Årsredovisning 2011 (Pdf, 1,33 MB) - Kalmar kommun
Årsredovisning 2011 (Pdf, 1,33 MB) - Kalmar kommun
Årsredovisning 2011 (Pdf, 1,33 MB) - Kalmar kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Förvaltningsberättelse<br />
Finansiell analys<br />
Analysmetod<br />
För att beskriva <strong>kommun</strong>ens finansiella<br />
situation används den så kallade RKmodellen.<br />
Modellen belyser fyra aspekter<br />
som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv.<br />
Dessa fyra aspekter är:<br />
Mnkr 2007 2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Årets resultat <strong>kommun</strong>en 170,8 34,8 82,9 75,6 -87,3<br />
Balanskravsresultat <strong>kommun</strong>en -19,0 22,2 103,3 112,9 24,2<br />
Årets resultat koncernen 48,8 43,6 122,3 116,1 -45,2<br />
Resultat – vilken balans har <strong>kommun</strong>en<br />
haft över sina intäkter och kostnader under<br />
året och över tiden?<br />
Kapacitet – vilken kapacitet har <strong>kommun</strong>en<br />
att möta finansiella svårigheter<br />
på lång sikt?<br />
Risk – föreligger någon risk som kan påverka<br />
<strong>kommun</strong>ens resultat och kapacitet?<br />
Kontroll – vilken kontroll har <strong>kommun</strong>en<br />
över den ekonomiska utvecklingen?<br />
Resultat – kapacitet<br />
Årets resultat<br />
Ett sätt att belysa god ekonomisk hushållning<br />
är att studera det löpande resultatet.<br />
God ekonomisk hushållning innebär<br />
att dagens <strong>kommun</strong>medborgare ska<br />
finansiera sin egen <strong>kommun</strong>ala välfärd<br />
och inte förbruka den förmögenhet som<br />
tidigare generationer byggt upp. Resultatet<br />
måste därför vara tillräckligt högt<br />
för att dels värdesäkra det egna kapitalet<br />
och dels täcka kommande ökade pensionsutbetalningar.<br />
Det bör också finnas<br />
en marginal som klarar oförutsedda<br />
händelser och risker, till exempel negativ<br />
skatteutveckling, eventuellt infriande av<br />
borgensåtaganden och oväntade kostnadsökningar.<br />
Vad gäller årets resultat så har det sedan<br />
2007 försämrats från 170,8 mnkr till<br />
-87,3 mnkr <strong>2011</strong>. Jämfört med budget<br />
avviker resultatet med -145,2 mnkr. Resultatet<br />
exkl. jämförelsestörande poster<br />
har dock förbättrats från -19,0 mnkr<br />
2007 till 24,2 mnkr <strong>2011</strong>. De jämförelsestörande<br />
posterna för 2007 är reavinst<br />
vid försäljning av aktier i <strong>Kalmar</strong> Energi<br />
Holding AB till <strong>Kalmar</strong> Kommunbolag<br />
AB 215 mnkr och avsättning för omställningsåtgärder<br />
med 25,2 mnkr. För 2008<br />
är merparten reavinst 10,5 mnkr vid<br />
försäljning av Tullhuset och för 2009 redovisas<br />
avsättning för omställningsåtgärder<br />
med 20,2 mnkr. För 2010 redovisas<br />
avsättning för omställningsåtgärder med<br />
8,7 mnkr och avsättning för engångsbidrag<br />
till <strong>Kalmar</strong> FF med 28,6 mnkr.<br />
Jämförelsestörande poster i bokslut <strong>2011</strong><br />
avser justering av RIPS-räntan med 11,5<br />
mnkr och 100,0 mnkr för sluttäckning<br />
av deponi på Moskogen.<br />
Årets resultat för koncernen <strong>2011</strong> blev<br />
-45,2 mnkr vilket är en försämring med<br />
161,3 mnkr sedan 2010.<br />
Efter april månad redovisades i uppföljningen<br />
en prognos för årets resultat i<br />
<strong>kommun</strong>en på -74,5 mnkr och delårsrapporten<br />
efter augusti redovisade -63,3<br />
mnkr. Skillnaden mellan boksluts årets<br />
resultat -86,1 mnkr och första uppföljningen<br />
i april är 11,6 mnkr.<br />
Flera faktorer har påverkat denna utveckling<br />
under året. Nämnderna har<br />
förbättrat sina resultat med 13,9 mnkr.<br />
Skatteunderlagsprognoserna har redovisat<br />
ökat skatteunderlag med 1,4 mnkr.<br />
AFA beslutade under året att avgiften<br />
<strong>2011</strong> för avtalsgruppsjukförsäkring<br />
(AGS-KL) och avgiftsbefrielseförsäkring<br />
(AFA) skulle sättas till noll vilket innebar<br />
en kostnadsminskning på ca 7,2 mnkr.<br />
Förändringen av RIPS-räntan försämrade<br />
resultatet med 11,5 mnkr.<br />
Nämndernas nettokostnader avviker från<br />
budget med -48,6 mnkr. Pensioner, internräntor,<br />
central pott för löne- och<br />
kostnadsökningar avviker från budget<br />
med -13,0 mnkr och jämförelsestörande<br />
poster (avsättning för sluttäckning av deponi<br />
på Moskogen med 100,0 mnkr och<br />
för justering av RIPS-räntan med 11,5<br />
mnkr) avviker med sammanlagt -111,5<br />
mnkr. Skatteintäkter och <strong>kommun</strong>al<br />
utjämning avviker med 34,9 mnkr och<br />
finansnettot avviker med -6,9 mnkr.<br />
Olika kostnaders andel av skatteintäkter<br />
och <strong>kommun</strong>al utjämning<br />
(nettokostnadsandel)<br />
En grundläggande förutsättning för god<br />
ekonomisk hushållning är att det finns<br />
balans mellan löpande intäkter och<br />
kostnader. Ett sätt att belysa detta är att<br />
analysera hur stor andel olika typer av<br />
återkommande löpande kostnader tar i<br />
anspråk av skatteintäkter och <strong>kommun</strong>al<br />
utjämning. På lång sikt räcker det inte att<br />
intäkterna och kostnaderna är lika stora,<br />
utan minst 2 procent av de löpande intäkterna<br />
bör finnas kvar för att bland<br />
annat finansiera årets nettoinvesteringar<br />
med och för att möta förändrade ekonomiska<br />
förutsättningar. Det innebär att de<br />
löpande kostnaderna över en konjunkturcykel<br />
inte bör ta mer än 98 procent av<br />
de löpande intäkterna.<br />
Nettokostnadsandelen har <strong>2011</strong> försämrats<br />
med 5,5 procentenheter jämfört<br />
med 2010, från 97,4 till 102,9 procent.<br />
Samtliga delar har försämrats. Jämförelsestörande<br />
poster har försämrats med<br />
2,4 procentenheter, verksamhetens nettokostnader<br />
med 2,4 procentenheter, finansnettot<br />
med 1,4 procentenheter och<br />
avskrivningar med 0,3 procentenheter.<br />
38
Change language