Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket
Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket
Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
färre men större besättningar har effektiviteten i svensk grisköttsproduktion också ökat<br />
<strong>av</strong>sevärt under senare år.<br />
Grisproduktionen är i princip helt spannmålsbaserad vilket gör att den indirekt påverkas<br />
<strong>av</strong> förändringar för spannmålssektorn. Produktionskostnaderna består till 50 % <strong>av</strong><br />
foderkostnader, och foderkostnaderna är därför en kritisk punkt (LRF, 2008).<br />
Produktiviteten i europeisk och svensk grisköttsproduktion förefaller dock vara god i en<br />
internationell jämförelse, då det går åt mindre foder för att producera ett kilo kött här än<br />
exempelvis i Brasilien (LRF, 2007). Denna konkurrensfördel kan komma att förstärkas<br />
till följd <strong>av</strong> stigande spannmålspriser.<br />
Enligt hälsokontrollen ska interventionen <strong>av</strong> fläsk <strong>av</strong>skaffas, men eftersom intervention<br />
på grisköttsmarknaden inte har använts sedan Sverige gick med i EU bör denna reform<br />
inte ha någon effekt i praktiken. Utöver detta innebär hälsokontrollen inte några direkta<br />
reformer för att marknadsanpassa grissektorn, däremot ska tvärvillkoren (de kr<strong>av</strong> som<br />
jordbrukaren måste uppfylla för att få stöd) <strong>av</strong>seende bl.a. djurskydd och folkhälsa<br />
uppdateras. Skärpta kr<strong>av</strong> på djuromsorg och smittskydd i övriga EU-länder, gör att<br />
kostnadsnivån i EU på sikt kan öka. Att Sveriges producenter redan anpassat sin<br />
produktion till höga kr<strong>av</strong> på djur- och smittskydd kan då komma att ge vissa<br />
konkurrensfördelar jämfört med andra EU-länder. En del <strong>av</strong> direktstöden ska även<br />
kunna användas till särskilda åtgärder för förbättrad djurhälsa, och gemensamma fonder<br />
för att ersätta ekonomiska förluster till följd <strong>av</strong> utbrott <strong>av</strong> bl.a. djursjukdomar.<br />
Nya handels<strong>av</strong>tal, både multilaterala och bilaterala, med bl.a. ett sänkt gränsskydd leder<br />
sannolikt till att prisgapet mellan inhemskt och importerat griskött ökar på EU:s inre<br />
marknad. Bilaterala förhandlingar förs på EU-nivå med bl.a. Kina, Brasilien och<br />
Ryssland, som samtliga är stora producenter <strong>av</strong> griskött och som med undantag för<br />
Brasilien har flera godkända anläggningar för export till Sverige och EU. Den<br />
nuvarande importen från tredje land är dock så liten att den sannolikt kan mångdubblas<br />
utan att priset på griskött på EU:s inre marknad påverkas.<br />
Hur mycket importen kan komma att öka om tullskyddet sänks är oklart. Det tycks<br />
finnas en god efterfrågan på europeiskt griskött på världsmarknaden trots högre<br />
producentpriser i EU än i andra stora exportländer. Brasiliens produktion och export<br />
förväntas dock expandera under de närmaste åren, och därmed kan villkoren på<br />
världsmarknaden komma att förändras. Om Brasilien dessutom uppfyller EU:s sanitära<br />
kr<strong>av</strong> kan importen <strong>av</strong> griskött till EU komma att öka.<br />
För att kollektiva värden i form <strong>av</strong> säkra livsmedel ska bevaras krävs att den svenska<br />
salmonellakontrollen fortsätter att fungerar väl, trots att kr<strong>av</strong>en på salmonellafrihet<br />
utgör ett tekniskt handelshinder. I annat fall kan smittskyddet äventyras.<br />
5.3 Fjäderfä<br />
Produktionen <strong>av</strong> fågelkött och ägg bidrar till säkra livsmedel genom Sveriges höga nivå<br />
på smittskydd inom fjäderfäsektorn. Sektorn kan också sägas bidra indirekt till ett öppet<br />
jordbrukslandskap då den är helt spannmålsbaserad och därmed stimulerar inhemsk<br />
odling <strong>av</strong> foderspannmål.<br />
47
Change language