Fyra regionala lärprojekt - Jordbruksverket

More documents

Recommendations

Info

idskolor i övriga landet. Kommunerna kan lära mycket av varandra, men ett problem är att de kommunala organisationerna ser så olika ut. Det gör att det är svårt att flytta en fungerande modell direkt från en kommun till en annan. Idéer för framtiden Kommunträffarna gav också en stor mängd idéer för framtiden. Här är några exempel: • Ridklubben som resurs i i vuxenpsykiatrin • Skolbarnomsorg/fritidshem i stallet - möjligt efter ny lag om etableringsrätt • Ridklubben som resurs för arbetsförmedlingen • Ridning och hästskötsel i integrationssyfte • Samverkan med idrottsklasser på högstadiet. • Läxläsningshjälp på ridklubben Projektets mål - hur har de uppfyllts Att höja kommunerna kompetens om ridskoleverksamhet i syfte att underlätta dialogen mellan föreningens och kommunens företrädare. Projektet har med sina ingående delar nått ut till många av Dalarnas kommuner. Sammanlagt har 12 av 15 kommuner (80%) på något sätt involverats i projektet. I samtliga fall har kommunernas kompetens om ridskoleverksamheten höjts, och projektet har bidragit till att kommunens och ridklubbens företrädare har påbörjat en dialog. De diskussioner och idéer som finns om utveckling av samarbetet mellan kommunerna och ridklubbarna borgar för att dialogen kommer att fortsätta. Att höja kompetensen hos föreningsdrivna ridskolor så att de blir mer professionella i sitt sätt att driva verksamheterna. Projektets utbildningsdelar har nått ut till 19 av 21 ridskoledrivande klubbar (90%). Ytterligare en har besvarat enkäten. Innehållet i utbildningarna har haft ett tydligt syfte att höja kompetensen när det gäller affärsverksamheten och på så sätt hjälpa klubbarna att bli mer professionella. Under kommande år kommer fler utbildningar som tangerar området att arrangeras. Detta har skett även tidigare men projektet satte extra fokus på området och väckt såväl ridklubbar som kommuner. Från klubbarna har man önskat en uppföljning av Ridskoleseminariet innehållande arbetsgivaransvar/arbetsrätt vilket planeras 2011. Distriktets utbildningssektion planerar även en fortbildning för ledare och instruktörer i ”Att leda bokstavsbarn”. Att genom erfarenhetsutbyte utveckla driftsformerna för kommunala ridanläggningar. Av tradition verkar det vara så att ridklubbarna själva ofta får huvudansvaret för underhåll och drift av anläggningarna även i de fall fastigheterna är kommunalt ägda. Eftersom klubbarnas ekonomi inte sällan är relativt ansträngd och kostnader kopplade till hästarnas välbefinnande måste prioriteras, kan detta leda till eftersatt underhåll på många kommunalägda anläggningar i Projektet har lyft ridsportens mervärden och de sociala aspekterna med ridskolorna. 16
förlängningen till en kapitalförlust. Andra typer av sporthallar underhålls i regel mer systematiskt genom kommunens egen försorg. Kommunala vaktmästare är också ovanliga på de kommunala ridanläggningarna. Dessa frågor har behandlats i diskussionerna med kommunerna, och även om projektet inte genererat några direkta förändringar under det här året så är frågan numera uppe på bordet. Att utforma en lärandeprocess där erfarenheter kan spridas till andra delar av landet De erfarenheter som gjorts under projektet har bland annat lett till en inventering av olika samarbeten mellan kommuner och ridklubbar. Dessa kan vara en bra grund för andra distrikt som vill utveckla de sociala samarbetsformerna. Dessutom kommer projektets resultat ligga till grund för de manualer som förbundet centralt kommer ta fram och distribuera till samtliga 19 distrikt. Projektets arbetssätt Projektet har i huvudsak innehållit fyra delar av vilka vissa vänt sig till de ridskoledrivande föreningarna, andra till kommunerna. Inledningsvis erbjöds länets 15 kommuner att delta i projektet. Här hade vi draghjälp av länsstyrelsen, som visade intresse av projektet redan i inledningsfasen. Information till kommunerna med erbjudande att delta i projektet sändes inledningsvis per post till kommunkanslierna. Kommunerna utsåg kontaktpersoner och fortsatta kontakter har sedan skett direkt med dessa via e-post. Information till ridklubbarna har lämnats under projektets gång via de inarbetade kontaktvägar som distriktet normalt använder i kommunikationen med föreningarna, dvs. främst genom e-post och den egna hemsidan men också via post och det <strong>regionala</strong> nyhetsbladet ”Distriktsnytt i Dalarna”. Projektets utbildningar om hur man driver en ridskola affärsmässigt har nått 19 av 21 ridskolor. 17
Page 1 and 2: Projektrapport 2010 Regionala forum
Page 3 and 4: Stockholms Läns Ridsportförbund R
Page 5 and 6: Handikappanpassade ridskolor Ridsko
Page 7 and 8: idklubbar, men en del konstaterar a
Page 9 and 10: innebär ett problem, inte minst d
Page 11 and 12: Dalarnas Ridsportförbund Ta vara p
Page 13 and 14: den lokala fritids- och näringsliv
Page 15: Gabriella Pernler med rubriken ”A
Page 19 and 20: Göteborg & Bohusläns Ridsportför
Page 21 and 22: som driver ridskola, på enkäten.
Page 23 and 24: Projektets arbetssätt Projektet ha
Page 25 and 26: Idag lämnar många ridskolan tidig
Page 27 and 28: Materialet har sedan anpassats för
Page 29 and 30: säkerhetsfrågor med utgångspunkt
Page 31 and 32: Slutsats och rekommendationer Proje

Fyra regionala lärprojekt - Jordbruksverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?