Årsredovisning 2011 (Pdf, 1,33 MB) - Kalmar kommun
Årsredovisning 2011 (Pdf, 1,33 MB) - Kalmar kommun
Årsredovisning 2011 (Pdf, 1,33 MB) - Kalmar kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Vår omvärld<br />
Vi lever i en ständigt föränderlig värld<br />
och <strong>kommun</strong>en påverkas allt mer och<br />
snabbare av förändringarna. Det internationella<br />
ekonomiska läget, hur arbetsmarknaden<br />
ser ut i landet, hur utvecklingen<br />
i grann<strong>kommun</strong>er och regionen<br />
ser ut samt hur näringslivet och arbetsmarknaden<br />
ser ut i den egna <strong>kommun</strong>en<br />
är faktorer som påverkar.<br />
Samhällsekonomin<br />
De senaste åren har varit turbulenta i<br />
världsekonomin. Från att ekonomin var<br />
i botten på grund av bankkrisen i USA<br />
2008 och 2009 till en viss återhämtning<br />
och en gryende optimism i början<br />
på <strong>2011</strong>. För att sedan under sommaren<br />
och hösten åter igen se en klar avmattning<br />
i ekonomin. Denna förväntas även<br />
bestå under 2012. Prognoserna över utvecklingen<br />
av ekonomin för både USA<br />
och Europa har skrivits ned. I Europa är<br />
det framför allt skuldkrisen i Grekland,<br />
Portugal och Irland som påverkar. Dessa<br />
länder har behövt och behöver stöd från<br />
övriga länder inom euroområdet för att<br />
klara av situationen. Även om det gått<br />
bra för Sveriges del så påverkas vi av den<br />
globala ekonomi då vi är exportberoende.<br />
Kommunsektorn<br />
Kommunsektorn har klarat sig förhållandevis<br />
väl igenom den ekonomiska krisen,<br />
till viss del tack vare extra statsbidrag men<br />
också beroende på att <strong>kommun</strong>erna haft<br />
en återhållsam kostnadsutveckling. Den<br />
senaste prognosen över skatteutvecklingen<br />
visar också en bättre utveckling för<br />
<strong>2011</strong> men något lägre för 2012. Det var<br />
löneökningarna som blev lite större än tidigare<br />
beräkningar. I prognosen för 2012<br />
ser man däremot en större minskning av<br />
sysselsättningen.<br />
I april <strong>2011</strong> överlämnades betänkandet<br />
Likvärdiga förutsättningar – Översyn<br />
av den <strong>kommun</strong>ala utjämningen (SOU<br />
<strong>2011</strong>:39) till regeringen. I denna föreslår<br />
utredaren att vissa justeringar och uppdateringar<br />
bör ske för att bättre spegla<br />
nuvarande behovs- och kostnadsskillnader<br />
mellan <strong>kommun</strong>erna. Förslaget föreslås<br />
träda i kraft från 2013, men inga<br />
beslut finns ännu.<br />
Sveriges Kommuner och Landsting<br />
föreslår också att en översyn av LSSutjämningen<br />
bör göras. Dels för att det<br />
har varit stora svängningar i standardkostnaderna<br />
mellan olika och dels för att<br />
minska behovet att <strong>kommun</strong>erna väljer<br />
LSS-insatser framför insatser enligt Socialtjänstlagen.<br />
Kommunsektorn har ett antal utmaningar<br />
framöver. Nu börjar eleverna i gymnasieskolan<br />
minska och dessutom har<br />
staten minskat anslaget till verksamheten<br />
med hänvisning till gymnasiereformen<br />
GY11. Medan antalet barn och elever i<br />
förskola och grundskola åter igen börjar<br />
kostnadsökningar i fasta priser per verksamhet<br />
Index 2000 = 100<br />
140<br />
135<br />
130<br />
125<br />
120<br />
115<br />
110<br />
105<br />
öka. En annan utmaning är den allt äldre<br />
befolkningen i och med de stora barnkullarna<br />
som var på 1940-talet.<br />
Förändringarna i befolkningsstrukturen<br />
påverkar givetvis kostnadsutvecklingen,<br />
men det finns även andra orsaker. Kostnaderna<br />
för funktionshindrade har sedan<br />
år 2000 ökat med drygt 38 procent<br />
i fasta priser. Den totala kostnaden för<br />
egentlig verksamhet har under samma<br />
period ökat med 12 procent. Orsaken till<br />
ökningen beror till stor del på att allt fler<br />
får insatser enligt LSS, en ökning med 36<br />
procent.<br />
Kostnaderna för funktionshindrade har<br />
ökat medan kostnaderna för grundskolan<br />
har minskat. För verksamheter som<br />
förskola, grundskola, gymnasieskola och<br />
äldreomsorg påverkar demografin mest.<br />
Medan det för kultur och fritid, individoch<br />
familjeomsorg, infrastruktur och<br />
skydd är andra faktorer som påverkar<br />
mer, t.ex. reformer, prioriteringar och<br />
lagstiftning.<br />
Funktionshindrade<br />
Förskola<br />
Gymnasieskola<br />
Infastruktur<br />
IFO<br />
Totalt<br />
Äldreomsorg<br />
Kultur och fritid<br />
100<br />
Grundskola<br />
90<br />
2000<br />
2001 2002 200 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting, Ekonomirapporten oktober <strong>2011</strong><br />
6
Change language