Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket

överenskommelser med 5 länder 35 som tillåter import av äggprodukter från namngivna
anläggningar– förutsatt att tilläggsgarantin avseende salmonella är uppfylld.
Det finns ett gemensamt EU-direktiv avseende djurskyddet för värphöns som håller på
att implementeras. Förbudet mot oinredda burar för värphöns kommer att träda i kraft
tidigast år 2012 för samtliga EU-länder. Ett sådant förbud beslutades i Sverige redan
1988 och kan idag anses vara fullt genomfört. Att investera i system för frigående höns
alternativt inredda burar är en relativt stor kostnad och beläggningsgraden per
kvadratmeter golvyta blir vanligtvis betydligt lägre än vid produktion i oinredda burar. I
hönserier med oinredda burar är beläggningsgraden i stallarna högre eftersom burarna
kan placeras i många våningar på varandra. Eftersom byggnadskostnaderna utgör en
ansenlig del av den totala produktionskostnaden innebär en lägre beläggningsgrad, i
kombination med krav på omfattande nyinvesteringar att kostnadsläget i svensk
äggproduktion är högre än i omvärlden. Detta gör produktionen sårbar för
lågpriskonkurrens från länder utan motsvarande djurskyddskrav. Enligt Gröna
Framtider har omställningen till inredda burar och frigående system ökat kostnadsnivån
i svensk äggproduktion. Omställningen har inneburit stora nyinvesteringar som lett till
att Sverige fått färre men större besättningar. Trots denna strukturomvandling innebär
de strängare kraven på både djurskydd och smittskydd att kostnadsläget är ca 50 %
högre i Sverige än genomsnittet för EU. Prisnivån på ägg är något högre i USA än i EU
medan priserna i Sydamerika motsvarar ca 65 % av det europeiska. Av den anledningen
tillämpar EU i dagsläget ett relativt sett högt tullskydd på skalägg, vilket i princip
utestänger import från Sydamerika. Vad gäller handeln inom EU så kan en utjämning av
konkurrensförhållandena inom unionen ske inom några år, eftersom de medlemsstater
som ännu inte övergivet produktionssystemet med oinredda burar blir tvungna att göra
detta när det nya EG-direktivet träder i kraft.
Hälsokontrollen innebär inte några direkta reformer för att marknadsanpassa
äggsektorn, däremot ska tvärvillkoren (de krav jordbrukaren måste uppfylla för att få
stöd) avseende bl.a. djurskydd och folkhälsa uppdateras. En del av direktstöden ska
även kunna användas till särskilda åtgärder för förbättrad djurhälsa, och gemensamma
fonder för att ersätta ekonomiska förluster till följd av utbrott av bl.a. djursjukdomar.
Nya handelsavtal, både multilaterala och bilaterala, med bl.a. ett sänkt gränsskydd leder
förmodligen till att prisgapet ökar mellan inhemska och importerade skalägg på EU:s
inre marknad. Bilaterala förhandlingar förs på EU-nivå med bl.a. Brasilien, Indien och
Kina som alla är stora äggproducenter. Det är dock bara med Indien som EU har en
bilateral överenskommelse som tillåter import av ägg från godkända anläggningar. Hur
mycket importen kan komma att öka när gränsskyddet sänks, eller när anläggningar i
Brasilien och Kina blir godkända för export till EU är oklart. I dagsläget är tullarna för
skalägg förhållandevis höga, men merparten av den internationella handel sker inom
små regioner eftersom det är svårt att transportera skaläggen några längre sträckor.
Sverige är ett föregångsland när det gäller djur- och smittskydd, vilket har skapat starka
konsumentpreferenser för svenska ägg och troligen kommer den svenska produktionen
att klara en ökad importkonkurrens från lågkostnadsländer. Det finns dock en risk att
importen till övriga EU-länder ökar i takt med att tullarna sänks, vilket kan leda till ett
ökat importtryck även på den svenska marknaden. På EU-marknaden kan dock svenska
35 Indien, Schweiz, Argentina, Kanada och USA.
53