Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket

Hälsokontrollen innebär inte några direkta reformer för att marknadsanpassa
fårnäringen i Sverige, eftersom får- och getbidragen avskaffades 2005. De länder i EU
som betalar ut får- och getbidrag idag kommer även efter 2013 att kunna betala ut dessa
bidrag, vilket sannolikt kommer att göra att dessa producenter står sig bättre i den
internationella konkurrensen. Nya tvärvillkor (de krav jordbrukaren måste uppfylla för
att få stöd) införs för att öka skyddet av bl.a. biologisk mångfald, samtidigt som Sverige
får bibehålla stöd för skötsel av traditionella betesmarker. Medlemsländerna kommer
även att kunna använda en del av direktstöden till särskilda åtgärder för att mildra
effekterna för fårproducenterna av marknadsanpassningen. Det är dock tveksamt om
Sverige kan använda sig av dessa stöd, eftersom får- och getbidragen avskaffades redan
2005.
Det är svårt att bedöma hur sektorn kan komma att påverkas av nya handelsavtal, både
multilaterala och bilaterala, med bl.a. ett sänkt gränsskydd eftersom i stort sett all
import sker inom kvot till nolltull. Nya Zeeland har en förmånskvot på 228 000 ton för
export av lammkött till EU men denna har inte utnyttjats fullt ut. Med andra ord kan
importen öka redan under befintliga handelsavtal, vilket kan påverka produktionen i
Sverige liksom andra EU-länder. Det finns dock en växande inhemsk efterfrågan som
troligen bidrar till att avsättningsmarknaderna kan komma att öka för både inhemskt och
importerat får- och lammkött. Det tycks även, under rådande marknadsförhållanden,
vara möjligt att nå acceptabel lönsamhet i större fårbesättningar med en strategisk
produktionsinriktning. Marknadskrafterna verkar även styra sektorn i rätt riktning
eftersom en strukturomvandling pågår inom fårnäringen.
För svenskt vidkommande är får- och lammproduktionens landskapsvårdande
egenskaper av stor vikt för att skapa och bevara kollektiva värden i termer av biologisk
mångfald och naturbeten. En ökad importkonkurrens av får- och lammkött kommer
sannolikt inte att minska antalet betande får och lamm i Sverige, eftersom det finns en
växande inhemsk efterfrågan, och därför påverkas inte heller dessa kollektiva värden.
Som en följd av hälsokontrollen ska nya tvärvillkor införas för att skydda den
biologiska mångfalden samtidigt som Sverige får bibehålla stöd för skötsel av
traditionella betesmarker. Åtgärderna i hälsokontrollen kommer sannolikt att främja
bevarandet av de kollektiva nyttigheterna i form av landskaps- och kulturmiljöer samt
biodiversitet.
5.5 Spannmål och oljeväxter
Som framgår av tabell 1 – 3 i kapitel 3 utgör spannmålsodlingen i Sverige relativt sett
en stor andel av den totala jordbruksproduktionen, och tar en stor andel av åkerarealen i
anspråk. Spannmålsodlingen har således en stor betydelse för landskapets karaktär i
svenska jordbruksbygder. Till följd av en frikoppling av tidigare arealstöd har
spannmålsarealen minskat sedan gårdsstödreformen 2005 men kan komma att öka något
igen under kommande år till följd av fördelaktiga världsmarknadspriser. Under 2007-
2008 observerades de högsta världsmarknadspriserna någonsin för både vete och
oljeväxter. Spannmål och oljeväxter är konkurrerande grödor om resursen åkermark och
därför tenderar priserna på dessa grödor att ha en stark korrelation. OECD/FAO
förutspår fortsatt höga spannmålspriser, om än lägre än de nivåer som rådde under
2007-2008 (se figur 10). Orsaken till ett förväntat högt prisläge under det kommande
decenniet är bl.a. växande efterfrågan på spannmålsintensiva animalieprodukter
56