Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket

fågelköttsproduktion är starkt dominerad av kycklingkött, varför analysen fokuserat på
kycklingkött. Priset på svenskt kycklingkött i slakteriledet ligger ca 7 % högre än det
genomsnittliga priset i andra EU-länder och 40 % högre än avräkningspriserna i stora
exportländer som Brasilien. Trots att efterfrågan på kycklingkött vuxit kraftigt under
senare år har svensk produktion inte ökat i samma takt utan istället har importen ökat
kraftigt. Detta kan tolkas som ett tecken på svag internationell konkurrenskraft i
produktionen av kycklingkött. Emellertid kan hälsokontrollen medföra att övriga EUländer
skärper sina regelverk kring djur- och smittskydd i fågelköttsproduktionen och
därmed närmar sig svensk nivå. Vad avser konkurrens från länder utanför EU är det
sannolikt att importen kommer att öka signifikant om tullskyddet sänks till följd av nya
handelsavtal. Beträffande kollektiva nyttigheter är det dock det icke-tariffära
handelshindret i form av importförbud för kött som inte uppfyller kraven på
smittkontroll som är det relevanta politiska verktyget för att förhindra att svensk
produktion får konkurrens från varor som inte uppfyller samma krav.
Den svenska salmonellagarantin utestänger nästan all import av konsumtionsägg,
undantaget ägg från Finland. Eftersom konsumtionsägg utgör ca 80 % av produktionen
är det endast 20 % av den svenska äggsektorn som är verkligt utsatt för internationell
konkurrens i dagsläget. Trots ett betydligt högre kostnadsläge i Sverige bedömer
Jordbruksverket inte att svensk äggproduktion är känslig för ett sänkt tullskydd eftersom
Sverige är ett föregångsland vad gäller djuromsorgen i hönserierna och detta har skapat
starka konsumentpreferenser för svenska ägg. För övriga EU finns en risk för ökad
import från framförallt Brasilien om tullskyddet sänks. Samtidigt är EU en stor
nettoexportör och i dagsläget uppgår importen till mindre än 1 % av produktionen. EU:s
äggproducenter står inför en omläggning av produktionen i och med ett kommande
förbud mot oinredda burar för värphöns, vilken kommer att kräva stora nyinvesteringar i
produktionsanläggningar. I denna fas kan Sveriges producenter få en konkurrensfördel
eftersom de redan har genomgått anpassningen till ett förbud mot oinredda burar.
Får- och lammkött
I Sverige är produktionen av får- och lammkött marginell och betydligt mindre än i
många andra EU-länder. För kollektiva värden i termer av betesvård och biodiversitet är
det önskvärt att svensk fårnäring växer eftersom uppfödningen av lamm huvudsakligen
är extensiv. Trots att lönsamheten i svensk fåruppfödning generellt sett är låg, finns
exempel på fårproducenter med god lönsamhet och inom fårnäringen pågår idag en
tillväxt och en strukturomvandling till mer marknadsinriktad produktion. Denna
utveckling stimuleras av en växande efterfrågan, vilken gjort att både inhemsk
produktion och import vuxit kraftigt under senare år. Som en följd av hälsokontrollen
ska nya tvärvillkor införas för att skydda den biologiska mångfalden samtidigt som
Sverige får bibehålla stöd för skötsel av traditionella betesmarker. Åtgärderna i
hälsokontrollen kommer sannolikt att främja fårnäringen och därmed bevarandet av
kollektiva värden i form av landskaps- och kulturmiljöer samt biodiversitet.
Spannmål
Prisprognoser för spannmål förutspår en fortsatt hög prisnivå på världsmarknaden om
än lägre än de rekordhöga nivåerna som observerades under 2007/2008.
Världsmarknadspriserna förväntas överstiga EU:s interventionspriser även
fortsättningsvis samtidigt som det har skett en viss avmattning av handeln med
spannmål p.g.a. höga fraktpriser. När tillgången på relativt billig importerad foderråvara
61