Årsredovisning 2011 (Pdf, 1,33 MB) - Kalmar kommun
Årsredovisning 2011 (Pdf, 1,33 MB) - Kalmar kommun
Årsredovisning 2011 (Pdf, 1,33 MB) - Kalmar kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>2011</strong><br />
Foton: Magnus Bremefors<br />
1
Femårsöversikt, <strong>kommun</strong>en<br />
Femårsöversikt 2007 2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Folkmängd, den 31/12 61 5<strong>33</strong> 61 693 62 388 62 815 63 055<br />
Utdebitering* 32:03 32:03 32:43 32:43 32:43<br />
varav <strong>kommun</strong>en** 21:56 21:82 22:22 22:22 22:22<br />
Skatteintäkter och <strong>kommun</strong>al utjämning i mnkr 2 473,7 2 628,3 2 748,4 2 898,9 2 999,3<br />
Skatteintäkter och <strong>kommun</strong>al utjämning per invånare i kr 40 201 42 603 44 054 46 466 47 588<br />
Nettokostnader per invånare i kr 37 464 41 916 42 678 44 940 48 600<br />
Löpande kostnader i procent av skatteintäkter och<br />
<strong>kommun</strong>al utjämning (nettokostnadsandel) 93,1 98,8 96,9 97,4 102,9<br />
Årets resultat i mnkr 170,8 34,8 82,9 75,6 -87,3<br />
Investeringar i mnkr (netto) 38,2 275,2 161,7 291,5 <strong>33</strong>9,4<br />
Pensionsåtaganden i mnkr 1 401,2 1 371,8 1 386,9 1 348,0 1 491,7<br />
Låneskuld i mnkr 412,2 267,2 262,2 262,2 587,2<br />
Totala tillgångar i mnkr 2 272,5 2 228,8 2 445,9 2 526,2 2 758,1<br />
Eget kapital i mnkr 1 251,4 1 286,2 1 369,0 1 444,7 1 357,4<br />
Soliditet i procent 55,1 57,7 56,0 57,2 49,2<br />
Antal årsarbetare 4 274 4 350 4 373 4 421 4 518<br />
*Utdebitering redovisas exkl kyrkoavgift<br />
** Utdebiteringen för 2008 inkluderar skatteväxling om 26 öre avseende övertagande av hemsjukvården från landstinget.<br />
2
Innehåll<br />
En tillbakablick på år <strong>2011</strong> 4<br />
Vår omvärld 6<br />
Det här är <strong>Kalmar</strong> 8<br />
Politik och påverkan 10<br />
Vision och mål 12<br />
Så här bra är vi jämfört med andra <strong>kommun</strong>er 24<br />
Barn och utbildning 26<br />
Stöd och omsorg 28<br />
Bygga och bo 30<br />
Miljö 32<br />
Kultur och fritid 34<br />
Näringsliv och turism 36<br />
Förvaltningsberättelse 38<br />
Finansiell analys 38<br />
Personal 43<br />
Resultaträkning 46<br />
Finansieringsanalys 47<br />
Balansräkning 48<br />
Noter 50<br />
Redovisningsprinciper 56<br />
Nämndernas budgetutfall 58<br />
Investeringsredovisning 60<br />
Exploateringsredovisning 61<br />
Förvaltningsberättelse koncernen 62<br />
Resultaträkning 62<br />
Finansieringsanalys 63<br />
Balansräkning 64<br />
Noter 66<br />
Bolagens utfall 69<br />
Vart går dina skattepengar? 72<br />
3
En tillbakablick på år <strong>2011</strong><br />
Det är så dags att lägga ännu ett år till handlingarna.<br />
Liksom tidigare år innebar <strong>2011</strong> både glädjeämnen<br />
och besvikelser.<br />
När vi gick in i det nya året <strong>2011</strong> levde<br />
vi ännu kvar i sviterna aefter den senaste<br />
finanskrisen Och när året gått mot sitt<br />
slut kan vi konstatera att vi lever i orolig<br />
värld. Händelser som ligger långt utanför<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>s möjligheter påverkar<br />
oss. Att vi lever i en globaliserad värld blir<br />
bara än mer tydligt för varje år.<br />
Resultat<br />
Årets resultat blev en besvikelse. Planen<br />
för sluttäckningen av Moskogen uppdaterades<br />
utifrån nu gällande lag- och myndighetskrav.<br />
Denna beräknades uppgå<br />
till 130 miljoner kronor. Tidigare avsättning<br />
hade gjorts men endast med 30 miljoner<br />
kronor. Detta innebar en kraftigt<br />
ökad kostnad för <strong>kommun</strong>ens del. På<br />
grund av just detta blev årets resultat ett<br />
underskott på 87,3 miljoner kronor. Då<br />
synnerliga skäl föreligger behöver detta<br />
resultat inte återställas. Bortsett från denna<br />
engångsföreteelse landade resultatet<br />
på 24,2 miljoner kronor.<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> har därmed ett ackumulerat<br />
resultat på 227,3 miljoner kronor.<br />
Befolkning<br />
Under <strong>2011</strong> ökade <strong>Kalmar</strong> sin befolkning<br />
med 240 invånare. Det är väldigt<br />
positivt att vår befolkning ökar men den<br />
måste öka betydligt mer.<br />
<strong>Kalmar</strong> 2020<br />
Arbetet med <strong>Kalmar</strong> 2020 drogs igång<br />
under året. Arbetet ska resultera i en gemensam<br />
strategi hur vi vill att <strong>Kalmar</strong><br />
ska se ut om tio år. Utgångspunkten för<br />
programmet är att <strong>Kalmar</strong> ska vara en av<br />
landets allra mest attraktiva <strong>kommun</strong>er.<br />
Näringsliv och arbetsmarknad<br />
Trots att vi ännu inte tagit oss igenom<br />
lågkonjunkturen fortsatte arbetslösheten<br />
i <strong>Kalmar</strong> att ligga på en lägre nivå än riksgenomsnittet<br />
och lägst av våra jämförelse<strong>kommun</strong>er.<br />
Denna trend har nu hållit<br />
i sig under några år så nu kan vi verkligen<br />
tala om ett rejält trendbrott inom detta<br />
område.<br />
Det lokala näringslivet fortsätter att utvecklas.<br />
<strong>Kalmar</strong> är idag sydöstra Sveriges<br />
hetaste handelsstad. Vi ökar också nyföretagandet<br />
och har nu den bästa utvecklingen<br />
av jämförelse<strong>kommun</strong>erna.<br />
Bostäder<br />
Det är fortfarande en bit kvar till vårt<br />
mål om 300 nya bostäder per år. Under<br />
<strong>2011</strong>planerades det för 221 och färdigställdes<br />
153 bostäder runt om i <strong>Kalmar</strong>.<br />
Samhällsbyggnadskontoret jobbar hårt<br />
för att öka antalet detaljplaner årligen<br />
från 20 till 40.<br />
För att få in en ny aktör på bostadsmarknaden<br />
fattade <strong>kommun</strong>fullmäktige under<br />
hösten beslut att gå ut med ett antal<br />
fastigheter till försäljning. <strong>Kalmar</strong> är i behov<br />
att få in flera aktörer som också kan<br />
bygga nya bostäder. I fastighetspaketet<br />
ingår både hyres- och verksamhetsfastigheter.<br />
Ett beslut om eventuell försäljning<br />
fattas under 2012.<br />
Linnéuniversitetet<br />
Placeringen av Linnéuniversitetets nya<br />
lokaler diskuterades livligt under <strong>2011</strong>.<br />
Kommunfullmäktige fattade beslutet<br />
att utreda en placering av lokalerna i<br />
Ölandshamnen och på Fredriksskans.<br />
Linnéuniversitetet är en spjutspets och<br />
betyder oerhört mycket för <strong>Kalmar</strong> och<br />
vår region. Att <strong>Kalmar</strong> numera är en universitetsstad<br />
är bland det viktigaste som<br />
hänt i vår <strong>kommun</strong>s moderna historia.<br />
Tillsammans med Växjö <strong>kommun</strong> och<br />
regionförbunden i <strong>Kalmar</strong>- och Kronobergs<br />
län har vi ett mycket nära och<br />
fruktbart samarbete med Linnéuniversitetet.<br />
Alla är överrens om att samarbetet<br />
i regionen har en avgörande betydelse<br />
för deras fortsatta utveckling. Vi har en<br />
fantastisk möjlighet att bryta en långvarig<br />
negativ utveckling och istället ta flera<br />
rejäla kliv framåt.<br />
4
Regionfrågan<br />
Diskussion om bildandet av en ny region<br />
var inte ny. Denna har pågått under ett<br />
antal år. Frågan avgörs slutligen av landstinget<br />
men <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> hade att<br />
svara på det förslag till ny regionbildning<br />
som landstinget föreslagit. Kommunfullmäktige<br />
ställde sig bakom förslaget vilket<br />
innebar att <strong>Kalmar</strong> ska undersöka möjligheterna<br />
att bilda region tillsammans<br />
med Bleking, Kronoberg och Skåne.<br />
Infrastruktur och kollektivtrafik<br />
Under året fattade landstinget och <strong>kommun</strong>erna<br />
i <strong>Kalmar</strong> län beslut om att skatteväxla<br />
kollektivtrafiken. Det innebär att<br />
landstinget nu är ensam huvudman för<br />
denna verksamhet.<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> förskotterade under<br />
<strong>2011</strong> medel för åtgärder gällande Kust<br />
till kustbanan. Detta för att nå målet<br />
att restiden mellan <strong>Kalmar</strong> och Växjö<br />
ska vara högst 50 minuter. Landstinget<br />
har också köpt in pendeltåg som en del<br />
i detta mål.<br />
Förskottering har även skett till förstärkningsåtgärder<br />
på Stångådals- och Tjustbanan.<br />
Ekologisk hållbarhet<br />
Arbetet med att utveckla ”<strong>Kalmar</strong> cykelstad”<br />
fortsatte under året.<br />
Då en stor del av <strong>kommun</strong>ens egen elkonsumtion<br />
kan produceras med egna<br />
vindkraftverk påbörjades under året ett<br />
arbete för att få detta till stånd. Förutom<br />
att <strong>kommun</strong>en går i täten för nya miljövänliga<br />
alternativ är det också ekonomiskt<br />
fördelaktigt.<br />
Under <strong>2011</strong> beslutade <strong>kommun</strong>en att<br />
genomföra en unik satsning inom energi-<br />
och miljöområdet. Målet är att minska<br />
energiförbrukningen i serviceförvaltningens<br />
lokaler med minst 20 procent.<br />
Projektet omfattar 280 000 kvadratmeter,<br />
eller cirka 200 byggnader.<br />
Arbetet med Kustmiljö pågick även under<br />
<strong>2011</strong>. Mycket har redan gjorts men<br />
mycket återstår givetvis att göra med att<br />
förbättra kusten i hela vårt område.<br />
Evenemangsstaden <strong>Kalmar</strong><br />
I april <strong>2011</strong> invigdes äntligen Guldfågeln<br />
Arena. Många i <strong>Kalmar</strong> hade väntat länge<br />
på den dagen. Den nya arenan kommer<br />
innebära att rejält lyft för idrotten och<br />
evenemangslivet i hela <strong>Kalmar</strong>regionen.<br />
Kultur- och fritidsnämnden jobbade tillsammans<br />
med berörda parter vidare med<br />
att undersöka förutsättningarna för ett<br />
samlat Kulturcentrum.<br />
<strong>Kalmar</strong> har etablerat sig som en av landets<br />
hetaste sommarstäder. Satsningen på<br />
<strong>Kalmar</strong> slott fortsatte, Triathlon lockade<br />
besökare från hela världen och sommarteatern<br />
i Krusenstiernska gav många besökare.<br />
Musik på Larmtorget, Stadsfesten<br />
och stadsvandringar på Kvarnholmen är<br />
flera exempel på aktiviteter för att locka<br />
turister till <strong>Kalmar</strong>. <strong>Kalmar</strong> befäste under<br />
året sin plats på topplistan när svenskarna<br />
rankade Sveriges sommarstäder.<br />
Vi slår oss inte till ro och är nöjda med<br />
detta. <strong>Kalmar</strong> måste hela tiden utvecklas<br />
som evenemangsstad. Det handlar om<br />
fler evenemang men också en förlängning<br />
av säsongen. Under året blev det<br />
känt att <strong>Kalmar</strong> 2012 som enda stad i<br />
Norden kommer stå som arrangör för<br />
tävlingen Ironman.<br />
Avslutning<br />
Det kan inte nog poängteras att vi lever<br />
i en allt mer globaliserad omvärld. Hela<br />
världsekonomin är fortfarande i gungning.<br />
Vi trodde vid ingången till <strong>2011</strong><br />
att vi tagit oss igenom det värsta av finanskrisen.<br />
Idag kan vi bara konstatera<br />
att vi ännu inte sett alla konsekvenserna<br />
av den.<br />
Jag kan konstatera att vi får goda betyg på<br />
den <strong>kommun</strong>ala verksamheten och har<br />
lägst arbetslöshet av jämförelse<strong>kommun</strong>erna.<br />
Jag vill ge en eloge och ett stort TACK<br />
till alla anställda och förtroendevalda för ert<br />
engagerade arbete under <strong>2011</strong>.<br />
Johan Persson<br />
Kommunstyrelsens ordförande<br />
5
Vår omvärld<br />
Vi lever i en ständigt föränderlig värld<br />
och <strong>kommun</strong>en påverkas allt mer och<br />
snabbare av förändringarna. Det internationella<br />
ekonomiska läget, hur arbetsmarknaden<br />
ser ut i landet, hur utvecklingen<br />
i grann<strong>kommun</strong>er och regionen<br />
ser ut samt hur näringslivet och arbetsmarknaden<br />
ser ut i den egna <strong>kommun</strong>en<br />
är faktorer som påverkar.<br />
Samhällsekonomin<br />
De senaste åren har varit turbulenta i<br />
världsekonomin. Från att ekonomin var<br />
i botten på grund av bankkrisen i USA<br />
2008 och 2009 till en viss återhämtning<br />
och en gryende optimism i början<br />
på <strong>2011</strong>. För att sedan under sommaren<br />
och hösten åter igen se en klar avmattning<br />
i ekonomin. Denna förväntas även<br />
bestå under 2012. Prognoserna över utvecklingen<br />
av ekonomin för både USA<br />
och Europa har skrivits ned. I Europa är<br />
det framför allt skuldkrisen i Grekland,<br />
Portugal och Irland som påverkar. Dessa<br />
länder har behövt och behöver stöd från<br />
övriga länder inom euroområdet för att<br />
klara av situationen. Även om det gått<br />
bra för Sveriges del så påverkas vi av den<br />
globala ekonomi då vi är exportberoende.<br />
Kommunsektorn<br />
Kommunsektorn har klarat sig förhållandevis<br />
väl igenom den ekonomiska krisen,<br />
till viss del tack vare extra statsbidrag men<br />
också beroende på att <strong>kommun</strong>erna haft<br />
en återhållsam kostnadsutveckling. Den<br />
senaste prognosen över skatteutvecklingen<br />
visar också en bättre utveckling för<br />
<strong>2011</strong> men något lägre för 2012. Det var<br />
löneökningarna som blev lite större än tidigare<br />
beräkningar. I prognosen för 2012<br />
ser man däremot en större minskning av<br />
sysselsättningen.<br />
I april <strong>2011</strong> överlämnades betänkandet<br />
Likvärdiga förutsättningar – Översyn<br />
av den <strong>kommun</strong>ala utjämningen (SOU<br />
<strong>2011</strong>:39) till regeringen. I denna föreslår<br />
utredaren att vissa justeringar och uppdateringar<br />
bör ske för att bättre spegla<br />
nuvarande behovs- och kostnadsskillnader<br />
mellan <strong>kommun</strong>erna. Förslaget föreslås<br />
träda i kraft från 2013, men inga<br />
beslut finns ännu.<br />
Sveriges Kommuner och Landsting<br />
föreslår också att en översyn av LSSutjämningen<br />
bör göras. Dels för att det<br />
har varit stora svängningar i standardkostnaderna<br />
mellan olika och dels för att<br />
minska behovet att <strong>kommun</strong>erna väljer<br />
LSS-insatser framför insatser enligt Socialtjänstlagen.<br />
Kommunsektorn har ett antal utmaningar<br />
framöver. Nu börjar eleverna i gymnasieskolan<br />
minska och dessutom har<br />
staten minskat anslaget till verksamheten<br />
med hänvisning till gymnasiereformen<br />
GY11. Medan antalet barn och elever i<br />
förskola och grundskola åter igen börjar<br />
kostnadsökningar i fasta priser per verksamhet<br />
Index 2000 = 100<br />
140<br />
135<br />
130<br />
125<br />
120<br />
115<br />
110<br />
105<br />
öka. En annan utmaning är den allt äldre<br />
befolkningen i och med de stora barnkullarna<br />
som var på 1940-talet.<br />
Förändringarna i befolkningsstrukturen<br />
påverkar givetvis kostnadsutvecklingen,<br />
men det finns även andra orsaker. Kostnaderna<br />
för funktionshindrade har sedan<br />
år 2000 ökat med drygt 38 procent<br />
i fasta priser. Den totala kostnaden för<br />
egentlig verksamhet har under samma<br />
period ökat med 12 procent. Orsaken till<br />
ökningen beror till stor del på att allt fler<br />
får insatser enligt LSS, en ökning med 36<br />
procent.<br />
Kostnaderna för funktionshindrade har<br />
ökat medan kostnaderna för grundskolan<br />
har minskat. För verksamheter som<br />
förskola, grundskola, gymnasieskola och<br />
äldreomsorg påverkar demografin mest.<br />
Medan det för kultur och fritid, individoch<br />
familjeomsorg, infrastruktur och<br />
skydd är andra faktorer som påverkar<br />
mer, t.ex. reformer, prioriteringar och<br />
lagstiftning.<br />
Funktionshindrade<br />
Förskola<br />
Gymnasieskola<br />
Infastruktur<br />
IFO<br />
Totalt<br />
Äldreomsorg<br />
Kultur och fritid<br />
100<br />
Grundskola<br />
90<br />
2000<br />
2001 2002 200 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting, Ekonomirapporten oktober <strong>2011</strong><br />
6
Foto: Jan Magnusson<br />
Stockholms län ökade mest av länen<br />
i Sverige – <strong>Kalmar</strong> län minskar<br />
Under <strong>2011</strong> var Stockholms län det län<br />
där befolkningen procentuellt ökade<br />
mest (+1,8 procent) följt av länen Uppsala<br />
och Skåne som ökade med 0,8 procent.<br />
Åtta län minskade sin befolkning<br />
under <strong>2011</strong>. Förutom <strong>Kalmar</strong> minskade<br />
Blekinge, Värmland, Dalarna, Gävleborg,<br />
Jämtland, Norrbotten och Västernorrland<br />
sin befolkning. Mest minskade<br />
Jämtlands län (-0,3 procent).<br />
Under <strong>2011</strong> minskade befolkningen i<br />
<strong>Kalmar</strong> län med 446 personer eller 0,2<br />
procent och hade vid utgången av <strong>2011</strong><br />
2<strong>33</strong> 090 invånare. Det var, precis som<br />
tidigare år under 2000-talet, fler som<br />
flyttade till <strong>Kalmar</strong> län från utlandet än<br />
tvärtom. Under hela 2000-talet, med<br />
undantag för ett par år, har det varit fler<br />
som flyttat från <strong>Kalmar</strong> län till övriga län<br />
i Sverige än tvärtom. Så även <strong>2011</strong>. Det<br />
var också precis som tidigare år under<br />
2000-talet fler som dog i <strong>Kalmar</strong> län än<br />
som föddes. <strong>2011</strong> ökade <strong>kommun</strong>erna<br />
<strong>Kalmar</strong>, Mörbylånga och Oskarshamn<br />
sin befolkning, övriga <strong>kommun</strong>er i länet<br />
minskade sin befolkning. <strong>Kalmar</strong> och<br />
Oskarshamn var de enda <strong>kommun</strong>erna i<br />
länet som hade ett positivt födelseöverskott<br />
(fler födda än döda) <strong>2011</strong>.<br />
Sett över tid har <strong>Kalmar</strong>s <strong>kommun</strong>s andel<br />
av <strong>Kalmar</strong> läns befolkning ökat från 21,9<br />
procent 1980 till 27,1 procent <strong>2011</strong>.<br />
7
Det här är <strong>Kalmar</strong><br />
kvadratkilometer är<br />
962 <strong>kommun</strong>ens landareal.<br />
personer bor i<br />
63 055 <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
Den största näringsgrenen i <strong>kommun</strong>en<br />
är vård och omsorg följt av handel.<br />
Folkmängd och befolkningsförändringar<br />
i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> <strong>2011</strong><br />
Antalet invånare i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> fortsatte<br />
att öka under <strong>2011</strong>. Totalt ökade<br />
befolkningen med 240 personer eller 0,4<br />
procent och uppgick vid utgången av<br />
<strong>2011</strong> till 63 055 personer. I 148 av Sveriges<br />
290 <strong>kommun</strong>er ökade antalet invånare<br />
under <strong>2011</strong>. De 20 <strong>kommun</strong>er med<br />
störst procentuell folkökning <strong>2011</strong> låg alla<br />
utom tre i Stockholms län. I riket som helhet<br />
ökade befolkningen med 0,7 procent.<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> har ökat sin befolkning<br />
varje år sedan 1980 (med undantag för<br />
1998). De senaste fem åren (2007-<strong>2011</strong>)<br />
har folkmängden i <strong>kommun</strong>en ökat med i<br />
snitt 347 personer per år. Efter två år med<br />
högre folkökning än snittet (2009 ökade<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> med 695 personer och<br />
2010 med 427 personer) är folkökningen<br />
<strong>2011</strong> något lägre än snittet. Orsaken till<br />
det är både ett något lägre födelseöverskott<br />
(födda minus döda) och ett lägre<br />
flyttöverskott (inflyttade minus utflyttade).<br />
Den främsta orsaken till det lägre<br />
flyttöverskottet är ett lägre invandringsöverskott<br />
(invandrade minus utvandrade).<br />
Flyttvinst mot <strong>Kalmar</strong> län och flyttförlust<br />
mot storstadslänen<br />
Under <strong>2011</strong> flyttade 3 724 personer till<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> medan 3 542 personer<br />
flyttade från <strong>kommun</strong>en. Det gav oss ett<br />
flyttöverskott på 182 personer. Liksom<br />
flera tidigare år hade <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong><br />
<strong>2011</strong> de största flyttöverskotten mot <strong>Kalmar</strong><br />
län (+203) och utlandet (+120). Liksom<br />
de flesta åren på 2000-talet var det<br />
<strong>2011</strong> fler som flyttade från <strong>kommun</strong>en<br />
till övriga Sverige (utanför <strong>Kalmar</strong> län)<br />
än som flyttade hit (-141). Det var mot<br />
storstadslänen Stockholm (-96), Skåne<br />
(-88) och Västra Götaland (-24) samt<br />
mot Östergötland (-24) som vi hade de<br />
största flyttförlusterna <strong>2011</strong>. De största<br />
flyttöverskotten mot övriga Sverige var<br />
<strong>2011</strong> mot länen Jönköping (+49) och<br />
Södermanland (+31).<br />
Hög utvandring <strong>2011</strong><br />
425 personer invandrade till <strong>kommun</strong>en<br />
<strong>2011</strong> vilket är fler än föregående år, och<br />
betyder att invandringen ligger kvar på en<br />
hög nivå. 305 personer utvandrade från<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> <strong>2011</strong> vilket är den högsta<br />
utvandringen från <strong>kommun</strong>en sedan statistiken<br />
började 1968. Även i riket ökade utvandringen<br />
<strong>2011</strong>. Den högre utvandringen<br />
är orsaken till att <strong>kommun</strong>ens invandringsöverskott<br />
(invandrade minus utvandrade)<br />
är lägre <strong>2011</strong> jämfört med 2010.<br />
Färre födda barn<br />
685 barn föddes i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong><br />
<strong>2011</strong>. Det är andra året i rad som antalet<br />
födda barn har minskat i <strong>kommun</strong>en.<br />
Även i riket minskade antalet födda under<br />
<strong>2011</strong>. 637 personer dog i <strong>kommun</strong>en.<br />
<strong>2011</strong> var sjunde året i rad som <strong>Kalmar</strong><br />
<strong>kommun</strong> hade fler födda än döda.<br />
Ett minskande antal födda och ett högre<br />
antal döda gjorde dock att födelseöverskottet<br />
(+48) är det lägsta sedan 2007.<br />
<strong>Kalmar</strong>s näringsliv är brett och<br />
konkurrenskraftigt<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> har ett brett, stabilt<br />
och konkurrenskraftigt näringsliv visade<br />
Grufman Rejes näringslivsstudie som<br />
presenterades under året. Strukturen<br />
i <strong>kommun</strong>ens näringsliv är bred med<br />
många medelstora företag, ett konkurrenskraftigt<br />
nyföretagande och tre starka<br />
branscher: tjänster, handel och tillverkningsindustri.<br />
Arbetstillfällen<br />
I <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> finns idag (2010) 32<br />
189 arbetstillfällen. Cirka 16 420 kvinnor<br />
och 15 770 män är sysselsatta i <strong>Kalmar</strong><br />
<strong>kommun</strong>. Efter en nedgång i sysselsättningen<br />
2009 vände sysselsättningen<br />
åter uppåt 2010. Mellan 2009 och 2010<br />
ökade antalet sysselsatta i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong><br />
med 822 personer eller 2,6 procent.<br />
Även i riket som helhet ökade sysselsättningen<br />
med 2,6 procent mellan 2009<br />
och 2010.<br />
Den största näringsgrenen i <strong>Kalmar</strong><br />
<strong>kommun</strong> är och har länge varit vård och<br />
omsorg som 2010 hade knappt 6 600 eller<br />
en femtedel av alla sysselsatta i<br />
<strong>kommun</strong>en. Handel är sedan några år<br />
den näst största näringsgrenen med<br />
cirka 4 300 eller 13 procent av alla sysselsatta<br />
2010. Utbildning samt<br />
företagstjänster är andra stora näringsgrenar<br />
i <strong>kommun</strong>en med över 10<br />
procent av samtliga sysselsatta vardera.<br />
Till antalet var det vård- och omsorg<br />
(+318), företagstjänster (+292) och handel<br />
(+164) som ökade mest i <strong>Kalmar</strong><br />
<strong>kommun</strong> mellan 2009 och 2010. Information<br />
och <strong>kommun</strong>ikation (-84), tillverkning<br />
och utvinning (-59) samt byggverksamhet<br />
(-48) var de näringsgrenar<br />
som antalsmässigt minskade mest.<br />
Pendling<br />
Huvuddelen, 24 254 eller 75 procent, av<br />
de som arbetar i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> bor<br />
också här. 25 procent av de som arbetar<br />
i <strong>kommun</strong>en är utanför <strong>kommun</strong>en<br />
och pendlar således till <strong>Kalmar</strong> för att<br />
arbeta. 20 procent av de i <strong>Kalmar</strong> bosatta<br />
förvärvsarbetarna pendlar till en annan<br />
<strong>kommun</strong> för att arbeta.<br />
Totalt pendlade 7 935 personer pendlar<br />
till <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> medan 6 063 personer<br />
pendlade ut från <strong>kommun</strong>en. Det<br />
innebär att 1 872 fler personer pendlade<br />
till <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> än ut från <strong>kommun</strong>en<br />
för att arbeta.<br />
Inpendlarna kommer i hög utsträckning<br />
från de närliggande <strong>kommun</strong>erna.<br />
Drygt var tredje inpendlare till <strong>Kalmar</strong><br />
<strong>kommun</strong> kommer från Mörbylånga (2<br />
602 personer). Andra <strong>kommun</strong>er från<br />
vilka många pendlar till <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong><br />
är Nybro (1 522 personer), Borgholm<br />
(716), Mönsterås (655) och Torsås<br />
(545). 84 procent av all inpendling kommer<br />
från någon <strong>kommun</strong> i länet och 16<br />
procent utanför länet.<br />
8
Nära en tredjedel av alla utpendlare<br />
pendlar till Nybro och Mörbylånga,<br />
1021 respektive 944 personer. Mönsterås,<br />
Oskarshamn, utlandet, Torsås och<br />
Borg-holm har över 300 inpendlare vardera<br />
från <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>. 39 procent<br />
av utpendlarna från <strong>kommun</strong>en arbetar<br />
utanför länet och då i första hand i Stockholms<br />
län (463), Kronobergs län (356)<br />
utlandet (<strong>33</strong>1) samt Skåne län (280).<br />
In- och utpendling till/från <strong>Kalmar</strong><br />
<strong>kommun</strong> till ett urval av <strong>kommun</strong>er,<br />
antal<br />
3 000<br />
2 500<br />
2 000<br />
1 500<br />
1 000<br />
500<br />
Inpendling<br />
Utpendling<br />
Det <strong>kommun</strong>gemensamma<br />
verksamhetsledningssystemet<br />
I april <strong>2011</strong> fick <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> som<br />
första <strong>kommun</strong> i Sverige ett <strong>kommun</strong>gemensamt<br />
certifikat för ISO 9001 (kvalitet)<br />
och för ISO 14001 (miljö). Detta har<br />
föregåtts av ett stort arbete som involverat<br />
många anställda. Vissa förvaltningar hade<br />
sedan lång tid tillbaka varit certifierade<br />
medan för andra var detta nytt. Genom<br />
ett <strong>kommun</strong>gemensamt certifikat får vi<br />
hjälp med att dra nytta av varandras arbete<br />
mellan förvaltningsgränserna. Vårt<br />
verksamhetsledningssystem bidrar bland<br />
annat till en bättre ordning och reda, vi<br />
får ett kvitto på om vi uppfyller lagar och<br />
andra krav, vi får ökad miljömedvetenhet<br />
och kan därmed minska vår miljöpåverkan,<br />
vi får system för att hantera förbättringar<br />
och klagomål (brukares/kunders/<br />
klienters nöjdhet) och framför allt får<br />
cheferna ett verktyg för styrning och uppföljning<br />
av verksamheten. En springande<br />
punkt i systemet är att vi ska arbeta med<br />
ständiga förbättringar.<br />
När vi gör en resumé över <strong>2011</strong> kan vi<br />
konstatera att vi har kommit långt, att<br />
förbättringsinsatser pågår och att vi har<br />
nya utmaningar framför oss under 2012.<br />
Kommunledningskontoret har bedrivit<br />
internt utvecklingsarbete bland annat gällande<br />
införande av ett nytt dokument- och<br />
ärendehanteringssystem (Public 360) samt<br />
ett systemstöd för målstyrningsprocessen<br />
(Hypergene). Under april <strong>2011</strong> mottog<br />
<strong>Kalmar</strong> som första <strong>kommun</strong> i landet de<br />
<strong>kommun</strong>gemensamma certifikaten för<br />
ISO 9001 (kvalitet) och 14001 (miljö).<br />
0<br />
Mörbylånga<br />
Nybro<br />
Borgholm<br />
Mönsterås<br />
Torsås<br />
Emmaboda<br />
Oskarshamn<br />
Växjö<br />
Karlskrona<br />
Stockholm<br />
Vart går dina skattepengar?<br />
Här kan du se hur 100 kronor i <strong>kommun</strong>alskatt<br />
användes per verksamhet under <strong>2011</strong>.<br />
36,20 kr Äldre och funktionshindrade<br />
18,40 kr Grundskola<br />
10,40 kr Förskola<br />
9,40 kr Gymnasieskola<br />
4,90 kr Kultur- och fritidsverksamhet<br />
4,80 kr Individ- och familjeomsorg<br />
4,60 kr Parker, gator och stadsbyggnad<br />
2,50 kr Försörjningsstöd<br />
2,00 kr Miljö- och hälsoskydd<br />
4,70 kr Kommunikationer, expl. o övr verks.<br />
1,10 kr Arbetsmarknads- och integr.åtgärder<br />
1,10 kr Vuxenutbildning<br />
Skattesats <strong>2011</strong><br />
Kommun Lands- Total<br />
ting<br />
<strong>Kalmar</strong> 22,22 10,21 32,43<br />
Liknande, ovägt 21,28 10,43 31,71<br />
KKVH, ovägt 20,90 10,37 31,27<br />
Riket, vägt 20,73 10,88 31,60<br />
Alla tiders <strong>Kalmar</strong><br />
Nästan överallt i centrala <strong>Kalmar</strong> blir du<br />
påmind om den betydelse staden en gång<br />
hade. Här finns många historiska minnesmärken<br />
och varsamt renoverade byggnader.<br />
Men så var det också här <strong>Kalmar</strong>unionen<br />
undertecknades 1397 och det var<br />
här Gustav Vasa landsteg 1520, efter sin<br />
flykt från Lübeck. Bara för att nämna två<br />
viktiga årtal i <strong>Kalmar</strong>s historia.<br />
Stadens äldsta kända sigill är från<br />
1200-talet och avbildar, liksom dagens<br />
stadsvapen, det rundtorn som uppfördes<br />
1160, kärnan i det blivande <strong>Kalmar</strong> slott.<br />
Framtiden<br />
• Arbetet med Vision 2020 presenteras under 2012. Slutsatser där kommer<br />
att påverka <strong>kommun</strong>ledningskontorets framtida organisation.<br />
• Linnéuniversitetet har stor betydelse för <strong>Kalmar</strong>s utveckling. Genom<br />
utvecklat samarbete universitet – <strong>kommun</strong> – näringsliv kan vi få fler<br />
studenter, mer forskning och injektioner i vårt näringsliv. Familjen<br />
Kamprads donation till forskning och utveckling ger nya möjligheter.<br />
Lokaliseringsfrågan kommer att få betydelse för hela stadens utveckling.<br />
• Den stora satsningen för att bli en jämställd <strong>kommun</strong> fortsätter.<br />
• Kommunens arbete med effektiviseringar och ständiga förbättringar<br />
fokuseras ytterligare med hjälp av de tre mnkr som tillförts i satsningen<br />
”Ännu Bättre”.<br />
• Användning av digital teknik för utveckling av tjänster och sociala medier<br />
är en viktig framtidsfråga.<br />
• Kommunledningskontoret har uppdraget att förbättra samordning av integrationsarbetet,<br />
vilket är en viktig faktor för befolkningsutvecklingen.<br />
• Särskilda insatser för att minska ungdomsarbetslösheten tas fram.<br />
• Ett kontaktcenter etableras för att förbättra <strong>kommun</strong>ens service, bemötande<br />
och tillgänglighet.<br />
9
Politik och påverkan<br />
Kommunfullmäktige<br />
Revisionen<br />
Valnämnd<br />
<strong>Kalmar</strong>sunds Gymnasieförbund 67,2 %<br />
Överförmyndarnämnd<br />
<strong>Kalmar</strong>sundsregionens Renhållare 61 %<br />
Kommunstyrelse<br />
Kommunledningskontor<br />
<strong>Kalmar</strong> Kommunbolag AB<br />
Samhällsbyggnadsnämnd<br />
Samhällsbyggnadskontor<br />
<strong>Kalmar</strong>hem AB<br />
<strong>Kalmar</strong> Vatten AB<br />
KIFAB AB<br />
<strong>Kalmar</strong> Hamn AB<br />
<strong>Kalmar</strong> Airport AB<br />
Destination <strong>Kalmar</strong> AB<br />
<strong>Kalmar</strong> Familjebad KB och AB<br />
Industriparken i <strong>Kalmar</strong> AB<br />
<strong>Kalmar</strong> Biogas AB<br />
<strong>Kalmar</strong> Science Park AB 92,5 %<br />
<strong>Kalmar</strong> Energi Holding AB 50 %<br />
Servicenämnd<br />
Kultur- och fritidsnämnd<br />
Barn- och ungdomsnämnd<br />
Omsorgsnämnd<br />
Socialnämnd<br />
Södermöre <strong>kommun</strong>delsnämnd<br />
Serviceförvaltning<br />
Kultur- och fritidsförvaltning<br />
Barn- och ungdomsförvaltning<br />
Omsorgsförvaltning<br />
Socialförvaltning<br />
Södermöre <strong>kommun</strong>delsförvaltning<br />
Kommunens politiska organisation<br />
består av <strong>kommun</strong>fullmäktige,<br />
<strong>kommun</strong>styrelse och nio<br />
facknämnder.<br />
Kommunfullmäktige<br />
Kommunfullmäktige, <strong>kommun</strong>ens ”riksdag”,<br />
är det högsta beslutande organet i<br />
<strong>kommun</strong>en. De 61 politikerna i <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
utses direkt av <strong>kommun</strong>invånarna<br />
i allmänna val vart fjärde<br />
år. Fullmäktige fattar beslut i principiella<br />
frågor och ärenden av större vikt. Fullmäktige<br />
bestämmer också vilka nämnder<br />
som ska finnas, vad nämnderna ska göra<br />
samt utser ledamöter och ersättare till<br />
nämnderna.<br />
Kommunfullmäktige sammanträder i regel<br />
sista måndagen i varje månad utom<br />
juli. Sammanträdena är offentliga och alla<br />
är välkomna att lyssna på beslut och debatt.<br />
Vid ett par tillfällen per år hålls information<br />
om <strong>kommun</strong>ens verksamhet.<br />
Mandatfördelning 2010–2014<br />
Socialdemokraterna 29<br />
Vänsterpartiet 2<br />
Miljöpartiet 4<br />
Moderata samlingspartiet 13<br />
Folkpartiet liberalerna 4<br />
Kristdemokraterna 2<br />
Centerpartiet 5<br />
Sverigedemokraterna 2<br />
Kommunstyrelsen<br />
Kommunstyrelsen är <strong>kommun</strong>ens ”regering”<br />
och består av 15 politiskt tillsatta<br />
ledamöter, som bereder ärenden till fullmäktige,<br />
verkställer fullmäktiges beslut,<br />
samordnar de <strong>kommun</strong>ala nämndernas<br />
verksamhet samt svarar för <strong>kommun</strong>ens<br />
ekonomi.<br />
Kommunstyrelsen har ett utskott och<br />
en delegation. Arbetsutskottet bereder<br />
ärenden som rör ekonomisk planering,<br />
övergripande fysisk planering samt<br />
miljö- och naturresursplanering. Personaldelegationen<br />
tar tillvara <strong>kommun</strong>ens<br />
intressen i löne- och avtalsfrågor.<br />
10
Kommunstyrelsen <strong>2011</strong> Bakre raden: Anna Thore (MP), Anette Lingmerth (S), Elisabeth Gustavsson (S), Mona Jeansson (S),<br />
Roger Holmberg (S), Inger Hilmansson (FP), Per-Olof Jonsson (M), Anders Andersson (C), Jonas Hellberg (S), Kajsa Hedin (M)<br />
och Monica Bengtsson (KD). Främre raden: 1:e vice ordförande Malin Petersson (M), ordförande Johan Persson (S), och 2:e vice<br />
ordförande Bertil Dahl (V). Fattas på bilden: Steve Sjögren (S).<br />
Hel- och deltidsengagerade politiker<br />
Johan Persson (S)<br />
Kommunstyrelsens ordförande<br />
Anette Lingmerth (S)<br />
Kommunalråd med ansvar för frågor om<br />
demokrati, ungdomar, integration samt<br />
socialnämnden, överförmyndarnämnden,<br />
omsorgsnämnden, barn- och ungdomsnämnden,<br />
<strong>Kalmar</strong>sunds gymnasieförbund,<br />
kultur- och fritidsnämnden och<br />
Södermöre <strong>kommun</strong>delsnämnd<br />
Bertil Dahl (V)<br />
Kommunalråd med särskilt ansvar för<br />
personalfrågor, organisationsfrågor, jämställdhetsfrågor,<br />
arbetsmarknadsfrågor,<br />
demokratifrågor och integrationsfrågor<br />
Anna Thore (MP)<br />
Kommunalråd med särskilt ansvar för<br />
miljö och hållbar utveckling, demokratifrågor<br />
och integrationsfrågor, <strong>Kalmar</strong>sundskommissionen<br />
och kustmiljöfrågor.<br />
Malin Petersson (M)<br />
Oppositionsråd som särskilt följer utvecklingen<br />
inom ekonomi, samhällsutveckling,<br />
sociala frågor, internationella frågor,<br />
regionfrågor samt demokratifrågor.<br />
Anders Andersson (C)<br />
Oppositionsråd och vice ordförande i<br />
personaldelegationen.<br />
Inger Hilmansson (FP)<br />
Gruppledare som särskilt följer utvecklingen<br />
inom område Barn- och ungdomar,<br />
Miljö och hållbar utveckling, Kommunbolaget<br />
med dess dotterbolag och<br />
demokratifrågor.<br />
Monica Bengtsson (KD)<br />
Gruppledare som särskilt följer utvecklingen<br />
inom barn- och äldrefrågor, jämställdhetsfrågor,<br />
demokratifrågor samt<br />
utvecklings- och regionfrågor.<br />
11
Vision och mål<br />
Attraktiva <strong>Kalmar</strong><br />
Mål<br />
Kommentar<br />
1.1 Fler invånare<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> ska genom hållbar<br />
tillväxt öka till 70 000 invånare.<br />
Målet är inte uppnått.<br />
Ett antal förvaltningar och bolag har genomfört direkta och indirekta insatser för att<br />
uppnå målet, Södermöre och Informationsenheten har t.ex. ett särskilt EU-projekt<br />
med målet att holländare att bosätta sig i vår <strong>kommun</strong>. Andra exempel på insatser är<br />
mer riktade till boende och besökare i <strong>Kalmar</strong> exempelvis bättre nöjesutbud, utökade<br />
flygförbindelser, utökat kultur och fritidsutbud och liknande. Flera förvaltningar och<br />
bolag har haft svårighet att rikta insatser för just detta mål.<br />
Mätvärde Vision Utfall 2010 Mål <strong>2011</strong> Utfall <strong>2011</strong><br />
Fler invånare 70 000 62 797 63 300 63 055<br />
1.2 Nya bostäder<br />
Planera för minst 500 nya bostäder<br />
varje år. Planera för minst 500 villatomter<br />
till och med 2013. Under <strong>2011</strong><br />
ska 40 stycken detaljplaner tas fram.<br />
Målet för detaljplaner ej uppnått.<br />
När det gäller villatomter mäts<br />
målet först år 2013.<br />
Mark- och planeringsenheten har beställt 30 detaljplaner i år, och samhällsbyggnadsnämnden<br />
har under året färdigbehandlat totalt 20 detaljplaner. 21 detaljplaner är lagakraftvunna.<br />
Fyra programarbeten som föregår detaljplanearbetet har godkänts. Preliminärt<br />
innehåller detaljplanarbetet cirka 220 bostäder varav 200 småhus.<br />
Mätvärde Vision Utfall 2010 Mål <strong>2011</strong> Utfall <strong>2011</strong><br />
Nya bostäder 88 500 221<br />
Villatomter 500<br />
Detaljplaner 11 40 21<br />
1.3 Nöjd-Region-Index<br />
I SCB:s undersökning 2009 av medborgarnas<br />
syn på hur det är att bo och<br />
leva i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> (Nöjd-Region-<br />
Index) redovisades index 69. Genomsnittet<br />
för samtliga 84 <strong>kommun</strong>er som<br />
gjort undersökningen var 64.<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>s index ska fortsatt<br />
ligga över genomsnittet för samtliga<br />
<strong>kommun</strong>er som gjort undersökningen.<br />
Målet är uppfyllt.<br />
Det görs många insatser inom en rad olika områden för att uppnå detta mål. Både<br />
internt inom organisation såväl som insatser för boende i <strong>Kalmar</strong>.<br />
För <strong>2011</strong> redovisas index 67, kvinnor index 67 och män index 67. Genomsnittet för<br />
samtliga <strong>kommun</strong>er som gjort undersökningen var index 60, kvinnor index 62 och<br />
män index 59.<br />
Mätvärde Utfall 2010 Mål <strong>2011</strong> Utfall <strong>2011</strong><br />
Nöjd-Region-Index 68 60 67<br />
Nöjd-Region-Index - kvinnor 70 62 67<br />
Nöjd-Region-Index - män 66 59 67<br />
12
Mål<br />
Kommentar<br />
1.4 Nöjd-Medborgar-Index<br />
I SCB:s undersökning 2009 av medborgarnas<br />
syn på den <strong>kommun</strong>ala<br />
verksamheten i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong><br />
(Nöjd-Medborgar-Index) redovisades<br />
index 61. Genomsnittet för samtliga<br />
84 <strong>kommun</strong>er som gjort undersökningen<br />
var 54.<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>s index ska fortsatt<br />
ligga över genomsnittet för samtliga<br />
<strong>kommun</strong>er som gjort undersökningen.<br />
I <strong>2011</strong> års undersökning redovisas index 61, kvinnor index 61 och män index 62. Genomsnitter<br />
för samtliga <strong>kommun</strong>er som gjort undersökningen var index 54, kvinnor<br />
index 55 och män index 53.<br />
Mätvärde Utfall 2010 Mål <strong>2011</strong> Utfall <strong>2011</strong><br />
Nöjd-Medborgar-Index 63 54 61<br />
Nöjd-Medborgar-Index - kvinnor 65 55 61<br />
Nöjd-Medborgar-Index - män 61 53 62<br />
Målet är uppfyllt.<br />
1.5 Rikt kultur- och fritidsliv<br />
Kommuninvånarna ska uppleva att<br />
det finns ett rikt kultur- och fritidsliv<br />
präglat av mångfald och eget skapande.<br />
I SCB:s undersökning av Nöjd-<br />
Medborgar-Index 2009 redovisades ett<br />
index på 63. Genomsnittet för samtliga<br />
84 <strong>kommun</strong>er som gjort undersökningen<br />
var 57.<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>s index ska fortsatt<br />
ligga över genomsnittet för samtliga<br />
<strong>kommun</strong>er som gjort undersökningen.<br />
Målet är uppfyllt.<br />
I <strong>2011</strong> års undersökning redovisas index 60 (kvinnor 58 och män 61) för idrotts- och<br />
motionsanläggningar. För kulturutbudet redovisas index 67 (kvinnor 67 och män 67).<br />
Genomsnittet för samtliga <strong>kommun</strong>er som gjort undersökningen var index 59 för<br />
idrotts- och motionsanläggningar respektive 60 för kulturutbudet (kvinnor 60 respektive<br />
63 och män 58 respektive 58).<br />
Från och med <strong>2011</strong> har kultur och fritid ökat <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>s attraktivitet genom att<br />
utöka och höja kvaliteten på kultur- och fritidsutbudet. Detta ska göras i enlighet med<br />
<strong>kommun</strong>ens remissvar på den regionala utvecklingsstrategin Kultur med nya ögon<br />
Det bedrivs ett oerhört omfattande arbete i <strong>kommun</strong>en riktat mot olika intressegrupper.<br />
Aktiviteterna omfattar såväl det lokala som det nationella och det internationella.<br />
Ungdomar har varit en prioriterad målgrupp vilket också är i linje med <strong>kommun</strong>ens<br />
prioriteringar.<br />
Mätvärde Vision Utfall 2010 Mål <strong>2011</strong> Utfall <strong>2011</strong><br />
Rikt kultur- och fritidsliv - idrotts- och<br />
motionsanläggningar 61 59 60<br />
-kvinnor 64 60 58<br />
-män 58 58 61<br />
Rikt kultur- och fritidsliv - kulturutbud 64 60 67<br />
-kvinnor 65 63 67<br />
-män 62 58 67<br />
13
Mål<br />
Kommentar<br />
1.6 Nöjd-Inflytande-Index<br />
I SCB:s undersökning 2009 av hur<br />
medborgarna uppfattar sitt inflytande<br />
i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> (Nöjd-Inflytande-<br />
Index) redovisades index 42. Genomsnittet<br />
för samtliga 84 <strong>kommun</strong>er som<br />
gjort undersökningen var 40.<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>s index ska fortsatt<br />
ligga över genomsnittet för samtliga<br />
<strong>kommun</strong>er som gjort undersökningen.<br />
Målet är uppfyllt.<br />
I <strong>2011</strong> års undersökning redovisas index 46, kvinnor index 45 och män index 46. Genomsnittet<br />
för samtliga <strong>kommun</strong>er som gjort undersökningen var index 41, kvinnor<br />
index 41 och män index 41.<br />
En imponerande mängd av riktade insatser för att uppnå målet har genomförts för att<br />
involvera invånare i <strong>Kalmar</strong> i kvalitetsprocesser. Utvecklingsdialoger och barnpaneler,<br />
utställningar, turnébussar, reklamkampanjer, kundenkäter, brukarpaneler, marknadsföringsinsatser<br />
och allmän information för att nämna några.<br />
Mätvärde Vision Utfall 2010 Mål <strong>2011</strong> Utfall <strong>2011</strong><br />
Nöjd-Inflytande-Index 47 41 46<br />
-kvinnor 48 41 45<br />
-män 47 41 46<br />
1.7 Turismomsättningen<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>s andel av den totala<br />
turismomsättningen i Sverige ska<br />
öka från 0,96 procent till 1 procent<br />
till 2013. (1 procent innebär 848 mkr<br />
<strong>2011</strong>)<br />
På marknadsföringsområdet har man gjort stora insatser för att nå ut till fler boende<br />
och fler besökare genom en kontinuerligt förbättrad hemsida och andra IT-verktyg.<br />
Man har knutit avtal om kommande stora tävlingar som t.ex. IronMan och EM i<br />
fotboll.<br />
<strong>Kalmar</strong> Slott har höjda besökssiffror för sommaren, och man jobbar aktivt med handlingsplanen<br />
(ex installerat handikapphiss) för att ytterligare öka besöksantalet.<br />
<strong>Kalmar</strong> Stadsfest var en stor publiksuccé. Framgångsrikt var också att man tog nya evenemangsplatser<br />
i anspråk. 0,93 procent för <strong>2011</strong> innebär 789 mkr i turismomsättning.<br />
Mätvärde i procent Vision Utfall 2010 Utfall <strong>2011</strong><br />
Turismomsättning 1,00 0,96 0,93<br />
1.8 Aktiv arbetsmarknadspolitik<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> ska bedriva en aktiv arbetsmarknadspolitik<br />
och arbetslösheten<br />
ska inte överstiga rikssnittet för ungdomar,<br />
för befolkningen i åldern 20-64 år<br />
och för utrikes födda i åldern 20-64 år.<br />
(Mäts numera som andel av befolkningen<br />
16-64 år och 18-24 år)<br />
Målet är delvis uppnått.<br />
<strong>Kalmar</strong> har lägre siffror än riket för samtliga förutom för utrikes födda 16-64 år. Mål <strong>2011</strong><br />
är detsamma som rikets siffror för <strong>2011</strong>.<br />
Mätvärde i procent Utfall 2010 Mål <strong>2011</strong> Utfall <strong>2011</strong><br />
Arbetslösheten ungdomar<br />
18-24 år 3,0 4,0 3,1<br />
-kvinnor 2,6 3,4 2,5<br />
-män 3,5 4,6 3,8<br />
Arbetslösheten i åldern<br />
16-64 år 3,4 3,6 3,4<br />
-kvinnor 2,9 3,3 3,1<br />
-män 3,8 3,8 3,8<br />
Arbetslösheten utrikes födda<br />
ungdomar 18-24 år 6,3 6,6 5,0<br />
-kvinnor 5,7 5,9 4,0<br />
-män 6,8 7,2 5,7<br />
Arbetslösheten för utrikes födda<br />
16-64 år 9,1 8,0 8,2<br />
-kvinnor 8,7 7,7 7,8<br />
-män 9,5 8,3 8,5<br />
14
Mål<br />
Kommentar<br />
1.9 Restiden till Växjö och<br />
Oskarshamn<br />
Restiden till Växjö med kollektivtrafiken<br />
ska senast 2013 vara max sextio<br />
minuter. Restiden till Oskarshamn<br />
med kollektivtrafiken ska senast 2013<br />
vara max sextio minuter.<br />
Insatser är påbörjade med berörda aktörer för att t ex optimera tidtabeller för Kust-till-<br />
Kustbanan, Länstrafiken, m fl. Insatser görs också i samarbete med Trafikverket och<br />
Regionförbundet.<br />
Åtgärder norrut på E22 pågår. Hållplats Mönsterås E22 är påbörjad. Pendlarparkering<br />
Påskallavik påbörjad samt mötesstationer i Örsjö och Trekanten. Det tas fram en breddad<br />
samhällsekonomisk analys för framtida kollektivtrafik.<br />
Målet kommer ej att uppnås förrän tidigast<br />
2014-2015.<br />
1.10 Statliga arbetstillfällen<br />
År 2008 fanns 2 281 arbetstillfällen<br />
inom statlig förvaltning. Målet är att<br />
antalet statliga arbetstillfällen i <strong>Kalmar</strong><br />
ska öka.<br />
Målet är inte uppnått.<br />
År 2010 fanns det 2 211 arbetstillfällen i statlig förvaltning (990 män och 1 221 kvinnor).<br />
En generell trend är att man reducerar antal statliga jobb. Regionförstoringen kan<br />
stärka den negativa utvecklingen för <strong>Kalmar</strong>s del.<br />
Samtal förs med Regeringskansliet och Försäkringskassan. En generell bedömning<br />
utifrån liggande underlag är att det blir svårt att uppnå målet om utökade statliga<br />
arbetstillfällen i <strong>Kalmar</strong>.<br />
Mätvärde Utfall 2008 Utfall 2010<br />
Statliga arbetstillfällen 2 281 2 211<br />
1.11 Företagsklimat<br />
<strong>Kalmar</strong> ska fortsätta att förbättra sin<br />
placering i olika undersökningar av<br />
det lokala företagsklimatet till att bli<br />
en av de hundra bästa. (Utgångspunkt<br />
2009 från Svenskt Näringsliv)<br />
Målet ej uppnått.<br />
Senaste mätning visar resultatet 139 för <strong>2011</strong>, en förbättring med 30 platser sedan<br />
2010.<br />
Samhällsbyggnadskontoret har deltagit i undersökningen ”Insikt” och förbättringsåtgärder<br />
har redan diskuterats. Kontoret har också deltagit i undersökningen ”Kommunens<br />
kvalitet i Korthet”, med godkänt resultat. Frågan om bemötande, service och<br />
tillgänglighet hålls levande inom kontoret genom diskussioner på kontors- och avdelningsmöten<br />
Någon speciell utbildning i bemötande, service och tillgänglighet har inte<br />
genomförts. Samtidigt är genomgången och diskussionen om genomförda mätningar<br />
en slags utbildning.<br />
Mätvärde Utfall 2010 Utfall <strong>2011</strong><br />
Företagsklimat 169 139<br />
15
Socialt hållbar <strong>kommun</strong><br />
Mål<br />
Kommentar<br />
2.1 Valdeltagande<br />
Inget distrikt i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> ska ha<br />
ett lägre valdeltagande än 70 % i valet<br />
till riksdag, landsting och <strong>kommun</strong>.<br />
Arbetet att skapa delaktighet och inflytande för människor pågår kontinuerligt. Inte<br />
minst i Norrliden och Berga pågår aktiviteter i samverkan med invånare för att skapa<br />
delaktighet och inflytande.<br />
Målet uppfylldes i valdeltagandet<br />
2010.<br />
2.2 Tillgänglighet till <strong>kommun</strong>ens<br />
lokaler<br />
Kommunens lokaler ska vara tillgängliga<br />
för alla. Därför ska arbetet med<br />
enkelt avhjälpta hinder fortsätta.<br />
Tillgänglighetsanpassningen av <strong>kommun</strong>ala fastigheter är till stor del färdigställd. Vid<br />
all nybyggnation tas tillgänglighetsaspekterna med. Arbetet fortgår med systematisk<br />
inventering och handlingsplaner för åtgärder. KIFAB har inventerat samtliga lokaler<br />
och åtgärdsprogram pågår.<br />
Medlen som fanns till förfogande för att arbeta med enkelt avhjälpta hinder är förbrukade<br />
och därmed bedömer serviceförvaltningen att målet är uppnått. Större delen av<br />
arbetet under året har bestått av skyltning i <strong>kommun</strong>ala fastigheter, tillgänglighetsanpassning<br />
för elever med funktionsnedsättning samt ombyggnad av busshållplatser och<br />
övergångsställen. Arbetet är ett kontinuerligt förbättringsarbete och serviceförvaltningen<br />
planerar att fortsätta arbetet i gatu-och parkmiljöer 2012.<br />
2.3 Våldsbrott mot kvinnor i nära<br />
relationer<br />
Utifrån specialstudier och brottsofferundersökningar<br />
har Brottsförebyggande<br />
rådet uppskattat att endast 20-<br />
25 procent av våldsbrott mot kvinnor<br />
i nära relationer anmäls. Målet är att<br />
antalet anmälningar ska öka (139 anmälningar<br />
i <strong>kommun</strong>en 2008) och att<br />
mörkertalet ska minska till 2014.<br />
Antalet anmälningar har ökat. Huruvida detta innebär en minskning av mörkertalet<br />
eller är ett resultat av en faktisk ökning i antalet går inte att säkerställa. Ett aktivt<br />
arbete med utbildning i riskbedömning av partnervåld och hedersrelaterat våld har<br />
genomförts inom socialförvaltningen och denna har genomförts för samtlig personal,<br />
tolv personer har dessutom fått extra fördjupning i riskbedömning- och riskhantering.<br />
Samverkan mellan <strong>kommun</strong>ledningskontoret/utvecklingsenheten och ”Alternativ till<br />
våld” kring en förstudie om insatser kopplade till handlingsplanen för att förebygga<br />
våld i nära relationer har initierats.<br />
Mätvärde Utfall 2008 Utfall <strong>2011</strong><br />
Antal anmälningar 139 159<br />
16
Mål<br />
Kommentar<br />
2.4 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll<br />
Andelen barn 0-17 år som fanns i ekonomiskt<br />
utsatta hushåll var 9,6 procent<br />
2005. Barnfattigdomen ska minska<br />
med 25 procent till 2014.<br />
En minskning har skett,<br />
dock är det en lång väg kvar<br />
till måluppfyllelse.<br />
Enligt Rädda Barnens statistik levde 1 065 av <strong>Kalmar</strong>s 12 083 barn i ekonomisk utsatthet<br />
2007, vilket motsvarade 8,8 procent. 2008 som är det senaste mätåret var det<br />
1 092 barn av 11 969 barn vilket motsvarade 9,1 procent. Arbetet pågår i samtliga<br />
berörda förvaltningar med att öka tillgängligheten till all verksamhet, exempelvis har<br />
kultur- och fritidsförvaltningen arbetat med Drive in idrott. Både socialförvaltningen<br />
och omsorgsförvaltningen arbetar med önskad sysselsättningsgrad vilket påverkar<br />
många ensamföräldrars ekonomi och därmed också barnens. Socialförvaltningen har<br />
också påbörjat ett arbete med särskilda satsningar vad gäller att förbereda och stödja<br />
personer med utländsk bakgrund till egenförsörjning. I sysselsättningsprojekt inom<br />
socialförvaltingen prioriteras föräldrar.<br />
Mätvärde i procent Vision Utfall 2005 Utfall <strong>2011</strong><br />
Barn i ekonomiskt utsatta hushåll 7,2 9,6 9,1<br />
2.5 Föra fram åsikter<br />
Gymnasieungdomar och högstadieungdomars<br />
upplevelse av möjligheten<br />
att föra fram åsikter ska öka från ca 12<br />
procent till 25 procent 2014. (Hämtat<br />
ur LUPP 2008).<br />
Ingen mätning sker<br />
under <strong>2011</strong> så målet<br />
är svårt att utvärdera.<br />
2010 genomfördes uppdragsundersökningen ”Drogvanor” i år 9 och gymnasiet år 2 i<br />
<strong>Kalmar</strong>. Där fick eleverna ta ställning till om påståendena ”Vi elever får vara med och<br />
bestämma över saker som är viktiga för oss på vår skola” och ”Elevernas åsikter tas inte<br />
på allvar i min skola” stämmer mycket dåligt, stämmer ganska dåligt, stämmer ganska<br />
bra eller stämmer mycket bra.<br />
I år 9 svarade 55 procent av pojkarna att påståendet ”Vi elever får vara med och bestämma<br />
över saker som är viktiga för oss på vår skola” stämde mycket till ganska dåligt,<br />
medan motsvarande andel hos flickor i samma årskurs var 43 procent. 44 procent av<br />
pojkarna tyckte att påståendet stämde ganska eller mycket bra, motsvarande andel hos<br />
flickor var 55 procent. Flickorna bedömde att de i högre utsträckning än pojkarna fick<br />
vara med och bestämma i saker som var viktiga för dem.<br />
I påståendet ”Elevernas åsikter tas inte på allvar i min skola” uppgav 53 procent av<br />
pojkarna i år 9 att påståendet stämde mycket dåligt eller dåligt, motsvarande andel hos<br />
flickorna var 65 procent, 45 procent av pojkarna tyckte att påståendet stämde ganska<br />
eller mycket bra, motsvarande andel hos flickorna var 34 procent.<br />
Upplevelserna av inflytande tycks vara större i den äldre åldersgruppen, 61 procent av<br />
pojkarna i år 2 tycker att påståendet att ”Vi elever får vara med och bestämma över saker<br />
som är viktiga för oss på vår skola” stämmer ganska eller mycket bra, motsvarande<br />
andel hos flickorna är 69 procent.<br />
På påståendet ”Elevernas åsikter tas inte på allvar i min skola” angav 71 procent av<br />
pojkarna att det stämde mycket eller ganska dåligt, motsvarande andel av flickorna<br />
var 73 procent.<br />
Många verksamheter arbetar aktivt med att stärka barn och ungas inflytande, t.ex. har<br />
socialförvaltningen arbetat för att attrahera unga till LSS-rådet, barn- och ungdomsförvaltningen<br />
har genomfört barnpaneler, samhällsbyggnadskontoret har genomfört<br />
ungdomspaneler i samband med projekt. <strong>Kalmar</strong> ungdomsråd har etablerats under<br />
året och de har ungdomsinflytande som sin främsta uppgift.<br />
Mätvärde i procent Vision Utfall 2010 Utfall <strong>2011</strong><br />
Möjlighet att föra fram åsikter 25 12 iu<br />
17
Mål<br />
Kommentar<br />
2.6 Barn och ungdomars psykiska<br />
hälsa<br />
Befolkningsenkäten 2005 ”Hälsa på lika<br />
villkor” visade att många unga i <strong>Kalmar</strong><br />
upplever sömnbesvär, svår stress, och nedsatt<br />
psykiskt välbefinnande. I åldersintervallet<br />
16 - 24 år upplever närmare 9 procent<br />
av unga män och <strong>33</strong> procent av unga<br />
kvinnor svår stress. Var fjärde ungdom<br />
upplever nedsatt psykiskt välbefinnande.<br />
Målet är att barn och ungdomars psykiska<br />
hälsa och välbefinnande ska förbättras<br />
med minst 25 procent till 2014. Särskilda<br />
insatser ska vidtas för att öka unga kvinnors<br />
psykiska hälsa då de könsmässiga<br />
skillnaderna är oacceptabelt stora.<br />
Ett omfattande arbete pågår inom barn- och ungdomsförvaltningen, kultur- och<br />
fritidsförvaltningen, socialförvaltningen, <strong>kommun</strong>ledningskontoret och Södermöre<br />
<strong>kommun</strong>delsförvaltning med både föräldrar- och elevstöd som syftar till ökad psykisk<br />
hälsa hos barn och ungdomar. I detta arbete ingår även bildningsförbund och<br />
mödra- och barnhälsovården. Elevhälsan arbetar också aktivt för förbättrade rutiner<br />
och arbetssätt för att utveckla insatserna inom sitt ansvarsområde.<br />
Mätvärde i procent Vision Utfall 2005 Utfall <strong>2011</strong><br />
Psykisk hälsa och välbefinnande kvinnor 25 <strong>33</strong> iu<br />
Psykisk hälsa och välbefinnande män 7 9 iu<br />
Oförändrat utfall på grund av att inga<br />
befolkningsundersökningar genomfördes<br />
2008-2010. Resultatet från <strong>2011</strong> års<br />
befolkningsundersökning är ännu inte<br />
sammanställt och tillgängligt.<br />
2.7 Unga mäns och kvinnors övervikt<br />
Unga män och kvinnor i åldern 16-24<br />
år med övervikt ska minska med 15<br />
procent år 2014. Siffrorna för övervikten<br />
var enligt Landstingets 2005 års<br />
hälsoindex 23 procent för männen och<br />
26 procent för kvinnorna. När det gäller<br />
fetma var andelen 7 procent för männen<br />
och 0 procent för kvinnorna. Barn<br />
och ungas möjligheter och tillgång till<br />
fysisk aktivitet och goda matvanor måste<br />
öka. Särskilda insatser ska vidtas för<br />
att minska fetma hos unga män.<br />
Oförändrat utfall på grund av att inga<br />
befolkningsundersökningar genomfördes<br />
2008-2010. Resultatet från <strong>2011</strong> års<br />
befolkningsundersökning är ännu inte<br />
sammanställt och tillgängligt.<br />
2009 mätte Landstinget i <strong>Kalmar</strong> län övervikt och fetma bland fyraåringar och i <strong>Kalmar</strong><br />
<strong>kommun</strong> fanns mellan 11,01-12,2 procent av fyraåringarna i intervallet överviktiga/feta.<br />
Barn- och ungdomsförvaltningens statistik för läsåret 2010/<strong>2011</strong> visar att<br />
i jämförelse med mätningarna som gjordes läsåren 2006/2007 och 2007/2008 har<br />
BMI förbättrats i förskoleklassen men ökat i år 4 och år 7-8. I verksamhetsprocessen<br />
hösten <strong>2011</strong> har barn och ungdomsförvaltningen identifierat vilka enheter där arbetet<br />
med minskat BMI hos elever ska vara ett prioriterat område att arbeta med under<br />
2012. Inom barn- och ungdomsförvaltningen har rastvakter genomfört fysiska aktiviteter<br />
med barn under skolornas raster, förvaltningen har genomfört en inventering av<br />
skolgårdarnas miljö och utrustning för att sätta igång ett förbättringsarbete som ska<br />
stimulera till ökad aktivitet på rasterna.<br />
Arbetet med att uppföra så kallade multiarenor har pågått under året. Arenan i Smedby<br />
är klar, planering pågår för Lindsdal och även i stadsdelar i södra tätorten. <strong>Kalmar</strong><br />
Familjebad har arbetat aktivt med målet genom programmet Lifestyle och andra aktiviteter<br />
och erbjudande för olika målgrupper. Det pågående arbetet i <strong>Kalmar</strong> cykelstad<br />
förväntas ha positiva effekter för människors möjligheter till fysisk aktivitet.<br />
Mätvärde i procent Vision Utfall 2005 Utfall <strong>2011</strong><br />
Övervikt kvinnor 22,1 26,0 iu<br />
Övervikt män 19,6 23,0 iu<br />
Fetma män 6,0 7,0 iu<br />
18
Mål<br />
Kommentar<br />
2.8 Snusning och rökning<br />
I en undersökning 2010 angav 18<br />
procent av pojkarna och 26 procent<br />
av flickorna i årskurs 9 att de röker.<br />
Snusar gör 12 procent av pojkarna och<br />
3 procent av flickorna. I årskurs 2 på<br />
gymnasiet är motsvarande siffror för<br />
rökningen 36 procent för pojkarna<br />
och 43 procent för flickorna. Snusar<br />
gör 26 procent av pojkarna och 6 procent<br />
av flickorna.<br />
Till år 2014 ska antalet ungdomar under<br />
18 år som börjar röka eller snusa<br />
halveras.<br />
Ett arbete har strukturerats upp under ledning av drogsamordnaren. Arbetet sker i<br />
samverkan mellan <strong>kommun</strong>ledningskontoret, barn- och ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen,<br />
samhällsbyggnadsförvaltningen, <strong>Kalmar</strong>sunds Gymnasieförbund,<br />
Landstinget i <strong>Kalmar</strong> län, Folktandvården och den lokala handeln. Aktiviteter genomförs<br />
under 2012.<br />
Mätvärde i procent Utfall 2010 Utfall <strong>2011</strong><br />
Snusning pojkar årskurs 9 12 iu<br />
Snusning flickor årskurs 9 3 iu<br />
Rökning pojkar årskurs 9 18 iu<br />
Rökning flickor årskurs 9 26 iu<br />
Snusning pojkar gymnasiet år 2 26 iu<br />
Snusning flickor gymnasiet år 2 6 iu<br />
Rökning pojkar gymnasiet år 2 36 iu<br />
Rökning flickor gymnasiet år 2 43 iu<br />
2.9 Alkohol<br />
I en undersökning 2010 angav 83 procent<br />
av pojkarna och 86 procent av<br />
flickorna i årskurs 2 på gymnasiet att<br />
de konsumerar alkohol.<br />
Flickor och pojkar i årskurs 2 på gymnasieskolan<br />
ska minska sin totala konsumtion<br />
av alkohol med 50 procent till<br />
år 2014.<br />
Under förutsättning att det främjande<br />
och preventiva arbetet fortgår kommer<br />
målet att nås.<br />
Kommunledningskontoret har genomfört en rad av insatser inom målområdet. Många<br />
sker i samverkan med andra aktörer, såväl <strong>kommun</strong>ala förvaltningar såsom externa<br />
samarbetspartners. I samband med riskkvällar samverkar olika <strong>kommun</strong>ala förvaltningar,<br />
myndigheter, föreningsliv, näringsliv och frivilligorganisationer. Ett exempel<br />
på samverkan inom målområdet är Fästningen på Stadsfesten. Programverksamhet<br />
bedrivs både i socialförvaltningen, i barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre<br />
<strong>kommun</strong>delsförvaltning och med studieförbund. Kultur- och fritidsnämnden har satt<br />
detaljerade mål för sakområdet, och bedriver ett metodiskt och systematiskt arbete.<br />
Inom barn och ungdomsförvaltningen har ett stort antal högstadieskolor arbetat med<br />
programmet ÖPP (Effekt from 2012) som bl.a. syftar till att förändra föräldrars bjudvanor.<br />
Arbetet inom <strong>Kalmar</strong> mot Droger fortgår.<br />
Ny mätning 2013.<br />
Mätvärde i procent Utfall 2010 Utfall <strong>2011</strong><br />
Alkoholkonsumtion pojkar 83 iu<br />
Alkoholkonsumtion flickor 86 iu<br />
19
Mål<br />
Kommentar<br />
2.10 Narkotika<br />
I en undersökning 2010 angav 6 procent<br />
av pojkarna och 5 procent av<br />
flickorna i årskurs 9 att de hade använt<br />
narkotika. I årskurs 2 på gymnasiet är<br />
motsvarande siffror för pojkar 18 procent<br />
och flickor 11 procent. Målet är att<br />
andelen elever i årskurs 9 och i årskurs<br />
2 på gymnasiet som använt narkotika<br />
ska minska med 50 procent till år 2014.<br />
Se alkoholmålet<br />
Nästa mättillfälle sker 2013. Ett aktiv arbete sker i samverkansorganet <strong>Kalmar</strong> mot<br />
Droger.<br />
Mätvärde i procent Utfall 2010 Utfall <strong>2011</strong><br />
Narkotika pojkar årskurs 9 6 iu<br />
Narkotika flickor årskurs 9 5 iu<br />
Narkotika pojkar gymnasiet år 2 18 iu<br />
Narkotika flickor gymnasiet år 2 11 iu<br />
2.11 Anställda med utländsk<br />
bakgrund<br />
År 2008 hade 6,4 procent av <strong>kommun</strong>ens<br />
anställda utländsk bakgrund. Av<br />
<strong>kommun</strong>ens invånare var motsvarande<br />
siffra 11,1 procent. Kommunens anställda<br />
med utländsk bakgrund ska<br />
motsvara andelen boenden i <strong>kommun</strong>en<br />
med utländsk bakgrund 2014.<br />
Mätningen görs enbart på <strong>kommun</strong>övergripande<br />
nivå.<br />
År 2010 hade 7,9 procent av den månadsavlönade personalen utländsk bakgrund. Av<br />
<strong>kommun</strong>ens invånare var motsvarande siffra 13,9 procent.<br />
Mätvärde i procent Utfall 2008 Utfall 2010<br />
Andel anställda med utländsk bakgrund 6,4 7,9<br />
2.12 Sjukfrånvaron<br />
Sjukfrånvaron för <strong>kommun</strong>ens anställda<br />
1 augusti 2010 var 5 procent.<br />
Målet är att sjukfrånvaron ska minska<br />
till 4 procent 2014.<br />
Sjukfrånvaron under <strong>2011</strong> var 5,1 procent, vilket är oförändrat sedan 2010. Kvinnornas<br />
sjukfrånvaro var 5,6 procent och männens 3,6 procent. Sjukfrånvaron har stadigt<br />
minskat under ett par år för att nu plana ut.<br />
Mätvärde i procent Vision Utfall 2010 Utfall <strong>2011</strong><br />
Sjukfrånvaro 4,0 5,1 5,1<br />
20
Mål<br />
Kommentar<br />
2.13 Jämställdhet<br />
I <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> ska alla kvinnor<br />
och män, flickor och pojkar ha samma<br />
makt att utforma samhället och sina<br />
egna liv. Från och med 2012 ska all<br />
<strong>kommun</strong>alt finansierad verksamhet<br />
vara kvalitetssäkrad så att effekterna av<br />
den kommer kvinnor och män, flickor<br />
och pojkar tillgodo på ett likvärdigt<br />
sätt utifrån de levnadsmönster, villkor<br />
och behov de har i samhället.<br />
Från och med 2012 ska samtliga verksamheter<br />
kunna redovisa hur deras<br />
verksamhet bidrar till att uppnå <strong>Kalmar</strong><br />
<strong>kommun</strong>s jämställdhetsmål.<br />
Viktigt att styrning och ledning ligger kvar på förvaltningschefsnivå för att arbetet ska<br />
kunna fortgå med samma kraft och tydlighet även framöver. Detta är en viktig insats<br />
för att insatserna ska kunna omvandlas till effekter som påverkar kvaliteten i den <strong>kommun</strong>ala<br />
verksamheten för brukare och invånare<br />
Kommunledningskontoret leder arbetet med det utvecklingsarbete som finansieras av<br />
SKL. Inom ramen för detta har flera nämnder/förvaltningar påbörjat arbetet med att<br />
formulera detaljerade mål för jämställdhetsintegrering. Kultur- och fritidsförvaltningen<br />
har arbetat fram en utvecklingsplan för jämställd fritidsgård, barn och ungdomsnämnden<br />
har beslutat om detaljerade mål som innefattar både en genusmedveten<br />
organisation, genus- och mångfaldsutvecklare och ledningens ansvar och kompetens<br />
inom området. I Södermöre har bland annat ledningsgruppen för Södermöreskolan<br />
fastställt målet att pojkar och flickor har samma måluppfyllelse 2014.<br />
Målet kommer inte att uppnås<br />
2012, man har kommit olika<br />
långt i förvaltningarna.<br />
Ekologiskt hållbar <strong>kommun</strong><br />
Mål<br />
Kommentar<br />
3.1 Fossilbränslefri <strong>kommun</strong><br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> ska bidra till att all<br />
verksamhet inom <strong>kommun</strong>ens gränser<br />
är fossilbränslefri år 2030.<br />
Transporterna är den stora utmaningen för att nå fossilbränslefri <strong>kommun</strong> 2030.<br />
Utvecklingen går åt fel håll trots biogasbussar, ökad kollektivtrafik och cyklande.<br />
Målet kommer sannolikt inte<br />
att nås om inte transporternas<br />
beroende av fossila bränslen<br />
radikalt minskas.<br />
3.2 Minskning av de totala koldioxidutsläppen,<br />
som 2012 ska vara högst<br />
4,4 ton koldioxid per person.<br />
Orsaken är främst utsläpp från transporter. Utsläppen på <strong>kommun</strong>al nivå ska kunna<br />
utläsas ur Energibalansen som bygger på SCB:s siffror. Det har visat sig att osäkerheten<br />
i siffrorna är så stor att bedömningen måste göras utifrån de regionala uppgifterna.<br />
3.3 Minskning av transporternas koldioxidutsläpp,<br />
som 2012 ska ha minskat<br />
med 20 procent jämfört med 1995<br />
års siffror.<br />
Utsläppen inom den geografiska <strong>kommun</strong>en ska kunna utläsas ur Energibalansen<br />
som bygger på SCB:s siffror.<br />
Osäkerheten i siffrorna är så stor att det är svårt att dra några slutsatser om målet har<br />
uppnåtts.<br />
21
Mål<br />
Kommentar<br />
3.4 Årlig resandeökning i kollektivtrafiken<br />
med 10 procent utan ökade utsläppsmängder.<br />
Underlag saknas för att bedöma<br />
om målet uppnås.<br />
3.5 Ökning av cykeltrafiken i <strong>Kalmar</strong><br />
stad, som 2012 ska ha ökat med 15<br />
procent jämfört med 2008 års siffror.<br />
Mätningen av cykeltrafiken är fortfarande bristfällig. Från och med 2012 kommer<br />
tillförlitliga mätningar att finnas.<br />
3.6 Ökad produktion av biogas hos<br />
<strong>Kalmar</strong> Biogas AB, till en fördubbling<br />
under perioden 2014 jämfört med 2010.<br />
Uppgifter saknas för att kunna bedöma om målet kommer att nås.<br />
3.7 Totala energianvändningen<br />
Den totala energianvändningen i <strong>kommun</strong>ägda<br />
byggnader ska minska med<br />
20 procent till 31 december 2012.<br />
Inom ramen för projektet ”Energieffektivisering i <strong>kommun</strong>ala byggnader” har Kifab,<br />
<strong>Kalmar</strong> Airport, <strong>Kalmar</strong>hem tagit fram handlingsplaner. Serviceförvaltningen har inlett<br />
ett omfattande effektiviseringsprojekt i enlighet med Budget 2012. De <strong>kommun</strong>ala<br />
fastighetsägarna ska 2012 upprätta handlingsplaner för att engagera hyresgästerna i<br />
arbetet med energieffektivisering. Detta leder sammantaget till bedömningen att målet<br />
kan nås, men först 2014.<br />
3.8 Utsläpp av fosfor och kväve<br />
<strong>Kalmar</strong> ska, i samverkan med länets<br />
kust<strong>kommun</strong>er, näringsliv, organisationer<br />
och invånare minska utsläppen<br />
av fosfor och kväve till <strong>Kalmar</strong>sund så<br />
att vi minst uppfyller vår andel av de<br />
svenska åtaganden som gjorts i Helsingforskommissionens<br />
(HELCOM)<br />
aktionsplan.<br />
Detta mål gäller för hela den geografiska <strong>kommun</strong>en.<br />
Åtgärder inom ramen för <strong>Kalmar</strong>sundskommissionen, <strong>Kalmar</strong> Vattens utvecklingsarbete<br />
liksom Samhällsbyggnadsnämndens tillsyn av enskilda avlopp bidrar till att<br />
målet ska kunna nås. Den geografiska <strong>kommun</strong>ens andel innebär 60 respektive 30<br />
procent av det mänskliga utsläppet av kväve och fosfor. Flera åtgärder som genomförts<br />
och planeras kan på sikt medverka till att målet nås. Men för att nå målet måste ännu<br />
kraftfullare åtgärder vidtagas.<br />
22
Ekonomiskt hållbar <strong>kommun</strong><br />
Mål<br />
Kommentar<br />
4.1 God ekonomisk hushållning<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> ska ha god ekonomisk<br />
hushållning:<br />
• genom att begränsa nettokostnaderna<br />
till högst 98 % av skatteintäkter<br />
och <strong>kommun</strong>al utjämning<br />
över en rullande femårsperiod,<br />
• genom att självfinansiera investeringarna<br />
exklusive räntabla till<br />
100 % över en rullande femårsperiod.<br />
Mätvärde i procent Utfall 2010 Mål <strong>2011</strong> Utfall <strong>2011</strong> Över en<br />
rullande<br />
femårsperiod<br />
Nettokostnadsandel 97 98 103 98<br />
Självfinansieringsgrad 71 100 34 85<br />
Målen uppnåddes ej för det enskilda året.<br />
Målet att begränsa nettokostnaderna till<br />
högst 98 procent av skatteintäkter och<br />
<strong>kommun</strong>al utjämning över en rullande<br />
femårsperiod uppnås. Däremot uppnås<br />
inte målet om självfinansiering av investeringarna<br />
över en rullande femårsperiod.<br />
23
Så här bra är vi jämfört<br />
med andra <strong>kommun</strong>er<br />
”Kommunens Kvalitet i Korthet” är ett verktyg för att jämföra<br />
<strong>kommun</strong>er med varandra och beskriva <strong>kommun</strong>ernas kvalitet<br />
ur ett medborgarperspektiv. Kommunens Kvalitet i Korthet<br />
drivs av Sveriges Kommuner och Landsting. För närvarande<br />
deltar 160 <strong>kommun</strong>er.<br />
Årligen undersöks <strong>kommun</strong>ens kvalitet ur fem perspektiv:<br />
• Tillgänglighet<br />
• Trygghet<br />
• Information och tillgänglighet<br />
• Effektivitet<br />
• Kommunen som samhällsutvecklare<br />
Här nedan anger vi hur <strong>Kalmar</strong> placerar sig jämfört med<br />
andra <strong>kommun</strong>er 2010 respektive <strong>2011</strong>.<br />
Mycket bättre än medel,<br />
dvs. bland de tio bästa<br />
Lite bättre än medel<br />
Medel, dvs. bland de fem<br />
över resp. under medel<br />
Lite sämre än medel<br />
Mycket sämre än medel,<br />
dvs. bland de tio sämsta<br />
Ingen uppgift<br />
<strong>2011</strong> 2010<br />
Tillgänglighet<br />
Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar<br />
Andel av medborgarna som via telefon får kontakt med en handläggare för att få svar på en enkel fråga<br />
Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga<br />
Antal timmar/vecka som huvudbiblioteket i <strong>kommun</strong>en har öppet utöver tiden 08-17 på vardagar<br />
Antal timmar/vecka som <strong>kommun</strong>en har öppet i simhallen utöver tiden 08-17 på vardagar<br />
Andel som erbjudits plats inom föreskoleverksamheten vid önskat datum<br />
Väntetid för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten vid önskat datum<br />
Väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats<br />
Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd<br />
Trygghet<br />
Hur trygga medborgarna känner sig i <strong>kommun</strong>en<br />
Antal olika vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av <strong>kommun</strong>en, under 14 dagar<br />
Antal barn per personal i <strong>kommun</strong>ens förskolor<br />
24
<strong>2011</strong> 2010<br />
Delaktighet och information<br />
Hur god <strong>kommun</strong>ens webbinformation är till medborgarna<br />
Hur väl <strong>kommun</strong>en möjliggör för medborgarna att delta i <strong>kommun</strong>ens utveckling<br />
Hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över <strong>kommun</strong>ens verksamhet<br />
Effektivitet<br />
Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan<br />
Vilket resultat når elever i årskurs tre i <strong>kommun</strong>en i de nationella proven<br />
Andel elever med minst godkänt i svenska, matematik och engelska i grundskolan<br />
Hur effektiva <strong>kommun</strong>ens grundskolor är utifrån kostnad per betygspoäng<br />
Vilket resultat når elever studerande i gymnasieskolan boende i <strong>kommun</strong>en<br />
Kostnaden för gymnasieskolan i förhållande till den andel som inte fullföljer ett gymnasieprogram<br />
Kostnad för en plats i <strong>kommun</strong>ens särskilda boende<br />
Hur nöjda brukarna är med sitt särskilda boende<br />
Kostnad per vårdtagare inom <strong>kommun</strong>ens hemtjänst<br />
Brukarnas nöjdhet med den hemtjänst de erhåller<br />
Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning<br />
Samhällsutveckling<br />
Så hög är <strong>kommun</strong>ens sysselsättningsgrad<br />
Antal nya företag som startats, per 1000 invånare i <strong>kommun</strong>en<br />
Antal fler/färre förvärvsarbetande som tillkommit/försvunnit i <strong>kommun</strong>en<br />
Företagarnas sammanfattande omdömen om företagsklimatet i <strong>kommun</strong>en<br />
Sjukpenningtalet bland <strong>kommun</strong>ens invånare<br />
Så effektiv är <strong>kommun</strong>ens hantering och återvinning av hushållsavfall<br />
Andel miljöbilar av totala antalet bilar inom <strong>kommun</strong>organisationen<br />
Andel inköpta ekologiska livsmedel<br />
Hur väl medborgarna upplever att <strong>kommun</strong>en är en attraktiv plats att leva och bo i<br />
Fler jämförelser<br />
På de följande sidorna under verksamhetsområdena ”Barn och<br />
utbildning”, ”Bygga och Bo” osv. finns fler jämförelser. De jämförelserna<br />
är hämtade från räkenskapssammandraget ”Vad kostar<br />
verksamheten i Din <strong>kommun</strong>?” och <strong>kommun</strong>- och landstingsdatabasen<br />
”Kolada” (www.kolada.se). Då dessa siffror är<br />
hämtade från <strong>kommun</strong>ernas bokslut så är jämförelsetalen för<br />
2010. Siffror för <strong>2011</strong> finns inte framtagna förrän till sommaren.<br />
Jämförelserna är gjorda med riket, med gruppen KKVH<br />
(Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Halmstad och liknande<br />
<strong>kommun</strong>er. KKVH har haft ett samarbete med <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong><br />
under många år och där många olika jämförelseprojekt sker<br />
ute på förvaltningarna. Liknande <strong>kommun</strong>er är de som liknar<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> i struktur vad gäller befolkning och andra bakgrundsfaktorer.<br />
Pilen visar om vi har högre eller lägre kostnader<br />
och om vi har bättre eller sämre resultat än liknande <strong>kommun</strong>er.<br />
25
Barn och utbildning<br />
elever per lärare<br />
11,3 i grundskolan<br />
procent slutför påbörjade kurser<br />
51 i svenska för invandrare<br />
350<br />
kr är terminsavgiften på<br />
kulturskolan<br />
procent slutför påbörjade<br />
43 kurser vid grundläggande<br />
vuxenutbildning<br />
procent av medlems<strong>kommun</strong>ernas<br />
elever studerar<br />
74<br />
vid <strong>Kalmar</strong>sunds Gymnasieförbund<br />
procent slutför påbörjade<br />
kurser vid gymnasial<br />
54<br />
vuxenutbildning<br />
Ny skollag - grundskola<br />
Arbetet med implementeringen av ny<br />
skollag och nya läroplaner, ”Skola <strong>2011</strong>”,<br />
fortsatte under året. Fr.o.m. läsårsstarten<br />
<strong>2011</strong>-2012 gäller nya läroplaner inklusive<br />
nya kursplaner och även en ny betygsskala<br />
för grundskola och grundsärskola,<br />
samt betyg för år 6 och införande av lärarlegitimation.<br />
Utbildningspolitisk vision<br />
Barn- och ungdomsnämnden och Södermöre<br />
<strong>kommun</strong>delsnämnd har i november<br />
<strong>2011</strong> beslutat om en utbildningspolitisk<br />
vision samt ett utbildningspolitiskt program;<br />
två dokument som pekar ut politikens<br />
vilje- och ambitionsinriktning rörande<br />
förskola, grundskola och fritidshem.<br />
Fler anställda<br />
Personal inom förskoleverksamhet har<br />
ökat med 22 anställda och lärare inom<br />
grund- och särskola med 14 anställda.<br />
Fler förskolor<br />
Under <strong>2011</strong> invigdes en ny förskola i<br />
Ljungbyholm med fyra avdelningar.<br />
Ny gymnasiereform<br />
Under <strong>2011</strong> har den nya gymnasiereformen<br />
trätt i kraft, samtidigt som den<br />
”gamla” gymnasieskolan fasas ut. Det<br />
extraordinära läget innebär att under tre<br />
års tid kommer parallella program, kursoch<br />
betygssystem att finnas. Reformarbetet<br />
innebär särskilda kostnader i form av<br />
att förbundets befintliga personal kommer<br />
att behöva kompetensutveckling för<br />
att kunna klara det nya uppdraget.<br />
SFI<br />
Det EU-finansierade projektet SFI-<br />
Yrkesutveckling initierades under <strong>2011</strong><br />
och har redan givit ett positivt resultat på<br />
måluppfyllelsen för SFI. Måluppfyllelsen<br />
gällande andel elever som slutför påbörjade<br />
kurser inom SFI har ökat med 14<br />
procentenheter i jämförelse med 2010.<br />
Kulturskolan<br />
På kulturskolan har antalet elever ökat<br />
trots en kraftig minskning av elever i<br />
åldersgruppen på grundskolan. Bredden<br />
på utbudet har ökat och är betydligt<br />
större än i jämförelse<strong>kommun</strong>erna.<br />
Kulturskolan är med i Skola och Kultur<br />
med riksteatern och regionförbundet och<br />
förvaltningen har också ett övergripande<br />
EU-projekt Creat Learn om estetiska lärprocesser.<br />
I projektet Skola och Kultur<br />
är <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> en av tre pilot<strong>kommun</strong>er.<br />
Skolbiblioteken<br />
Skolbiblioteksansvaret gick från årsskiftet<br />
<strong>2011</strong> över från kultur- och fritidsnämnden<br />
till barn- och ungdomsnämnden och<br />
Södermöre <strong>kommun</strong>delsnämnd.<br />
högre kostnader lika kostnader lägre kostnader än liknande <strong>kommun</strong>er<br />
Kostnader 2010 Utfall Liknande KKVH Riket<br />
Totalt per inskrivet barn i förskolan 111 659 111 198 110 327 114 546<br />
Totalt per inskrivet barn i pedagogisk omsorg 100 043 87 809 86 206 93 511<br />
Totalt per inskrivet barn i fritidsverksamheten 32 778 31 404 36 168 34 373<br />
Totalt per grundskoleelev 80 217 90 730 83 397 92 671<br />
Totalt per gymnasieelev 97 246 96 855 96 612 105 790<br />
Totalt per heltidsstuderande på komvux 59 020 49 886 46 229 53 961<br />
Totalt per invånare 7-15 år för musik- och kulturskola 2 912 2 456 2 187 2 736<br />
26
Foto: Malin Gustavsson<br />
Projekt Närkontakt SkolaNäringsliv<br />
Näringslivsenheten har tillsammans med<br />
barn- och ungdomsförvaltningen under<br />
<strong>2011</strong> ingått i ett regionalt projekt om<br />
samverkan mellan näringsliv och skola.<br />
Projektets syfte är att skapa långsiktiga<br />
samarbetsformer och metoder som främjar<br />
kontakten mellan skola och näringsliv.<br />
Projektet kommer att fortlöpa under 2012.<br />
16,9<br />
88<br />
var genomsnittlig gruppstorlek<br />
på förskolan<br />
procent av eleverna vid<br />
<strong>Kalmar</strong>sunds Gymnasieförbund<br />
har grundläggande behörighet<br />
till högskola/universitet<br />
Framtid<br />
Skol- och förskolelokaler<br />
Elevantalet i grundskolan ökar fram till<br />
2015, medan de senaste årens ökning<br />
av antalet förskolebarn ser ut att plana<br />
ut. För att kunna möta förändringarna<br />
kommer ett flexibelt utnyttjande av skoloch<br />
förskolelokaler att vara nödvändigt<br />
i framtiden. Här påverkar också etableringen<br />
av nya fristående skolor.<br />
Gymnasieskolan<br />
Antalet elever inom gymnasieskolan<br />
minskar betydligt de närmaste åren och<br />
fram till 2015. Vilket innebär att behovet<br />
av lokaler minskar. Ny gymnasiereform<br />
innebär också minskade ekonomiska resurser.<br />
Detta samtidigt som behovet av<br />
att vara en skola i framkanten vad gäller<br />
den digitala kompetensen och ett behov<br />
av att öka datortätheten.<br />
bättre resultat lika resultat sämre resultat än liknande <strong>kommun</strong>er<br />
Resultat 2010 Utfall Liknande KKVH Riket<br />
Barn 1-5 år inskrivna i förskolan (%) 84 82 85 82<br />
Barn 6-12 år inskrivna i fritidshem (%) 58 49 52 49<br />
Inskrivna barn per årsarbetare <strong>kommun</strong>al förskola 5,3 5,7 5,5 5,5<br />
Inskrivna barn per årsarbetare <strong>kommun</strong>ala fritidshem 24,6 21,4 22,2 21,2<br />
Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen, totalt (%) 82,4 79,0 76,2 76,3<br />
Elever per lärare i <strong>kommun</strong>al grundskola 11,3 11,6 12,4 11,7<br />
Genomsnittligt meritvärde i åk 9 i <strong>kommun</strong>ala skolor 206 208 208 204<br />
Genomsnittligt betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning 14,0 14,0 13,8 13,8<br />
Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år (%) 80,0 80,0 76,9 76,6<br />
Gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden 2 år<br />
efter avslutad gymnasieutbildning (%) 26,9 25,9 22,8 27,4<br />
27
Stöd och<br />
omsorg<br />
Hjälpmedelsverksamheten<br />
Kommunerna i länet har tillsammans<br />
med regionförbundet uppdragit åt <strong>Kalmar</strong><br />
<strong>kommun</strong> att agera som värd<strong>kommun</strong> för<br />
den länsomfattande hjälpmedelsverksamhet<br />
som tas över från landstinget 1 januari<br />
2012. Förberedelser inför starten har skett<br />
under <strong>2011</strong>. Flertalet av de ca 25 personer<br />
som skall bemanna verksamheten i <strong>Kalmar</strong><br />
och Västervik, har kommit från landstinget<br />
via verksamhetsövergång. De väl genomförda<br />
förberedelserna har gjort att vi står<br />
bra rustade inför starten 2012. Kommunal<br />
Hjälpmedelssamverkan i Länet (KHS) fullbordar<br />
hemsjukvårdsreformen.<br />
Önskad sysselsättningsgrad<br />
Omsorgsförvaltning och nämnd tog under<br />
slutet av <strong>2011</strong> beslut om hur och i<br />
vilken takt önskad sysselsättningsgrad ska<br />
införas. Tidplanen följer KFs intentioner<br />
och genomförs teamvis fram till och med<br />
2013. Team 4 (ca 150 medarbetare) var<br />
först ut och startade vid årsskiftet. Mer än<br />
hälften av medarbetarna i teamet önskade<br />
högre sysselsättning. Stor energi läggs på<br />
att hitta smarta lösningar för att kombinera<br />
denna högre sysselsättningsgrad med<br />
behov av insatser och nya scheman. Modeller<br />
kommer att utvecklas över tid. Särskilda<br />
medarbetare är avdelade för att leda<br />
och implementera denna process. Respektive<br />
team påverkar och sätter sin egen<br />
prägel och sina spelregler på sitt arbetssätt.<br />
Foto: Malin Gustavsson<br />
Även socialförvaltningen har arbetat med<br />
uppdraget att kunna erbjuda samtliga<br />
anställda önskad sysselsättningsgrad.<br />
Arbetslinjen<br />
Arbetslinjen har varit en fortsatt prioriterad<br />
fråga. Socialförvaltningen har på ett<br />
framgångsrikt sätt genom olika projekt<br />
lyckats få ut många långtidsarbetslösa<br />
personer i arbete eller studier. Projekt har<br />
även startats upp för att hitta meningsfull<br />
sysselsättning för unga personer som<br />
finns i LSS-boenden.<br />
Kostnad per brukare<br />
Både omsorgsnämndens och socialnämndens<br />
verksamheter har genomlysts<br />
av externt företag (Ensolution) för att få<br />
jämförelse på brukarnivå. En värdefull<br />
benchmarking som ska fortsätta och genomföras<br />
årsvis.<br />
Kvalitetsarbete<br />
”Palliativregistret” och ”Senior alert” är<br />
hjälpsystem för att öka kvaliteten för den<br />
enskilde och deras anhöriga.<br />
Ett antal kvalitetsutvecklande insatser<br />
har startats. Projektet för att ta fram<br />
värdighetsgarantier genomförs med statliga<br />
stimulansmedel. Sociala innehållet<br />
på särskilda boenden har inventerats.<br />
Nämnden har tagit inriktningsbeslut,<br />
som ska verkställas under 2012. Nutrition<br />
och nattfasta är andra angelägna<br />
områden som kräver förbättringsarberte.<br />
Personlig assistans<br />
Förändringar har skett inom personlig<br />
assistans som påverkat inriktningen i<br />
arbetet. Försäkringskassan gör genom<br />
förändrad praxis mer restriktiva bedöm-<br />
högre kostnader lika kostnader lägre kostnader än liknande <strong>kommun</strong>er<br />
Kostnader 2010 Utfall Liknande KKVH Riket<br />
Kostnad äldreomsorg kr per invånare 65-w år 64 185 56 874 58 928 55 454<br />
Kostnad hemtjänst kr per brukare 173 146 138 610 112 144 127 009<br />
Kostnad särskilt boende exkl. lokaler kr per brukare 554 557 535 942 499 898 549 121<br />
Kostnad boende enl. LSS exkl. lokaler kr per brukare 670 591 592 998 689 837 658 675<br />
Nettokostnad för insatser enl. LSS kr per invånare 5 646 5 307 4 035 3 704<br />
Kostnader för individ- och familjeomsorg kr per invånare 3 447 3 321 3 254 3 000<br />
Kostnad för ekonomiskt bistånd kr per invånare 1 170 1 044 1 277 1 012<br />
28
ningar av grundläggande behov. Fler får<br />
avslag på personlig assistans och <strong>kommun</strong>en<br />
får då hela kostnaden för assistansen.<br />
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder<br />
Kommunens satsning på arbetsmarknadspolitiska<br />
åtgärder har varit stor<br />
även under året. Serviceförvaltningen<br />
har under året haft 74 personer i arbetsmarknadspolitiska<br />
åtgärder med olika<br />
tidslängder och har bl.a. byggt multisportarenor<br />
i Smedby och Ljungbyholm.<br />
Framtid<br />
Försörjningsstödet<br />
En viktig förutsättning är hitta metoder<br />
för att kunna möta förändringar i konjunkturen.<br />
Där är en fortsatt satsning på<br />
arbetslinjen en viktig del. Oroväckande<br />
är att försörjningsstödet kan öka framöver.<br />
Förändringen i flyktingmottagandet<br />
som innebär minskade ersättningar<br />
i statsbidraget i kombination med ett<br />
sämre arbetsmarknadsläge riskerar att<br />
begränsa flyktingars möjlighet till egenförsörjning.<br />
Den risken finns även för<br />
ungdomsgruppen där arbetslösheten redan<br />
nu är mycket hög.<br />
LSS-verksamheten<br />
Bristen på bostäder kan bli ett stort problem<br />
både för LSS-verksamheten men<br />
även för andrahandsuthyrningen till<br />
personer som själva inte har möjlighet<br />
att teckna hyreskontrakt. Det blir allt<br />
svårare att etablera nya LSS-boenden i<br />
befintliga hyresfastigheter, vilket leder<br />
till behov av dyra nybyggnationer som<br />
den enskilde inte har råd att bo i utan att<br />
socialnämnden går in och kompenserar.<br />
34 korttidsplatser<br />
för äldre<br />
128<br />
flyktingar har mottagits<br />
i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong><br />
792 bostadsanpassningsbidrag<br />
beviljades<br />
1 135 omsorgstagare i<br />
hemtjänsten<br />
När det gäller prognosen för antal assistansärenden<br />
är det svår att bedöma men<br />
en kostnadsökning är trolig utifrån försäkringskassans<br />
mer restriktiva bedömningar.<br />
Äldreboenden<br />
Det kommer att behövas stora satsningar<br />
inom äldreboendena de närmaste åren.<br />
Dels behöver de befintliga äldreboendena<br />
en rejäl ansiktslyftning och dels<br />
behövs ett nytillskott. Den under <strong>2011</strong><br />
genomförda genomlysningen av kostnaderna<br />
för äldreomsorgen visade att vi har<br />
ett stort antal s.k. ytterfall, dvs. kostnader<br />
betydligt över genomsnittskostnaden för<br />
jämförbara <strong>kommun</strong>er i Sverige. Detta<br />
berodde bl.a. på att det saknas ett antal<br />
äldreboenden i <strong>Kalmar</strong>.<br />
På Varvsholmen planeras ett äldreboende<br />
med 38 nya platser. Dessutom planeras<br />
en träffpunkt och en hemtjänstlokal i<br />
direkt anslutning till boendet. I Smedby<br />
och på Smedängen finns sedan länge ett<br />
framtaget förslag till ombyggnad. Förslag<br />
till ombyggnad av Norrlidshemmet finns<br />
16 korttidsplatser<br />
demens<br />
170<br />
i enskild regi<br />
176<br />
i enskild regi<br />
platser i demensboende<br />
i egen regi och 49 platser<br />
platser i äldreboende i<br />
egen regi och 22 platser<br />
sedan lång tid tillbaka eller att det blir<br />
ett äldreboende någonstans i Norrliden.<br />
Smedängen och Norrlidshemmet ingår<br />
i det paket av <strong>kommun</strong>ala fastigheter<br />
som skall bjudas ut till försäljning. Både<br />
i norra och södra centralorten planeras<br />
nya äldreboenden.<br />
Välfärdsbokslutet<br />
Välfärdsbokslutet ska fungera som underlag<br />
i de ekonomiska prioriteringar som<br />
behöver göras för att skapa förutsättningar<br />
för en god hälsa på lika villkor hos <strong>kommun</strong>ens<br />
invånare. Där framgår vilka höga<br />
ohälsotal, låga utbildningsnivåer, hög arbetslöshet,<br />
låga inkomstnivåer för kvinnor,<br />
låg andel manliga förstagångsväljare<br />
och sned ålderfördelning som finns bland<br />
invånarna. Ändringar i resursfördelningen<br />
samt en resursförstärkning krävs för att<br />
komma till rätta med dessa sociala problem.<br />
Det gäller inte minst för verksamheter<br />
som involverar barn och ungdomar<br />
som t.ex. fritidsgårdar, personaltätheten i<br />
förskola och skola samt insatser för barn<br />
med särskilda behov.<br />
bättre resultat lika resultat sämre resultat än liknande <strong>kommun</strong>er<br />
Resultat 2010 Utfall Liknande KKVH Riket<br />
Nöjd Kund Index hemtjänst, äldreomsorg (<strong>2011</strong>) 75 76 76 75<br />
Nöjd Kund Index äldreboende (<strong>2011</strong>) 69 70 72 70<br />
Invånare 0-64 år med insatser enl. LSS (%) 0,99 0,96 0,74 0,80<br />
Barn i befolkningen som ingår i familjer med<br />
ekonomiskt bistånd (%) 8,0 5,8 6,9 6,6<br />
Invånare 16-64 år som är arbetslösa el. i<br />
konjunkturberoende program (%) 6,1 8,5 6,4 6,9<br />
29
Bygga<br />
och bo<br />
Servicegaranti<br />
Samhällsbyggnadsnämnden införde en<br />
servicegaranti för bygglov: ”Bygglovbeslut<br />
inom fyra veckor - annars 25 % lägre<br />
avgift! - Du får ett beslut om bygglov<br />
inom fyra veckor efter komplett ansökan<br />
lämnats in. Detta gäller för ny-, om- eller<br />
tillbyggnad av en- eller tvåbostadshus<br />
som följer detaljplan och PBL:s regler.”<br />
Servicegarantin har hållits sedan den infördes<br />
1 september.<br />
Nämnden beslutade om servicegaranti<br />
för ärenden om enskilda avlopp och<br />
värmepumpar. Garantin innebär att det<br />
max får ta 4 veckor för att få ett beslut,<br />
annars sänks avgiften med 25 procent.<br />
Hastighetsplan<br />
En hastighetsplan för <strong>Kalmar</strong> har beslutats<br />
av nämnden och kommer att styra<br />
vilka hastigheter som olika vägavsnitt<br />
ska ha. Detta arbete kommer att fortgå<br />
framöver då hastighetsändringar ska genomföras.<br />
Cykelvägvisning<br />
En cykelvägvisning har planerats av kontoret<br />
tillsammans med serviceförvaltningen<br />
och <strong>kommun</strong>ledningskontoret<br />
och under slutet av året började vägvisningen<br />
komma på plats.<br />
Som en av de första <strong>kommun</strong>erna har vi<br />
lagt in delar av vårt cykelvägnät i den nationella<br />
vägdatabasen (NVDB).<br />
Foto: Malin Gustavsson<br />
Översiktsplaner<br />
Ett förslag till ny <strong>kommun</strong>övergripande<br />
översiktsplan har tagits fram under året<br />
och ställs ut under våren 2012. Fördjupade<br />
översiktsplaner har tagits fram för<br />
Kvarnholmen och Norrlidens strand.<br />
Större detaljplaneprojekt<br />
Större detaljplaneprojekt som avslutats<br />
under året är Jakobsberg (68 småhustomter),<br />
Flygstaden (industrimark 30<br />
ha), Snättebrovägen och sydöstra Snättebro<br />
(ca 30 resp. 25 bostäder), Tigern och<br />
Fåret (Södra vägen).<br />
Information om intressanta byggnader<br />
En uppmärksammad tjänst vi sjösatte inför<br />
sommaren var en Layartjänst, en s.k.<br />
app. Genom denna kan allmänheten i sin<br />
smartphone få information om intressanta<br />
byggnader i <strong>Kalmar</strong>s centrala delar.<br />
Byte av vatten- och avloppsledningar<br />
VA-saneringar har utförts på flera platser<br />
i <strong>kommun</strong>en. Av de större saneringsarbetena<br />
kan följande nämnas: Lindölundsgatan<br />
etapp 2, Funkabovägen, Öhnellgatan,<br />
Södra vägen, Solvägen m.fl. Arbetet<br />
med att byta ut vattenledningen från<br />
Ölandsleden till Vattentornet har färdigställts.<br />
I Västra sjön har avloppsledningen<br />
mellan Rinkabyholm och Tegelviken<br />
dubblerats samt en ny dricksvattenledning<br />
har lagts ner från Tegelviken till<br />
Boholmarna. Dubbleringen av råvattenledningen<br />
från <strong>Kalmar</strong> Dämme till vattenverket<br />
har färdigställts under året. I<br />
januari <strong>2011</strong> påbörjades arbetet med att<br />
i egen regi anlägga en ny överföringsledning<br />
för avloppsvatten mellan Halltorp<br />
och Ekenäs. Syftet är att leda allt avloppsvatten<br />
från Halltorp till reningsverket<br />
på Tegelviken.<br />
högre kostnader lika kostnader lägre kostnader än liknande <strong>kommun</strong>er<br />
Kostnader 2010 Utfall Liknande KKVH Riket<br />
Nettokostnad räddningstjänst kr per invånare 616 596 623 783<br />
Nettokostnad gator, vägar och parkering kr per invånare 1 029 1 202 951 1 211<br />
Nettokostnad fysisk och teknisk planering, bostadsförbättringar<br />
kr per invånare 480 -24 296 363<br />
30
18,1<br />
% var <strong>Kalmar</strong>hems omflyttningsfrekvens<br />
för bostäder<br />
och 74,7 % för studentlägenheter<br />
1 172<br />
bygglovärenden som<br />
bland annat innehöll<br />
250 bostäder varav 53 småhus<br />
153<br />
nya bostäder färdigställdes<br />
under året, varav cirka hälften<br />
i småhus och hälften i flerbostadshus.<br />
120<br />
99,2<br />
nya fastigheter har anslutits<br />
till fjärrvärmenätet<br />
% var <strong>Kalmar</strong>hems<br />
uthyrningsgrad<br />
Framtid<br />
Plan- och Bygglagen<br />
Den nya Plan- och Bygglagen förändrar<br />
mycket då arbetsplatsbesök har införts<br />
liksom ett antal besked som ska lämnas<br />
i olika former och skeden. En ökad belastning<br />
på framförallt bygglovsverksamheten<br />
och administrationen har skett. En<br />
ny taxa gäller som ska utvärderas under<br />
våren 2012.<br />
Planarbete<br />
Befästningsstaden <strong>Kalmar</strong> är ett begrepp<br />
som har fått innehåll och har aktualiserats<br />
genom det planarbete som bedrivits<br />
i Gamla staden och på Kvarnholmen<br />
– främst i kv. Valnötsträdet och i kv.<br />
Muren och Gesällen. För att konkretisera<br />
och förstärka begreppet som ett varumärke<br />
skulle ett projekt drivas under<br />
2013 – 2015 med den projektplan som<br />
utgångspunkt.<br />
Uppgifter framöver är lokaliseringsfrågan<br />
och ökat samarbete med Linnéuniversitetet,<br />
att verka för en förbättrad infrastruktur<br />
och för ett ökat bostadsbyggande.<br />
Miljöövervakning<br />
Miljöövervakning av luft och vatten<br />
behöver förstärkas. Det finns miljökvalitetsnormer<br />
för luft, vatten och buller.<br />
Vid arbete med nya detaljplaner så krävs<br />
det redovisning av hur normerna innehålls.<br />
Övervakningen av vatten och luft<br />
är också viktig för att följa upp att de åtgärder<br />
som görs får effekter.<br />
Underhållsplan för fastigheterna<br />
En långsiktig underhållsplan för fastigheterna<br />
håller på att tas fram och inventeringen<br />
kommer att fortsätta under 2012<br />
med förvaltnings-, fritids- och övriga fastigheter.<br />
Även det pågående energitjänsteprojektet<br />
kommer bidra positivt och<br />
färga av sig på underhållsplaneringen.<br />
Gemensam räddningstjänstorganisation<br />
Utredningen om en gemensam räddningstjänstorganisation<br />
i södra länet pågår.<br />
Likväl som planeringen för den nya<br />
brandstationen som planeras stå färdig<br />
andra halvan av 2015.<br />
Foto: Jan Magnusson<br />
bättre resultat lika resultat sämre resultat än liknande <strong>kommun</strong>er<br />
Resultat 2010 Utfall Liknande KKVH Riket<br />
Nöjd Medborgar Index - Räddningstjänst (<strong>2011</strong>) 77 76 76 75<br />
Nöjd Medborgar Index - Gator och vägar (<strong>2011</strong>) 55 52 53 51<br />
Nöjd Medborgar Index - Renhållning (<strong>2011</strong>) 68 68 68 64<br />
Nöjd Medborgar Index - Vatten och avlopp (<strong>2011</strong>) 82 68 86 77<br />
Nöjd Region Index - Bostäder (<strong>2011</strong>) 57 52 58 59<br />
31
Miljö<br />
Vattenskyddsområde<br />
Ett nytt vattenskyddsområde med tillhörande<br />
skyddsföreskrifter för Råsbäcks<br />
vattentäkt har lämnats in till Länsstyrelsen<br />
för fastställelse.<br />
Avfallsbehandlingsanläggning<br />
Beslut om byggande av en avfallsbehandlingsanläggning<br />
på Moskogen togs<br />
av fullmäktige i augusti. Ett avtal skrevs<br />
också med Cementa om leverans av avfallsbränsle.<br />
Detta projekt är beräknat att<br />
driftsättas 2014 och är ett sätt för KSRR<br />
att kunna leva upp till de nationella miljömål<br />
som finns.<br />
Retrå<br />
Försöksverksamheten med KSRR:s butik<br />
Retrå var ett tvåårigt projekt som avslutades<br />
i slutet av <strong>2011</strong>. Möjligheten att<br />
lämna material till återbruk finns kvar<br />
på varje återvinningscentral, men detta<br />
tas numera omhand av välgörenhetsorganisationer<br />
med second hand-försäljning,<br />
som är verksamma i KSRR:s medlems<strong>kommun</strong>er.<br />
Mobila mini-återvinningscentraler<br />
För att öka tillgängligheten för lämnande<br />
av grovavfall beslutades att införa mobila<br />
Mini-ÅVC. Försöksverksamheten som<br />
ska pågå under en tvåårsperiod inleddes<br />
vid årsskiftet <strong>2011</strong>/2012. Som en riktad<br />
insats kommer man också att kunna<br />
lämna farligt avfall och vitvaror på Mini-<br />
ÅVC fördelat på två tillfällen per år.<br />
Minska livsmedelsavfall<br />
Broschyr framtagen och utskickad. Informationsträffar<br />
genomförda.<br />
Foto: Malin Gustavsson<br />
Enskilda avlopp<br />
Projektet med enskilda avlopp pågår<br />
för fullt. Inom avloppsområdet har det<br />
också genomförts byggen av avlopp med<br />
ny teknik som bekostas av EU-projekt<br />
(LOVA eller Moment-up).<br />
Bada i Malmfjärden<br />
Arbetet med ”Bada i Malmfjärden” fortgår.<br />
Policy för bekämpningsmedel<br />
Arbete med en ny policy för användning<br />
av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde<br />
pågår.<br />
högre kostnader lika kostnader lägre kostnader än liknande <strong>kommun</strong>er<br />
Kostnader 2010 Utfall Liknande KKVH Riket<br />
Nettokostnad miljö, hälsa och hållbar utveckling kr per invånare 80 45 42 44<br />
Nettokostnad miljö och hälsoskydd, myndighetsutövning kr per invånare 78 92 84 128<br />
32
2,1<br />
milj Nm3 rågas har under<br />
året producerats inklusive<br />
rågas från <strong>Kalmar</strong> Vatten AB<br />
652<br />
kg hushållsavfall<br />
per invånare<br />
(avser hela KSRR:s område)<br />
Biogas<br />
Genom projektet ”Biogas – nya substrat<br />
från havet” har vass, alger och musslor<br />
provrötats i mindre skala bl. a. för att<br />
undersöka möjligheten att kombinera<br />
närsaltreduktion från <strong>Kalmar</strong>sund med<br />
biogasproduktion. Projektet sker i samband<br />
med Regionförbundet och ett antal<br />
<strong>kommun</strong>er samt Linnéuniversitetet.<br />
<strong>Kalmar</strong> Gästhamn<br />
Ny miljöstation byggdes i gästhamnen.<br />
Energieffektiviseringar<br />
Serviceförvaltningen har startat arbetet<br />
med energitjänsteprojektet som syftar<br />
till att minska energianvändningen i de<br />
<strong>kommun</strong>ala fastigheterna. Under våren<br />
startade upphandlingen genom att en<br />
intresseanmälan gick ut. Tre av entreprenörerna<br />
som anmälde intresse kvalificerade<br />
sig och efter sommaren gick<br />
förfrågningsunderlaget ut. Vinnare av<br />
upphandlingen blev YIT Sverige AB och<br />
kontrakt tecknades i december. Detta<br />
projekt blir ett av förvaltningens viktigaste<br />
under de kommande åren.<br />
Industriparken i <strong>Kalmar</strong> AB:s fastighet<br />
är ansluten till fjärrvärme och är därmed<br />
helt fossilbränslefri. All elenergi kommer<br />
från förnybara källor.<br />
Foto: Jan Magnusson<br />
401<br />
38,9<br />
nya hälsoskyddsärenden<br />
procent av de<br />
nyregistrerade<br />
personbilarna var miljöbilar<br />
27<br />
procent av hushållsavfallet<br />
återvinns<br />
(avser hela KSRR:s ormåde)<br />
25<br />
procent av <strong>kommun</strong>ens livsmedelsinköp<br />
är ekologiska<br />
Framtid<br />
Ett stort projekt är matavfallsinsamling<br />
och avfallsbehandlingsanläggning på<br />
Moskogen och kommer att ta mycket<br />
arbete i anspråk framöver. Ett annat är<br />
att ett nytt reningsverk på Tegelviken<br />
där olika reningsmetoder studeras för<br />
att få en långsiktigt hållbar avloppsrening.<br />
Efterfrågan på biogas förväntas öka<br />
i framtiden och för att klara detta behövs<br />
en uppgraderingsanläggning. Ett inriktningsbeslut<br />
att tagits om att lämna ut<br />
<strong>Kalmar</strong> Biogas AB till försäljning.<br />
bättre resultat lika resultat sämre resultat än liknande <strong>kommun</strong>er<br />
Resultat 2010 Utfall Liknande KKVH Riket<br />
Nöjd Medborgar Index - Miljöarbete (<strong>2011</strong>) 56 59 56 54<br />
Miljöbilar av hela beståndet personbilar (%) 8,3 8,3 7,8 6,1<br />
<strong>33</strong>
Kultur<br />
och fritid<br />
376<br />
kr per invånare kostar<br />
biblioteksverksamheten<br />
19<br />
arrangemang genomfördes<br />
på Monokrom<br />
Foto: Malin Gustavsson<br />
Nya anläggningar<br />
Under året har nya anläggningar tagits<br />
i bruk så som entrén på <strong>Kalmar</strong> Sportcenter,<br />
en ny träningsishall och träningsplanerna<br />
på Gasten. <strong>Kalmar</strong> Sportcenter<br />
som består utav ishallar, sporthall och<br />
simhall ska uppmuntra till idrott och<br />
hälsa för varierande målgrupper. Parallellt<br />
med entrén har <strong>Kalmar</strong> Familjebad<br />
färdigställt nya träningsytor för gruppträning,<br />
spinning och Actic Gym. Inom<br />
fritidsgårdsverksamheten har ett centralt<br />
placerat allaktivitetshus/fritidsgård invigts;<br />
Monte Cavallo. Läget är bra med<br />
kollektivtrafik från <strong>kommun</strong>ens alla håll<br />
men risk föreligger att renoveringen av<br />
huset blir för dyr och att ersättningslokaler<br />
i stället får skaffas.<br />
Könsneutrala fritidsgårdar<br />
Arbetet med den könsneutrala fritidsgården<br />
i Funkabo har handlat om planering<br />
av ombyggnation och en manual som beskriver<br />
processen och arbetet i projektet<br />
har påbörjats. Arbetet följs nationellt.<br />
Samverkan<br />
Det är samverkan både internt, men<br />
också med föreningar, studieförbund och<br />
regionförbundet. Förvaltningen deltar<br />
i projekt både nationellt och internationellt.<br />
Kultur- och fritidsförvaltningen<br />
samarbetar med Smålandsidrotten<br />
kring Drive In-idrott, fritidsgårdarnas<br />
MAST-projekt som är ett samarbete med<br />
Gdansk om segelträning för unga och<br />
deras ESF-projekt ”Det goda mötet”.<br />
Biblioteket är med i regionsamarbetet<br />
Futurum.kom och Monokrom är på väg<br />
in i ett projekt med de nordiska länderna<br />
i CreActiv City.<br />
Monokrom<br />
Monokrom har under året satsat på<br />
arrangemangsutveckling för unga. Detta<br />
har bland annat resulterat i att ungdomar<br />
kunde erbjudas sommarpraktik på <strong>Kalmar</strong><br />
teater där de guidade, spelade teater<br />
och musik för besökande. Det har också<br />
handlat om att ge unga arrangemangstöd<br />
både praktiskt men också med att kunna<br />
söka snabba medel för att kunna förverkliga<br />
idéer.<br />
Bibliotek<br />
Under året har Södermöres bibliotek<br />
deltagit i Regionbibliotekets stora marknadsföringssatsning<br />
”Futurum”. Södermöre<br />
har på samtliga bibliotek genomfört<br />
”Digidel”, en satsning för att hjälpa<br />
pensionärer in i den digitala världen.<br />
Lyckade kulturaftnar har genomförts på<br />
Södermöres bibliotek. Under hösten har<br />
ett tvåårigt projekt med att bygga upp ett<br />
generationsöverskridande allaktivitetshus<br />
startats.<br />
Gratis bad<br />
<strong>Kalmar</strong> Familjebad har i en försöksverksamhet<br />
under sommaren <strong>2011</strong> erbjudit<br />
barn och ungdomar i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong><br />
gratis bad två gånger per vecka under<br />
hela sommarlovet. Initiativet har uppskattats<br />
och totalt besökte 2 500 barn<br />
och ungdomar badet. Uppföljning visade<br />
att majoriteten av barn och ungdomar<br />
kom från områdena Berga, Lindsdal och<br />
Smedby med fördelning 60 procent killar<br />
och 40 procent tjejer.<br />
högre kostnader lika kostnader lägre kostnader än liknande <strong>kommun</strong>er<br />
Kostnader 2010 Utfall Liknande KKVH Riket<br />
Nettokostnad kulturverksamhet kr per invånare 961 958 1 000 934<br />
Nettokostnad fritidsverksamhet kr per invånare 1 528 1 312 1 278 1 188<br />
34
Foto: Jan Magnusson<br />
274 168<br />
223<br />
besökte huvudbiblioteket<br />
föreningar har mottagit<br />
i genomsnitt 61 065 kr i<br />
föreningsbidrag<br />
34<br />
105<br />
procent av besökarna på<br />
fritidsgårdarna är flickor<br />
föreställningar har<br />
<strong>Kalmar</strong> Teater haft<br />
Framtid<br />
Kultur- och fritidsanläggningar<br />
De närmast större utredningarna rörande<br />
kultur- och fritidsanläggningar<br />
är en idrottshall och klubbhus på södra<br />
området, Rockneby allaktivitetshus,<br />
Gröndalsområdet med ett racketcentrum,<br />
Fredriksskans friidrottsarena, kulturcentrum<br />
och ta fram ett kulturpaket<br />
liknande idrottspaketen.<br />
bättre resultat lika resultat sämre resultat än liknande <strong>kommun</strong>er<br />
Resultat 2010 Utfall Liknande KKVH Riket<br />
Nöjd Medborgar Index - Kultur (<strong>2011</strong>) 67 63 71 60<br />
Nöjd Medborgar Index – Idrott- och motionsanläggningar (<strong>2011</strong>) 60 61 66 59<br />
Nöjd Region Index - Fritid (<strong>2011</strong>) 68 66 71 59<br />
35
Näringsliv och turism<br />
6 370<br />
företag var verksamma<br />
i <strong>kommun</strong>en<br />
100<br />
tusen besökte <strong>Kalmar</strong><br />
Stadsfest under tre dagar<br />
Fortsatt samverkan med<br />
Linnèuniversitetet<br />
I och med bildandet av Linnéuniversitetet<br />
är regionen vi verkar i större, både<br />
geografiskt och resursmässigt. Linnéuniversitetet<br />
är en viktig motor för regionensutveckling.<br />
För företag och organisationer<br />
innebär det många möjligheter till<br />
samverkan med studenter och forskare.<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>s företaglots och Linnéuniversitetets<br />
samverkanskoordinator<br />
har även under <strong>2011</strong>tillsammans besökt<br />
företag i <strong>kommun</strong>en för att gemensamt<br />
bemöta företagens behov och visa på de<br />
möjligheter som kan erbjudas. Näringslivsenheten<br />
har också medverkat i arbetet<br />
kring ett stadsintegrerat universitet.<br />
Nya evenemang<br />
Tre nya evenemang initierades under året,<br />
<strong>Kalmar</strong> Båtmässa, <strong>Kalmar</strong> Grand Prix och<br />
<strong>Kalmar</strong>milen. De tre evenemangen är, tillsammans<br />
med <strong>Kalmar</strong> Kanalsimning, exempel<br />
på evenemang där vi vill lyfta fram<br />
<strong>Kalmar</strong>s kustnära läge.<br />
<strong>Kalmar</strong> Stadsfest<br />
Stadsfesten hade ett starkare program än<br />
någonsin och lockade cirka 100 000 besökare<br />
på tre dagar.<br />
<strong>Kalmar</strong> Slott<br />
Sommarens utställning ”Konstens kungar”<br />
och Barnens Slott var två populära inslag<br />
under sommaren, likväl som påskparaden.<br />
Turistkarta<br />
En ny turistkarta/adresskarta har tryckts.<br />
Det var 15 år sedan sist. Kartan blev färdig<br />
till turistsäsongen och blev mycket väl mottagen.<br />
Genom ett samarbete över förvaltningsgränserna<br />
trycktes en ny cykelkarta.<br />
Science Park Sverige årsmöte<br />
<strong>Kalmar</strong> Science Park var i maj <strong>2011</strong><br />
värd för vår branschorganisation SISPs<br />
årsmöte. Drygt 160 personer från hela<br />
Science Park Sverige fanns representerade.<br />
Talare var bland annat ordförande<br />
i Riksdagens näringsutskott Mats Odell,<br />
Vinnovas chefsstrateg, Innovationsbrons<br />
VD, SISPs Vd, Tillväxtverkets VD m.fl.<br />
Konferensen var lyckad och satte <strong>Kalmar</strong><br />
och <strong>Kalmar</strong> Science Park på kartan.<br />
Kvällskurser i ämnet starta företag<br />
I samarbete med ALMI Företagspartner<br />
har <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> arrangerat under<br />
våren en informationskväll i ämnet starta<br />
företag. Kvällen har vänt sig till de som<br />
just har startat företag eller haft intentioner<br />
att göra det.<br />
Foto: Jan Magnusson<br />
Näringslivsråd för samverkan<br />
Näringslivsrådets vision är att genom dialog<br />
skapa förutsättningar för ett starkt näringsliv.<br />
De gröna näringarna blev under<br />
<strong>2011</strong> ett nytt tillskott i näringslivsrådet.<br />
Näringslivsrådets enkät<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>s näringslivråd undersökte<br />
under våren företagarnas syn på<br />
vår näringslivsmiljö och vårt näringslivsklimat.<br />
Förbättrade <strong>kommun</strong>ikationer<br />
var enligt enkätsvaren framgångsfaktorn<br />
för att göra vår region än mer attraktiv<br />
och företagarvänlig. Flera nämnde att de<br />
upplever en vilja och en drivkraft kring<br />
att utveckla regionen och att potentialen<br />
finns. <strong>Kalmar</strong>företagarna efterlyser kompetens<br />
och erfarenhet främst inom olika<br />
teknik- och ingenjörsområden, kvalificerade<br />
utesäljare och kvalificerad IT-personal.<br />
Mer interaktion i näringslivet önskades<br />
när det gäller universitetsutbildning<br />
och annan utbildning. På frågan, vilket<br />
transportsätt skulle du gärna se prioriterades<br />
inom regionen, svarade 49 procent<br />
att de vill se en prioritering av vägnätet.<br />
högre kostnader lika kostnader lägre kostnader än liknande <strong>kommun</strong>er<br />
Kostnader 2010 Utfall Liknande KKVH Riket<br />
Nettokostnad näringslivsfrämjande åtgärder kr per invånare 260 294 189 2<strong>33</strong><br />
Nettokostnad turistverksamhet kr per invånare 173 61 54 103<br />
Nettokostnad särskilt riktade insatser kr per invånare 383 505 544 318<br />
36
39<br />
Member-företag och 9 Partnerföretag<br />
var anslutna till <strong>Kalmar</strong><br />
Science Park<br />
81 061<br />
6 500<br />
2<br />
procent<br />
personer besökte<br />
<strong>Kalmar</strong> Slott<br />
båtdygn registrerades<br />
i <strong>Kalmar</strong> Gästhamn<br />
var KIFAB:s vakansgrad<br />
vid årsskiftet<br />
87 050<br />
besökte <strong>Kalmar</strong><br />
Turistbyrå<br />
Foto: Jan Magnusson<br />
Framtid<br />
Fairtrade City <strong>Kalmar</strong><br />
Scandic <strong>Kalmar</strong> Väst fick <strong>2011</strong> års Fairtradeutmärkelse.<br />
<strong>Kalmar</strong>sundstrafiken tillbaka<br />
Från mitten av juni trafikerade Ressel rederi<br />
den moderna katamaranfärjan m/s<br />
Dessa rutten Färjestaden- <strong>Kalmar</strong>. Nuvarande<br />
avtal gäller <strong>2011</strong>-2013.<br />
Pris i Ung Företagsamhet<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>s näringslivsenhet har<br />
delat ut pris i Ung Företagsamhet. Priset<br />
är ett sätt att premiera våra ungdomar<br />
som drivit företag genom Ung Företagsamhet.<br />
Affärsplan, årsredovisning, samarbete,<br />
erfarenhet, genomförande och<br />
utveckling är områden som har bedömts.<br />
Sommarlovsentreprenörer<br />
Näringslivsenheten har tillsammans med<br />
arbetsmarknadsenheten och Ung Företagsamhet<br />
drivit sommarlovsentreprenörer.<br />
Projektet blev lyckat med 14 ungdomar<br />
som startade och drev åtta företag<br />
under fyra veckor. Erbjudandet vände sig<br />
till ungdomar som har avslutat årskurs<br />
ett på gymnasiet.<br />
Dialog med företag om <strong>Kalmar</strong>s<br />
utveckling<br />
”Det Nya <strong>Kalmar</strong>” och ”18-30 mötet”<br />
är två aktiviteter som Näringslivsenheten<br />
har drivit under <strong>2011</strong>. I mötet ”Det nya<br />
<strong>Kalmar</strong>” har specifika grupper från näringslivet<br />
bjudits in och ”18-30 mötet”<br />
är ett sätt att träffa unga företagare.<br />
Besöks- och evenemangsstad<br />
Under året har satsningarna på <strong>Kalmar</strong><br />
som besöks- och evenemangsstad fortsatt<br />
och nyheter för året var bl.a. cykelloppet<br />
<strong>Kalmar</strong> GP. EM i fotboll för<br />
damer kommer till <strong>Kalmar</strong> 2013 och<br />
att triathlontävlingarna uppgraderas till<br />
Ironman-status redan 2012.<br />
Affärsänglar<br />
Projektet Affärsänglar Sydost kommer att<br />
pågå fram till slutet av 2013 och syftet<br />
är att fler investeringar mellan affärsänglar<br />
och entreprenörer kommer till stånd.<br />
Dessutom skapa en plattform i <strong>Kalmar</strong>regionen<br />
för möjliggöra en snabbare tillväxt<br />
i framför allt kunskapsintensiva bolag.<br />
bättre resultat lika resultat sämre resultat än liknande <strong>kommun</strong>er<br />
Resultat 2010 Utfall Liknande KKVH Riket<br />
Nöjd Kund Index - Företagsklimat (<strong>2011</strong>) 63 65 66 66<br />
Förvärvsarbetande invånare 20-64 år (%) 76,8 77,6 75,5 77,4<br />
Nyregistrerade företag antal per 1 000 invånare 7,2 5,8 5,9 5,5<br />
Nöjd Region Index - Arbetsmöjligheter (<strong>2011</strong>) 50 53 57 47<br />
Nöjd Region Index – Kommersiellt utbud (<strong>2011</strong>) 70 69 71 60<br />
Nöjd Region Index - Kommunikationer (<strong>2011</strong>) 63 64 71 59<br />
37
Förvaltningsberättelse<br />
Finansiell analys<br />
Analysmetod<br />
För att beskriva <strong>kommun</strong>ens finansiella<br />
situation används den så kallade RKmodellen.<br />
Modellen belyser fyra aspekter<br />
som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv.<br />
Dessa fyra aspekter är:<br />
Mnkr 2007 2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Årets resultat <strong>kommun</strong>en 170,8 34,8 82,9 75,6 -87,3<br />
Balanskravsresultat <strong>kommun</strong>en -19,0 22,2 103,3 112,9 24,2<br />
Årets resultat koncernen 48,8 43,6 122,3 116,1 -45,2<br />
Resultat – vilken balans har <strong>kommun</strong>en<br />
haft över sina intäkter och kostnader under<br />
året och över tiden?<br />
Kapacitet – vilken kapacitet har <strong>kommun</strong>en<br />
att möta finansiella svårigheter<br />
på lång sikt?<br />
Risk – föreligger någon risk som kan påverka<br />
<strong>kommun</strong>ens resultat och kapacitet?<br />
Kontroll – vilken kontroll har <strong>kommun</strong>en<br />
över den ekonomiska utvecklingen?<br />
Resultat – kapacitet<br />
Årets resultat<br />
Ett sätt att belysa god ekonomisk hushållning<br />
är att studera det löpande resultatet.<br />
God ekonomisk hushållning innebär<br />
att dagens <strong>kommun</strong>medborgare ska<br />
finansiera sin egen <strong>kommun</strong>ala välfärd<br />
och inte förbruka den förmögenhet som<br />
tidigare generationer byggt upp. Resultatet<br />
måste därför vara tillräckligt högt<br />
för att dels värdesäkra det egna kapitalet<br />
och dels täcka kommande ökade pensionsutbetalningar.<br />
Det bör också finnas<br />
en marginal som klarar oförutsedda<br />
händelser och risker, till exempel negativ<br />
skatteutveckling, eventuellt infriande av<br />
borgensåtaganden och oväntade kostnadsökningar.<br />
Vad gäller årets resultat så har det sedan<br />
2007 försämrats från 170,8 mnkr till<br />
-87,3 mnkr <strong>2011</strong>. Jämfört med budget<br />
avviker resultatet med -145,2 mnkr. Resultatet<br />
exkl. jämförelsestörande poster<br />
har dock förbättrats från -19,0 mnkr<br />
2007 till 24,2 mnkr <strong>2011</strong>. De jämförelsestörande<br />
posterna för 2007 är reavinst<br />
vid försäljning av aktier i <strong>Kalmar</strong> Energi<br />
Holding AB till <strong>Kalmar</strong> Kommunbolag<br />
AB 215 mnkr och avsättning för omställningsåtgärder<br />
med 25,2 mnkr. För 2008<br />
är merparten reavinst 10,5 mnkr vid<br />
försäljning av Tullhuset och för 2009 redovisas<br />
avsättning för omställningsåtgärder<br />
med 20,2 mnkr. För 2010 redovisas<br />
avsättning för omställningsåtgärder med<br />
8,7 mnkr och avsättning för engångsbidrag<br />
till <strong>Kalmar</strong> FF med 28,6 mnkr.<br />
Jämförelsestörande poster i bokslut <strong>2011</strong><br />
avser justering av RIPS-räntan med 11,5<br />
mnkr och 100,0 mnkr för sluttäckning<br />
av deponi på Moskogen.<br />
Årets resultat för koncernen <strong>2011</strong> blev<br />
-45,2 mnkr vilket är en försämring med<br />
161,3 mnkr sedan 2010.<br />
Efter april månad redovisades i uppföljningen<br />
en prognos för årets resultat i<br />
<strong>kommun</strong>en på -74,5 mnkr och delårsrapporten<br />
efter augusti redovisade -63,3<br />
mnkr. Skillnaden mellan boksluts årets<br />
resultat -86,1 mnkr och första uppföljningen<br />
i april är 11,6 mnkr.<br />
Flera faktorer har påverkat denna utveckling<br />
under året. Nämnderna har<br />
förbättrat sina resultat med 13,9 mnkr.<br />
Skatteunderlagsprognoserna har redovisat<br />
ökat skatteunderlag med 1,4 mnkr.<br />
AFA beslutade under året att avgiften<br />
<strong>2011</strong> för avtalsgruppsjukförsäkring<br />
(AGS-KL) och avgiftsbefrielseförsäkring<br />
(AFA) skulle sättas till noll vilket innebar<br />
en kostnadsminskning på ca 7,2 mnkr.<br />
Förändringen av RIPS-räntan försämrade<br />
resultatet med 11,5 mnkr.<br />
Nämndernas nettokostnader avviker från<br />
budget med -48,6 mnkr. Pensioner, internräntor,<br />
central pott för löne- och<br />
kostnadsökningar avviker från budget<br />
med -13,0 mnkr och jämförelsestörande<br />
poster (avsättning för sluttäckning av deponi<br />
på Moskogen med 100,0 mnkr och<br />
för justering av RIPS-räntan med 11,5<br />
mnkr) avviker med sammanlagt -111,5<br />
mnkr. Skatteintäkter och <strong>kommun</strong>al<br />
utjämning avviker med 34,9 mnkr och<br />
finansnettot avviker med -6,9 mnkr.<br />
Olika kostnaders andel av skatteintäkter<br />
och <strong>kommun</strong>al utjämning<br />
(nettokostnadsandel)<br />
En grundläggande förutsättning för god<br />
ekonomisk hushållning är att det finns<br />
balans mellan löpande intäkter och<br />
kostnader. Ett sätt att belysa detta är att<br />
analysera hur stor andel olika typer av<br />
återkommande löpande kostnader tar i<br />
anspråk av skatteintäkter och <strong>kommun</strong>al<br />
utjämning. På lång sikt räcker det inte att<br />
intäkterna och kostnaderna är lika stora,<br />
utan minst 2 procent av de löpande intäkterna<br />
bör finnas kvar för att bland<br />
annat finansiera årets nettoinvesteringar<br />
med och för att möta förändrade ekonomiska<br />
förutsättningar. Det innebär att de<br />
löpande kostnaderna över en konjunkturcykel<br />
inte bör ta mer än 98 procent av<br />
de löpande intäkterna.<br />
Nettokostnadsandelen har <strong>2011</strong> försämrats<br />
med 5,5 procentenheter jämfört<br />
med 2010, från 97,4 till 102,9 procent.<br />
Samtliga delar har försämrats. Jämförelsestörande<br />
poster har försämrats med<br />
2,4 procentenheter, verksamhetens nettokostnader<br />
med 2,4 procentenheter, finansnettot<br />
med 1,4 procentenheter och<br />
avskrivningar med 0,3 procentenheter.<br />
38
Det finansiella målet, att nettokostnadsandelen<br />
inte ska överstiga 98 procent är<br />
för det enskilda året <strong>2011</strong> ej uppfyllt.<br />
Sett över en rullande femårsperiod är<br />
målet uppnått (98 procent). Det redovisade<br />
resultatet understiger målet med 4,9<br />
procentenhet, vilket i pengar betyder ca<br />
146 mnkr.<br />
% 2007 2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Verksamhetens nettokostnader 97,5 95,2 92,6 92,6 95,0<br />
Jämförelsestörande poster -7,7 -0,4 0,7 1,3 3,7<br />
Avskrivningar 3,5 3,7 3,5 3,5 3,8<br />
Finansnetto -0,1 0,3 0,1 0,0 0,4<br />
Nettokostnadsandel 93,2 98,8 96,9 97,4 102,9<br />
Nettokostnads- och skatteintäktsökning<br />
%<br />
8<br />
7<br />
6<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
0<br />
7,1 5,0 3,6 6,2 2,2 4,6 5,4 5,5 6,0 3,1<br />
2007 2008 2009 2010<br />
Nettokostnadsökning<br />
Skatteintäktsökning<br />
<strong>2011</strong><br />
För 2007 har justering gjorts för reavinsten<br />
vid försäljningen av aktierna i<br />
<strong>Kalmar</strong> Energi Holding AB till <strong>Kalmar</strong><br />
Kommunbolag AB och avsättning för<br />
omställningsåtgärder (190 mnkr). För<br />
2009 har justering gjorts för avsättning<br />
för omställningsåtgärder med -20,2<br />
mnkr. År 2010 har justering gjorts för<br />
avsättning för omställningsåtgärder med<br />
-8,7 mnkr och för avsättning för engångsbidrag<br />
till <strong>Kalmar</strong> FF med -28,6<br />
mnkr. Justering har gjorts <strong>2011</strong> för<br />
RIPS-räntan med 11,5 mnkr och avsättning<br />
för sluttäckning av deponi på Moskogen<br />
100 mnkr.<br />
Investeringsvolym och<br />
självfinansieringsgrad<br />
När den löpande driften har finansierats<br />
bör det helst återstå tillräckligt stor andel<br />
av skatteintäkter och <strong>kommun</strong>al utjämning<br />
så att större delen av investeringarna<br />
ska kunna finansieras med egna medel.<br />
Summan av årets resultat, avskrivningar<br />
och avsättningar utgör det finansiella utrymmet<br />
för investeringar som <strong>kommun</strong>en<br />
kan göra utan att ta upp nya lån eller<br />
minska befintlig likviditet. Detta nyckeltal<br />
benämns självfinansieringsgrad.<br />
2007 2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Nettoinvesteringar (mnkr)<br />
<strong>kommun</strong>en 38,2 275,2 157,8 287,2 <strong>33</strong>9,4<br />
Självfinansieringsgrad (%) 806,5 45,6 115,0 71,1 34,1<br />
Nettoinvesteringar (mnkr)<br />
koncernen 510,4 619,8 310,9 368,2 393,8<br />
Kommunen investerade netto under<br />
<strong>2011</strong> för <strong>33</strong>9,4 mnkr. Större genomförda<br />
investeringar under året är skollokaler för<br />
6,6 mnkr, förskolelokaler för 78,1 mnkr,<br />
fritidslokaler för 72,9 mnkr, omsorgslokaler<br />
6,0 mnkr, gator och parker för 57,7<br />
mnkr och produktion av arbets- och bostadsområden<br />
för 49,1 mnkr.<br />
Koncernbolagen investerade netto under<br />
<strong>2011</strong> för 393,8 mnkr. En stor del i denna<br />
är <strong>kommun</strong>ens investeringar. Större genomförda<br />
investeringar i <strong>Kalmar</strong>hem AB<br />
var en nybyggnad samt inköp av tomträtter<br />
från <strong>kommun</strong>en. <strong>Kalmar</strong> Vatten<br />
AB har investerat i överföringsledning<br />
för avloppsvatten, dricksvattenledning,<br />
råvattenledning, nya centrifuger m.m.<br />
<strong>Kalmar</strong> Hamn AB har investerat i tillträdesskyddet<br />
för Tjärhovet, ombyggnad<br />
av kaj och asfalteringar av hamnområdet.<br />
Inom <strong>Kalmar</strong> Energi Holding AB har<br />
investeringar gjort för nya anslutningar<br />
på nätet och satsningar på fiberoptiska<br />
nätet. Reinvesteringar har ökat på distributionsnätet.<br />
<strong>Kalmar</strong>sundsregionens<br />
Renhållare har investerat i markanläggning<br />
i Moskogen.<br />
Kommunens finansiella mål om 100<br />
procent självfinansiering av investeringar<br />
är inte uppfyllt för <strong>2011</strong> (34,1 procent)<br />
och ej heller över en rullande femårsperiod<br />
(85,2 procent).<br />
Soliditet<br />
Soliditet (eget kapital/totala tillgångar)<br />
är ett viktigt nyckeltal när kapaciteten<br />
ska analyseras. Soliditeten mäter <strong>kommun</strong>ens<br />
långsiktiga finansiella utrymme.<br />
Den visar hur stor del av <strong>kommun</strong>ens<br />
tillgångar som har finansierats med skatteintäkter.<br />
Soliditet 2007 2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Kommunens soliditet exkl.<br />
pensionsskuld intjänad före<br />
1998 (%) 55,1 57,7 56,0 57,2 49,2<br />
Kommunens soliditet inkl.<br />
hela pensionsskulden (%) -3,0 -0,4 3,3 7,8 -0,5<br />
Koncernens soliditet 23,5 21,4 22,2 23,8 22,4<br />
39
Kommunens soliditet, exklusive pensionsskuld<br />
intjänad före 1998, uppgick<br />
år <strong>2011</strong> till 49,2 procent vilket är en<br />
försämring med 8,0 procentenheter från<br />
föregående år. Årets resultat på -87,3<br />
mnkr har medfört minskad soliditet. Att<br />
även ta med pensionsskulden i nyckeltalet<br />
speglar bättre <strong>kommun</strong>ens långsiktiga<br />
finansiella utrymme. Kommunens soliditet,<br />
inklusive pensionsskuld intjänad<br />
före 1998, har försämrats med 8,3 procentenheter<br />
till -0,5 procent. Ökningen<br />
av pensionsskulden på grund av justering<br />
av RIPS-räntan påverkar den försämrade<br />
solidititen.<br />
Skuldsättningsgrad i procent 2007 2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Kommunen 44,9 42,3 44,0 42,8 50,8<br />
Koncernen 76,5 78,6 77,8 76,2 77,6<br />
Kassalikviditet i procent 2007 2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Kommunen 109,2 48,7 67,5 50,6 62,7<br />
Koncernen 78,6 64,0 53,7 54,4 51,9<br />
Koncernens soliditet uppgick <strong>2011</strong> till<br />
22,4 procent vilket är en försämring med<br />
1,4 procentenheter jämfört med 2010.<br />
Skuldsättningsgrad<br />
Den del av de totala tillgångarna som<br />
finansierats med främmande kapital benämns<br />
skuldsättningsgrad. I skuldsättningsgraden<br />
ingår avsättningar, lång- och<br />
kortfristiga skulder.<br />
Ränterisk – Finansnetto<br />
Kommunens finansnetto uppgår till<br />
-12,0 mnkr <strong>2011</strong> och är en försämring<br />
sedan 2010 då det uppgift till -0,4 mnkr.<br />
Koncernens finansnetto uppgår till<br />
-147,8 mnkr <strong>2011</strong>, vilket är en försämring<br />
sedan 2010 då det uppgick till<br />
-126,8 mnkr.<br />
Kommunens skuldsättningsgrad har ökat<br />
från 42,8 procent 2010 till 50,8 procent<br />
<strong>2011</strong> och koncernens från 76,2 procent<br />
2010 till 77,6 procent <strong>2011</strong>. Både avsättningar<br />
och långfristiga skulder har ökat.<br />
Risk – kontroll<br />
Likviditet<br />
Ett mått som mäter likviditet eller kortsiktig<br />
betalningsberedskap är kassalikviditet<br />
(likvida medel + kortfristiga fordringar/kortfristiga<br />
skulder).<br />
Kommunens kassalikviditet har förbättrats<br />
från 50,6 procent 2010 till 62,7 procent<br />
<strong>2011</strong>. Orsaken är främst att fordringar,<br />
placeringar och kassa/bank ökat<br />
relativt kortfristiga skulder. En stor del<br />
(119,1 mnkr) av den kortfristiga skulden<br />
utgörs av semesterlöneskuld som inte<br />
kommer att omsättas under det närmaste<br />
året.<br />
Koncernens kassalikviditet har försämrats<br />
från 54,4 procent 2010 till 51,9 procent<br />
<strong>2011</strong>. De kortfristiga skulderna har<br />
ökat sedan 2010.<br />
Finansnetto, mnkr 2007 2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Kommunen 2,4 -7,7 -3,0 -0,4 -12,0<br />
Koncernen -121,3 -153,7 -123,9 -126,8 -147,8<br />
En högre upplåning, skuldsättning innebär<br />
ökade räntekostnader och både i<br />
<strong>kommun</strong>en och i koncernen har detta<br />
skett de senaste åren.<br />
Kommunens budgetföljsamhet och<br />
prognossäkerhet<br />
En viktig del för att nå och bibehålla en<br />
god ekonomisk hushållning är att det<br />
finns en god budgetföljsamhet i <strong>kommun</strong>en.<br />
Mnkr 2007 2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Budgetavvikelse årets resultat 172,1 8,0 35,4 59,9 -145,2<br />
Prognos budgetavvikelse augusti -39,6 -26,6 -43,2 70,8 -125,7<br />
Nämndernas budgetavvikelse -9,7 -19,7 6,0 22,6 -48,6<br />
40
Följsamheten mot budget (budgetavvikelse)<br />
har försämrats under <strong>2011</strong>. Socialnämnden<br />
är den nämnd som redovisar<br />
ett större negativt resultat med -19,8<br />
mnkr. Högre placeringskostnader för<br />
barn och vuxna och överförmyndarverksamheten<br />
är orsaken till underskottet.<br />
Ekonomiskt bistånd redovisar överskott<br />
mot budget. Exploateringsverksamheten<br />
redovisar -39,2 mnkr och där avvikelsen<br />
till stor del beror på förskjutningar i tiden<br />
och en generell avmattning på marknaden.<br />
De övriga nämnderna avviker<br />
med mindre positivt eller negativt resultat.<br />
Att nämnderna fortsättningsvis håller<br />
sina budgetramar är av stor betydelse<br />
för <strong>kommun</strong>ens strävan mot en starkare<br />
finansiell ställning.<br />
När det gäller prognoserna under året är<br />
det ett område som bör stärkas ytterligare<br />
för att hålla en god finansiell kontroll<br />
över kostnader och intäkter under året.<br />
Kommunens pensionsskuld<br />
I <strong>kommun</strong>al redovisningslag (1997:614)<br />
regleras hur pensionskostnad/skuld ska<br />
redovisas enligt den så kallade blandmodellen.<br />
Enligt denna modell ska pensionsförpliktelser<br />
intjänade från och med<br />
1998 redovisas som skuld i balansräkningen<br />
och pensionsförpliktelser intjänade<br />
före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse.<br />
Kommunens samlade pensionsförpliktelser<br />
uppgår till 1 491,7 mnkr varav<br />
140,1 mnkr redovisas som avsättning i<br />
balansräkningen och 1 351,6 mnkr som<br />
ansvarsförbindelse. Detta betyder att ungefär<br />
91 procent ligger utanför balansräkningen.<br />
Utbetalningarna hänförliga<br />
till denna ansvarsförbindelse och som<br />
belastar resultaträkningen kommer successivt<br />
att öka fram till ”toppnoteringen”<br />
2020-2023. Räknat i fasta priser kommer<br />
utbetalningarna att öka med storleksordningen<br />
30 mnkr.<br />
Nämndernas avvikelser<br />
Mnkr 2007 2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Kommunstyrelsen:<br />
- <strong>kommun</strong>ledningskontoret 7,8 16,8 21,4 -0,6 2,0<br />
- exploateringsverksamheten 1,1 -72,7 -14,8 5,3 -39,2<br />
- gymnasieförbundet -0,8 5,6 -1,4 -0,6 -1,6<br />
- fastighets- och inköpskontoret<br />
(ingår i servicenämnden fr.o.m. 2010) 6,8 9,7 10,4<br />
- <strong>kommun</strong>ens revisorer 0,5 0,0 0,0 0,2 0,6<br />
Hamndirektionen (bolag från 1/7 2007) 2,9<br />
Samhällsbyggnadsnämnden 4,0 2,3 -1,4 1,8 0,1<br />
Gatu- och parknämnden (ingår i<br />
servicenämnden fr.o.m. 2010) 0,5 2,8 -1,5<br />
Servicenämnden -4,7 1,7<br />
Kultur- och fritidsnämnden 0,0 1,7 -0,3 0,7 1,2<br />
Barn- och ungdomsnämnden -8,2 -1,0 6,7 15,5 5,9<br />
Socialnämnden -4,9 -9,9 -23,2 2,9 -19,8<br />
Omsorgsnämnden -19,6 23,1 9,9 2,4 0,3<br />
Södermöre <strong>kommun</strong>delsnämnd 0,4 2,1 0,2 -0,4 0,2<br />
Summa nämnder -9,7 -19,7 6,0 22,6 -48,6<br />
Mnkr 2007 2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Pensionsförpliktelser 1 401,2 1 371,8 1 386,9 1 348,0 1 491,7<br />
Pensionsförpliktelser och<br />
pensionsmedelsförvaltning, mnkr 2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
1. Avsättning inkl. löneskatt 95,7 117,8 119,7 140,1<br />
2. Ansvarsförbindelse inkl. löneskatt 1 371,8 1 269,1 1 228,3 1 351,6<br />
3. Placerade pensionsmedel (KLP)<br />
a. bokfört värde 50,0 50,0 50,0 50,0<br />
b. marknadsvärde 52,4 64,9 74,1 69,9<br />
4. Återlånade medel (1+2-3b) 1 415,1 1 322,0 1 273,9 1 421,8<br />
Tillgångsslag placerade<br />
pensionsmedel, mnkr (KLP)<br />
-aktier 23,5 35,8 41,1 38,7<br />
-obligationer m.m. 28,9 29,1 <strong>33</strong>,0 31,2<br />
Avkastning placerade<br />
pensionsmedel, procent (KLP)<br />
-aktier -27,89 42,99 24,28 -12,46<br />
-obligationer m.m. 5,41 5,48 2,37 3,63<br />
41
Borgensåtagande<br />
Kommunens borgensåtagande uppgår<br />
till 2 853,4 mnkr, 45253 kr per invånare<br />
(45 348 kr/inv. 2010). 2 593,0 mnkr<br />
(2 693,7 mnkr) är beviljade till helägda<br />
bolag, 154,8 mnkr (154,8 mnkr) till delägda<br />
bolag, 7,0 mnkr (7,5 mnkr) till egnahem<br />
och småhus med bostadsrätt samt<br />
byggnadskreditiv och 98,6 mnkr till <strong>Kalmar</strong><br />
FF Fastigheter AB.<br />
Av det totala borgensåtagandet för helägda<br />
bolags lån svarar <strong>Kalmar</strong>hem AB<br />
för 47,6 procent (49,0 procent). En positiv<br />
befolkningsutveckling och därmed<br />
efterfrågan på bostäder är naturligtvis en<br />
förutsättning för bolagets ekonomi. Efterfrågan<br />
på lägenheter har under <strong>2011</strong> varit<br />
god med fortsatt hög uthyrningsgrad på<br />
99,2 procent. Omflyttningsfrekvensen var<br />
18,1 procent (23,5 procent) för bostäder<br />
och 74,7 procent (72,6 procent) för studentlägenheter.<br />
Behovet av ytterligare bostäder<br />
i <strong>Kalmar</strong> ökar årligen varför detta<br />
risktagande på kort och medellång sikt<br />
bör betecknas som relativt lågt.<br />
KIFAB i <strong>Kalmar</strong> AB svarar för 24,6 procent<br />
(25,2 procent) av det totala borgensåtagandet<br />
för helägda bolags lån. Som<br />
fastighetsbolag är KIFAB beroende av ett<br />
gynnsamt företagsklimat och hyresgästernas<br />
förmåga att överleva på en konkurrensutsatt<br />
marknad. KIFAB förvaltar<br />
ca 150 000 kvadratmeter. Vakansgraden<br />
vid årsskiftet <strong>2011</strong> var 2 procent (5 procent).<br />
Kommunens risk med hänvisning<br />
till KIFAB:s marknad måste betecknas<br />
som högre än det är för <strong>Kalmar</strong>hem AB.<br />
Känslighetsanalys<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> påverkas av omvärldsfaktorer<br />
och i tabellen nedan ger vi exempel<br />
på händelser och dess effekter på<br />
<strong>kommun</strong>ens ekonomi.<br />
Händelse<br />
Mnkr<br />
Höjd utdebitering med 1 krona 116,3<br />
Löneökning med 1 procent 20,0<br />
Räntan höjs med 1 procent 5,8<br />
Prisökning med 1 procent 16,0<br />
10 nya heltidstjänster 4,1<br />
Ökning av försörjningsstödet<br />
med 10 procent 5,5<br />
Foto: www.fotoakuten.se<br />
Mnkr 2007 2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Borgensåtaganden 2 551,9 2 821,4 2 742,6 2 856,0 2 853,4<br />
Om koncernens räntor höjs med 1 procent<br />
innebär det ökade kostnader med<br />
39 mnkr.<br />
Sammanfattande kommentar<br />
Syftet med analysen är att belysa var <strong>kommun</strong>en<br />
befinner sig finansiellt och hur<br />
utvecklingen över tiden ser ut. Genom<br />
analys av de fyra perspektiven resultat,<br />
kapacitet, risk och kontroll identifieras<br />
finansiella problem och visar om <strong>kommun</strong>en<br />
har god ekonomisk hushållning<br />
eller inte. I detta innefattas att <strong>kommun</strong>en<br />
i ett kort- och medellångt perspektiv<br />
inte behöver vidta drastiska åtgärder för<br />
att möta finansiella problem.<br />
Det viktigaste nyckeltalet är nettokostnadsandelen<br />
(olika kostnaders andel av<br />
skatteintäkter och <strong>kommun</strong>al utjämning)<br />
och då verksamhetens nettokostnader.<br />
Nettokostnadsandelen har <strong>2011</strong><br />
försämrats med 5,5 procentenheter<br />
jämfört med 2010, från 97,4 till 102,9<br />
procent. Främst beror detta på att jämförelsestörande<br />
poster och verksamhetens<br />
nettokostnader har försämrats med 2,4<br />
procentenheter vardera. Finansnettot har<br />
försämrats med 0,4 procentenheter och<br />
avskrivningar med 0,3 procentenheter.<br />
För att säkerställa att det långsiktiga finansiella<br />
utrymmet förstärks krävs att<br />
kommande investeringar självfinansieras.<br />
Summan av årets resultat, avskrivningar<br />
och avsättningar utgör det finansiella utrymme<br />
för investeringar som kan göras<br />
utan att ta upp nya lån eller minska den<br />
befintliga likviditeten. Årets investeringar<br />
har inte självfinansierats.<br />
Nämndernas förmåga att hålla sin budget<br />
har försämrats under året. Exploateringsverksamheten<br />
och socialnämnden<br />
har stora negativa avvikelser mot budget.<br />
Positivt är dock att de flesta nämnderna<br />
klarat att hålla budget. För att hålla en<br />
god finansiell kontroll över kostnader<br />
och intäkter är det viktigt att det finns<br />
en god säkerhet i de prognoser som görs<br />
under året.<br />
42
Förvaltningsberättelse<br />
Personal<br />
Inom <strong>kommun</strong>er och<br />
landsting finns Sveriges<br />
viktigaste jobb – det<br />
behövs både hjärta och<br />
hjärna för att jobba inom<br />
”välfärdsbranschen”.<br />
anställda växlade semesterdagstillägg<br />
mot fem eller<br />
652<br />
sex extra semesterdagar.<br />
Långtidsjukfrånvarons andel av den<br />
totala sjukfrånvaron minskar.<br />
Arbetet med önskad sysselsättningsgrad<br />
pågår.<br />
Foto: Malin Gustavsson<br />
Personalsammansättning<br />
Vid årets slut hade <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong><br />
4 966 anställda med tillsvidareanställning<br />
vilket motsvarar 4 518 årsarbetare.<br />
Utöver dessa fanns ett antal vikarier anställda<br />
för kortare eller längre tid. Antalet<br />
tillsvidareanställda hade jämfört med<br />
samma tidpunkt år 2010 ökat med 98<br />
personer. Antalet årsarbetare (omräknade<br />
heltider) ökade med 2,1 procent.<br />
De största förändringarna skedde på<br />
socialförvaltningen som ökade med 42<br />
personer och barn- och ungdomsförvaltningen<br />
som ökade med 40 personer. Utbyggnaden<br />
av förskolor är en bidragande<br />
förklaring till personalförändringarna.<br />
Medeltal anställda per bolag i koncernen<br />
visas i tabellen här bredvid. Flest antal<br />
anställda har <strong>Kalmar</strong> Energi Holding<br />
AB, följt av <strong>Kalmar</strong> Vatten AB.<br />
Timavlönad personal<br />
Insatsen av timavlönad personal uppgick<br />
under året till 623 420 timmar under<br />
<strong>2011</strong>. Cirka hälften av timmarna görs<br />
under semesterperioden – juni-augusti.<br />
Under <strong>2011</strong> ökade antalet timmar med<br />
motsvarande 12 årsarbetare.<br />
Kommunen <strong>2011</strong> 2010<br />
tillsvidareanställda kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt<br />
Kommunledningskontoret 78 63 141 75 63 138<br />
Samhällsbyggnadskontoret 48 43 91 47 43 90<br />
Serviceförvaltningen 124 198 322 122 190 312<br />
Kultur- och fritidsförvaltningen 76 49 125 78 49 127<br />
Barn- och ungdomsförvaltningen 1 198 282 1 480 1 160 280 1 440<br />
Socialförvaltningen 762 248 1 010 727 241 968<br />
Omsorgsförvaltningen 1 290 117 1 406 1 291 110 1 401<br />
Södermöre <strong>kommun</strong>delsförvaltning 344 47 391 34 49 392<br />
Totalt <strong>kommun</strong>en 3 919 1 047 4 966 3 843 1 025 4 868<br />
<strong>Kalmar</strong>sunds Gymnasieförbund <strong>33</strong>1 195 526 343 207 550<br />
<strong>Kalmar</strong>sundsregionens Renhållare 19 63 82 15 60 75<br />
Koncernbolagen <strong>2011</strong> 2010<br />
medeltal anställda kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt<br />
<strong>Kalmar</strong> Kommunbolag AB 2 0 2 1 0 1<br />
<strong>Kalmar</strong>hem AB 17 30 47 16 30 46<br />
<strong>Kalmar</strong> Vatten AB 17 56 73 15 57 72<br />
KIFAB AB 5 10 15 6 9 15<br />
<strong>Kalmar</strong> Hamn AB 3 17 20 3 17 20<br />
<strong>Kalmar</strong> Airport AB 5 27 32 5 28 <strong>33</strong><br />
Destination <strong>Kalmar</strong> AB 15 6 21 13 8 21<br />
<strong>Kalmar</strong> Familjebad AB och KB 15 6 21 15 7 22<br />
<strong>Kalmar</strong> Biogas AB 1 2 3 1 2 3<br />
<strong>Kalmar</strong> Science Park AB 3 2 5 3 2 5<br />
<strong>Kalmar</strong> Energi Holding AB 32 75 107 29 73 102<br />
43
Förvaltningsberättelse<br />
Sysselsättningsgrad<br />
De tillsvidareanställdas genomsnittliga<br />
sysselsättningsgrad är 91 procent.<br />
Kvinnornas sysselsättningsgrad är 89,7<br />
procent och männens 95,6 procent. Av<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>s tillsvidareanställda är<br />
det 61 procent som arbetar heltid. Männen<br />
arbetar i en klart större utsträckning<br />
heltid (80 procent) jämfört med vad<br />
kvinnorna gör (56 procent). Sysselsättningsgrader<br />
och heltidsanställningar varierar<br />
stort även mellan förvaltningarna.<br />
På samhällsbyggnadskontoret arbetar<br />
97 procent heltid men på omsorgsförvaltningen<br />
är andelen heltider endast 38<br />
procent.<br />
Könsfördelning<br />
Könsfördelningen på förvaltningarna varierar,<br />
kvinnorna dominerar på flertalet<br />
av dem. De mest kvinnodominerande<br />
förvaltningarna är omsorgsförvaltningen,<br />
Södermöre <strong>kommun</strong>delförvaltning<br />
och barn- och ungdomsförvaltningen.<br />
Jämn könsfördelning finns på <strong>kommun</strong>ledningskontoret<br />
och samhällsbyggnadskontoret.<br />
Högst andel män hade serviceförvaltningen<br />
(61 procent). Tabellen på<br />
föregående sida visar hur många kvinnor<br />
och män som är tillsvidareanställda på de<br />
åtta förvaltningarna vid samma tidpunkt<br />
för åren 2010 och <strong>2011</strong><br />
Medelålder<br />
De tillsvidareanställdas medelålder är<br />
45,7 år. Männens medelålder är 45,9 och<br />
kvinnornas 45,7. Kommunens anställda<br />
finns framförallt i åldersgruppen 50-59<br />
år vilket gör att stora pensionsavgångar<br />
väntar de kommande åren. 42 procent av<br />
de anställda är över 50 år. Högst medelålder<br />
finns i yrkesgrupperna chefer,<br />
handläggare och hantverkare.<br />
år var <strong>Kalmar</strong><br />
64,6 <strong>kommun</strong>s genomsnittliga<br />
pensionsålder.<br />
11<br />
medarbetare arbetade<br />
fram till 67 år.<br />
Personalomsättning<br />
Under <strong>2011</strong> slutade 84 tillsvidareanställda<br />
på egen begäran vilket var 12 färre än<br />
2010. Detta ger en personalomsättning<br />
på 1,7 procent under året vilket är en<br />
mycket låg nivå. Personalomsättningen<br />
räknas som antalet tillsvidareanställda<br />
som slutat sin anställning på egen begäran<br />
(exklusive pensioneringar) och med<br />
extern avgångsväg satt i relation till antalet<br />
snittanställda för perioden. Störst<br />
personalomsättning under <strong>2011</strong> var på<br />
samhällsbyggnadskontoret (8,8 procent).<br />
Mångfald<br />
Ur ett mångfaldsperspektiv kan det vara<br />
av intresse att följa hur stor del av personalen<br />
som är utrikes födda1 och har<br />
utländsk bakgrund. All statistik i detta<br />
avsnitt kommer från Sveriges Kommuner<br />
och Landsting (SKL) och de senaste<br />
siffrorna är från 2010. För att möjliggöra<br />
denna redovisning har SKL samkört uppgifter<br />
från <strong>kommun</strong>ens lönesystem med<br />
statistik från Statistiska Centralbyrån.<br />
År 2010 var 7,2 procent av de månadsavlönade<br />
utrikes födda vilket var en liten<br />
ökning jämfört med 2009. <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong><br />
har en lägre andel månadsavlönade<br />
som är utrikes födda än rikets <strong>kommun</strong>er<br />
där andelen var 11,8 procent år 2010.<br />
Det bör samtidigt noteras att <strong>Kalmar</strong><br />
<strong>kommun</strong> har en lägre andel invånare<br />
som är utrikes födda än riket som helhet.<br />
1 Anställd som är född i annat land och kan<br />
ha antingen utländskt medborgarskap eller<br />
svenskt medborgarskap.<br />
Utbildningar inom internrevision och<br />
ISO-system samt fortsatt satsning på<br />
ledarutvecklingsprogram.<br />
All personal har varit på föreläsning<br />
med Sara Lund.<br />
Sjukfrånvaro och rehabilitering<br />
Kommunens arbete med att förbättra<br />
arbetsmiljö, stärka arbetshälsan och<br />
minska sjukfrånvaron har fortsatt. Under<br />
<strong>2011</strong> har långtidsjukfrånvarons andel av<br />
den totala frånvaron minskat.<br />
Sjukfrånvaro kan redovisas på olika sätt.<br />
Det alternativ som förordas är total sjukfrånvaro<br />
under året i relation till de anställdas<br />
sammanlagda ordinarie arbetstid<br />
angiven i procent. Redovisningen omfattar<br />
samtliga arbetstagare som under året<br />
haft en eller flera anställningar oavsett<br />
anställningsform.<br />
Sjukfrånvaron i relation till ordinarie<br />
arbetad tid uppgick under året till 5,1<br />
procent vilket är samma som 2010.<br />
Kvinnorna har en högre sjukfrånvaro än<br />
männen och under året var kvinnorna<br />
sjuka 5,6 procent av arbetstiden medan<br />
motsvarande siffra för männen var 3,6<br />
procent. Kommunhälsan har arbetat offensivt<br />
med att genomföra trepartsmöten<br />
med anställd och arbetsgivare tidigt i rehabiliteringsprocessen.<br />
Sjukfrånvaron minskade eller var oförändrad<br />
på flertalet av förvaltningarna<br />
under året med undantag för serviceförvaltningen<br />
och omsorgsförvaltningen<br />
där sjukfrånvaron ökande. På omsorgsförvaltningen<br />
var det kvinnornas sjukfrånvaro<br />
som ökade och på serviceförvaltningen<br />
var det främst männens<br />
sjukfrånvaro som ökade jämfört med året<br />
innan.<br />
Sjukfrånvaron ökar av naturliga skäl i<br />
takt med personalens ålder. Kvinnorna<br />
har en högre sjukfrånvaro än männen i<br />
alla åldersgrupperna. Under de senaste<br />
tre åren har sjukfrånvaron ökat i åldersgruppen<br />
18-29 år vilket står i motsats till<br />
de två övriga åldersgrupperna där sjukfrånvaron<br />
minskat (ej illustrerat i diagrammet).<br />
Ökningen av sjukfrånvaron i<br />
åldersgruppen 18-29 år gäller både kvinnor<br />
och män.<br />
Diagrammet visar sjukfrånvaron i procent<br />
av arbetad tid i de olika åldersgrupperna<br />
totalt och könsuppdelat. Sjukfrånvaro<br />
i koncernbolagen finns i tabellen.<br />
De som har färre än tio anställda behöver<br />
inte uppge sjukfrånvaron. För ytterligare<br />
info finns respektive bolags årsredovisning.<br />
44
Förvaltningsberättelse<br />
Sjukfrånvaro i relation till ordinarie arbetad tid i procent<br />
<strong>2011</strong> 2010<br />
Kommunen kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt<br />
Kommunledningskontoret 2,3 2,3 2,2 2,2 2,8 2,4<br />
Samhällsbyggnadskontoret 2,8 3,5 3,1 3,2 3,4 3,3<br />
Serviceförvaltningen 7,0 3,9 5,1 6,9 3,1 4,5<br />
Kultur- och fritidsförvaltningen 2,4 4,5 3,2 3,9 3,7 3,8<br />
Barn- och ungdomsförvaltningen 5,1 2,9 4,7 5,2 2,7 4,7<br />
Socialförvaltningen 4,9 3,3 4,5 5,5 3,3 5,0<br />
Omsorgsförvaltningen 7,2 4,4 6,9 6,6 4,8 6,4<br />
Södermöre <strong>kommun</strong>delsförvaltning 4,8 3,4 4,6 4,8 3,3 4,6<br />
Totalt <strong>kommun</strong>en 5,6 3,6 5,1 5,6 3,5 5,1<br />
<strong>Kalmar</strong>sunds Gymnasieförbund 2,7 1,8 2,4 2,9 2,5 2,7<br />
<strong>Kalmar</strong>sundsregionens Renhållare 3,7 5,0 4,1 4,4 5,2 5,0<br />
<strong>2011</strong> 2010<br />
Koncernbolagen kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt<br />
<strong>Kalmar</strong> Kommunbolag AB, färre än 10 anställda<br />
<strong>Kalmar</strong>hem AB 2,2 1,2 1,6 1,9 1,9 1,9<br />
<strong>Kalmar</strong> Vatten AB 1,6 3,3 2,8 1,1 1,4 1,4<br />
KIFAB AB 2,6 0,3 1,11 0,9 0,3 0,6<br />
<strong>Kalmar</strong> Hamn AB 1,4 3,8 3,5 0,2 5,4 4,7<br />
<strong>Kalmar</strong> Airport AB 0,6 3,4 2,9 0,5 0,6 0,6<br />
Destination <strong>Kalmar</strong> AB 11,0 0,1 7,6 12,3 0,5 8,5<br />
<strong>Kalmar</strong> Familjebad AB och KB 4,8 2,0 3,9 2,1 9,0 4,0<br />
<strong>Kalmar</strong> Biogas AB, färre än 10 anställda<br />
<strong>Kalmar</strong> Science Park AB, färre än 10 anställda<br />
<strong>Kalmar</strong> Energi Holding AB 2,6 1,2 1,6 3,0 2,0 2,2<br />
Långtidssjukfrånvaro<br />
Definitionen av långtidssjukfrånvaro är<br />
här all sammanhängande sjukfrånvaro<br />
över 59 dagar. Under <strong>2011</strong> svarade långtidssjukfrånvaron<br />
för 36,9 procent av<br />
den totala sjukfrånvaron, vilket är lägre<br />
än 2010 då den var 38,4 procent. Långtidssjukfrånvarons<br />
betydelse är och har<br />
varit större för kvinnorna än för männen.<br />
Skillnaden har varit relativt konstant<br />
under de senaste åren men under<br />
<strong>2011</strong> minskade för första gången den<br />
skillnaden.<br />
Diagrammet på föregående sida visar hur<br />
sjukfrånvaron över 59 dagar sett ut i förhållande<br />
till den totala sjukfrånvaron under<br />
den senaste tioårsperioden totalt och<br />
könsuppdelat:<br />
Frisknärvaro<br />
Som motvikt till att redovisa hur mycket<br />
vi är sjuka bör vi även lyfta fram det faktum<br />
att vi också är väldigt friska. Under<br />
<strong>2011</strong> hade 41,5 procent av de tillsvidareanställda<br />
noll sjukdagar vilket är lite lägre<br />
än 2010. Andelen kvinnor med noll sjukdagar<br />
var 38,9 procent och motsvarande<br />
siffra för männen var 51, 3 procent.<br />
Sjukfrånvaron > 59 dagar i % av total sjukfrånvaro, <strong>kommun</strong>en<br />
%<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
Totalt<br />
Kvinnor<br />
105<br />
10<br />
0<br />
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010<br />
Sjukfrånvaron i % av arbetad <strong>2011</strong>, <strong>kommun</strong>en<br />
7<br />
6<br />
5<br />
4<br />
Män<br />
<strong>2011</strong><br />
Kompetensutveckling<br />
Kommunledningskontoret erbjuder<br />
strategiska och förvaltningsövergripande<br />
utbildningar inom områden som arbetsmiljö,<br />
ledarskap, datakunskap, juridik<br />
och arbetsrätt. Utöver detta så genomför<br />
förvaltningarna egna utbildningar på<br />
organisations-, enhets- eller individnivå.<br />
Kommunen har sedan flera år ett väl<br />
fungerande ledarutvecklingsprogram, en<br />
del av programmet genomförs i samarbete<br />
med Regionförbundet. Flertalet av<br />
de utbildare vi använder är <strong>kommun</strong>ens<br />
egna anställda som utbildar sina kollegor.<br />
Detta är mycket uppskattat av både<br />
utbildare och kursdeltagare och leder till<br />
utveckling för utbildaren och en utbildning<br />
som har direkt koppling till praktisk<br />
verklighet som speglar <strong>kommun</strong>ens olika<br />
verksamheter.<br />
%<br />
3<br />
2<br />
4,1 5,0 5,6 4,5 5,4 6,1 2,9 3,5 4,0<br />
1<br />
0<br />
18–29 år 30–49 år ≥ 50 år<br />
Totalt<br />
18–29 år 30–49 år ≥ 50 år<br />
Kvinnor<br />
18–29 år 30–49 år ≥ 50 år<br />
Män<br />
45
Förvaltningsberättelse<br />
Resultaträkning<br />
Kommunen<br />
Resultaträkning mnkr 2009 2010 <strong>2011</strong> Budget Avvikelse<br />
Verksamhetens intäkter not 1 636,2 694,7 708,4<br />
Verksamhetens kostnader not 2 -3 177,5 -3 376,6 -3 549,0<br />
Jämförelsestörande kostnader not 3 -20,2 -37,3 -111,5<br />
Avskrivningar och nedskrivningar not 4 -101,1 -103,8 -112,4<br />
Verksamhetens nettokostnader -2 662,6 -2 822,9 -3 064,5 -2 891,4 -173,1<br />
Skatteintäkter not 5 2 280,3 2 320,8 2 417,9 2 376,1 41,8<br />
Kommunal utjämning not 5 468,1 578,1 571,4 578,3 -6,9<br />
Finansiella intäkter not 6 11,6 9,4 8,3 8,7 -0,4<br />
Finansiella kostnader not 6 -14,6 -9,8 -20,3 -13,8 -6,5<br />
Resultat före extraordinära poster 82,9 75,6 -87,3 57,9 -145,2<br />
Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />
Årets resultat* 82,9 75,6 -87,3 57,9 -145,2<br />
* Avstämning mot <strong>kommun</strong>allagens krav på ekonomisk balans (KL 8 kap. 4§) ger följande resultat;<br />
2007 2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Årets resultat enligt resultaträkningen 170,8 34,8 82,9 75,6 -87,3<br />
avgår: samtliga realisationsvinster/förluster -213,8 -12,6 -3,0 0,0 0,0<br />
Synnerliga skäl enl KL 8 kap. 4§<br />
avsättning för omställningsåtgärder 25,2 20,2 8,7<br />
justering förändrad RIPS-ränta 11,5<br />
justering, avsättning för sluttäckning deponi Moskogen 100,0<br />
Justerat resultat -17,8 22,2 100,1 84,3 24,2<br />
Ackumulerat resultat -3,6 18,6 118,7 203,0 227,3<br />
Enligt balanskravets bestämmelser ska negativt resultat vara återställt senast tre år efter bokslutsåret. Bokslutet <strong>2011</strong> visar ett justerat<br />
resultat på 24,2 mnkr. Det samlade resultatet från 2000-<strong>2011</strong> är 227,3 mnkr.<br />
46
Förvaltningsberättelse<br />
Finansieringsanalys<br />
Kommunen<br />
Finansieringsanalys mnkr 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN<br />
Årets resultat, efter finansnetto 82,9 75,6 -87,3<br />
Justering för av- och nedskrivningar 101,1 103,8 112,4<br />
Justering för gjorda avsättningar 23,1 31,9 120,5<br />
Justering för ianspråktagna avsättningar -21,9 -5,5 -28,6<br />
Just. för övr. ej likvid.påverkande poster (reavinst/förlust) -3,0 0,0 0,4<br />
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 182,2 205,9 117,3<br />
Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar 15,8 -73,6 -8,4<br />
Ökning (-)/minskning (+) förråd och varulager 6,2 -1,8 9,8<br />
Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder 135,0 -19,9 -100,8<br />
Kassaflöde från den löpande verksamheten <strong>33</strong>9,2 110,5 17,9<br />
INVESTERINGSVERKSAMHETEN<br />
Investering i materiella anläggningstillgångar -170,7 -290,2 -342,0<br />
Försäljning av materiella anläggningstillgångar 13,0 4,2 10,3<br />
Nettoinvestering finansiell leasing -3,9 -2,8 -4,7<br />
Pågående projekt 0,4 -2,7 -3,0<br />
Kassaflöde från investeringsverksamheten -161,3 -291,5 -<strong>33</strong>9,4<br />
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN<br />
Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder -5,0 -2,1 324,6<br />
Ökning (+)/minskning (-) finansiell leasing 0,3 0,3 3,6<br />
Ökning (-)/minskning (+) långfristiga fordringar 28,1 -11,5 -2,2<br />
Övriga finansiella poster 2,6 0,0 0,0<br />
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 26,0 -13,3 326,0<br />
ÅRETS KASSAFLÖDE 204,0 -194,3 4,4<br />
Förändring likvida medel 204,0 -194,3 4,4<br />
Likvida medel vid årets början 0,9 204,9 10,6<br />
Likvida medel vid årets slut 204,9 10,6 15,0<br />
47
Förvaltningsberättelse<br />
Balansräkning<br />
Kommunen<br />
Balansräkning mnkr 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
TILLGÅNGAR<br />
Anläggningstillgångar 1 911,0 2 110,1 2 <strong>33</strong>9,0<br />
Materiella 1 769,5 1 957,0 2 183,4<br />
mark, byggnader och tekn.anl. not 7 1 641,0 1 817,3 2 021,0<br />
maskiner och inventarier not 8 117,5 127,2 146,5<br />
finansiell leasing not 9 11,0 12,6 16,0<br />
Finansiella 141,5 153,1 155,5<br />
aktier, andelar, bostadsrätter not 10 141,5 141,6 141,8<br />
långfristiga fordringar not 11 0,0 11,5 13,7<br />
Omsättningstillgångar 534,9 416,0 419,1<br />
Förråd, lager och exploatering not 12 99,8 101,6 91,8<br />
Kortfristiga fordringar not 13 180,1 253,8 262,2<br />
Kortfristiga placeringar not 14 50,0 50,0 50,0<br />
Kassa och bank not 15 204,9 10,6 15,0<br />
SUMMA TILLGÅNGAR 2 445,9 2 526,1 2 758,1<br />
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER<br />
Eget kapital 1 369,0 1 444,6 1 357,4<br />
ingående eget kapital 1 286,1 1 369,0 1 444,6<br />
årets resultat 82,9 75,6 -87,3<br />
Avsättningar 151,6 178,1 270,0<br />
Pensioner not 16 117,8 119,7 140,1<br />
Övriga avsättningar not 17 <strong>33</strong>,8 58,5 129,9<br />
Skulder 925,3 903,3 1 130,8<br />
Långfristiga skulder not 18 262,2 262,2 587,2<br />
Finansiell leasing not 19 13,9 14,2 17,8<br />
Övriga långfristiga skulder not 20 2,6 0,4 0,0<br />
Kortfristiga skulder not 21 646,5 626,6 525,8<br />
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 2 445,9 2 526,1 2 758,1<br />
48
Förvaltningsberättelse<br />
Kommunen<br />
Balansräkning mnkr 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER<br />
STÄLLDA PANTER Inga Inga Inga<br />
BORGENSFÖRBINDELSER OCH ÖVRIGA<br />
ANSVARSFÖRBINDELSER<br />
Borgen och övriga ansvarsförbindelser för<br />
<strong>kommun</strong>ens bolag<br />
Borgensförbindelser för helägda företags lån 2 663,3 2 693,7 2 593,0<br />
Borgensförbindelser för delägda företags lån 67,9 64,1 64,1<br />
Utnyttjade koncernkontokrediter för helägda företag 286,4 209,2 396,7<br />
Pensionsåtaganden för helägda företag 1,6 1,5 1,7<br />
Övriga borgens- och ansvarsförbindelser<br />
Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland<br />
skulderna eller avsättningarna (inkl. särskild löneskatt 24,26 %) not 22 1 269,1 1 228,3 1 351,6<br />
Pensionsåtaganden för särskilda visstidsförordnanden 19,5 19,5 19,5<br />
Kommunalt borgens- och förlustansvar avseende egna hem<br />
och småhus med bostadsrätt samt byggnadskreditiv 11,5 7,5 7,0<br />
Borgen, <strong>Kalmar</strong>sundsregionens Renhållare, för tillstånd att bedriva miljöfarlig<br />
verksamhet enligt miljöbalken vid avfallsanläggningen Moskogen i <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> 90,7 90,7<br />
Borgen, <strong>Kalmar</strong> FF Fastigheter AB 98,6<br />
Operationell leasing, framtida förfallobelopp inom 12 månader not 23 8,0 6,2 6,3<br />
Operationell leasing, framtida förfallobelopp inom 13-60 månader not 23 5,6 4,3 4,7<br />
Totalt 4 <strong>33</strong>2,9 4 325,0 4 6<strong>33</strong>,9<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> har i april 2007 ingått solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida<br />
förpliktelser.<br />
Samtliga 267 <strong>kommun</strong>er som per <strong>2011</strong>-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser.<br />
Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlems<strong>kommun</strong>erna<br />
vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande<br />
till storleken på de medel som respektive medlems<strong>kommun</strong> lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlems<strong>kommun</strong>ernas<br />
respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening.<br />
Vid en uppskattning av den finansiella effekten av <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>s ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per <strong>2011</strong>-12-31<br />
uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 224 781 496 815 kronor och totala tillgångar till 223 342 743 649 kronor. Kommunens<br />
andel av de totala förpliktelserna uppgick till 3 272 972 <strong>33</strong>0 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 3 252 268 525 kronor.<br />
49
Förvaltningsberättelse<br />
Noter<br />
Noter 2009 2010 <strong>2011</strong> Noter 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
1. Verksamhetens intäkter<br />
5. Skatteintäkter och <strong>kommun</strong>al utjämning<br />
Verksamhetens intäkter 1 180,8 1206,1 1256,3<br />
Interna poster -544,6 -511,4 -547,9<br />
Summa verksamhetens intäkter 636,2 694,7 708,4<br />
2. Verksamhetens kostnader<br />
Kommunalskatteintäkter<br />
Preliminära skatteintäkter 2 358,3 2 294,8 2 365,9<br />
Mellan<strong>kommun</strong>al utjämning -5,3 -4,0 -2,7<br />
Slutavräkning föregående år 2,2 1,6 9,0<br />
Preliminär slutavräkning innevarande år -74,8 28,4 45,7<br />
S:a <strong>kommun</strong>alskatteintäkter 2 280,3 2 320,8 2 417,9<br />
Verksamhetens kostnader -3 753,7 -3 912,5 -4 100,2<br />
Interndebiterade sociala avgifter 94,0 97,7 103,7<br />
Fördelade interna kapitalkostnader 93,0 78,0 86,6<br />
Förändring semesterlöneskuld -2,0 -3,8 -4,1<br />
Pensionsutbetalningar inkl<br />
förvaltningsavgifter -44,1 -49,9 -62,1<br />
Särskild löneskatt -32,6 -30,5 -36,4<br />
Förändring pensionsskuld,<br />
årets intjänade -13,6 0,4 -13,4<br />
Pensionsutbetalningar, individuell del -63,0 -67,3 -71,0<br />
Interna poster 544,6 511,4 547,9<br />
Summa verksamhetens kostnader -3 177,5 -3 376,6 -3 549,0<br />
3. Jämförelsestörande kostnader<br />
Kommunal utjämning<br />
Inkomstutjämningsbidrag/avgift 463,6 455,2 453,6<br />
Kostnadsutjämningsbidrag/avgift -137,2 -138,3 -151,7<br />
Regleringsbidrag/avgift -30,2 16,0 64,3<br />
Tillfälligt konjunkturstöd 0,0 60,8 0,0<br />
Kommunal fastighetsavgift 91,9 92,7 93,4<br />
LSS-bidrag/avgift 80,0 91,7 111,8<br />
S:a <strong>kommun</strong>al utjämning 468,1 578,1 571,4<br />
S:a skatteintäkter och<br />
<strong>kommun</strong>al utjämning 2 748,4 2 898,9 2 989,3<br />
Avräkningsbelopp kr per invånare<br />
Korrigering slutavräkning föregående år 36 26 144<br />
Preliminär avräkning innevarande år -1 212 456 727<br />
Avsättning för engångsbidrag<br />
till <strong>Kalmar</strong> FF 0,0 -28,6 0,0<br />
Avsättning för omställningsåtgärder -20,2 -8,7 0,0<br />
Justering för RIPS-räntan 0,0 0,0 -11,5<br />
Avsättning för sluttäckning av<br />
deponi på Moskogen 0,0 0,0 -100,0<br />
Summa jämförelsestörande kostnader -20,2 -37,3 -111,5<br />
4. Avskrivningar och nedskrivningar<br />
Avskrivningar enligt plan -100,6 -102,6 -111,1<br />
Avslutade leasingavtal 4,0 3,6 3,9<br />
Avskrivningar leasingavtal -4,0 -4,8 -4,5<br />
Nedskrivningar -0,5 0,0 -0,6<br />
Summa av- och nedskrivningar -101,1 -103,8 -112,4<br />
6. Finansiella intäkter och kostnader<br />
Finansiella intäkter<br />
Ränta från likvida medel på bankmedel<br />
och placeringar 1,4 2,4 1,2<br />
Utdelning aktier <strong>kommun</strong>företag 0,0 0,0 0,0<br />
Utdelning Sveriges Kommuner<br />
och Landsting 3,5 0,0 0,0<br />
Borgensavgifter <strong>kommun</strong>företag 6,8 7,1 7,1<br />
S:a finansiella intäkter 11,6 9,4 8,3<br />
50
Förvaltningsberättelse<br />
Noter 2009 2010 <strong>2011</strong> Noter 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Finansiella kostnader<br />
Ränta för långfristig upplåning -9,7 -7,0 -16,7<br />
Ränta för utnyttjande av<br />
koncernkontokredit -0,5 -0,3 0,0<br />
Ränta på pensionsskuld -4,2 -1,8 -3,0<br />
Övriga finansiella kostnader -0,2 -0,6 -0,6<br />
S:a finansiella kostnader -14,6 -9,8 -20,3<br />
7. Mark, byggnader och tekn. anl.<br />
Allmän markreserv<br />
Ingående bokfört värde 11,1 10,5 10,2<br />
Årets anskaffningar<br />
Försäljningar -0,6 -0,3<br />
Utgående bokfört värde 10,5 10,2 10,2<br />
Verksamhetsfastigheter<br />
Ingående bokfört värde 1 184,2 1 191,3 1 290,6<br />
Årets anskaffningar 62,0 156,1 173,9<br />
Årets nedskrivning -0,8<br />
Försäljningar<br />
Årets avskrivningar -54,1 -56,8 -59,6<br />
Utgående bokfört värde 1 191,3 1 290,6 1 404,9<br />
Ingående ackumulerat<br />
anskaffningsvärde 1 879,4 1 940,6 2 096,7<br />
Årets anskaffningar 62,0 156,1 193,4<br />
Årets nedskrivning -0,8<br />
Försäljningar<br />
Utgående ackumulerat<br />
anskaffningsvärde 1 940,6 2 096,7 2 290,1<br />
Ingående ack. anskaffn.värde,<br />
överfört från verksamhetsfastigheter 85,6 91,0 91,3<br />
Årets anskaffningar 5,4 0,3 6,8<br />
Försäljningar<br />
Utgående ackumulerat<br />
anskaffningsvärde 91,0 91,3 98,1<br />
Ingående ack. avskrivningar,<br />
överfört från verksamhetsfastigheter 31,5 <strong>33</strong>,8 36,1<br />
Årets avskrivningar 2,3 2,3 2,3<br />
Utgående ackumulerade<br />
avskrivningar <strong>33</strong>,8 36,1 38,4<br />
Publika fastigheter<br />
Ingående bokfört värde 327,2 374,4 455,2<br />
Årets anskaffningar 64,6 101,5 110,6<br />
Försäljningar<br />
Årets avskrivningar -17,4 -20,7 -24,8<br />
Utgående bokfört värde 374,4 455,2 541,0<br />
Ingående ackumulerat<br />
anskaffningsvärde 459,6 524,2 625,7<br />
Årets anskaffningar 64,6 101,5 110,6<br />
Försäljningar<br />
Utgående ackumulerat<br />
anskaffningsvärde 524,2 625,7 736,3<br />
Ingående ackumulerade<br />
avskrivningar 132,4 149,8 170,5<br />
Årets avskrivningar 17,4 20,7 24,8<br />
Utgående ackumulerade<br />
avskrivningar 149,8 170,5 195,3<br />
Ingående ackumulerade avskrivningar 695,1 749,2 806,0<br />
Årets avskrivningar 54,1 56,8 59,6<br />
Utgående ackumulerade<br />
avskrivningar 749,2 806,0 865,6<br />
Fastigheter för annan verksamhet<br />
Ingående bokfört värde 6,0 5,7 5,4<br />
Årets avskrivningar -0,3 -0,3 -0,3<br />
Utgående bokfört värde 5,7 5,4 5,1<br />
Fastigheter för affärsverksamhet<br />
Ingående bokfört värde,<br />
överfört från verksamhetsfastigheter 54,2 57,3 55,3<br />
Årets anskaffningar 5,4 0,3 6,8<br />
Försäljningar<br />
Årets avskrivningar -2,3 -2,3 -2,3<br />
Utgående bokfört värde 57,3 55,3 59,8<br />
Ingående ackumulerat<br />
anskaffningsvärde 13,1 13,1 13,1<br />
Försäljningar<br />
Utgående ackumulerat<br />
anskaffningsvärde 13,1 13,1 13,1<br />
51
Förvaltningsberättelse<br />
Noter 2009 2010 <strong>2011</strong> Noter 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Ingående ackumulerade<br />
avskrivningar 7,2 7,5 7,8<br />
Årets avskrivningar 0,3 0,3 0,3<br />
Utgående ackumulerade<br />
avskrivningar 7,5 7,8 8,1<br />
Ingående ackumulerat<br />
anskaffningsvärde 322,0 350,7 382,5<br />
Årets anskaffningar 28,7 31,8 43,3<br />
Försäljningar<br />
Utgående ackumulerat<br />
anskaffningsvärde 350,7 382,5 425,8<br />
Övriga fastigheter<br />
Ingående bokfört värde 1,3 1,3 0,0<br />
Årets anskaffningar<br />
Överfört till inventarier -1,3<br />
Årets nedskrivning<br />
Årets avskrivningar<br />
Utgående bokfört värde 1,3 0,0 0,0<br />
Ingående ackumulerat<br />
anskaffningsvärde 2,9 2,9 2,9<br />
Årets anskaffningar<br />
Försäljningar<br />
Utgående ackumulerat<br />
anskaffningsvärde 2,9 2,9 2,9<br />
Ingående ackumulerade avskrivningar 216,6 238,6 260,3<br />
Årets avskrivningar 22,0 21,7 23,5<br />
Återförd avskrivning pga försäljning<br />
Utgående ackumulerade<br />
avskrivningar 238,6 260,3 283,8<br />
Byggnadsinventarier<br />
Ingående bokfört värde, överfört<br />
från fastig. för annan verksamhet 5,9 5,4 4,9<br />
Årets anskaffningar<br />
Försäljningar<br />
Årets avskrivningar -0,5 -0,5 -0,5<br />
Utgående bokfört värde 5,4 4,9 4,4<br />
Ingående ackumulerade avskrivningar 0,0 0,0 0,0<br />
Årets avskrivningar<br />
Utgående ackumulerade avskrivningar 0,0 0,0 0,0<br />
Pågående projekt 0,6 0,6 0,0<br />
Ing. ack. anskaffn.värde, överfört<br />
från fastigheter för annan verksamhet 9,3 9,3 9,3<br />
Årets anskaffningar<br />
Försäljningar<br />
Utgående ackumulerat<br />
anskaffningsvärde 9,3 9,3 9,3<br />
S:a mark, byggnader,<br />
tekniska anläggningar 1 641,0 1 817,3 2 021,0<br />
8. Maskiner och inventarier<br />
Maskiner och inventarier<br />
Ingående bokfört värde 105,4 112,1 122,3<br />
Årets anskaffningar 28,7 31,8 43,3<br />
Försäljningar<br />
Årets avskrivningar -22,0 -21,7 -23,5<br />
Utgående bokfört värde 112,1 122,3 142,1<br />
Ing. ack. avskrivn., överfört från<br />
fastigheter för annan verksamhet 3,5 4,0 4,5<br />
Årets avskrivningar 0,5 0,5 0,5<br />
Återförd avskrivning pga försäljning<br />
Utgående ackumulerade<br />
avskrivningar 4,0 4,5 5,0<br />
S:a maskiner och inventarier 117,5 127,2 146,5<br />
52
Förvaltningsberättelse<br />
Noter 2009 2010 <strong>2011</strong> Noter 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
9. Finansiell leasing<br />
11. Långfristiga fordringar<br />
Leasing<br />
Ingående bokfört värde 11,1 11,0 12,6<br />
Årets anskaffningar 3,9 5,4 8,2<br />
Inlösen<br />
Värderingspost 1,0 0,4<br />
Årets avskrivningar -4,0 -4,8 -5,3<br />
Utgående bokfört värde 11,0 12,6 16,0<br />
Förlagslån Kommuninvest 0,0 11,5 11,5<br />
Förskott mötesstation Örsjö 0,0 0,0 1,2<br />
Förskott E22 Rinkabyholm 0,0 0,0 1,0<br />
S:a långfristiga fordringar 0,0 11,5 13,7<br />
12. Förråd, lager och exploatering<br />
Ingående ackumulerat<br />
anskaffningsvärde 21,3 21,1 23,8<br />
Årets anskaffningar 3,9 5,4 8,2<br />
Värderingspost 1,0 0,4<br />
Inlösta bilar -4,0 -3,7 -3,9<br />
Utgående ackumulerat<br />
anskaffningsvärde 21,1 23,8 28,5<br />
Ingående ackumulerade<br />
avskrivningar -10,2 -10,1 -11,3<br />
Årets avskrivningar -4,0 -4,8 -5,3<br />
Inlösta bilar 4,0 3,6 3,9<br />
Utgående ackumulerade<br />
avskrivningar -10,1 -11,3 -12,6<br />
S:a leasing bilar 11,0 12,6 16,0<br />
Förråd, lager 2,4 2,4 2,6<br />
Exploateringsmark 27,2 29,2 37,1<br />
Tomträtter 70,2 70,0 52,1<br />
S:a varulager, exploateringsmark<br />
och tomträtter 99,8 101,6 91,8<br />
13. Kortfristiga fordringar<br />
Kundfordringar 41,8 43,5 49,6<br />
Förutbetalda kostnader 98,8 112,3 68,8<br />
Upplupna intäkter 23,5 62,2 118,7<br />
Mervärdeskattefordringar 9,8 16,6 7,4<br />
Statsbidragsfordringar 6,3 19,2 17,7<br />
S:a kortfristiga fordringar 180,1 253,8 262,2<br />
Årets betalda leasingavgifter 4,4 4,4 4,8<br />
Framtida förfallobelopp<br />
inom 12 månader 6,6 3,9 4,7<br />
Framtida förfallobelopp<br />
inom 12-60 månader 5,6 6,5 8,8<br />
Framtida förfallobelopp<br />
senare än 60 månader 0,0 0,0 0,0<br />
Summa framtida förfallobelopp<br />
finansiell leasing 12,1 10,4 13,5<br />
14. Kortfristiga placeringar<br />
Placerade pensionsmedel KLP<br />
Marknadsvärde aktier 35,8 41,1 35,7<br />
Marknadsvärde räntebärande 27,1 <strong>33</strong>,0 34,2<br />
Korrigering anskaffningsvärde -12,8 -24,1 -19,9<br />
S:a kortfristiga placeringar 50,0 50,0 50,0<br />
15. Kassa och bank<br />
10. Aktier, andelar och bostadsrätter<br />
Aktier 137,3 137,3 137,3<br />
Andelar 3,4 3,0 3,0<br />
Bostadsrätter 0,8 1,4 1,6<br />
S:a aktier, andelar och bostadsrätter 141,5 141,6 141,8<br />
Kassa 0,3 0,3 0,2<br />
Postgiro 204,6 10,2 14,8<br />
Bank 0,0 0,0 0,1<br />
S:a kassa och bank 204,9 10,6 15,0<br />
53
Förvaltningsberättelse<br />
Noter 2009 2010 <strong>2011</strong> Noter 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
16. Avsättningar för pensioner<br />
19. Finansiell leasing<br />
Pensioner 91,9 93,7 109,8<br />
Visstidspensioner 2,9 2,6 2,9<br />
Löneskatt 23,0 23,4 27,3<br />
S:a avsättningar för pensioner 117,8 119,7 140,1<br />
Förändring av pensionsskuld (exkl. löneskatt)<br />
Ingående avsättning 77,0 94,8 96,3<br />
-Pensionsutbetalningar -6,4 -16,9 -15,1<br />
-Nyintjänad pension 8,2 7,2 9,1<br />
-Ränte- och basbeloppsuppräkning 4,2 1,8 3,0<br />
-Bromsen 0,0 0,0 2,2<br />
-Ändringar av försäkringstekniska grunder 0,0 0,0 9,3<br />
-Övrig förändring 11,8 9,3 7,9<br />
Utgående avsättning 94,8 96,3 112,7<br />
Låneskuld<br />
Leasing bilar 13,6 13,9 14,2<br />
Värderingspost 0,0 -1,0 -0,3<br />
Amorteringar -3,5 -4,2 -4,3<br />
Nya lån 3,8 5,4 8,2<br />
S:a Långfristiga skulder -<br />
finansiell leasing 13,9 14,2 17,8<br />
20. Övrig långfristiga skulder<br />
Omställningsåtgärder 2,6 0,4 0,0<br />
S:a övriga långfristiga skulder 2,6 0,4 0,0<br />
Aktualiseringsgrad 86 % 86 % 87 %<br />
21. Kortfristiga skulder<br />
17. Övriga avsättningar<br />
Deponier <strong>33</strong>,8 29,9 129,9<br />
Arenan 0,0 28,6 0<br />
Omställningsåtgärder 0,0 0,0 0<br />
S:a övriga avsättningar <strong>33</strong>,8 58,5 129,9<br />
18. Långfristiga skulder<br />
Låneskuld<br />
Ingående låneskuld 267,2 262,2 262,2<br />
Amorteringar -5,0 0,0 0,0<br />
Upptagande av lån 0,0 0,0 325,0<br />
S:a långfristiga skulder 262,2 262,2 587,2<br />
Kreditgivare<br />
Kommuninvest 250,0 250,0 575,0<br />
<strong>Kalmar</strong> läns landsting 12,2 12,2 12,2<br />
262,2 262,2 587,2<br />
Leverantörsskulder 154,5 173,2 132,2<br />
Personalens källskatt 29,4 30,8 32,1<br />
Upplupna sociala avgifter 36,4 38,7 40,1<br />
Upplupen pensionskostnad,<br />
individuell del 61,9 67,2 71,2<br />
Upplupen löneskatt, individuell del 17,3 18,6 19,2<br />
Semesterlöneskuld 111,1 114,9 119,1<br />
Förutbetalda intäkter och övriga<br />
upplupna kostnader 230,8 179,8 111,7<br />
Koncernkredit 0,0 0,0 0,0<br />
Övriga kortfristiga skulder 4,9 3,4 0,3<br />
S:a kortfristiga skulder 646,5 626,6 525,8<br />
22. Pensionsförpliktelser<br />
Pensionsförpliktelser 1 021,3 988,5 1 087,1<br />
Löneskatt 247,8 239,8 264,5<br />
S:a pensionsförpliktelser 1 269,1 1 228,3 1 351,6<br />
54
Förvaltningsberättelse<br />
Noter 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Förändring av pensionsförpliktelser (exkl löneskatt)<br />
Ingående pensionsförpliktelse 1 027,0 1 021,3 988,5<br />
-Pensionsutbetalningar -49,7 -39,6 -47,5<br />
-Ränte- och basbeloppsuppräkning 62,5 9,6 26,1<br />
-Nyintjänande 0,0 0,2 0,3<br />
-Bromsen 0,0 0,0 37,1<br />
-Ändringar av försäkringstekniska<br />
grunder 0,0 0,0 79,2<br />
-Övrig förändring -18,5 -3,1 4,0<br />
Utgående pensionförpliktelse 1 021,3 988,5 1 087,7<br />
Aktualiseringsgrad 86 % 86 % 87 %<br />
23. Operationell leasing<br />
Årets betalda leasingavgifter<br />
Inventarier och utrustning 7,4 8,0 7,7<br />
Hem-PC 1,5 1,3 0,3<br />
Fordon 0,1 0,1 0,0<br />
Årets betalda leasingavgifter 9,0 9,4 8,0<br />
Framtida förfallobelopp inom 12 månader<br />
Inventarier och utrustning 7,3 5,8 6,3<br />
Hem-PC 0,0 0,3 0,0<br />
Fordon 0,7 0,1 0,0<br />
Framtida förfallobelopp<br />
inom 12 månader 8,0 6,2 6,3<br />
Framtida förfallobelopp inom 13-60 månader<br />
Inventarier och utrustning 5,6 4,1 4,7<br />
Fordon 0,0 0,2 0,0<br />
Framtida förfallobelopp<br />
inom 13-60 månader 5,6 4,3 4,7<br />
Framtida förfallobelopp<br />
senare än 60 månader 0,0 0,0 0,0<br />
55
Förvaltningsberättelse<br />
Redovisningsprinciper<br />
Kommunen<br />
Allmänt<br />
<strong>Årsredovisning</strong>en är upprättad i enlighet<br />
med lagen om <strong>kommun</strong>al redovisning<br />
och rekommendationer från Rådet för<br />
<strong>kommun</strong>al redovisning.<br />
Ej tillämpade redovisningsprinciper<br />
Tilläggsupplysningar enligt RKR:s rekommendation<br />
2:1 för särskild avtalspension<br />
och visstidspension tillämpas ej.<br />
Vissa tilläggsupplysningar enligt RKR<br />
10:1 ansvarsförbindelser och avsättningar<br />
saknas.<br />
Tillämpade redovisningsprinciper<br />
Tillgångar, avsättningar och skulder har<br />
värderats till anskaffningsvärden om inget<br />
annat anges.<br />
Försäljning av varor och tjänster redovisas<br />
vid leverans till kunden, i enlighet<br />
med försäljningsvillkoren. Försäljningen<br />
redovisas efter avdrag för moms och rabatter.<br />
I koncernredovisningen elimineras<br />
koncernintern försäljning. Hyresintäkter<br />
redovisas i den period uthyrningen<br />
avser. Erhållen utdelning redovisas när<br />
rätten att erhålla utdelning bedöms som<br />
säker.<br />
Kommunens pensionsskuld redovisas<br />
enligt den så kallade blandmodellen.<br />
Detta innebär att den pension som intjänats<br />
före år 1998 behandlas som en<br />
ansvarsförbindelse ”inom linjen”. Pensionsförmåner<br />
som intjänats från och<br />
med 1998 redovisas som kostnad i resultaträkningen<br />
och som en avsättning<br />
i balansräkningen. I kostnaden och avsättningen<br />
ingår särskild löneskatt med<br />
24,26 procent.<br />
Kommunens finansiella placering i <strong>Kalmar</strong><br />
Läns Pensionskapitalförvaltning AB<br />
(KLP) redovisas som en portfölj för pensionsförvaltning.<br />
Placeringen innehåller<br />
både ränte- och aktierelaterade instrument<br />
och behandlas i redovisningen som<br />
en placering i en blandfond. Portföljen<br />
redovisas i balansräkningen med det<br />
lägsta värdet av anskaffningsvärdet eller<br />
marknadsvärdet.<br />
I enlighet med RKR:s rekommendation<br />
nr 4.1 ”Redovisning av skatteintäkter”<br />
har <strong>kommun</strong>alskatten periodiserats.<br />
Detta innebär att <strong>kommun</strong>en i bokslutet<br />
för <strong>2011</strong> har bokfört den definitiva slutavräkningen<br />
för 2010 och en preliminär<br />
slutavräkning för <strong>2011</strong>.<br />
Kapitalkostnaderna består dels av rak<br />
avskrivning på anskaffningsvärdet, dels<br />
av internränta med 4 procent på bokfört<br />
värde. Avskrivning påbörjas månaden efter<br />
slutförd investering och beräknas på<br />
anskaffningsvärdet. Avskrivningar av anläggningstillgångar<br />
görs efter bedömning<br />
av tillgångens nyttjandeperiod, viss vägledning<br />
finns i Sveriges Kommuner och<br />
Landstings förslag till avskrivningstider.<br />
Korttidsinventarier och inventarier av<br />
mindre värde under 20 000 kronor kostnadsförs<br />
direkt. Kommunens avskrivningstider<br />
för fastigheter är 20-50 år, för<br />
maskiner och inventarier 5-20 år och för<br />
mark och konst sker ingen avskrivning.<br />
Lånekostnader redovisas i enlighet med<br />
huvudmetoden och belastar följaktligen<br />
resultatet för den period de hänför sig till.<br />
Semesterlöneskuld och okompenserad<br />
övertid för de anställda har redovisats<br />
som en kortfristig skuld. Årets ökning<br />
har belastat resultaträkningen. De intjänade<br />
förmånerna har belastats med lagenliga<br />
arbetsgivaravgifter.<br />
Kommunen har per 31 december 2005<br />
klassificerat om anläggningstillgångar<br />
i exploateringsverksamheten i enlighet<br />
med RKR:s rekommendation nr 11<br />
”Materiella anläggningstillgångar”. De<br />
tomter som producerats för försäljning<br />
i exploateringsverksamheten redovisas<br />
som omsättningstillgångar. Beräkning<br />
av anskaffningsvärde och värdering sker<br />
i enlighet med Redovisningsrådets (RR)<br />
rekommendation nr 2:02 ”Varulager”.<br />
Anskaffningsvärdet för exploateringstomter<br />
och tomträtter tillverkade till och<br />
med 2005 har fastställts schablonmässigt<br />
eftersom underlag saknas och kostnaden<br />
för arbetsinsatsen inte bedömts stå i proportion<br />
till informationsvärdet.<br />
Vi har tillämpat RKR:s rekommendation<br />
nr 13 ”Redovisning av leasingavtal”.<br />
De leasingavtal som är tecknade före<br />
2003 klassificeras som operationella. I<br />
upplysningarna i not ”framtida årliga<br />
förfallobelopp” är beloppen inte nuvärdeberäknade.<br />
Vissa lokaler med särskilda<br />
ändamål kan anses som operationella leasingavtal<br />
då kontraktstiden är lång, men<br />
vi har inte funnit anledning att omklassificera<br />
dem.<br />
Sammanställd redovisning (koncernen)<br />
Den sammanställda redovisningen<br />
upprättas enligt den <strong>kommun</strong>ala redovisningslagen<br />
kapitel 8 och utformats<br />
enligt god redovisningssed. Enligt redovisningslagen<br />
ska <strong>kommun</strong>ens årsredovisning<br />
även omfatta sådan <strong>kommun</strong>al<br />
verksamhet som bedrivs genom andra<br />
juridiska personer där <strong>kommun</strong>en har<br />
ett betydande inflytande. Den sammanställda<br />
redovisningen för koncernen<br />
omfattar aktiebolag, <strong>kommun</strong>alförbund,<br />
handelsbolag och kommanditbolag i vilka<br />
<strong>kommun</strong>en har ett bestämmande eller<br />
betydande inflytande. Med betydande<br />
inflytande avses de fall där <strong>kommun</strong>ens<br />
röstandel i bolaget överstiger 20 procent.<br />
56
Förvaltningsberättelse<br />
Den sammanställda redovisningen för<br />
koncernen har upprättats enligt förvärvsmetoden<br />
med proportionell konsolidering,<br />
vilket innebär att det av <strong>kommun</strong>en<br />
vid förvärvstillfället förvärvade egna<br />
kapitalet i dotterbolaget har eliminerats.<br />
I koncernens eget kapital ingår därmed,<br />
förutom <strong>kommun</strong>ens eget kapital, endast<br />
den del av dotterföretagens eget kapital<br />
som intjänats efter förvärvet. Med<br />
proportionell konsolidering menas att<br />
endast ägda andelar av dotterföretagens<br />
resultat- och balansräkningar tas med i<br />
den sammanställda redovisningen.<br />
Obeskattade reserver har efter avdrag för<br />
uppskjuten skatt hänförts till eget kapital.<br />
Uppskjuten skatt redovisas under<br />
avsättningar.<br />
Inom koncernen förekommer omfattande<br />
transaktioner mellan bolagen och<br />
<strong>kommun</strong>en. Alla koncerninterna transaktioner<br />
har eliminerats för att ge en rättvisande<br />
bild av koncernens totala ekonomi.<br />
Enhetliga redovisningsprinciper för <strong>kommun</strong>en<br />
och i koncernen ingående företag<br />
saknas. För de aktiebolag, handelsbolag<br />
och kommanditbolag, som ingår i koncernen,<br />
gäller bokföringslagen och årsredovisningslagen,<br />
samt bokföringsnämndens<br />
allmänna råd och Redovisningsrådets<br />
rekommendationer. I <strong>kommun</strong>en gäller<br />
<strong>kommun</strong>al redovisningslag samt rekommendationer<br />
utfärdade av Rådet för <strong>kommun</strong>al<br />
redovisning. Därför kan det skilja i<br />
redovisningsprinciperna mellan <strong>kommun</strong>en<br />
och bolagen i koncernen.<br />
Foto: Jan Magnusson<br />
<strong>Kalmar</strong>hem AB - fastigheter redovisas till<br />
anskaffningsvärde minskat med avskrivningar.<br />
Fastigheter skrivs av linjärt över<br />
tillgångens bedömda nyttjandeperiod.<br />
KIFAB i <strong>Kalmar</strong> AB gör en avkastningsvärdering<br />
på driftnetto före avskrivningar<br />
och finansiella kostnader. Avkastningsvärderingens<br />
procentsats ligger mellan<br />
7-9 procent beroende på typ av fastighet.<br />
RKR:s rekommendation 8:2 tillämpas ej<br />
fullt ut. Uppställningen av ägartillskott,<br />
koncernbidrag m.m. enligt 8:2 saknas.<br />
Koncernens noter är inte av samma typ<br />
som <strong>kommun</strong>ens och ej uppställda jämte<br />
<strong>kommun</strong>ens noter.<br />
57
Förvaltningsberättelse<br />
Nämndernas budgetutfall<br />
Driftredovisning<br />
<strong>kommun</strong>ens verksamheter<br />
Budget Utfall Budget-<br />
Mnkr Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto avvikelse<br />
Kommunstyrelsen:<br />
-<strong>kommun</strong>ledningskontoret 105,3 -322,6 -217,3 187,5 -402,9 -215,3 2,0<br />
-exploateringsverksamhet 56,6 -4,8 51,8 22,7 -10,1 12,6 -39,2<br />
-gymnasieförbundet 0,0 -304,6 -304,6 0,0 -306,1 -306,1 -1,6<br />
-<strong>kommun</strong>ens revisorer 0,0 -3,0 -3,0 0,0 -2,3 -2,3 0,6<br />
Samhällsbyggnadsnämnden 22,2 -70,2 -48,0 30,6 -78,5 -47,9 0,1<br />
Servicenämnden 462,7 -601,9 -139,2 578,7 -716,3 -137,5 1,7<br />
Kultur- och fritidsnämnden 16,3 -153,3 -137,0 18,9 -154,8 -135,9 1,2<br />
Barn- och ungdomsnämnden 71,6 -827,4 -755,8 92,0 -841,9 -749,9 5,9<br />
Socialnämnden 168,9 -769,4 -600,5 199,1 -819,4 -620,4 -19,8<br />
Omsorgsnämnden 110,2 -717,9 -607,7 117,4 -724,8 -607,5 0,3<br />
Södermöre <strong>kommun</strong>delsnämnd 36,9 -228,7 -191,8 41,5 -2<strong>33</strong>,1 -191,6 0,2<br />
Summa nämnder 1 050,6 -4 003,8 -2 953,2 1 288,3 -4 290,2 -3 001,8 -48,6<br />
Jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 0,0 -111,5 -111,5 -111,5<br />
Finansförvaltningen, del av 191,3 -129,5 61,8 190,2 -141,4 48,9 -13,0<br />
Verksamhetens nettokostnader 1 241,9 -4 1<strong>33</strong>,3 -2 891,4 1 478,6 -4 543,0 -3 064,5 -173,1<br />
Kommunledningskontoret, undantaget<br />
exploateringsverksamheten, redovisar<br />
ett överskott på 2,0 mnkr jämfört<br />
med budget för <strong>2011</strong>. Bland avvikelserna<br />
märks främst:<br />
Det årliga anslaget för avsättning till sluttäckning<br />
av deponi Moskogen ger 2,7<br />
mnkr oförbrukat. En engångsavsättning<br />
på 100 mnkr görs istället i bokslutet för<br />
<strong>2011</strong> i enlighet med den nya kostnadsberäkningen<br />
för sluttäckningen.<br />
Kostnaden för kollektivtrafiken har genererat<br />
en negativ avvikelse mot budget på<br />
1,2 mnkr. Den slutliga siffran är preliminär<br />
i väntan på slutavräkningen från KLT.<br />
Orsakerna är främst att resandeintäkterna<br />
blivit lägre än budgeterat samt att en nedskrivning<br />
av värdet på KLT:s nya biljettsystem<br />
gjorts i bokslutet för <strong>2011</strong>.<br />
Exploateringsverksamhetens resultat<br />
ger en negativ avvikelse på 39,2 mnkr.<br />
Intäktsnettot från exploateringsverksamheten<br />
budgeterades till 51,8 mnkr och<br />
utfallet blev 12,6 mnkr. De största avvikelserna<br />
utgörs av objekten; Östra Vimpeltorpet<br />
-11,2 mnkr, Gota Media -7,5<br />
mnkr, GC-bron över E22 vid Hansa City<br />
-6,2 mnkr och Djurängen -3,4 mnkr.<br />
Orsaken är främst förseningar gå grund<br />
av förskjutningar av tidsplaner, överklagade<br />
planprocesser samt en generell avmattning<br />
i marknaden.<br />
Samhällsbyggnadsnämndens totala<br />
resultat visar 71 tkr. Överskottet<br />
har alstrats främst av stadsingenjörsverksamheten.<br />
Plan-, bygg- och trafik<br />
redovisar ett underskott som kommer<br />
från den nytillkomna verksamheten trafik<br />
(trafikplanering, projektering och<br />
landskapsplanering). Orsaken är främst<br />
extra personalkostnader under tiden för<br />
nyrekrytering, programvaror och lägre<br />
intäkter.<br />
Servicenämndens verksamheter redovisar<br />
ett plus avseende driftsredovisningen<br />
i bokslutet på 1,7 mnkr jämfört med<br />
minus 4,6 mnkr föregående år.<br />
De olika ingående verksamheterna i förvaltningens<br />
breda verksamhetsområde<br />
redovisar både plus och minus. Fastighetsförvaltingen<br />
redovisar ett plus på<br />
9,1 mnkr och Produktionsavdelningen<br />
ett minus på 10 mnkr där vinterväghållningen<br />
står för minus 7,6 mnkr.<br />
Kultur- och fritidsnämndens driftbudgeten<br />
visar ett överskott på 1,2 mnkr.<br />
Detta innebär att kravet som kultur och<br />
58
Förvaltningsberättelse<br />
fritid hade att återställa en negativ resultatfond<br />
är uppfyllt och skulden på drygt<br />
300 tkr är återställd.<br />
Överskottet för idrottsanläggningarna är<br />
84 tkr, men borde vara cirka 1 300 tkr för<br />
att avspegla det faktum att nämnden har<br />
fått budgetpengar i förskott för anläggningar<br />
som inte är färdiga (träningsishall<br />
och gemensam entré som bara delvis är i<br />
drift och Rockneby allaktivitetshus som<br />
inte är byggd än). Dessutom dras resultatet<br />
för anläggningarna ner av intäktsbortfallet<br />
från matchhyror på Fredriksskans<br />
(600 tkr). Under <strong>2011</strong> uppvägs<br />
detta bortfall av att det blivit pengar över<br />
i budgeten för bidraget till Guldfågeln<br />
arena (600 tkr). Dessa pengar lämnas<br />
dock tillbaka i 2012 års budget. Ishall<br />
och gemensam entré är nu färdiga och<br />
drar full kostnad 2012.<br />
Barn- och ungdomsnämndens driftskostnader<br />
lämnar ett överskott på 5,9<br />
mnkr. Inga disponeringar av resultatet<br />
har gjorts, utan överskottet behålls i<br />
den utgående resultatutjämningsfonden<br />
som därmed ökar till 27,6 mnkr. Överskottet<br />
beror på att utbetalningarna till<br />
fristående skolor blev lägre än väntat då<br />
skolornas elevantal inte har nått upp till<br />
det planerade. Det finns även överskott<br />
på kontot för avskrivningar och ränta på<br />
investeringar. Fritidshemmen redovisar<br />
ett överskott.<br />
Socialnämnden redovisar ett underskott<br />
på 19,8 mnkr. Den största avvikelsen<br />
finns för institutions- och familjehemsvård<br />
för barn/ungdomar och vuxna<br />
missbrukare. Kostnaderna för barn och<br />
ungdomar har ökat med 20 procent<br />
jämfört med 2010. Fler placerade men<br />
också högre dygnskostnader är orsaken<br />
till ökningen. Försörjningsstödet redovisar<br />
ett plusresultat. En tydlig tillämpning<br />
av lagstiftning samt effektiva sysselsättningsprojekt<br />
är några orsaker till den<br />
gynnsamma utvecklingen.<br />
Personlig assistans, boende/utvecklingsstörning<br />
samt daglig verksamhet är områden<br />
som visar underskott. Försäkringskassans<br />
striktare bedömningar av antalet<br />
beviljade timmar samt övertalighet av<br />
personal vid förändringar inom verksamheterna<br />
är orsaker till underskotten. De<br />
beräknade volymökningarna under året<br />
var beräknade till 14,4 mnkr. Beviljade<br />
medel uppgick till 10 mnkr vilket också<br />
har påverkat resultatet.<br />
Överförmyndarnämnden står för -2,2<br />
mnkr av det totala underskottet.<br />
Omsorgsnämndens driftskostnader redovisar<br />
ett överskott på totalt 0,3 mnkr.<br />
Avvikelserna mot budget beror på att förvaltningsgemensamt<br />
redovisar ett överskott<br />
om 4,8 mnkr som till största delen<br />
beror på lägre kapitaltjänstkostnader och<br />
mindre kostnader för utbildningar jämfört<br />
med budget. Administrationen redovisar<br />
ekonomisk balans. SoL (insatser<br />
inom socialtjänstlagen) övergripande redovisar<br />
10,3 mnkr där bland annat avvikelser<br />
avseende budgeterade hemtjänsttimmar<br />
4,5 mnkr. Andra orsaker till<br />
överskottet är ökade avgiftsintäkter och<br />
effekter av minskning av korttidsplatser.<br />
Verksamhet norr består av 14 enheter<br />
och redovisar ett stort underskott på 6,3<br />
mnkr. Det är varierande resultat mellan<br />
enheterna. Hemtjänsten i området har<br />
varit något mera ansträngd jämfört med<br />
särskilt boende. Den enskilt största förklaringen<br />
till underskottet är enheternas<br />
svårigheter att ställa om personalresurser<br />
efter resursfördelning.<br />
Verksamhetsområde söder som består av<br />
11 enheter redovisar ett stort underskott<br />
på 6,6 mnkr. Det är varierande resultat<br />
enheterna emellan. De särskilda boendenas<br />
ekonomi har varit något mera<br />
ansträngda jämfört med hemtjänsten.<br />
Den enskilt största förklaringen till underskottet<br />
är enheternas svårigheter att<br />
ställa om personalresurser efter resursfördelning.<br />
Verksamhetsområde gemensamt består<br />
av 6 enheter med olika ansvarsområden<br />
och redovisar ett mindre underskott på<br />
0,5 mnkr. Verksamheterna är kost, teknik,<br />
natt-patruller, dagverksamhet, träffpunkter,<br />
bemanningsservice och anhöriganställda.<br />
Resultatet varierar mellan<br />
enheterna.<br />
HSL (insatser inom hälso- och sjukvårdslagen)<br />
redovisare en avvikelse på -1,6<br />
mnkr och avser kostnader för hjälpmedel.<br />
Dessa kommer förhoppningsvis att<br />
minska när <strong>kommun</strong>erna sköter hanteringen<br />
själva fr.o.m. 2012.<br />
Södermöre <strong>kommun</strong>delsnämnd redovisar<br />
ett överskott på 0,2 mnkr för<br />
driftsbudgeten.<br />
Central administration redovisar ett underskott<br />
på 0,4 mnkr. Huvudsaklig orsak<br />
är att kostnader för utökad administrativ<br />
personal ej budgeterats. Vidare har<br />
kostnader för förvaltningsgemensamma<br />
resurser överskridits.<br />
Grundskola inkl. förskoleklass redovisar<br />
ett överskott om 0,3 mnkr. Överskottet<br />
finns på centralt konto. Enheterna har<br />
haft stora kostnader för elever med speciella<br />
behov. Kostverksamheten redovisar<br />
ett överskott om 0,2 mnkr. Den lokala<br />
administrationen visar ett överskott på<br />
0,4 mnkr.<br />
Barn- och skolbarnsomsorg redovisar ett<br />
underskott om 0,7 mnkr. Orsaken till<br />
underskottet är flera. Kostnaderna för<br />
barn med behov av särskilda resurser har<br />
ökat. Vistelsetiderna för barn i den enskilda<br />
barnomsorgen har varit högre än<br />
budgeterat.<br />
Kultur och fritidsverksamheten ger ett<br />
underskott om 0,1 mnkr<br />
Omsorgsverksamheten redovisar ett<br />
överskott om 0,5 mnkr. Huvuddelen av<br />
överskottet finns i äldreomsorgen och på<br />
kontot för gemensamma resurser samt<br />
ej utnyttjade medel som tillförts. Hemtjänstverksamheten<br />
har minskat då det<br />
nya resursfördelningssystemet infördes.<br />
59
Förvaltningsberättelse<br />
Investeringsredovisning<br />
Investeringsredovisning<br />
<strong>kommun</strong>ens verksamheter<br />
Tkr Budget Utfall Avvikelse<br />
Kommunstyrelsen 78 318 59 622 18 696<br />
Varav:<br />
Kommunledningskontoret 200 3 546 -3 346<br />
Hamnverksamhet 14 000 6 860 7 140<br />
Prod. av arbetsområden 14 100 15 108 -1 008<br />
Prod. av bostadssområden 41 918 27 125 14 793<br />
Markförvärv, markregler. 8 100 6 984 1 116<br />
Samhällsbyggnadsnämnden 1 000 1 082 -82<br />
Servicenämnden 297 502 249 663 47 839<br />
Varav:<br />
Brandkåren 9 305 1 181 8 124<br />
Fordon (räntabel) 11 675 11 447 228<br />
Arbetslokaler 6 673 307 6 366<br />
Förvaltningslokaler 5 301 5 046 255<br />
Gymnasielokaler 2 010 469 1 542<br />
Fritidslokaler 97 478 72 945 24 5<strong>33</strong><br />
Omsorgslokaler 5 742 6 039 -297<br />
Skollokaler 13 906 6 6<strong>33</strong> 7 273<br />
Förskolelokaler 61 934 78 125 -16 191<br />
Gator, vägar och parkering 55 048 57 656 -2 608<br />
Parker 7 920 4 041 3 880<br />
Kultur- och fritidsnämnden 4 200 2 112 2 088<br />
Barn- och ungdomsnämnden 20 345 13 239 7 106<br />
Socialnämnden 1 200 1 182 18<br />
Omsorgsnämnden 2 000 2 109 -109<br />
Södermöre <strong>kommun</strong>delsnämnd 3 477 2 677 800<br />
Övriga investeringar:<br />
-finansiell leasing 0 4 709 -4 709<br />
-pågående projekt 0 3 028 -3 028<br />
Summa nettoinvesteringar 408 042 <strong>33</strong>9 423 68 619<br />
60
Förvaltningsberättelse<br />
Exploateringsredovisning<br />
Exploateringsmark<br />
Tkr 2010-12-31 <strong>2011</strong>-12-31<br />
Exploateringsmark<br />
Tkr 2010-12-31 <strong>2011</strong>-12-31<br />
Berga övrigt 188,5 210,8<br />
Berga/Bergagården 65,7 147,7<br />
Bergkristallen 0,0 12,6<br />
Björkenäs 82,9 109,2<br />
Bovieran 0,0 147,3<br />
Brandstationen, Oxhagen 96,2 97,4<br />
Dampehammar förskola 0,0 270,1<br />
Dampehammar äldrebostäder 0,0 114,2<br />
Djurängen 172,5 229,6<br />
Dörbylund 102,2 102,2<br />
Flodhästen 0,0 57,1<br />
Flygplatsområdet <strong>33</strong>5,6 404,3<br />
Fredriksskans 0,0 361,4<br />
Fruskogen 1 209,7 1 216,7<br />
Gesällen 930,7 1 044,1<br />
Gota Media 397,6 735,5<br />
Hagby övrigt 13,8 13,8<br />
Halltorp 25,5 25,5<br />
Ingelstorp 17,3 17,3<br />
Jakobsberg 65,0 307,5<br />
Kalkstenen 0,0 24,2<br />
<strong>Kalmar</strong> tätort 94,1 113,7<br />
Karlsro 356,5 363,4<br />
Konvaljen 117,2 117,2<br />
Krafslösa 370,9 370,9<br />
Kvarnholmen 809,8 1 168,9<br />
Lindsdal 129,1 129,1<br />
Lindsdals centrum 79,1 79,1<br />
Linnéuniversitetet 458,4 467,6<br />
Ljungbyholm 61,1 61,1<br />
Ljungbyholm Kölbygärde 217,6 217,6<br />
Ljungbyholm Vetevägen 545,0 602,1<br />
Ljungbyholm övrigt 2 139,9 2 139,9<br />
Lustgården 0,0 4,7<br />
Läckeby 27,3 27,3<br />
Magistern 156,7 0,0<br />
Majavallen, Lindsdal 0,0 158,9<br />
Malmen övrigt 1 027,3 1 027,3<br />
Malmfjärden 36,4 36,4<br />
Mosekrog 0,0 65,3<br />
Moskogen 164,6 164,6<br />
Motorn 0,0 317,1<br />
Muren 80,7 1 256,0<br />
Norra Karjen, Varvsholmen 37,8 174,6<br />
Norra Kvarnholmen 1 696,7 1 696,7<br />
Norra Snurrom 36,5 179,0<br />
Norra Vimpeltorpet 48,8 48,8<br />
Norrgård 250,0 54,3<br />
Norrgårdsgärde 242,4 271,0<br />
Norrgårdsgärde, Wollinska 24,8 0,0<br />
Norrliden 89,1 89,1<br />
Norrlidens strand 392,7 867,5<br />
Oljeväxten 83,3 103,4<br />
Oxdrivarvägen 8,3 8,3<br />
Oxhagen övrigt 69,0 69,0<br />
Rinkabyholm övrigt 305,2 313,5<br />
Rinkabyholmsskolan 32,3 35,5<br />
Rockneby 24,4 24,4<br />
Rockneby, Knapegården 34,8 83,7<br />
Rockneby övrigt 99,1 245,6<br />
Sandås 12,1 40,7<br />
Skälby trafikplats, kv Bilen 855,2 855,2<br />
Skärgårdsstaden 276,0 281,7<br />
Skärgårdsstaden, norra 0,0 57,1<br />
Smedby 77,2 130,3<br />
Smedby, centrum 0,0 57,1<br />
Smedby, Nybrovägen 0,0 171,3<br />
Smedby, östra 790,2 866,0<br />
Smedbyvägen 174,5 0,0<br />
Snurrom 1 162,9 1 162,9<br />
Snättebro 924,8 986,5<br />
Stationsområdet 427,9 515,3<br />
Stationsområdet 65,0 65,0<br />
Storken 0,0 359,5<br />
Svaneberg 2:10 0,0 111,7<br />
Svaneberg 2:9 0,0 289,2<br />
Sveaplan 0,0 271,4<br />
Svensknabben 28,4 270,8<br />
Svensknabbevägen 68,2 89,4<br />
Södra Vimpeltorpet 2 749,8 3 764,0<br />
Södra vägen, Bragegatan 1 947,3 0,0<br />
Södra vägen, Fåret 398,1 458,5<br />
Tallhagen, övrigt 153,7 153,7<br />
Terrassen och Pergolan 24,7 24,7<br />
Trekanten 240,8 240,8<br />
Trekanten, övrigt 756,9 756,9<br />
Tusenskönan 163,7 163,7<br />
Tyska bruket 44,6 44,6<br />
Ugglan 29,7 451,1<br />
Vallmon <strong>33</strong>,3 <strong>33</strong>,3<br />
Valnötsträdet 0,0 1 079,2<br />
Varvsholmen 0,0 6,6<br />
Vassmolösa övrigt 141,3 141,3<br />
Vesslan/Folkets park 442,2 442,2<br />
Vimpeltorpet 288,8 288,8<br />
Violvägen 0,0 0,5<br />
Vångerslät 7:5 0,0 534,5<br />
Västra Djurängen 1 860,4 2 188,4<br />
Västra flygplatsområdet 195,6 489,4<br />
Västra Lindsdal 219,1 219,1<br />
Västra Malmen 99,5 99,5<br />
Ölandshamnen 151,3 151,3<br />
Östra Vimpeltorpet 393,4 0,0<br />
Övrig landsbygd 0,0 2,9<br />
29 246,7 37 117,2<br />
61
Förvaltningsberättelse koncernen<br />
Resultaträkning<br />
Koncernen<br />
Resultaträkning mnkr 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Verksamhetens intäkter not 1 1 585,2 1 743,9 1 719,6<br />
Jämförelsestörande intäkter <strong>33</strong>,7 1,8 0,0<br />
Verksamhetens kostnader not 2 -3 814,9 -4 083,8 -4 178,4<br />
Jämförelsestörande kostnader not 3 -15,8 -38,5 -112,5<br />
Avskrivningar -290,8 -266,3 -291,5<br />
Verksamhetens nettokostnader -2 502,6 -2 642,7 -2 862,7<br />
Skatteintäkter not 4 2 280,3 2 320,8 2 417,9<br />
Kommunal utjämning not 4 468,1 578,1 571,4<br />
Utdelning 3,5 0,0 0,0<br />
Finansiella intäkter 5,3 5,3 5,3<br />
Finansiella kostnader -129,2 -132,1 -153,1<br />
Resultat före extraordinära poster 125,4 129,4 -21,3<br />
Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0<br />
Skattekostnader -3,1 -14,4 -23,9<br />
Årets resultat 122,3 115,0 -45,2<br />
62
Finansieringsanalys<br />
Koncernen<br />
Finansieringsanalys mnkr 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN<br />
Årets resultat, efter finansnetto 125,4 129,4 -45,2<br />
Justering för av- och nedskrivningar 290,8 266,3 291,5<br />
Justering för betald skatt -4,0 -14,4 -23,9<br />
Justering för gjorda avsättningar 9,1 37,2 79,9<br />
Justering för ianspråktagna avsättningar -22,0 0,0 0,0<br />
Just. för övr. ej likvid.påverkande poster (reavinst/förlust) -87,8 3,9 -113,1<br />
Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 311,6 422,4 189,2<br />
Ökning(-)/minskning (+) kortfristiga fordringar 81,8 -102,5 -14,6<br />
Ökning(-)/minskning (+) förråd och varulager -1,9 8,2 0,3<br />
Ökning(+)/minskning (-) kortfristiga skulder <strong>33</strong>1,8 -134,5 77,5<br />
Kassaflöde från den löpande verksamheten 723,3 193,6 252,4<br />
INVESTERINGSVERKSAMHETEN<br />
Investering i immateriella anläggningstillgångar -7,3 10,6 -0,2<br />
Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 5,7 0,0 1,0<br />
Investering i materiella anläggningstillgångar -603,8 -363,1 -425,8<br />
Försäljning av materiella anläggningstillgångar 165,4 8,7 10,4<br />
Investering i finansiella anläggningstillgångar -8,4 -0,2 -0,2<br />
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,1 0,0<br />
Pågående projekt -6,2 -<strong>33</strong>,8 24,8<br />
Nettoinvestering finansiell leasing -3,9 0,8 -3,4<br />
Kassaflöde från investeringsverksamheten -458,5 -376,9 -393,5<br />
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN<br />
Ökning(+)/minskning (-) långfristiga skulder -120,3 7,3 124,7<br />
Ökning(+)/minskning (-) finansiell leasing -0,3 0,3 3,6<br />
Ökning(-)/minskning (+) långfristiga fordringar 21,4 8,7 11,2<br />
Övriga finansiella poster -2,8 0,0 0,0<br />
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -102,0 16,3 139,5<br />
ÅRETS KASSAFLÖDE 162,8 -167,0 -1,6<br />
Förändring likvida medel 162,8 -167,0 -1,6<br />
Likvida medel vid årets början 124,8 287,6 120,6<br />
Likvida medel vid årets slut 287,6 120,6 119,0<br />
63
Förvaltningsberättelse koncernen<br />
Balansräkning<br />
Koncernen<br />
Balansräkning mnkr 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
TILLGÅNGAR<br />
Anläggningstillgångar 5 987,9 6 089,8 6 315,9<br />
Immateriella 14,9 4,2 3,5<br />
varav programvaror not 5 0,3 0,3 0,5<br />
varav elcertifikat 4,5 0,0 0,0<br />
varav goodwill not 6 10,1 4,0 3,0<br />
Materiella 5 942,1 6 045,9 6 283,7<br />
varav mark, byggnader och tekn.anl. not 7 5 487,3 5 596,4 5 824,8<br />
varav maskiner och inventarier not 8 425,2 385,3 416,1<br />
varav pågående nyanläggningar not 9 17,7 51,5 26,7<br />
varav finansiell leasing not 10 11,8 12,5 15,9<br />
Finansiella 30,9 39,7 28,7<br />
varav aktier, andelar, bostadsrätter not 11 5,2 4,5 5,5<br />
varav långfristiga fordringar not 12 25,7 35,2 23,2<br />
Omsättningstillgångar 812,6 739,8 752,5<br />
Förråd, lager 129,3 121,1 120,8<br />
Kortfristiga fordringar not 13 345,8 448,3 462,9<br />
Kortfristiga placeringar not 14 50,0 50,0 50,0<br />
Kassa o bank 287,5 120,5 118,9<br />
SUMMA TILLGÅNGAR 6 800,5 6 829,6 7 068,4<br />
EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER<br />
Eget kapital 1 512,2 1 627,2 1 580,3<br />
varav årets resultat 122,3 115,0 -45,2<br />
Avsättningar not 15 268,0 309,0 388,9<br />
Skulder 5 020,3 4 893,4 5 099,2<br />
Långfristiga skulder not 16 3 747,7 3 755,3 3 883,6<br />
Kortfristiga skulder 1 272,6 1 138,1 1 215,6<br />
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 6 800,5 6 829,6 7 068,4<br />
PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER, MNKR 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
64
Förvaltningsberättelse koncernen<br />
Koncernen<br />
Balansräkning mnkr 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER<br />
Ställda panter<br />
Fastighetsinteckningar 341,8 217,5 113,6<br />
Borgens- och ansvarsförbindelser<br />
Egna pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland<br />
skulderna eller avsättningarna (inkl. särskild löneskatt 24,26%) 1 274,8 1 2<strong>33</strong>,2 1 377,9<br />
Pensionsåtaganden för särskilda visstidsförordnanden<br />
(inkl. särskild löneskatt 24,26%) 19,5 19,5 19,5<br />
Kommunalt borgens- och förlustansvar avseende egnahem<br />
och småhus med bostadsrätt samt byggnadskreditiv 11,5 7,5 7,0<br />
Borgen, <strong>Kalmar</strong> FF Fastigheter AB 98,6<br />
Operationell leasing, årets betalda leasingavgifter 27,0 24,9 111,0<br />
Operationell leasing, framtida årliga förfallobelopp 6,6 10,5 <strong>33</strong>,1<br />
Komplementär 40,7 41,9 46,5<br />
Spärrade medel 0,8 0,4 0,3<br />
Fastigo garantifond 0,5 0,5 0,5<br />
Uppskjuten stämpelskatt 0,8 0,1 0,1<br />
Totalt 1 724,0 1 556,1 1 808,1<br />
65
Förvaltningsberättelse koncernen<br />
Noter<br />
Noter 2010 <strong>2011</strong> Noter 2010 <strong>2011</strong><br />
1. Verksamhetens intäkter<br />
Försäljningsmedel och avgifter 679,3 752,7<br />
Hyror och arrenden 507,5 522,2<br />
Bidrag 266,1 286,4<br />
Övrigt 290,9 158,3<br />
Summa verksamhetens intäkter 1 743,9 1 719,6<br />
Kommunal utjämning<br />
Inkomstutjämningsbidrag/avgift 455,2 453,6<br />
Kostnadsutjämningsbidrag/avgift -138,3 -151,7<br />
Regleringsbidrag/avgift 16,0 64,3<br />
Tillfälligt konjunkturstöd 60,8<br />
Kommunal fastighetsavgift 92,7 93,4<br />
LSS-bidrag/avgift 91,7 111,8<br />
S:a <strong>kommun</strong>al utjämning 578,1 571,4<br />
2. Verksamhetens kostnader<br />
S:a skatteintäkter och <strong>kommun</strong>al utjämning 2 898,9 2 989,3<br />
Kostnader för arbetskraft -2 449,3 -2 594,8<br />
Lokalkostnader -98,6 -102,6<br />
Övrigt -1 535,8 -1 481,0<br />
Summa verksamhetens kostnader -4 083,8 -4 178,4<br />
3. Jämförelsestörande kostnader<br />
Avsättning för engångsbidrag till <strong>Kalmar</strong> FF - 28,6<br />
Avsättning för omställningsåtgärder - 8,7<br />
Justering för RIPS-räntan -11,5<br />
Avsättning för sluttäckning av deponi<br />
på Moskogen -1,2 -101,0<br />
Summa jämförelsestörande kostnader -38,5 -112,5<br />
5. Programvara<br />
Ingående anskaffningsvärden 0,4 0,5<br />
Inköp 0,2<br />
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0,5 0,9<br />
Ingående avskrivningar 0,1 0,2<br />
Årets avskrivningar 0,1 0,1<br />
Utgående ackumulerade avskrivningar 0,2 0,3<br />
Utgående bokfört värde 0,3 0,5<br />
4. Skatteintäkter och <strong>kommun</strong>al utjämning<br />
Kommunalskatteintäkter<br />
Preliminära skatteintäkter 2 294,8 2 365,9<br />
Mellan<strong>kommun</strong>al utjämning -4,0 -2,7<br />
Slutavräkning föregående år 1,6 9,0<br />
Preliminär slutavräkning innevarande år 28,4 45,7<br />
S:a <strong>kommun</strong>alskatteintäkter 2 320,8 2 417,9<br />
6. Goodwill<br />
Ingående anskaffningsvärden 5,0 5,0<br />
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 5,0 5,0<br />
Ingående avskrivningar 1,0<br />
Årets avskrivningar 1,0 1,0<br />
Utgående ackumulerade avskrivningar 1,0 2,0<br />
Utgående bokfört värde 4,0 3,0<br />
66
Förvaltningsberättelse koncernen<br />
Noter 2010 <strong>2011</strong> Noter 2010 <strong>2011</strong><br />
7. Mark, byggnader och tekn. anl.<br />
9. Pågående nyanläggningar<br />
Ingående anskaffningsvärden 7 397,8 7 688,7<br />
Årets förändringar<br />
-Inköp 303,9 453,4<br />
-Omklassificeringar 14,7<br />
-Försäljning och utrangeringar -0,8 -1,8<br />
Ingående balans 28,5 51,5<br />
Årets investeringar 69,4 82,9<br />
Omklassificeringar -46,4 -107,7<br />
Utgående balans 51,5 26,7<br />
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 7 700,9 8 137,0<br />
Ingående avskrivningar 1 873,3 2 057,0<br />
Årets förändringar<br />
-Avskrivningar 187,6 197,9<br />
-Försäljningar och utrangeringar -3,8 -1,6<br />
Utgående ackumulerade avskrivningar 2 057,0 2 253,3<br />
10. Finansiell leasing<br />
Ingående ackumulerat anskaffningsvärde 21,1 23,8<br />
Årets anskaffningar 5,4 8,3<br />
Värderingspost 1,0 0,5<br />
Inlösta bilar -3,7 -3,9<br />
Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 23,8 28,6<br />
Ingående nedskrivningar 47,4 47,4<br />
-Nedskrivningar 11,5<br />
Utgående ackumulerande nedskrivningar 47,4 58,9<br />
Ingående ackumulerade avskrivningar -10,1 11,3<br />
Årets avskrivningar -4,8 5,3<br />
Inlösta bilar 3,6 -3,9<br />
Utgående ackumulerade avskrivningar -11,3 12,7<br />
Utgående bokfört värde 5 596,4 5 824,8<br />
S:a finansiell leasing 12,5 15,9<br />
8. Maskiner och inventarier<br />
Ingående anskaffningsvärden 889,1 949,2<br />
Årets förändringar<br />
-Inköp 71,3 88,7<br />
-Omklassificeringar 1,3 6,7<br />
-Försäljning och utrangeringar -13,0 -13,1<br />
Årets betalda leasingavgifter 4,4 4,8<br />
Framtida förfallobelopp inom 12 månader 3,9 4,7<br />
Framtida förfallobelopp inom 12-60 månader 6,5 8,8<br />
Framtida förfallobelopp senare än 60 månader<br />
Summa framtida förfallobelopp finansiell leasing 14,8 13,5<br />
11. Aktier, andelar och bostadsrätter<br />
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 948,7 1 031,4<br />
Ingående avskrivningar 511,1 564,5<br />
Årets förändringar<br />
-Avskrivningar 59,7 63,6<br />
-Försäljningar och utrangeringar -7,4 -12,8<br />
Aktier 0,8 0,8<br />
Andel <strong>kommun</strong>invest 2,9 2,9<br />
Andelar i intresseföretag 0,0 0,2<br />
Bostadsrätter 1,6 1,6<br />
S:a värdepapper, andelar, m.m 4,5 5,5<br />
Utgående ackumulerade avskrivningar 563,4 615,3<br />
Utgående bokfört värde 385,3 416,1<br />
67
Förvaltningsberättelse koncernen<br />
Noter 2010 <strong>2011</strong> Noter 2010 <strong>2011</strong><br />
12. Långfristiga fordringar<br />
16. Långfristiga skulder<br />
Förlagslån <strong>kommun</strong>invest 11,5 11,5<br />
Långfristiga fordringar intresseföretag 1,2 1,2<br />
Reversfordringar 1,0 0,9<br />
Uppskjutna skattefordringar 21,4 7,4<br />
Förskottering infrastruktur 2,2<br />
S:a långfristiga fordringar 35,2 23,2<br />
13. Kortfristiga fordringar<br />
Kundfordringar 166,6 219,1<br />
Förutbetalda kostnader/Upplupna intälter 137,8 103,2<br />
Övrigt 143,9 140,6<br />
S:a kortfristiga fordringar 448,3 462,9<br />
Låneskuld<br />
Ingående låneskuld 3 782,4 3 741,1<br />
Amorteringar -142,9 -255,0<br />
Upptagande av lån 101,6 379,7<br />
S:a låneskuld 3 741,1 3 865,8<br />
Finansiell leasing<br />
Leasing bilar 13,9 14,2<br />
Värderingspost -1,0 -0,3<br />
Amorteringar -4,2 -4,3<br />
Nya lån 5,4 8,2<br />
S:a finansiell leasing 14,2 17,8<br />
S:a långfristiga skulder 3 755,3 3 883,6<br />
14. Kortfristiga placeringar<br />
Placerade pensionsmedel KLP<br />
Marknadsvärde aktier 41,1 35,7<br />
Marknadsvärde räntebärande <strong>33</strong>,0 34,2<br />
Korrigering anskaffningsvärde -24,1 -19,9<br />
S:a kortfristiga placeringar 50,0 50,0<br />
15. Avsättningar<br />
Pensioner 105,8 116,5<br />
Visstidspensioner 2,6 2,9<br />
Löneskatt 26,7 27,3<br />
Deponier 55,1 156,2<br />
Arenan 28,6<br />
Avsättning skatter obeskatt reserv 64,7 65,8<br />
Avsättning skatter enl företags årsred 20,9 16,7<br />
Avsättning skatter överv förvärvsanalys 1,7 1,5<br />
Övrigt 2,9 1,9<br />
S:a avsättningar 309,0 388,9<br />
68
Förvaltningsberättelse koncernen<br />
Bolagens utfall<br />
Årets resultat, mnkr 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
<strong>Kalmar</strong>sunds Gymnasieförbund 0,1 2,1 25,8<br />
<strong>Kalmar</strong>sundsregionens Renhållare -6,9 0,3 7,5<br />
<strong>Kalmar</strong> Kommunbolag AB -1,4 3,5 -6,1<br />
<strong>Kalmar</strong>hem AB 15,1 7,2 7,4<br />
<strong>Kalmar</strong> Vatten AB 0,0 0,0 0,0<br />
KIFAB i <strong>Kalmar</strong> AB 5,4 1,6 4,5<br />
<strong>Kalmar</strong> Hamn AB 1,8 0,1 0,0<br />
<strong>Kalmar</strong> Airport AB -2,4 0,0 0,0<br />
Destination <strong>Kalmar</strong> AB -0,1 0,1 0,2<br />
<strong>Kalmar</strong> Familjebad AB och KB -0,5 -0,9 -1,3<br />
Industriparken i <strong>Kalmar</strong> AB 0,8 0,2 0,7<br />
<strong>Kalmar</strong> Biogas AB -1,4 -0,5 -4,1<br />
<strong>Kalmar</strong> Science Park AB -1,4 -2,0 -2,4<br />
<strong>Kalmar</strong> Energi Holding AB, koncern 53,8 58,0 62,1<br />
<strong>Kalmar</strong>sunds Gymnasieförbund<br />
<strong>Kalmar</strong>sunds Gymnasieförbund har<br />
ett budgeterat resultat för <strong>2011</strong> på 0,5<br />
mnkr. Förbundets resultat för <strong>2011</strong> är<br />
25,8 mnkr. <strong>Kalmar</strong>sunds Gymnasieförbund<br />
har uppfyllt balanskravet. Det<br />
finns budgetavvikelser i verksamheterna<br />
och den största negativa avvikelsen står<br />
Gymnasiesärskolan för (-1,6 mnkr).<br />
Avvikelsen förklaras genom minskade<br />
intäkter för elever från andra <strong>kommun</strong>er,<br />
inter<strong>kommun</strong>al ersättning. Den<br />
största positiva avvikelsen finns under<br />
verksamheten Finansiering/Gemensamt.<br />
Avvikelsen hänför sig till största del av<br />
betydligt lägre inter<strong>kommun</strong>ala kostnader<br />
och elevbidrag än budgeterat. Andra<br />
poster som lämnat en positiv avvikelse<br />
gentemot budget är högre ränteintäkter,<br />
mindre pensionskostnader och mindre<br />
inackorderingstillägg. Antagandena vid<br />
budget <strong>2011</strong> var högt ställda gällande<br />
nyetableringar av fristående skolor och<br />
flöden till fristående skolor, utfallet visade<br />
sig bli betydligt lägre än budgeterat.<br />
Samtidigt var det mindre elever i skolor<br />
hos externa <strong>kommun</strong>er än väntat. Totalt<br />
var det budgeterat 4,5 mnkr för investeringar,<br />
2,9 mnkr av dessa har använts.<br />
<strong>Kalmar</strong>sundsregionens Renhållare<br />
Resultatet för <strong>2011</strong> visar ett överskott på<br />
7,5 mnkr. Detta beror på något ökade<br />
intäkter tillsammans med lägre driftskostnader<br />
för insamlingsverksamheten.<br />
En stor del beror också på förändrade<br />
förutsättningar gällande fakturering av<br />
lakvattenhantering till <strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
<strong>Kalmar</strong> Kommunbolag AB<br />
Intäkterna under året uppgick till 2,6<br />
mnkr vilket ska jämföras med budgeterade<br />
2,6 mnkr. De totala rörelsekostnaderna<br />
var budgeterade till 2,8 mnkr<br />
medan det verkliga utfallet blev 2,6<br />
mnkr. Den positiva avvikelsen på 237<br />
tkr beror i huvudsak på projektet för införande<br />
av verksamhetsledningssystem,<br />
det finns också en negativ avvikelse för<br />
en retroaktiv premie till SPP. Rörelseresultatet<br />
för året blev därmed -8 tkr mot<br />
budgeterat -214 tkr. Resultat från de finansiella<br />
posterna var 1,6 mnkr medan<br />
de budgeterade var 2,3 mnkr. Avvikelsen<br />
mot budget beror framförallt på resultat<br />
från dotterföretaget <strong>Kalmar</strong> Familjebad<br />
KB 793 tkr och på lägre räntekostnader<br />
som är ett resultat av omplacering av lån<br />
(57,5 mnkr). Detta innebär att resultatet<br />
efter finansiella poster blev 1,6 mnkr att<br />
jämföra med budgeterat 2,1 mnkr. Efter<br />
återföring av tidigare års uppbokning av<br />
uppskjuten skattefordran och skatteeffekt<br />
på erhållna/lämnade koncernbidrag<br />
blev årets redovisade resultat -6,1 mnkr.<br />
För att neutralisera resultat från dotterföretag<br />
får <strong>kommun</strong>bolaget koncernbidrag<br />
från <strong>Kalmar</strong> Hamn AB med 1,3 mnkr,<br />
koncernbidraget påverkade inte årets resultat<br />
utan stärkte det fria egna kapitalet.<br />
<strong>Kalmar</strong>hem AB<br />
<strong>Kalmar</strong>hem AB redovisar för <strong>2011</strong> ett<br />
resultat efter finansnetto 10,0 på mnkr<br />
(10,1) och ett resultat efter skatt på<br />
7,4 mnkr (7,2). Budget <strong>2011</strong> var 10,0<br />
mnkr. Under <strong>2011</strong> har arbetet fortsatt<br />
med att förbättra verksamheten med mål<br />
att bolagets verksamhet ska bli långsiktigt<br />
stabilt lönsam. Kostnaderna för el,<br />
värme, avfall och vatten minskade med<br />
6 mnkr jämfört med föregående år, från<br />
74,8 mnkr till 68,0 mnkr. Den främsta<br />
orsaken är att <strong>2011</strong> var ett varmare år i<br />
vädertemperatursammanhang, att individuell<br />
mätning och debitering av el<br />
införts, arbetet med prognosstyrning och<br />
styrd belysning utökats samt minskade<br />
avfallsmängder och förenklad avfallsortering.<br />
Kostnader för fastighetsskötsel har<br />
69
Förvaltningsberättelse koncernen<br />
minskat och beror främst på minskade<br />
kostnader för snöröjning till 1,6 mnkr<br />
(4,8). Bränderna i Smedby, kv Fältet och<br />
i <strong>Kalmar</strong>, kv Bergskristallen 2 har påverkat<br />
resultatet med 91 tkr efter erhållna<br />
försäkringsersättningar. De finansiella<br />
kostnaderna, 59,6 mnkr (57,9) har varit<br />
lägre än beräknat. Detta beror på en<br />
minskad belåning under <strong>2011</strong>, lägre<br />
räntenivå till följd av finansiell oro på<br />
finansmarknaden samt ett förbättrat kassaflöde<br />
i bolaget. Räntebidrag för <strong>2011</strong><br />
minskade till 0,4 mnkr (0,5) och beräknas<br />
vara borta helt 2012.<br />
<strong>Kalmar</strong> Vatten AB<br />
Under året uppgår nettoförsäljningen till<br />
135,8 (138,6) mnkr vilket är bättre än<br />
planerat. Nytt för i år är att anslutningsavgifter<br />
periodiseras och av totalt 17,9<br />
mnkr har 3,2 mnkr förts direkt till resultatet<br />
och 14,8 mnkr har periodiserats på<br />
30 år. Försäljning av vatten uppgår till<br />
4 852 000 (4 849 000) kubikmeter.<br />
Av de totala underhållskostnaderna på<br />
ledningsnätet på 41,1 (50,2) mnkr har<br />
28,2 mnkr (35,2) använts till VA-sanering.<br />
Antal meter sanerade ledningar<br />
(13 700 meter) överstiger målet.<br />
Resultatet i bolaget uppgår till -10,0<br />
(-9,9) mnkr mot budgeterat -6,4 mnkr.<br />
Under året har bolaget investerat för 50,3<br />
(47,0) mnkr.<br />
Foto: Jan Magnusson<br />
KIFAB i <strong>Kalmar</strong> AB<br />
KIFAB:s omsättning uppgick till 111,6<br />
mnkr (110,1). Omsättningsökningen är<br />
till stor del ett resultat av ökad uthyrningsgrad.<br />
KIFAB:s resultat efter finansiella<br />
poster uppgår till 10,3 mnkr (17,7).<br />
<strong>Kalmar</strong> Hamn AB<br />
Rörelseintäkterna ökade under <strong>2011</strong><br />
ökade med knappt 2 mnkr (5 procent)<br />
till 34,5 mnkr. Som en konsekvens av<br />
den ökande hamntrafiken steg också<br />
hamnens rörliga kostnader för framförallt<br />
drift och underhåll. De totala<br />
kostnaderna under <strong>2011</strong> steg med 1,5<br />
mnkr i förhållande till året innan. Personalkostnaderna<br />
översteg budgeterad<br />
nivå med 3 procent och jämfört med<br />
föregående år steg dessa kostnader med<br />
8 procent. Avskrivningarna blev under<br />
<strong>2011</strong> t.o.m. något lägre än budgeterat<br />
medan övriga externa kostnader (material,<br />
tjänster, drivmedel, försäkringar etc)<br />
blev 600 tkr högre än under fjolåret och<br />
1,4 mnkr mer än budgeterat. Bolaget<br />
kan för verksamhetsåret <strong>2011</strong> redovisa<br />
ett positivt rörelseresultat på 1,4 mnkr<br />
före finansnetto. Det är 1 mnkr bättre<br />
än budgeterat och ca 200 tkr över nivån<br />
året innan. Med hänsyn taget även till<br />
finansiella poster så stiger vinsten till<br />
2,1 mnkr. Hamnbolagets balansomslutning<br />
uppgick vid årets slut till drygt 85<br />
mnkr och soliditeten är mycket god, 85<br />
procent. Enligt styrelsebeslut i <strong>Kalmar</strong><br />
Kommunbolag AB ska <strong>Kalmar</strong> Hamn<br />
AB lämna ett koncernbidrag på totalt 2<br />
mnkr, varav 1,3 mnkr ska gå till <strong>Kalmar</strong><br />
Kommunbolag och återstoden till <strong>Kalmar</strong><br />
Biogas. Under <strong>2011</strong> investerades<br />
totalt 9 mnkr i verksamheten. De största<br />
enskilda satsningarna utgjordes av tillträdesskyddet<br />
för Tjärhovet för 1,7 mnkr,<br />
ombyggnad kaj 29-31 på Barlastholmen<br />
för 2,4 mnkr asfalteringsarbeten 2,1<br />
mnkr och inköp av en ny 12-tons truck<br />
för 1,3 mnkr.<br />
<strong>Kalmar</strong> Airport AB<br />
Resultatet för <strong>2011</strong> blev 6,7 tkr, dvs i<br />
enlighet med budgeterat nollresultat.<br />
Trafikintäkterna visar ett positivt resultat<br />
857 tkr jämfört med budget. Det är i<br />
huvudsak startavgifter, passageraravgifter<br />
och extra öppethållning som visar bättre<br />
resultat p.g.a ökad trafik. Övriga intäkter<br />
däremot slutade 390 tkr lägre än budget<br />
beroende på lägre reklamförsäljning och<br />
mindre försåld el till hyresgäster. Driftkostnaderna<br />
är 1294 tkr högre än budget<br />
medan personalkostnaderna är 851<br />
tkr lägre. En kundförlust på 226 tkr har<br />
uppstått avseende ett Egyptiskt flygbolag<br />
som gått i konkurs. Avskrivningarna är<br />
111 tkr högre än budget; efter genomgång<br />
av anläggningsregistret har ett antal<br />
rampinventarier utrangerats. Årets<br />
finansnetto är 94 tkr bättre än budget;<br />
försenade och uppskjutna investeringar<br />
är anledningen till detta.<br />
Destination <strong>Kalmar</strong> AB<br />
Såväl bolagets omsättning som kostnader<br />
ligger något under budget men betydligt<br />
över 2010 års siffror och bolagets verksamheter<br />
fortsätter att utvecklas i omfattning.<br />
Resultatet blev något bättre än<br />
budget men sett till verksamhetens omfattning<br />
är avvikelsen obetydlig.<br />
<strong>Kalmar</strong> Familjebad AB och KB<br />
Resultatet per december <strong>2011</strong> uppgår till<br />
-1,3 mnkr vilket är en försämring utifrån<br />
budgeterat resultat med 0,8 mnkr. <strong>Kalmar</strong><br />
Familjebads ombyggnation under<br />
året har påverkat både intäkterna och<br />
kostnaderna ur ett negativt perspektiv.<br />
Både entré och egna träningslokaler<br />
skulle stå klart i juni men färdigställdes<br />
först den 30 september vilket resulterade<br />
70
Förvaltningsberättelse koncernen<br />
Foto: Jan Magnusson<br />
i att verksamheten tappade viktiga försäljningsmånader.<br />
Kostnaderna för året<br />
ligger i paritet med föregående år men<br />
överstiger dock den budget som sattes<br />
för året med 400 tkr. Ökade kostnader<br />
beror främst på byggnationen som på<br />
grund av förseningar, ändringar och konsulter<br />
påverkat resultatet negativt. Likaså<br />
har verksamheten haft behov utav mer<br />
arbetskraft vilka har haft till uppgift att<br />
delta i projektet, ombesörja god kundservice<br />
under byggröran samt återställa och<br />
förbereda anläggningen inför öppning.<br />
<strong>Kalmar</strong> Familjebad anser att byggnationen<br />
och tron om att badet varit stängt<br />
tillsammans med parkeringsproblematiken<br />
är de främsta anledningarna till ett<br />
sämre resultat än förväntat år <strong>2011</strong> för<br />
<strong>Kalmar</strong> Familjebad.<br />
<strong>Kalmar</strong> Biogas AB<br />
Under året uppgår nettoförsäljningen<br />
till 6,8 (10,6) mnkr vilket är 4,6 mnkr<br />
lägre än budgeten. Resultatet för <strong>2011</strong><br />
uppgår till -5,7 (-0,6) mnkr mot budgeterat<br />
-1,9 mnkr. Resultatet har påverkats<br />
negativt jämfört med budgeten främst<br />
på grund av problem med processen och<br />
den minskade gasproduktionen. Avtalet<br />
med Eon har inte kunnat följas vilket har<br />
lett till att Eon ”flakat” fordonsgas från<br />
Skåne. Ett avtal med en substratleverantör<br />
har medfört minskade intäkter under<br />
året. Ökad konkurrens från hönsgödsel<br />
och ändrad lagstiftning har medfört<br />
att bolaget inte har kunnat ta betalt för<br />
biogödsel som var planerat. Störningen i<br />
processen har medfört högre transportkostnader<br />
för gödsel samt att lönekostnaderna<br />
ökade pga av övertid. <strong>Kalmar</strong><br />
Kommunbolag AB har utfärdat en kapitaltäckningsgaranti<br />
på 4,0 mnkr för att<br />
täcka förlusten i bolaget. Inga investeringar<br />
har gjorts under <strong>2011</strong>.<br />
<strong>Kalmar</strong> Science Park AB<br />
Bolagets resultat ligger på budgeterad<br />
nivå.<br />
<strong>Kalmar</strong> Energi Holding AB<br />
Under år <strong>2011</strong> sjönk nettoomsättningen<br />
med knappt sju procent till 779 (836)<br />
mnkr till följd av lägre leveranser inom<br />
samtliga affärsområden. Resultatet steg<br />
till 89,1 (85) mnkr före dispositioner och<br />
skatt. <strong>2011</strong> blev ett varmt år och värmeleveranserna<br />
sjönk betydligt jämfört med<br />
rekordåret 2010. Affärsområde elhandel<br />
gynnades däremot av en mild vinter och<br />
lägre prisvariationer över dygnet medan<br />
värme och elnät påverkats negativt av<br />
mindre leveranser i näten. Nybyggnationer<br />
och intresset för fjärrvärme var glädjande<br />
nog fortsatt hög under året och<br />
anslutningstakten på både el och fjärrvärme<br />
god. Totalt investerades 75 mnkr i<br />
verksamheten för att förbättra och bygga<br />
ut våra ledningssystem.<br />
71
Vart går dina skattepengar?<br />
Här kan du se hur 100 kronor i <strong>kommun</strong>alskatt<br />
användes per verksamhet under <strong>2011</strong>.<br />
36,20 kr Äldre och funktionshindrade<br />
18,40 kr Grundskola<br />
10,40 kr Förskola<br />
9,40 kr Gymnasieskola<br />
4,90 kr Kultur- och fritidsverksamhet<br />
4,80 kr Individ- och familjeomsorg<br />
4,60 kr Parker, gator och stadsbyggnad<br />
2,50 kr Försörjningsstöd<br />
2,00 kr Miljö- och hälsoskydd<br />
4,70 kr Kommunikationer, exploatering och övrig verksamhet<br />
1,10 kr Arbetsmarknads- och integrationsåtgärder<br />
1,10 kr Vuxenutbildning<br />
72<br />
<strong>Kalmar</strong> <strong>kommun</strong> | Box 611 | 391 26 <strong>Kalmar</strong><br />
0480-45 00 00 | <strong>kommun</strong>@kalmar.se