Fyra regionala lärprojekt - Jordbruksverket

innebär ett problem, inte minst då många åker
kommunalt till och från stallet. Skyddszoner
till bebyggelse är ett annat bekymmer
som kommunerna hanterar. Mot detta står
miljöeffekterna då ridskolorna flyttas ut från
tätbebyggda områden och bil blir enda möjliga
transportmedlet.
Markanvändningen är ett annat bekymmer.
Slitaget på rasthagarna är stort, vilket gör dem
leriga. Dessutom finns risk för fosforläckage
från rasthagarna. En del kommuner ser även
bristen på ridvägar och risken för konflikter
med markägare och andra motionärer som ett
miljöproblem.
Gödselhanteringen ser man sällan som något
större problem. De flesta anläggningar har
torv som går till jordförbättring, men ett par
skickar gödsel i container till tippen, där det
behandlas som riskavfall. Kostnaderna för
gödselhanteringen varierar mellan 0 kr och 250
000 kr/år.
El är en stor kostnad för anläggningarna. De
flesta har kostnader mellan 120 000 och 195
000 kr/ år , men några ligger så högt som runt
500 000 kr/år. Ett problem är att belysningarna
på många anläggningar är omoderna och
energikrävande.
Spridning av projektets resultat
Regionalt kommer resultatet att skickas till
föreningar/ridskolor och kommuner. Enkäterna
kommer att sammanställas och resultatet
skickas till alla berörda. Under 2011 kommer
ytterligare en kommunkonferens genomföras
där resultatet presenteras.
Projektets arbetssätt
Stockholms Läns Ridsportförbunds
besöksgrupp har arbetat i projektet. Gruppen är
permanent och arbetar normalt med att åka runt
och besöka distriktets klubbar och kontrollera
kvalitet och diskutera verksamhet med dem.
Den består av Christer Lindberg, Bo Kjellgren-
Vice ordförande i StRFs styrelse och Anneli
Grimborg Säteri, verksamhetschef.
Projektgruppen har genom besök och enkäter
och telefonkontakt fört en dialog med kommuner
och föreningar/ridskolor. Projektet avslutades
En del kommuner prioriterar ridning som "tjejidrott", andra ser ridklubben som en förening, vilken som helst.
9