Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket
Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket
Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Nya handels<strong>av</strong>tal, både multilaterala och bilaterala, med bl.a. ett sänkt gränsskydd leder<br />
sannolikt till att prisgapet ökar mellan inhemskt och importerat fågelkött på EU:s inre<br />
marknad. I dagsläget ligger den genomsnittliga bundna tullen på drygt 27 % (oviktat<br />
medelvärde) för de tullinjer som innefattar färskt och fryst kött <strong>av</strong> fjäderfä, vilket<br />
hjälper till att stänga ute mycket kött från tredje land. Ändå importeras ca 700 000 ton<br />
kycklingkött till EU, främst från Brasilien och Thailand. Eftersom priset på svenskt<br />
fågelkött är högre än EU-snittet till följd <strong>av</strong> strängare kr<strong>av</strong> på djur- och smittskydd kan<br />
den svenska slaktkycklingsproduktionen bli än mer utsatt för konkurrens från import<br />
från lågprisländer utanför EU. Det är sannolikt att en ökad import <strong>av</strong> fågelkött till EU<br />
resulterar i ett ökat importtryck <strong>av</strong> fågelkött, både från andra EU-länder och från tredje<br />
land, även på den svenska marknaden. På EU-marknaden kan dock svenska producenter<br />
förväntas få en konkurrensfördel vid implementering <strong>av</strong> djurskyddsdirektivet.<br />
Bilaterala förhandlingar förs på EU-nivå med bl.a. Kina, Brasilien och Thailand som<br />
samtliga är stora producenterna <strong>av</strong> fjäderfä och som samtliga har flera godkända<br />
anläggningar för export till Sverige och EU. Hur mycket importen kan komma att öka<br />
när gränsskyddet sänks är oklart. I dagsläget är tullarna för ostyckad kyckling (både<br />
färsk och fryst) förhållandevis låga. Sannolikt är transportkostnaden för dessa varor hög<br />
i förhållande till kilopriset för hela kycklingar som har ett förhållandevis lågt<br />
förädlingsvärde. Om så är fallet utgör transportkostnaden i sig ett handelshinder.<br />
Emellertid har EU tillämpat tilläggstullar för fryst ostyckat kycklingkött vilket indikerar<br />
att det tidigare har funnits ett märkbart importtryck på dessa tullinjer.<br />
För benfria styckningsdetaljer, som ju har ett högre förädlingsvärde, är tullarna också<br />
högre. Detta beror sannolikt på att transportkostnaderna har mindre betydelse för<br />
importens lönsamhet, varför det sannolikt är ett större importtryck inom dessa<br />
varugrupper. I dagsläget är tullskyddet också högre för fryst fågelkött för det färska,<br />
vilket också kan kopplas till de högre transportkostnaderna för färskt kött.<br />
För att de kollektiva värdena i form <strong>av</strong> säkra livsmedel ska bevaras krävs att den<br />
svenska salmonellakontrollen fortsätter att fungerar väl, samtidigt som tilläggsgarantin<br />
<strong>av</strong>seende salmonella bibehålls. Om så inte blir fallet är det sannolikt att smitt-, men<br />
även djurskyddet äventyras om importen från länder utanför EU ökar. Att bevara en hög<br />
nivå på smittskyddet motiverar användandet <strong>av</strong> tekniska handelshinder som förhindrar<br />
att kött som inte uppfyller smittskyddskr<strong>av</strong>en kommer in i Sverige och det finns i<br />
dagsläget ingen anledning att minska dessa kr<strong>av</strong>.<br />
5.3.2 Äggproduktion<br />
Svenska konsumenter köper i hög grad svenska ägg vilket delvis beror på att svenska<br />
ägg i praktiken är helt fria från salmonella. Svenska ägg värps i moderna stallar och<br />
nästan alla svenska detaljhandelskedjor har beslutat att bara saluföra ägg som<br />
produceras <strong>av</strong> frigående höns eller höns i inredda burar, vilket ger svenska producenter<br />
en viss fördel på konsumentmarknaden. Betalningsviljan för smittskydd är<br />
förhållandevis hög, men trots detta minskar produktionen samtidigt som importen ökar<br />
(se tabell 19).<br />
Som framgår <strong>av</strong> tabell 18 utgör konsumtionsägg (skalägg) ca 80 % <strong>av</strong> äggproduktionen<br />
i Sverige och resterande del går till produktionsindustrin. Den svenska<br />
salmonellagarantin gör att det i princip bara är Finland som kan exportera<br />
konsumtionsägg till Sverige. Dessa förhållanden innebär att det i dagsläget endast är ca<br />
51