Årsredovisning 2011 (Pdf, 1,33 MB) - Kalmar kommun

Mål
Kommentar
2.4 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Andelen barn 0-17 år som fanns i ekonomiskt
utsatta hushåll var 9,6 procent
2005. Barnfattigdomen ska minska
med 25 procent till 2014.
En minskning har skett,
dock är det en lång väg kvar
till måluppfyllelse.
Enligt Rädda Barnens statistik levde 1 065 av Kalmars 12 083 barn i ekonomisk utsatthet
2007, vilket motsvarade 8,8 procent. 2008 som är det senaste mätåret var det
1 092 barn av 11 969 barn vilket motsvarade 9,1 procent. Arbetet pågår i samtliga
berörda förvaltningar med att öka tillgängligheten till all verksamhet, exempelvis har
kultur- och fritidsförvaltningen arbetat med Drive in idrott. Både socialförvaltningen
och omsorgsförvaltningen arbetar med önskad sysselsättningsgrad vilket påverkar
många ensamföräldrars ekonomi och därmed också barnens. Socialförvaltningen har
också påbörjat ett arbete med särskilda satsningar vad gäller att förbereda och stödja
personer med utländsk bakgrund till egenförsörjning. I sysselsättningsprojekt inom
socialförvaltingen prioriteras föräldrar.
Mätvärde i procent Vision Utfall 2005 Utfall 2011
Barn i ekonomiskt utsatta hushåll 7,2 9,6 9,1
2.5 Föra fram åsikter
Gymnasieungdomar och högstadieungdomars
upplevelse av möjligheten
att föra fram åsikter ska öka från ca 12
procent till 25 procent 2014. (Hämtat
ur LUPP 2008).
Ingen mätning sker
under 2011 så målet
är svårt att utvärdera.
2010 genomfördes uppdragsundersökningen ”Drogvanor” i år 9 och gymnasiet år 2 i
Kalmar. Där fick eleverna ta ställning till om påståendena ”Vi elever får vara med och
bestämma över saker som är viktiga för oss på vår skola” och ”Elevernas åsikter tas inte
på allvar i min skola” stämmer mycket dåligt, stämmer ganska dåligt, stämmer ganska
bra eller stämmer mycket bra.
I år 9 svarade 55 procent av pojkarna att påståendet ”Vi elever får vara med och bestämma
över saker som är viktiga för oss på vår skola” stämde mycket till ganska dåligt,
medan motsvarande andel hos flickor i samma årskurs var 43 procent. 44 procent av
pojkarna tyckte att påståendet stämde ganska eller mycket bra, motsvarande andel hos
flickor var 55 procent. Flickorna bedömde att de i högre utsträckning än pojkarna fick
vara med och bestämma i saker som var viktiga för dem.
I påståendet ”Elevernas åsikter tas inte på allvar i min skola” uppgav 53 procent av
pojkarna i år 9 att påståendet stämde mycket dåligt eller dåligt, motsvarande andel hos
flickorna var 65 procent, 45 procent av pojkarna tyckte att påståendet stämde ganska
eller mycket bra, motsvarande andel hos flickorna var 34 procent.
Upplevelserna av inflytande tycks vara större i den äldre åldersgruppen, 61 procent av
pojkarna i år 2 tycker att påståendet att ”Vi elever får vara med och bestämma över saker
som är viktiga för oss på vår skola” stämmer ganska eller mycket bra, motsvarande
andel hos flickorna är 69 procent.
På påståendet ”Elevernas åsikter tas inte på allvar i min skola” angav 71 procent av
pojkarna att det stämde mycket eller ganska dåligt, motsvarande andel av flickorna
var 73 procent.
Många verksamheter arbetar aktivt med att stärka barn och ungas inflytande, t.ex. har
socialförvaltningen arbetat för att attrahera unga till LSS-rådet, barn- och ungdomsförvaltningen
har genomfört barnpaneler, samhällsbyggnadskontoret har genomfört
ungdomspaneler i samband med projekt. Kalmar ungdomsråd har etablerats under
året och de har ungdomsinflytande som sin främsta uppgift.
Mätvärde i procent Vision Utfall 2010 Utfall 2011
Möjlighet att föra fram åsikter 25 12 iu
17