliv 

Positiva konsekvenser av en regionförstoring, 

som bygger på miljövänliga 

kollektiva transportsätt, 

är att det blir lättare för boende i 

Kalmar att hitta andra passande 

arbeten. Det kan också bli lättare 

att hitta arbeten för studenter som 

nyligen avslutat sin utbildning. Det 

skulle kunna minska utflyttningen 

av 25-29-åringar och därmed behålla 

kompetens i kommunen. 


KONSEKVENSER AV ETT 

ÖKAT BOSTADSBYGGANDE 

Ett ökat bostadsbyggande innebär förutsättningar för 

att fler Kalmarbor ska hitta en lämplig bostad och att 

fler ska kunna flytta hit. 

De ekonomiska och sociala konsekvenserna av ett ökat 

bostadsbyggande blir också att bostadsbeståndet utnyttjas mer 

effektivt. De främsta sociala konsekvenserna är att individer 

har möjlighet att kunna bosätta sig i en bostad som passar 

livssituationen bäst. Människor ska inte begränsas fysiskt av 

otillgängliga bostäder utan kunna leva självständiga liv. Det 

är också viktigt att alla människor har en bostad och att man 

känner sig säker och trygg i den. Det minimerar onödig stress. 

Ekonomiska konsekvenser är att bostadsanpassningsbidrag 

inte behöver betalas ut i samma utsträckning som idag. Även 

ekonomiska värden kan förstöras i de hus som inte renoveras 

eller tas om hand i den mån de behöver när personer som inte 

orkar med skötseln ändå bor i huset, till exempel vissa äldre. 

Detta kan motverkas genom att det är möjligt för exempelvis 

äldre att lämna villan när skötseln blir betungande. 

MÄNNISKOR SKA INTE 

BEGRÄNSAS FYSISKT 

AV OTILLGÄNGLIGA 

BOSTÄDER UTAN 

KUNNA LEVA 

SJÄLVSTÄNDIGA LIV 

Ett ökat byggande av bostäder och verksamhetsområden 

kan medföra negativa miljökonsekvenser om obebyggd 

mark tas i anspråk, förändrade trafikströmmar kan få negativa 

hälsoeffekter och mer hårdgjorda ytor ökar föroreningsgraden 

i dagvattnet. 


Negativa konsekvenser motverkas genom att bygga i befintliga 

områden för att inte använda obebyggd mark till ökat 

54 


Tema 9: Boende och näringsliv

yggande. Dagvattnet ska tas om hand på ett miljövänligt 

sätt så att negativa konsekvenser av detta inte uppstår och 

förlust av biologisk mångfald och grönytor ska kompenseras 

genom att nya kan skapas. 

Att knyta staden närmare vattnet och skapa fler blandade 

bostäder i kustnära lägen kan få negativa miljömässiga konsekvenser 

för strandskyddet och den biologiska mångfalden genom 

att livsmiljöer för växter och djur minskar. Det kan också 

bli en minskad tillgång till vattnet för de människor som inte 

har möjlighet att bosätta sig i dessa områden. Därtill måste 

risken för stigande havsnivåer beaktas vid byggande och grundläggning 

ske på betryggande nivåer över medelvattenståndet. 

KONSEKVENSER FÖR NÄRINGSLIVET 

Positiva konsekvenser av en regionförstoring, som bygger på 

miljövänliga kollektiva transportsätt, är att det blir lättare för 

boende i Kalmar att hitta andra passande arbeten. Det kan 

också bli lättare att hitta arbeten för studenter som nyligen 

avslutat sin utbildning. Det skulle kunna minska utflyttningen 

av 25–29-åringar och därmed behålla kompetens i kommunen 

och regionen. Att vara attraktiv för denna grupp är 

också viktigt för den fortsatta befolkningsutvecklingen, eftersom 

en del i den åldersgruppen får barn och därmed bidrar 

till fler invånare. Det blir också lättare för företag att hitta 

rätt kompetens och därmed ökar förutsättningarna för att 

näringslivet ska kunna utvecklas. Aspekter som handlar om 

fler arbetstillfällen och ökad sysselsättningsgrad får positiva 

ekonomiska konsekvenser för den kommunala ekonomin 

men även positiva sociala konsekvenser för de enskilda invånarna, 

till exempel ökad trygghet och välstånd. 

Att bli tydligare i marknadsföringen av de unika kultur- och 

naturtillgångarna som finns i kommunen och i närområdet 

höjer stadens attraktivitet och kan på sikt få positiva sociala 

och ekonomiska konsekvenser för näringslivet. En ökad turism 

innebär visserligen fler besökare och om dessa är bilburna 

är det negativt för miljön. Men ökad turism kan också betyda 

fler anläggningar för övernattning och service. Turismverksamheter 

och aktiviteter på landsbygden skapar förutsättningar att 

bo kvar och hålla landskapet öppet och levande, vilket bland 

annat är positivt för den biologiska mångfalden men också för 

fler företag och skapar arbetsplatser, vilket ger positiva ekonomiska 

konsekvenser. 

Med ett utvecklat Linnéuniversitet med kvalificerade forskare 

och professurer ges möjlighet för högre kvalitet på utbildningen 

och höjd kompetensnivå för breda grupper av befolkningen. 

En ökad samverkan mellan universitet och näringsliv kan 

få fler företag med koppling till Linnéuniversitetet att startas, 

fler studenter som stannar och resultat från universitetet kan 

få genomslag i samhället. Detta ger i sin tur förbättrade möjligheter 

att utveckla det lokala näringslivet, vilket får positiva 

sociala och ekonomiska konsekvenser. 

Att utveckla besöksstråk med kulturturism som grund till att 

gynna besöksnäringen bedöms i huvudsak inte få några negativa 

miljökonsekvenser. Detta beror på att det redan finns 

anläggningar och besöksmål, såväl i staden som inom kommunen 

och regionen. De miljömässiga konsekvenserna beror 

på vilket sätt besökarna har tagit sig till regionen. Flyg och bil 

ger större negativ miljöpåverkan än besökare som kommer 

hit med kollektivtrafik. 


Tema 9: Boende och näringsliv 55

TEMA 10. Infrastrukturer och 

elektronisk kommunikation 

REGIONAL TRANSPORTPLAN 

FÖR KALMAR LÄN 

Regionförbundet i Kalmar län har 2010-06-23 fastställt Regional 

transportplan för Kalmar län 2010-2021. Denna innehåller 

åtgärder för att förbättra transportsystemet för att nå en 

bättre utveckling i länet och i regionen. Kalmar kommun har 

tillsammans med övriga kommuner i länet samt representanter 

för Trafikverket, Länsstyrelsen och Kalmar Länstrafik aktivt bidragit 

till besluten om fattade prioriteringar och åtgärder. 

DE TRE VIKTIGASTE ÅTGÄRDERNA 

OMFATTAR FÖLJANDE: 

1. Snabbare och säkrare trafik längs de viktiga vägarna och 

järnvägarna genom länet. E22 och järnvägarna Kust till 

Kustbanan, Tjustbanan och Stångådalsbanan ingår i det 

nationella åtagandet och berör i hög grad Kalmar kommun. 

2. Kollektivtrafiken ska göras mer lättillgänglig och attraktiv 

för att fler ska välja den till framför allt arbetsresor. Detta 

innebär byggande av strategiskt lokaliserade knutpunkter 

längs kollektivtrafikens linjer för att underlätta byten mellan 

cykel, bil, buss och tåg. Därtill en planering av ny bebyggelse, 

handel och verksamheter som syftar till större närhet 

och bättre anpassning till kollektivtrafiken. 

3. Påverka attityder så att fler väljer fossilbränslefria resealternativ 

för sina arbetsresor. 


HÅLLBARA, MILJÖVÄNLIGA TRANSPORTER 

I EN FOSSILBRÄNSLEFRI REGION 

Kalmarsundsregionen är beroende av goda kommunikationer 

i samtliga väderstreck för att arbetsmarknaden ska bli robustare 

och näringslivet inklusive besöksnäringen ska kunna 

utvecklas ytterligare. Grundförutsättningarna är goda med en 

flygplats på cykelavstånd från centrum, en väg som ingår i 

det internationella transeuropeiska transportnätet (TEN) två 

anslutande järnvägar och tillgång till hamn. Ett flertal nationella 

utredningar under senare år visar att sydöstra Sverige 

hamnat i kommunikationsskugga i förhållande till västra och 

södra Sverige när det gäller statliga satsningar på utbyggnad 

av infrastrukturen. 


56 


Tema 10: Infrastrukturer och elektronisk kommunikation

Kommunens strategi och mål för kommunikationerna är att 

skapa hållbara transporter med miljövänliga alternativ. Ett 

resurseffektivt transportsystem krävs för att vara fossilbränslefria 

2030. Cykling är en nyckelfaktor i hållbara transporter. 

Ett antal ställningstagande i denna riktning redovisas i översiktsplanens 

avsnitt Mer Stadsliv. 

KOMMUNENS MÅL ÄR 

ATT SKAPA HÅLLBARA 

TRANSPORTER MED 

MILJÖVÄNLIGA 

ALTERNATIV 

Kommunen håller på att ta fram en övergripande trafikstrategi, 

särskilt för trafiken i staden. Avsaknad av en sådan innebär att 

de frågor som sammanhänger med den framtida trafiken på 

bland annat Ängöleden, Gröndalsvägen, Eriks Dahlbergs väg 

samt Södra vägen idag är olösta. 

STRATEGISKA FRAMTIDA VÄGTRAFIK- 

FRÅGOR I STADEN & DESS KONSEKVENSER 

Frågan om Gröndalsvägen i förhållande till Ängöleden är 

inte slutligt klarlagd. Ängöleden byggdes i en tid då kommunen 

ville ha en ytterligare infart till Kvarnholmen och någon 

utbyggnad på Varvsholmen fanns inte på planeringsstadiet. 

Att nu utforma Ängöleden till en stadsgata innebär inte att 

trafiken ska stoppas via denna väg, men biltrafiken får ske 

på andra villkor än idag. Kopplingen till Norra vägen kan 

ske antingen via Gröndalsvägen eller genom ny väglösning. 

Översiktsplanen är öppen i denna fråga då detta måste studeras 

särskilt och därmed också efterföljande konsekvenser. 

Erik Dahlbergs väg som infart till staden har mer och mer 

fått karaktär av stadsgata, Här finns befintliga verksamheter 

som kräver skyddsavstånd (exempelvis Arla) till de nya områdena 

för handel och bostäder som planeras. Konsekvenserna 

av detta måste belysas i trafikstrategin och i detaljplanearbetet 

för före detta Rifa-fastigheten. 

Hamnens utveckling ska samspela med stadens övriga utveckling 

och målet är att idag befintliga verksamheter på Tjärhovet 

ska finnas kvar. Tunga transporter till hamnen ska gå via 

farligt-godslederna Södra Vägen, Järnvägsgatan och Tjärhovsgatan. 

Dessa ska säkras, det vill säga inget får ske som negativt 

kan påverka användandet av vägarna, vilka är av riksintresse 

för kommunikationer enligt miljöbalken. Konsekvenserna av 

denna användning är redan idag i viss mån negativt för miljön 

och speciellt för de boende utmed dessa vägar. Hamnens 

verksamheter kontra dessa transportsträckor är som ”kommunicerande 

kärl”, det vill säga om miljön kring vägarna tål 

mer transporter (utan ytterligare negativa miljökonsekvenser) 

så kan hamnens verksamheter tillåtas utöka i viss omfattning. 

Blir förhållandet det motsatta innebär detta stopp för ytterligare 

etableringar eller utbyggnader på Tjärhovet. Översiktsplanen 

anger att ett reservstråk till farligt godsleden Södra 

Vägen bör studeras, vilket i sig kan ge negativa miljökonsekvenser 

i anslutning till ett sådant stråk. Konsekvenser av 

det måste belysas i samband med en sådan utredning. 

Om trafiken vid Kalmar Öland Airport skulle öka i framtiden 

och därmed bullerutbredningen ändras kan detta få konsekvenser 

för såväl befintlig som ny bebyggelse inom flygets 

influensområde. En utredning om detta influensområde och 

avgränsning av riksintresset pågår. Därför är det svårt att i nuvarande 

läge definiera vilka konsekvenser det får. En ökning 

av trafiken får helt klart både miljömässiga (negativ påverkan 

på miljö och hälsa) samt sociala (positiv påverkan så att det 

ger fler restillfällen och vidgar arbetsmarknadsregionen) och 

ekonomiska (arbetsmarknad, näringsliv och kostnader för 

ljudisolering på bostäder) konsekvenser. Planeringsberedskap 

bör finnas för att eventuellt placera ett regionalt resecentrum 

vid flygplatsen. 

KONSEKVENSER, ÖVRIGA KOMMUNIKATIONER 

OCH TRANSPORTFÖRSLAG 

Väg E22 och riksväg 25 är idag mötesfria inom kommunen. 

På sikt bör en utbyggnad till hastigheten 110 km/h ske utanför 

staden. Väg E22 kommer att få en ny sträckning förbi Rinkabyholm. 

Detta innebär ianspråktagande av främst jordbruksmark 

med negativa konsekvenser för jordbrukets bedrivande 

och även för naturoch kulturmiljö. De positiva konsekvenserna 

ligger främst på den sociala och ekonomiska sidan då detta 


Tema 10: Infrastrukturer och elektronisk kommunikation 57

TEMA 10. Infrastrukturer och 

elektronisk kommunikation 

innebär en möjlighet för mer bostadsbyggande i kustnära lägen 

i Södra staden vilket kan bli attraktivt boende. Även miljön för 

befintlig bebyggelse i stadsdelen blir bättre då genomfartstrafiken 

med dess buller och utsläpp minskar. 

JÄRNVÄGAR 

Långsiktigt måste Kalmar få en snabb järnvägsförbindelse till 

Linköping – Norrköping för att restiden dit ska närma sig två 

timmar. Ansvariga för planeringen i detalj för omläggning eller 

nya sträckningar av järnvägen görs av Trafikverket i samarbete 

med kommunerna där konsekvenserna för miljön med mera 

utreds. De positiva och ekonomiska konsekvenserna av en sådan 

förbättring av infrastrukturen är stora och ger en betydligt 

större arbetsmarknadsregion och bättre möjligheter för hela 

kommunens och länets befolkning. 

LÅNGSIKTIGT MÅSTE 

KALMAR FÅ EN SNABB 

JÄRNVÄGSFÖRBINDELSE TILL 

LINKÖPING – NORRKÖPING 

Pendeltågstrafik på Stångådalsbanan och Kust till Kustbanan 

samt utbyggnad av pendeltågstationer innebär mer trafik på 

dessa linjer samt ingrepp i miljön som kan få betydande påverkan 

på befintliga bostäder genom ökat buller och fler bomfällningar 

för korsande trafik. Det gäller Smedby och Trekanten 

(delvis klart) på Kust till Kustbanan samt Förlösa (Lindsdal), 

Läckeby och Rockneby på Stångådalsbanan. 

En utveckling av nuvarande resecentrum vid Kalmar central 

kan innebära påverkan på befintliga stadsmiljöer och kan bli 

negativt för kulturmiljön om inte utbygganden sker varsamt 

och med anpassning till denna. En utredning har gjorts som 

visar hur mycket ytor som kan frigöras vid stationen, vilket i 

sig skulle kunna få positiva ekonomiska konsekvenser genom 

att mer stadsnära mark kan användas för bostäder och verksamheter. 

Att ta bort järnvägsspår är dock inte helt enkelt och 

sammanhänger med utvecklingen på Tjärhovet som behöver 

ha järnvägen som industrispår kvar. 

De sociala konsekvenserna av mer tågtrafik är positiva genom 

möjligheter för pendling och förstorad arbetsmarknadsregion 

Kollektivt resande innebär minskade utsläpp till miljön och 

skapar förutsättningar för fler mötesplatser i staden. 

Ett problem är att järnvägsstationen, som också är bussterminal, 

redan idag besöks av cirka 500 bussar med påföljande problem 

med störningar för omgivande miljöer, mötesplatser och 

offentliga rum samt boende. En ökning av antalet bussar per 

dag kan innebära ytterligare negativa störningar. 

ÖVRIG KOLLEKTIVTRAFIK 

Förslaget att förbättra förbindelserna på Norra vägen till Lindsdal 

och med Öland bidrar till att minska parkeringsbehovet i 

Kalmar, vilket ger nya möjligheter för att skapa en grönare stad 

och bevara kulturvärden. Även förslaget att utveckla stomlinjenätet 

för kollektivtrafiken inom hela kommunen blir positivt 

för miljön. 

Det finns ett handelsstråk från Kvarnholmen via Giraffen till 

Hansa City och Tyska vägen. Framtida etablering av handel 

ska ske inom detta stråk. Om denna länk också kan utökas 

till Norra vägen och man kan binda ihop ringen, kan handelsstråket 

försörjas med snabb och effektiv kollektivtrafik, vilket 

inbegriper även tillgänglighet till Guldfågeln Arena. 

Ett utvecklat huvudnät för cykeltrafiken innebär främst positiva 

miljömässiga konsekvenser. I vissa lägen behöva göra intrång 

i befintliga miljöer och påverka speciellt naturområden 

och den biologiska mångfalden. 

Sammanhängande gångstråk (överordnat andra trafikslag i 

korsningspunkter) samt rekreationsstråk runt Malmfjärden 

kan innebära negativ påverkan på natur och den biologiska 

mångfalden om gångvägarna inte planeras med hänsyn till naturvärdena, 

men det gör att rekreationsmöjligheterna blir mer 

tillgängliga. 

58 


Tema 10: Infrastrukturer och elektronisk kommunikation

KRAFTLEDNINGAR 

Planeringen av en ny likströmsledning om 300 kV via Sandvik 

och Tvärskog får begränsade miljökonsekvenser såtillvida att 

likström inte ger upphov till magnetiska fält och en markkabel 

mestadels innebär att marken återställs till ursprunglig markanvändning. 

Under byggtiden innebär schaktning och grävning 

negativa konsekvenser för kultur- och naturmiljön. 

I april 2013 gav regeringen Svenska Kraftnät tillstånd att bygga 

likströmskabeln Nordbalt mellan Sverige och Litauen. Byggstart 

är planerad i början av 2014 och kabeln väntas kunna 

börja användas i slutet av 2015. 

ELEKTRONISK KOMMUNIKATION 

Utbyggnad av fibernät för bredbandsuppkoppling förväntas 

ge marginell påverkan på miljön då dessa nät huvudsakligen 

läggs i kabel med förhållandevis små och ytmässigt begränsade 

ingrepp i marken. 




Tema 10: Infrastrukturer och elektronisk kommunikation 59

SYFTET MED MILJÖBEDÖMNINGAR 

AV PLANER OCH PROGRAM ÄR ATT 

INTEGRERA MILJÖASPEKTER I 

SAMHÄLLSPLANERINGEN OCH 

DÄRMED ATT FRÄMJA EN HÅLLBAR 

UTVECKLING. 

MILJÖBEDÖMNINGEN SKA 

IDENTIFIERA, BESKRIVA & BEDÖMA 

DEN BETYDANDE PÅVERKAN PÅ 

MILJÖN SOM PLANEN KAN LEDA TILL.

Miljökonsekvensbeskrivning Pdf 6,4 MB - Kalmar kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?