14.03.2014 Views

Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket

Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket

Marknadsanpassning av jordbruket - Jordbruksverket

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

försvinner. En minskning <strong>av</strong> den inhemska produktionen implicerar i sin tur att vissa<br />

kollektiva värden riskerar att försvinna.<br />

I detta <strong>av</strong>snitt kopplas produktionen <strong>av</strong> kollektiva nyttigheter till produktionen <strong>av</strong> olika<br />

slags jordbruksvaror. Som framgår <strong>av</strong> <strong>av</strong>snitt 2 är det främst betande djur som genererar<br />

kollektiva nyttigheter i form <strong>av</strong> landskaps- och kulturmiljöer, biodiversitet och<br />

ekosystemtjänster. Framförallt nötkreatur, men även får, är viktiga landskapsvårdare i<br />

svenskt jordbruk. De skapar emellertid olika biologiska miljöer och kan därför inte<br />

ersätta varandra. Den inhemska produktionen <strong>av</strong> kött från fjäderfä, gris och nöt samt<br />

inhemsk produktionen <strong>av</strong> ägg skapar en kollektiv nyttighet i form <strong>av</strong> livsmedel med<br />

jämförelsevis hög säkerhet. Odling <strong>av</strong> spannmål och oljeväxter täcker cirka en tredjedel<br />

<strong>av</strong> den totala jordbruksmarken i Sverige och är således <strong>av</strong> stor betydelse för att bevara<br />

det öppna jordbrukslandskapet. För att förstå hur dessa kollektiva värden påverkas <strong>av</strong><br />

jordbruks- och handelspolitiska reformer måste råvarans användning studeras och<br />

kompletteras med en analys <strong>av</strong> hur omvärldsförändringar förväntas påverka marknaden<br />

för de varor som råvaran används till. Detta görs sektorsvis i detta kapitel.<br />

5.1 Nötkreatur<br />

Nötkött- och mjölkproduktionen är nära sammankopplade. Cirka 70 % <strong>av</strong> det nötkött<br />

som produceras i Sverige kommer från mjölkproduktionens djur, men samtidigt<br />

kommer endast 10 % <strong>av</strong> intäkterna i ett mjölkföretag från försäljning <strong>av</strong> kalvar och<br />

utslagskor till köttproduktion enligt SLU:s områdeskalkyler. Den nära kopplingen<br />

mellan mejerisektorn och köttproduktion gör att vi delvis diskuterar och analyserar<br />

produktionen <strong>av</strong> nötkött och mjölk tillsammans i detta <strong>av</strong>snitt.<br />

Det finns drygt 1,5 miljoner nötkreatur i Sverige och en grov uppskattning indikerar att<br />

cirka en tredjedel 28 <strong>av</strong> dessa aktivt bidrar till bevarande <strong>av</strong> biologisk mångfald och<br />

öppet landskap genom naturbete. För övriga nötkreatur är uppfödningsformen i högre<br />

grad baserad på intensiv utfodring i fållor, på stall eller på åkerbete. Figur 5 nedan visar<br />

att antalet mjölkkor samt kvigor, tjurar och stutar haft en neråtgående trend sedan<br />

december 1995 medan antalet övriga kor ökat under samma period. I december 2008<br />

uppgick det totala antalet nötkreatur i Sverige till 1 505 415 vilket är en minskning<br />

jämfört med december 2007.<br />

28 I denna grupp ingår samtliga dikor, samtliga kvigor över 2 år, knappt hälften <strong>av</strong> kvigorna mellan 1-2 år,<br />

samtliga stutar och tjurar över 2 år samt en del <strong>av</strong> stutarna och tjurarna mellan 1-2 år.<br />

36

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!