Fyra regionala lärprojekt - Jordbruksverket

Projektrapport 2010 

Regionala forum för hästsektorn - Regionala Lärprojekt 

Projektet är finansierat av Jordbruksverket via Livskraftigt Hästföretagande 2010 

Fyra regionala lärprojekt 

1

Stockholms Läns Ridsportförbund - Ridsport i en storstadsregion 3 

Sammanfattning 3 

Bakgrund 4 

Syfte och målgrupp för projektet 4 

Genomförande 4 

Projektets mål - hur har de uppfyllts 7 

Spridning av projektets resultat 9 

Projektets arbetssätt 9 

Slutsats och rekommendationer 10 

Dalarnas Ridsportförbund - Ta vara på ridsportens hästkrafter 11 


Bakgrund 11 






Göteborg & Bohusläns Ridsportförbund - Bra anläggningar ger bra verksamhet 19 


Bakgrund 19 






Östergötlands Ridsportförbund - Utbildning ger säkerhet och hästvälfärd 24 


Bakgrund 24 






2

Stockholms Läns Ridsportförbund 

Ridsport i en storstadsregion 

Sammanfattning 

För ridsporten i ett storstadsområde skiljer 

sig förutsättningarna troligen en hel del från 

landsbygden. Det här projektet har syftat till 

att undersöka dessa förutsättningar och hitta 

såväl ett sätt att beskriva verkligheten som 

en väg att föra en dialog med kommunerna 

om hur ridsportens roll i planerings- och 

beslutsprocesserna skall se ut. Dessutom är 

miljöfrågan en viktig aspekt som har tagits med 

i arbetet. Hållbarhet ur ett miljöperspektiv är 

en viktig framtidsfråga, och även om hästen är 

en naturlig del i kretsloppet finns det områden 

där hästen direkt eller indirekt påverkar miljön 

negativt. Genom att lyfta de frågorna är 

förhoppningen att hitta vägar för kommunerna 

och ridklubbarna att samarbeta för att minska 

den negativa miljöpåverkan. Genom omfattande 

enkäter till såväl kommunerna som klubbarna 

och dialog med båda parter har det tagits 

fram ett material som består av såväl statistik 

som subjektiva upplevelser. Frågorna har lite 

olika syften – en del ställs för att ta fram ett 

statistiskt underlag som beskriver ridsporten i 

länet, och andra ställs för att ta reda på tankar, 

åsikter och attityder runt ridsporten. Det kan 

konstateras att ett av de största hoten mot 

ridsporten är bristen på mark. Det innebär 

risk för konflikter med såväl markägare som 

andra motionärer. För att undvika detta krävs 

en noggrann planering och hästen får inte 

glömmas bort i beslutsprocesserna. Allergier 

är ett annat problem. Där är det viktigt att se 

över vilka möjligheter det finns till ombyte och 

dusch på ridanläggningarna för att undvika 

att allergener sprids, till exempel på allmänna 

kommunikationer. 

Samtliga parter anser samtidigt att ridsporten 

har goda möjligheter att blomstra i framtiden. I 

länet har det byggts ett flertal nya anläggningar 

och på många håll pågår arbete med att 

hitta hållbara lösningar för ridning i naturen. 

Såväl ridklubbar som kommuner ser ett stort 

intresse för ridsport och kan se de fördelar och 

mervärden som sporten erbjuder. 

Projektet utgör en start för ett långsiktigt arbete 

med att synliggöra ridsporten i regionen. 

Ridsporten är viktig i storstadsregionen 

och på många håll har det byggts nya 

anläggningar. 

3

Bakgrund 

Ridsporten i Stockholms län växer och 

fler kommuner satsar på ridsport. Många 

människor vill ha närhet till stallet samtidigt 

som hästar kräver plats i områden där mark 

är en knapp resurs. Att skapa utrymme för 

ridsporten i tätort är ett viktigt fokusområde 

för en positiv utveckling och tillväxt. Således 

handlar detta lärprojekt om ”att hästen och 

hästrelaterade verksamheter integreras som 

en självklar del av samhället och i samhällets 

planerings- och beslutsprocesser”. Men i en 

storstadsregion handlar det inte bara om att 

arbeta med förstudiens mål ”Ökad närvaro 

på samhällsarenan” utan även ”Hästsektorns 

klimat och miljöpåverkan” är viktigt här. Trots att 

hästen egentligen är en naturlig del i kretsloppet 

finns det områden där hästen påverkar miljön 

negativt. Här behöver ridsport och kommun 

samarbeta för att hitta former för att på sikt hitta 

miljömässigt hållbara lösningar. 

Ett sätt att förklara ridsporten och dess 

betydelse är att använda sig av siffror. Genom 

att ta fram ett statistiskt underlag som objektivt 

beskriver ridsporten, dess storlek och hur 

mycket kommunerna satsar på ridsporten går 

det att göra relevanta jämförelser kommuner 

emellan. Dessutom är det ett underlag för 

analys av den egna verksamheten, statistik och 

nyckeltal kan beskriva såväl ett nuläge som en 

utveckling. Därför har statistikinsamling varit en 

viktig del i projektet. 

är tämligen omfattande och bygger till stor del 

på den enkät som gjordes av distriktet 2003. 

Frågorna behandlar områden som föreningens 

anläggning, antal hästar, lektioner och typer 

av grupper, lektionspriser, personal och 

medlemmar. 

Ridskolestatistik 

Totalt finns 64 ridskolor i länet. Enkäten 

visar att 17 av de 56 ridskolor som svarat är 

föreningsdrivna och 47 drivs av privatpersoner. 

Sju ridskolor saknar ridhus, 38 har ett ridhus, 

18 har två och en har tre ridhus. 36 av de 56 

ridskolorna har duschmöjligheter och 42 har 

omklädningsrum. 20 av anläggningarna är helt 

handikappanpassade och 13 av dem är delvis 

handikappanpassade. 

Totalt finns det 23 381 lektionsryttare på 

ridskolorna. Av dessa är 73% under 18 år och 

9% är mellan 19 och 26 år. Det deltar i snitt 10,4 

elever per genomförd lektion. 

Syfte och målgrupp för projektet 

Projektets syfte är att i mätbara termer beskriva 

ridsportens villkor i en storstadsregion och 

att formulera ett arbetssätt för hur kommuner 

och ridklubbar/ridskolor tillsammans skapar 

strategier för ridsporten. Målgrupper är 

föreningar i Stockholms Läns Ridsportförbund 

som driver eller samarbetar med en ridskola och 

kommunerna i Stockholms län. 

Genomförande 

För att sammanställa statistik som beskriver 

ridsporten i Stockholms län och för att kartlägga 

vilka målgrupper ridskolorna har idag gjordes en 

enkät som skickades till ridklubbarna. Enkäten 

Varje vecka rider över 23000 personer på ridskola i 

Stockholm. 

4

Handikappanpassade ridskolor 

Ridskolor med omklädningsmöjligheter 

Helt 

Bitvis 

Inte alls 

Bara 

omklädnings 

rum 

Omklädning 

och dusch 

Inget 

Till 43 av ridskolorna är det kö, och ytterligare 

två har kö ibland. 28 ridskolor bedriver 

handikappverksamhet och på de 25 av dem 

som rapporterat in antal rider totalt 409 

funktionshindrade ryttare. På 42 av ridskolorna 

tävlar även eleverna med lektionshästarna. 

Priserna per lektion varierar kraftigt, från 50 

kr per lektion upp till 252 kr per lektion. Snittet 

för seniorer och juniorer är 178 kr/lektion och 

för barn 106 kr/lektion. Lektionerna för barn är 

oftast kortare, seniorer och juniorer rider 45-60 

min, barn 25-45 min. 

Totalt finns det 882 lektionshästar och 904 

lektionsponnyer hos de ridskolor som svarat på 

enkäten. Det finns dessutom 639 privathästar 

uppstallade på ridskolorna. Av dem är 149 

personalhästar. 

Ridsportens möjligheter och hot 

I slutet av enkäten ställdes dessutom 

några öppna frågor om ridsportens 

utvecklingsmöjligheter, hot och framtida 

målgrupper samt vilka mervärden ridsporten 

skapar i samhället. 

Klubbarna ser stora möjligheter för ridsporten, 

inte minst med de satsningar på nya 

anläggningar som just nu görs på många 

håll i Stockholms län. Det faktum att länet är 

tätbebyggt gör att många har nära till ridskolor, 

och att det går att ta sig kommunalt till många 

av ridskolorna. Flera ser dessutom ett ökande 

intresse för djur och natur hos hela familjer, 

inte minst i storstaden där detta inte är en 

självklarhet i vardagen. 

De största hoten enligt enkätsvaren är 

kostnaderna för ridsporten, bristen på mark och 

Ridande på ridskolorna 

Under 18 år 

19-26 år 

Över 26 år 

de konsekvenser det medför med konflikter 

och anläggningar som flyttas ut från stan och 

de djurskydds- och myndighetskrav som ställs 

på verksamheten. Det finns även en oro för 

förändrade sociala beteenden och att ungdomar 

har sitt sociala liv på nätet istället för i stallet. 

Klubbarna tror på ett fortsatt intresse bland 

barn och ungdomar, och ser dessutom en trend 

med växande skaror av vuxna nybörjare och 

återvändare till sporten. Föräldrar som själva 

ridit på bra ridskolor och deras barn är en viktig 

del av ridsportens tillväxtpotential. Det finns 

dessutom en utmaning i att attrahera andra 

målgrupper som till exempel invandrare. 

Att ridsporten erbjuder stora mervärden 

utöver själva ridningen är alla ridklubbar 

ense om. Friskvård och hälsoaspekter är ett 

viktigt mervärde, liksom kontakten med djur 

och natur och möjligheten för familjen att ha 

ett gemensamt intresse. Ansvarstagande, 

5

ledarskap och ordning och reda är andra 

viktiga delar som ridklubben förmedlar till sina 

medlemmar. Det faktum att ridsport utövas 

av människor i olika åldrar ger även det en 

social fostran och en extra dimension till 

verksamheten. 

Samarbete med kommunerna 

I projektet ingår även en enkät som riktar sig 

till kommunerna. Frågorna där har haft som 

syfte att kartlägga hur kommunerna satsar på 

ridsporten och vilket samarbete kommunen 

har med ridklubbarna. Enkäten har sänts till 

kommunens officiella adress, till idrotts- eller 

fritidsförvaltningen och till tekniska förvaltningen, 

då organisationen i kommunerna ser olika 

ut och frågorna är av lite olika karaktär. 

Uppföljande telefonsamtal har gjorts för att 

fördjupa dialogen. 

Frågorna har behandlat kommunernas kontakter 

och samarbeten med ridklubbarna och hur man 

arbetar med framtida strategier för ridsporten. 

Dessutom har även kommunerna fått svara på 

frågorna om möjligheter och hot för ridsporten. 

Samtliga kommuner som svarat på enkäten (14 

av 26) uppger att de har kontakt och samarbete 

med ridsklubbarna. En av dem har dessutom en 

handlingsplan för ridsporten, och ett par har 

handlingsplaner för idrotten i kommunen. 

Samarbetena ser ut på lite olika sätt. För 

de flesta kommuner handlar det om bidrag 

i olika former och föreningsträffar och/eller 

nätverk. Flera kommuner har satsat pengar 

i anläggningar, en av dem har nyligen byggt 

ett nytt stort ridhus till en kostnad av 70 

miljoner. Sju av kommunerna har ridvägar som 

kommunen ansvarar för. Ytterligare någon 

kommun har ridvägar, men ansvaret för dem 

ligger på ridklubbarna och en planerar ridvägar 

inom en snar framtid. 

Kommunerna tycker att det är extra viktigt 

att satsa på att involvera ridning och hästar 

i planering av nya områden, ridning ur ett 

folkhälsoperspektiv, handikappridning och ridoch 

körvägar. Dessutom tycker de att det är 

viktigt att ge fler chansen att prova på ridning, 

som ju är en ganska dyr sport. 

De miljöproblem med ridsporten som framför 

allt oroar kommunerna är rasthagar som läcker 

och bekymmer med allergier, lukt, flugor och 

markkonflikter. Någon nämner även bilresor till 

och från ridskolan. Flera av kommunerna ser 

inga miljöproblem alls. Flera av kommunerna 

har goda allmänna förbindelser till sina 

Att rida ut i naturen är härligt för både hästar och människor, men i tätbebyggda områden kan det orsaka konflikter. 

6

idklubbar, men en del konstaterar att det är 

rätt långt att gå till närmaste hållplats eller 

att bussarna går för glest för att vara ett bra 

alternativ. 

Kommunerna ser stora möjligheter för 

ridsporten, bland annat genom ett stort intresse 

bland medborgarna för hästar och ridning. 

De ser dessutom ridsporten som en viktig 

del i besöksnäringen. På flera håll byggs 

nya anläggningar som ger ridsporten nya 

möjligheter, och arbetet med ridvägar fortgår i 

flera kommuner. 

De största hoten som kommunerna ser är 

markfrågan och det utrymme som verksamhet 

med hästar kräver. Dessutom finns en oro för 

höga priser som gör det svårare för många barn 

och unga att rida. 

Ridsport i en storstadsregion 

Den 4 november genomfördes en 

kommunkonferens på ämnet Ridsport i en 

storstadsregion. Konferensen samlade ca 40 

deltagare som representerade kommuner, 

ridskolor och föreningar och var förlagd till en av 

de nybyggda ridanläggningarna i länet med ett 

av Sveriges största ridhus. 

Konferensen bygger på den konferens som 

genomfördes 2009 och har därför ett fördjupat 

innehåll med fokus på miljö för såväl hästar som 

människor på ridanläggningarna. Agr dr Karin 

Morgan från Strömsholm föreläste om olika 

inhysningsformer för hästar och olika aspekter 

på hästens och människans miljö utifrån dessa. 

Dessutom inrymdes tid för diskussioner i grupp 

kring de frågor som uppkommit vid enkäter och 

kommunbesök och om hur samarbetet mellan 

ridklubbar, kommuner och distrikt skall fortsätta. 

Det framkom önskemål om fortsatta träffar 

i större och mindre grupper där olika frågor 

kan diskuteras. Till nästa år planeras en ny 

konferens med temat Ridsportens mervärden. 

Projektets mål - hur har de uppfyllts 

Att beskriva vad som styr utvecklingen av 

ridsporten i Stockholms län, vilka möjligheter 

och hot som man kan se och vad som ligger till 

grund för olika prioriteringar. 

Frågorna om möjligheter och hot har ställts 

i båda enkäterna, och ridklubbarna och 

kommunerna är relativt ense. 

Ett av de största hoten är bristen på mark, vilket 

kan leda till konflikter mellan ryttare och andra 

motionärer och otydlighet i ansvar när det gäller 

planering av ridvägar i tätbebyggda områden. 

Alternativet att flytta ridanläggningarna utanför 

de tätbebyggda områdena är inte heller bra 

då sämre tillgänglighet leder till mer ojämställt 

nyttjande av anläggningen. Dessutom får 

det negativa miljökonsekvenser om det är 

nödvändigt att använda bil för att ta sig till 

ridskolan. 

Ett annat hot är att ridsport är dyrt, inte minst i 

en storstadsregion. Det gör det omöjligt för en 

del invånare att rida. 

Med rätt planering av markanvändningen ser 

dock kommunerna stora möjligheter att utveckla 

ridpsporten. Ridsporten ses som en viktig del i 

fritidsutbudet och besöksnäringen. Några viktiga 

regionala påverkansområden är kommunalt 

I projektet ingick en konferens där klubbar och företrädare för kommunerna diskuterade ridsporten i storstaden. 

7

planarbete och framtida markanvändning, 

natur- och kulturområden och kulturmiljövård, 

trafiksystem, miljö och hållbarhet, folkhälsa och 

barn och ungdomars fritid. 

Det faktum att kommunerna ser ett ökat 

intresse för ridsport bland sina invånare och 

att flera nya anläggningar har uppförts i länet 

erbjuder möjligheter för sporten att utvecklas. 

Flera kommuner arbetar dessutom aktivt med 

att upprätta ridvägar för att erbjuda bättre 

möjligheter till uteridning. 

Att få reda på hur verksamheten på framförallt 

ridskolorna i länet ser ut och vilken målgrupp 

som söker sig till ridskolorna idag och att 

sammanställa statistik som beskriver storleken 

av ridsporten i Stockholms län. 

De enkäter som riktat sig till ridklubbarna ger 

ett bra statistiskt underlag för att beskriva 

ridsporten i Stockholms län. 

Att etablera en dialog mellan kommuner 

och föreningar om utveckling av ridsporten i 

Stockholms län. 

Kontakten med kommunerna har varit mycket 

positiv och samtliga kommuner har uppgett 

att de har någon typ av samarbete med 

ridklubbarna. Det kan handla om ridvägsprojekt, 

nätverksträffar, bidragsdiskussioner, köp av 

utbildning eller deltagande i idrottslyftet. På 

frågan om ridsport prioriteras varierar svaren. 

En del kommuner säger att de prioriterar 

ridsport som ”tjejverksamhet”, andra menar att 

det är en föreningsverksamhet bland många 

i kommunen. En kommun har en strategisk 

handlingsplan för utvecklingen av ridsporten. 

Konferensen Ridsport i en storstadsregion 

samlade ett 40-tal deltagare och ledde till 

diskussioner om hur samarbetet mellan 

kommuner, ridklubbar och distrikt kan fortsätta. 

En ny konferens planeras under 2011, då med 

temat Ridsportens mervärden. 

Att beskriva vilka miljöpolitiska frågor som 

påverkar och styr kommunernas bedömning av 

stöd till ridsporten 

Allergier är en fråga som kommunerna 

anser vara mycket viktig i miljöarbetet kring 

ridsporten. Många anläggningar saknar idag 

omklädningsrum och duschmöjligheter. Detta 

Projektet har tagit fram statistik som kan beskriva all den verksamhet som sker ute på ridskolorna varje dag. 

8

innebär ett problem, inte minst då många åker 

kommunalt till och från stallet. Skyddszoner 

till bebyggelse är ett annat bekymmer 

som kommunerna hanterar. Mot detta står 

miljöeffekterna då ridskolorna flyttas ut från 

tätbebyggda områden och bil blir enda möjliga 

transportmedlet. 

Markanvändningen är ett annat bekymmer. 

Slitaget på rasthagarna är stort, vilket gör dem 

leriga. Dessutom finns risk för fosforläckage 

från rasthagarna. En del kommuner ser även 

bristen på ridvägar och risken för konflikter 

med markägare och andra motionärer som ett 

miljöproblem. 

Gödselhanteringen ser man sällan som något 

större problem. De flesta anläggningar har 

torv som går till jordförbättring, men ett par 

skickar gödsel i container till tippen, där det 

behandlas som riskavfall. Kostnaderna för 

gödselhanteringen varierar mellan 0 kr och 250 

000 kr/år. 

El är en stor kostnad för anläggningarna. De 

flesta har kostnader mellan 120 000 och 195 

000 kr/ år , men några ligger så högt som runt 

500 000 kr/år. Ett problem är att belysningarna 

på många anläggningar är omoderna och 

energikrävande. 

Spridning av projektets resultat 

Regionalt kommer resultatet att skickas till 

föreningar/ridskolor och kommuner. Enkäterna 

kommer att sammanställas och resultatet 

skickas till alla berörda. Under 2011 kommer 

ytterligare en kommunkonferens genomföras 

där resultatet presenteras. 

Projektets arbetssätt 

Stockholms Läns Ridsportförbunds 

besöksgrupp har arbetat i projektet. Gruppen är 

permanent och arbetar normalt med att åka runt 

och besöka distriktets klubbar och kontrollera 

kvalitet och diskutera verksamhet med dem. 

Den består av Christer Lindberg, Bo Kjellgren- 

Vice ordförande i StRFs styrelse och Anneli 

Grimborg Säteri, verksamhetschef. 

Projektgruppen har genom besök och enkäter 

och telefonkontakt fört en dialog med kommuner 

och föreningar/ridskolor. Projektet avslutades 

En del kommuner prioriterar ridning som "tjejidrott", andra ser ridklubben som en förening, vilken som helst. 

9

med en konferens där frågorna diskuterades. 

Slutsats och rekommendationer 

Detta projekt är en start på ett långsiktigt 

arbete med att synliggöra ridsporten i en 

storstadsregion och arbeta för att de får ökade 

resurser till verksamheterna så att alla barn och 

ungdomar som vill får möjlighet att rida. Det är 

viktigt att sprida hur stor ridsporten är och vilka 

som är den största målgruppen. 

Ridsporten har idag goda förutsättningar att 

flytta fram positionerna på den kommunala 

samhällsarenan. Det har skett förändringar 

under senare år beträffande samhällets 

intresse, men det finns fortfarande många frågor 

att hantera som har betydelse för en positiv 

utveckling av ridsporten i en storstadsregion. 

Viktiga regionala påverkansområden är 

det kommunala planarbetet, framtida 

markanvändning, natur- och kulturområden, 

trafiksystem, miljö – hållbarhet, folkhälsoarbete, 

barn och ungdomars fritid, kulturmiljövård, 

utbildning och regional utvecklingspolitik. Idag är 

ridsporten accepterad som folksport och många 

kommuner strävar efter att uppnå ett likställt 

stöd mellan olika barn- och ungdomsidrotter. 

Men fortfarande finns skillnader mellan 

föreningar som har tillgång till kommunala 

anläggningar jämfört med dem som har 

driftbidrag för egna lokaler. 

Hästar behöver plats. Och människor 

behöver ha nära till stallet av tids-, miljö- och 

tillgänglighetsskäl. Att skapa utrymme för 

hästar, ridning och körning i tätort är därför en 

nyckelfråga för en positiv utveckling och tillväxt. 

Här har kommunen en nyckelroll som samlande 

faktor och samarbetspartner till ridsportdistrikten 

som ofta har både överblick och lokal 

kännedom. Även på landsbygden finns behov 

av planering för ridvägar och tillgänglighet, både 

när det gäller att undvika osäkra trafiksträckor 

och att förebygga konflikter med markägare och 

andra motionärskategorier. Det innebär också 

miljövinster om det går att ta sig till häst till 

närbelägna träningsanläggningar istället för med 

bil och släp. 

Ridsporten kan innebära negativ miljöpåverkan, till exempel genom att man måste köra med släp till närbelägna 

träningsanläggningar. 

10

Dalarnas Ridsportförbund 

Ta vara på ridsportens hästkrafter 


Projektet som arbetat i linje med förstudiens mål 

”att hästen och hästrelaterade verksamheter 

integreras som en självklar del av samhället och 

i samhällets planerings- och beslutsprocesser”, 

har haft som målsättning att öka dialogen 

mellan kommuner och ridklubbar samt utveckla 

samarbeten mellan parterna genom att öka 

kunskapen om varandras verksamheter. 

Utgångsläget i projektet har varit att 

kommunernas organisationer skiljer sig åt 

liksom kunskapen hos kontaktpersonerna 

i kommuner och ridklubbar. För att öka 

En stabil och professionell ridskola får också en bättre 

verksamhet. 

medvetenheten om gemensamma frågor och 

beröringspunkter har distriktet utformat en enkät 

som tillsammans med uppföljande möten, har 

stärkt den önskade dialogen med samtliga 

deltagande kommuner. 

Projektet har valt att fokusera på ridklubbarnas 

sociala verksamheter och visa på de värden 

som ridklubben kan tillföra kommunen 

utöver de rent idrottsliga. Utöver ridoch 

hästkunskap erbjuder ridskolan betydelsefulla 

samlingsplatser för barn, ungdomar och 

vuxna, året runt. Med ridskolan som bas finns 

goda möjligheter att utveckla kommunens 

erbjudanden inom rehabilitering, integration, 

skolsamverkan och arbetsträning. 

Ytterligare ett syfte med projektet har 

varit att stödja ridklubbarna att bli mer 

professionella i sin ridskoledrift. Att driva 

ridskola handlar bland annat om att hitta en 

balans mellan ideella och avlönade krafter 

och mellan intäkter och kostnader. En stabil 

och professionell ridskola får även en bättre 

verksamhet. Målet har nåtts genom att 

ett par utbildningstillfällen har anordnats. 

Planer för fortsatta utbildningssatsningar 

finns. 

Bakgrund 

Förstudiens mål är ”Att hästen och 

hästrelaterade verksamheter integreras 

som en självklar del av samhället 

och i samhällets planerings- och 

beslutsprocesser” är centralt i detta projekt. 

Dessutom har projektet fokuserat på 

ridskolor som affärsdrivande verksamhet 

i enlighet med förstudiens mål: ”Främja 

hästnäringens hållbara tillväxt, lönsamhet 

och attraktionskraft”. I en förlängning 

stimulerar det även målsättningen; ”Fler 

häst- och ridsportaktiva med livslångt 

hästintresse”. 

Att driva en ridskola är kompetenskrävande. 

Svenska Ridsportförbundet (SvRF) verkar 

för god hästhållning och ställer höga krav 

11

på anslutna ridskolor för att säkra kvaliteten 

på anläggningar, djurskydd och utbildning av 

hästar och personal. Även från kommunerna 

finns ofta önskemål om ökad professionalism 

och affärsmässighet från ridklubbarna, som i sin 

tur ofta upplever svårigheter att få verksamheten 

att gå ihop. Många gånger tycker ridklubbarna 

att kommunerna saknar insikt i ridsportens 

förhållanden. 

Ridskolan har många värden 

De svenska ridskolorna är mycket viktiga 

samlingspunkter för hästsektorn lokalt samtidigt 

som de fungerar som kompetenscentrum och 

utgör rekryteringsbas för såväl ridsporten som 

övriga hästnäringen. Ridskolorna erbjuder inte 

bara idrotten ridsport utan har stor betydelse 

även ur ett socialt perspektiv, eftersom det är 

lätt för barn och ungdomar att samlas på en 

plats som alltid är öppen och där det alltid finns 

sysslor att hugga tag i. 

Ridskolan är en tillgång för kommunen ur 

såväl ett idrottsligt som ett socialt perspektiv. 

Valet att betona den sociala verksamheten 

har gjorts för att väcka kommunernas 

medvetenhet om den resurs ridskolan kan vara. 

Ridsportens tillhörighet till Riksidrottsförbundet 

gör att ridklubbarna idag betraktas som en 

ren idrottsförening och får bidrag som en 

idrottsförening. Idrotten är visserligen en 

viktig del, men i ett större perspektiv ligger 

den största nyttan för kommunen troligen i 

ridsportens sociala värden. Genom att lyfta 

dessa frågor är förhoppningen att kommunerna 

bättre ska tillvara ridskolans möjligheter. 

Relationen med kommunen avgörande för 

ridskolan 

I Dalarna finns 41 ridklubbar anslutna till 

Svenska Ridsportförbundet varav 21 driver 

ridskola i egen regi. Tre föreningar samarbetar 

med mindre privatdrivna ridskoleföretag. 

Övriga är sammanslutningar av häst- och 

ridintresserade med egna hästar. Gemensamt 

för alla föreningar är att relationen med 

hemkommunen är avgörande för verksamheten. 

Samverkan sker i flera fall genom att 

kommunerna upplåter en kommunalägd 

ridanläggning där föreningar bedriver 

ridsportverksamhet eller att kommunerna 

lämnar ett drifts- och verksamhetsbidrag till 

ridklubbarna. Formerna för upplåtelse och 

verksamhetsstöd ser olika ut i olika kommuner. 

Det är kommunen som bär huvudansvaret för 

De svenska ridskolorna är mycket viktiga samlingspunkter för hästsektorn lokalt. 

12

den lokala fritids- och näringslivspolitiken och 

ansvarar för tillväxt och utveckling i en bygd. 


Syftet med projektet har varit att genom 

kunskaps- och erfarenhetsutbyte öka 

samverkan mellan kommunerna och de 

föreningsdrivna ridskolorna. Målgruppen 

har varit de föreningar som driver 

ridskoleverksamhet och kommunerna inom 

distriktet. Åtta av distriktets 15 kommuner har 

deltagit aktivt i projektet och 12 har svarat på 

enkäten Projektets utbildningsdelar har nått 19 

av 21 klubbar, och ytterligare en har besvarat 

enkäten. 

Genomförande 

Två enkäter har gjorts inom ramen för projektet. 

Den första enkäten sändes ut före sommaren 

2010 och riktade sig till kommunerna. Enkäten 

hade två syften: 

• att samla in faktauppgifter 

• att öka kunskapen om de lokala 

ridskolorna hos de kommunala 

tjänstemännen 

Frågorna handlade om de 

föreningsdrivna ridskolorna 

i kommunerna och deras 

anläggningar, kommunens stöd 

till ridsporten och kommunens 

utnyttjande av ridklubbarnas 

resurser. 

Frågorna till såväl kommunerna 

som till ridklubbarna diskuterades 

med projektledningen hos Svenska 

Ridsportförbundet (SvRF) innan 

enkäten skickades ut. 

Frågor valdes från tidigare enkäter 

gjorda i Stockholm och Göteborg, 

egna tidigare enkäter och i viss 

mån från SvRFs besöksprotokoll. 

Kommunenkäten visar även 

vilken kunskap som finns om ridsporten 

och ridskolorna. Frågor som de tidigare inte 

reflekterat över kom upp i ljuset. 

I de tolv kommunerna finns det totalt 

18 föreningsdrivna ridskolor. Sex av 

verksamhetsanläggningarna ägs av kommunen, 

fyra av dem ägs helt av föreningen, fyra 

anläggningar arrenderas men klubben har 

uppfört och äger ridhus på anläggningen. 

Två ridanläggningar och ett ridhus ägs av 

fastighetsbolag som i sin tur är föreningsägda 

och två arrenderas helt av annan ägare. 17 

av de 18 ridskolorna har ridhus och två har 

dubbla ridhus. Av dessa är tio isolerade. 14 har 

en samlingslokal eller undervisningslokal för 

minst 15 personer, och 15 av anläggningarna 

har omklädningsrum. Av dessa har sju skilda 

omklädningsrum för män och kvinnor. 

Kommunens ekonomiska stöd till ridsporten 

varierar kraftigt mellan kommunerna, från 20 kr 

per invånare upp till 182 kr per invånare. Den 

största delen av stödet i de flesta kommuner är 

driftsbidrag för anläggningarna. 

Terapiridning är en viktig del av ridskolans 

utbud. 

13

Antal lektionshästar på ridskolorna 

Antal lektionsryttare per vecka 

25 

300 

20 

250 

15 

200 

150 

10 

100 

5 

50 

0 

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 

0 

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 

Tolv av distriktens 15 kommuner svarade 

på enkäten. Uppföljning har skett genom att 

enkätsvaren diskuterat vid projektledarens 

besök i de åtta kommuner som deltagit aktivt i 

projektet. 

Ridskolestatistik 

Den andra enkäten ställdes till de 

ridskoledrivande klubbarna och sändes 

ut efter sommaren. Några frågor var 

gemensamma för att se om det fanns en 

överensstämmelse, därutöver samlades fakta 

om ridskoleverksamheten in, som till exempel 

antal hästar, antal ridande, ridpriser, antal 

anställda etc. 

De åtta kommuner som valt att delta i projektet 

kontaktades för att bestämma tidpunkt för 

en träff med kommunala företrädare och 

företrädare för de ridskoledrivande klubbarna 

i kommunen. Varje kommun har uppgivit 

en kontaktperson och med hjälp av denna 

samordnades träffarna. Ridklubbarna 

anpassade sig därefter till de uppgjorda 

tidpunkterna. Träffarna har genomförts 

under oktober månad. Varje träff har tagit 

2-2,5 timmar. Kultur- och fritidsförvaltningen 

har alltid varit närvarande. Skolan har varit 

relativt väl representerad av både politiker 

och tjänstemän. Övriga som deltagit i 

någon eller några kommuner har varit 

socialtjänsten, integrationsenheten, markoch 

planavdelningen, ungdomsenheten, 

dagverksamheten. I en kommun deltog en 

ekonom, i en kommunsekreteraren och i flera 

kommuner ordförande eller ledamöter från 

kommunstyrelsen. 

Vid mötena diskuterades vilka frågor som är 

aktuella och vilka samarbeten mellan kommun 

och ridklubbar som finns idag. Diskussioner 

har även först kring framtida möjligheter och 

handlingsplaner har upprättats. Gemensamma 

frågor som renoveringsbehov, gödselhantering, 

bekymmer med ridvägar och markanvändning 

och det positiva i en centralt belägen förening 

togs upp till diskussion. Tyngdpunkten vid 

samtliga möten har dock legat på den sociala 

delen av verksamheten vid ridskolan. 

Stort intresse av omsorgsverksamhet 

När det gäller samarbeten utöver den ordinarie 

ridskoleverksamheten dominerar två områden: 

skolan och olika former av omsorgsverksamhet. 

Flera dalaklubbar har redan idag ett fungerande 

arbete med integration, särskoleelever, 

kriminalvården och liknande. Det blev även 

tydligt att det finns ett stort intresse för 

att utveckla den här typen av verksamhet 

ytterligare. Det konstaterades till exempel att 

ridskolan är en unik resurs inom vuxenpsykiatrin 

och att det i stallet går att hitta meningsfulla 

uppgifter för alla. För att detta skall fungera 

bra behöver ridskolan få de förutsättningar 

och resurser som krävs. Bland annat för att 

kunna ge en kompetent handledning. Det 

handlar givetvis om ersättning i pengar, men 

även om utbildningar och täta kontakter med 

uppdragsgivaren. 

Utbildningar i ekonomi med kvalitet 

Två utbildningar riktade till ridskolorna har 

genomförts; en i ridskoleekonomi med Lars- 

Gösta Nauclér och ett seminarium med 

14

Gabriella Pernler med rubriken ”Att vända 

konkurshot till framgång”. Utbildningarna 

har framför allt handlat om hur man driva 

ridskola affärsmässigt och med god kvalitet. 

Vid ekonomiutbildningen diskuterades 

användbara nyckeltal som både beskriver och 

analyserar ridskolans verksamhet. Vid Gabriella 

Pernlers seminarium diskuterades bland 

annat strukturer, befattningsbeskrivningar och 

ansvarsfördelningar. Deltagarna fick också ta 

del av användbara mallar av olika slag. 

Konferens om ridsporten hästkrafter 

Konferensen ”Ta vara på Ridsportens 

Hästkrafter” syftade till att knyta samman 

projektet i en ídédag där företrädare för 

kommuner och ridklubbar fick lyssna på 

intressanta föreläsare med erfarenhet av att 

använda hästen till annat än den traditionell 

ridsport. Konferensen genomfördes den 16 

november 2010 på Fornby folkhögskola i 

Borlänge. Eftersom diskussionerna med 

kommunerna till stor del handlat om sociala 

frågor, valdes ett program som skulle inspirera 

till fortsatta tankar kring hur ridskolan kan vara 

en resurs i socialt arbete. Huvudföreläsare var 

Bengt-Åke Öhgren, präst i Svenska kyrkan 

som i många år arbetat med ungdomar 

med destruktiv livsstil som t ex anorexia, 

självskärning eller kriminellt beteende, och har 

erfarenheter hästen som pedagogiskt verktyg. 

Föreläste gjorde också Pia Tillberg, ridterapeut 

och legitimerad sjukgymnast med neurologisk 

specialkompetens. Pia har mångårig erfarenhet 

av användandet av hästen i terapiarbete 

och en god inblick i den traditionella 

ridskoleverksamheten. Bland deltagarna fanns 

också representanter från lokala ridklubbar för 

att presentera exempel på lyckade samarbeten. 

Konferensen samlade 44 deltagare varav 18 

kom från kommunerna och 23 från någon 

av länets ridklubbar. Åtta kommuner och 14 

ridklubbar representerades under dagen. 

Samverkansidéerna från de åtta 

kommunträffarna har sammanställts i ett 

idédokument som skickats till projektkommuner, 

övriga kommuner i länet och länets 

ridskoledrivande klubbar. Dokumentet kan 

också fungera som idébank för kommuner och 

På ridklubben finns stora värden utöver de idrottsliga. 

15

idskolor i övriga landet. Kommunerna kan lära 

mycket av varandra, men ett problem är att de 

kommunala organisationerna ser så olika ut. 

Det gör att det är svårt att flytta en fungerande 

modell direkt från en kommun till en annan. 

Idéer för framtiden 

Kommunträffarna gav också en stor mängd 

idéer för framtiden. Här är några exempel: 

• Ridklubben som resurs i i vuxenpsykiatrin 

• Skolbarnomsorg/fritidshem i stallet - möjligt 

efter ny lag om etableringsrätt 

• Ridklubben som resurs för 

arbetsförmedlingen 

• Ridning och hästskötsel i integrationssyfte 

• Samverkan med idrottsklasser på högstadiet. 

• Läxläsningshjälp på ridklubben 


Att höja kommunerna kompetens om 

ridskoleverksamhet i syfte att underlätta 

dialogen mellan föreningens och kommunens 

företrädare. 

Projektet har med sina ingående delar 

nått ut till många av Dalarnas kommuner. 

Sammanlagt har 12 av 15 kommuner (80%) 

på något sätt involverats i projektet. I samtliga 

fall har kommunernas kompetens om 

ridskoleverksamheten höjts, och projektet har 

bidragit till att kommunens och ridklubbens 

företrädare har påbörjat en dialog. De 

diskussioner och idéer som finns om utveckling 

av samarbetet mellan kommunerna och 

ridklubbarna borgar för att dialogen kommer att 

fortsätta. 

Att höja kompetensen hos föreningsdrivna 

ridskolor så att de blir mer professionella i sitt 

sätt att driva verksamheterna. 

Projektets utbildningsdelar har nått ut till 

19 av 21 ridskoledrivande klubbar (90%). 

Ytterligare en har besvarat enkäten. Innehållet 

i utbildningarna har haft ett tydligt syfte att höja 

kompetensen när det gäller affärsverksamheten 

och på så sätt hjälpa klubbarna att bli mer 

professionella. 

Under kommande år kommer fler utbildningar 

som tangerar området att arrangeras. 

Detta har skett även tidigare men projektet 

satte extra fokus på området och väckt 

såväl ridklubbar som kommuner. Från 

klubbarna har man önskat en uppföljning 

av Ridskoleseminariet innehållande 

arbetsgivaransvar/arbetsrätt vilket planeras 

2011. Distriktets utbildningssektion planerar 

även en fortbildning för ledare och instruktörer i 

”Att leda bokstavsbarn”. 

Att genom erfarenhetsutbyte utveckla 

driftsformerna för kommunala ridanläggningar. 

Av tradition verkar det vara så att ridklubbarna 

själva ofta får huvudansvaret för underhåll och 

drift av anläggningarna 

även i de fall fastigheterna 

är kommunalt ägda. 

Eftersom klubbarnas 

ekonomi inte sällan är 

relativt ansträngd och 

kostnader kopplade till 

hästarnas välbefinnande 

måste prioriteras, kan 

detta leda till eftersatt 

underhåll på många 

kommunalägda 

anläggningar i 

Projektet har lyft ridsportens 

mervärden och de sociala 

aspekterna med ridskolorna. 

16

förlängningen till en kapitalförlust. Andra 

typer av sporthallar underhålls i regel mer 

systematiskt genom kommunens egen försorg. 

Kommunala vaktmästare är också ovanliga 

på de kommunala ridanläggningarna. Dessa 

frågor har behandlats i diskussionerna med 

kommunerna, och även om projektet inte 

genererat några direkta förändringar under det 

här året så är frågan numera uppe på bordet. 

Att utforma en lärandeprocess där erfarenheter 

kan spridas till andra delar av landet 

De erfarenheter som gjorts under projektet 

har bland annat lett till en inventering av olika 

samarbeten mellan kommuner och ridklubbar. 

Dessa kan vara en bra grund för andra distrikt 

som vill utveckla de sociala samarbetsformerna. 

Dessutom kommer projektets resultat ligga till 

grund för de manualer som förbundet centralt 

kommer ta fram och distribuera till samtliga 19 

distrikt. 


Projektet har i huvudsak innehållit fyra delar 

av vilka vissa vänt sig till de ridskoledrivande 

föreningarna, andra till kommunerna. 

Inledningsvis erbjöds länets 15 kommuner 

att delta i projektet. Här hade vi draghjälp 

av länsstyrelsen, som visade intresse av 

projektet redan i inledningsfasen. Information 

till kommunerna med erbjudande att delta 

i projektet sändes inledningsvis per post 

till kommunkanslierna. Kommunerna utsåg 

kontaktpersoner och fortsatta kontakter har 

sedan skett direkt med dessa via e-post. 

Information till ridklubbarna har lämnats 

under projektets gång via de inarbetade 

kontaktvägar som distriktet normalt använder i 

kommunikationen med föreningarna, dvs. främst 

genom e-post och den egna hemsidan men 

också via post och det regionala nyhetsbladet 

”Distriktsnytt i Dalarna”. 

Projektets utbildningar om hur man driver en ridskola affärsmässigt har nått 19 av 21 ridskolor. 

17

Arbetet har letts av distriktets konsulent, Louise 

Tysklind, vilket har underlättat kontakten med 

ridklubbarna genom god personkännedom och 

dessutom varit positivt med tanke på framtida 

kontakter med länets kommuner. Projektet har 

gjort Dalarnas Ridsportförbund bättre känt hos 

flera kommunala företrädare och många nya 

personliga kontakter har knutits. 


Projektet har lett till en ökad dialog mellan 

kommuner och ridklubbar. Ett bekymmer 

i projektet har varit att kommunernas 

organisationer skiljer sig så mycket från 

varandra och det har därför varit svårt att 

komma i kontakt med rätt personer. Det har lett 

till att de ridklubbar som har styrelsemedlemmar 

som är väl insatta i kommunens organisation, 

tidigare har varit de som haft bäst dialog med 

kommunen. Genom projektet har även andra 

klubbar hittat sina kontaktpersoner. 

Den enkät som skickades till kommunerna 

har fyllt två viktiga syften – dels har den givit 

distriktet värdefull information och dels har 

den gjort kommunerna medvetna om hur det 

ser ut på deras ridklubbar. Projektet har också 

lyckats visa kommunerna att de kan ha nytta 

av ridklubbarna på flera sätt. Förutom att de 

bedriver sin kärnverksamhet med utbildning 

inom ridning och hästkunskap och som 

fritidsgård för många unga så finns det en stor 

resurs i ridklubbarna som kan användas för 

socialt arbete. 

Projektet konstaterar även att det behövs en 

utveckling av de sociala samarbetena för att 

de ska fungera optimalt. En förutsättning är 

en kontinuerlig dialog mellan beställaren och 

ridklubben, och en annan är att det görs en 

värdering av de sociala insatserna så klubben 

kan erbjuda god handledning. 

Ett ökat samarbete med skolan har diskuterats 

i flera kommuner. Häst- och ridsportprofiler 

inom grundskolan finns på några skolor i länet. 

En ny lag från 1/7 2010 ger fri etableringsrätt 

inom skolbarnomsorgen. Båda dessa områden 

känns intressanta att utveckla. Lena Forsbergs 

forskning ”Att utveckla handlingskraft - om 

flickors identitetsskapande processer i stallet” 

intresserar skolans företrädare. 

I Dalarna 

uppmanar man 

kommunen att ta 

tillvara ridsportens 

hästkrafter. 

18

Göteborg & Bohusläns Ridsportförbund 

Bra anläggningar ger bra verksamhet 


Projektet har syftat till att öka dialogen mellan 

kommunerna och ridsportföreningarna med 

distriktet som förmedlande part. Det första 

steget var att kartlägga ridsportverksamheten 

genom att skicka ut en enkät och anordna 

möten med ridklubbarna. Ur de samtalen 

framkom att frågan om bidragsformer och drift 

och skötsel av anläggningar är en mycket viktigt 

fråga för klubbarna. Ett stort bekymmer för 

många ridklubbar är att anläggningarna kräver 

mycket arbete för underhåll och drift. Då få 

ridklubbar har kommunal personal anställd för 

att sköta anläggningarna hamnar detta arbete 

ofta på de förtroendevalda, vilket gör att de har 

svårare att fokusera på verksamhetsfrågorna. 

Dessutom kostar anläggningarnas drift mycket 

pengar, vilket även det riskerar att gå ut över 

verksamheten. Ett annat bekymmer är att 

många anläggningar saknar omklädnings- och 

duschmöjligheter vilket gör att onödigt stor 

mängd hästallergener sprids i samhället. 

Därefter har möten med klubbarnas 

kommuner arrangerats. Detta har öppnat upp 

kommunikationskanaler och skapat personliga 

kontakter som gör 

att fortsatt dialog 

har underlättats. 

Förutom 

anläggningsfrågorna har frågor om 

markanvändning, ridvägar och kommunikationer 

till ridskolorna berörts. Projektet har skapat 

tydliga riktlinjer för hur distriktets fortsatta 

arbete med frågor som rör det kommunala 

samarbetet och anläggningarna skall bedrivas. 

Fokus kommer att ligga på att kontinuerligt förse 

kommunerna med bra underlag för de beslut 

som fattas. 

Bakgrund 

Ett av de prioriterade målen från 

Ridsportförbundets förstudie Regionala forum 

för hästsektorn handlar om en Ökad närvaro 

på samhällsarenan. Med det menar man 

”att hästen och hästrelaterade verksamheter 

integreras som en självklar del av samhället och 

i samhällets planerings- och beslutsprocesser”. 

Ridsport är en av flera idrotter som 

medverkar till en positiv utveckling i det lokala 

samhällsbygget och med välutbildade ledare 

och personal är ridsportföreningar viktiga 

aktörer. En välfungerande och kontinuerlig 

dialog mellan representanter från kommuner 

och ridsportens företrädare är därmed oerhört 

Ridsporten och 

ridskolan medverkar 

till en positiv 

utveckling i det lokala 

samhällsbygget 

19

viktigt för att formulera en tydlig inriktning och 

vägledning för ridsporten i en region. 

Därför behövs naturliga kontaktytor som 

gör det möjligt för föreningarna att lyssna 

till kommunens synpunkter på ridsporten/ 

ridskoleverksamheten och på vad som 

kan göras mer och bättre, samtidigt som 

föreningarna kan lyfta fram ridsportens 

samhällsnytta, samt ge lokal information/fakta 

om den verksamhet som den medverkar till i 

kommunen. 

Ridklubbarnas anläggningar är kostsamma 

och kräver omfattande resurser för drift och 

underhåll, både när det gäller arbetsinsatser 

och pengar. Till skillnad från andra idrotter 

bär ridsporten höga kostnader för hästar 

och hästhållning och för utbildad personal. 

Det gör att de medel som finns kvar till 

övriga omkostnader och verksamhet ofta 

är begränsade. Det är vanligt att drift och 

anläggningsfrågor hamnar på ridklubbens 

ideella krafter, till skillnad från kommunens 

övriga idrottsanläggningar där det ofta finns 

vaktmästeri och liknande tjänster. Eftersom 

omfattningen av det ideella engagemanget kan 

variera över tid är detta en osäkerhetsfaktor 

för klubbarna. Det gör anläggningsfrågan 

angelägen för såväl ridklubben som för 

kommunen. 


Syftet med projektet har varit att hitta former 

och inriktning för samarbete mellan ridsporten 

och kommunerna i regionen. Genom dialog 

med klubbarna har viktiga frågor definierats, 

och dessa har sedan tagits upp till diskussion 

med kommunerna. Målet är att på sikt upprätta 

handlingsplaner för ridsporten i samtliga 

kommuner. Målgruppen har i första hand varit 

de föreningar som driver ridskoleverksamhet 

och i andra hand de som bedriver barn- och 

ungdomsverksamhet. De föreningar som 

enbart har vuxenverksamhet eller är renodlade 

tävlingsklubbar har också fått en inbjudan, 

men fokus har tydligt varit på de klubbar som 

ansvarar för en anläggning och har en ridskola 

knuten till föreningen. Totalt har 58 föreningar 

fått en enkät och av dem har 28 stycken, 

majoriteten med ridskolor, svarat. Därefter 

initierades möten med de kommuner vars 

ridklubbar svarat på enkäten. 

Genomförande 

En enkät skickades ut till 58 föreningar för 

att få en bild av hur anläggningarna drivs, 

antal medlemmar, antal anställda och deras 

utbildningsnivå, hästantal, standarden på 

anläggningen, eget ägande eller kommunen, 

öppettider, vilken verksamhet som bedrivs samt 

vilka planer föreningen har för framtiden som 

finns när det gäller anläggningen beskaffenhet 

samt ur ett verksamhetsperspektiv. 

Målgruppen för projektet har i första hand varit de ridklubbar som driver ridskola och har en ungdomsverksamhet. 

Totalt svarade 28 ridklubbar, framför allt de 

20

som driver ridskola, på enkäten. Frågorna 

handlar om anläggningen och dess standard, 

kommunikationer till ridskolan, antal hästar och 

medlemmar och eventuella samarbeten med 

olika parter. 

Enkäten kompletterades med träffar där 

representanter från ridsportdistriktet träffade 

företrädare för föreningarna. Distriktet delades 

upp i tre geografiska grupper. 

Anläggningsfrågor i fokus 

Vid mötena gjordes en genomgång där 

det analyserades vilka frågor som är 

viktigast för varje klubb. Det visade sig att 

anläggningsfrågorna var de mest angelägna för 

en majoritet av klubbarna. Formerna för ägande 

och drift skiljer sig från fall till fall och även 

bekymren varierar givetvis, men gemensamt 

för många är att anläggningarna är bristfälliga 

vad det gäller funktion, säkerhet och hygien. 

Ofta finns inga omklädningsmöjligheter, och 

duschar till såväl elever som personal saknas. 

Underhållet av anläggningarna är ett annat 

problem. En äldre anläggning i bristfälligt 

skick kräver mycket arbete, och detta är ofta 

svårt för klubbarna att klara av med ideella 

krafter. Det gör att föreningen ofta får lägga 

mer kraft på att lösa praktiska problem än 

att utveckla verksamheten. De flesta klubbar 

har god balans i ekonomin när det gäller 

verksamheten, men flera har problem med att 

bekosta ombyggnationer och renoveringar på 

anläggningen. Andra frågor som behandlades 

var tillgången till ridvägar, infrastruktur och 

hållplatser i närheten av ridskolan, önskemål om 

fritidsverksamhet på ridskolan och markfrågor, 

framför allt för föreningar med centralt läge. 

Kommunträffar 

Efter mötena med föreningarna har distriktet 

tagit kontakt med berörda kommuner. Gensvaret 

från de kommunerna var stort och intresset 

från de kommunala företrädarna har lett till att 

initiativ tagits till flera träffar. 

Vid träffarna med kommunens representanter 

presenterades de underlag och de samtal som 

förts med ridklubbarna i respektive kommun. 

Kommunerna orienterades i vilken verksamhet 

som bedrivs i klubbarna och vilka mervärden 

ridsporten för med sig. Det har även varit av 

vikt att beskriva komplexiteten i verksamheten, 

och det ansvar och kunskap som krävs av de 

förtroendevalda och den personal som finns 

på dessa anläggningar. Det har dessutom 

varit viktigt att få veta vad kommunen har för 

förväntningar på dessa verksamheter och om 

det finns önskemål från kommunernas sida. 

Frågorna som behandlades i diskussionen 

var dels frågor om nuläget, dels frågor som 

rör framtiden. Nulägesfrågorna handlade om 

ridklubbarnas villkor i frågor som 

• Ridvägar och markanvändning 

• Ridskoleverksamhet 

• Kommunikationer till och från 

anläggningarna 

• Privatstall 

• Ekonomiskt stöd till klubbarna 

• Ungdomsverksamhet 

• Verksamhet för personer med 

funktionshinder 

• Befintliga samarbeten mellan kommun och 

ridklubbar 

Ridvägar och markanvändning är en viktig fråga. 

21

Kommunerna fick dessutom redogöra för hur de 

tror att framtiden ser ut när det gäller 

• Fler ridskolor 

• Fler privatstall 

• Ökat stöd från kommunen till klubbarna 

• Ökad markyta för ridning och utbyggnad av 

ridvägar 

• Befolkningsutveckling 


Att lyfta ridsporten i distriktets kommuner och 

informera dem om ridklubbarnas verksamheter 

och förutsättningar 

De möten som har genomförts har fört upp 

ridsporten på den kommunala agendan i de 

kommuner som deltagit. Projektet har initierat 

diskussioner om ridsportens förutsättningar och 

bekymren för föreningarna att klara av drift och 

underhåll på speciellt de äldre anläggningarna. 

Att ta fram riktlinjer för hur en funktionell 

och säker anläggning bör se ut och fungera 

och diskutera lämpliga driftsformer med 

kommunerna 

Många av föreningarna har nergångna 

anläggningar som inte är funktionella och 

som kräver mycket skötsel och underhåll – 

arbetsuppgifter som till allra största delen 

sköts ideellt. Driften och underhållet av 

anläggningarna överskuggar ofta själva 

verksamheten och det är svårt för föreningarna 

att koncentrera sig på sin kärnverksamhet. 

Trots att det skett en hel del när det gäller 

ridklubbarnas anläggningar inom distriktet 

de senaste åren krävs det ytterligare 

nybyggnationer och upprustningar. Till exempel 

är det angeläget att kunna erbjuda omklädningsoch 

duschmöjligheter för att minska spridningen 

av hästallergener. Ur djurskyddssynpunkt är 

det viktigt att det på samtliga anläggningar 

finns god tillgång till rasthagar så hästarna 

kan erbjudas daglig utevistelse enligt gällande 

lagar. Projektet har startat processen att 

hitta långsiktiga lösningar när det gäller det 

kommunala stödet så föreningarna kan fokusera 

på verksamheten och dess utveckling. Arbetet 

har även pekat på vikten av ett ökat samarbete 

mellan föreningarna och kommunerna. Detta bör 

ske med en kontinuitet med minst ett möte per 

år. Konkreta handlingsplaner för varje kommun 

har ännu inte tagits fram, men det kommer 

ske i det fortsatta arbetet. Utifrån det arbete 

som genomförts i projektet kommer dessutom 

kravspecifikationer för trygga, funktionella 

och tillgängliga ridsportanläggningar tas fram. 

Där finns Svenska Ridsportförbundets båda 

publikationer ”Bygga för häst” och ”Framtidens 

ridskola” som bra grund. 

Anläggningsfrågorna 

är de mest angelägna 

frågorna för distriktet 

för närvarande. 

22


Projektet har drivits av en arbetsgrupp 

bestående av Nina Anyai, ordförande i 

styrelsen för Göteborgs och Bohusläns 

Ridsportförbund, förtroendevald, Eva Sellergren, 

besöksansvarig i styrelsen för Göteborgs och 

Bohusläns Ridsportförbund, förtroendevald, 

Therese Nilsson, besöksansvarig i styrelsen 

för Göteborgs och Bohusläns Ridsportförbund, 

förtroendevald, Kerstin Gunnesson, konsulent i 

Göteborgs och Bohusläns Ridsportförbund 


En viktig effekt av projektet har varit att 

kontakter skapats mellan distrikt och klubbar 

och mellan klubbar och kommunernas 

tjänstemän och politiker. Detta skapar en bra 

grogrund för fortsatt arbete med projektets 

huvudfråga– samarbetet mellan kommunerna 

och de föreningsdrivna ridskolorna. Projektet 

har ju visat att anläggningsfrågorna är de för 

tillfället allra mest angelägna i distriktet. 

Utifrån projektets resultat kommer distriktets 

fortsatta arbete fokusera på följande: 

• Att förse beslutsfattarna i kommunerna med 

relevant information så de har bra grunder 

för beslut som rör framtida stöd till ridklubbar 

och anläggningar 

• Att stödja och utveckla ridklubbarnas 

nätverkande och att arrangera 

kompetensutveckling och utbildning för såväl 

personal som ideellt arbetande i klubbarna 

• Att verka för långsiktiga ekonomiska stöd 

från kommunerna till ridklubbarna 

• Att tydliggöra syftet och målen med det 

kommunala stödet 

• Att utvärdera och följa upp stödet och 

överenskommelserna mellan klubbar och 

kommuner 

• Att verka för att stödet till flickidrott skall vara 

likställt med stödet till pojkidrott 

• Att hjälpa till med prioriteringar där så 

behövs 

• Att ansvara för att kontakten med 

kommunerna fortsätter och att ställa upp 

som sakkunnig när kommunerna efterfrågar 

det 

• Att se till att ridklubbarnas ekonomiska 

stöd till anläggningen och verksamheten är 

relevant utifrån hur verksamheten ser ut, 

oavsett vilken modell för bidragsgivning som 

finns i kommunen 

23

Östergötlands Ridsportförbund 

Utbildning ger säkerhet och hästvälfärd 


Östergötlands lärprojekt fokuserar på 

God hästkultur och hästvälfärd och på 

kompetensutveckling för att öka hästkunskapen 

hos hästägare, blivande hästägare och 

uthyrare av stallplatser. För den senare 

gruppen ingår även en del som kan leda 

till företagsutveckling. Målsättningen är att 

utbildning av personer i dessa målgrupper 

ska leda till bättre miljö för hästar, människor 

och framför allt till ökad säkerhet. Ett annat 

syfte med utbildningen är att stärka ridskolans 

roll som hästkunskapscentrum. Projektet 

har genomfört tre olika utbildningsinsatser i 

God hästvälfärd ger välmående hästar. 

samarbete med Lantbrukarnas Riksförbund 

(LRF). Den bredaste är de gårdsvandringar 

som genomförts. Där har sammanlagt 600 

personer fått veta mer om hästar och ridning. 

Utbildningen för stalluthyrare lockade totalt 30 

deltagare, och det finns intresse för fler kurser. 

Att ha häst-kurser har genomförts med hjälp 

av ett par ridskolor. I projektet har det även 

ingått en tvåtimmarsutbildning för handledare 

på dessa kurser. Som grund för samtliga 

utbildningar har man inom projektets ram tagit 

fram en utbildningsmodell som bygger på att 

kunskap och god hästhållning leder till ökad 

säkerhet. Modellen bygger på material från 

Svenska Ridsportförbundet som integrerats 

med LRFs material om säkerhet. 

Förutom att många personer nåtts av de 

olika utbildningsinsatserna har ridskolans 

roll som utbildningscentrum stärkts även 

för personer som inte är ridskoleelever. 

Dessutom har kontakter mellan de båda 

samarbetande organisationerna LRF 

och ridsportdistriktet knytits och skapat 

en grogrund för framtida samarbeten. 

Samtliga delar har givit erfarenheter 

som kan användas i andra distrikt och 

rekryteringsunderlaget för nya medlemmar 

till de båda organisationerna har ökat 

Bakgrund 

God hästkultur och hästvälfärd är ett av de 

prioriterade områden som identifierades i 

Ridsportförbundets förstudie ”Regionala 

forum för hästsektorn” där en ökad regional 

samverkan kan stärka en positiv utveckling. 

Under generationer har det varit på 

ridskolan som grunderna i såväl ridning 

som hantering av häst och hästkunskap 

lagts. Stallet är öppet sju dagar i veckan 

och där finns välutbildad personal och 

trygga hästar som är skolade för utbildning. 

Tillsammans lotsar de barn, ungdomar och 

ridsportintresserade till en säker tillvaro 

tillsammans med hästen. 

24

Idag lämnar många ridskolan tidigt och skaffar 

egen häst, vilken medför att en stor portion 

kunskap om hästhållning går förlorad. De 

unga hästägarna sprids i fler, mindre stallar, 

som inte alltid har möjlighet att tillgodose det 

utbildningsbehov som krävs för att säkra en 

grundläggande hästkunskap. 

Många stalluthyrare och lantbrukare med 

inriktning häst återfinns bland LRFs medlemmar. 

Hos LRF har man sett att vid 48% av de 

barnolyckor som sker på gårdarna är häst 

inblandad. Östergötlands Ridsportförbund 

(ÖRF) är ett av Svenska Ridsportförbundets 

19 distrikt. I distriktet finns ca 54 ridklubbar 

med sammanlagt ca 10 000 medlemmar. Av 

medlemsföreningarna är det 29 som driver 

ridskola. 

Utifrån denna utgångspunkt träffades ÖRF 

och LRF Östergötland i syfte att främja god 

hästhållning i regionen. LRF genomför redan 

en utbildning som kallas ”Säkert Bondförnuft” 

med gårdens säkerhet i fokus. På många gårdar 

finns hästar och här ser man möjligheter med 

att tillföra projektet mer hästkunskap. En ökad 

kunskap om hästen och dess hantering kan 

förebygga olyckor. Den kunskapen finns på 

ridskolan. Genom att sammanföra dessa båda 

parter bör man alltså kunna få goda effekter när 

det gäller ökad hästkunskap, god hästhållning 

och ökad säkerhet. 


Ambitionen är att med utgångspunkt i ridskolans 

funktion som lokalt hästkunskapscentrum 

koordinera kunskapsförmedling och 

erfarenhetsutbyte på lokal och regional nivå. 

Syftet med projektet är att skapa regional 

samverkan mellan ÖRF och LRF Östergötland 

och att i samverkan öka kunskapen om 

hanteringen av hästen för en god hästkultur, 

hästvälfärd och säker hästhantering. 

Projektet vänder sig i första hand till 

medlemsföreningar inom ÖRF och LRF 

Östergötlands medlemmar och skapar 

möjligheter för såväl ÖRF som LRF att nå ut till 

nya medlemmar. 

Utifrån ridskolans roll som lokalt hästkunskapscentrum har utbildningarna genomförts. 

25

Genomförande 

I projektet har ÖRF och LRF Östergötland 

tillsammans arbetat fram en utbildningsmodell 

för att öka kunskapen om hästen och 

hästhantering. En god och säker hästhållning 

för häst och människa förebygger även 

hästrelaterade olyckor. Utbildningsmodellen 

har anpassats till tre olika huvudspår: 

”Gårdsvandring”, ”Kurs för stalluthyrare” och ” 

Att ha häst-kurser” utifrån de tre målgrupper 

som identifierats inom ramen för LRFs 

medlemmar. Målgrupperna är ”Barn och yngre 

tonåringar med föräldrar ”, ”Gårdsägare/ 

stalluthyrare” respektive” Hästägare – barn 

och tonåring med förälder”. Utbildningarna har 

anpassats utifrån den teoretiska respektive 

praktiska utbildning som de olika grupperna 

behöver. 

Till grund för alla utbildningarna har följande 

utbildningspaket tagits fram: 

• Ett bildspel som med utgångspunkt i hästens 

beteende behandlar säkerhet vid hantering, 

ridning/körning, in- och utsläpp, lastning och 

andra situationer 

• En lärarhandledning till bildspelet 

• DVDn ”I säkraste laget” med 

lärarhandledning 

• DVDn ”Hästen i stallet” med 

lärarhandledning 

• Checklista för stalluthyrare 

• Informationsfolder 

• Vi i stallet 

• Tipspromenad med hästkunskapsfrågor 

Käpphästtillverkning och aktiviteter med käpphästar var en av aktiviteterna på gårdsvandringarna. 

26

Materialet har sedan anpassats för respektive 

utbildning och målgrupp. 

Gårdsvandring 

LRFs koncept Gårdsvandring är en aktivitet 

för hela familjen där man samlas i större grupp 

på en gård. Under handledning diskuteras 

säkerhet ur olika perspektiv och för gårdens 

alla områden. I detta projekt har delar av den 

framtagna utbildningsmodellen integrerats i ett 

par gårdsvandringar. 

Tema för Gårdsvandringen var redan satt av 

LRF till ”Barnsäkerhet”. Hänsyn måste också tas 

till de ramar som finns för ”Säkert Bondförnuft”. 

Säkerhet med häst måste därför anpassas till ett 

färdigt upplägg. 

Under projekttiden genomfördes två mycket 

välbesökta gårdsvandringar på Sörbyholm 

på Vikbolandet med ca 100 deltagare och på 

Vretagymnasiet med totalt nära 500 deltagare. 

Eftersom Gårdsvandringen vänder sig till hela 

familjen med temat barnsäkerhet har ÖRF valt 

att rikta in sig på just målgruppen barn med 

lämpliga aktiviteter anpassade till dem. Dock 

ingår föreläsning och informationsmaterial för 

såväl tonåringar som vuxna. 

Följande aktiviteter med hästtema genomfördes: 

• Tipspromenad med frågor hämtade från 

Ridsportförbundets hästkunskapssajt 

• Tillverkning och aktiviteter med käpphäst 

• Enklare märkestagning 

• Isärplockning och hopplockning av träns 

• Identifiering av olika hästsaker i en pryllåda 

• Kort presentation av nyttan av att vara 

medlem i förening ansluten till SvRF 

• Kortare föreläsning om hästens beteende 

och säkerhet 

Dessutom fanns det informationsmaterial i form 

av foldrar med hästkunskap på olika teman 

och med information om distriktet och dess 

föreningar. Samtidigt presenterades andra 

kurser och aktiviteter som är på gång. 

Tanken som genomsyrar hästkunskapsblocket 

är att väcka intresse för ridskolan som 

kompetenscentrum. Det handlar om att 

presentera säkerhet på ett lättillgängligt och 

trots allvaret ett ganska lättsamt sätt i syfte att 

öka intresset för att söka sig till ridskolan för att 

få veta mer. 

En viktig aspekt i planeringen av 

gårdsvandringarna är att man inte i förväg 

vet hur många som kommer att dyka upp. 

Därför har det i planeringsfasen förberetts 

för olika scenarion beroende på antalet 

besökare. 

På gårdsvandringarna fanns det aktiviteter 

både med och utan häst. 

27

Det stora antalet besökare visar att detta är en 

bra modell för att nå ut till nya personer. Många 

av besökarna var redan medlemmar antingen i 

LRF eller i en ridklubb, och genom samarbetet 

så nådde båda organisationerna ut till många 

potentiella medlemmar. 

Utbildning för stalluthyrare 

Även utbildningen för uthyrare av stallplatser 

genomfördes inom ramen för ”Säkert 

Bondförnuft” och anpassades därför till 

LRFs projekt. Hästkunskapen samsades 

med information om försäkringar. Även 

Länsförsäkringars och Agrias utbildning ”säker 

hästverksamhet” har ingått i utbildningen. 

Utbildningarna har även skapat värdefulla 

kontaktytor för deltagarna och har varit ett sätt 

att bygga gemenskap och utbyta erfarenheter. 

Därför fungerar kursen bäst om gruppen inte är 

för stor, 12 deltagare är lagom. 

Under utbildningen får kursdeltagarna lära sig 

hur man förebygger olyckor och tillbud, att ta 

fram en handlingsplan att använda om det ändå 

händer olyckor, systematiskt arbetsmiljöarbete, 

stallregler och rutiner för bättre säkerhet, 

vilket ansvar stalluthyraren har och vilket 

försäkringsskydd som finns. Utbildningen 

varvar teori och praktik, föreläsningar och 

grupparbeten. 

Två utbildningar har genomförts och varje kurs 

har omfattat två kurstillfällen, en eftermiddag/ 

kväll och en dag. Totalt utbildades 30 

personer. Utvärderingarna tyder på generellt 

nöjda deltagare, som särskilt uppskattade 

variationen både när det gäller föreläsningar och 

fördelningen mellan teori och praktik. 

Att ha häst-kurser 

Den tredje utbildningssatsningen, Att ha hästkurser, 

arrangerades på anslutna ridskolor. 

På kurserna fick deltagarna lära sig att 

umgås med hästar på ett smart och enkelt 

sätt. Det handlar framför allt om att lära sig 

förstå hur hästen beter sig och reagerar i 

olika situationer. Utbildningen är baserad på 

SvRFs material Vi i stallet, Så funkar hästen 

och Säker med häst samt filmerna I säkraste 

laget och Börja rida. Fokus har legat på 

Ju mer kunskap den som hyr ut stallplatser har, desto bättre trivs hästar och människor i stallet och miljön blir säkrare 

på köpet. 

28

säkerhetsfrågor med utgångspunkt från hästens 

behov och beteenden, och samarbetet med 

ridskolorna syftar till att stärka deras roll som 

kunskapscenter även för dem som har egen 

häst. Målgruppen för kursen är hela familjer, så 

innehållet anpassades efter tre åldersgrupper, 

barn, ungdomar och vuxna. 

Kursledare för kurserna utbildades under två 

timmar av distriktet. Material och upplägg 

av kursen presenterades och tillsammans 

gjordes vissa förändringar i innehållet. Samtliga 

deltagare var mycket positiva och trodde på 

idén och upplägget. 


Att genom samverkan öka kunskap och nya 

idéer 

Projektet har medfört en ökad kunskap 

om respektive organisation. Såväl i 

planeringsskedet som under själva 

aktiviteterna har ett omfattande och näringsrikt 

erfarenhetsutbyte skett. Vidare har många goda 

exempel utvecklats och nya idéer skapats. Till 

exempel har ÖRF sett möjligheter att omvandla 

”Gårdsvandringar” till ”Stallvandringar” på 

ridskolorna. ”Säkert bondförnuft” har väckt 

tanken att ÖRF tar fram ett mer omfattande 

utbildningspaket för utbildning i ”God och säker 

hästhantering”. I slutet av november kommer 

ÖRF och LRF att träffas för att utvärdera det 

som varit och prata framtid. 

Att genomföra utbildningsprojekt som ökar 

kunskap i olika målgrupper 

ÖRF och LRF har i ett gemensamt 

utbildningsprojekt nått ut till hästägare 

och stalluthyrare i syfte att öka kunskapen 

om hästen och dess handhavande, för en 

god och säker hästhållning för häst och 

människa. Intresset var mycket större än vad 

organisationerna hade förväntat sig. Detta 

resulterade i att två utbildningsomgångar fick 

genomföras och fler personer hörde av sig som 

inte haft möjlighet att vara med. 

Projektet har stärkt ridskolans roll som lokalt hästkunskapscentrum. 

29

Att ta fram en modell för utbildning 

I projektet har en utbildningsmodell för hur man 

kan arbeta i gemensamma utbildningsprojekt 

tagits fram. Projektets tre olika utbildningar 

kan användas tillsammans eller var för sig och 

modeller är framtagna för Kurs för Stalluthyrare, 

Gårdsvandring och Att ha häst kurs. Grunden i 

utbildningsmodellen är att kunskap om hästens 

behov och beteenden minskar risken för olyckor 

och tillbud. 

Att stärka ridskolans roll som utbildningscentrum 

Projektet har definitivt stärkt ridskolans roll 

som utbildningscentrum genom att öppna upp 

kontakten mellan hästägare/stalluthyrare och 

ridklubben/ridskolan. Det finns även tydliga 

indikationer på att denna roll kommer att 

fortsätta öka i takt med att samarbetet fortsätter. 

Vid diskussioner visar det sig att ridskolan har 

ett mycket gott rykte som utbildningsplats. 

Man var även överens om att det är viktigt att 

fortsätta sin utbildningsbana där även efter 

hästköpet, trots att många slutar då. 

Att rekrytera nya medlemmar 

Det finns tydliga indikationer på att 

medlemsrekryteringen i både Östergötlands 

Ridsportförbund och LRF Östergötland ökar. Det 

är dock lite tidigt att uttala sig med säkerhet men 

övertygelsen är stor att projektet och en fortsatt 

samverkan kommer att öka antalet medlemmar 

i båda organisationerna. Under projektet har 

man såväl nått deltagare som inte är medlem i 

någon av organisationerna som sådana som är 

medlem i den ena och potentiell medlem i den 

andra. 


Anställda och förtroendevalda inom 

ridsportdistriktet har samarbetat med personal 

från LRF. Som utgångspunkt har man använt 

material och befintliga kurser kring hästkunskap 

och säkerhet som finns i båda organisationerna. 

Under projekttiden har ridsporten nått många potentiellt blivande medlemmar och utövare. 

30


Projektet har mottagits mycket väl och har 

tilldragit sig ett större intresse än väntat. 

Deltagarnas respons har varit positiv även 

om det framkommit områden för förbättring i 

utvärderingarna. Ett önskemål som framkommit 

från kursen för stalluthyrare är fortsatta 

utbildningar, och en del av det fortsatta arbetet 

blir att kontakta ett antal deltagare från kursen 

för att samla tankar och idéer om hur en fortsatt 

utbildning kan se ut. Även deltagarna i Att ha 

häst-kurserna har varit mycket nöjda med såväl 

upplägg, material som avsatt tid. Det verkar 

ha hamnat på en lagom nivå. De inblandade 

ridskolorna har varit mycket nöjda. En viktig 

utmaning när det gäller fortsättning av de 

kurserna är att hitta vägar att nå ut till 

fler deltagare. 

Under gårdsvandringarna har man 

tydligt kunnat se att såväl barn som 

vuxna har tagit till sig information och kunskap 

som kommer leda till en säkrare hästhållning. 

Ett annat viktigt resultat av projektet är att 

samarbetet mellan distriktet och ridskolorna har 

stärkts. Under 2011 kommer ÖRF arbeta vidare 

med att väcka intresset för hästkunskap och att 

befästa ridskolan som hästkunskapscentrum. 

Projektet har dessutom synliggjort distriktet 

och det arbete som utförs där och ökat 

kunskapen om hur ridsporten är organiserad. 

På köpet har värdefulla kontakter mellan 

LRF, ridsportdistriktet, Länsförsäkringar och 

Agria uppstått och den ökade kunskapen om 

varandras organisationer underlättar framtida 

samarbeten. 

Distriktet kommer att fortsätta med arbetet att väcka intresset för hästkunskap. 

31

Ridsporten är Sveriges näst största ungdomssport 

och en av få idrotter där män och kvinnor, unga och 

gamla tävlar på lika villkor. Ridsportförbundet verkar 

för att främja ridning, körning och voltige som motion, 

folksport och tävlingsidrott. Inom förbundet finns 

19 ridsportdistrikt och cirka ett tusen klubbar varav 

cirka hälften driver ridskola. Cirka en halv miljon 

människor rider för motion och tävling. Cirka 200 000 

är medlemmar i en ridklubb. 

Projektansvarig 

Kicki Ronnerberg Bäckman 

Svenska Ridsportförbundet 

Förbund/Samhälle 

Telefon: 0220-456 09 

E-post: kicki.ronnerberg-backman@ridsport.se 

Projektkoordinator 

Maria Thun 

Text och layout 

Kajsa Ekedahl 

Aikane 

www.aikane.se

Fyra regionala lärprojekt - Jordbruksverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?