Årsredovisning 2011 (Pdf, 1,33 MB) - Kalmar kommun

Årsredovisning 2011 

Foton: Magnus Bremefors 

1

Femårsöversikt, kommunen 

Femårsöversikt 2007 2008 2009 2010 2011 

Folkmängd, den 31/12 61 533 61 693 62 388 62 815 63 055 

Utdebitering* 32:03 32:03 32:43 32:43 32:43 

varav kommunen** 21:56 21:82 22:22 22:22 22:22 

Skatteintäkter och kommunal utjämning i mnkr 2 473,7 2 628,3 2 748,4 2 898,9 2 999,3 

Skatteintäkter och kommunal utjämning per invånare i kr 40 201 42 603 44 054 46 466 47 588 

Nettokostnader per invånare i kr 37 464 41 916 42 678 44 940 48 600 

Löpande kostnader i procent av skatteintäkter och 

kommunal utjämning (nettokostnadsandel) 93,1 98,8 96,9 97,4 102,9 

Årets resultat i mnkr 170,8 34,8 82,9 75,6 -87,3 

Investeringar i mnkr (netto) 38,2 275,2 161,7 291,5 339,4 

Pensionsåtaganden i mnkr 1 401,2 1 371,8 1 386,9 1 348,0 1 491,7 

Låneskuld i mnkr 412,2 267,2 262,2 262,2 587,2 

Totala tillgångar i mnkr 2 272,5 2 228,8 2 445,9 2 526,2 2 758,1 

Eget kapital i mnkr 1 251,4 1 286,2 1 369,0 1 444,7 1 357,4 

Soliditet i procent 55,1 57,7 56,0 57,2 49,2 

Antal årsarbetare 4 274 4 350 4 373 4 421 4 518 

*Utdebitering redovisas exkl kyrkoavgift 

** Utdebiteringen för 2008 inkluderar skatteväxling om 26 öre avseende övertagande av hemsjukvården från landstinget. 

2

Innehåll 

En tillbakablick på år 2011 4 

Vår omvärld 6 

Det här är Kalmar 8 

Politik och påverkan 10 

Vision och mål 12 

Så här bra är vi jämfört med andra kommuner 24 

Barn och utbildning 26 

Stöd och omsorg 28 

Bygga och bo 30 

Miljö 32 

Kultur och fritid 34 

Näringsliv och turism 36 

Förvaltningsberättelse 38 

Finansiell analys 38 

Personal 43 

Resultaträkning 46 

Finansieringsanalys 47 

Balansräkning 48 

Noter 50 

Redovisningsprinciper 56 

Nämndernas budgetutfall 58 

Investeringsredovisning 60 

Exploateringsredovisning 61 

Förvaltningsberättelse koncernen 62 

Resultaträkning 62 

Finansieringsanalys 63 

Balansräkning 64 

Noter 66 

Bolagens utfall 69 

Vart går dina skattepengar? 72 

3

En tillbakablick på år 2011 

Det är så dags att lägga ännu ett år till handlingarna. 

Liksom tidigare år innebar 2011 både glädjeämnen 

och besvikelser. 

När vi gick in i det nya året 2011 levde 

vi ännu kvar i sviterna aefter den senaste 

finanskrisen Och när året gått mot sitt 

slut kan vi konstatera att vi lever i orolig 

värld. Händelser som ligger långt utanför 

Kalmar kommuns möjligheter påverkar 

oss. Att vi lever i en globaliserad värld blir 

bara än mer tydligt för varje år. 

Resultat 

Årets resultat blev en besvikelse. Planen 

för sluttäckningen av Moskogen uppdaterades 

utifrån nu gällande lag- och myndighetskrav. 

Denna beräknades uppgå 

till 130 miljoner kronor. Tidigare avsättning 

hade gjorts men endast med 30 miljoner 

kronor. Detta innebar en kraftigt 

ökad kostnad för kommunens del. På 

grund av just detta blev årets resultat ett 

underskott på 87,3 miljoner kronor. Då 

synnerliga skäl föreligger behöver detta 

resultat inte återställas. Bortsett från denna 

engångsföreteelse landade resultatet 

på 24,2 miljoner kronor. 

Kalmar kommun har därmed ett ackumulerat 

resultat på 227,3 miljoner kronor. 

Befolkning 

Under 2011 ökade Kalmar sin befolkning 

med 240 invånare. Det är väldigt 

positivt att vår befolkning ökar men den 

måste öka betydligt mer. 

Kalmar 2020 

Arbetet med Kalmar 2020 drogs igång 

under året. Arbetet ska resultera i en gemensam 

strategi hur vi vill att Kalmar 

ska se ut om tio år. Utgångspunkten för 

programmet är att Kalmar ska vara en av 

landets allra mest attraktiva kommuner. 

Näringsliv och arbetsmarknad 

Trots att vi ännu inte tagit oss igenom 

lågkonjunkturen fortsatte arbetslösheten 

i Kalmar att ligga på en lägre nivå än riksgenomsnittet 

och lägst av våra jämförelsekommuner. 

Denna trend har nu hållit 

i sig under några år så nu kan vi verkligen 

tala om ett rejält trendbrott inom detta 

område. 

Det lokala näringslivet fortsätter att utvecklas. 

Kalmar är idag sydöstra Sveriges 

hetaste handelsstad. Vi ökar också nyföretagandet 

och har nu den bästa utvecklingen 

av jämförelsekommunerna. 

Bostäder 

Det är fortfarande en bit kvar till vårt 

mål om 300 nya bostäder per år. Under 

2011planerades det för 221 och färdigställdes 

153 bostäder runt om i Kalmar. 

Samhällsbyggnadskontoret jobbar hårt 

för att öka antalet detaljplaner årligen 

från 20 till 40. 

För att få in en ny aktör på bostadsmarknaden 

fattade kommunfullmäktige under 

hösten beslut att gå ut med ett antal 

fastigheter till försäljning. Kalmar är i behov 

att få in flera aktörer som också kan 

bygga nya bostäder. I fastighetspaketet 

ingår både hyres- och verksamhetsfastigheter. 

Ett beslut om eventuell försäljning 

fattas under 2012. 

Linnéuniversitetet 

Placeringen av Linnéuniversitetets nya 

lokaler diskuterades livligt under 2011. 

Kommunfullmäktige fattade beslutet 

att utreda en placering av lokalerna i 

Ölandshamnen och på Fredriksskans. 

Linnéuniversitetet är en spjutspets och 

betyder oerhört mycket för Kalmar och 

vår region. Att Kalmar numera är en universitetsstad 

är bland det viktigaste som 

hänt i vår kommuns moderna historia. 

Tillsammans med Växjö kommun och 

regionförbunden i Kalmar- och Kronobergs 

län har vi ett mycket nära och 

fruktbart samarbete med Linnéuniversitetet. 

Alla är överrens om att samarbetet 

i regionen har en avgörande betydelse 

för deras fortsatta utveckling. Vi har en 

fantastisk möjlighet att bryta en långvarig 

negativ utveckling och istället ta flera 

rejäla kliv framåt. 

4

Regionfrågan 

Diskussion om bildandet av en ny region 

var inte ny. Denna har pågått under ett 

antal år. Frågan avgörs slutligen av landstinget 

men Kalmar kommun hade att 

svara på det förslag till ny regionbildning 

som landstinget föreslagit. Kommunfullmäktige 

ställde sig bakom förslaget vilket 

innebar att Kalmar ska undersöka möjligheterna 

att bilda region tillsammans 

med Bleking, Kronoberg och Skåne. 

Infrastruktur och kollektivtrafik 

Under året fattade landstinget och kommunerna 

i Kalmar län beslut om att skatteväxla 

kollektivtrafiken. Det innebär att 

landstinget nu är ensam huvudman för 

denna verksamhet. 

Kalmar kommun förskotterade under 

2011 medel för åtgärder gällande Kust 

till kustbanan. Detta för att nå målet 

att restiden mellan Kalmar och Växjö 

ska vara högst 50 minuter. Landstinget 

har också köpt in pendeltåg som en del 

i detta mål. 

Förskottering har även skett till förstärkningsåtgärder 

på Stångådals- och Tjustbanan. 

Ekologisk hållbarhet 

Arbetet med att utveckla ”Kalmar cykelstad” 

fortsatte under året. 

Då en stor del av kommunens egen elkonsumtion 

kan produceras med egna 

vindkraftverk påbörjades under året ett 

arbete för att få detta till stånd. Förutom 

att kommunen går i täten för nya miljövänliga 

alternativ är det också ekonomiskt 

fördelaktigt. 

Under 2011 beslutade kommunen att 

genomföra en unik satsning inom energi- 

och miljöområdet. Målet är att minska 

energiförbrukningen i serviceförvaltningens 

lokaler med minst 20 procent. 

Projektet omfattar 280 000 kvadratmeter, 

eller cirka 200 byggnader. 

Arbetet med Kustmiljö pågick även under 

2011. Mycket har redan gjorts men 

mycket återstår givetvis att göra med att 

förbättra kusten i hela vårt område. 

Evenemangsstaden Kalmar 

I april 2011 invigdes äntligen Guldfågeln 

Arena. Många i Kalmar hade väntat länge 

på den dagen. Den nya arenan kommer 

innebära att rejält lyft för idrotten och 

evenemangslivet i hela Kalmarregionen. 

Kultur- och fritidsnämnden jobbade tillsammans 

med berörda parter vidare med 

att undersöka förutsättningarna för ett 

samlat Kulturcentrum. 

Kalmar har etablerat sig som en av landets 

hetaste sommarstäder. Satsningen på 

Kalmar slott fortsatte, Triathlon lockade 

besökare från hela världen och sommarteatern 

i Krusenstiernska gav många besökare. 

Musik på Larmtorget, Stadsfesten 

och stadsvandringar på Kvarnholmen är 

flera exempel på aktiviteter för att locka 

turister till Kalmar. Kalmar befäste under 

året sin plats på topplistan när svenskarna 

rankade Sveriges sommarstäder. 

Vi slår oss inte till ro och är nöjda med 

detta. Kalmar måste hela tiden utvecklas 

som evenemangsstad. Det handlar om 

fler evenemang men också en förlängning 

av säsongen. Under året blev det 

känt att Kalmar 2012 som enda stad i 

Norden kommer stå som arrangör för 

tävlingen Ironman. 

Avslutning 

Det kan inte nog poängteras att vi lever 

i en allt mer globaliserad omvärld. Hela 

världsekonomin är fortfarande i gungning. 

Vi trodde vid ingången till 2011 

att vi tagit oss igenom det värsta av finanskrisen. 

Idag kan vi bara konstatera 

att vi ännu inte sett alla konsekvenserna 

av den. 

Jag kan konstatera att vi får goda betyg på 

den kommunala verksamheten och har 

lägst arbetslöshet av jämförelsekommunerna. 

Jag vill ge en eloge och ett stort TACK 

till alla anställda och förtroendevalda för ert 

engagerade arbete under 2011. 

Johan Persson 

Kommunstyrelsens ordförande 

5

Vår omvärld 

Vi lever i en ständigt föränderlig värld 

och kommunen påverkas allt mer och 

snabbare av förändringarna. Det internationella 

ekonomiska läget, hur arbetsmarknaden 

ser ut i landet, hur utvecklingen 

i grannkommuner och regionen 

ser ut samt hur näringslivet och arbetsmarknaden 

ser ut i den egna kommunen 

är faktorer som påverkar. 

Samhällsekonomin 

De senaste åren har varit turbulenta i 

världsekonomin. Från att ekonomin var 

i botten på grund av bankkrisen i USA 

2008 och 2009 till en viss återhämtning 

och en gryende optimism i början 

på 2011. För att sedan under sommaren 

och hösten åter igen se en klar avmattning 

i ekonomin. Denna förväntas även 

bestå under 2012. Prognoserna över utvecklingen 

av ekonomin för både USA 

och Europa har skrivits ned. I Europa är 

det framför allt skuldkrisen i Grekland, 

Portugal och Irland som påverkar. Dessa 

länder har behövt och behöver stöd från 

övriga länder inom euroområdet för att 

klara av situationen. Även om det gått 

bra för Sveriges del så påverkas vi av den 

globala ekonomi då vi är exportberoende. 

Kommunsektorn 

Kommunsektorn har klarat sig förhållandevis 

väl igenom den ekonomiska krisen, 

till viss del tack vare extra statsbidrag men 

också beroende på att kommunerna haft 

en återhållsam kostnadsutveckling. Den 

senaste prognosen över skatteutvecklingen 

visar också en bättre utveckling för 

2011 men något lägre för 2012. Det var 

löneökningarna som blev lite större än tidigare 

beräkningar. I prognosen för 2012 

ser man däremot en större minskning av 

sysselsättningen. 

I april 2011 överlämnades betänkandet 

Likvärdiga förutsättningar – Översyn 

av den kommunala utjämningen (SOU 

2011:39) till regeringen. I denna föreslår 

utredaren att vissa justeringar och uppdateringar 

bör ske för att bättre spegla 

nuvarande behovs- och kostnadsskillnader 

mellan kommunerna. Förslaget föreslås 

träda i kraft från 2013, men inga 

beslut finns ännu. 

Sveriges Kommuner och Landsting 

föreslår också att en översyn av LSSutjämningen 

bör göras. Dels för att det 

har varit stora svängningar i standardkostnaderna 

mellan olika och dels för att 

minska behovet att kommunerna väljer 

LSS-insatser framför insatser enligt Socialtjänstlagen. 

Kommunsektorn har ett antal utmaningar 

framöver. Nu börjar eleverna i gymnasieskolan 

minska och dessutom har 

staten minskat anslaget till verksamheten 

med hänvisning till gymnasiereformen 

GY11. Medan antalet barn och elever i 

förskola och grundskola åter igen börjar 

kostnadsökningar i fasta priser per verksamhet 

Index 2000 = 100 

140 

135 

130 

125 

120 

115 

110 

105 

öka. En annan utmaning är den allt äldre 

befolkningen i och med de stora barnkullarna 

som var på 1940-talet. 

Förändringarna i befolkningsstrukturen 

påverkar givetvis kostnadsutvecklingen, 

men det finns även andra orsaker. Kostnaderna 

för funktionshindrade har sedan 

år 2000 ökat med drygt 38 procent 

i fasta priser. Den totala kostnaden för 

egentlig verksamhet har under samma 

period ökat med 12 procent. Orsaken till 

ökningen beror till stor del på att allt fler 

får insatser enligt LSS, en ökning med 36 

procent. 

Kostnaderna för funktionshindrade har 

ökat medan kostnaderna för grundskolan 

har minskat. För verksamheter som 

förskola, grundskola, gymnasieskola och 

äldreomsorg påverkar demografin mest. 

Medan det för kultur och fritid, individoch 

familjeomsorg, infrastruktur och 

skydd är andra faktorer som påverkar 

mer, t.ex. reformer, prioriteringar och 

lagstiftning. 

Funktionshindrade 

Förskola 

Gymnasieskola 

Infastruktur 

IFO 

Totalt 

Äldreomsorg 

Kultur och fritid 

100 

Grundskola 

90 

2000 

2001 2002 200 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Källa: Statistiska centralbyrån och Sveriges Kommuner och Landsting, Ekonomirapporten oktober 2011 

6

Foto: Jan Magnusson 

Stockholms län ökade mest av länen 

i Sverige – Kalmar län minskar 

Under 2011 var Stockholms län det län 

där befolkningen procentuellt ökade 

mest (+1,8 procent) följt av länen Uppsala 

och Skåne som ökade med 0,8 procent. 

Åtta län minskade sin befolkning 

under 2011. Förutom Kalmar minskade 

Blekinge, Värmland, Dalarna, Gävleborg, 

Jämtland, Norrbotten och Västernorrland 

sin befolkning. Mest minskade 

Jämtlands län (-0,3 procent). 

Under 2011 minskade befolkningen i 

Kalmar län med 446 personer eller 0,2 

procent och hade vid utgången av 2011 

233 090 invånare. Det var, precis som 

tidigare år under 2000-talet, fler som 

flyttade till Kalmar län från utlandet än 

tvärtom. Under hela 2000-talet, med 

undantag för ett par år, har det varit fler 

som flyttat från Kalmar län till övriga län 

i Sverige än tvärtom. Så även 2011. Det 

var också precis som tidigare år under 

2000-talet fler som dog i Kalmar län än 

som föddes. 2011 ökade kommunerna 

Kalmar, Mörbylånga och Oskarshamn 

sin befolkning, övriga kommuner i länet 

minskade sin befolkning. Kalmar och 

Oskarshamn var de enda kommunerna i 

länet som hade ett positivt födelseöverskott 

(fler födda än döda) 2011. 

Sett över tid har Kalmars kommuns andel 

av Kalmar läns befolkning ökat från 21,9 

procent 1980 till 27,1 procent 2011. 

7

Det här är Kalmar 

kvadratkilometer är 

962 kommunens landareal. 

personer bor i 

63 055 Kalmar kommun. 

Den största näringsgrenen i kommunen 

är vård och omsorg följt av handel. 

Folkmängd och befolkningsförändringar 

i Kalmar kommun 2011 

Antalet invånare i Kalmar kommun fortsatte 

att öka under 2011. Totalt ökade 

befolkningen med 240 personer eller 0,4 

procent och uppgick vid utgången av 

2011 till 63 055 personer. I 148 av Sveriges 

290 kommuner ökade antalet invånare 

under 2011. De 20 kommuner med 

störst procentuell folkökning 2011 låg alla 

utom tre i Stockholms län. I riket som helhet 

ökade befolkningen med 0,7 procent. 

Kalmar kommun har ökat sin befolkning 

varje år sedan 1980 (med undantag för 

1998). De senaste fem åren (2007-2011) 

har folkmängden i kommunen ökat med i 

snitt 347 personer per år. Efter två år med 

högre folkökning än snittet (2009 ökade 

Kalmar kommun med 695 personer och 

2010 med 427 personer) är folkökningen 

2011 något lägre än snittet. Orsaken till 

det är både ett något lägre födelseöverskott 

(födda minus döda) och ett lägre 

flyttöverskott (inflyttade minus utflyttade). 

Den främsta orsaken till det lägre 

flyttöverskottet är ett lägre invandringsöverskott 

(invandrade minus utvandrade). 

Flyttvinst mot Kalmar län och flyttförlust 

mot storstadslänen 

Under 2011 flyttade 3 724 personer till 

Kalmar kommun medan 3 542 personer 

flyttade från kommunen. Det gav oss ett 

flyttöverskott på 182 personer. Liksom 

flera tidigare år hade Kalmar kommun 

2011 de största flyttöverskotten mot Kalmar 

län (+203) och utlandet (+120). Liksom 

de flesta åren på 2000-talet var det 

2011 fler som flyttade från kommunen 

till övriga Sverige (utanför Kalmar län) 

än som flyttade hit (-141). Det var mot 

storstadslänen Stockholm (-96), Skåne 

(-88) och Västra Götaland (-24) samt 

mot Östergötland (-24) som vi hade de 

största flyttförlusterna 2011. De största 

flyttöverskotten mot övriga Sverige var 

2011 mot länen Jönköping (+49) och 

Södermanland (+31). 

Hög utvandring 2011 

425 personer invandrade till kommunen 

2011 vilket är fler än föregående år, och 

betyder att invandringen ligger kvar på en 

hög nivå. 305 personer utvandrade från 

Kalmar kommun 2011 vilket är den högsta 

utvandringen från kommunen sedan statistiken 

började 1968. Även i riket ökade utvandringen 

2011. Den högre utvandringen 

är orsaken till att kommunens invandringsöverskott 

(invandrade minus utvandrade) 

är lägre 2011 jämfört med 2010. 

Färre födda barn 

685 barn föddes i Kalmar kommun 

2011. Det är andra året i rad som antalet 

födda barn har minskat i kommunen. 

Även i riket minskade antalet födda under 

2011. 637 personer dog i kommunen. 

2011 var sjunde året i rad som Kalmar 

kommun hade fler födda än döda. 

Ett minskande antal födda och ett högre 

antal döda gjorde dock att födelseöverskottet 

(+48) är det lägsta sedan 2007. 

Kalmars näringsliv är brett och 

konkurrenskraftigt 

Kalmar kommun har ett brett, stabilt 

och konkurrenskraftigt näringsliv visade 

Grufman Rejes näringslivsstudie som 

presenterades under året. Strukturen 

i kommunens näringsliv är bred med 

många medelstora företag, ett konkurrenskraftigt 

nyföretagande och tre starka 

branscher: tjänster, handel och tillverkningsindustri. 

Arbetstillfällen 

I Kalmar kommun finns idag (2010) 32 

189 arbetstillfällen. Cirka 16 420 kvinnor 

och 15 770 män är sysselsatta i Kalmar 

kommun. Efter en nedgång i sysselsättningen 

2009 vände sysselsättningen 

åter uppåt 2010. Mellan 2009 och 2010 

ökade antalet sysselsatta i Kalmar kommun 

med 822 personer eller 2,6 procent. 

Även i riket som helhet ökade sysselsättningen 

med 2,6 procent mellan 2009 

och 2010. 

Den största näringsgrenen i Kalmar 

kommun är och har länge varit vård och 

omsorg som 2010 hade knappt 6 600 eller 

en femtedel av alla sysselsatta i 

kommunen. Handel är sedan några år 

den näst största näringsgrenen med 

cirka 4 300 eller 13 procent av alla sysselsatta 

2010. Utbildning samt 

företagstjänster är andra stora näringsgrenar 

i kommunen med över 10 

procent av samtliga sysselsatta vardera. 

Till antalet var det vård- och omsorg 

(+318), företagstjänster (+292) och handel 

(+164) som ökade mest i Kalmar 

kommun mellan 2009 och 2010. Information 

och kommunikation (-84), tillverkning 

och utvinning (-59) samt byggverksamhet 

(-48) var de näringsgrenar 

som antalsmässigt minskade mest. 

Pendling 

Huvuddelen, 24 254 eller 75 procent, av 

de som arbetar i Kalmar kommun bor 

också här. 25 procent av de som arbetar 

i kommunen är utanför kommunen 

och pendlar således till Kalmar för att 

arbeta. 20 procent av de i Kalmar bosatta 

förvärvsarbetarna pendlar till en annan 

kommun för att arbeta. 

Totalt pendlade 7 935 personer pendlar 

till Kalmar kommun medan 6 063 personer 

pendlade ut från kommunen. Det 

innebär att 1 872 fler personer pendlade 

till Kalmar kommun än ut från kommunen 

för att arbeta. 

Inpendlarna kommer i hög utsträckning 

från de närliggande kommunerna. 

Drygt var tredje inpendlare till Kalmar 

kommun kommer från Mörbylånga (2 

602 personer). Andra kommuner från 

vilka många pendlar till Kalmar kommun 

är Nybro (1 522 personer), Borgholm 

(716), Mönsterås (655) och Torsås 

(545). 84 procent av all inpendling kommer 

från någon kommun i länet och 16 

procent utanför länet. 

8

Nära en tredjedel av alla utpendlare 

pendlar till Nybro och Mörbylånga, 

1021 respektive 944 personer. Mönsterås, 

Oskarshamn, utlandet, Torsås och 

Borg-holm har över 300 inpendlare vardera 

från Kalmar kommun. 39 procent 

av utpendlarna från kommunen arbetar 

utanför länet och då i första hand i Stockholms 

län (463), Kronobergs län (356) 

utlandet (331) samt Skåne län (280). 

In- och utpendling till/från Kalmar 

kommun till ett urval av kommuner, 

antal 

3 000 

2 500 

2 000 

1 500 

1 000 

500 

Inpendling 

Utpendling 

Det kommungemensamma 

verksamhetsledningssystemet 

I april 2011 fick Kalmar kommun som 

första kommun i Sverige ett kommungemensamt 

certifikat för ISO 9001 (kvalitet) 

och för ISO 14001 (miljö). Detta har 

föregåtts av ett stort arbete som involverat 

många anställda. Vissa förvaltningar hade 

sedan lång tid tillbaka varit certifierade 

medan för andra var detta nytt. Genom 

ett kommungemensamt certifikat får vi 

hjälp med att dra nytta av varandras arbete 

mellan förvaltningsgränserna. Vårt 

verksamhetsledningssystem bidrar bland 

annat till en bättre ordning och reda, vi 

får ett kvitto på om vi uppfyller lagar och 

andra krav, vi får ökad miljömedvetenhet 

och kan därmed minska vår miljöpåverkan, 

vi får system för att hantera förbättringar 

och klagomål (brukares/kunders/ 

klienters nöjdhet) och framför allt får 

cheferna ett verktyg för styrning och uppföljning 

av verksamheten. En springande 

punkt i systemet är att vi ska arbeta med 

ständiga förbättringar. 

När vi gör en resumé över 2011 kan vi 

konstatera att vi har kommit långt, att 

förbättringsinsatser pågår och att vi har 

nya utmaningar framför oss under 2012. 

Kommunledningskontoret har bedrivit 

internt utvecklingsarbete bland annat gällande 

införande av ett nytt dokument- och 

ärendehanteringssystem (Public 360) samt 

ett systemstöd för målstyrningsprocessen 

(Hypergene). Under april 2011 mottog 

Kalmar som första kommun i landet de 

kommungemensamma certifikaten för 

ISO 9001 (kvalitet) och 14001 (miljö). 

0 

Mörbylånga 

Nybro 

Borgholm 

Mönsterås 

Torsås 

Emmaboda 

Oskarshamn 

Växjö 

Karlskrona 

Stockholm 

Vart går dina skattepengar? 

Här kan du se hur 100 kronor i kommunalskatt 

användes per verksamhet under 2011. 

36,20 kr Äldre och funktionshindrade 

18,40 kr Grundskola 

10,40 kr Förskola 

9,40 kr Gymnasieskola 

4,90 kr Kultur- och fritidsverksamhet 

4,80 kr Individ- och familjeomsorg 

4,60 kr Parker, gator och stadsbyggnad 

2,50 kr Försörjningsstöd 

2,00 kr Miljö- och hälsoskydd 

4,70 kr Kommunikationer, expl. o övr verks. 

1,10 kr Arbetsmarknads- och integr.åtgärder 

1,10 kr Vuxenutbildning 

Skattesats 2011 

Kommun Lands- Total 

ting 

Kalmar 22,22 10,21 32,43 

Liknande, ovägt 21,28 10,43 31,71 

KKVH, ovägt 20,90 10,37 31,27 

Riket, vägt 20,73 10,88 31,60 

Alla tiders Kalmar 

Nästan överallt i centrala Kalmar blir du 

påmind om den betydelse staden en gång 

hade. Här finns många historiska minnesmärken 

och varsamt renoverade byggnader. 

Men så var det också här Kalmarunionen 

undertecknades 1397 och det var 

här Gustav Vasa landsteg 1520, efter sin 

flykt från Lübeck. Bara för att nämna två 

viktiga årtal i Kalmars historia. 

Stadens äldsta kända sigill är från 

1200-talet och avbildar, liksom dagens 

stadsvapen, det rundtorn som uppfördes 

1160, kärnan i det blivande Kalmar slott. 

Framtiden 

• Arbetet med Vision 2020 presenteras under 2012. Slutsatser där kommer 

att påverka kommunledningskontorets framtida organisation. 

• Linnéuniversitetet har stor betydelse för Kalmars utveckling. Genom 

utvecklat samarbete universitet – kommun – näringsliv kan vi få fler 

studenter, mer forskning och injektioner i vårt näringsliv. Familjen 

Kamprads donation till forskning och utveckling ger nya möjligheter. 

Lokaliseringsfrågan kommer att få betydelse för hela stadens utveckling. 

• Den stora satsningen för att bli en jämställd kommun fortsätter. 

• Kommunens arbete med effektiviseringar och ständiga förbättringar 

fokuseras ytterligare med hjälp av de tre mnkr som tillförts i satsningen 

”Ännu Bättre”. 

• Användning av digital teknik för utveckling av tjänster och sociala medier 

är en viktig framtidsfråga. 

• Kommunledningskontoret har uppdraget att förbättra samordning av integrationsarbetet, 

vilket är en viktig faktor för befolkningsutvecklingen. 

• Särskilda insatser för att minska ungdomsarbetslösheten tas fram. 

• Ett kontaktcenter etableras för att förbättra kommunens service, bemötande 

och tillgänglighet. 

9

Politik och påverkan 

Kommunfullmäktige 

Revisionen 

Valnämnd 

Kalmarsunds Gymnasieförbund 67,2 % 

Överförmyndarnämnd 

Kalmarsundsregionens Renhållare 61 % 

Kommunstyrelse 

Kommunledningskontor 

Kalmar Kommunbolag AB 

Samhällsbyggnadsnämnd 

Samhällsbyggnadskontor 

Kalmarhem AB 

Kalmar Vatten AB 

KIFAB AB 

Kalmar Hamn AB 

Kalmar Airport AB 

Destination Kalmar AB 

Kalmar Familjebad KB och AB 

Industriparken i Kalmar AB 

Kalmar Biogas AB 

Kalmar Science Park AB 92,5 % 

Kalmar Energi Holding AB 50 % 

Servicenämnd 

Kultur- och fritidsnämnd 

Barn- och ungdomsnämnd 

Omsorgsnämnd 

Socialnämnd 

Södermöre kommundelsnämnd 

Serviceförvaltning 

Kultur- och fritidsförvaltning 

Barn- och ungdomsförvaltning 

Omsorgsförvaltning 

Socialförvaltning 

Södermöre kommundelsförvaltning 

Kommunens politiska organisation 

består av kommunfullmäktige, 

kommunstyrelse och nio 

facknämnder. 

Kommunfullmäktige 

Kommunfullmäktige, kommunens ”riksdag”, 

är det högsta beslutande organet i 

kommunen. De 61 politikerna i kommunfullmäktige 

utses direkt av kommuninvånarna 

i allmänna val vart fjärde 

år. Fullmäktige fattar beslut i principiella 

frågor och ärenden av större vikt. Fullmäktige 

bestämmer också vilka nämnder 

som ska finnas, vad nämnderna ska göra 

samt utser ledamöter och ersättare till 

nämnderna. 

Kommunfullmäktige sammanträder i regel 

sista måndagen i varje månad utom 

juli. Sammanträdena är offentliga och alla 

är välkomna att lyssna på beslut och debatt. 

Vid ett par tillfällen per år hålls information 

om kommunens verksamhet. 

Mandatfördelning 2010–2014 

Socialdemokraterna 29 

Vänsterpartiet 2 

Miljöpartiet 4 

Moderata samlingspartiet 13 

Folkpartiet liberalerna 4 

Kristdemokraterna 2 

Centerpartiet 5 

Sverigedemokraterna 2 

Kommunstyrelsen 

Kommunstyrelsen är kommunens ”regering” 

och består av 15 politiskt tillsatta 

ledamöter, som bereder ärenden till fullmäktige, 

verkställer fullmäktiges beslut, 

samordnar de kommunala nämndernas 

verksamhet samt svarar för kommunens 

ekonomi. 

Kommunstyrelsen har ett utskott och 

en delegation. Arbetsutskottet bereder 

ärenden som rör ekonomisk planering, 

övergripande fysisk planering samt 

miljö- och naturresursplanering. Personaldelegationen 

tar tillvara kommunens 

intressen i löne- och avtalsfrågor. 

10

Kommunstyrelsen 2011 Bakre raden: Anna Thore (MP), Anette Lingmerth (S), Elisabeth Gustavsson (S), Mona Jeansson (S), 

Roger Holmberg (S), Inger Hilmansson (FP), Per-Olof Jonsson (M), Anders Andersson (C), Jonas Hellberg (S), Kajsa Hedin (M) 

och Monica Bengtsson (KD). Främre raden: 1:e vice ordförande Malin Petersson (M), ordförande Johan Persson (S), och 2:e vice 

ordförande Bertil Dahl (V). Fattas på bilden: Steve Sjögren (S). 

Hel- och deltidsengagerade politiker 

Johan Persson (S) 

Kommunstyrelsens ordförande 

Anette Lingmerth (S) 

Kommunalråd med ansvar för frågor om 

demokrati, ungdomar, integration samt 

socialnämnden, överförmyndarnämnden, 

omsorgsnämnden, barn- och ungdomsnämnden, 

Kalmarsunds gymnasieförbund, 

kultur- och fritidsnämnden och 

Södermöre kommundelsnämnd 

Bertil Dahl (V) 

Kommunalråd med särskilt ansvar för 

personalfrågor, organisationsfrågor, jämställdhetsfrågor, 

arbetsmarknadsfrågor, 

demokratifrågor och integrationsfrågor 

Anna Thore (MP) 

Kommunalråd med särskilt ansvar för 

miljö och hållbar utveckling, demokratifrågor 

och integrationsfrågor, Kalmarsundskommissionen 

och kustmiljöfrågor. 

Malin Petersson (M) 

Oppositionsråd som särskilt följer utvecklingen 

inom ekonomi, samhällsutveckling, 

sociala frågor, internationella frågor, 

regionfrågor samt demokratifrågor. 

Anders Andersson (C) 

Oppositionsråd och vice ordförande i 

personaldelegationen. 

Inger Hilmansson (FP) 

Gruppledare som särskilt följer utvecklingen 

inom område Barn- och ungdomar, 

Miljö och hållbar utveckling, Kommunbolaget 

med dess dotterbolag och 

demokratifrågor. 

Monica Bengtsson (KD) 

Gruppledare som särskilt följer utvecklingen 

inom barn- och äldrefrågor, jämställdhetsfrågor, 

demokratifrågor samt 

utvecklings- och regionfrågor. 

11

Vision och mål 

Attraktiva Kalmar 

Mål 

Kommentar 

1.1 Fler invånare 

Kalmar kommun ska genom hållbar 

tillväxt öka till 70 000 invånare. 

Målet är inte uppnått. 

Ett antal förvaltningar och bolag har genomfört direkta och indirekta insatser för att 

uppnå målet, Södermöre och Informationsenheten har t.ex. ett särskilt EU-projekt 

med målet att holländare att bosätta sig i vår kommun. Andra exempel på insatser är 

mer riktade till boende och besökare i Kalmar exempelvis bättre nöjesutbud, utökade 

flygförbindelser, utökat kultur och fritidsutbud och liknande. Flera förvaltningar och 

bolag har haft svårighet att rikta insatser för just detta mål. 

Mätvärde Vision Utfall 2010 Mål 2011 Utfall 2011 

Fler invånare 70 000 62 797 63 300 63 055 

1.2 Nya bostäder 

Planera för minst 500 nya bostäder 

varje år. Planera för minst 500 villatomter 

till och med 2013. Under 2011 

ska 40 stycken detaljplaner tas fram. 

Målet för detaljplaner ej uppnått. 

När det gäller villatomter mäts 

målet först år 2013. 

Mark- och planeringsenheten har beställt 30 detaljplaner i år, och samhällsbyggnadsnämnden 

har under året färdigbehandlat totalt 20 detaljplaner. 21 detaljplaner är lagakraftvunna. 

Fyra programarbeten som föregår detaljplanearbetet har godkänts. Preliminärt 

innehåller detaljplanarbetet cirka 220 bostäder varav 200 småhus. 


Nya bostäder 88 500 221 

Villatomter 500 

Detaljplaner 11 40 21 

1.3 Nöjd-Region-Index 

I SCB:s undersökning 2009 av medborgarnas 

syn på hur det är att bo och 

leva i Kalmar kommun (Nöjd-Region- 

Index) redovisades index 69. Genomsnittet 

för samtliga 84 kommuner som 

gjort undersökningen var 64. 

Kalmar kommuns index ska fortsatt 

ligga över genomsnittet för samtliga 

kommuner som gjort undersökningen. 

Målet är uppfyllt. 

Det görs många insatser inom en rad olika områden för att uppnå detta mål. Både 

internt inom organisation såväl som insatser för boende i Kalmar. 

För 2011 redovisas index 67, kvinnor index 67 och män index 67. Genomsnittet för 

samtliga kommuner som gjort undersökningen var index 60, kvinnor index 62 och 

män index 59. 

Mätvärde Utfall 2010 Mål 2011 Utfall 2011 

Nöjd-Region-Index 68 60 67 

Nöjd-Region-Index - kvinnor 70 62 67 

Nöjd-Region-Index - män 66 59 67 

12

Mål 

Kommentar 

1.4 Nöjd-Medborgar-Index 

I SCB:s undersökning 2009 av medborgarnas 

syn på den kommunala 

verksamheten i Kalmar kommun 

(Nöjd-Medborgar-Index) redovisades 

index 61. Genomsnittet för samtliga 

84 kommuner som gjort undersökningen 

var 54. 




I 2011 års undersökning redovisas index 61, kvinnor index 61 och män index 62. Genomsnitter 

för samtliga kommuner som gjort undersökningen var index 54, kvinnor 

index 55 och män index 53. 

Mätvärde Utfall 2010 Mål 2011 Utfall 2011 

Nöjd-Medborgar-Index 63 54 61 

Nöjd-Medborgar-Index - kvinnor 65 55 61 

Nöjd-Medborgar-Index - män 61 53 62 


1.5 Rikt kultur- och fritidsliv 

Kommuninvånarna ska uppleva att 

det finns ett rikt kultur- och fritidsliv 

präglat av mångfald och eget skapande. 

I SCB:s undersökning av Nöjd- 

Medborgar-Index 2009 redovisades ett 

index på 63. Genomsnittet för samtliga 

84 kommuner som gjort undersökningen 

var 57. 





I 2011 års undersökning redovisas index 60 (kvinnor 58 och män 61) för idrotts- och 

motionsanläggningar. För kulturutbudet redovisas index 67 (kvinnor 67 och män 67). 

Genomsnittet för samtliga kommuner som gjort undersökningen var index 59 för 

idrotts- och motionsanläggningar respektive 60 för kulturutbudet (kvinnor 60 respektive 

63 och män 58 respektive 58). 

Från och med 2011 har kultur och fritid ökat Kalmar kommuns attraktivitet genom att 

utöka och höja kvaliteten på kultur- och fritidsutbudet. Detta ska göras i enlighet med 

kommunens remissvar på den regionala utvecklingsstrategin Kultur med nya ögon 

Det bedrivs ett oerhört omfattande arbete i kommunen riktat mot olika intressegrupper. 

Aktiviteterna omfattar såväl det lokala som det nationella och det internationella. 

Ungdomar har varit en prioriterad målgrupp vilket också är i linje med kommunens 

prioriteringar. 


Rikt kultur- och fritidsliv - idrotts- och 

motionsanläggningar 61 59 60 

-kvinnor 64 60 58 

-män 58 58 61 

Rikt kultur- och fritidsliv - kulturutbud 64 60 67 

-kvinnor 65 63 67 

-män 62 58 67 

13

Mål 

Kommentar 

1.6 Nöjd-Inflytande-Index 

I SCB:s undersökning 2009 av hur 

medborgarna uppfattar sitt inflytande 

i Kalmar kommun (Nöjd-Inflytande- 

Index) redovisades index 42. Genomsnittet 

för samtliga 84 kommuner som 

gjort undersökningen var 40. 





I 2011 års undersökning redovisas index 46, kvinnor index 45 och män index 46. Genomsnittet 

för samtliga kommuner som gjort undersökningen var index 41, kvinnor 

index 41 och män index 41. 

En imponerande mängd av riktade insatser för att uppnå målet har genomförts för att 

involvera invånare i Kalmar i kvalitetsprocesser. Utvecklingsdialoger och barnpaneler, 

utställningar, turnébussar, reklamkampanjer, kundenkäter, brukarpaneler, marknadsföringsinsatser 

och allmän information för att nämna några. 


Nöjd-Inflytande-Index 47 41 46 

-kvinnor 48 41 45 

-män 47 41 46 

1.7 Turismomsättningen 

Kalmar kommuns andel av den totala 

turismomsättningen i Sverige ska 

öka från 0,96 procent till 1 procent 

till 2013. (1 procent innebär 848 mkr 

2011) 

På marknadsföringsområdet har man gjort stora insatser för att nå ut till fler boende 

och fler besökare genom en kontinuerligt förbättrad hemsida och andra IT-verktyg. 

Man har knutit avtal om kommande stora tävlingar som t.ex. IronMan och EM i 

fotboll. 

Kalmar Slott har höjda besökssiffror för sommaren, och man jobbar aktivt med handlingsplanen 

(ex installerat handikapphiss) för att ytterligare öka besöksantalet. 

Kalmar Stadsfest var en stor publiksuccé. Framgångsrikt var också att man tog nya evenemangsplatser 

i anspråk. 0,93 procent för 2011 innebär 789 mkr i turismomsättning. 

Mätvärde i procent Vision Utfall 2010 Utfall 2011 

Turismomsättning 1,00 0,96 0,93 

1.8 Aktiv arbetsmarknadspolitik 

Kalmar kommun ska bedriva en aktiv arbetsmarknadspolitik 

och arbetslösheten 

ska inte överstiga rikssnittet för ungdomar, 

för befolkningen i åldern 20-64 år 

och för utrikes födda i åldern 20-64 år. 

(Mäts numera som andel av befolkningen 

16-64 år och 18-24 år) 

Målet är delvis uppnått. 

Kalmar har lägre siffror än riket för samtliga förutom för utrikes födda 16-64 år. Mål 2011 

är detsamma som rikets siffror för 2011. 

Mätvärde i procent Utfall 2010 Mål 2011 Utfall 2011 

Arbetslösheten ungdomar 

18-24 år 3,0 4,0 3,1 

-kvinnor 2,6 3,4 2,5 

-män 3,5 4,6 3,8 

Arbetslösheten i åldern 

16-64 år 3,4 3,6 3,4 

-kvinnor 2,9 3,3 3,1 

-män 3,8 3,8 3,8 

Arbetslösheten utrikes födda 

ungdomar 18-24 år 6,3 6,6 5,0 

-kvinnor 5,7 5,9 4,0 

-män 6,8 7,2 5,7 

Arbetslösheten för utrikes födda 

16-64 år 9,1 8,0 8,2 

-kvinnor 8,7 7,7 7,8 

-män 9,5 8,3 8,5 

14

Mål 

Kommentar 

1.9 Restiden till Växjö och 

Oskarshamn 

Restiden till Växjö med kollektivtrafiken 

ska senast 2013 vara max sextio 

minuter. Restiden till Oskarshamn 

med kollektivtrafiken ska senast 2013 

vara max sextio minuter. 

Insatser är påbörjade med berörda aktörer för att t ex optimera tidtabeller för Kust-till- 

Kustbanan, Länstrafiken, m fl. Insatser görs också i samarbete med Trafikverket och 

Regionförbundet. 

Åtgärder norrut på E22 pågår. Hållplats Mönsterås E22 är påbörjad. Pendlarparkering 

Påskallavik påbörjad samt mötesstationer i Örsjö och Trekanten. Det tas fram en breddad 

samhällsekonomisk analys för framtida kollektivtrafik. 

Målet kommer ej att uppnås förrän tidigast 

2014-2015. 

1.10 Statliga arbetstillfällen 

År 2008 fanns 2 281 arbetstillfällen 

inom statlig förvaltning. Målet är att 

antalet statliga arbetstillfällen i Kalmar 

ska öka. 

Målet är inte uppnått. 

År 2010 fanns det 2 211 arbetstillfällen i statlig förvaltning (990 män och 1 221 kvinnor). 

En generell trend är att man reducerar antal statliga jobb. Regionförstoringen kan 

stärka den negativa utvecklingen för Kalmars del. 

Samtal förs med Regeringskansliet och Försäkringskassan. En generell bedömning 

utifrån liggande underlag är att det blir svårt att uppnå målet om utökade statliga 

arbetstillfällen i Kalmar. 

Mätvärde Utfall 2008 Utfall 2010 

Statliga arbetstillfällen 2 281 2 211 

1.11 Företagsklimat 

Kalmar ska fortsätta att förbättra sin 

placering i olika undersökningar av 

det lokala företagsklimatet till att bli 

en av de hundra bästa. (Utgångspunkt 

2009 från Svenskt Näringsliv) 

Målet ej uppnått. 

Senaste mätning visar resultatet 139 för 2011, en förbättring med 30 platser sedan 

2010. 

Samhällsbyggnadskontoret har deltagit i undersökningen ”Insikt” och förbättringsåtgärder 

har redan diskuterats. Kontoret har också deltagit i undersökningen ”Kommunens 

kvalitet i Korthet”, med godkänt resultat. Frågan om bemötande, service och 

tillgänglighet hålls levande inom kontoret genom diskussioner på kontors- och avdelningsmöten 

Någon speciell utbildning i bemötande, service och tillgänglighet har inte 

genomförts. Samtidigt är genomgången och diskussionen om genomförda mätningar 

en slags utbildning. 

Mätvärde Utfall 2010 Utfall 2011 

Företagsklimat 169 139 

15

Socialt hållbar kommun 

Mål 

Kommentar 

2.1 Valdeltagande 

Inget distrikt i Kalmar kommun ska ha 

ett lägre valdeltagande än 70 % i valet 

till riksdag, landsting och kommun. 

Arbetet att skapa delaktighet och inflytande för människor pågår kontinuerligt. Inte 

minst i Norrliden och Berga pågår aktiviteter i samverkan med invånare för att skapa 

delaktighet och inflytande. 

Målet uppfylldes i valdeltagandet 

2010. 

2.2 Tillgänglighet till kommunens 

lokaler 

Kommunens lokaler ska vara tillgängliga 

för alla. Därför ska arbetet med 

enkelt avhjälpta hinder fortsätta. 

Tillgänglighetsanpassningen av kommunala fastigheter är till stor del färdigställd. Vid 

all nybyggnation tas tillgänglighetsaspekterna med. Arbetet fortgår med systematisk 

inventering och handlingsplaner för åtgärder. KIFAB har inventerat samtliga lokaler 

och åtgärdsprogram pågår. 

Medlen som fanns till förfogande för att arbeta med enkelt avhjälpta hinder är förbrukade 

och därmed bedömer serviceförvaltningen att målet är uppnått. Större delen av 

arbetet under året har bestått av skyltning i kommunala fastigheter, tillgänglighetsanpassning 

för elever med funktionsnedsättning samt ombyggnad av busshållplatser och 

övergångsställen. Arbetet är ett kontinuerligt förbättringsarbete och serviceförvaltningen 

planerar att fortsätta arbetet i gatu-och parkmiljöer 2012. 

2.3 Våldsbrott mot kvinnor i nära 

relationer 

Utifrån specialstudier och brottsofferundersökningar 

har Brottsförebyggande 

rådet uppskattat att endast 20- 

25 procent av våldsbrott mot kvinnor 

i nära relationer anmäls. Målet är att 

antalet anmälningar ska öka (139 anmälningar 

i kommunen 2008) och att 

mörkertalet ska minska till 2014. 

Antalet anmälningar har ökat. Huruvida detta innebär en minskning av mörkertalet 

eller är ett resultat av en faktisk ökning i antalet går inte att säkerställa. Ett aktivt 

arbete med utbildning i riskbedömning av partnervåld och hedersrelaterat våld har 

genomförts inom socialförvaltningen och denna har genomförts för samtlig personal, 

tolv personer har dessutom fått extra fördjupning i riskbedömning- och riskhantering. 

Samverkan mellan kommunledningskontoret/utvecklingsenheten och ”Alternativ till 

våld” kring en förstudie om insatser kopplade till handlingsplanen för att förebygga 

våld i nära relationer har initierats. 

Mätvärde Utfall 2008 Utfall 2011 

Antal anmälningar 139 159 

16

Mål 

Kommentar 

2.4 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll 

Andelen barn 0-17 år som fanns i ekonomiskt 

utsatta hushåll var 9,6 procent 

2005. Barnfattigdomen ska minska 

med 25 procent till 2014. 

En minskning har skett, 

dock är det en lång väg kvar 

till måluppfyllelse. 

Enligt Rädda Barnens statistik levde 1 065 av Kalmars 12 083 barn i ekonomisk utsatthet 

2007, vilket motsvarade 8,8 procent. 2008 som är det senaste mätåret var det 

1 092 barn av 11 969 barn vilket motsvarade 9,1 procent. Arbetet pågår i samtliga 

berörda förvaltningar med att öka tillgängligheten till all verksamhet, exempelvis har 

kultur- och fritidsförvaltningen arbetat med Drive in idrott. Både socialförvaltningen 

och omsorgsförvaltningen arbetar med önskad sysselsättningsgrad vilket påverkar 

många ensamföräldrars ekonomi och därmed också barnens. Socialförvaltningen har 

också påbörjat ett arbete med särskilda satsningar vad gäller att förbereda och stödja 

personer med utländsk bakgrund till egenförsörjning. I sysselsättningsprojekt inom 

socialförvaltingen prioriteras föräldrar. 


Barn i ekonomiskt utsatta hushåll 7,2 9,6 9,1 

2.5 Föra fram åsikter 

Gymnasieungdomar och högstadieungdomars 

upplevelse av möjligheten 

att föra fram åsikter ska öka från ca 12 

procent till 25 procent 2014. (Hämtat 

ur LUPP 2008). 

Ingen mätning sker 

under 2011 så målet 

är svårt att utvärdera. 

2010 genomfördes uppdragsundersökningen ”Drogvanor” i år 9 och gymnasiet år 2 i 

Kalmar. Där fick eleverna ta ställning till om påståendena ”Vi elever får vara med och 

bestämma över saker som är viktiga för oss på vår skola” och ”Elevernas åsikter tas inte 

på allvar i min skola” stämmer mycket dåligt, stämmer ganska dåligt, stämmer ganska 

bra eller stämmer mycket bra. 

I år 9 svarade 55 procent av pojkarna att påståendet ”Vi elever får vara med och bestämma 

över saker som är viktiga för oss på vår skola” stämde mycket till ganska dåligt, 

medan motsvarande andel hos flickor i samma årskurs var 43 procent. 44 procent av 

pojkarna tyckte att påståendet stämde ganska eller mycket bra, motsvarande andel hos 

flickor var 55 procent. Flickorna bedömde att de i högre utsträckning än pojkarna fick 

vara med och bestämma i saker som var viktiga för dem. 

I påståendet ”Elevernas åsikter tas inte på allvar i min skola” uppgav 53 procent av 

pojkarna i år 9 att påståendet stämde mycket dåligt eller dåligt, motsvarande andel hos 

flickorna var 65 procent, 45 procent av pojkarna tyckte att påståendet stämde ganska 

eller mycket bra, motsvarande andel hos flickorna var 34 procent. 

Upplevelserna av inflytande tycks vara större i den äldre åldersgruppen, 61 procent av 

pojkarna i år 2 tycker att påståendet att ”Vi elever får vara med och bestämma över saker 

som är viktiga för oss på vår skola” stämmer ganska eller mycket bra, motsvarande 

andel hos flickorna är 69 procent. 

På påståendet ”Elevernas åsikter tas inte på allvar i min skola” angav 71 procent av 

pojkarna att det stämde mycket eller ganska dåligt, motsvarande andel av flickorna 

var 73 procent. 

Många verksamheter arbetar aktivt med att stärka barn och ungas inflytande, t.ex. har 

socialförvaltningen arbetat för att attrahera unga till LSS-rådet, barn- och ungdomsförvaltningen 

har genomfört barnpaneler, samhällsbyggnadskontoret har genomfört 

ungdomspaneler i samband med projekt. Kalmar ungdomsråd har etablerats under 

året och de har ungdomsinflytande som sin främsta uppgift. 


Möjlighet att föra fram åsikter 25 12 iu 

17

Mål 

Kommentar 

2.6 Barn och ungdomars psykiska 

hälsa 

Befolkningsenkäten 2005 ”Hälsa på lika 

villkor” visade att många unga i Kalmar 

upplever sömnbesvär, svår stress, och nedsatt 

psykiskt välbefinnande. I åldersintervallet 

16 - 24 år upplever närmare 9 procent 

av unga män och 33 procent av unga 

kvinnor svår stress. Var fjärde ungdom 

upplever nedsatt psykiskt välbefinnande. 

Målet är att barn och ungdomars psykiska 

hälsa och välbefinnande ska förbättras 

med minst 25 procent till 2014. Särskilda 

insatser ska vidtas för att öka unga kvinnors 

psykiska hälsa då de könsmässiga 

skillnaderna är oacceptabelt stora. 

Ett omfattande arbete pågår inom barn- och ungdomsförvaltningen, kultur- och 

fritidsförvaltningen, socialförvaltningen, kommunledningskontoret och Södermöre 

kommundelsförvaltning med både föräldrar- och elevstöd som syftar till ökad psykisk 

hälsa hos barn och ungdomar. I detta arbete ingår även bildningsförbund och 

mödra- och barnhälsovården. Elevhälsan arbetar också aktivt för förbättrade rutiner 

och arbetssätt för att utveckla insatserna inom sitt ansvarsområde. 


Psykisk hälsa och välbefinnande kvinnor 25 33 iu 

Psykisk hälsa och välbefinnande män 7 9 iu 

Oförändrat utfall på grund av att inga 

befolkningsundersökningar genomfördes 

2008-2010. Resultatet från 2011 års 

befolkningsundersökning är ännu inte 

sammanställt och tillgängligt. 

2.7 Unga mäns och kvinnors övervikt 

Unga män och kvinnor i åldern 16-24 

år med övervikt ska minska med 15 

procent år 2014. Siffrorna för övervikten 

var enligt Landstingets 2005 års 

hälsoindex 23 procent för männen och 

26 procent för kvinnorna. När det gäller 

fetma var andelen 7 procent för männen 

och 0 procent för kvinnorna. Barn 

och ungas möjligheter och tillgång till 

fysisk aktivitet och goda matvanor måste 

öka. Särskilda insatser ska vidtas för 

att minska fetma hos unga män. 

Oförändrat utfall på grund av att inga 

befolkningsundersökningar genomfördes 

2008-2010. Resultatet från 2011 års 

befolkningsundersökning är ännu inte 

sammanställt och tillgängligt. 

2009 mätte Landstinget i Kalmar län övervikt och fetma bland fyraåringar och i Kalmar 

kommun fanns mellan 11,01-12,2 procent av fyraåringarna i intervallet överviktiga/feta. 

Barn- och ungdomsförvaltningens statistik för läsåret 2010/2011 visar att 

i jämförelse med mätningarna som gjordes läsåren 2006/2007 och 2007/2008 har 

BMI förbättrats i förskoleklassen men ökat i år 4 och år 7-8. I verksamhetsprocessen 

hösten 2011 har barn och ungdomsförvaltningen identifierat vilka enheter där arbetet 

med minskat BMI hos elever ska vara ett prioriterat område att arbeta med under 

2012. Inom barn- och ungdomsförvaltningen har rastvakter genomfört fysiska aktiviteter 

med barn under skolornas raster, förvaltningen har genomfört en inventering av 

skolgårdarnas miljö och utrustning för att sätta igång ett förbättringsarbete som ska 

stimulera till ökad aktivitet på rasterna. 

Arbetet med att uppföra så kallade multiarenor har pågått under året. Arenan i Smedby 

är klar, planering pågår för Lindsdal och även i stadsdelar i södra tätorten. Kalmar 

Familjebad har arbetat aktivt med målet genom programmet Lifestyle och andra aktiviteter 

och erbjudande för olika målgrupper. Det pågående arbetet i Kalmar cykelstad 

förväntas ha positiva effekter för människors möjligheter till fysisk aktivitet. 


Övervikt kvinnor 22,1 26,0 iu 

Övervikt män 19,6 23,0 iu 

Fetma män 6,0 7,0 iu 

18

Mål 

Kommentar 

2.8 Snusning och rökning 

I en undersökning 2010 angav 18 

procent av pojkarna och 26 procent 

av flickorna i årskurs 9 att de röker. 

Snusar gör 12 procent av pojkarna och 

3 procent av flickorna. I årskurs 2 på 

gymnasiet är motsvarande siffror för 

rökningen 36 procent för pojkarna 

och 43 procent för flickorna. Snusar 

gör 26 procent av pojkarna och 6 procent 

av flickorna. 

Till år 2014 ska antalet ungdomar under 

18 år som börjar röka eller snusa 

halveras. 

Ett arbete har strukturerats upp under ledning av drogsamordnaren. Arbetet sker i 

samverkan mellan kommunledningskontoret, barn- och ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen, 

samhällsbyggnadsförvaltningen, Kalmarsunds Gymnasieförbund, 

Landstinget i Kalmar län, Folktandvården och den lokala handeln. Aktiviteter genomförs 

under 2012. 

Mätvärde i procent Utfall 2010 Utfall 2011 

Snusning pojkar årskurs 9 12 iu 

Snusning flickor årskurs 9 3 iu 

Rökning pojkar årskurs 9 18 iu 

Rökning flickor årskurs 9 26 iu 

Snusning pojkar gymnasiet år 2 26 iu 

Snusning flickor gymnasiet år 2 6 iu 

Rökning pojkar gymnasiet år 2 36 iu 

Rökning flickor gymnasiet år 2 43 iu 

2.9 Alkohol 

I en undersökning 2010 angav 83 procent 

av pojkarna och 86 procent av 

flickorna i årskurs 2 på gymnasiet att 

de konsumerar alkohol. 

Flickor och pojkar i årskurs 2 på gymnasieskolan 

ska minska sin totala konsumtion 

av alkohol med 50 procent till 

år 2014. 

Under förutsättning att det främjande 

och preventiva arbetet fortgår kommer 

målet att nås. 

Kommunledningskontoret har genomfört en rad av insatser inom målområdet. Många 

sker i samverkan med andra aktörer, såväl kommunala förvaltningar såsom externa 

samarbetspartners. I samband med riskkvällar samverkar olika kommunala förvaltningar, 

myndigheter, föreningsliv, näringsliv och frivilligorganisationer. Ett exempel 

på samverkan inom målområdet är Fästningen på Stadsfesten. Programverksamhet 

bedrivs både i socialförvaltningen, i barn- och ungdomsförvaltningen, Södermöre 

kommundelsförvaltning och med studieförbund. Kultur- och fritidsnämnden har satt 

detaljerade mål för sakområdet, och bedriver ett metodiskt och systematiskt arbete. 

Inom barn och ungdomsförvaltningen har ett stort antal högstadieskolor arbetat med 

programmet ÖPP (Effekt from 2012) som bl.a. syftar till att förändra föräldrars bjudvanor. 

Arbetet inom Kalmar mot Droger fortgår. 

Ny mätning 2013. 


Alkoholkonsumtion pojkar 83 iu 

Alkoholkonsumtion flickor 86 iu 

19

Mål 

Kommentar 

2.10 Narkotika 

I en undersökning 2010 angav 6 procent 

av pojkarna och 5 procent av 

flickorna i årskurs 9 att de hade använt 

narkotika. I årskurs 2 på gymnasiet är 

motsvarande siffror för pojkar 18 procent 

och flickor 11 procent. Målet är att 

andelen elever i årskurs 9 och i årskurs 

2 på gymnasiet som använt narkotika 

ska minska med 50 procent till år 2014. 

Se alkoholmålet 

Nästa mättillfälle sker 2013. Ett aktiv arbete sker i samverkansorganet Kalmar mot 

Droger. 


Narkotika pojkar årskurs 9 6 iu 

Narkotika flickor årskurs 9 5 iu 

Narkotika pojkar gymnasiet år 2 18 iu 

Narkotika flickor gymnasiet år 2 11 iu 

2.11 Anställda med utländsk 

bakgrund 

År 2008 hade 6,4 procent av kommunens 

anställda utländsk bakgrund. Av 

kommunens invånare var motsvarande 

siffra 11,1 procent. Kommunens anställda 

med utländsk bakgrund ska 

motsvara andelen boenden i kommunen 

med utländsk bakgrund 2014. 

Mätningen görs enbart på kommunövergripande 

nivå. 

År 2010 hade 7,9 procent av den månadsavlönade personalen utländsk bakgrund. Av 

kommunens invånare var motsvarande siffra 13,9 procent. 

Mätvärde i procent Utfall 2008 Utfall 2010 

Andel anställda med utländsk bakgrund 6,4 7,9 

2.12 Sjukfrånvaron 

Sjukfrånvaron för kommunens anställda 

1 augusti 2010 var 5 procent. 

Målet är att sjukfrånvaron ska minska 

till 4 procent 2014. 

Sjukfrånvaron under 2011 var 5,1 procent, vilket är oförändrat sedan 2010. Kvinnornas 

sjukfrånvaro var 5,6 procent och männens 3,6 procent. Sjukfrånvaron har stadigt 

minskat under ett par år för att nu plana ut. 


Sjukfrånvaro 4,0 5,1 5,1 

20

Mål 

Kommentar 

2.13 Jämställdhet 

I Kalmar kommun ska alla kvinnor 

och män, flickor och pojkar ha samma 

makt att utforma samhället och sina 

egna liv. Från och med 2012 ska all 

kommunalt finansierad verksamhet 

vara kvalitetssäkrad så att effekterna av 

den kommer kvinnor och män, flickor 

och pojkar tillgodo på ett likvärdigt 

sätt utifrån de levnadsmönster, villkor 

och behov de har i samhället. 

Från och med 2012 ska samtliga verksamheter 

kunna redovisa hur deras 

verksamhet bidrar till att uppnå Kalmar 

kommuns jämställdhetsmål. 

Viktigt att styrning och ledning ligger kvar på förvaltningschefsnivå för att arbetet ska 

kunna fortgå med samma kraft och tydlighet även framöver. Detta är en viktig insats 

för att insatserna ska kunna omvandlas till effekter som påverkar kvaliteten i den kommunala 

verksamheten för brukare och invånare 

Kommunledningskontoret leder arbetet med det utvecklingsarbete som finansieras av 

SKL. Inom ramen för detta har flera nämnder/förvaltningar påbörjat arbetet med att 

formulera detaljerade mål för jämställdhetsintegrering. Kultur- och fritidsförvaltningen 

har arbetat fram en utvecklingsplan för jämställd fritidsgård, barn och ungdomsnämnden 

har beslutat om detaljerade mål som innefattar både en genusmedveten 

organisation, genus- och mångfaldsutvecklare och ledningens ansvar och kompetens 

inom området. I Södermöre har bland annat ledningsgruppen för Södermöreskolan 

fastställt målet att pojkar och flickor har samma måluppfyllelse 2014. 

Målet kommer inte att uppnås 

2012, man har kommit olika 

långt i förvaltningarna. 

Ekologiskt hållbar kommun 

Mål 

Kommentar 

3.1 Fossilbränslefri kommun 

Kalmar kommun ska bidra till att all 

verksamhet inom kommunens gränser 

är fossilbränslefri år 2030. 

Transporterna är den stora utmaningen för att nå fossilbränslefri kommun 2030. 

Utvecklingen går åt fel håll trots biogasbussar, ökad kollektivtrafik och cyklande. 

Målet kommer sannolikt inte 

att nås om inte transporternas 

beroende av fossila bränslen 

radikalt minskas. 

3.2 Minskning av de totala koldioxidutsläppen, 

som 2012 ska vara högst 

4,4 ton koldioxid per person. 

Orsaken är främst utsläpp från transporter. Utsläppen på kommunal nivå ska kunna 

utläsas ur Energibalansen som bygger på SCB:s siffror. Det har visat sig att osäkerheten 

i siffrorna är så stor att bedömningen måste göras utifrån de regionala uppgifterna. 

3.3 Minskning av transporternas koldioxidutsläpp, 

som 2012 ska ha minskat 

med 20 procent jämfört med 1995 

års siffror. 

Utsläppen inom den geografiska kommunen ska kunna utläsas ur Energibalansen 

som bygger på SCB:s siffror. 

Osäkerheten i siffrorna är så stor att det är svårt att dra några slutsatser om målet har 

uppnåtts. 

21

Mål 

Kommentar 

3.4 Årlig resandeökning i kollektivtrafiken 

med 10 procent utan ökade utsläppsmängder. 

Underlag saknas för att bedöma 

om målet uppnås. 

3.5 Ökning av cykeltrafiken i Kalmar 

stad, som 2012 ska ha ökat med 15 

procent jämfört med 2008 års siffror. 

Mätningen av cykeltrafiken är fortfarande bristfällig. Från och med 2012 kommer 

tillförlitliga mätningar att finnas. 

3.6 Ökad produktion av biogas hos 

Kalmar Biogas AB, till en fördubbling 

under perioden 2014 jämfört med 2010. 

Uppgifter saknas för att kunna bedöma om målet kommer att nås. 

3.7 Totala energianvändningen 

Den totala energianvändningen i kommunägda 

byggnader ska minska med 

20 procent till 31 december 2012. 

Inom ramen för projektet ”Energieffektivisering i kommunala byggnader” har Kifab, 

Kalmar Airport, Kalmarhem tagit fram handlingsplaner. Serviceförvaltningen har inlett 

ett omfattande effektiviseringsprojekt i enlighet med Budget 2012. De kommunala 

fastighetsägarna ska 2012 upprätta handlingsplaner för att engagera hyresgästerna i 

arbetet med energieffektivisering. Detta leder sammantaget till bedömningen att målet 

kan nås, men först 2014. 

3.8 Utsläpp av fosfor och kväve 

Kalmar ska, i samverkan med länets 

kustkommuner, näringsliv, organisationer 

och invånare minska utsläppen 

av fosfor och kväve till Kalmarsund så 

att vi minst uppfyller vår andel av de 

svenska åtaganden som gjorts i Helsingforskommissionens 

(HELCOM) 

aktionsplan. 

Detta mål gäller för hela den geografiska kommunen. 

Åtgärder inom ramen för Kalmarsundskommissionen, Kalmar Vattens utvecklingsarbete 

liksom Samhällsbyggnadsnämndens tillsyn av enskilda avlopp bidrar till att 

målet ska kunna nås. Den geografiska kommunens andel innebär 60 respektive 30 

procent av det mänskliga utsläppet av kväve och fosfor. Flera åtgärder som genomförts 

och planeras kan på sikt medverka till att målet nås. Men för att nå målet måste ännu 

kraftfullare åtgärder vidtagas. 

22

Ekonomiskt hållbar kommun 

Mål 

Kommentar 

4.1 God ekonomisk hushållning 

Kalmar kommun ska ha god ekonomisk 

hushållning: 

• genom att begränsa nettokostnaderna 

till högst 98 % av skatteintäkter 

och kommunal utjämning 

över en rullande femårsperiod, 

• genom att självfinansiera investeringarna 

exklusive räntabla till 

100 % över en rullande femårsperiod. 

Mätvärde i procent Utfall 2010 Mål 2011 Utfall 2011 Över en 

rullande 

femårsperiod 

Nettokostnadsandel 97 98 103 98 

Självfinansieringsgrad 71 100 34 85 

Målen uppnåddes ej för det enskilda året. 

Målet att begränsa nettokostnaderna till 

högst 98 procent av skatteintäkter och 

kommunal utjämning över en rullande 

femårsperiod uppnås. Däremot uppnås 

inte målet om självfinansiering av investeringarna 

över en rullande femårsperiod. 

23

Så här bra är vi jämfört 

med andra kommuner 

”Kommunens Kvalitet i Korthet” är ett verktyg för att jämföra 

kommuner med varandra och beskriva kommunernas kvalitet 

ur ett medborgarperspektiv. Kommunens Kvalitet i Korthet 

drivs av Sveriges Kommuner och Landsting. För närvarande 

deltar 160 kommuner. 

Årligen undersöks kommunens kvalitet ur fem perspektiv: 

• Tillgänglighet 

• Trygghet 

• Information och tillgänglighet 

• Effektivitet 

• Kommunen som samhällsutvecklare 

Här nedan anger vi hur Kalmar placerar sig jämfört med 

andra kommuner 2010 respektive 2011. 

Mycket bättre än medel, 

dvs. bland de tio bästa 

Lite bättre än medel 

Medel, dvs. bland de fem 

över resp. under medel 

Lite sämre än medel 

Mycket sämre än medel, 

dvs. bland de tio sämsta 

Ingen uppgift 

2011 2010 

Tillgänglighet 

Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar 

Andel av medborgarna som via telefon får kontakt med en handläggare för att få svar på en enkel fråga 

Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga 

Antal timmar/vecka som huvudbiblioteket i kommunen har öppet utöver tiden 08-17 på vardagar 

Antal timmar/vecka som kommunen har öppet i simhallen utöver tiden 08-17 på vardagar 

Andel som erbjudits plats inom föreskoleverksamheten vid önskat datum 

Väntetid för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten vid önskat datum 

Väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats 

Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd 

Trygghet 

Hur trygga medborgarna känner sig i kommunen 

Antal olika vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar 

Antal barn per personal i kommunens förskolor 

24


Delaktighet och information 

Hur god kommunens webbinformation är till medborgarna 

Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling 

Hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamhet 

Effektivitet 

Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan 

Vilket resultat når elever i årskurs tre i kommunen i de nationella proven 

Andel elever med minst godkänt i svenska, matematik och engelska i grundskolan 

Hur effektiva kommunens grundskolor är utifrån kostnad per betygspoäng 

Vilket resultat når elever studerande i gymnasieskolan boende i kommunen 

Kostnaden för gymnasieskolan i förhållande till den andel som inte fullföljer ett gymnasieprogram 

Kostnad för en plats i kommunens särskilda boende 

Hur nöjda brukarna är med sitt särskilda boende 

Kostnad per vårdtagare inom kommunens hemtjänst 

Brukarnas nöjdhet med den hemtjänst de erhåller 

Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning 

Samhällsutveckling 

Så hög är kommunens sysselsättningsgrad 

Antal nya företag som startats, per 1000 invånare i kommunen 

Antal fler/färre förvärvsarbetande som tillkommit/försvunnit i kommunen 

Företagarnas sammanfattande omdömen om företagsklimatet i kommunen 

Sjukpenningtalet bland kommunens invånare 

Så effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall 

Andel miljöbilar av totala antalet bilar inom kommunorganisationen 

Andel inköpta ekologiska livsmedel 

Hur väl medborgarna upplever att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i 

Fler jämförelser 

På de följande sidorna under verksamhetsområdena ”Barn och 

utbildning”, ”Bygga och Bo” osv. finns fler jämförelser. De jämförelserna 

är hämtade från räkenskapssammandraget ”Vad kostar 

verksamheten i Din kommun?” och kommun- och landstingsdatabasen 

”Kolada” (www.kolada.se). Då dessa siffror är 

hämtade från kommunernas bokslut så är jämförelsetalen för 

2010. Siffror för 2011 finns inte framtagna förrän till sommaren. 

Jämförelserna är gjorda med riket, med gruppen KKVH 

(Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Halmstad och liknande 

kommuner. KKVH har haft ett samarbete med Kalmar kommun 

under många år och där många olika jämförelseprojekt sker 

ute på förvaltningarna. Liknande kommuner är de som liknar 

Kalmar kommun i struktur vad gäller befolkning och andra bakgrundsfaktorer. 

Pilen visar om vi har högre eller lägre kostnader 

och om vi har bättre eller sämre resultat än liknande kommuner. 

25

Barn och utbildning 

elever per lärare 

11,3 i grundskolan 

procent slutför påbörjade kurser 

51 i svenska för invandrare 

350 

kr är terminsavgiften på 

kulturskolan 

procent slutför påbörjade 

43 kurser vid grundläggande 

vuxenutbildning 

procent av medlemskommunernas 

elever studerar 

74 

vid Kalmarsunds Gymnasieförbund 

procent slutför påbörjade 

kurser vid gymnasial 

54 

vuxenutbildning 

Ny skollag - grundskola 

Arbetet med implementeringen av ny 

skollag och nya läroplaner, ”Skola 2011”, 

fortsatte under året. Fr.o.m. läsårsstarten 

2011-2012 gäller nya läroplaner inklusive 

nya kursplaner och även en ny betygsskala 

för grundskola och grundsärskola, 

samt betyg för år 6 och införande av lärarlegitimation. 

Utbildningspolitisk vision 

Barn- och ungdomsnämnden och Södermöre 

kommundelsnämnd har i november 

2011 beslutat om en utbildningspolitisk 

vision samt ett utbildningspolitiskt program; 

två dokument som pekar ut politikens 

vilje- och ambitionsinriktning rörande 

förskola, grundskola och fritidshem. 

Fler anställda 

Personal inom förskoleverksamhet har 

ökat med 22 anställda och lärare inom 

grund- och särskola med 14 anställda. 

Fler förskolor 

Under 2011 invigdes en ny förskola i 

Ljungbyholm med fyra avdelningar. 

Ny gymnasiereform 

Under 2011 har den nya gymnasiereformen 

trätt i kraft, samtidigt som den 

”gamla” gymnasieskolan fasas ut. Det 

extraordinära läget innebär att under tre 

års tid kommer parallella program, kursoch 

betygssystem att finnas. Reformarbetet 

innebär särskilda kostnader i form av 

att förbundets befintliga personal kommer 

att behöva kompetensutveckling för 

att kunna klara det nya uppdraget. 

SFI 

Det EU-finansierade projektet SFI- 

Yrkesutveckling initierades under 2011 

och har redan givit ett positivt resultat på 

måluppfyllelsen för SFI. Måluppfyllelsen 

gällande andel elever som slutför påbörjade 

kurser inom SFI har ökat med 14 

procentenheter i jämförelse med 2010. 

Kulturskolan 

På kulturskolan har antalet elever ökat 

trots en kraftig minskning av elever i 

åldersgruppen på grundskolan. Bredden 

på utbudet har ökat och är betydligt 

större än i jämförelsekommunerna. 

Kulturskolan är med i Skola och Kultur 

med riksteatern och regionförbundet och 

förvaltningen har också ett övergripande 

EU-projekt Creat Learn om estetiska lärprocesser. 

I projektet Skola och Kultur 

är Kalmar kommun en av tre pilotkommuner. 

Skolbiblioteken 

Skolbiblioteksansvaret gick från årsskiftet 

2011 över från kultur- och fritidsnämnden 

till barn- och ungdomsnämnden och 

Södermöre kommundelsnämnd. 

högre kostnader lika kostnader lägre kostnader än liknande kommuner 

Kostnader 2010 Utfall Liknande KKVH Riket 

Totalt per inskrivet barn i förskolan 111 659 111 198 110 327 114 546 

Totalt per inskrivet barn i pedagogisk omsorg 100 043 87 809 86 206 93 511 

Totalt per inskrivet barn i fritidsverksamheten 32 778 31 404 36 168 34 373 

Totalt per grundskoleelev 80 217 90 730 83 397 92 671 

Totalt per gymnasieelev 97 246 96 855 96 612 105 790 

Totalt per heltidsstuderande på komvux 59 020 49 886 46 229 53 961 

Totalt per invånare 7-15 år för musik- och kulturskola 2 912 2 456 2 187 2 736 

26

Foto: Malin Gustavsson 

Projekt Närkontakt SkolaNäringsliv 

Näringslivsenheten har tillsammans med 

barn- och ungdomsförvaltningen under 

2011 ingått i ett regionalt projekt om 

samverkan mellan näringsliv och skola. 

Projektets syfte är att skapa långsiktiga 

samarbetsformer och metoder som främjar 

kontakten mellan skola och näringsliv. 

Projektet kommer att fortlöpa under 2012. 

16,9 

88 

var genomsnittlig gruppstorlek 

på förskolan 

procent av eleverna vid 

Kalmarsunds Gymnasieförbund 

har grundläggande behörighet 

till högskola/universitet 

Framtid 

Skol- och förskolelokaler 

Elevantalet i grundskolan ökar fram till 

2015, medan de senaste årens ökning 

av antalet förskolebarn ser ut att plana 

ut. För att kunna möta förändringarna 

kommer ett flexibelt utnyttjande av skoloch 

förskolelokaler att vara nödvändigt 

i framtiden. Här påverkar också etableringen 

av nya fristående skolor. 

Gymnasieskolan 

Antalet elever inom gymnasieskolan 

minskar betydligt de närmaste åren och 

fram till 2015. Vilket innebär att behovet 

av lokaler minskar. Ny gymnasiereform 

innebär också minskade ekonomiska resurser. 

Detta samtidigt som behovet av 

att vara en skola i framkanten vad gäller 

den digitala kompetensen och ett behov 

av att öka datortätheten. 

bättre resultat lika resultat sämre resultat än liknande kommuner 

Resultat 2010 Utfall Liknande KKVH Riket 

Barn 1-5 år inskrivna i förskolan (%) 84 82 85 82 

Barn 6-12 år inskrivna i fritidshem (%) 58 49 52 49 

Inskrivna barn per årsarbetare kommunal förskola 5,3 5,7 5,5 5,5 

Inskrivna barn per årsarbetare kommunala fritidshem 24,6 21,4 22,2 21,2 

Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen, totalt (%) 82,4 79,0 76,2 76,3 

Elever per lärare i kommunal grundskola 11,3 11,6 12,4 11,7 

Genomsnittligt meritvärde i åk 9 i kommunala skolor 206 208 208 204 

Genomsnittligt betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning 14,0 14,0 13,8 13,8 

Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år (%) 80,0 80,0 76,9 76,6 

Gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden 2 år 

efter avslutad gymnasieutbildning (%) 26,9 25,9 22,8 27,4 

27

Stöd och 

omsorg 

Hjälpmedelsverksamheten 

Kommunerna i länet har tillsammans 

med regionförbundet uppdragit åt Kalmar 

kommun att agera som värdkommun för 

den länsomfattande hjälpmedelsverksamhet 

som tas över från landstinget 1 januari 

2012. Förberedelser inför starten har skett 

under 2011. Flertalet av de ca 25 personer 

som skall bemanna verksamheten i Kalmar 

och Västervik, har kommit från landstinget 

via verksamhetsövergång. De väl genomförda 

förberedelserna har gjort att vi står 

bra rustade inför starten 2012. Kommunal 

Hjälpmedelssamverkan i Länet (KHS) fullbordar 

hemsjukvårdsreformen. 

Önskad sysselsättningsgrad 

Omsorgsförvaltning och nämnd tog under 

slutet av 2011 beslut om hur och i 

vilken takt önskad sysselsättningsgrad ska 

införas. Tidplanen följer KFs intentioner 

och genomförs teamvis fram till och med 

2013. Team 4 (ca 150 medarbetare) var 

först ut och startade vid årsskiftet. Mer än 

hälften av medarbetarna i teamet önskade 

högre sysselsättning. Stor energi läggs på 

att hitta smarta lösningar för att kombinera 

denna högre sysselsättningsgrad med 

behov av insatser och nya scheman. Modeller 

kommer att utvecklas över tid. Särskilda 

medarbetare är avdelade för att leda 

och implementera denna process. Respektive 

team påverkar och sätter sin egen 

prägel och sina spelregler på sitt arbetssätt. 


Även socialförvaltningen har arbetat med 

uppdraget att kunna erbjuda samtliga 

anställda önskad sysselsättningsgrad. 

Arbetslinjen 

Arbetslinjen har varit en fortsatt prioriterad 

fråga. Socialförvaltningen har på ett 

framgångsrikt sätt genom olika projekt 

lyckats få ut många långtidsarbetslösa 

personer i arbete eller studier. Projekt har 

även startats upp för att hitta meningsfull 

sysselsättning för unga personer som 

finns i LSS-boenden. 

Kostnad per brukare 

Både omsorgsnämndens och socialnämndens 

verksamheter har genomlysts 

av externt företag (Ensolution) för att få 

jämförelse på brukarnivå. En värdefull 

benchmarking som ska fortsätta och genomföras 

årsvis. 

Kvalitetsarbete 

”Palliativregistret” och ”Senior alert” är 

hjälpsystem för att öka kvaliteten för den 

enskilde och deras anhöriga. 

Ett antal kvalitetsutvecklande insatser 

har startats. Projektet för att ta fram 

värdighetsgarantier genomförs med statliga 

stimulansmedel. Sociala innehållet 

på särskilda boenden har inventerats. 

Nämnden har tagit inriktningsbeslut, 

som ska verkställas under 2012. Nutrition 

och nattfasta är andra angelägna 

områden som kräver förbättringsarberte. 

Personlig assistans 

Förändringar har skett inom personlig 

assistans som påverkat inriktningen i 

arbetet. Försäkringskassan gör genom 

förändrad praxis mer restriktiva bedöm- 



Kostnad äldreomsorg kr per invånare 65-w år 64 185 56 874 58 928 55 454 

Kostnad hemtjänst kr per brukare 173 146 138 610 112 144 127 009 

Kostnad särskilt boende exkl. lokaler kr per brukare 554 557 535 942 499 898 549 121 

Kostnad boende enl. LSS exkl. lokaler kr per brukare 670 591 592 998 689 837 658 675 

Nettokostnad för insatser enl. LSS kr per invånare 5 646 5 307 4 035 3 704 

Kostnader för individoch familjeomsorg kr per invånare 3 447 3 321 3 254 3 000 

Kostnad för ekonomiskt bistånd kr per invånare 1 170 1 044 1 277 1 012 

28

ningar av grundläggande behov. Fler får 

avslag på personlig assistans och kommunen 

får då hela kostnaden för assistansen. 

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 

Kommunens satsning på arbetsmarknadspolitiska 

åtgärder har varit stor 

även under året. Serviceförvaltningen 

har under året haft 74 personer i arbetsmarknadspolitiska 

åtgärder med olika 

tidslängder och har bl.a. byggt multisportarenor 

i Smedby och Ljungbyholm. 

Framtid 

Försörjningsstödet 

En viktig förutsättning är hitta metoder 

för att kunna möta förändringar i konjunkturen. 

Där är en fortsatt satsning på 

arbetslinjen en viktig del. Oroväckande 

är att försörjningsstödet kan öka framöver. 

Förändringen i flyktingmottagandet 

som innebär minskade ersättningar 

i statsbidraget i kombination med ett 

sämre arbetsmarknadsläge riskerar att 

begränsa flyktingars möjlighet till egenförsörjning. 

Den risken finns även för 

ungdomsgruppen där arbetslösheten redan 

nu är mycket hög. 

LSS-verksamheten 

Bristen på bostäder kan bli ett stort problem 

både för LSS-verksamheten men 

även för andrahandsuthyrningen till 

personer som själva inte har möjlighet 

att teckna hyreskontrakt. Det blir allt 

svårare att etablera nya LSS-boenden i 

befintliga hyresfastigheter, vilket leder 

till behov av dyra nybyggnationer som 

den enskilde inte har råd att bo i utan att 

socialnämnden går in och kompenserar. 

34 korttidsplatser 

för äldre 

128 

flyktingar har mottagits 

i Kalmar kommun 

792 bostadsanpassningsbidrag 

beviljades 

1 135 omsorgstagare i 

hemtjänsten 

När det gäller prognosen för antal assistansärenden 

är det svår att bedöma men 

en kostnadsökning är trolig utifrån försäkringskassans 

mer restriktiva bedömningar. 

Äldreboenden 

Det kommer att behövas stora satsningar 

inom äldreboendena de närmaste åren. 

Dels behöver de befintliga äldreboendena 

en rejäl ansiktslyftning och dels 

behövs ett nytillskott. Den under 2011 

genomförda genomlysningen av kostnaderna 

för äldreomsorgen visade att vi har 

ett stort antal s.k. ytterfall, dvs. kostnader 

betydligt över genomsnittskostnaden för 

jämförbara kommuner i Sverige. Detta 

berodde bl.a. på att det saknas ett antal 

äldreboenden i Kalmar. 

På Varvsholmen planeras ett äldreboende 

med 38 nya platser. Dessutom planeras 

en träffpunkt och en hemtjänstlokal i 

direkt anslutning till boendet. I Smedby 

och på Smedängen finns sedan länge ett 

framtaget förslag till ombyggnad. Förslag 

till ombyggnad av Norrlidshemmet finns 

16 korttidsplatser 

demens 

170 

i enskild regi 

176 

i enskild regi 

platser i demensboende 

i egen regi och 49 platser 

platser i äldreboende i 

egen regi och 22 platser 

sedan lång tid tillbaka eller att det blir 

ett äldreboende någonstans i Norrliden. 

Smedängen och Norrlidshemmet ingår 

i det paket av kommunala fastigheter 

som skall bjudas ut till försäljning. Både 

i norra och södra centralorten planeras 

nya äldreboenden. 

Välfärdsbokslutet 

Välfärdsbokslutet ska fungera som underlag 

i de ekonomiska prioriteringar som 

behöver göras för att skapa förutsättningar 

för en god hälsa på lika villkor hos kommunens 

invånare. Där framgår vilka höga 

ohälsotal, låga utbildningsnivåer, hög arbetslöshet, 

låga inkomstnivåer för kvinnor, 

låg andel manliga förstagångsväljare 

och sned ålderfördelning som finns bland 

invånarna. Ändringar i resursfördelningen 

samt en resursförstärkning krävs för att 

komma till rätta med dessa sociala problem. 

Det gäller inte minst för verksamheter 

som involverar barn och ungdomar 

som t.ex. fritidsgårdar, personaltätheten i 

förskola och skola samt insatser för barn 

med särskilda behov. 



Nöjd Kund Index hemtjänst, äldreomsorg (2011) 75 76 76 75 

Nöjd Kund Index äldreboende (2011) 69 70 72 70 

Invånare 0-64 år med insatser enl. LSS (%) 0,99 0,96 0,74 0,80 

Barn i befolkningen som ingår i familjer med 

ekonomiskt bistånd (%) 8,0 5,8 6,9 6,6 

Invånare 16-64 år som är arbetslösa el. i 

konjunkturberoende program (%) 6,1 8,5 6,4 6,9 

29

Bygga 

och bo 

Servicegaranti 

Samhällsbyggnadsnämnden införde en 

servicegaranti för bygglov: ”Bygglovbeslut 

inom fyra veckor - annars 25 % lägre 

avgift! - Du får ett beslut om bygglov 

inom fyra veckor efter komplett ansökan 

lämnats in. Detta gäller för ny-, om- eller 

tillbyggnad av en- eller tvåbostadshus 

som följer detaljplan och PBL:s regler.” 

Servicegarantin har hållits sedan den infördes 

1 september. 

Nämnden beslutade om servicegaranti 

för ärenden om enskilda avlopp och 

värmepumpar. Garantin innebär att det 

max får ta 4 veckor för att få ett beslut, 

annars sänks avgiften med 25 procent. 

Hastighetsplan 

En hastighetsplan för Kalmar har beslutats 

av nämnden och kommer att styra 

vilka hastigheter som olika vägavsnitt 

ska ha. Detta arbete kommer att fortgå 

framöver då hastighetsändringar ska genomföras. 

Cykelvägvisning 

En cykelvägvisning har planerats av kontoret 

tillsammans med serviceförvaltningen 

och kommunledningskontoret 

och under slutet av året började vägvisningen 

komma på plats. 

Som en av de första kommunerna har vi 

lagt in delar av vårt cykelvägnät i den nationella 

vägdatabasen (NVDB). 


Översiktsplaner 

Ett förslag till ny kommunövergripande 

översiktsplan har tagits fram under året 

och ställs ut under våren 2012. Fördjupade 

översiktsplaner har tagits fram för 

Kvarnholmen och Norrlidens strand. 

Större detaljplaneprojekt 

Större detaljplaneprojekt som avslutats 

under året är Jakobsberg (68 småhustomter), 

Flygstaden (industrimark 30 

ha), Snättebrovägen och sydöstra Snättebro 

(ca 30 resp. 25 bostäder), Tigern och 

Fåret (Södra vägen). 

Information om intressanta byggnader 

En uppmärksammad tjänst vi sjösatte inför 

sommaren var en Layartjänst, en s.k. 

app. Genom denna kan allmänheten i sin 

smartphone få information om intressanta 

byggnader i Kalmars centrala delar. 

Byte av vatten- och avloppsledningar 

VA-saneringar har utförts på flera platser 

i kommunen. Av de större saneringsarbetena 

kan följande nämnas: Lindölundsgatan 

etapp 2, Funkabovägen, Öhnellgatan, 

Södra vägen, Solvägen m.fl. Arbetet 

med att byta ut vattenledningen från 

Ölandsleden till Vattentornet har färdigställts. 

I Västra sjön har avloppsledningen 

mellan Rinkabyholm och Tegelviken 

dubblerats samt en ny dricksvattenledning 

har lagts ner från Tegelviken till 

Boholmarna. Dubbleringen av råvattenledningen 

från Kalmar Dämme till vattenverket 

har färdigställts under året. I 

januari 2011 påbörjades arbetet med att 

i egen regi anlägga en ny överföringsledning 

för avloppsvatten mellan Halltorp 

och Ekenäs. Syftet är att leda allt avloppsvatten 

från Halltorp till reningsverket 

på Tegelviken. 



Nettokostnad räddningstjänst kr per invånare 616 596 623 783 

Nettokostnad gator, vägar och parkering kr per invånare 1 029 1 202 951 1 211 

Nettokostnad fysisk och teknisk planering, bostadsförbättringar 

kr per invånare 480 -24 296 363 

30

18,1 

% var Kalmarhems omflyttningsfrekvens 

för bostäder 

och 74,7 % för studentlägenheter 

1 172 

bygglovärenden som 

bland annat innehöll 

250 bostäder varav 53 småhus 

153 

nya bostäder färdigställdes 

under året, varav cirka hälften 

i småhus och hälften i flerbostadshus. 

120 

99,2 

nya fastigheter har anslutits 

till fjärrvärmenätet 

% var Kalmarhems 

uthyrningsgrad 

Framtid 

Plan- och Bygglagen 

Den nya Plan- och Bygglagen förändrar 

mycket då arbetsplatsbesök har införts 

liksom ett antal besked som ska lämnas 

i olika former och skeden. En ökad belastning 

på framförallt bygglovsverksamheten 

och administrationen har skett. En 

ny taxa gäller som ska utvärderas under 

våren 2012. 

Planarbete 

Befästningsstaden Kalmar är ett begrepp 

som har fått innehåll och har aktualiserats 

genom det planarbete som bedrivits 

i Gamla staden och på Kvarnholmen 

– främst i kv. Valnötsträdet och i kv. 

Muren och Gesällen. För att konkretisera 

och förstärka begreppet som ett varumärke 

skulle ett projekt drivas under 

2013 – 2015 med den projektplan som 

utgångspunkt. 

Uppgifter framöver är lokaliseringsfrågan 

och ökat samarbete med Linnéuniversitetet, 

att verka för en förbättrad infrastruktur 

och för ett ökat bostadsbyggande. 

Miljöövervakning 

Miljöövervakning av luft och vatten 

behöver förstärkas. Det finns miljökvalitetsnormer 

för luft, vatten och buller. 

Vid arbete med nya detaljplaner så krävs 

det redovisning av hur normerna innehålls. 

Övervakningen av vatten och luft 

är också viktig för att följa upp att de åtgärder 

som görs får effekter. 

Underhållsplan för fastigheterna 

En långsiktig underhållsplan för fastigheterna 

håller på att tas fram och inventeringen 

kommer att fortsätta under 2012 

med förvaltnings-, fritids- och övriga fastigheter. 

Även det pågående energitjänsteprojektet 

kommer bidra positivt och 

färga av sig på underhållsplaneringen. 

Gemensam räddningstjänstorganisation 

Utredningen om en gemensam räddningstjänstorganisation 

i södra länet pågår. 

Likväl som planeringen för den nya 

brandstationen som planeras stå färdig 

andra halvan av 2015. 




Nöjd Medborgar Index - Räddningstjänst (2011) 77 76 76 75 

Nöjd Medborgar Index - Gator och vägar (2011) 55 52 53 51 

Nöjd Medborgar Index - Renhållning (2011) 68 68 68 64 

Nöjd Medborgar Index - Vatten och avlopp (2011) 82 68 86 77 

Nöjd Region Index - Bostäder (2011) 57 52 58 59 

31

Miljö 

Vattenskyddsområde 

Ett nytt vattenskyddsområde med tillhörande 

skyddsföreskrifter för Råsbäcks 

vattentäkt har lämnats in till Länsstyrelsen 

för fastställelse. 

Avfallsbehandlingsanläggning 

Beslut om byggande av en avfallsbehandlingsanläggning 

på Moskogen togs 

av fullmäktige i augusti. Ett avtal skrevs 

också med Cementa om leverans av avfallsbränsle. 

Detta projekt är beräknat att 

driftsättas 2014 och är ett sätt för KSRR 

att kunna leva upp till de nationella miljömål 

som finns. 

Retrå 

Försöksverksamheten med KSRR:s butik 

Retrå var ett tvåårigt projekt som avslutades 

i slutet av 2011. Möjligheten att 

lämna material till återbruk finns kvar 

på varje återvinningscentral, men detta 

tas numera omhand av välgörenhetsorganisationer 

med second hand-försäljning, 

som är verksamma i KSRR:s medlemskommuner. 

Mobila mini-återvinningscentraler 

För att öka tillgängligheten för lämnande 

av grovavfall beslutades att införa mobila 

Mini-ÅVC. Försöksverksamheten som 

ska pågå under en tvåårsperiod inleddes 

vid årsskiftet 2011/2012. Som en riktad 

insats kommer man också att kunna 

lämna farligt avfall och vitvaror på Mini- 

ÅVC fördelat på två tillfällen per år. 

Minska livsmedelsavfall 

Broschyr framtagen och utskickad. Informationsträffar 

genomförda. 


Enskilda avlopp 

Projektet med enskilda avlopp pågår 

för fullt. Inom avloppsområdet har det 

också genomförts byggen av avlopp med 

ny teknik som bekostas av EU-projekt 

(LOVA eller Moment-up). 

Bada i Malmfjärden 

Arbetet med ”Bada i Malmfjärden” fortgår. 

Policy för bekämpningsmedel 

Arbete med en ny policy för användning 

av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde 

pågår. 



Nettokostnad miljö, hälsa och hållbar utveckling kr per invånare 80 45 42 44 

Nettokostnad miljö och hälsoskydd, myndighetsutövning kr per invånare 78 92 84 128 

32

2,1 

milj Nm3 rågas har under 

året producerats inklusive 

rågas från Kalmar Vatten AB 

652 

kg hushållsavfall 

per invånare 

(avser hela KSRR:s område) 

Biogas 

Genom projektet ”Biogas – nya substrat 

från havet” har vass, alger och musslor 

provrötats i mindre skala bl. a. för att 

undersöka möjligheten att kombinera 

närsaltreduktion från Kalmarsund med 

biogasproduktion. Projektet sker i samband 

med Regionförbundet och ett antal 

kommuner samt Linnéuniversitetet. 

Kalmar Gästhamn 

Ny miljöstation byggdes i gästhamnen. 

Energieffektiviseringar 

Serviceförvaltningen har startat arbetet 

med energitjänsteprojektet som syftar 

till att minska energianvändningen i de 

kommunala fastigheterna. Under våren 

startade upphandlingen genom att en 

intresseanmälan gick ut. Tre av entreprenörerna 

som anmälde intresse kvalificerade 

sig och efter sommaren gick 

förfrågningsunderlaget ut. Vinnare av 

upphandlingen blev YIT Sverige AB och 

kontrakt tecknades i december. Detta 

projekt blir ett av förvaltningens viktigaste 

under de kommande åren. 

Industriparken i Kalmar AB:s fastighet 

är ansluten till fjärrvärme och är därmed 

helt fossilbränslefri. All elenergi kommer 

från förnybara källor. 


401 

38,9 

nya hälsoskyddsärenden 

procent av de 

nyregistrerade 

personbilarna var miljöbilar 

27 

procent av hushållsavfallet 

återvinns 

(avser hela KSRR:s ormåde) 

25 

procent av kommunens livsmedelsinköp 

är ekologiska 

Framtid 

Ett stort projekt är matavfallsinsamling 

och avfallsbehandlingsanläggning på 

Moskogen och kommer att ta mycket 

arbete i anspråk framöver. Ett annat är 

att ett nytt reningsverk på Tegelviken 

där olika reningsmetoder studeras för 

att få en långsiktigt hållbar avloppsrening. 

Efterfrågan på biogas förväntas öka 

i framtiden och för att klara detta behövs 

en uppgraderingsanläggning. Ett inriktningsbeslut 

att tagits om att lämna ut 

Kalmar Biogas AB till försäljning. 



Nöjd Medborgar Index - Miljöarbete (2011) 56 59 56 54 

Miljöbilar av hela beståndet personbilar (%) 8,3 8,3 7,8 6,1 

33

Kultur 

och fritid 

376 

kr per invånare kostar 

biblioteksverksamheten 

19 

arrangemang genomfördes 

på Monokrom 


Nya anläggningar 

Under året har nya anläggningar tagits 

i bruk så som entrén på Kalmar Sportcenter, 

en ny träningsishall och träningsplanerna 

på Gasten. Kalmar Sportcenter 

som består utav ishallar, sporthall och 

simhall ska uppmuntra till idrott och 

hälsa för varierande målgrupper. Parallellt 

med entrén har Kalmar Familjebad 

färdigställt nya träningsytor för gruppträning, 

spinning och Actic Gym. Inom 

fritidsgårdsverksamheten har ett centralt 

placerat allaktivitetshus/fritidsgård invigts; 

Monte Cavallo. Läget är bra med 

kollektivtrafik från kommunens alla håll 

men risk föreligger att renoveringen av 

huset blir för dyr och att ersättningslokaler 

i stället får skaffas. 

Könsneutrala fritidsgårdar 

Arbetet med den könsneutrala fritidsgården 

i Funkabo har handlat om planering 

av ombyggnation och en manual som beskriver 

processen och arbetet i projektet 

har påbörjats. Arbetet följs nationellt. 

Samverkan 

Det är samverkan både internt, men 

också med föreningar, studieförbund och 

regionförbundet. Förvaltningen deltar 

i projekt både nationellt och internationellt. 

Kultur- och fritidsförvaltningen 

samarbetar med Smålandsidrotten 

kring Drive In-idrott, fritidsgårdarnas 

MAST-projekt som är ett samarbete med 

Gdansk om segelträning för unga och 

deras ESF-projekt ”Det goda mötet”. 

Biblioteket är med i regionsamarbetet 

Futurum.kom och Monokrom är på väg 

in i ett projekt med de nordiska länderna 

i CreActiv City. 

Monokrom 

Monokrom har under året satsat på 

arrangemangsutveckling för unga. Detta 

har bland annat resulterat i att ungdomar 

kunde erbjudas sommarpraktik på Kalmar 

teater där de guidade, spelade teater 

och musik för besökande. Det har också 

handlat om att ge unga arrangemangstöd 

både praktiskt men också med att kunna 

söka snabba medel för att kunna förverkliga 

idéer. 

Bibliotek 

Under året har Södermöres bibliotek 

deltagit i Regionbibliotekets stora marknadsföringssatsning 

”Futurum”. Södermöre 

har på samtliga bibliotek genomfört 

”Digidel”, en satsning för att hjälpa 

pensionärer in i den digitala världen. 

Lyckade kulturaftnar har genomförts på 

Södermöres bibliotek. Under hösten har 

ett tvåårigt projekt med att bygga upp ett 

generationsöverskridande allaktivitetshus 

startats. 

Gratis bad 

Kalmar Familjebad har i en försöksverksamhet 

under sommaren 2011 erbjudit 

barn och ungdomar i Kalmar kommun 

gratis bad två gånger per vecka under 

hela sommarlovet. Initiativet har uppskattats 

och totalt besökte 2 500 barn 

och ungdomar badet. Uppföljning visade 

att majoriteten av barn och ungdomar 

kom från områdena Berga, Lindsdal och 

Smedby med fördelning 60 procent killar 

och 40 procent tjejer. 



Nettokostnad kulturverksamhet kr per invånare 961 958 1 000 934 

Nettokostnad fritidsverksamhet kr per invånare 1 528 1 312 1 278 1 188 

34


274 168 

223 

besökte huvudbiblioteket 

föreningar har mottagit 

i genomsnitt 61 065 kr i 

föreningsbidrag 

34 

105 

procent av besökarna på 

fritidsgårdarna är flickor 

föreställningar har 

Kalmar Teater haft 

Framtid 

Kultur- och fritidsanläggningar 

De närmast större utredningarna rörande 

kultur- och fritidsanläggningar 

är en idrottshall och klubbhus på södra 

området, Rockneby allaktivitetshus, 

Gröndalsområdet med ett racketcentrum, 

Fredriksskans friidrottsarena, kulturcentrum 

och ta fram ett kulturpaket 

liknande idrottspaketen. 



Nöjd Medborgar Index - Kultur (2011) 67 63 71 60 

Nöjd Medborgar Index – Idrott- och motionsanläggningar (2011) 60 61 66 59 

Nöjd Region Index - Fritid (2011) 68 66 71 59 

35

Näringsliv och turism 

6 370 

företag var verksamma 

i kommunen 

100 

tusen besökte Kalmar 

Stadsfest under tre dagar 

Fortsatt samverkan med 

Linnèuniversitetet 

I och med bildandet av Linnéuniversitetet 

är regionen vi verkar i större, både 

geografiskt och resursmässigt. Linnéuniversitetet 

är en viktig motor för regionensutveckling. 

För företag och organisationer 

innebär det många möjligheter till 

samverkan med studenter och forskare. 

Kalmar kommuns företaglots och Linnéuniversitetets 

samverkanskoordinator 

har även under 2011tillsammans besökt 

företag i kommunen för att gemensamt 

bemöta företagens behov och visa på de 

möjligheter som kan erbjudas. Näringslivsenheten 

har också medverkat i arbetet 

kring ett stadsintegrerat universitet. 

Nya evenemang 

Tre nya evenemang initierades under året, 

Kalmar Båtmässa, Kalmar Grand Prix och 

Kalmarmilen. De tre evenemangen är, tillsammans 

med Kalmar Kanalsimning, exempel 

på evenemang där vi vill lyfta fram 

Kalmars kustnära läge. 

Kalmar Stadsfest 

Stadsfesten hade ett starkare program än 

någonsin och lockade cirka 100 000 besökare 

på tre dagar. 

Kalmar Slott 

Sommarens utställning ”Konstens kungar” 

och Barnens Slott var två populära inslag 

under sommaren, likväl som påskparaden. 

Turistkarta 

En ny turistkarta/adresskarta har tryckts. 

Det var 15 år sedan sist. Kartan blev färdig 

till turistsäsongen och blev mycket väl mottagen. 

Genom ett samarbete över förvaltningsgränserna 

trycktes en ny cykelkarta. 

Science Park Sverige årsmöte 

Kalmar Science Park var i maj 2011 

värd för vår branschorganisation SISPs 

årsmöte. Drygt 160 personer från hela 

Science Park Sverige fanns representerade. 

Talare var bland annat ordförande 

i Riksdagens näringsutskott Mats Odell, 

Vinnovas chefsstrateg, Innovationsbrons 

VD, SISPs Vd, Tillväxtverkets VD m.fl. 

Konferensen var lyckad och satte Kalmar 

och Kalmar Science Park på kartan. 

Kvällskurser i ämnet starta företag 

I samarbete med ALMI Företagspartner 

har Kalmar kommun arrangerat under 

våren en informationskväll i ämnet starta 

företag. Kvällen har vänt sig till de som 

just har startat företag eller haft intentioner 

att göra det. 


Näringslivsråd för samverkan 

Näringslivsrådets vision är att genom dialog 

skapa förutsättningar för ett starkt näringsliv. 

De gröna näringarna blev under 

2011 ett nytt tillskott i näringslivsrådet. 

Näringslivsrådets enkät 

Kalmar kommuns näringslivråd undersökte 

under våren företagarnas syn på 

vår näringslivsmiljö och vårt näringslivsklimat. 

Förbättrade kommunikationer 

var enligt enkätsvaren framgångsfaktorn 

för att göra vår region än mer attraktiv 

och företagarvänlig. Flera nämnde att de 

upplever en vilja och en drivkraft kring 

att utveckla regionen och att potentialen 

finns. Kalmarföretagarna efterlyser kompetens 

och erfarenhet främst inom olika 

teknik- och ingenjörsområden, kvalificerade 

utesäljare och kvalificerad IT-personal. 

Mer interaktion i näringslivet önskades 

när det gäller universitetsutbildning 

och annan utbildning. På frågan, vilket 

transportsätt skulle du gärna se prioriterades 

inom regionen, svarade 49 procent 

att de vill se en prioritering av vägnätet. 



Nettokostnad näringslivsfrämjande åtgärder kr per invånare 260 294 189 233 

Nettokostnad turistverksamhet kr per invånare 173 61 54 103 

Nettokostnad särskilt riktade insatser kr per invånare 383 505 544 318 

36

39 

Member-företag och 9 Partnerföretag 

var anslutna till Kalmar 

Science Park 

81 061 

6 500 

2 

procent 

personer besökte 

Kalmar Slott 

båtdygn registrerades 

i Kalmar Gästhamn 

var KIFAB:s vakansgrad 

vid årsskiftet 

87 050 

besökte Kalmar 

Turistbyrå 


Framtid 

Fairtrade City Kalmar 

Scandic Kalmar Väst fick 2011 års Fairtradeutmärkelse. 

Kalmarsundstrafiken tillbaka 

Från mitten av juni trafikerade Ressel rederi 

den moderna katamaranfärjan m/s 

Dessa rutten Färjestaden- Kalmar. Nuvarande 

avtal gäller 2011-2013. 

Pris i Ung Företagsamhet 

Kalmar kommuns näringslivsenhet har 

delat ut pris i Ung Företagsamhet. Priset 

är ett sätt att premiera våra ungdomar 

som drivit företag genom Ung Företagsamhet. 

Affärsplan, årsredovisning, samarbete, 

erfarenhet, genomförande och 

utveckling är områden som har bedömts. 

Sommarlovsentreprenörer 

Näringslivsenheten har tillsammans med 

arbetsmarknadsenheten och Ung Företagsamhet 

drivit sommarlovsentreprenörer. 

Projektet blev lyckat med 14 ungdomar 

som startade och drev åtta företag 

under fyra veckor. Erbjudandet vände sig 

till ungdomar som har avslutat årskurs 

ett på gymnasiet. 

Dialog med företag om Kalmars 

utveckling 

”Det Nya Kalmar” och ”18-30 mötet” 

är två aktiviteter som Näringslivsenheten 

har drivit under 2011. I mötet ”Det nya 

Kalmar” har specifika grupper från näringslivet 

bjudits in och ”18-30 mötet” 

är ett sätt att träffa unga företagare. 

Besöks- och evenemangsstad 

Under året har satsningarna på Kalmar 

som besöks- och evenemangsstad fortsatt 

och nyheter för året var bl.a. cykelloppet 

Kalmar GP. EM i fotboll för 

damer kommer till Kalmar 2013 och 

att triathlontävlingarna uppgraderas till 

Ironman-status redan 2012. 

Affärsänglar 

Projektet Affärsänglar Sydost kommer att 

pågå fram till slutet av 2013 och syftet 

är att fler investeringar mellan affärsänglar 

och entreprenörer kommer till stånd. 

Dessutom skapa en plattform i Kalmarregionen 

för möjliggöra en snabbare tillväxt 

i framför allt kunskapsintensiva bolag. 



Nöjd Kund Index - Företagsklimat (2011) 63 65 66 66 

Förvärvsarbetande invånare 20-64 år (%) 76,8 77,6 75,5 77,4 

Nyregistrerade företag antal per 1 000 invånare 7,2 5,8 5,9 5,5 

Nöjd Region Index - Arbetsmöjligheter (2011) 50 53 57 47 

Nöjd Region Index – Kommersiellt utbud (2011) 70 69 71 60 

Nöjd Region Index - Kommunikationer (2011) 63 64 71 59 

37

Förvaltningsberättelse 

Finansiell analys 

Analysmetod 

För att beskriva kommunens finansiella 

situation används den så kallade RKmodellen. 

Modellen belyser fyra aspekter 

som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv. 

Dessa fyra aspekter är: 

Mnkr 2007 2008 2009 2010 2011 

Årets resultat kommunen 170,8 34,8 82,9 75,6 -87,3 

Balanskravsresultat kommunen -19,0 22,2 103,3 112,9 24,2 

Årets resultat koncernen 48,8 43,6 122,3 116,1 -45,2 

Resultat – vilken balans har kommunen 

haft över sina intäkter och kostnader under 

året och över tiden? 

Kapacitet – vilken kapacitet har kommunen 

att möta finansiella svårigheter 

på lång sikt? 

Risk – föreligger någon risk som kan påverka 

kommunens resultat och kapacitet? 

Kontroll – vilken kontroll har kommunen 

över den ekonomiska utvecklingen? 

Resultat – kapacitet 

Årets resultat 

Ett sätt att belysa god ekonomisk hushållning 

är att studera det löpande resultatet. 

God ekonomisk hushållning innebär 

att dagens kommunmedborgare ska 

finansiera sin egen kommunala välfärd 

och inte förbruka den förmögenhet som 

tidigare generationer byggt upp. Resultatet 

måste därför vara tillräckligt högt 

för att dels värdesäkra det egna kapitalet 

och dels täcka kommande ökade pensionsutbetalningar. 

Det bör också finnas 

en marginal som klarar oförutsedda 

händelser och risker, till exempel negativ 

skatteutveckling, eventuellt infriande av 

borgensåtaganden och oväntade kostnadsökningar. 

Vad gäller årets resultat så har det sedan 

2007 försämrats från 170,8 mnkr till 

-87,3 mnkr 2011. Jämfört med budget 

avviker resultatet med -145,2 mnkr. Resultatet 

exkl. jämförelsestörande poster 

har dock förbättrats från -19,0 mnkr 

2007 till 24,2 mnkr 2011. De jämförelsestörande 

posterna för 2007 är reavinst 

vid försäljning av aktier i Kalmar Energi 

Holding AB till Kalmar Kommunbolag 

AB 215 mnkr och avsättning för omställningsåtgärder 

med 25,2 mnkr. För 2008 

är merparten reavinst 10,5 mnkr vid 

försäljning av Tullhuset och för 2009 redovisas 

avsättning för omställningsåtgärder 

med 20,2 mnkr. För 2010 redovisas 

avsättning för omställningsåtgärder med 

8,7 mnkr och avsättning för engångsbidrag 

till Kalmar FF med 28,6 mnkr. 

Jämförelsestörande poster i bokslut 2011 

avser justering av RIPS-räntan med 11,5 

mnkr och 100,0 mnkr för sluttäckning 

av deponi på Moskogen. 

Årets resultat för koncernen 2011 blev 

-45,2 mnkr vilket är en försämring med 

161,3 mnkr sedan 2010. 

Efter april månad redovisades i uppföljningen 

en prognos för årets resultat i 

kommunen på -74,5 mnkr och delårsrapporten 

efter augusti redovisade -63,3 

mnkr. Skillnaden mellan boksluts årets 

resultat -86,1 mnkr och första uppföljningen 

i april är 11,6 mnkr. 

Flera faktorer har påverkat denna utveckling 

under året. Nämnderna har 

förbättrat sina resultat med 13,9 mnkr. 

Skatteunderlagsprognoserna har redovisat 

ökat skatteunderlag med 1,4 mnkr. 

AFA beslutade under året att avgiften 

2011 för avtalsgruppsjukförsäkring 

(AGS-KL) och avgiftsbefrielseförsäkring 

(AFA) skulle sättas till noll vilket innebar 

en kostnadsminskning på ca 7,2 mnkr. 

Förändringen av RIPS-räntan försämrade 

resultatet med 11,5 mnkr. 

Nämndernas nettokostnader avviker från 

budget med -48,6 mnkr. Pensioner, internräntor, 

central pott för löne- och 

kostnadsökningar avviker från budget 

med -13,0 mnkr och jämförelsestörande 

poster (avsättning för sluttäckning av deponi 

på Moskogen med 100,0 mnkr och 

för justering av RIPS-räntan med 11,5 

mnkr) avviker med sammanlagt -111,5 

mnkr. Skatteintäkter och kommunal 

utjämning avviker med 34,9 mnkr och 

finansnettot avviker med -6,9 mnkr. 

Olika kostnaders andel av skatteintäkter 

och kommunal utjämning 

(nettokostnadsandel) 

En grundläggande förutsättning för god 

ekonomisk hushållning är att det finns 

balans mellan löpande intäkter och 

kostnader. Ett sätt att belysa detta är att 

analysera hur stor andel olika typer av 

återkommande löpande kostnader tar i 

anspråk av skatteintäkter och kommunal 

utjämning. På lång sikt räcker det inte att 

intäkterna och kostnaderna är lika stora, 

utan minst 2 procent av de löpande intäkterna 

bör finnas kvar för att bland 

annat finansiera årets nettoinvesteringar 

med och för att möta förändrade ekonomiska 

förutsättningar. Det innebär att de 

löpande kostnaderna över en konjunkturcykel 

inte bör ta mer än 98 procent av 

de löpande intäkterna. 

Nettokostnadsandelen har 2011 försämrats 

med 5,5 procentenheter jämfört 

med 2010, från 97,4 till 102,9 procent. 

Samtliga delar har försämrats. Jämförelsestörande 

poster har försämrats med 

2,4 procentenheter, verksamhetens nettokostnader 

med 2,4 procentenheter, finansnettot 

med 1,4 procentenheter och 

avskrivningar med 0,3 procentenheter. 

38

Det finansiella målet, att nettokostnadsandelen 

inte ska överstiga 98 procent är 

för det enskilda året 2011 ej uppfyllt. 

Sett över en rullande femårsperiod är 

målet uppnått (98 procent). Det redovisade 

resultatet understiger målet med 4,9 

procentenhet, vilket i pengar betyder ca 

146 mnkr. 

% 2007 2008 2009 2010 2011 

Verksamhetens nettokostnader 97,5 95,2 92,6 92,6 95,0 

Jämförelsestörande poster -7,7 -0,4 0,7 1,3 3,7 

Avskrivningar 3,5 3,7 3,5 3,5 3,8 

Finansnetto -0,1 0,3 0,1 0,0 0,4 

Nettokostnadsandel 93,2 98,8 96,9 97,4 102,9 

Nettokostnads- och skatteintäktsökning 

% 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

7,1 5,0 3,6 6,2 2,2 4,6 5,4 5,5 6,0 3,1 

2007 2008 2009 2010 

Nettokostnadsökning 

Skatteintäktsökning 

2011 

För 2007 har justering gjorts för reavinsten 

vid försäljningen av aktierna i 

Kalmar Energi Holding AB till Kalmar 

Kommunbolag AB och avsättning för 

omställningsåtgärder (190 mnkr). För 

2009 har justering gjorts för avsättning 

för omställningsåtgärder med -20,2 

mnkr. År 2010 har justering gjorts för 

avsättning för omställningsåtgärder med 

-8,7 mnkr och för avsättning för engångsbidrag 

till Kalmar FF med -28,6 

mnkr. Justering har gjorts 2011 för 

RIPS-räntan med 11,5 mnkr och avsättning 

för sluttäckning av deponi på Moskogen 

100 mnkr. 

Investeringsvolym och 

självfinansieringsgrad 

När den löpande driften har finansierats 

bör det helst återstå tillräckligt stor andel 

av skatteintäkter och kommunal utjämning 

så att större delen av investeringarna 

ska kunna finansieras med egna medel. 

Summan av årets resultat, avskrivningar 

och avsättningar utgör det finansiella utrymmet 

för investeringar som kommunen 

kan göra utan att ta upp nya lån eller 

minska befintlig likviditet. Detta nyckeltal 

benämns självfinansieringsgrad. 

2007 2008 2009 2010 2011 

Nettoinvesteringar (mnkr) 

kommunen 38,2 275,2 157,8 287,2 339,4 

Självfinansieringsgrad (%) 806,5 45,6 115,0 71,1 34,1 

Nettoinvesteringar (mnkr) 

koncernen 510,4 619,8 310,9 368,2 393,8 

Kommunen investerade netto under 

2011 för 339,4 mnkr. Större genomförda 

investeringar under året är skollokaler för 

6,6 mnkr, förskolelokaler för 78,1 mnkr, 

fritidslokaler för 72,9 mnkr, omsorgslokaler 

6,0 mnkr, gator och parker för 57,7 

mnkr och produktion av arbets- och bostadsområden 

för 49,1 mnkr. 

Koncernbolagen investerade netto under 

2011 för 393,8 mnkr. En stor del i denna 

är kommunens investeringar. Större genomförda 

investeringar i Kalmarhem AB 

var en nybyggnad samt inköp av tomträtter 

från kommunen. Kalmar Vatten 

AB har investerat i överföringsledning 

för avloppsvatten, dricksvattenledning, 

råvattenledning, nya centrifuger m.m. 

Kalmar Hamn AB har investerat i tillträdesskyddet 

för Tjärhovet, ombyggnad 

av kaj och asfalteringar av hamnområdet. 

Inom Kalmar Energi Holding AB har 

investeringar gjort för nya anslutningar 

på nätet och satsningar på fiberoptiska 

nätet. Reinvesteringar har ökat på distributionsnätet. 

Kalmarsundsregionens 

Renhållare har investerat i markanläggning 

i Moskogen. 

Kommunens finansiella mål om 100 

procent självfinansiering av investeringar 

är inte uppfyllt för 2011 (34,1 procent) 

och ej heller över en rullande femårsperiod 

(85,2 procent). 

Soliditet 

Soliditet (eget kapital/totala tillgångar) 

är ett viktigt nyckeltal när kapaciteten 

ska analyseras. Soliditeten mäter kommunens 

långsiktiga finansiella utrymme. 

Den visar hur stor del av kommunens 

tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. 

Soliditet 2007 2008 2009 2010 2011 

Kommunens soliditet exkl. 

pensionsskuld intjänad före 

1998 (%) 55,1 57,7 56,0 57,2 49,2 

Kommunens soliditet inkl. 

hela pensionsskulden (%) -3,0 -0,4 3,3 7,8 -0,5 

Koncernens soliditet 23,5 21,4 22,2 23,8 22,4 

39

Kommunens soliditet, exklusive pensionsskuld 

intjänad före 1998, uppgick 

år 2011 till 49,2 procent vilket är en 

försämring med 8,0 procentenheter från 

föregående år. Årets resultat på -87,3 

mnkr har medfört minskad soliditet. Att 

även ta med pensionsskulden i nyckeltalet 

speglar bättre kommunens långsiktiga 

finansiella utrymme. Kommunens soliditet, 

inklusive pensionsskuld intjänad 

före 1998, har försämrats med 8,3 procentenheter 

till -0,5 procent. Ökningen 

av pensionsskulden på grund av justering 

av RIPS-räntan påverkar den försämrade 

solidititen. 

Skuldsättningsgrad i procent 2007 2008 2009 2010 2011 

Kommunen 44,9 42,3 44,0 42,8 50,8 

Koncernen 76,5 78,6 77,8 76,2 77,6 

Kassalikviditet i procent 2007 2008 2009 2010 2011 

Kommunen 109,2 48,7 67,5 50,6 62,7 

Koncernen 78,6 64,0 53,7 54,4 51,9 

Koncernens soliditet uppgick 2011 till 

22,4 procent vilket är en försämring med 

1,4 procentenheter jämfört med 2010. 

Skuldsättningsgrad 

Den del av de totala tillgångarna som 

finansierats med främmande kapital benämns 

skuldsättningsgrad. I skuldsättningsgraden 

ingår avsättningar, lång- och 

kortfristiga skulder. 

Ränterisk – Finansnetto 

Kommunens finansnetto uppgår till 

-12,0 mnkr 2011 och är en försämring 

sedan 2010 då det uppgift till -0,4 mnkr. 

Koncernens finansnetto uppgår till 

-147,8 mnkr 2011, vilket är en försämring 

sedan 2010 då det uppgick till 

-126,8 mnkr. 

Kommunens skuldsättningsgrad har ökat 

från 42,8 procent 2010 till 50,8 procent 

2011 och koncernens från 76,2 procent 

2010 till 77,6 procent 2011. Både avsättningar 

och långfristiga skulder har ökat. 

Risk – kontroll 

Likviditet 

Ett mått som mäter likviditet eller kortsiktig 

betalningsberedskap är kassalikviditet 

(likvida medel + kortfristiga fordringar/kortfristiga 

skulder). 

Kommunens kassalikviditet har förbättrats 


2011. Orsaken är främst att fordringar, 

placeringar och kassa/bank ökat 

relativt kortfristiga skulder. En stor del 

(119,1 mnkr) av den kortfristiga skulden 

utgörs av semesterlöneskuld som inte 

kommer att omsättas under det närmaste 

året. 

Koncernens kassalikviditet har försämrats 


2011. De kortfristiga skulderna har 

ökat sedan 2010. 

Finansnetto, mnkr 2007 2008 2009 2010 2011 

Kommunen 2,4 -7,7 -3,0 -0,4 -12,0 

Koncernen -121,3 -153,7 -123,9 -126,8 -147,8 

En högre upplåning, skuldsättning innebär 

ökade räntekostnader och både i 

kommunen och i koncernen har detta 

skett de senaste åren. 

Kommunens budgetföljsamhet och 

prognossäkerhet 

En viktig del för att nå och bibehålla en 

god ekonomisk hushållning är att det 

finns en god budgetföljsamhet i kommunen. 


Budgetavvikelse årets resultat 172,1 8,0 35,4 59,9 -145,2 

Prognos budgetavvikelse augusti -39,6 -26,6 -43,2 70,8 -125,7 

Nämndernas budgetavvikelse -9,7 -19,7 6,0 22,6 -48,6 

40

Följsamheten mot budget (budgetavvikelse) 

har försämrats under 2011. Socialnämnden 

är den nämnd som redovisar 

ett större negativt resultat med -19,8 

mnkr. Högre placeringskostnader för 

barn och vuxna och överförmyndarverksamheten 

är orsaken till underskottet. 

Ekonomiskt bistånd redovisar överskott 

mot budget. Exploateringsverksamheten 

redovisar -39,2 mnkr och där avvikelsen 

till stor del beror på förskjutningar i tiden 

och en generell avmattning på marknaden. 

De övriga nämnderna avviker 

med mindre positivt eller negativt resultat. 

Att nämnderna fortsättningsvis håller 

sina budgetramar är av stor betydelse 

för kommunens strävan mot en starkare 

finansiell ställning. 

När det gäller prognoserna under året är 

det ett område som bör stärkas ytterligare 

för att hålla en god finansiell kontroll 

över kostnader och intäkter under året. 

Kommunens pensionsskuld 

I kommunal redovisningslag (1997:614) 

regleras hur pensionskostnad/skuld ska 

redovisas enligt den så kallade blandmodellen. 

Enligt denna modell ska pensionsförpliktelser 

intjänade från och med 

1998 redovisas som skuld i balansräkningen 

och pensionsförpliktelser intjänade 

före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. 

Kommunens samlade pensionsförpliktelser 

uppgår till 1 491,7 mnkr varav 

140,1 mnkr redovisas som avsättning i 

balansräkningen och 1 351,6 mnkr som 

ansvarsförbindelse. Detta betyder att ungefär 

91 procent ligger utanför balansräkningen. 

Utbetalningarna hänförliga 

till denna ansvarsförbindelse och som 

belastar resultaträkningen kommer successivt 

att öka fram till ”toppnoteringen” 

2020-2023. Räknat i fasta priser kommer 

utbetalningarna att öka med storleksordningen 

30 mnkr. 

Nämndernas avvikelser 


Kommunstyrelsen: 

- kommunledningskontoret 7,8 16,8 21,4 -0,6 2,0 

- exploateringsverksamheten 1,1 -72,7 -14,8 5,3 -39,2 

- gymnasieförbundet -0,8 5,6 -1,4 -0,6 -1,6 

- fastighets- och inköpskontoret 

(ingår i servicenämnden fr.o.m. 2010) 6,8 9,7 10,4 

- kommunens revisorer 0,5 0,0 0,0 0,2 0,6 

Hamndirektionen (bolag från 1/7 2007) 2,9 

Samhällsbyggnadsnämnden 4,0 2,3 -1,4 1,8 0,1 

Gatu- och parknämnden (ingår i 

servicenämnden fr.o.m. 2010) 0,5 2,8 -1,5 

Servicenämnden -4,7 1,7 

Kultur- och fritidsnämnden 0,0 1,7 -0,3 0,7 1,2 

Barn- och ungdomsnämnden -8,2 -1,0 6,7 15,5 5,9 

Socialnämnden -4,9 -9,9 -23,2 2,9 -19,8 

Omsorgsnämnden -19,6 23,1 9,9 2,4 0,3 

Södermöre kommundelsnämnd 0,4 2,1 0,2 -0,4 0,2 

Summa nämnder -9,7 -19,7 6,0 22,6 -48,6 


Pensionsförpliktelser 1 401,2 1 371,8 1 386,9 1 348,0 1 491,7 

Pensionsförpliktelser och 

pensionsmedelsförvaltning, mnkr 2008 2009 2010 2011 

1. Avsättning inkl. löneskatt 95,7 117,8 119,7 140,1 

2. Ansvarsförbindelse inkl. löneskatt 1 371,8 1 269,1 1 228,3 1 351,6 

3. Placerade pensionsmedel (KLP) 

a. bokfört värde 50,0 50,0 50,0 50,0 

b. marknadsvärde 52,4 64,9 74,1 69,9 

4. Återlånade medel (1+2-3b) 1 415,1 1 322,0 1 273,9 1 421,8 

Tillgångsslag placerade 

pensionsmedel, mnkr (KLP) 

-aktier 23,5 35,8 41,1 38,7 

-obligationer m.m. 28,9 29,1 33,0 31,2 

Avkastning placerade 

pensionsmedel, procent (KLP) 

-aktier -27,89 42,99 24,28 -12,46 

-obligationer m.m. 5,41 5,48 2,37 3,63 

41

Borgensåtagande 

Kommunens borgensåtagande uppgår 

till 2 853,4 mnkr, 45253 kr per invånare 

(45 348 kr/inv. 2010). 2 593,0 mnkr 

(2 693,7 mnkr) är beviljade till helägda 

bolag, 154,8 mnkr (154,8 mnkr) till delägda 

bolag, 7,0 mnkr (7,5 mnkr) till egnahem 

och småhus med bostadsrätt samt 

byggnadskreditiv och 98,6 mnkr till Kalmar 

FF Fastigheter AB. 

Av det totala borgensåtagandet för helägda 

bolags lån svarar Kalmarhem AB 

för 47,6 procent (49,0 procent). En positiv 

befolkningsutveckling och därmed 

efterfrågan på bostäder är naturligtvis en 

förutsättning för bolagets ekonomi. Efterfrågan 

på lägenheter har under 2011 varit 

god med fortsatt hög uthyrningsgrad på 

99,2 procent. Omflyttningsfrekvensen var 

18,1 procent (23,5 procent) för bostäder 

och 74,7 procent (72,6 procent) för studentlägenheter. 

Behovet av ytterligare bostäder 

i Kalmar ökar årligen varför detta 

risktagande på kort och medellång sikt 

bör betecknas som relativt lågt. 

KIFAB i Kalmar AB svarar för 24,6 procent 

(25,2 procent) av det totala borgensåtagandet 

för helägda bolags lån. Som 

fastighetsbolag är KIFAB beroende av ett 

gynnsamt företagsklimat och hyresgästernas 

förmåga att överleva på en konkurrensutsatt 

marknad. KIFAB förvaltar 

ca 150 000 kvadratmeter. Vakansgraden 

vid årsskiftet 2011 var 2 procent (5 procent). 

Kommunens risk med hänvisning 

till KIFAB:s marknad måste betecknas 

som högre än det är för Kalmarhem AB. 

Känslighetsanalys 

Kalmar kommun påverkas av omvärldsfaktorer 

och i tabellen nedan ger vi exempel 

på händelser och dess effekter på 

kommunens ekonomi. 

Händelse 

Mnkr 

Höjd utdebitering med 1 krona 116,3 

Löneökning med 1 procent 20,0 

Räntan höjs med 1 procent 5,8 

Prisökning med 1 procent 16,0 

10 nya heltidstjänster 4,1 

Ökning av försörjningsstödet 

med 10 procent 5,5 

Foto: www.fotoakuten.se 


Borgensåtaganden 2 551,9 2 821,4 2 742,6 2 856,0 2 853,4 

Om koncernens räntor höjs med 1 procent 

innebär det ökade kostnader med 

39 mnkr. 

Sammanfattande kommentar 

Syftet med analysen är att belysa var kommunen 

befinner sig finansiellt och hur 

utvecklingen över tiden ser ut. Genom 

analys av de fyra perspektiven resultat, 

kapacitet, risk och kontroll identifieras 

finansiella problem och visar om kommunen 

har god ekonomisk hushållning 

eller inte. I detta innefattas att kommunen 

i ett kort- och medellångt perspektiv 

inte behöver vidta drastiska åtgärder för 

att möta finansiella problem. 

Det viktigaste nyckeltalet är nettokostnadsandelen 

(olika kostnaders andel av 

skatteintäkter och kommunal utjämning) 

och då verksamhetens nettokostnader. 

Nettokostnadsandelen har 2011 

försämrats med 5,5 procentenheter 

jämfört med 2010, från 97,4 till 102,9 

procent. Främst beror detta på att jämförelsestörande 

poster och verksamhetens 

nettokostnader har försämrats med 2,4 

procentenheter vardera. Finansnettot har 

försämrats med 0,4 procentenheter och 

avskrivningar med 0,3 procentenheter. 

För att säkerställa att det långsiktiga finansiella 

utrymmet förstärks krävs att 

kommande investeringar självfinansieras. 

Summan av årets resultat, avskrivningar 

och avsättningar utgör det finansiella utrymme 

för investeringar som kan göras 

utan att ta upp nya lån eller minska den 

befintliga likviditeten. Årets investeringar 

har inte självfinansierats. 

Nämndernas förmåga att hålla sin budget 

har försämrats under året. Exploateringsverksamheten 

och socialnämnden 

har stora negativa avvikelser mot budget. 

Positivt är dock att de flesta nämnderna 

klarat att hålla budget. För att hålla en 

god finansiell kontroll över kostnader 

och intäkter är det viktigt att det finns 

en god säkerhet i de prognoser som görs 

under året. 

42


Personal 

Inom kommuner och 

landsting finns Sveriges 

viktigaste jobb – det 

behövs både hjärta och 

hjärna för att jobba inom 

”välfärdsbranschen”. 

anställda växlade semesterdagstillägg 

mot fem eller 

652 

sex extra semesterdagar. 

Långtidsjukfrånvarons andel av den 

totala sjukfrånvaron minskar. 

Arbetet med önskad sysselsättningsgrad 

pågår. 


Personalsammansättning 

Vid årets slut hade Kalmar kommun 

4 966 anställda med tillsvidareanställning 

vilket motsvarar 4 518 årsarbetare. 

Utöver dessa fanns ett antal vikarier anställda 

för kortare eller längre tid. Antalet 

tillsvidareanställda hade jämfört med 

samma tidpunkt år 2010 ökat med 98 

personer. Antalet årsarbetare (omräknade 

heltider) ökade med 2,1 procent. 

De största förändringarna skedde på 

socialförvaltningen som ökade med 42 

personer och barn- och ungdomsförvaltningen 

som ökade med 40 personer. Utbyggnaden 

av förskolor är en bidragande 

förklaring till personalförändringarna. 

Medeltal anställda per bolag i koncernen 

visas i tabellen här bredvid. Flest antal 

anställda har Kalmar Energi Holding 

AB, följt av Kalmar Vatten AB. 

Timavlönad personal 

Insatsen av timavlönad personal uppgick 

under året till 623 420 timmar under 

2011. Cirka hälften av timmarna görs 

under semesterperioden – juni-augusti. 

Under 2011 ökade antalet timmar med 

motsvarande 12 årsarbetare. 

Kommunen 2011 2010 

tillsvidareanställda kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 

Kommunledningskontoret 78 63 141 75 63 138 

Samhällsbyggnadskontoret 48 43 91 47 43 90 

Serviceförvaltningen 124 198 322 122 190 312 

Kultur- och fritidsförvaltningen 76 49 125 78 49 127 

Barn- och ungdomsförvaltningen 1 198 282 1 480 1 160 280 1 440 

Socialförvaltningen 762 248 1 010 727 241 968 

Omsorgsförvaltningen 1 290 117 1 406 1 291 110 1 401 

Södermöre kommundelsförvaltning 344 47 391 34 49 392 

Totalt kommunen 3 919 1 047 4 966 3 843 1 025 4 868 

Kalmarsunds Gymnasieförbund 331 195 526 343 207 550 

Kalmarsundsregionens Renhållare 19 63 82 15 60 75 

Koncernbolagen 2011 2010 

medeltal anställda kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 

Kalmar Kommunbolag AB 2 0 2 1 0 1 

Kalmarhem AB 17 30 47 16 30 46 

Kalmar Vatten AB 17 56 73 15 57 72 

KIFAB AB 5 10 15 6 9 15 

Kalmar Hamn AB 3 17 20 3 17 20 

Kalmar Airport AB 5 27 32 5 28 33 

Destination Kalmar AB 15 6 21 13 8 21 

Kalmar Familjebad AB och KB 15 6 21 15 7 22 

Kalmar Biogas AB 1 2 3 1 2 3 

Kalmar Science Park AB 3 2 5 3 2 5 

Kalmar Energi Holding AB 32 75 107 29 73 102 

43


Sysselsättningsgrad 

De tillsvidareanställdas genomsnittliga 

sysselsättningsgrad är 91 procent. 

Kvinnornas sysselsättningsgrad är 89,7 

procent och männens 95,6 procent. Av 

Kalmar kommuns tillsvidareanställda är 

det 61 procent som arbetar heltid. Männen 

arbetar i en klart större utsträckning 

heltid (80 procent) jämfört med vad 

kvinnorna gör (56 procent). Sysselsättningsgrader 

och heltidsanställningar varierar 

stort även mellan förvaltningarna. 

På samhällsbyggnadskontoret arbetar 

97 procent heltid men på omsorgsförvaltningen 

är andelen heltider endast 38 

procent. 

Könsfördelning 

Könsfördelningen på förvaltningarna varierar, 

kvinnorna dominerar på flertalet 

av dem. De mest kvinnodominerande 

förvaltningarna är omsorgsförvaltningen, 

Södermöre kommundelförvaltning 

och barn- och ungdomsförvaltningen. 

Jämn könsfördelning finns på kommunledningskontoret 

och samhällsbyggnadskontoret. 

Högst andel män hade serviceförvaltningen 

(61 procent). Tabellen på 

föregående sida visar hur många kvinnor 

och män som är tillsvidareanställda på de 

åtta förvaltningarna vid samma tidpunkt 

för åren 2010 och 2011 

Medelålder 

De tillsvidareanställdas medelålder är 

45,7 år. Männens medelålder är 45,9 och 

kvinnornas 45,7. Kommunens anställda 

finns framförallt i åldersgruppen 50-59 

år vilket gör att stora pensionsavgångar 

väntar de kommande åren. 42 procent av 

de anställda är över 50 år. Högst medelålder 

finns i yrkesgrupperna chefer, 

handläggare och hantverkare. 

år var Kalmar 

64,6 kommuns genomsnittliga 

pensionsålder. 

11 

medarbetare arbetade 

fram till 67 år. 

Personalomsättning 

Under 2011 slutade 84 tillsvidareanställda 

på egen begäran vilket var 12 färre än 

2010. Detta ger en personalomsättning 

på 1,7 procent under året vilket är en 

mycket låg nivå. Personalomsättningen 

räknas som antalet tillsvidareanställda 

som slutat sin anställning på egen begäran 

(exklusive pensioneringar) och med 

extern avgångsväg satt i relation till antalet 

snittanställda för perioden. Störst 

personalomsättning under 2011 var på 

samhällsbyggnadskontoret (8,8 procent). 

Mångfald 

Ur ett mångfaldsperspektiv kan det vara 

av intresse att följa hur stor del av personalen 

som är utrikes födda1 och har 

utländsk bakgrund. All statistik i detta 

avsnitt kommer från Sveriges Kommuner 

och Landsting (SKL) och de senaste 

siffrorna är från 2010. För att möjliggöra 

denna redovisning har SKL samkört uppgifter 

från kommunens lönesystem med 

statistik från Statistiska Centralbyrån. 

År 2010 var 7,2 procent av de månadsavlönade 

utrikes födda vilket var en liten 

ökning jämfört med 2009. Kalmar kommun 

har en lägre andel månadsavlönade 

som är utrikes födda än rikets kommuner 

där andelen var 11,8 procent år 2010. 

Det bör samtidigt noteras att Kalmar 

kommun har en lägre andel invånare 

som är utrikes födda än riket som helhet. 

1 Anställd som är född i annat land och kan 

ha antingen utländskt medborgarskap eller 

svenskt medborgarskap. 

Utbildningar inom internrevision och 

ISO-system samt fortsatt satsning på 

ledarutvecklingsprogram. 

All personal har varit på föreläsning 

med Sara Lund. 

Sjukfrånvaro och rehabilitering 

Kommunens arbete med att förbättra 

arbetsmiljö, stärka arbetshälsan och 

minska sjukfrånvaron har fortsatt. Under 

2011 har långtidsjukfrånvarons andel av 

den totala frånvaron minskat. 

Sjukfrånvaro kan redovisas på olika sätt. 

Det alternativ som förordas är total sjukfrånvaro 

under året i relation till de anställdas 

sammanlagda ordinarie arbetstid 

angiven i procent. Redovisningen omfattar 

samtliga arbetstagare som under året 

haft en eller flera anställningar oavsett 

anställningsform. 

Sjukfrånvaron i relation till ordinarie 

arbetad tid uppgick under året till 5,1 

procent vilket är samma som 2010. 

Kvinnorna har en högre sjukfrånvaro än 

männen och under året var kvinnorna 

sjuka 5,6 procent av arbetstiden medan 

motsvarande siffra för männen var 3,6 

procent. Kommunhälsan har arbetat offensivt 

med att genomföra trepartsmöten 

med anställd och arbetsgivare tidigt i rehabiliteringsprocessen. 

Sjukfrånvaron minskade eller var oförändrad 

på flertalet av förvaltningarna 

under året med undantag för serviceförvaltningen 

och omsorgsförvaltningen 

där sjukfrånvaron ökande. På omsorgsförvaltningen 

var det kvinnornas sjukfrånvaro 

som ökade och på serviceförvaltningen 

var det främst männens 

sjukfrånvaro som ökade jämfört med året 

innan. 

Sjukfrånvaron ökar av naturliga skäl i 

takt med personalens ålder. Kvinnorna 

har en högre sjukfrånvaro än männen i 

alla åldersgrupperna. Under de senaste 

tre åren har sjukfrånvaron ökat i åldersgruppen 

18-29 år vilket står i motsats till 

de två övriga åldersgrupperna där sjukfrånvaron 

minskat (ej illustrerat i diagrammet). 

Ökningen av sjukfrånvaron i 

åldersgruppen 18-29 år gäller både kvinnor 

och män. 

Diagrammet visar sjukfrånvaron i procent 

av arbetad tid i de olika åldersgrupperna 

totalt och könsuppdelat. Sjukfrånvaro 

i koncernbolagen finns i tabellen. 

De som har färre än tio anställda behöver 

inte uppge sjukfrånvaron. För ytterligare 

info finns respektive bolags årsredovisning. 

44


Sjukfrånvaro i relation till ordinarie arbetad tid i procent 


Kommunen kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 

Kommunledningskontoret 2,3 2,3 2,2 2,2 2,8 2,4 

Samhällsbyggnadskontoret 2,8 3,5 3,1 3,2 3,4 3,3 

Serviceförvaltningen 7,0 3,9 5,1 6,9 3,1 4,5 

Kultur- och fritidsförvaltningen 2,4 4,5 3,2 3,9 3,7 3,8 

Barn- och ungdomsförvaltningen 5,1 2,9 4,7 5,2 2,7 4,7 

Socialförvaltningen 4,9 3,3 4,5 5,5 3,3 5,0 

Omsorgsförvaltningen 7,2 4,4 6,9 6,6 4,8 6,4 

Södermöre kommundelsförvaltning 4,8 3,4 4,6 4,8 3,3 4,6 

Totalt kommunen 5,6 3,6 5,1 5,6 3,5 5,1 

Kalmarsunds Gymnasieförbund 2,7 1,8 2,4 2,9 2,5 2,7 

Kalmarsundsregionens Renhållare 3,7 5,0 4,1 4,4 5,2 5,0 


Koncernbolagen kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 

Kalmar Kommunbolag AB, färre än 10 anställda 

Kalmarhem AB 2,2 1,2 1,6 1,9 1,9 1,9 

Kalmar Vatten AB 1,6 3,3 2,8 1,1 1,4 1,4 

KIFAB AB 2,6 0,3 1,11 0,9 0,3 0,6 

Kalmar Hamn AB 1,4 3,8 3,5 0,2 5,4 4,7 

Kalmar Airport AB 0,6 3,4 2,9 0,5 0,6 0,6 

Destination Kalmar AB 11,0 0,1 7,6 12,3 0,5 8,5 

Kalmar Familjebad AB och KB 4,8 2,0 3,9 2,1 9,0 4,0 

Kalmar Biogas AB, färre än 10 anställda 

Kalmar Science Park AB, färre än 10 anställda 

Kalmar Energi Holding AB 2,6 1,2 1,6 3,0 2,0 2,2 

Långtidssjukfrånvaro 

Definitionen av långtidssjukfrånvaro är 

här all sammanhängande sjukfrånvaro 

över 59 dagar. Under 2011 svarade långtidssjukfrånvaron 

för 36,9 procent av 

den totala sjukfrånvaron, vilket är lägre 

än 2010 då den var 38,4 procent. Långtidssjukfrånvarons 

betydelse är och har 

varit större för kvinnorna än för männen. 

Skillnaden har varit relativt konstant 

under de senaste åren men under 

2011 minskade för första gången den 

skillnaden. 

Diagrammet på föregående sida visar hur 

sjukfrånvaron över 59 dagar sett ut i förhållande 

till den totala sjukfrånvaron under 

den senaste tioårsperioden totalt och 

könsuppdelat: 

Frisknärvaro 

Som motvikt till att redovisa hur mycket 

vi är sjuka bör vi även lyfta fram det faktum 

att vi också är väldigt friska. Under 

2011 hade 41,5 procent av de tillsvidareanställda 

noll sjukdagar vilket är lite lägre 

än 2010. Andelen kvinnor med noll sjukdagar 

var 38,9 procent och motsvarande 

siffra för männen var 51, 3 procent. 

Sjukfrånvaron > 59 dagar i % av total sjukfrånvaro, kommunen 

% 

70 

60 

50 

40 

30 

Totalt 

Kvinnor 

105 

10 

0 

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 

Sjukfrånvaron i % av arbetad 2011, kommunen 

7 

6 

5 

4 

Män 

2011 

Kompetensutveckling 

Kommunledningskontoret erbjuder 

strategiska och förvaltningsövergripande 

utbildningar inom områden som arbetsmiljö, 

ledarskap, datakunskap, juridik 

och arbetsrätt. Utöver detta så genomför 

förvaltningarna egna utbildningar på 

organisations-, enhets- eller individnivå. 

Kommunen har sedan flera år ett väl 

fungerande ledarutvecklingsprogram, en 

del av programmet genomförs i samarbete 

med Regionförbundet. Flertalet av 

de utbildare vi använder är kommunens 

egna anställda som utbildar sina kollegor. 

Detta är mycket uppskattat av både 

utbildare och kursdeltagare och leder till 

utveckling för utbildaren och en utbildning 

som har direkt koppling till praktisk 

verklighet som speglar kommunens olika 

verksamheter. 

% 

3 

2 

4,1 5,0 5,6 4,5 5,4 6,1 2,9 3,5 4,0 

1 

0 

18–29 år 30–49 år ≥ 50 år 

Totalt 

18–29 år 30–49 år ≥ 50 år 

Kvinnor 

18–29 år 30–49 år ≥ 50 år 

Män 

45


Resultaträkning 

Kommunen 

Resultaträkning mnkr 2009 2010 2011 Budget Avvikelse 

Verksamhetens intäkter not 1 636,2 694,7 708,4 

Verksamhetens kostnader not 2 -3 177,5 -3 376,6 -3 549,0 

Jämförelsestörande kostnader not 3 -20,2 -37,3 -111,5 

Avskrivningar och nedskrivningar not 4 -101,1 -103,8 -112,4 

Verksamhetens nettokostnader -2 662,6 -2 822,9 -3 064,5 -2 891,4 -173,1 

Skatteintäkter not 5 2 280,3 2 320,8 2 417,9 2 376,1 41,8 

Kommunal utjämning not 5 468,1 578,1 571,4 578,3 -6,9 

Finansiella intäkter not 6 11,6 9,4 8,3 8,7 -0,4 

Finansiella kostnader not 6 -14,6 -9,8 -20,3 -13,8 -6,5 

Resultat före extraordinära poster 82,9 75,6 -87,3 57,9 -145,2 

Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

Årets resultat* 82,9 75,6 -87,3 57,9 -145,2 

* Avstämning mot kommunallagens krav på ekonomisk balans (KL 8 kap. 4§) ger följande resultat; 

2007 2008 2009 2010 2011 

Årets resultat enligt resultaträkningen 170,8 34,8 82,9 75,6 -87,3 

avgår: samtliga realisationsvinster/förluster -213,8 -12,6 -3,0 0,0 0,0 

Synnerliga skäl enl KL 8 kap. 4§ 

avsättning för omställningsåtgärder 25,2 20,2 8,7 

justering förändrad RIPS-ränta 11,5 

justering, avsättning för sluttäckning deponi Moskogen 100,0 

Justerat resultat -17,8 22,2 100,1 84,3 24,2 

Ackumulerat resultat -3,6 18,6 118,7 203,0 227,3 

Enligt balanskravets bestämmelser ska negativt resultat vara återställt senast tre år efter bokslutsåret. Bokslutet 2011 visar ett justerat 

resultat på 24,2 mnkr. Det samlade resultatet från 2000-2011 är 227,3 mnkr. 

46


Finansieringsanalys 

Kommunen 

Finansieringsanalys mnkr 2009 2010 2011 

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 

Årets resultat, efter finansnetto 82,9 75,6 -87,3 

Justering för av- och nedskrivningar 101,1 103,8 112,4 

Justering för gjorda avsättningar 23,1 31,9 120,5 

Justering för ianspråktagna avsättningar -21,9 -5,5 -28,6 

Just. för övr. ej likvid.påverkande poster (reavinst/förlust) -3,0 0,0 0,4 

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 182,2 205,9 117,3 

Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar 15,8 -73,6 -8,4 

Ökning (-)/minskning (+) förråd och varulager 6,2 -1,8 9,8 

Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder 135,0 -19,9 -100,8 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 339,2 110,5 17,9 

INVESTERINGSVERKSAMHETEN 

Investering i materiella anläggningstillgångar -170,7 -290,2 -342,0 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 13,0 4,2 10,3 

Nettoinvestering finansiell leasing -3,9 -2,8 -4,7 

Pågående projekt 0,4 -2,7 -3,0 

Kassaflöde från investeringsverksamheten -161,3 -291,5 -339,4 

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 

Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder -5,0 -2,1 324,6 

Ökning (+)/minskning (-) finansiell leasing 0,3 0,3 3,6 

Ökning (-)/minskning (+) långfristiga fordringar 28,1 -11,5 -2,2 

Övriga finansiella poster 2,6 0,0 0,0 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 26,0 -13,3 326,0 

ÅRETS KASSAFLÖDE 204,0 -194,3 4,4 

Förändring likvida medel 204,0 -194,3 4,4 

Likvida medel vid årets början 0,9 204,9 10,6 

Likvida medel vid årets slut 204,9 10,6 15,0 

47


Balansräkning 

Kommunen 

Balansräkning mnkr 2009 2010 2011 

TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 1 911,0 2 110,1 2 339,0 

Materiella 1 769,5 1 957,0 2 183,4 

mark, byggnader och tekn.anl. not 7 1 641,0 1 817,3 2 021,0 

maskiner och inventarier not 8 117,5 127,2 146,5 

finansiell leasing not 9 11,0 12,6 16,0 

Finansiella 141,5 153,1 155,5 

aktier, andelar, bostadsrätter not 10 141,5 141,6 141,8 

långfristiga fordringar not 11 0,0 11,5 13,7 

Omsättningstillgångar 534,9 416,0 419,1 

Förråd, lager och exploatering not 12 99,8 101,6 91,8 

Kortfristiga fordringar not 13 180,1 253,8 262,2 

Kortfristiga placeringar not 14 50,0 50,0 50,0 

Kassa och bank not 15 204,9 10,6 15,0 

SUMMA TILLGÅNGAR 2 445,9 2 526,1 2 758,1 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital 1 369,0 1 444,6 1 357,4 

ingående eget kapital 1 286,1 1 369,0 1 444,6 

årets resultat 82,9 75,6 -87,3 

Avsättningar 151,6 178,1 270,0 

Pensioner not 16 117,8 119,7 140,1 

Övriga avsättningar not 17 33,8 58,5 129,9 

Skulder 925,3 903,3 1 130,8 

Långfristiga skulder not 18 262,2 262,2 587,2 

Finansiell leasing not 19 13,9 14,2 17,8 

Övriga långfristiga skulder not 20 2,6 0,4 0,0 

Kortfristiga skulder not 21 646,5 626,6 525,8 

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 2 445,9 2 526,1 2 758,1 

48


Kommunen 


PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 

STÄLLDA PANTER Inga Inga Inga 

BORGENSFÖRBINDELSER OCH ÖVRIGA 

ANSVARSFÖRBINDELSER 

Borgen och övriga ansvarsförbindelser för 

kommunens bolag 

Borgensförbindelser för helägda företags lån 2 663,3 2 693,7 2 593,0 

Borgensförbindelser för delägda företags lån 67,9 64,1 64,1 

Utnyttjade koncernkontokrediter för helägda företag 286,4 209,2 396,7 

Pensionsåtaganden för helägda företag 1,6 1,5 1,7 

Övriga borgens- och ansvarsförbindelser 

Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland 

skulderna eller avsättningarna (inkl. särskild löneskatt 24,26 %) not 22 1 269,1 1 228,3 1 351,6 

Pensionsåtaganden för särskilda visstidsförordnanden 19,5 19,5 19,5 

Kommunalt borgens- och förlustansvar avseende egna hem 

och småhus med bostadsrätt samt byggnadskreditiv 11,5 7,5 7,0 

Borgen, Kalmarsundsregionens Renhållare, för tillstånd att bedriva miljöfarlig 

verksamhet enligt miljöbalken vid avfallsanläggningen Moskogen i Kalmar kommun 90,7 90,7 

Borgen, Kalmar FF Fastigheter AB 98,6 

Operationell leasing, framtida förfallobelopp inom 12 månader not 23 8,0 6,2 6,3 

Operationell leasing, framtida förfallobelopp inom 13-60 månader not 23 5,6 4,3 4,7 

Totalt 4 332,9 4 325,0 4 633,9 

Kalmar kommun har i april 2007 ingått solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida 

förpliktelser. 

Samtliga 267 kommuner som per 2011-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. 

Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna 

vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande 

till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas 

respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. 

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Kalmar kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2011-12-31 

uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 224 781 496 815 kronor och totala tillgångar till 223 342 743 649 kronor. Kommunens 

andel av de totala förpliktelserna uppgick till 3 272 972 330 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 3 252 268 525 kronor. 

49


Noter 

Noter 2009 2010 2011 Noter 2009 2010 2011 

1. Verksamhetens intäkter 

5. Skatteintäkter och kommunal utjämning 

Verksamhetens intäkter 1 180,8 1206,1 1256,3 

Interna poster -544,6 -511,4 -547,9 

Summa verksamhetens intäkter 636,2 694,7 708,4 

2. Verksamhetens kostnader 

Kommunalskatteintäkter 

Preliminära skatteintäkter 2 358,3 2 294,8 2 365,9 

Mellankommunal utjämning -5,3 -4,0 -2,7 

Slutavräkning föregående år 2,2 1,6 9,0 

Preliminär slutavräkning innevarande år -74,8 28,4 45,7 

S:a kommunalskatteintäkter 2 280,3 2 320,8 2 417,9 

Verksamhetens kostnader -3 753,7 -3 912,5 -4 100,2 

Interndebiterade sociala avgifter 94,0 97,7 103,7 

Fördelade interna kapitalkostnader 93,0 78,0 86,6 

Förändring semesterlöneskuld -2,0 -3,8 -4,1 

Pensionsutbetalningar inkl 

förvaltningsavgifter -44,1 -49,9 -62,1 

Särskild löneskatt -32,6 -30,5 -36,4 

Förändring pensionsskuld, 

årets intjänade -13,6 0,4 -13,4 

Pensionsutbetalningar, individuell del -63,0 -67,3 -71,0 

Interna poster 544,6 511,4 547,9 

Summa verksamhetens kostnader -3 177,5 -3 376,6 -3 549,0 

3. Jämförelsestörande kostnader 

Kommunal utjämning 

Inkomstutjämningsbidrag/avgift 463,6 455,2 453,6 

Kostnadsutjämningsbidrag/avgift -137,2 -138,3 -151,7 

Regleringsbidrag/avgift -30,2 16,0 64,3 

Tillfälligt konjunkturstöd 0,0 60,8 0,0 

Kommunal fastighetsavgift 91,9 92,7 93,4 

LSS-bidrag/avgift 80,0 91,7 111,8 

S:a kommunal utjämning 468,1 578,1 571,4 

S:a skatteintäkter och 

kommunal utjämning 2 748,4 2 898,9 2 989,3 

Avräkningsbelopp kr per invånare 

Korrigering slutavräkning föregående år 36 26 144 

Preliminär avräkning innevarande år -1 212 456 727 

Avsättning för engångsbidrag 

till Kalmar FF 0,0 -28,6 0,0 

Avsättning för omställningsåtgärder -20,2 -8,7 0,0 

Justering för RIPS-räntan 0,0 0,0 -11,5 

Avsättning för sluttäckning av 

deponi på Moskogen 0,0 0,0 -100,0 

Summa jämförelsestörande kostnader -20,2 -37,3 -111,5 

4. Avskrivningar och nedskrivningar 

Avskrivningar enligt plan -100,6 -102,6 -111,1 

Avslutade leasingavtal 4,0 3,6 3,9 

Avskrivningar leasingavtal -4,0 -4,8 -4,5 

Nedskrivningar -0,5 0,0 -0,6 

Summa av- och nedskrivningar -101,1 -103,8 -112,4 

6. Finansiella intäkter och kostnader 

Finansiella intäkter 

Ränta från likvida medel på bankmedel 

och placeringar 1,4 2,4 1,2 

Utdelning aktier kommunföretag 0,0 0,0 0,0 

Utdelning Sveriges Kommuner 

och Landsting 3,5 0,0 0,0 

Borgensavgifter kommunföretag 6,8 7,1 7,1 

S:a finansiella intäkter 11,6 9,4 8,3 

50



Finansiella kostnader 

Ränta för långfristig upplåning -9,7 -7,0 -16,7 

Ränta för utnyttjande av 

koncernkontokredit -0,5 -0,3 0,0 

Ränta på pensionsskuld -4,2 -1,8 -3,0 

Övriga finansiella kostnader -0,2 -0,6 -0,6 

S:a finansiella kostnader -14,6 -9,8 -20,3 

7. Mark, byggnader och tekn. anl. 

Allmän markreserv 

Ingående bokfört värde 11,1 10,5 10,2 

Årets anskaffningar 

Försäljningar -0,6 -0,3 

Utgående bokfört värde 10,5 10,2 10,2 

Verksamhetsfastigheter 

Ingående bokfört värde 1 184,2 1 191,3 1 290,6 

Årets anskaffningar 62,0 156,1 173,9 

Årets nedskrivning -0,8 

Försäljningar 

Årets avskrivningar -54,1 -56,8 -59,6 

Utgående bokfört värde 1 191,3 1 290,6 1 404,9 

Ingående ackumulerat 

anskaffningsvärde 1 879,4 1 940,6 2 096,7 


Årets nedskrivning -0,8 


Utgående ackumulerat 

anskaffningsvärde 1 940,6 2 096,7 2 290,1 

Ingående ack. anskaffn.värde, 

överfört från verksamhetsfastigheter 85,6 91,0 91,3 




anskaffningsvärde 91,0 91,3 98,1 

Ingående ack. avskrivningar, 

överfört från verksamhetsfastigheter 31,5 33,8 36,1 

Årets avskrivningar 2,3 2,3 2,3 

Utgående ackumulerade 

avskrivningar 33,8 36,1 38,4 

Publika fastigheter 












Ingående ackumulerade 

avskrivningar 132,4 149,8 170,5 




Ingående ackumulerade avskrivningar 695,1 749,2 806,0 




Fastigheter för annan verksamhet 




Fastigheter för affärsverksamhet 

Ingående bokfört värde, 

överfört från verksamhetsfastigheter 54,2 57,3 55,3 










51














Övriga fastigheter 



Överfört till inventarier -1,3 

Årets nedskrivning 

Årets avskrivningar 










Återförd avskrivning pga försäljning 



Byggnadsinventarier 

Ingående bokfört värde, överfört 

från fastig. för annan verksamhet 5,9 5,4 4,9 






Årets avskrivningar 

Utgående ackumulerade avskrivningar 0,0 0,0 0,0 

Pågående projekt 0,6 0,6 0,0 

Ing. ack. anskaffn.värde, överfört 

från fastigheter för annan verksamhet 9,3 9,3 9,3 





S:a mark, byggnader, 

tekniska anläggningar 1 641,0 1 817,3 2 021,0 

8. Maskiner och inventarier 

Maskiner och inventarier 






Ing. ack. avskrivn., överfört från 

fastigheter för annan verksamhet 3,5 4,0 4,5 


Återförd avskrivning pga försäljning 



S:a maskiner och inventarier 117,5 127,2 146,5 

52



9. Finansiell leasing 

11. Långfristiga fordringar 

Leasing 



Inlösen 

Värderingspost 1,0 0,4 



Förlagslån Kommuninvest 0,0 11,5 11,5 

Förskott mötesstation Örsjö 0,0 0,0 1,2 

Förskott E22 Rinkabyholm 0,0 0,0 1,0 

S:a långfristiga fordringar 0,0 11,5 13,7 

12. Förråd, lager och exploatering 





Inlösta bilar -4,0 -3,7 -3,9 




avskrivningar -10,2 -10,1 -11,3 


Inlösta bilar 4,0 3,6 3,9 


avskrivningar -10,1 -11,3 -12,6 

S:a leasing bilar 11,0 12,6 16,0 

Förråd, lager 2,4 2,4 2,6 

Exploateringsmark 27,2 29,2 37,1 

Tomträtter 70,2 70,0 52,1 

S:a varulager, exploateringsmark 

och tomträtter 99,8 101,6 91,8 

13. Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 41,8 43,5 49,6 

Förutbetalda kostnader 98,8 112,3 68,8 

Upplupna intäkter 23,5 62,2 118,7 

Mervärdeskattefordringar 9,8 16,6 7,4 

Statsbidragsfordringar 6,3 19,2 17,7 

S:a kortfristiga fordringar 180,1 253,8 262,2 

Årets betalda leasingavgifter 4,4 4,4 4,8 

Framtida förfallobelopp 

inom 12 månader 6,6 3,9 4,7 


inom 12-60 månader 5,6 6,5 8,8 


senare än 60 månader 0,0 0,0 0,0 

Summa framtida förfallobelopp 

finansiell leasing 12,1 10,4 13,5 

14. Kortfristiga placeringar 

Placerade pensionsmedel KLP 

Marknadsvärde aktier 35,8 41,1 35,7 

Marknadsvärde räntebärande 27,1 33,0 34,2 

Korrigering anskaffningsvärde -12,8 -24,1 -19,9 

S:a kortfristiga placeringar 50,0 50,0 50,0 

15. Kassa och bank 

10. Aktier, andelar och bostadsrätter 

Aktier 137,3 137,3 137,3 

Andelar 3,4 3,0 3,0 

Bostadsrätter 0,8 1,4 1,6 

S:a aktier, andelar och bostadsrätter 141,5 141,6 141,8 

Kassa 0,3 0,3 0,2 

Postgiro 204,6 10,2 14,8 

Bank 0,0 0,0 0,1 

S:a kassa och bank 204,9 10,6 15,0 

53



16. Avsättningar för pensioner 


Pensioner 91,9 93,7 109,8 

Visstidspensioner 2,9 2,6 2,9 

Löneskatt 23,0 23,4 27,3 

S:a avsättningar för pensioner 117,8 119,7 140,1 

Förändring av pensionsskuld (exkl. löneskatt) 

Ingående avsättning 77,0 94,8 96,3 

-Pensionsutbetalningar -6,4 -16,9 -15,1 

-Nyintjänad pension 8,2 7,2 9,1 

-Ränte- och basbeloppsuppräkning 4,2 1,8 3,0 

-Bromsen 0,0 0,0 2,2 

-Ändringar av försäkringstekniska grunder 0,0 0,0 9,3 

-Övrig förändring 11,8 9,3 7,9 

Utgående avsättning 94,8 96,3 112,7 

Låneskuld 

Leasing bilar 13,6 13,9 14,2 

Värderingspost 0,0 -1,0 -0,3 

Amorteringar -3,5 -4,2 -4,3 

Nya lån 3,8 5,4 8,2 

S:a Långfristiga skulder - 

finansiell leasing 13,9 14,2 17,8 

20. Övrig långfristiga skulder 

Omställningsåtgärder 2,6 0,4 0,0 

S:a övriga långfristiga skulder 2,6 0,4 0,0 

Aktualiseringsgrad 86 % 86 % 87 % 

21. Kortfristiga skulder 

17. Övriga avsättningar 

Deponier 33,8 29,9 129,9 

Arenan 0,0 28,6 0 

Omställningsåtgärder 0,0 0,0 0 

S:a övriga avsättningar 33,8 58,5 129,9 

18. Långfristiga skulder 

Låneskuld 

Ingående låneskuld 267,2 262,2 262,2 

Amorteringar -5,0 0,0 0,0 

Upptagande av lån 0,0 0,0 325,0 

S:a långfristiga skulder 262,2 262,2 587,2 

Kreditgivare 

Kommuninvest 250,0 250,0 575,0 

Kalmar läns landsting 12,2 12,2 12,2 

262,2 262,2 587,2 

Leverantörsskulder 154,5 173,2 132,2 

Personalens källskatt 29,4 30,8 32,1 

Upplupna sociala avgifter 36,4 38,7 40,1 

Upplupen pensionskostnad, 

individuell del 61,9 67,2 71,2 

Upplupen löneskatt, individuell del 17,3 18,6 19,2 

Semesterlöneskuld 111,1 114,9 119,1 

Förutbetalda intäkter och övriga 

upplupna kostnader 230,8 179,8 111,7 

Koncernkredit 0,0 0,0 0,0 

Övriga kortfristiga skulder 4,9 3,4 0,3 

S:a kortfristiga skulder 646,5 626,6 525,8 

22. Pensionsförpliktelser 

Pensionsförpliktelser 1 021,3 988,5 1 087,1 

Löneskatt 247,8 239,8 264,5 

S:a pensionsförpliktelser 1 269,1 1 228,3 1 351,6 

54


Noter 2009 2010 2011 

Förändring av pensionsförpliktelser (exkl löneskatt) 

Ingående pensionsförpliktelse 1 027,0 1 021,3 988,5 

-Pensionsutbetalningar -49,7 -39,6 -47,5 

-Ränte- och basbeloppsuppräkning 62,5 9,6 26,1 

-Nyintjänande 0,0 0,2 0,3 

-Bromsen 0,0 0,0 37,1 

-Ändringar av försäkringstekniska 

grunder 0,0 0,0 79,2 

-Övrig förändring -18,5 -3,1 4,0 

Utgående pensionförpliktelse 1 021,3 988,5 1 087,7 

Aktualiseringsgrad 86 % 86 % 87 % 

23. Operationell leasing 

Årets betalda leasingavgifter 

Inventarier och utrustning 7,4 8,0 7,7 

Hem-PC 1,5 1,3 0,3 

Fordon 0,1 0,1 0,0 

Årets betalda leasingavgifter 9,0 9,4 8,0 

Framtida förfallobelopp inom 12 månader 


Hem-PC 0,0 0,3 0,0 

Fordon 0,7 0,1 0,0 


inom 12 månader 8,0 6,2 6,3 

Framtida förfallobelopp inom 13-60 månader 


Fordon 0,0 0,2 0,0 


inom 13-60 månader 5,6 4,3 4,7 


senare än 60 månader 0,0 0,0 0,0 

55


Redovisningsprinciper 

Kommunen 

Allmänt 

Årsredovisningen är upprättad i enlighet 

med lagen om kommunal redovisning 

och rekommendationer från Rådet för 

kommunal redovisning. 

Ej tillämpade redovisningsprinciper 

Tilläggsupplysningar enligt RKR:s rekommendation 

2:1 för särskild avtalspension 

och visstidspension tillämpas ej. 

Vissa tilläggsupplysningar enligt RKR 

10:1 ansvarsförbindelser och avsättningar 

saknas. 

Tillämpade redovisningsprinciper 

Tillgångar, avsättningar och skulder har 

värderats till anskaffningsvärden om inget 

annat anges. 

Försäljning av varor och tjänster redovisas 

vid leverans till kunden, i enlighet 

med försäljningsvillkoren. Försäljningen 

redovisas efter avdrag för moms och rabatter. 

I koncernredovisningen elimineras 

koncernintern försäljning. Hyresintäkter 

redovisas i den period uthyrningen 

avser. Erhållen utdelning redovisas när 

rätten att erhålla utdelning bedöms som 

säker. 

Kommunens pensionsskuld redovisas 

enligt den så kallade blandmodellen. 

Detta innebär att den pension som intjänats 

före år 1998 behandlas som en 

ansvarsförbindelse ”inom linjen”. Pensionsförmåner 

som intjänats från och 

med 1998 redovisas som kostnad i resultaträkningen 

och som en avsättning 

i balansräkningen. I kostnaden och avsättningen 

ingår särskild löneskatt med 

24,26 procent. 

Kommunens finansiella placering i Kalmar 

Läns Pensionskapitalförvaltning AB 

(KLP) redovisas som en portfölj för pensionsförvaltning. 

Placeringen innehåller 

både ränte- och aktierelaterade instrument 

och behandlas i redovisningen som 

en placering i en blandfond. Portföljen 

redovisas i balansräkningen med det 

lägsta värdet av anskaffningsvärdet eller 

marknadsvärdet. 

I enlighet med RKR:s rekommendation 

nr 4.1 ”Redovisning av skatteintäkter” 

har kommunalskatten periodiserats. 

Detta innebär att kommunen i bokslutet 

för 2011 har bokfört den definitiva slutavräkningen 

för 2010 och en preliminär 

slutavräkning för 2011. 

Kapitalkostnaderna består dels av rak 

avskrivning på anskaffningsvärdet, dels 

av internränta med 4 procent på bokfört 

värde. Avskrivning påbörjas månaden efter 

slutförd investering och beräknas på 

anskaffningsvärdet. Avskrivningar av anläggningstillgångar 

görs efter bedömning 

av tillgångens nyttjandeperiod, viss vägledning 

finns i Sveriges Kommuner och 

Landstings förslag till avskrivningstider. 

Korttidsinventarier och inventarier av 

mindre värde under 20 000 kronor kostnadsförs 

direkt. Kommunens avskrivningstider 

för fastigheter är 20-50 år, för 

maskiner och inventarier 5-20 år och för 

mark och konst sker ingen avskrivning. 

Lånekostnader redovisas i enlighet med 

huvudmetoden och belastar följaktligen 

resultatet för den period de hänför sig till. 

Semesterlöneskuld och okompenserad 

övertid för de anställda har redovisats 

som en kortfristig skuld. Årets ökning 

har belastat resultaträkningen. De intjänade 

förmånerna har belastats med lagenliga 

arbetsgivaravgifter. 

Kommunen har per 31 december 2005 

klassificerat om anläggningstillgångar 

i exploateringsverksamheten i enlighet 

med RKR:s rekommendation nr 11 

”Materiella anläggningstillgångar”. De 

tomter som producerats för försäljning 

i exploateringsverksamheten redovisas 

som omsättningstillgångar. Beräkning 

av anskaffningsvärde och värdering sker 

i enlighet med Redovisningsrådets (RR) 

rekommendation nr 2:02 ”Varulager”. 

Anskaffningsvärdet för exploateringstomter 

och tomträtter tillverkade till och 

med 2005 har fastställts schablonmässigt 

eftersom underlag saknas och kostnaden 

för arbetsinsatsen inte bedömts stå i proportion 

till informationsvärdet. 

Vi har tillämpat RKR:s rekommendation 

nr 13 ”Redovisning av leasingavtal”. 

De leasingavtal som är tecknade före 

2003 klassificeras som operationella. I 

upplysningarna i not ”framtida årliga 

förfallobelopp” är beloppen inte nuvärdeberäknade. 

Vissa lokaler med särskilda 

ändamål kan anses som operationella leasingavtal 

då kontraktstiden är lång, men 

vi har inte funnit anledning att omklassificera 

dem. 

Sammanställd redovisning (koncernen) 

Den sammanställda redovisningen 

upprättas enligt den kommunala redovisningslagen 

kapitel 8 och utformats 

enligt god redovisningssed. Enligt redovisningslagen 

ska kommunens årsredovisning 

även omfatta sådan kommunal 

verksamhet som bedrivs genom andra 

juridiska personer där kommunen har 

ett betydande inflytande. Den sammanställda 

redovisningen för koncernen 

omfattar aktiebolag, kommunalförbund, 

handelsbolag och kommanditbolag i vilka 

kommunen har ett bestämmande eller 

betydande inflytande. Med betydande 

inflytande avses de fall där kommunens 

röstandel i bolaget överstiger 20 procent. 

56


Den sammanställda redovisningen för 

koncernen har upprättats enligt förvärvsmetoden 

med proportionell konsolidering, 

vilket innebär att det av kommunen 

vid förvärvstillfället förvärvade egna 

kapitalet i dotterbolaget har eliminerats. 

I koncernens eget kapital ingår därmed, 

förutom kommunens eget kapital, endast 

den del av dotterföretagens eget kapital 

som intjänats efter förvärvet. Med 

proportionell konsolidering menas att 

endast ägda andelar av dotterföretagens 

resultat- och balansräkningar tas med i 

den sammanställda redovisningen. 

Obeskattade reserver har efter avdrag för 

uppskjuten skatt hänförts till eget kapital. 

Uppskjuten skatt redovisas under 

avsättningar. 

Inom koncernen förekommer omfattande 

transaktioner mellan bolagen och 

kommunen. Alla koncerninterna transaktioner 

har eliminerats för att ge en rättvisande 

bild av koncernens totala ekonomi. 

Enhetliga redovisningsprinciper för kommunen 

och i koncernen ingående företag 

saknas. För de aktiebolag, handelsbolag 

och kommanditbolag, som ingår i koncernen, 

gäller bokföringslagen och årsredovisningslagen, 

samt bokföringsnämndens 

allmänna råd och Redovisningsrådets 

rekommendationer. I kommunen gäller 

kommunal redovisningslag samt rekommendationer 

utfärdade av Rådet för kommunal 

redovisning. Därför kan det skilja i 

redovisningsprinciperna mellan kommunen 

och bolagen i koncernen. 


Kalmarhem AB - fastigheter redovisas till 

anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. 

Fastigheter skrivs av linjärt över 

tillgångens bedömda nyttjandeperiod. 

KIFAB i Kalmar AB gör en avkastningsvärdering 

på driftnetto före avskrivningar 

och finansiella kostnader. Avkastningsvärderingens 

procentsats ligger mellan 

7-9 procent beroende på typ av fastighet. 

RKR:s rekommendation 8:2 tillämpas ej 

fullt ut. Uppställningen av ägartillskott, 

koncernbidrag m.m. enligt 8:2 saknas. 

Koncernens noter är inte av samma typ 

som kommunens och ej uppställda jämte 

kommunens noter. 

57


Nämndernas budgetutfall 

Driftredovisning 

kommunens verksamheter 

Budget Utfall Budget- 

Mnkr Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto avvikelse 

Kommunstyrelsen: 

-kommunledningskontoret 105,3 -322,6 -217,3 187,5 -402,9 -215,3 2,0 

-exploateringsverksamhet 56,6 -4,8 51,8 22,7 -10,1 12,6 -39,2 

-gymnasieförbundet 0,0 -304,6 -304,6 0,0 -306,1 -306,1 -1,6 

-kommunens revisorer 0,0 -3,0 -3,0 0,0 -2,3 -2,3 0,6 

Samhällsbyggnadsnämnden 22,2 -70,2 -48,0 30,6 -78,5 -47,9 0,1 

Servicenämnden 462,7 -601,9 -139,2 578,7 -716,3 -137,5 1,7 

Kultur- och fritidsnämnden 16,3 -153,3 -137,0 18,9 -154,8 -135,9 1,2 

Barn- och ungdomsnämnden 71,6 -827,4 -755,8 92,0 -841,9 -749,9 5,9 

Socialnämnden 168,9 -769,4 -600,5 199,1 -819,4 -620,4 -19,8 

Omsorgsnämnden 110,2 -717,9 -607,7 117,4 -724,8 -607,5 0,3 

Södermöre kommundelsnämnd 36,9 -228,7 -191,8 41,5 -233,1 -191,6 0,2 

Summa nämnder 1 050,6 -4 003,8 -2 953,2 1 288,3 -4 290,2 -3 001,8 -48,6 

Jämförelsestörande poster 0,0 0,0 0,0 0,0 -111,5 -111,5 -111,5 

Finansförvaltningen, del av 191,3 -129,5 61,8 190,2 -141,4 48,9 -13,0 

Verksamhetens nettokostnader 1 241,9 -4 133,3 -2 891,4 1 478,6 -4 543,0 -3 064,5 -173,1 

Kommunledningskontoret, undantaget 

exploateringsverksamheten, redovisar 

ett överskott på 2,0 mnkr jämfört 

med budget för 2011. Bland avvikelserna 

märks främst: 

Det årliga anslaget för avsättning till sluttäckning 

av deponi Moskogen ger 2,7 

mnkr oförbrukat. En engångsavsättning 

på 100 mnkr görs istället i bokslutet för 

2011 i enlighet med den nya kostnadsberäkningen 

för sluttäckningen. 

Kostnaden för kollektivtrafiken har genererat 

en negativ avvikelse mot budget på 

1,2 mnkr. Den slutliga siffran är preliminär 

i väntan på slutavräkningen från KLT. 

Orsakerna är främst att resandeintäkterna 

blivit lägre än budgeterat samt att en nedskrivning 

av värdet på KLT:s nya biljettsystem 

gjorts i bokslutet för 2011. 

Exploateringsverksamhetens resultat 

ger en negativ avvikelse på 39,2 mnkr. 

Intäktsnettot från exploateringsverksamheten 

budgeterades till 51,8 mnkr och 

utfallet blev 12,6 mnkr. De största avvikelserna 

utgörs av objekten; Östra Vimpeltorpet 

-11,2 mnkr, Gota Media -7,5 

mnkr, GC-bron över E22 vid Hansa City 

-6,2 mnkr och Djurängen -3,4 mnkr. 

Orsaken är främst förseningar gå grund 

av förskjutningar av tidsplaner, överklagade 

planprocesser samt en generell avmattning 

i marknaden. 

Samhällsbyggnadsnämndens totala 

resultat visar 71 tkr. Överskottet 

har alstrats främst av stadsingenjörsverksamheten. 

Plan-, bygg- och trafik 

redovisar ett underskott som kommer 

från den nytillkomna verksamheten trafik 

(trafikplanering, projektering och 

landskapsplanering). Orsaken är främst 

extra personalkostnader under tiden för 

nyrekrytering, programvaror och lägre 

intäkter. 

Servicenämndens verksamheter redovisar 

ett plus avseende driftsredovisningen 

i bokslutet på 1,7 mnkr jämfört med 

minus 4,6 mnkr föregående år. 

De olika ingående verksamheterna i förvaltningens 

breda verksamhetsområde 

redovisar både plus och minus. Fastighetsförvaltingen 

redovisar ett plus på 

9,1 mnkr och Produktionsavdelningen 

ett minus på 10 mnkr där vinterväghållningen 

står för minus 7,6 mnkr. 

Kultur- och fritidsnämndens driftbudgeten 

visar ett överskott på 1,2 mnkr. 

Detta innebär att kravet som kultur och 

58


fritid hade att återställa en negativ resultatfond 

är uppfyllt och skulden på drygt 

300 tkr är återställd. 

Överskottet för idrottsanläggningarna är 

84 tkr, men borde vara cirka 1 300 tkr för 

att avspegla det faktum att nämnden har 

fått budgetpengar i förskott för anläggningar 

som inte är färdiga (träningsishall 

och gemensam entré som bara delvis är i 

drift och Rockneby allaktivitetshus som 

inte är byggd än). Dessutom dras resultatet 

för anläggningarna ner av intäktsbortfallet 

från matchhyror på Fredriksskans 

(600 tkr). Under 2011 uppvägs 

detta bortfall av att det blivit pengar över 

i budgeten för bidraget till Guldfågeln 

arena (600 tkr). Dessa pengar lämnas 

dock tillbaka i 2012 års budget. Ishall 

och gemensam entré är nu färdiga och 

drar full kostnad 2012. 

Barn- och ungdomsnämndens driftskostnader 

lämnar ett överskott på 5,9 

mnkr. Inga disponeringar av resultatet 

har gjorts, utan överskottet behålls i 

den utgående resultatutjämningsfonden 

som därmed ökar till 27,6 mnkr. Överskottet 

beror på att utbetalningarna till 

fristående skolor blev lägre än väntat då 

skolornas elevantal inte har nått upp till 

det planerade. Det finns även överskott 

på kontot för avskrivningar och ränta på 

investeringar. Fritidshemmen redovisar 

ett överskott. 

Socialnämnden redovisar ett underskott 

på 19,8 mnkr. Den största avvikelsen 

finns för institutions- och familjehemsvård 

för barn/ungdomar och vuxna 

missbrukare. Kostnaderna för barn och 

ungdomar har ökat med 20 procent 

jämfört med 2010. Fler placerade men 

också högre dygnskostnader är orsaken 

till ökningen. Försörjningsstödet redovisar 

ett plusresultat. En tydlig tillämpning 

av lagstiftning samt effektiva sysselsättningsprojekt 

är några orsaker till den 

gynnsamma utvecklingen. 

Personlig assistans, boende/utvecklingsstörning 

samt daglig verksamhet är områden 

som visar underskott. Försäkringskassans 

striktare bedömningar av antalet 

beviljade timmar samt övertalighet av 

personal vid förändringar inom verksamheterna 

är orsaker till underskotten. De 

beräknade volymökningarna under året 

var beräknade till 14,4 mnkr. Beviljade 

medel uppgick till 10 mnkr vilket också 

har påverkat resultatet. 

Överförmyndarnämnden står för -2,2 

mnkr av det totala underskottet. 

Omsorgsnämndens driftskostnader redovisar 

ett överskott på totalt 0,3 mnkr. 

Avvikelserna mot budget beror på att förvaltningsgemensamt 

redovisar ett överskott 

om 4,8 mnkr som till största delen 

beror på lägre kapitaltjänstkostnader och 

mindre kostnader för utbildningar jämfört 

med budget. Administrationen redovisar 

ekonomisk balans. SoL (insatser 

inom socialtjänstlagen) övergripande redovisar 

10,3 mnkr där bland annat avvikelser 

avseende budgeterade hemtjänsttimmar 

4,5 mnkr. Andra orsaker till 

överskottet är ökade avgiftsintäkter och 

effekter av minskning av korttidsplatser. 

Verksamhet norr består av 14 enheter 

och redovisar ett stort underskott på 6,3 

mnkr. Det är varierande resultat mellan 

enheterna. Hemtjänsten i området har 

varit något mera ansträngd jämfört med 

särskilt boende. Den enskilt största förklaringen 

till underskottet är enheternas 

svårigheter att ställa om personalresurser 

efter resursfördelning. 

Verksamhetsområde söder som består av 

11 enheter redovisar ett stort underskott 

på 6,6 mnkr. Det är varierande resultat 

enheterna emellan. De särskilda boendenas 

ekonomi har varit något mera 

ansträngda jämfört med hemtjänsten. 

Den enskilt största förklaringen till underskottet 

är enheternas svårigheter att 

ställa om personalresurser efter resursfördelning. 

Verksamhetsområde gemensamt består 

av 6 enheter med olika ansvarsområden 

och redovisar ett mindre underskott på 

0,5 mnkr. Verksamheterna är kost, teknik, 

natt-patruller, dagverksamhet, träffpunkter, 

bemanningsservice och anhöriganställda. 

Resultatet varierar mellan 

enheterna. 

HSL (insatser inom hälso- och sjukvårdslagen) 

redovisare en avvikelse på -1,6 

mnkr och avser kostnader för hjälpmedel. 

Dessa kommer förhoppningsvis att 

minska när kommunerna sköter hanteringen 

själva fr.o.m. 2012. 

Södermöre kommundelsnämnd redovisar 

ett överskott på 0,2 mnkr för 

driftsbudgeten. 

Central administration redovisar ett underskott 

på 0,4 mnkr. Huvudsaklig orsak 

är att kostnader för utökad administrativ 

personal ej budgeterats. Vidare har 

kostnader för förvaltningsgemensamma 

resurser överskridits. 

Grundskola inkl. förskoleklass redovisar 

ett överskott om 0,3 mnkr. Överskottet 

finns på centralt konto. Enheterna har 

haft stora kostnader för elever med speciella 

behov. Kostverksamheten redovisar 

ett överskott om 0,2 mnkr. Den lokala 

administrationen visar ett överskott på 

0,4 mnkr. 

Barn- och skolbarnsomsorg redovisar ett 

underskott om 0,7 mnkr. Orsaken till 

underskottet är flera. Kostnaderna för 

barn med behov av särskilda resurser har 

ökat. Vistelsetiderna för barn i den enskilda 

barnomsorgen har varit högre än 

budgeterat. 

Kultur och fritidsverksamheten ger ett 

underskott om 0,1 mnkr 

Omsorgsverksamheten redovisar ett 

överskott om 0,5 mnkr. Huvuddelen av 

överskottet finns i äldreomsorgen och på 

kontot för gemensamma resurser samt 

ej utnyttjade medel som tillförts. Hemtjänstverksamheten 

har minskat då det 

nya resursfördelningssystemet infördes. 

59


Investeringsredovisning 

Investeringsredovisning 

kommunens verksamheter 

Tkr Budget Utfall Avvikelse 

Kommunstyrelsen 78 318 59 622 18 696 

Varav: 

Kommunledningskontoret 200 3 546 -3 346 

Hamnverksamhet 14 000 6 860 7 140 

Prod. av arbetsområden 14 100 15 108 -1 008 

Prod. av bostadssområden 41 918 27 125 14 793 

Markförvärv, markregler. 8 100 6 984 1 116 

Samhällsbyggnadsnämnden 1 000 1 082 -82 

Servicenämnden 297 502 249 663 47 839 

Varav: 

Brandkåren 9 305 1 181 8 124 

Fordon (räntabel) 11 675 11 447 228 

Arbetslokaler 6 673 307 6 366 

Förvaltningslokaler 5 301 5 046 255 

Gymnasielokaler 2 010 469 1 542 

Fritidslokaler 97 478 72 945 24 533 

Omsorgslokaler 5 742 6 039 -297 

Skollokaler 13 906 6 633 7 273 

Förskolelokaler 61 934 78 125 -16 191 

Gator, vägar och parkering 55 048 57 656 -2 608 

Parker 7 920 4 041 3 880 

Kultur- och fritidsnämnden 4 200 2 112 2 088 

Barn- och ungdomsnämnden 20 345 13 239 7 106 

Socialnämnden 1 200 1 182 18 

Omsorgsnämnden 2 000 2 109 -109 

Södermöre kommundelsnämnd 3 477 2 677 800 

Övriga investeringar: 

-finansiell leasing 0 4 709 -4 709 

-pågående projekt 0 3 028 -3 028 

Summa nettoinvesteringar 408 042 339 423 68 619 

60


Exploateringsredovisning 

Exploateringsmark 

Tkr 2010-12-31 2011-12-31 

Exploateringsmark 

Tkr 2010-12-31 2011-12-31 

Berga övrigt 188,5 210,8 

Berga/Bergagården 65,7 147,7 

Bergkristallen 0,0 12,6 

Björkenäs 82,9 109,2 

Bovieran 0,0 147,3 

Brandstationen, Oxhagen 96,2 97,4 

Dampehammar förskola 0,0 270,1 

Dampehammar äldrebostäder 0,0 114,2 

Djurängen 172,5 229,6 

Dörbylund 102,2 102,2 

Flodhästen 0,0 57,1 

Flygplatsområdet 335,6 404,3 

Fredriksskans 0,0 361,4 

Fruskogen 1 209,7 1 216,7 

Gesällen 930,7 1 044,1 

Gota Media 397,6 735,5 

Hagby övrigt 13,8 13,8 

Halltorp 25,5 25,5 

Ingelstorp 17,3 17,3 

Jakobsberg 65,0 307,5 

Kalkstenen 0,0 24,2 

Kalmar tätort 94,1 113,7 

Karlsro 356,5 363,4 

Konvaljen 117,2 117,2 

Krafslösa 370,9 370,9 

Kvarnholmen 809,8 1 168,9 

Lindsdal 129,1 129,1 

Lindsdals centrum 79,1 79,1 

Linnéuniversitetet 458,4 467,6 

Ljungbyholm 61,1 61,1 

Ljungbyholm Kölbygärde 217,6 217,6 

Ljungbyholm Vetevägen 545,0 602,1 

Ljungbyholm övrigt 2 139,9 2 139,9 

Lustgården 0,0 4,7 

Läckeby 27,3 27,3 

Magistern 156,7 0,0 

Majavallen, Lindsdal 0,0 158,9 

Malmen övrigt 1 027,3 1 027,3 

Malmfjärden 36,4 36,4 

Mosekrog 0,0 65,3 

Moskogen 164,6 164,6 

Motorn 0,0 317,1 

Muren 80,7 1 256,0 

Norra Karjen, Varvsholmen 37,8 174,6 

Norra Kvarnholmen 1 696,7 1 696,7 

Norra Snurrom 36,5 179,0 

Norra Vimpeltorpet 48,8 48,8 

Norrgård 250,0 54,3 

Norrgårdsgärde 242,4 271,0 

Norrgårdsgärde, Wollinska 24,8 0,0 

Norrliden 89,1 89,1 

Norrlidens strand 392,7 867,5 

Oljeväxten 83,3 103,4 

Oxdrivarvägen 8,3 8,3 

Oxhagen övrigt 69,0 69,0 

Rinkabyholm övrigt 305,2 313,5 

Rinkabyholmsskolan 32,3 35,5 

Rockneby 24,4 24,4 

Rockneby, Knapegården 34,8 83,7 

Rockneby övrigt 99,1 245,6 

Sandås 12,1 40,7 

Skälby trafikplats, kv Bilen 855,2 855,2 

Skärgårdsstaden 276,0 281,7 

Skärgårdsstaden, norra 0,0 57,1 

Smedby 77,2 130,3 

Smedby, centrum 0,0 57,1 

Smedby, Nybrovägen 0,0 171,3 

Smedby, östra 790,2 866,0 

Smedbyvägen 174,5 0,0 

Snurrom 1 162,9 1 162,9 

Snättebro 924,8 986,5 

Stationsområdet 427,9 515,3 

Stationsområdet 65,0 65,0 

Storken 0,0 359,5 

Svaneberg 2:10 0,0 111,7 

Svaneberg 2:9 0,0 289,2 

Sveaplan 0,0 271,4 

Svensknabben 28,4 270,8 

Svensknabbevägen 68,2 89,4 

Södra Vimpeltorpet 2 749,8 3 764,0 

Södra vägen, Bragegatan 1 947,3 0,0 

Södra vägen, Fåret 398,1 458,5 

Tallhagen, övrigt 153,7 153,7 

Terrassen och Pergolan 24,7 24,7 

Trekanten 240,8 240,8 

Trekanten, övrigt 756,9 756,9 

Tusenskönan 163,7 163,7 

Tyska bruket 44,6 44,6 

Ugglan 29,7 451,1 

Vallmon 33,3 33,3 

Valnötsträdet 0,0 1 079,2 

Varvsholmen 0,0 6,6 

Vassmolösa övrigt 141,3 141,3 

Vesslan/Folkets park 442,2 442,2 

Vimpeltorpet 288,8 288,8 

Violvägen 0,0 0,5 

Vångerslät 7:5 0,0 534,5 

Västra Djurängen 1 860,4 2 188,4 

Västra flygplatsområdet 195,6 489,4 

Västra Lindsdal 219,1 219,1 

Västra Malmen 99,5 99,5 

Ölandshamnen 151,3 151,3 

Östra Vimpeltorpet 393,4 0,0 

Övrig landsbygd 0,0 2,9 

29 246,7 37 117,2 

61

Förvaltningsberättelse koncernen 

Resultaträkning 

Koncernen 

Resultaträkning mnkr 2009 2010 2011 

Verksamhetens intäkter not 1 1 585,2 1 743,9 1 719,6 

Jämförelsestörande intäkter 33,7 1,8 0,0 

Verksamhetens kostnader not 2 -3 814,9 -4 083,8 -4 178,4 

Jämförelsestörande kostnader not 3 -15,8 -38,5 -112,5 

Avskrivningar -290,8 -266,3 -291,5 

Verksamhetens nettokostnader -2 502,6 -2 642,7 -2 862,7 

Skatteintäkter not 4 2 280,3 2 320,8 2 417,9 

Kommunal utjämning not 4 468,1 578,1 571,4 

Utdelning 3,5 0,0 0,0 

Finansiella intäkter 5,3 5,3 5,3 

Finansiella kostnader -129,2 -132,1 -153,1 

Resultat före extraordinära poster 125,4 129,4 -21,3 

Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 

Skattekostnader -3,1 -14,4 -23,9 

Årets resultat 122,3 115,0 -45,2 

62

Finansieringsanalys 

Koncernen 

Finansieringsanalys mnkr 2009 2010 2011 

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 

Årets resultat, efter finansnetto 125,4 129,4 -45,2 

Justering för av- och nedskrivningar 290,8 266,3 291,5 

Justering för betald skatt -4,0 -14,4 -23,9 

Justering för gjorda avsättningar 9,1 37,2 79,9 

Justering för ianspråktagna avsättningar -22,0 0,0 0,0 

Just. för övr. ej likvid.påverkande poster (reavinst/förlust) -87,8 3,9 -113,1 

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 311,6 422,4 189,2 

Ökning(-)/minskning (+) kortfristiga fordringar 81,8 -102,5 -14,6 

Ökning(-)/minskning (+) förråd och varulager -1,9 8,2 0,3 

Ökning(+)/minskning (-) kortfristiga skulder 331,8 -134,5 77,5 

Kassaflöde från den löpande verksamheten 723,3 193,6 252,4 

INVESTERINGSVERKSAMHETEN 

Investering i immateriella anläggningstillgångar -7,3 10,6 -0,2 

Försäljning av immateriella anläggningstillgångar 5,7 0,0 1,0 

Investering i materiella anläggningstillgångar -603,8 -363,1 -425,8 

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 165,4 8,7 10,4 

Investering i finansiella anläggningstillgångar -8,4 -0,2 -0,2 

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,1 0,0 

Pågående projekt -6,2 -33,8 24,8 

Nettoinvestering finansiell leasing -3,9 0,8 -3,4 

Kassaflöde från investeringsverksamheten -458,5 -376,9 -393,5 

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 

Ökning(+)/minskning (-) långfristiga skulder -120,3 7,3 124,7 

Ökning(+)/minskning (-) finansiell leasing -0,3 0,3 3,6 

Ökning(-)/minskning (+) långfristiga fordringar 21,4 8,7 11,2 

Övriga finansiella poster -2,8 0,0 0,0 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten -102,0 16,3 139,5 

ÅRETS KASSAFLÖDE 162,8 -167,0 -1,6 

Förändring likvida medel 162,8 -167,0 -1,6 

Likvida medel vid årets början 124,8 287,6 120,6 

Likvida medel vid årets slut 287,6 120,6 119,0 

63


Balansräkning 

Koncernen 


TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 5 987,9 6 089,8 6 315,9 

Immateriella 14,9 4,2 3,5 

varav programvaror not 5 0,3 0,3 0,5 

varav elcertifikat 4,5 0,0 0,0 

varav goodwill not 6 10,1 4,0 3,0 

Materiella 5 942,1 6 045,9 6 283,7 

varav mark, byggnader och tekn.anl. not 7 5 487,3 5 596,4 5 824,8 

varav maskiner och inventarier not 8 425,2 385,3 416,1 

varav pågående nyanläggningar not 9 17,7 51,5 26,7 

varav finansiell leasing not 10 11,8 12,5 15,9 

Finansiella 30,9 39,7 28,7 

varav aktier, andelar, bostadsrätter not 11 5,2 4,5 5,5 

varav långfristiga fordringar not 12 25,7 35,2 23,2 

Omsättningstillgångar 812,6 739,8 752,5 

Förråd, lager 129,3 121,1 120,8 

Kortfristiga fordringar not 13 345,8 448,3 462,9 

Kortfristiga placeringar not 14 50,0 50,0 50,0 

Kassa o bank 287,5 120,5 118,9 

SUMMA TILLGÅNGAR 6 800,5 6 829,6 7 068,4 

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 

Eget kapital 1 512,2 1 627,2 1 580,3 

varav årets resultat 122,3 115,0 -45,2 

Avsättningar not 15 268,0 309,0 388,9 

Skulder 5 020,3 4 893,4 5 099,2 

Långfristiga skulder not 16 3 747,7 3 755,3 3 883,6 

Kortfristiga skulder 1 272,6 1 138,1 1 215,6 

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 6 800,5 6 829,6 7 068,4 

PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER, MNKR 2009 2010 2011 

64


Koncernen 


PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 

Ställda panter 

Fastighetsinteckningar 341,8 217,5 113,6 

Borgens- och ansvarsförbindelser 

Egna pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland 

skulderna eller avsättningarna (inkl. särskild löneskatt 24,26%) 1 274,8 1 233,2 1 377,9 

Pensionsåtaganden för särskilda visstidsförordnanden 

(inkl. särskild löneskatt 24,26%) 19,5 19,5 19,5 

Kommunalt borgens- och förlustansvar avseende egnahem 

och småhus med bostadsrätt samt byggnadskreditiv 11,5 7,5 7,0 

Borgen, Kalmar FF Fastigheter AB 98,6 

Operationell leasing, årets betalda leasingavgifter 27,0 24,9 111,0 

Operationell leasing, framtida årliga förfallobelopp 6,6 10,5 33,1 

Komplementär 40,7 41,9 46,5 

Spärrade medel 0,8 0,4 0,3 

Fastigo garantifond 0,5 0,5 0,5 

Uppskjuten stämpelskatt 0,8 0,1 0,1 

Totalt 1 724,0 1 556,1 1 808,1 

65


Noter 

Noter 2010 2011 Noter 2010 2011 

1. Verksamhetens intäkter 

Försäljningsmedel och avgifter 679,3 752,7 

Hyror och arrenden 507,5 522,2 

Bidrag 266,1 286,4 

Övrigt 290,9 158,3 

Summa verksamhetens intäkter 1 743,9 1 719,6 

Kommunal utjämning 

Inkomstutjämningsbidrag/avgift 455,2 453,6 

Kostnadsutjämningsbidrag/avgift -138,3 -151,7 

Regleringsbidrag/avgift 16,0 64,3 

Tillfälligt konjunkturstöd 60,8 

Kommunal fastighetsavgift 92,7 93,4 

LSS-bidrag/avgift 91,7 111,8 

S:a kommunal utjämning 578,1 571,4 

2. Verksamhetens kostnader 

S:a skatteintäkter och kommunal utjämning 2 898,9 2 989,3 

Kostnader för arbetskraft -2 449,3 -2 594,8 

Lokalkostnader -98,6 -102,6 

Övrigt -1 535,8 -1 481,0 

Summa verksamhetens kostnader -4 083,8 -4 178,4 

3. Jämförelsestörande kostnader 

Avsättning för engångsbidrag till Kalmar FF - 28,6 

Avsättning för omställningsåtgärder - 8,7 

Justering för RIPS-räntan -11,5 

Avsättning för sluttäckning av deponi 

på Moskogen -1,2 -101,0 

Summa jämförelsestörande kostnader -38,5 -112,5 

5. Programvara 

Ingående anskaffningsvärden 0,4 0,5 

Inköp 0,2 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 0,5 0,9 

Ingående avskrivningar 0,1 0,2 

Årets avskrivningar 0,1 0,1 

Utgående ackumulerade avskrivningar 0,2 0,3 

Utgående bokfört värde 0,3 0,5 

4. Skatteintäkter och kommunal utjämning 

Kommunalskatteintäkter 

Preliminära skatteintäkter 2 294,8 2 365,9 

Mellankommunal utjämning -4,0 -2,7 

Slutavräkning föregående år 1,6 9,0 

Preliminär slutavräkning innevarande år 28,4 45,7 

S:a kommunalskatteintäkter 2 320,8 2 417,9 

6. Goodwill 


Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 5,0 5,0 

Ingående avskrivningar 1,0 

Årets avskrivningar 1,0 1,0 



66



7. Mark, byggnader och tekn. anl. 

9. Pågående nyanläggningar 

Ingående anskaffningsvärden 7 397,8 7 688,7 

Årets förändringar 

-Inköp 303,9 453,4 

-Omklassificeringar 14,7 

-Försäljning och utrangeringar -0,8 -1,8 

Ingående balans 28,5 51,5 

Årets investeringar 69,4 82,9 

Omklassificeringar -46,4 -107,7 

Utgående balans 51,5 26,7 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 7 700,9 8 137,0 

Ingående avskrivningar 1 873,3 2 057,0 


-Avskrivningar 187,6 197,9 

-Försäljningar och utrangeringar -3,8 -1,6 

Utgående ackumulerade avskrivningar 2 057,0 2 253,3 


Ingående ackumulerat anskaffningsvärde 21,1 23,8 

Årets anskaffningar 5,4 8,3 


Inlösta bilar -3,7 -3,9 

Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 23,8 28,6 

Ingående nedskrivningar 47,4 47,4 

-Nedskrivningar 11,5 

Utgående ackumulerande nedskrivningar 47,4 58,9 

Ingående ackumulerade avskrivningar -10,1 11,3 

Årets avskrivningar -4,8 5,3 

Inlösta bilar 3,6 -3,9 

Utgående ackumulerade avskrivningar -11,3 12,7 

Utgående bokfört värde 5 596,4 5 824,8 

S:a finansiell leasing 12,5 15,9 

8. Maskiner och inventarier 



-Inköp 71,3 88,7 

-Omklassificeringar 1,3 6,7 

-Försäljning och utrangeringar -13,0 -13,1 

Årets betalda leasingavgifter 4,4 4,8 

Framtida förfallobelopp inom 12 månader 3,9 4,7 

Framtida förfallobelopp inom 12-60 månader 6,5 8,8 

Framtida förfallobelopp senare än 60 månader 

Summa framtida förfallobelopp finansiell leasing 14,8 13,5 

11. Aktier, andelar och bostadsrätter 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 948,7 1 031,4 

Ingående avskrivningar 511,1 564,5 


-Avskrivningar 59,7 63,6 

-Försäljningar och utrangeringar -7,4 -12,8 

Aktier 0,8 0,8 

Andel kommuninvest 2,9 2,9 

Andelar i intresseföretag 0,0 0,2 

Bostadsrätter 1,6 1,6 

S:a värdepapper, andelar, m.m 4,5 5,5 



67



12. Långfristiga fordringar 

16. Långfristiga skulder 

Förlagslån kommuninvest 11,5 11,5 

Långfristiga fordringar intresseföretag 1,2 1,2 

Reversfordringar 1,0 0,9 

Uppskjutna skattefordringar 21,4 7,4 

Förskottering infrastruktur 2,2 

S:a långfristiga fordringar 35,2 23,2 

13. Kortfristiga fordringar 

Kundfordringar 166,6 219,1 

Förutbetalda kostnader/Upplupna intälter 137,8 103,2 

Övrigt 143,9 140,6 

S:a kortfristiga fordringar 448,3 462,9 

Låneskuld 

Ingående låneskuld 3 782,4 3 741,1 

Amorteringar -142,9 -255,0 

Upptagande av lån 101,6 379,7 

S:a låneskuld 3 741,1 3 865,8 

Finansiell leasing 

Leasing bilar 13,9 14,2 

Värderingspost -1,0 -0,3 

Amorteringar -4,2 -4,3 

Nya lån 5,4 8,2 

S:a finansiell leasing 14,2 17,8 

S:a långfristiga skulder 3 755,3 3 883,6 

14. Kortfristiga placeringar 

Placerade pensionsmedel KLP 

Marknadsvärde aktier 41,1 35,7 

Marknadsvärde räntebärande 33,0 34,2 

Korrigering anskaffningsvärde -24,1 -19,9 

S:a kortfristiga placeringar 50,0 50,0 

15. Avsättningar 

Pensioner 105,8 116,5 

Visstidspensioner 2,6 2,9 

Löneskatt 26,7 27,3 

Deponier 55,1 156,2 

Arenan 28,6 

Avsättning skatter obeskatt reserv 64,7 65,8 

Avsättning skatter enl företags årsred 20,9 16,7 

Avsättning skatter överv förvärvsanalys 1,7 1,5 

Övrigt 2,9 1,9 

S:a avsättningar 309,0 388,9 

68


Bolagens utfall 

Årets resultat, mnkr 2009 2010 2011 

Kalmarsunds Gymnasieförbund 0,1 2,1 25,8 

Kalmarsundsregionens Renhållare -6,9 0,3 7,5 

Kalmar Kommunbolag AB -1,4 3,5 -6,1 

Kalmarhem AB 15,1 7,2 7,4 

Kalmar Vatten AB 0,0 0,0 0,0 

KIFAB i Kalmar AB 5,4 1,6 4,5 

Kalmar Hamn AB 1,8 0,1 0,0 

Kalmar Airport AB -2,4 0,0 0,0 

Destination Kalmar AB -0,1 0,1 0,2 

Kalmar Familjebad AB och KB -0,5 -0,9 -1,3 

Industriparken i Kalmar AB 0,8 0,2 0,7 

Kalmar Biogas AB -1,4 -0,5 -4,1 

Kalmar Science Park AB -1,4 -2,0 -2,4 

Kalmar Energi Holding AB, koncern 53,8 58,0 62,1 

Kalmarsunds Gymnasieförbund 

Kalmarsunds Gymnasieförbund har 

ett budgeterat resultat för 2011 på 0,5 

mnkr. Förbundets resultat för 2011 är 

25,8 mnkr. Kalmarsunds Gymnasieförbund 

har uppfyllt balanskravet. Det 

finns budgetavvikelser i verksamheterna 

och den största negativa avvikelsen står 

Gymnasiesärskolan för (-1,6 mnkr). 

Avvikelsen förklaras genom minskade 

intäkter för elever från andra kommuner, 

interkommunal ersättning. Den 

största positiva avvikelsen finns under 

verksamheten Finansiering/Gemensamt. 

Avvikelsen hänför sig till största del av 

betydligt lägre interkommunala kostnader 

och elevbidrag än budgeterat. Andra 

poster som lämnat en positiv avvikelse 

gentemot budget är högre ränteintäkter, 

mindre pensionskostnader och mindre 

inackorderingstillägg. Antagandena vid 

budget 2011 var högt ställda gällande 

nyetableringar av fristående skolor och 

flöden till fristående skolor, utfallet visade 

sig bli betydligt lägre än budgeterat. 

Samtidigt var det mindre elever i skolor 

hos externa kommuner än väntat. Totalt 

var det budgeterat 4,5 mnkr för investeringar, 

2,9 mnkr av dessa har använts. 

Kalmarsundsregionens Renhållare 

Resultatet för 2011 visar ett överskott på 

7,5 mnkr. Detta beror på något ökade 

intäkter tillsammans med lägre driftskostnader 

för insamlingsverksamheten. 

En stor del beror också på förändrade 

förutsättningar gällande fakturering av 

lakvattenhantering till Kalmar kommun. 

Kalmar Kommunbolag AB 

Intäkterna under året uppgick till 2,6 

mnkr vilket ska jämföras med budgeterade 

2,6 mnkr. De totala rörelsekostnaderna 

var budgeterade till 2,8 mnkr 

medan det verkliga utfallet blev 2,6 

mnkr. Den positiva avvikelsen på 237 

tkr beror i huvudsak på projektet för införande 

av verksamhetsledningssystem, 

det finns också en negativ avvikelse för 

en retroaktiv premie till SPP. Rörelseresultatet 

för året blev därmed -8 tkr mot 

budgeterat -214 tkr. Resultat från de finansiella 

posterna var 1,6 mnkr medan 

de budgeterade var 2,3 mnkr. Avvikelsen 

mot budget beror framförallt på resultat 

från dotterföretaget Kalmar Familjebad 

KB 793 tkr och på lägre räntekostnader 

som är ett resultat av omplacering av lån 

(57,5 mnkr). Detta innebär att resultatet 

efter finansiella poster blev 1,6 mnkr att 

jämföra med budgeterat 2,1 mnkr. Efter 

återföring av tidigare års uppbokning av 

uppskjuten skattefordran och skatteeffekt 

på erhållna/lämnade koncernbidrag 

blev årets redovisade resultat -6,1 mnkr. 

För att neutralisera resultat från dotterföretag 

får kommunbolaget koncernbidrag 

från Kalmar Hamn AB med 1,3 mnkr, 

koncernbidraget påverkade inte årets resultat 

utan stärkte det fria egna kapitalet. 

Kalmarhem AB 

Kalmarhem AB redovisar för 2011 ett 

resultat efter finansnetto 10,0 på mnkr 

(10,1) och ett resultat efter skatt på 

7,4 mnkr (7,2). Budget 2011 var 10,0 

mnkr. Under 2011 har arbetet fortsatt 

med att förbättra verksamheten med mål 

att bolagets verksamhet ska bli långsiktigt 

stabilt lönsam. Kostnaderna för el, 

värme, avfall och vatten minskade med 

6 mnkr jämfört med föregående år, från 

74,8 mnkr till 68,0 mnkr. Den främsta 

orsaken är att 2011 var ett varmare år i 

vädertemperatursammanhang, att individuell 

mätning och debitering av el 

införts, arbetet med prognosstyrning och 

styrd belysning utökats samt minskade 

avfallsmängder och förenklad avfallsortering. 

Kostnader för fastighetsskötsel har 

69


minskat och beror främst på minskade 

kostnader för snöröjning till 1,6 mnkr 

(4,8). Bränderna i Smedby, kv Fältet och 

i Kalmar, kv Bergskristallen 2 har påverkat 

resultatet med 91 tkr efter erhållna 

försäkringsersättningar. De finansiella 

kostnaderna, 59,6 mnkr (57,9) har varit 

lägre än beräknat. Detta beror på en 

minskad belåning under 2011, lägre 

räntenivå till följd av finansiell oro på 

finansmarknaden samt ett förbättrat kassaflöde 

i bolaget. Räntebidrag för 2011 

minskade till 0,4 mnkr (0,5) och beräknas 

vara borta helt 2012. 

Kalmar Vatten AB 

Under året uppgår nettoförsäljningen till 

135,8 (138,6) mnkr vilket är bättre än 

planerat. Nytt för i år är att anslutningsavgifter 

periodiseras och av totalt 17,9 

mnkr har 3,2 mnkr förts direkt till resultatet 

och 14,8 mnkr har periodiserats på 

30 år. Försäljning av vatten uppgår till 

4 852 000 (4 849 000) kubikmeter. 

Av de totala underhållskostnaderna på 

ledningsnätet på 41,1 (50,2) mnkr har 

28,2 mnkr (35,2) använts till VA-sanering. 

Antal meter sanerade ledningar 

(13 700 meter) överstiger målet. 

Resultatet i bolaget uppgår till -10,0 

(-9,9) mnkr mot budgeterat -6,4 mnkr. 

Under året har bolaget investerat för 50,3 

(47,0) mnkr. 


KIFAB i Kalmar AB 

KIFAB:s omsättning uppgick till 111,6 

mnkr (110,1). Omsättningsökningen är 

till stor del ett resultat av ökad uthyrningsgrad. 

KIFAB:s resultat efter finansiella 

poster uppgår till 10,3 mnkr (17,7). 

Kalmar Hamn AB 

Rörelseintäkterna ökade under 2011 

ökade med knappt 2 mnkr (5 procent) 

till 34,5 mnkr. Som en konsekvens av 

den ökande hamntrafiken steg också 

hamnens rörliga kostnader för framförallt 

drift och underhåll. De totala 

kostnaderna under 2011 steg med 1,5 

mnkr i förhållande till året innan. Personalkostnaderna 

översteg budgeterad 

nivå med 3 procent och jämfört med 

föregående år steg dessa kostnader med 

8 procent. Avskrivningarna blev under 

2011 t.o.m. något lägre än budgeterat 

medan övriga externa kostnader (material, 

tjänster, drivmedel, försäkringar etc) 

blev 600 tkr högre än under fjolåret och 

1,4 mnkr mer än budgeterat. Bolaget 

kan för verksamhetsåret 2011 redovisa 

ett positivt rörelseresultat på 1,4 mnkr 

före finansnetto. Det är 1 mnkr bättre 

än budgeterat och ca 200 tkr över nivån 

året innan. Med hänsyn taget även till 

finansiella poster så stiger vinsten till 

2,1 mnkr. Hamnbolagets balansomslutning 

uppgick vid årets slut till drygt 85 

mnkr och soliditeten är mycket god, 85 

procent. Enligt styrelsebeslut i Kalmar 

Kommunbolag AB ska Kalmar Hamn 

AB lämna ett koncernbidrag på totalt 2 

mnkr, varav 1,3 mnkr ska gå till Kalmar 

Kommunbolag och återstoden till Kalmar 

Biogas. Under 2011 investerades 

totalt 9 mnkr i verksamheten. De största 

enskilda satsningarna utgjordes av tillträdesskyddet 

för Tjärhovet för 1,7 mnkr, 

ombyggnad kaj 29-31 på Barlastholmen 

för 2,4 mnkr asfalteringsarbeten 2,1 

mnkr och inköp av en ny 12-tons truck 

för 1,3 mnkr. 

Kalmar Airport AB 

Resultatet för 2011 blev 6,7 tkr, dvs i 

enlighet med budgeterat nollresultat. 

Trafikintäkterna visar ett positivt resultat 

857 tkr jämfört med budget. Det är i 

huvudsak startavgifter, passageraravgifter 

och extra öppethållning som visar bättre 

resultat p.g.a ökad trafik. Övriga intäkter 

däremot slutade 390 tkr lägre än budget 

beroende på lägre reklamförsäljning och 

mindre försåld el till hyresgäster. Driftkostnaderna 

är 1294 tkr högre än budget 

medan personalkostnaderna är 851 

tkr lägre. En kundförlust på 226 tkr har 

uppstått avseende ett Egyptiskt flygbolag 

som gått i konkurs. Avskrivningarna är 

111 tkr högre än budget; efter genomgång 

av anläggningsregistret har ett antal 

rampinventarier utrangerats. Årets 

finansnetto är 94 tkr bättre än budget; 

försenade och uppskjutna investeringar 

är anledningen till detta. 

Destination Kalmar AB 

Såväl bolagets omsättning som kostnader 

ligger något under budget men betydligt 

över 2010 års siffror och bolagets verksamheter 

fortsätter att utvecklas i omfattning. 

Resultatet blev något bättre än 

budget men sett till verksamhetens omfattning 

är avvikelsen obetydlig. 

Kalmar Familjebad AB och KB 

Resultatet per december 2011 uppgår till 

-1,3 mnkr vilket är en försämring utifrån 

budgeterat resultat med 0,8 mnkr. Kalmar 

Familjebads ombyggnation under 

året har påverkat både intäkterna och 

kostnaderna ur ett negativt perspektiv. 

Både entré och egna träningslokaler 

skulle stå klart i juni men färdigställdes 

först den 30 september vilket resulterade 

70



i att verksamheten tappade viktiga försäljningsmånader. 

Kostnaderna för året 

ligger i paritet med föregående år men 

överstiger dock den budget som sattes 

för året med 400 tkr. Ökade kostnader 

beror främst på byggnationen som på 

grund av förseningar, ändringar och konsulter 

påverkat resultatet negativt. Likaså 

har verksamheten haft behov utav mer 

arbetskraft vilka har haft till uppgift att 

delta i projektet, ombesörja god kundservice 

under byggröran samt återställa och 

förbereda anläggningen inför öppning. 

Kalmar Familjebad anser att byggnationen 

och tron om att badet varit stängt 

tillsammans med parkeringsproblematiken 

är de främsta anledningarna till ett 

sämre resultat än förväntat år 2011 för 

Kalmar Familjebad. 

Kalmar Biogas AB 

Under året uppgår nettoförsäljningen 

till 6,8 (10,6) mnkr vilket är 4,6 mnkr 

lägre än budgeten. Resultatet för 2011 

uppgår till -5,7 (-0,6) mnkr mot budgeterat 

-1,9 mnkr. Resultatet har påverkats 

negativt jämfört med budgeten främst 

på grund av problem med processen och 

den minskade gasproduktionen. Avtalet 

med Eon har inte kunnat följas vilket har 

lett till att Eon ”flakat” fordonsgas från 

Skåne. Ett avtal med en substratleverantör 

har medfört minskade intäkter under 

året. Ökad konkurrens från hönsgödsel 

och ändrad lagstiftning har medfört 

att bolaget inte har kunnat ta betalt för 

biogödsel som var planerat. Störningen i 

processen har medfört högre transportkostnader 

för gödsel samt att lönekostnaderna 

ökade pga av övertid. Kalmar 

Kommunbolag AB har utfärdat en kapitaltäckningsgaranti 

på 4,0 mnkr för att 

täcka förlusten i bolaget. Inga investeringar 

har gjorts under 2011. 

Kalmar Science Park AB 

Bolagets resultat ligger på budgeterad 

nivå. 

Kalmar Energi Holding AB 

Under år 2011 sjönk nettoomsättningen 

med knappt sju procent till 779 (836) 

mnkr till följd av lägre leveranser inom 

samtliga affärsområden. Resultatet steg 

till 89,1 (85) mnkr före dispositioner och 

skatt. 2011 blev ett varmt år och värmeleveranserna 

sjönk betydligt jämfört med 

rekordåret 2010. Affärsområde elhandel 

gynnades däremot av en mild vinter och 

lägre prisvariationer över dygnet medan 

värme och elnät påverkats negativt av 

mindre leveranser i näten. Nybyggnationer 

och intresset för fjärrvärme var glädjande 

nog fortsatt hög under året och 

anslutningstakten på både el och fjärrvärme 

god. Totalt investerades 75 mnkr i 

verksamheten för att förbättra och bygga 

ut våra ledningssystem. 

71

Vart går dina skattepengar? 

Här kan du se hur 100 kronor i kommunalskatt 

användes per verksamhet under 2011. 

36,20 kr Äldre och funktionshindrade 

18,40 kr Grundskola 

10,40 kr Förskola 

9,40 kr Gymnasieskola 

4,90 kr Kultur- och fritidsverksamhet 

4,80 kr Individ- och familjeomsorg 

4,60 kr Parker, gator och stadsbyggnad 

2,50 kr Försörjningsstöd 

2,00 kr Miljö- och hälsoskydd 

4,70 kr Kommunikationer, exploatering och övrig verksamhet 

1,10 kr Arbetsmarknads- och integrationsåtgärder 

1,10 kr Vuxenutbildning 

72 

Kalmar kommun | Box 611 | 391 26 Kalmar 

0480-45 00 00 | kommun@kalmar.se

Årsredovisning 2011 (Pdf, 1,33 MB) - Kalmar kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?