Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket

Hälsokontrollen innebär en marknadsanpassning av mejerisektorn, och
medlemsländerna kommer att kunna använda en del av direktstöden till särskilda
åtgärder för att mildra effekterna för mjölkproducenterna. Den beslutade ökningen av
mjölkkvoterna kommer sannolikt att ha en liten effekt i Sverige, eftersom vi haft en
trend med minskad invägning under flera år. Däremot kan importtrycket öka från andra
länder som ökar sin mjölkproduktion och följer mjölkkvotstaket.
En mycket liten del av den svenska importen kommer från tredje land, vilket gör att
effekterna av olika omvärldsförändringar blir i stort desamma för Sveriges huvudsakliga
handelspartners, dvs. andra EU-länder. Avgörande blir istället hur starkt Sverige står sig
i konkurrens med andra EU-länder. Av mjölkråvaran går drygt 40 % till
konsumtionsmjölk, syrade produkter och grädde där konsumenterna har en preferens för
svensk mjölk vilket gör att produkterna inte är speciellt känsliga för internationell
konkurrens, även om viss import av syrade produkter förekommer från Tyskland och
Finland. Även ostmarknaden, dit knappt 40 % av råvaran går, kännetecknas av
konsumentpreferenser och hög produktdifferentiering, vilket innebär att produktens
egenskaper är minst lika viktig för konkurrenskraften som priset. Sammantaget gör
detta att de förväntade omvärldsförändringarna sannolikt inte kommer att ha någon
dramatisk effekt på mjölksektorn i Sverige och produktionsnivån bör kunna bibehållas
på dagens nivå.
Marknadsanpassande stödreformer och friare handel förväntas dock stimulera till
fortsatt strukturomvandling inom mjölksektorn. Denna sektor har genomgått en
successiv strukturomvandling under de senaste två decennierna till följd av ökade krav
på kostnadseffektivtet. Antalet mjölkgårdar har minskat till en tredjedel (ca 8000) på två
decennier och minskar således snabbare än antalet mjölkkor. Detta betyder att antalet
nötkreatur per mjölkgård ökar och produktionen blir alltmer intensiv i bemärkelsen att
betesdriften minskar samtidigt som utfodring i fållar och på stall ökar. Denna utveckling
innebär att mjölkproduktionen fortfarande ger upphov till åkerbruk och ett öppet
landskap, eftersom mjölkproduktionen kräver mycket foder. Den moderna
mjölkproduktionen har dock en mindre betydelse för bevarandet av naturbeten och den
biologiska mångfalden i dessa miljöer. Denna kollektiva nyttighet kan således komma
att minska då marknadsanpassande åtgärder förväntas leda till en mjölkproduktion som i
allt högre grad är intensiv.
5.2 Gris
Som diskuteras i kapitel 2 innebär Sveriges höga nivå på smittskydd och den sk.
salmonellagarantin att den inhemska produktionen av griskött bidrar till en kollektiv
nyttighet i form av säkra livsmedel. Eftersom sektorn är spannmålsbaserad kan man
också säga att den har en viss betydelse för att bevara ett öppet jordbrukslandskap då
den stimulerar inhemsk produktion av foderråvara. Betalningsviljan för ett högt
smittskydd och ett öppet landskap är emellertid inte tillräckligt stor för att den inhemska
produktionen ska undgå konkurrens från utländska producenter.
Detaljerade uppgifter om hur stor del av det griskött som produceras som går in i
livsmedelsindustrin saknas och därför visas i tabell 14 fördelningen enligt
Jordbruksverkets konsumtionsberäkningar. Tabellen kan inte direkt omsättas till
produktionsinriktning, eftersom beräkningarna inkluderar importerat och exporterat
griskött, men vi anser att den ger intressant information om vilka varor de djur som
44