Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket
Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket
Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2007-2008 års historiskt höga prisnivåer för smör och mjölkpulver har stabiliserats på<br />
en lägre nivå och OECD förutspår att EU:s interna pris på smör kommer att ligga 25-30<br />
% högre än världsmarknadspriset under det kommande decenniet. Tullskyddet på smör<br />
är i dagsläget så väl tilltaget att förhållandevis stora tullsänkningar kan göras i nya<br />
handels<strong>av</strong>tal utan att importkonkurrensen ökar dramatiskt. Ost kan däremot komma att<br />
utsättas för ökad importkonkurrens vid sänkt tullskydd. Ost är dock en varugrupp med<br />
omfattande produktdifferentiering, varför produktegenskaper är ett lika viktigt<br />
konkurrensmedel som priset, och därmed bör svensk ostproduktion kunna klara ett ökat<br />
importtryck. 40 % <strong>av</strong> mjölkråvaran används till dricksmjölk och syrade mjölkprodukter.<br />
Den internationella handeln med dessa produkter har hittills varit relativt liten, vilket<br />
delvis beror på produkternas korta hållbarhet. Dessa faktorer gör att <strong>Jordbruksverket</strong><br />
inte bedömer att svensk mjölkproduktion är särskilt känslig för en ökad<br />
importkonkurrens till följd <strong>av</strong> nya handels<strong>av</strong>tal.<br />
Köttrasdjuren spelar en större roll som markvårdare än mjölkrasdjuren eftersom det<br />
huvudsakligen är köttrasdjur som betar på naturbeten. Antalet kor <strong>av</strong> köttras har ökat<br />
med ca 20 % sedan 1995 vilket delvis beror på ökade miljöersättningar. Den<br />
specialiserade nötköttsproduktionen lider dock <strong>av</strong> svag lönsamhet och uppfödning <strong>av</strong><br />
köttrasdjur har alltmer tagit formen <strong>av</strong> en småskalig bisyssla. Dagens svaga lönsamhet<br />
stimulerar inte heller till nyinvesteringar inom den specialiserade köttrasuppfödningen,<br />
där strukturomvandling och rationalisering går långsamt. I och med hälsokontrollen<br />
frikopplas handjursbidraget helt fr.o.m. 2010, vilket kan försämra lönsamheten i sektorn<br />
ytterligare och resultera i att antalet köttrasdjur minskar. Samtidigt förutspår OECD att<br />
priset på nötkött kommer att öka något på den europeiska marknaden under det<br />
kommande decenniet till följd <strong>av</strong> en minskning <strong>av</strong> riktade produktionsstöd. Denna<br />
prognos bygger dock på att tullskyddet mot tredje land är oförändrat eftersom den<br />
europeiska nötköttsproduktionen har en svag internationell konkurrenskraft.<br />
I dagsläget finns ett betydande tullskydd gentemot tredje land, i genomsnitt 77 % i<br />
bunden tull på nötkött. Det är de mest högvärdiga styckningsdetaljerna som dominerar<br />
dagens import <strong>av</strong> nötkött till full tull från Sydamerika och tullskyddet tycks således<br />
utestänga import <strong>av</strong> lågvärdiga styckningsdetaljer och hela slaktkroppar från tredje land.<br />
Nya handels<strong>av</strong>tal, både multilaterala och bilaterala, med bl.a. ett sänkt gränsskydd<br />
innebär att det kan bli lönsamt att importera samtliga delar <strong>av</strong> slaktkroppen från<br />
lågkostnadsländer. Brasilien, men även Argentina, har stor potential i sin<br />
nötköttsproduktion och skulle vid sänkt tullskydd kunna konkurrera med låga priser på<br />
samtliga styckningsdetaljer i Sverige. Ett frihandels<strong>av</strong>tal med MERCOSUR 37 i enlighet<br />
med ambitionen i Global Europe kommer sannolikt att få en negativ effekt på antalet<br />
betande nötkreatur i Sverige och därmed en negativ effekt på bevarandet <strong>av</strong> marker med<br />
stor biologisk mångfald. Dessa effekter kan motverkas <strong>av</strong> ökade miljöersättningar för<br />
bete <strong>av</strong> marker med höga naturvärden och i hälsokontrollen ges utrymme att bibehålla<br />
och öka sådana typer <strong>av</strong> stöd. Detta belyser behovet <strong>av</strong> en politik där djurens roll som<br />
mark- och miljövårdare är viktigare än deras roll som livsmedelsråvara.<br />
Griskött<br />
Sveriges ambitiösa smittskyddsarbete innebär att risken för att smittas <strong>av</strong> salmonella<br />
bedöms vara mindre om man äter kött från grisar uppfödda i Sverige än om man<br />
37 Brasilien, Argentina, Uruguay, Paraguay och Venezuela.<br />
59