Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket
Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket
Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Sammanfattning<br />
I denna rapport presenteras en analys <strong>av</strong> hur de kollektiva nyttigheter som svenskt<br />
jordbruk genererar kan komma att påverkas <strong>av</strong> den marknadsanpassning <strong>av</strong> <strong>jordbruket</strong><br />
som reformer i jordbruks- och handelspolitik förväntas medföra. I fokus står reformer<br />
som implementeras i samband med den s.k. hälsokontrollen <strong>av</strong> den gemensamma<br />
jordbrukspolitiken samt förändringar i handelspolitiken som kan komma att initieras <strong>av</strong><br />
att EU ingår nya bilaterala handels<strong>av</strong>tal samt ett nytt WTO-<strong>av</strong>tal.<br />
Det är i huvudsak tre typer <strong>av</strong> kollektiva nyttigheter som genereras <strong>av</strong> svenskt jordbruk:<br />
• Biodiversitet och vissa ekosystemtjänster<br />
• Landskaps- och kulturmiljöer<br />
• Säkra livsmedel<br />
Dessa kollektiva värden uppstår i hög grad som externa effekter i <strong>jordbruket</strong>s<br />
animalieproducerande sektorer. Det är emellertid inte självklart att det är produktionen i<br />
sig som ger upphov till en kollektiv nytta, utan det är ofta så att kollektiva värden<br />
uppstår genom specifika produktionsformer. Animalieproduktionen är viktig för att<br />
bevara det öppna jordbrukslandskapet eftersom djurhållning kräver foderråvara men det<br />
är betesdrift <strong>av</strong> nötkreatur och får som är <strong>av</strong>görande för att bevara biologisk mångfald<br />
samt vissa natur- och kulturmiljöer. Produktion <strong>av</strong> griskött, fågelkött och ägg bidrar å<br />
ena sidan i viss mån till ett öppet landskap eftersom produktionen i hög grad är<br />
spannmålsbaserad, och å andra sidan till säkra livsmedel eftersom förekomsten <strong>av</strong><br />
salmonella är betydligt mindre i svenskt kött än i importerat kött tack vare ett<br />
långtgående smittskyddsarbete i svensk produktion. Detsamma gäller i högsta grad<br />
också för ägg. Dessa förhållanden implicerar att husdjuren har mer än en funktion att<br />
fylla: förutom att generera livsmedel spelar djuren en <strong>av</strong>görande roll för att skapa och<br />
bevara kollektiva värden.<br />
Hälsokontrollen förväntas medföra ytterligare marknadsanpassning <strong>av</strong> både<br />
mjölksektorn och köttdjursuppfödningen, vilket kan minska antalet betesdjur och<br />
därmed få negativa effekter på kollektiva värden i form <strong>av</strong> betesmarker och därtill<br />
kopplad biodiversitet. Den långsiktiga utvecklingen <strong>av</strong> jordbrukspolitiken förväntas<br />
dock medföra ett ökat fokus på miljö och naturvärden. I hälsokontrollen får Sverige<br />
bibehålla stöd för skötsel <strong>av</strong> betesmarker och genom den s.k. moduleringen kan stöd för<br />
bevarande <strong>av</strong> biologisk mångfald ökas. Dessa åtgärder bör främja betesdrift <strong>av</strong> både<br />
nötkreatur och får och därmed stimulera kollektiva värden i form <strong>av</strong> landskaps- och<br />
kulturmiljöer samt biodiversitet.<br />
Nya handels<strong>av</strong>tal förväntas leda till reducerat tullskydd för de flesta jordbruksvaror.<br />
Samtidigt ökar världshandeln till följd <strong>av</strong> stark tillväxt i jordbruksproduktionen i vissa<br />
länder och ökad efterfrågan på importerade livsmedel i andra snabbt växande<br />
ekonomier. <strong>Jordbruksverket</strong> bedömer att det i första hand är nötköttsproduktionen som<br />
kan drabbas <strong>av</strong> en faktisk nedgång till följd <strong>av</strong> ökad importkonkurrens från tredje land,<br />
eftersom den sektorns internationella konkurrenskraft måste betraktas som mycket svag.<br />
Import <strong>av</strong> nöt- gris- och fågelkött samt ägg till Sverige är i dagsläget föremål för<br />
tekniska handelshinder i form <strong>av</strong> kr<strong>av</strong> på salmonellakontroll. Denna salmonellagaranti<br />
innebär att svenska producenter inte utsätts för konkurrens från produkter med lägre<br />
smittskyddskr<strong>av</strong>.